Anthony  Giddens  

• Engelsk  sociolog  • Född  1938  

•     • 1985  professor  vid  King´s  College,  Cambridge  

• 1997  Rektor  förLondon  School  of    Economics  &  PoliKcal  Science  • Lord  

• Open  university  • Rådgivare  åt  Tony  Blair  

Giddens  som  både  kriKker  och  struktureringsteoreKker  

•  Från  1970  -­‐talet  Kll  1984  utvecklas  struktureringsteorin:    –  ”The  ConsKtuKon  of  Society”  –  Struktur/aktör:  Dualism:  struktur  som  uppsäYning  regler  och  resurser  (makt  

aY  styra  över  resurser)  

•  Från  miYen  av  1980-­‐talet  och  fram  Kll  miYen  av  1990-­‐talet  utvecklar  Giddens  sin  modernitetsteori  –  ”Moderity  and  SelfidenKty”  ”Consequences  of  Modernity”  samt  ”Runaway  

World”  –  Reflexivitet:  idenKtet:  struktur/aktör:  globalisering:  risk  och  möjligheter:  

•  Från  miYen  av  1990  engagerad  i  poliKk  –  ”The  third  way”  

Handling  (aktör)  eller  struktur  •  Aktör  (den  handlande  individen  –  ej  

passiv)  •  Individen  som  central  analysenhet  •  Likartade  handlingar  är  

bestämmande  för  hurdant  samhället  är  

•  EY  samhälle  är  summan  av  individuella  beslut  och  handlande  

•  Sociala  fenomen  har  sin  utgångspunkt  i  individer.    

•  Individen  är  en  unik  enhet  som  handlar  uKfrån  subjekKva  moKv,  väreringar  och  intenKoner,  drih  och  tradiKoner.  

•  Struktur:  uppsäYning  regler  och  resurser  (lagar,  normer  samt  makt  –  auktoraiKva  ,  pengar  –  allokaKva  )  

•  System:  vedertagna  och  bestående/återkommande  handlingssäY  

•  Samhällsstrukturen  påverkar  människors  handlande  

•  Durkheim:samhället  som  organism  –  Sociala  fakta:  morfologiska,  sociala  

insKtuKoner,  sociala  strömningar  -­‐-­‐-­‐    eY  resultat  av  kollekKvt  handlande  

Struktureringsteorien  •  Förhållandet  mellan  aktör  och  samhällsstruktur.  •  En  samhällsstruktur  är  både  ”the  medium”  och  ”the  outcome”  –  en  förusäYning  och  eY  resultat  av  socialt  handlade.  Strukturdualitet.  

•  Skapar  möjligheter  och  ger  begränsningar  •  Ingen  ensidig  strukturell  determinism,  men  inte  heller  en  ensidig  aktörernas  universum.  Reciprocitet.  

•  Samhällsförändring  tar  lång  Kd  aY  genomföra  och  sker  inom  många  olika  områden  –  PoliKk,  lagar  –  Ekonomi,  marknad  –  Kultur,  normer  och  värderingar  –  Vanor  och  tradiKoner  

•  Struktur:    – Regler:  lagar,  normer,  beteendekoder  – Resurser:  allokaKva  och  auktoritaKva    

•  AllokaKva:  pengar,  materiella  Kng  –  Kan  omfördelas  

•  AuktoritaKva:  makt,  våldsmonopol,  tvingande  –  Kan  riktas  olika  

•  Aktör  à  Struktur  eller  Struktur  à  Aktör:  – Både  ock!  

ModernitetsperspekKvet  

•  Frågan  om  globala  processer  och  individuella  disposiKoner  som  är  genomgripande  och  omfaYar  globala  system  och  idenKteter.  Det  globala  genomsyrar  det  lokala.  

•  Giddens  analys  omfaYar:    – a.  Moderna  samhällsinsKtuKoner  – b.  Vilka  kännetecken  moderna  människor  har  

•  självidenKtet  och  sociala  relaKoner  •  omfaYar  alla  även  de  med  sämre  materiella  möjligheter  

Påverkan:  alla  sociala  relaKon  och  synen  på  Kdigare  oföränderliga  enKteter.  

•  Kroppen  och  psyket  –  Genteknik,  kosmeKsk  kirurgi,  LCH  5:2-­‐dieter  etc.  –  Vem  och  vad  man  är  idag…  

•  InKmitet/parrelaKoner  –  TradiKonellt  relaKonsbygge  på  grundval  av  materialitet  och  asymmetri.  Känsla  i  andra  hand.  

– Modernitetens  relaKonsbygge  som  den  RENA  RELATIONEN  där  externa  kriterier  har  upplösts.  Bygger  på  Kllit  och  ”ömsesidiga  avslöjanden”.  Ständigt  återskapas.  

–  Ständigt  återkoppling  Kll  abstrakta  system  (experters  utlåtanden,  självhjälpsmanualer  etc.)  

•  Självidentetens  temporalitet  –  Vad  jag  är  idag  kan  vara  något  helt  annat  i  morgon  

•  SJÄLVIDENTITET:    •  individens  strävan  eher  aY  uppräYa  sammanhängande  men  ständigt  reviderade  biografiska  beräYelser  i  en  kontext  av  valmöjligheter  vilka  filtreras  genom  abstrakta  system  ”det  som  individen  är  medveten  om  /-­‐-­‐-­‐/  något  som  ruKnmässigt  måste  skapas  och  bevaras  genom  individens  reflexiva  handlingar”  (67)  

•  LivssKl:  ”integrerad  uppsäYning  prakKker  som  en  individ  följer/…/materiell  inramning  Kll  en  speciell  beräYelse  om  självidenKteten”  (101)  RuKniserade  prakKker.  Strategisk  livsplanering.  

•  KONFISKERING  AV  ERFARENHET  •  Förmedlade  och  förebildande  erfarenheter  (gm.  media,  skola  etc.)  ersäYer  individens  primära  upplevelser.  Individen  ”vet”  redan  innan  man  har  provat  (droger,  erfarenhet  av  andra  kulturer,  sexualitet/eroKk,  världshändelser  etc.)  –  Collageeffekt:  massiv  uppmärksamhet  av  eY  fenomen.  –  Avlägsna  händelser  tränger  in  i  vardagen  oavseY  var  man  är  

»  PosiKvt:  vidgade  horisonter  av  vad  individen  kan  välja  aY  göra.  Kunskaper.  NegaKvt:  riskexponering  och  förnekandet  av  ”tyst  kunskap”  –  cut  corners…  

Modernitet  

Dimensioner  •  Industrialism  

–  Sociala  relaKoner  präglade  av  teknikutveckling/tänkande  

•  Kapitalism  –  SäY  aY  organisera  produkKon  

•  Övervakning  –  Synlig  /  osynlig:  kontroll  av  

medborgarna  

•  Våldsmonopol  –  krigsmandatet  

Former  •  NaKonalstaten  

–  Territorialitet  •  OrganisaKon  

–  Hantering  av  resurser  

 •  DiskonKnuerligt  

–  Korta  cykler  och  ombytlighet  •  Dynamiken  

–  Snabbhet  och  allomfaYande  

moderniKet  

•  Sociala  insKtuKoner  (exempel)  –  PoliKskt  styrelseskick  som  ger  ramar  för  – NaKonalstaten  –  territorialitet  som  utmanas  av  det  globala  

– Högteknologi  som  del  av  vardagen  och  i  produkKon  –  automaKsering  

–  Lönearbete  – Urbanitet  –  boende  i  storstäder  –  Skolväsendet  –  Familjen    

 

Modernitetens  risker…  

•  Industrialism:  ekologisk  kollaps  •  Kapitalism:  ekonomisk  kollaps  (skuldsäYning)  •  Övervakning:  totalitär  maktutövning  – FRA,  NSA,    

•  Våldsmonopol:  militär/krigsmakt  som  förutsäYning  för  globala  krig  med  fatala  konsekvenser  – Kamp  om  resurser  

MotreakKoner  

– Undandra  sig  eY  synligt  och  dolt  kontrollsystem  •  ”Enemy  of  the  State”  

– Återinförande  av  eY  moraliskt  imperaKv  i  livet  •  Från  moralpredikan  i  konservaKva  kretsar  Kll  sektlika  sammanslutningar.  Fundamentalism.  

– Undandra  sig  konsumism  •  Volontärer  i  alla  länder  •  Altruism  

– Etablering  av  nya  sociala  rörelser  •  Miljö,  mänskliga  räugheter  etc.  

Tre  teman  inom  moderniteten  

1.  Särskiljande  av  Kd  och  rum  2.  Urbäddningsmekanismer  3.  InsKtuKonell  reflexivitet  

1.  Särskiljande  av  Kd  och  rum  •  TradiKonella  samhällen  var  Kd  och  rum  förbundna  med  varandra  genom  platsen  (man  var  på  en  plats  vid  en  Kd).  

•  Moderniteten  innebär  aY  Kd  och  rum  särskiljs  –  Omedelbar  kommunikaKon  över  stora  avstånd  i  realKd  (9/11  i  direktsändning)  

–  Samma  Kd  över  allt  –  Koordinering  av  Kder  (enhetlig  Kd)  och  rumsligheter  (enhetlig  karta)  à  maktaspekt  som  kan  få  människor  aY  samfällt  agera  i  en  riktning  

–  Familjer  finns  utspridda  över  rummet.  Arbetet  finns  utspriY  över  rummet.  Studier  kan  bedrivas  utan  aY  vara  på  plats  etc.  

2.  Urbäddningsmekanismer  •  Sociala  relaKoner  lyhs  ur  lokala  kontexter  och  inplaceras  i  globala  och  Kdsrumsligt  obegränsade  sammanhang  –  KommunikaKonsteknologi  –  närvaro  fastän  rumslig  distans  –  Hem,  hem,  hem?  Var  är  hem  –  där  man  möts  och  känner  igen  sig?  

•  ABSTRAKTA  SYSTEM  (som  bygger  på  Kllit)  –  A.  Symbolsystem:  Pengar  –  det  globala  finanssystemet  –  B.  Expertsystem:  beskriver  för  människor  hur  man  hanterar  problem/utmaningar  i  vardagen/tekniska  experter.  Självhjälpsböcker.  Professionella  aktörer  som  (vi  litar  på)  kan  vägleda  

3.  InsKtuKonell  reflexivitet  

•  Ständiga  revideringar  av  kunskap/vetande  mot  bakgrund  av  kunskapsKllväxt.    

•  Allt  som  är  sant  idag  kan  ifrågasäYas  i  morgon:  insKtuKonell  praxis  (jmf.  Skolforskning  och  skolan,  medicinsk  forskning  och  vården)  •  KunskapsorganisaKon  som  omsäYer  kunskaper  

– Allt  som  är  fast  förflykKgas  –  tvivlet  som  bas  •  ”reglerad  användning  av  kunskap  om  sociala  livsvillkor  som  eY  konsKtuerande  element  i  det  sociala  livets  organisering  och  förändring”  (s.31.)  Ständiga  revideringar.  

5  grundteman  

•  Globalisering  •  Riskhantering  •  TradiKon  •  Familj  •  DemokraK  

1.  Globalisering  

•  Stora  system:  global  ekonomi,  poliKk,  teknik,  interakKonsnätverk  och  sociala  relaKoner.    – Momentana  

•  Små  system:  inKmitet  (gm.  relaKoner  som  trotsar  gränser),  familjesammansäYningar/system,  frigörelse  av  fr.f.  kvinnor  i  förtryck.  Förbilder  för  barn  och  unga.  

•  Motsägelsefull  utveckling  –  Likriktning  (mot  västvärldens  ideal)  men  också  krahigt  uYalad  differenKering  (t.ex.  extrem  skuldbörda  på  vissa  s.k.  Utvecklingsländer).  

–  Riskscenarier:  ekologisk  kollaps  (inte  oil  peak,  snarare  environmental  peak),  kärnkrahen.  Men  också  möjlighetsscenarier:  aY  hantera  miljö  problem  globalt  

–  Centralism  genom  aY  finanscentrum  får  starkare  makt.  Men  också  decentrering  genom  t.ex.  neotribalisering,  framväxt  av  etniska  enklaver,  ”urbefolkningar  i  alla  länder  förenen  eder”  (internet)  

–  KosmopoliKska  samhällen  som  är  genomorganiserade  (t.ex.  Brasilia).  Men  också  en  okontrollerad  Kllväxt,  utveckling  och  framKd.  

2.  Riskhantering  •  FramKda  händelser  i  relaKon  Kll  nuKda  prakKker  •  Nu  risk  (kalkylerbar),  förr  öde  (determinisKskt)  

–  ”aY  leva  i  eY  ”risksamhälle”  innebär  aY  leva  med  en  beräknande  inställning  Kll  handlingarnas  många  möjligheter”  (s.40)  Vetenskapen  kan  inte  ge  oss  vägledning  –  söka  tröst  i  tron  (fundamentalism  av  olika  slag)  

–  Typ  1  Högkonsekvensrisker.  Kända  risker  •  Externa  risker:  uKfrån,  Asteroid  (Armageddon),  Tsunami  etc.    •  Skapad  risk:  miljö,  ekonomi,  krig,  terrorism  

–  Typ  2  Högkonsekvensrisker.  Okända  risker  •  NuKda  ”problemlösning”  som  i  framKden  visar  sig  vara  fatalt  (t.ex.  

neurosedyn)  •  Konflikt  mellan  aY  problemlösning  (mat  för  alla,  bilar  (!))  och  

långsikKga  lända  och  okända  konsekvenser  (genmutaKoner,  CO2)  

•  Ödesdigra  ögonblick  –  SituaKoner  där  individen  måste  faYa  avgörande  beslut  som  påverkar  deras  framKd  (137)/-­‐-­‐-­‐/  när  händelser  flätas  samman  på  eY  sådant  säY  aY  individen  så  aY  säga  står  vid  eY  existenKellt  vägskäl  (138).    

– Hot  mot  den  skyddshinna  som  försvarar  tryggheten.  Tvingas  ifrågasäYa  ”de  relevanta  ruKniserade  vanorna,  ibland  Kll  och  med  de  som  är  mest  inKmt  integrerade  med  självidenKteten”  (159)  •  Skilsmässor,  jobbuppbroY,  flyYande,  nära  anhörigs  död,  bryta  med  broY/droger/konsumism  etc.  –  Förr:  siare,  horoskop,  de  äldre  och  visare  som  guider  –  Nu:  abstrakta  system:  experter  (internet)  som  guider  

•  Tillit/risk/ontologisk  trygghet  –  Tillit:  känsla  av  grundläggande  (ontologisk)  trygghet.  Genom  spädbarns-­‐  och  barnaåren  får  individen  det  vaccin  som  ger  henne  en  skyddshinna  (kokong)  som  ”säYer  parentes  om  de  potenKella  händelser  som  –  om  individen  allvarligt  funderade  över  dem  –  skulle  medföra  handlingsförlamning”  (s.11)  ”EmoKonell  vaccinering”  (s.52).  Ansikte  mot  ansikte.  Lära  sig  Kllit.  

–  Risk:  finns  med  i  alla  översikter  kring  framKden.  RedukKon  av  vissa  risker  (t.ex.  sjukdom),  men  Kllförsel  av  andra  (miljö,  ekonomi,  globalt  krig,  oil  peak  etc.)  

–  Tillägnelse  av  ruKner.  –  Ångest:  fröet  ligger  i  rädslan  aY  separeras  från  sin  omsorgsperson  

•  Självet  måste  ständigt  skapas  mot  bakgrund  av  Kllit  och  riskbedömning  (reflexivt)  

3.  TradiKon  •  Det  förflutnas  grepp  över  nuKd  och  framKd.  Skapade  

tradiKoner  för  aY  tjäna  eY  syhe  i  nuet.  Flesta  tradiKoner  är  nya.  Ger  trygghet  och  känsla  av  konKnuitet.  

•  TradiKonens  väktare,  vilka  är  de?  Föräldrar,  skolan,  präster,  poliKker,  kapitalägare  (jmf.  den  danska  adeln  ”vi  lever  i  eY  modernt  samhälle,  men  vi  gör  allKd  som  vi  Kdigare  har  gjort”)  

•  Utmanas  av  globalisering  och  snabb  samhällsomvandling.  •  Fundamentalism:  åberopande  av  en  urkund  samt  beteende  

som  icke  får  diskuteras  eller  ifrågasäYas  (bevara  makt  över…)  –  ReakKon  mot  globalisering  

4.  Familj  •  Den  rena  relaKonen  –  Från  ekonomi  Kll  emoKon  –  Från  reprodukKon  Kll  sexualitet  –  Från  asymmetri  Kll  symmetri  –  Från  socialt  tvång  Kll  individuellt  friY  val  –  (från  konstans  Kll  förändring)  

•  TradiKonell  familj  som  exempel  på  fundamentalism?  – Amish  people  – Hederskultur  –  Tvångsäktenskap  

5.  DemokraK  

•  Det  har  blivit  bäYre  (trots  allt)  –  Från  ”all-­‐lösningar”  Kll  en-­‐frågeteman  –  Från  lokala  problem  Kll  globala  utmaningar  –  Från  lojalitet  Kll  kriKk  –  Från  slutna  beslutsrum  Kll  transparens  –  Från  långa  cykler  av  makt  Kll  korta  

•  Alla  dynasKer  bryts  förr  eller  senare  •  DemokraKparadox:  ju  mer  av  öppenhet,  desto  mindre  effekKvitet  och  mer  av  kriKk  (återfall  Kll  fundamentalism).