antons hjälparbete blev en bok - Textalk · spelet minecraft, som släpptes i december, har blivit en succé. det har när detta skrivs laddats ner 12 000 gånger av nästan lika

föR SvERIGE I mINEcRafTsjömätning för 6 terabyte av succé

LANTmäTEriETs TidNiNG

maRS 2016

#1

SÄKRaRE TRafIK på öSTERSjöN

antons hjälparbete blev en bok

Resurskarta visar migrationsverkets

aKuTa pERSoNaLBEhov

Gränssnittet nr 1/2016

2 LEdaRE

Hej kära läsare!

Året har börjat positivt för Lantmäteriets del, särskilt inom geodataom-

rådet. det är väldigt roligt att landskapsmodellen över sverige i dator-

spelet minecraft, som släpptes i december, har blivit en succé. det har

när detta skrivs laddats ner 12 000 gånger av nästan lika många använ-

dare. Och då inte enbart för privat spelande – skolor ser möjligheter att

använda spelet i undervisningen och kommuner ser möjligheter till pe-

dagogisk medborgardialog, till exempel genom att åskådliggöra planer

med hjälp av sverige i minecraft. Fantastiskt kul att våra kartor kan an-

vändas i ett spel som också kan vara samhällsnyttigt.

vi har även fått positiv respons för att vi börjat öppna upp våra geodata

för fri användning. vi släppte ju en första omgång sommaren 2015 och

nu vid årsskiftet blev ytterligare kartor plus en positioneringstjänst fria

att ladda ner. Enligt den senaste statistiken har hittills över 4 000 regist-

rerade användare laddat ner 13 500 filer av våra öppna data.

detta ger nya möjligheter för många användare. Ett exempel är inom

datajournalistiken. På sidan 8 hittar du en intervju med tidigare data-

journalisten kristofer sjöholm som under flera år arbetat på svT, och

medverkat i många granskningar där kartan har varit en viktig grund.

Han tror att sådana jobb kan komma längre med tillgång till fria data.

kartläggning sker inte bara på land utan också till sjöss. Just nu pågår ett

stort internationellt projekt för säkrare handelssjöfart på östersjön, där

cirka 100 000 kvadratkilometer ska sjömätas. Ett viktigt delprojekt är

att införa ett gemensamt geodetiskt referenssystem för höjd och djup i

hela östersjön. vår medarbetare Jonas Ågren leder detta arbete.

det utbildas för få lantmätare i sverige. vi skulle behöva anställa många

fler, bland annat för att kunna korta handläggningstiderna för vanliga

lantmäteriförrättningar. men vi försöker hitta andra lösningar för att

snabba på hanteringen. En idé är att avlasta förrättningslantmätarna

genom att anställa förrättningsassistenter och vi har därför tagit initia-

tiv till en ny utbildning, som bedrivs vid yrkeshögskolan i Helsingborg. i

ett reportage på sidan 35 berättar några blivande förrättningsassisten-

ter om utbildningen och sina förhoppningar om jobb.

Trevlig läsning

Bengt Kjellson


14 Sjömätning för säkrare trafik på östersjön

17 förbättrad navigering i framtiden

19 Resurskarta visar migrationsverkets akuta

personalbehov

20 Kartlagd nederbörd för att möta

klimatförändringar

21 System på förskolor underlättar smittspårning

23 14 000 satellitkontakter i månaden

27 Lär känna Skåneleden hemma vid datorn

30 Notiser

32 antons hjälparbete blev en bok

35 Ny yrkesutbildning ger chans till jobb

på Lantmäteriet

38 Tävling

39 Iskalla ortnamn

INNEhåLL 3

innehåll2 Ledare Bengt kjellson

27

öppna data

4 6 terabyte av succé för Sverige i minecraft

5 positiv respons på våra fria data

6 Sverige från ovan - Gävle

8 Kristofer gläds åt Lantmäteriets öppna data

11 Goda erfarenheter av fria data i Helsingborg

Omslagsbild Katinka Igelberg

1723


4 öppNa daTa miNECrAFT

I sKrIvande stund har användare laddat ned 6 terabyte av sverIge I MInecraft. det MOtsvarar I datavOlyMer 600 000 nedladdnIngar av stOcKhOlM, eller 600

nedladdnIngar alla sverIges KOMMuner från nOrr tIll söder.– vI är jättenöjda. jag har själv varIt ute Och ”gått” I jäMtlandsfjällen,

säger bObO tIdeströM, verKsaMhetsutvecKlare på lantMäterIet.

6 terabyte av succé för sverige i

Minecraftmodellen av Sve-rige bygger på de kartor och höjddata som släpptes som öppna data av Lantmäteriet vid årsskiftet. Spelare kan gratis bygga upp sin egen version av omvärlden över-allt i Sverige, inklusive väg och järnväg. Användaren får dessutom en teleporte-ringsfunktion för att snabbt kunna förflytta sig till valfri del av landet.

Eftersom Minecraftmodel-len i grund och botten är en pixlig 3D-modell av Sverige har an-dra användargrupper än spelare hört av sig, berättar Bobo Tide-ström.– Bland annat en del bibliotek, muséer och andra institutioner. Folkteatern i Gävleborg diskuterar till exempel att använda den

för att visualisera var deras publik kommer ifrån. Vi har också talat med Länsmuséet i Jön-köping som kom-mer använda Sveri-ge i Minecraft för en utställning kring korsstygn och Mi-necraft med visuali-seringar i 3D, säger han och fortsätter:– Det är ett stort gensvar och vi vill

driva detta vidare, bland annat genom att bjuda in fler myndig-heter. En annan tanke är att bjuda in barn att delta i ett hack-athon där de kan använda modellen under fria former och prova sina idéer. Vi har gott om uppslag. ◀

text Martin Hofvenstam


Från årsskiftet finns Terrängkartan, Vägkartan och Fjällkartan fritt nedladdningsbara och tjänsterna Topografiska webbkar-tan CCBY ¹ och positioneringstjänsten DGNSS som öppna data.

Än så länge har man kunnat ladda ned kartorna i vektorfor-mat.

– Nästa steg blir att göra informationen mer lättillgänglig där vi nu undersöker om vi kan göra rasterkartorna tillgängliga via webbtjänsten Kartsök och ortnamn, säger Anna Svedlund.

Till skillnad från en vanlig pdf-fil ger rasterfilen helt andra användningsmöjligheter till exempel i ett enkelt GIS-program.

Tittar på behovenFör att kunna ladda ned data och använda tjänsterna, behöver användarna registrera ett användarkonto.

– Genom detta får vi ett statistikunderlag där vi kan se hur mycket varje användarkategori använder. Vi samlar även e-postadresser till alla som registrerar konto och kan på så sätt ställa frågor till användarna om hur de använder våra data. Det ger oss en bild av deras behov, säger Anna Svedlund.

Vilka är då de privatpersoner som gömmer sig i statistiken?– Svårt att veta ännu, men en gissning är att det rör sig mycket

om människor som ägnar sig åt friluftsliv i olika former. Ter-rängkartan är mest hämtad just nu och den passar bra när man ska ut i naturen, säger verksamhetsutvecklare Johanna Fröj-denlund.◀

öppNa daTa 5

företag, utvecKlare Och fraMförallt en stOr grupp prIvatpersOner laddar ned lantMäterIets öppna data. – hIttIlls har OMKrIng 4 000

användare regIstrerat sIg för att Kunna häMta lantMäterI-

ets öppna data, Och det öKar hela tIden, säger anna sved-

lund, verKsaMhetsutvecKlare Och prOjeKtledare för öppna

data I lantMäterIet.

Positiv resPons På våra

text Martin Hofvenstam foto Natasja Kamenjasevic

fria data

¹ ccby står för den öppna datalicensen creative commons

Gränssnittet nr 1/2016GRÄNSSNITTET nr 1/2016

6 fLyGBILdER svEriGE

SvERIGE fRåN ovaN

All mark i sverige är indelad i

avgränsande områden som

utgör fastigheter. varje fastig-

het har en unik fastighetsbe-

teckning och Lantmäteriets

Fastighetsregister innehåller

information om alla sveriges 3,1

miljoner fastigheter.

det är information som är

grundläggande för samhället

och marknadsekonomin och

som tillsammans med geogra-

fiska grunddata, till exempel

flygbilder, skapar oanade möjlig-

heter att analysera landskapet.

På flygbilden syns en del av

Gävle.

Gränssnittet nr 1/2016GRÄNSSNITTET nr 1/2016

fLyGBILdER svEriGE 7


Kristofer gläds åt lantmäteriets

öPPna data

Myndighetsdata kan vara en guldgruva för datajour-

nalister – det vet Kristofer Sjöholm.

Han har tidigare varit kritisk mot Lantmäteriets

brist på öppna data. Nu lovordar han myndighe-

ten för att visa vägen med att göra geodata tillgängliga för alla.

–Det senaste året har det hänt jättemycket. Jag tror att det kan vara proppen

som till slut får det att hända. Men samtidigt har vi en lång väg fram

innan vi är i mål.

8 öppNa daTa

text Maria Brander foto Micael Engström


öppNa daTa 9

Kristofer gläds åt lantmäteriets

öPPna data

I debatten har Kristofer Sjöholm varit en av de tongivande rösterna som argumenterat varför det är så viktigt att data från Myndighetssverige tillgängliggörs för alla.

Sedan i maj arbetar han som IT-konsult på Sweco, bland an-nat med främjande av öppna data. Innan dess jobbade han 13 år inom SVT där han exempelvis startade och drev datajour-nalistikredaktionen SVT Pejl.

Flera av redaktionens granskningar har resulterat i fina ut-märkelser, som till exempel väljartjänsten Valpejl som fick Stora journalistpriset i klassen årets förnyare år 2010.

Med webbtjänster som Brottspejl och Skolpejl har redaktio-nen gjort offentlig myndighetsinformation tillgänglig på ett helt nytt sätt. I många fall har kartan varit ett användbart presentationsverktyg för att visa ”så här ser det ut där du bor”.

Enklare att granska med fria geodataEtt exempel på en avancerad geografisk analys gjorde redak-tionen då man begärde ut länsstyrelsernas data över förore-nade platser och samkörde med svenska vattenskyddsområ-den. Det resulterade i flera granskande TV-reportage om förorenade områden i känslig vattenmiljö. Och allt presen-terades sedan på en interaktiv karta där besökarna på svt.se själva kunde ta del av resultaten lokalt i form av tjänsten Miljöpejl.

I brist på öppna data från Lantmäteriet har redaktionen an-vänt andra tjänster som exempelvis ”Google Maps” och ”Car-toDB” där det finns inbygga kartor som är fria att använda.

–De senaste fem åren har det utvecklats väldigt bra webb-tjänster för interaktiva kartor. Innan dess var det betydligt svårare. Då var man tvungen att köpa loss kartdata och bygga upp allt från scratch. Det blev ofta väldigt dyrt och omöjlig-gjorde därför granskningar eller byggande av webbtjänster, säger Kristofer Sjöholm.

Med de data som Lantmäteriet nu släpper fritt skulle han ha kommit väldigt långt i sin tidigare roll som datajourna-list. Granskningar skulle framförallt ha blivit mycket enkla-re och billigare att genomföra och det skulle även ha kunnat bli ett resultat med högre kvalitet.

”Blind fläck hos politiker”På senare år har tjänster som ”Open Street Map” och ”Google Maps” också kommit väldigt långt i sin utveckling.

–Inom datajournalistiken räcker de ganska bra eftersom det ofta handlar om att gå ner på kommunnivå eller att visa en plats. Generellt har vi inte behövt meterprecision och då har vi kunnat använda källor som inte haft lika hög nog-grannhet.

Hans förhoppning är att de data som Lantmäteriet släpper nu kommer att importeras i de redan befintliga tjänsterna för att på så sätt öka kvaliteten på dessa. Verktygen i sig tror han kommer att vara desamma.

Att få ut myndighetsdata har inte alltid varit en enkel resa. Kristofer Sjöholm och hans kollegor har ibland fått bråka lite och trycka på.

Det kan tyckas vara en paradox i ett land där vi ofta skryter om en lång tradition av öppenhet och offentlighetslagstift-ning. Kristofer Sjöholm tror att öppna data har varit en blind fläck hos många politiker och makthavare.

–Dessutom är det svårt att kommunicera nyttan av öppna data för vanliga människor och för makthavare. Det krävs en viss insikt i vad som krävs i form av öppna data för att man ska kunna göra nya produkter, affärer och webbtjänster.

Det finns föregångare inom det offentliga. Naturvårdsver-ket, Riksdagen och Statistiska centralbyrån är några exem-pel. Örebro, Helsingborgs och Stockholms kommuner har också arbetat för att tillgängliggöra öppna geodata. Ofta har det då funnits interna visionärer och eldsjälar som har sett nyttan av detta.

Samhällsnytta för skattebetalarnaKristofer Sjöholms eget huvudargument för att myndighets-data som inte är integritetskränkande eller säkerhetsklassa-de ska vara fria, är tydligt. Det handlar om största möjliga samhällsnytta för skattebetalarnas pengar och att data som är högkvalitativ ska användas. Därför, menar han, ska myn-digheternas arbete komma alla till godo.

Det som han ser som den stora problematiken är avgiftsmo-dellen som flera svenska myndigheter, däribland Lantmäte-

–de senaste fem åren har det utvecklats väldigt bra webbtjänster för interaktiva kartor. innan dess var det betydligt svårare. då var man tvungen att köpa loss kartdata och bygga

upp allt från scratch. det blev ofta väldigt dyrt och omöjliggjorde därför granskningar eller byggande av webbtjänster, säger Kristofer sjöholm.

»


10 öppNa daTa

» riet och Bolagsverket, har att förhålla sig till. När en stor del av intäkterna ska komma från egna data så är de myndigheter som har mest värdefulla data också de mest utsatta.

–Lantmäteriet är väl kanske det tydligaste exemplet där det finns ett jättesug kring deras data, men det är också det suget och intresset som man har kunnat ta betalt för tidigare. Därför är det jättepositivt att man nu ändrat strategi och går före och släpper delar av sina data.

uLI utreder samhällsnyttanFör att ändra avgiftsmodellen behövs direktiv ovanifrån, från regering och riksdag. Kristofer tror inte att det handlar om en direkt ovilja mot öppna data. Däremot finns en trögrörlighet – särskilt då det handlar om pengar. Därför är han glad över att ULI Geoforum (branschorganisation inom geodataområdet) ny-ligen fått Vinnova-pengar för att utreda de samhällsekonomis-ka effekterna av öppna geodata.

En liknande utredning gjordes i Danmark efter ett beslut 2002 om att tillhandahålla offentliga adressdata utan kostnad. Stu-dien visade att de direkta ekonomiska samhällsnyttorna av be-slutet uppgick till 62 miljoner euro för åren 2005-2009. Kostna-derna som beslutet medförde uppskattades till två miljoner euro för samma tidsperiod.

–Jag skulle bli väldigt förvånad om resultatet – det vill säga att den ekonomiska samhällsnyttan med öppna geodata vida över-stiger kostnaderna – inte skulle vara samma i Sverige. Därför så

välkomnar jag undersökningen och hoppas den kan vara ytter-ligare ett steg mot mer öppna data, säger Kristofer Sjöholm.

Trots att det finns hinder på vägen mot ännu mer öppna myn-dighetsdata så är Kristofer Sjöholm hoppfull.

–Jag tror att ULI:s utredning och att Lantmäteriet nu öppnar upp och får positiv respons när data släpps, på sikt kommer att leda till en annan finansieringsmodell för geodata.

Det kommer inte att ske i morgon, knappast heller i övermor-gon. Men även om det tar ett par år är det något att se fram emot konstaterar Kristofer Sjöholm. ◀

Lantmäteriet har ett regleringsbrevsuppdrag från regeringen att kartlägga vilka nyttor och kostnader som uppstår genom de genomförda satsningarna på fria data. i uppdraget ingår också att redovisa erfarenheter i de nordiska grannländerna. detta ska slutredovisas våren 2017.

Exempel på hur geodata används inom journalistiken. Den högra bilden kommer från SVT:s valsajt.


öppNa daTa HELsiNGBOrG 11

erfarenHeter av fria data iHelsingborg

goda

»


12 öppNa daTa HELsiNGBOrG

det är stOrt fOKus på öppna data I helsIngbOrgs stad.

satsnIngen började på all-var 2013 efter att det hade

gjOrts ett antal utred-nIngar OM öppna data.

– vI vIlle sKapa förutsätt-nIngar för transparens InOM förvaltnIngen Och öppna upp staden genOM att släppa Interna data-

Mängder frIa sOM även Kan vara av Intresse för exter-na användare. aMbItIOnen

är att släppa så MycKet data sOM MöjlIgt, säger anders jürIsOO, teKnIsK

lantMätare på stadsbygg-nadsförvaltnIngen I

helsIngbOrgs stad.

– Öppna data är till störst nytta för kommunen eftersom det blir lättare för förvaltningarna att veta vilken information som finns och att dela relevant information internt. Men öppna data kan även komma till stor nytta externt, säger Kristian Bergstrand, GIS-ingenjör, Stadsbyggnadsförvaltningen.

Helsingborgs stad driver ett långsiktigt projekt kallat ”Öppna Helsingborg”.

Som exempel har kommunen släppt en miljon gatubilder. In-formationen togs fram i samband med att en asfaltsinvente-ring gjordes av kommunens gator 2013. Nästan varenda gata i kommunen har fotograferats. Via tjänsten Mapillary kan man antingen navigera sig fram i alla gatubilder i Helsingborg via en karta eller hämta hem fotografierna. Bilderna är gratis att använda, även för kommersiellt bruk. De kan bland annat an-vändas av mäklare för att låta spekulanter på ett hus utforska husets omgivningar.

– Det kan även finnas andra användningsområden för den här informationen. Vi undersöker exempelvis om gatubilderna kan användas vid inventering av trafikskyltar, säger Kristian Bergs-trand.

Byggnader i 3dKommunens byggnader i 3D tillhandahålls via en nedladd-ningstjänst.

– Vi har i stort sett alla byggnader över tio kvadratmeter i kom-munen i 3D. Informationen är till nytta när det ska byggas nytt eller exempelvis i samband med att det ska göras bulleranaly-ser. Vi har även börjat kolla om det är möjligt att få informatio-nen tillgänglig för privatpersoner på webben som en interaktiv 3D-modell, men idag har vi inte tekniken som krävs för att lösa detta. Det blir en utmaning som vi får jobba vidare med, säger Kristian.

»

text Britt-Louise Malm foto dylan Selway

Kristian Bergstrand, GIS-ingenjör och Anders Jürisoo teknisk lantmätare på Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad ser många fördelar med Öppna data.

I stort sett alla byggnader över tio kvadrat-meter i Helsingborg finns tillgängliga i 3D. Informationen tillhandahålls via en nedladdningstjänst.


öppNa daTa HELsiNGBOrG 13

Även flygbilderna över Helsingborg har släppts fria och för ett år sedan släpptes också en landskapsmodell över Helsingborg i Minecraft, som blev uppmärksammad och uppskattad av många.

– Den kan vara av intresse för gemene man som vill ha koll på sin omgivning att jämföra hur landskapet har utvecklats histo-riskt, säger Kristian.

Kommunen har även släppt befolkningsdata/statistikdata fria vilket kan komma till nytta när en näringsidkare planerar att öppna en ny verksamhet och vill ha reda på befolkningsunder-laget i det aktuella området.

uppdaterade händelsedataHändelsedata är exempel på en annan typ av data som Helsing-borgs stad har öppnat upp. Här får allmänheten information om när och var en olycka eller incident ägt rum. Informationen har bland annat använts av dagstidningar för att analysera var bilbränder har ägt rum, det går också att få en uppfattning om utbredningen av inbrott, skadegörelse, klotter och stölder i kommunens skolor. Tanken är att den här typen av information ska uppdateras på veckobasis.

– Det är många som varit nyfikna på hur vi jobbar med öppna data inom kommunen. Vi har tagit fram en checklista som innehåller allt man behöver tänka på från att man laddar ner data till publicering. Vi har även lagt ut listan för externt bruk. Man bör bland annat ha koll på vem som äger informationen som släpps, licenshantering och ajourhållning, säger Kristian Bergstrand.

medborgardialogFör att komma vidare med arbetet kring öppna data har en per-son anställts på central nivå inom kommunen som ska fungera

som bollplank och katalysator för de olika förvaltningarna. Ett nätverk har också bildats, med en representant från varje för-valtning.

– Vi utbyter erfarenheter kring öppna data och diskuterar hur vi ska gå vidare, säger Kristian Bergstrand och fortsätter:

– Det som är mest spännande med öppna data är att informa-tionens värde ökar i och med att vi hittar flera användningssätt för informationen. Det känns roligt att varje dataset kan använ-das på så många olika vis, som informationen om luftkvalite-ten här i kommunen. Den kommer bland annat till nytta i forskningssammanhang och i vädersajten vackertväder.se, där man kan se vilka värden av kvävedioxid och ozon som finns i luften i olika delar av kommunen.

Anders Jürisoo kommenterar att dialogen med allmänheten har ökat tack vare satsningen på öppna data. Bland annat bjuds allmänheten in till att komma med förslag på vilka typer av data som borde släppas fria. Ekonomiska aspekterHan berättar att man till en början valde att släppa data som det inte ligger så mycket intäkter kring.

–Vinsterna med öppna data är oftast diffusa. Vi har börjat titta på möjligheten att släppa baskartan fri och då behöver vi pla-nera in detta i förvaltningens budget. Det är lättare för kom-munerna att släppa data fria än vad det exempelvis är för Lant-mäteriet där informationen tillhör själva kärnverksamheten. Om Stadsbyggnadsförvaltningen ska starta ett större byggpro-jekt ligger kanske budgeten på 100 miljoner kronor och i det sammanhanget är intäkterna för data bara en liten del vilket gör det lättare att fatta beslut om att släppa informationen fri, säger Anders Jürisoo. ◀

Helsingborgs stad har även börjat undersöka om det på sikt är möjligt att göra 3D informationen tillgänglig för privatpersoner på webben som en interaktiv 3D-modell. Här ses Filborna vattentorn i 3D.


14 SjöKaRTERING

sjömätning för säKrare trafiK På

östersjön

text Britt-Louise Malm foto Johnér


SjöKaRTERING 15

under 2014 startade projektet famos (finalising surveys for the baltic motorways of the

sea) som ska pågå till och med 2020. Projektet leds av sjö-

fartsverket i sverige och enga-gerar även sjöfartsmyndighe-

ter i estland, lettland, finland, danmark, litauen

och tyskland. målet är att alla de områden som trafikeras av handelssjöfarten i östersjön ska vara sjömätta till år 2020.

när djupet kartläggs ökar navi-gationssäkerheten och möjlig-

heterna att hitta bränsle-snålare fartygsrutter.

Även lantmäterimyndigheter och universitet involveras i pro-jektarbetet. Totalt ska nära 100 000 kvadratkilometer mätas, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av Östersjöns yta eller hela Portugal. Hälften av den yta som ska mätas ligger på svenskt vatten. Parallellt med mätningar av havsbotten sker också ett arbete med att införa ett nytt gemensamt referenssys-tem i Östersjön som anger nollnivån till havs för att i framtiden kunna göra säkrare mätningar med hjälp av GNSS¹ och satellit-data.

– Det här är den största satsningen i historien på sjömätning i Östersjön. Den senaste, som handlade om lika stora ytor, gjor-des på 1800-talet, men då med handlod och därmed mycket sämre resultat än vad som är möjligt idag, säger projektledaren Benjamin Hell från Sjöfartsverket.

Lantmäteriet är involverat i arbetet med att ta fram ett nytt gemensamt referenssystem och en gemensam geoidmodell för hela Östersjön. När nollnivån är osäker som den är idag måste det läggas till god marginal när fartygen lastas för att inte ris-kera att de ska gå på grund.

– Om fartygen kan ha bättre koll på hur mycket vatten de har under kölen skulle man kunna lasta mera gods utan att säker-heten blir sämre, säger Benjamin Hell.

ökad säkerhet och effektivitetHuvudsyftet med projektet är att öka effektiviteten, säkerheten och noggrannheten för navigering i Östersjön. Projektet finan-sieras till viss del av EU. För Sveriges del kommer projektet att kosta cirka 400 miljoner kronor fram till 2020. EU-kommissio-nen har beviljat medfinansiering för den första projektfasen 2014-2016 med 48 miljoner kronor. Sjömätning svarar för cirka 70 procent av projektet och där skjuter EU till 30 procent av kost-naderna. Arbetet med att fastställa nollnivån för djup samt olika studier och analyser som ska göras får ett bidrag med 50 procent av kostnaderna. – I Östersjön befinner sig ständigt ungefär 2 000 större fartyg. Trenden är att storleken på fartygen ökar, och därmed även djupgåendet. Det ställer växande krav på kvalitén på de kartor som man navigerar efter, både papperssjökorten och i elektro-niska navigationssystem, säger Benjamin Hell. Men kartorna innehåller i viss utsträckning fortfarande resul-taten från de mätningar som gjordes redan på 1800-talet och mättekniken har utvecklats väsentligt sedan dess. Ny teknik, framförallt moderna ekolod och GNSS, innebär nya möjligheter vid mätning av djup med fullständig bottentäckning för sjökort och navigering.

Sedan några år koordineras arbetet internationellt i enlighet med den så kallade Helcom-planen, som antogs av Östersjölän-dernas miljöministrar 2013. Helcom står för Helsingforskom-missionen och syftet med deras verksamhet är att skydda mil-jön i Östersjön och säkerställa säker navigation. »¹gnss = global navigation satellite systems


16 SjöKaRTERING

Sjökorten ska ses överSjömätning av Östersjön sker med multistråleekolod. Fartygen kör fram och tillbaka med visst överlapp mellan varje stråk för att fånga in mätdata. På det sättet uppnår man full bottentäck-ning och säkerställer att alla hinder och grund hittas.

Efter genomförd sjömätning till havs uppdateras också alla berörda sjökort. Det är ett omfattande arbete, där projektaktivi-teten handlar om att hitta arbetsflöden och system som inne-bär att alla mätdata kan bearbetas så effektivt och snabbt som möjligt.

Benjamin berättar att det just nu även pågår ett arbete med att utveckla sea traffic Management, ett framtida navigationskon-cept som syftar till att kunna styra sjöfarten till havs på ett bättre sätt. I en stor pilotstudie ska ett hundratal större fartyg anslutas till ett centralt ledningssystem. Fartygen kan spåras i realtid var de befinner sig och vilka sträckor de rör sig på. Även hamnlogistiken ingår i systemet.

– Fartygen rör sig i dagsläget oftast med full fart efter raka lin-jer mellan punkt A och punkt B och väntar sedan på en ledig kajplats i hamnen. Med bättre grunddata som vi nu tar fram inom Famos-projektet går det lättare att ge förslag på alterna-tiva rutter för att kunna optimera trafiken till havs, säger Ben-jamin Hell. ◀

faKTa pRojEKTomRådENProjektet delas upp i fyra aktiviteter:1. sjömätning. syftar till att slutföra modern sjö-mätning av prioriterade områden i östersjön.2. utveckling av marin navigering för framtiden. inkluderar homogena referenssystem, men också realtidsmätning med GNss (som exempelvis swe-pos Nätverks-rTk). som referenssystem har Evrs valts, vilket realiseras av rH 2000 i sverige. detta förutsätter att det finns en bra geoidmodell över hela området.3. utrustning för effektiv mätning. utrustnings-parken (exempelvis båtar och/eller mätinstru-ment) ska kompletteras för Baltländerna.4. Förbättrat dataflöde från mätning till sjökort.

»

Sjömätning utförs idag med multistrå-leekolod, som monteras på sjömät-

ningsfartygen. Till skillnad mot tidigare teknik producerar multistrå-

leekolod mycket täta mätpunkter, som ger en komplett bild av havsbottnens

djup med full bottentäckning. På bilden syns Jacob Hägg som är

Sjöfartsverkets näst största sjömätningsfartyg. Foto: sjöfartsverket

Benjamin Hell, Sjöfartsverket


»

GNSS 17

Kvaliteten på tyngd-kraftsobservationerna i Östersjön är i dagsläget ojämn och i många fall okänd. I vissa områden

saknas till och med obser-vationer. Detta gör att kva-liteten på geoidmodellen i Östersjön är för låg för mo-dern sjömätning och navi-gering med GNSS, det vill

säga satellitsystem.

förbättrad navigering

i framtiden

text Britt-Louise Malm

Jonas Ågren, Lantmäteriet, mäter in tyngdkraften på för att få ett utgångsvärde för de mätningar som sedan görs till havs med den marina gravimetern ombord på sjömätningsfartyget Jakob Hägg. Foto: Per-Anders Olsson.


18 GNSS

Jonas Ågren, teknologie doktor vid Lantmäteriets enhet för Geodetisk in-frastruktur, leder Famos-projektets ak-tivitet 2, i vilken bland annat en ny för-bättrad geoidmodell kommer att beräknas över hela Östersjön. En viktig del i detta arbete, som görs som ett in-ternationellt samarbete, är att komplet-tera med nya tyngdkraftsmätningar från sjömätningsfartyg i hela Öster-sjön.

– Den viktigaste delen här är att införa ett gemensamt geodetiskt referenssys-tem för höjd och djup i hela Östersjön. Traditionellt anges djup till havs rela-tivt havsytans medelnivå över lång tid. På grund av landhöjningen komplice-ras detta och i praktiken har många olika referensnivåer kommit att intro-duceras genom åren. För att få en en-hetlig referensnivå har det nu beslutats att införa det europeiska höjdsystemet EVRS ¹ som gemensamt referenssystem (nollnivå) för djup i hela Östersjön, sä-

ger Jonas Ågren och fortsätter:– Detta innebär att samma nollnivå

kommer att användas både på land och till havs. Höjdsystemet RH 2000 är till exempel den svenska realiseringen av EVRS. Nu gäller det att introducera den gemensamma nollnivån till havs för att därmed underlätta navigering med GNSS-metoder i framtiden.

En mycket viktig del i detta arbete är att beräkna en ny geoidmodell över Öst-ersjön vilket kommer att ske i slutet av projektet 2020. Osäkerheten i dagens geoidmodell ligger på cirka 15 cm ute till havs, den nya geoidmodellen beräk-nas ha en osäkerhet på 5 cm eller bätt-re. Detta kräver bättre tyngdkraftsmät-ningar.

Samordnas med ordinarie sjömätningTyngdkraften i stora delar av Östersjön ska nu mätas in med marina gravimet-rar. I Famos-projektet samordnas dessa

mätningar med den ordinarie sjömät-ningen, som Sjöfartsverket och mot-svarande myndigheter i andra länder ansvarar för. Arbetet i aktivitet 2 – som Lantmäteriet ansvarar för – omfattar sjögravimetri, geoidmodellering och GNSS-mätning till havs, med det över-gripande syftet att förbättra framtidens navigering.

– Vi monterar en gravimeter i mät-ningsfartygen och instruerar besätt-ningen hur utrustningen ska hanteras. Vi möter sedan upp när fartygen lägger till i hamn för att göra anslutningsmät-ningar. Det är viktigt att det är bra och tillförlitliga mätdata både längs med kusten och längre ut till havs, säger Jo-nas Ågren. ◀

¹ European Vertical Reference System

»

Jonas Ågren framför Lantmäteriets gravimeter, som används för relativ tyngdkraftsmätning på land. Foto: Per-Anders Olsson.


GIS 19

▻ ▻ ▻

fLyKtiNgMottagaNdEt i SvErigE StäLLEr Krav på EffEKtiv SaMordNiNg. därför LaNSEradE MyNdigHEtEN för SaMHäLLSSKydd ocH BErEdSKap, MSB, NyLigEN EN

KarttJäNSt SoM viSar var i LaNdEt dEt fiNNS BEHov av pErSoNaLrESurSEr.

resursKarta visar migrationsverKets

Sedan i höstas, då flyktingströmmen till Sverige ökade dramatiskt, anordnar MSB samverkanskonferenser för att få information om den regionala läges- och behovsbilden. Berörda aktörer rap-porterar då in uppgifter över telefon och via Excel-ark.

MSB:s avdelning för samordning och insats såg snabbt behovet av att effekti-visera informationsinsamlingen och få en bättre helhetsbild. Därför fick enhe-ten för beslutsstöd, som bland annat an-svarar för myndighetens sammanhål-lande GIS-funktion, frågan om hur GIS kunde användas för att skapa ett pas-sande verktyg. Resultatet blev online-tjänsten Resurskarta som lanserades i november 2015. Kartan visar Migra-

tionsverkets personalbehov indelat ef-ter län samt kommunernas behov av stödresurser som sammanställts av landets länsstyrelser.

– Det finns en stor nytta i att samord-na behovsbilden av personella stödre-surser. Vår GIS-plattform gör detta rela-tivt enkelt, säger Fredrik Lorentzon, enhetschef på MSB:s enhet för besluts-stöd.

underlättar samordningenTillsammans med de berörda myndig-heterna har MSB ringat in vilka behovs-kategorier som finns och på den inter-aktiva webbkartan kan användare se var i landet det finns ett behov av stöd-resurser. I sidoflikar visas först behovet

sammanställt utifrån länsnivå och där-efter i 20 olika personalkategorier. Allt från chaufförer, hantverkare och tolkar till vaktmästare och själavårdare finns representerade. Varje länsstyrelses sam-ordningsfunktion rapporterar in beho-vet med ett eget inloggningskonto, lika-dant gäller för Migrationsverkets regionavdelningar.

– Karttjänsten förenklar även sam-manställningen av en nationell läges-bild utifrån de olika regionala behoven, säger Fredrik Lorentzon och tillägger:

–Jag hoppas att kartan ska fungera som ett tydligt stöd och underlätta samordningen av stödresurser inom flyktingsituationen. ◀

aKuta PersonalbeHov

FAKTA - RESURSKARTANLänk till MSB:s Resurskarta: https://www.msb.se/resurskarta

Text Jonatan Jacobson Foto Johnér


20 GISa

Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan. Till dagvatten räknas exempel vattenläckor från indu-strier, överflödigt vatten på gatan när man tvättar bilen, eller vat-ten som blir stående kring en byggnad i samband med översväm-ningar, och inte enbart regnvatten.

– Dagvattensystemen är idag inte anpassade för att klara av den ökade mängden regnvatten. Det är en utmaning för kommunerna att förebereda sig, eftersom det är omöjligt att förutse var och när skyfallen drabbar oss, säger Karin Aune, GIS-samordnare på läns-styrelsen Örebro, som tagit fram karteringen.

– Det man generellt kan säga är att de lägst belägna områdena i en kommun är de som löper störst risk att översvämmas. Vad man kan göra är att förbereda befintliga områden och ta hjälp av sky-fallskarteringen när man bygger nytt. Tanken är att den ska vara ett verktyg för arbetet med detaljplaner, säger hon.

Lantmäteriets höjdmodell en förutsättningAllt bygger på Lantmäteriets nationella höjdmodell, berättar Ka-rin Aune.

– Utan den vore det inte möjligt. Nu kan vi enkelt se både låg-punkter och flödesvägar, säger hon.

Det är upp till enskilda kommuner att vidta eventuella åtgärder.– Det kan handla om fördröjningsdammar, där vatten kan sam-

las upp för att undvika översvämning. I vissa fall är vallar ett alter-nativ. Vi hoppas att skyfallskarteringen får ett brett användnings-område eftersom det handlar om stora värden som står på spel.

– En rekommendation är också att de delar av kommunen som ligger lågt kan tillåtas att översvämmas, genom att där anlägga parker och grönområden för att skona intilliggande områden. ◀

Ett föräNdrat KLiMat iNNEBär för SvErigES dEL fLEr ocH KraftigarE SKyfaLL, viLKEt öKar riSKEN för

övErSväMNiNgar. övErSväMNiNgS-KartEriNgar fiNNS SEdaN LäNgE i

örEBro LäN, LiKSoM i rEStEN av SvErigE – MEN dE Nya ocH Kraftiga

SKyfaLLEN är iNtE aLLtid MEd i BEräKNiNgarNa. LäNSStyrELSEN i

örEBro Har därför tagit fraM EN SKyfaLLSKartEriNg, SoM viSar

KritiSKa oMrådEN.

Kartlagd nederbörd för att möta klimatförändringar

en rekommendation till kommunerna är att i

låglänta områden anlägga parker och grönområden

som klarar en översvämning, säger Karin

aune, gis-samordnare på

länsstyrelsen i örebro.

text Martin Hofvenstam foto Michael Erhardsson

Foto

: Län

ssty

rels

en


GIS 21

Ett system som tidigt varnar för smitta testas nu på sju förskolor i Gävle.Barns och anställdas symptom rapporteras anonymiserat i ett system och

smittskyddsläkaren i regionen kan följa utvecklingen i realtid.

system På försKolor underlättar

smittsPårning

Upprinnelsen till detta, som hittills varit en pilotstudie, kan spåras till några år tillbaka i tiden. Smittskydds-läkare Signar Mäkitalo noterade under Svininfluensan 2009 att smittan spreds snabbt på förskolorna och att hälften av barnen insjuknade i ett ti-digt skede.Ungefär samtidigt arbetade Karolin-ska Institutet och gävlebaserade Futu-re Position X med ett smittspårnings-projekt i Kina. I Kinaprojektet utgick man från ett system som normalt an-vänds av akutsjukvården och rädd-ningstjänsterna i Gävleborg.

data i realtidErfarenheterna därifrån samt smitt-skyddläkare Signar Mäkitalos intresse för att arbeta med geografiska data ut-gjorde grunden för pilotstudien i Gävle

Text per-Erik olsson Foto Mostphotos

»


22 KaRTa

som fick namnet SMIG (Smittspårning i Gävleborg). GIS-systemet som använ-des i Kina blev den tekniska basen och projektledaren från Kina-studien, Lars Palm, fick samma roll i pilotprojektet.I SMIG registrerar personalen på de sju förskolorna dagligen sjukfrånvaron hos både personal och barn. Uppgifterna de noterar är symptom exempelvis feber, halsont, kräkningar och hosta. Det är symptom som kan indikera ett annal-kande utbrott av en smittsam sjukdom och det går snabbt att få en överblick av symptomläget i systemets kartvy. Systemet genererar GIS i form av olik-färgade ”heat-maps” per postnummer-område.

djupare analyserSignar Mäkitalo kan sedan ”lägga pus-sel” och göra djupare analyser av sjuk-domsläget genom att ta del av bedöm-ningar som görs av sjukvårdsupplys- ningen och genom diagnoser som ställs på hälsocentralerna.

– Data som vi får från förskolorna är dock mer representativ. Därifrån får vi så att säga osilad information. Vanliga åkommor som magsjuka, förkylning och influensa föranleder ju inte alltid kontakt med sjukvårdsupplysning eller vårdcentral, säger Signar Mäkitalo.

När projektets pilotstudie summeras så visar det sig att systemet är bra på att ge tidiga varningar. Men även att det kan vara ett stöd i personalplaneringen på förskolorna eftersom de anställda ofta blir sjuka efter barnen.

Det har också varit en hjälp i det före-byggande hälsoarbetet. Signar Mäkita-lo exemplifierar:

–I en förskola hade man ovanligt lång-

variga besvär med magsjuka hos bar-nen. Vi gav dem då råd kring att tvätta händerna och hur de skulle hantera mat. Efter att förskolorna tagit itu med detta så minskade också frånvaron.

Intresset från förskolorna har varit stort, men även föräldrar har önskat att få vara med och rapportera in.

– På sikt kan vi kanske involvera för-äldrarna. ◀

– På sikt kan vi kanske involvera föräldrarna.

Pilotprojektet har nu avslutats och arbetet går in i en ny fas i form av ett innovationsprojekt finansierat av vinnova under 2016, benämnt CdTs (Criss disease Tracking system). medverkande i projektet CTds är Temagon AB; invotech AB ; region Gävleborg ; Högskolan i Gävle och Gävle kommun. vårdnadshavarna till de barn som ingår i studien har godkänt deras medverkan.

faKTa

Det går snabbt att få en överblick av symptomläget i systemets kartvy. Här visas ”heat-maps” på ett visualisingsbord.

Foto

Reg

ion

Gäv

lebo

rg

»Foto Lars palm

Signar Mäkitalo


SaTELLITdaTa 23

»

dygnet runt laddar den IsOlerade anlägg-nIngen svalsat på spetsbergen ner data från

passerande satellIter. dessa ryMddata an-vänds bland annat tIll eu:s navIgatIOnsprO-jeKt galIleO, Men OcKså tIll att ta fraM Kar-

tOr sOM används för Olje- Och IsövervaKnIng.

14 000 satellit-

KontaKter i månaden

text Johan Joelssonfoto Jonatan Jacobson »

Foto Lars palm


24 SaTELLITdaTa

Trots att klockan närmar sig 10 på för-middagen är det dunkelt utanför bilru-tan. Polarnatten har precis lagt sig över den arktiska ögruppen Svalbard, och nu dröjer det nästan fyra månader inn-an solen kommer tillbaka. Efter att ha passerat en övervakad vägbom fortsät-ter vi vår färd uppför den branta serpen-tinvägen. Minuten senare är vi uppe på Platåberget. Överallt i det flacka, snö-täckta landskapet syns vita bollar i jät-teformat. Det är så kallade radomer som skyddar de högteknologiska an-tennerna mot snö. Vi är framme på svalbard satellite station, Svalsat – en av världens största satellitstationer.– Varje månad sker här cirka 14 000 sa-tellitkontakter. Verksamheten pågår dygnet runt, året om, säger Atle Urs-fjord, operation manager på Svalsat,

som möter upp vid huvudbyggnaden.Anläggningen drivs av företaget Kongs-berg Satellite Services, KSAT, som ägs av Kongsberggruppen och Norska Rymdstyrelsen. Syftet är att förse stat-liga och privata kunder över hela värl-den med satellitdata. Det är inte en slump att Svalsat byggdes just här. Svalbard ligger tillräckligt långt norrut för att få kontakt med satelliter i polär lågbana samtliga 14 gånger per dygn som dessa passerar polen. Sedan star-ten 1997 har anläggningen vuxit för varje år. Idag finns det ett 50-tal anten-ner på Svalsat.

miljöövervakning– Den verkliga expansionen inleddes 2004 när det drogs fiberkabel mellan Svalbard och fastlandet. Tidigare tog

Den första Svalbardantennen stod klar 1997. Sedan dess har anläggningen expanderat avsevärt.

»


SaTELLITdaTa 25

det en vecka för oss att leverera bilderna till kunden, nu tar det max en timme, säger Atle Ursfjord.

Bland Svalsats kunder märks bland andra Nasa och dess europeiska mot-svarighet Esa. Men majoriteten av de data som laddas ner är meteorologisk och används bland annat till väderleks-rapporter, klimatforskning och miljöö-vervakning. Merparten av den infor-mation som laddas ner från satelliterna skickas vidare i krypterad form till slut-kunderna. Men KSAT har även en grupp som sitter på företagets anläggning i Tromsö och producerar speciella miljö-övervakningskartor. Med hjälp av radarbilder producerar KSAT kommer-siella kartor som visar var det har skett oljespill till havs. Eftersom oljan lägger sig som en hinna på havsytan blir de

förorenade områdena svarta på kartbil-derna, berättar Atle Ursfjord. Tack vare kartorna, som i princip uppdateras i re-altid, kan kustbevakning sätta in nöd-vändiga resurser för att minimera ska-dorna.

Eftersom KSAT även arbetar med båt-detektion, utifrån satellitbilder, blir det också möjligt för företaget att knyta specifika fartyg till potentiella utsläpp. KSAT:s analysavdelning i Tromsö pro-ducerar även så kallade iskantskartor som visar exakt var havsisarna befinner sig. Dessa kartor är till stor nytta för re-derier som behöver hitta de snabbaste rutterna i Arktis.

– Istället för att ta sig genom isen kan de köra runt den, vilket kan halvera både tiden till sjöss och åtgången av bränsle. Kartorna är användbara för fis-

kare, kustbevakning och forskare som ska gå mot Nordpolen, säger Atle Urs-fjord.

Satellit på vägSvalsat står även i kontakt med de satel-liter som försörjer EU:s navigationssys-tem Galileo, som ska stå helt klart 2018, med data:

– Totalt rör det sig om sex antenner här på Svalsat. Sen har vi en obeman-nad Galileo-antenn på vår anläggning på ön Jan Mayen. Galileo är ett stort projekt och en viktig kund för oss, sä-ger Atle Ursfjord.

Vi lämnar konferensrummet och går ut i den bistra Svalbardsvintern. Kylan biter i kinderna när vi promenerar på den plogade vägen som gör det möjligt att ta sig till de olika antennerna. Vin-


26 KaRTa

tertid kan det vara besvärligt att över-huvudtaget ta sig till anläggningen. Den branta bilvägen snöar igen. Och blåser det för mycket kan inte ens heli-koptrarna lyfta.

– Den längsta tid några anställda har fått vara kvar här är fem dygn. Men vi har både förråd med proviant och övernattningsmöjligheter. De tekni-ker som ska ut efter mörkrets inbrott har även gevär om det skulle komma isbjörnar, säger han.

Vi går in i en av radomerna och be-traktar den vita parabolantenn som står i viloläge.

Plötsligt börjar den surra och röra sig. En satellit är på väg. När satelliten kommer upp över horisonten följer antennen den under cirka en kvart och tankar ned data tills satelliten för-svinner ur sikte. Informationen går med ljusets hastighet från den arktis-ka utposten via den 130 mil långa fi-berkabeln på flera tusen meters djup vidare till slutkunden som inom en timme kan börja jobba med datan.

Vi fortsätter vår promenad genom det arktiska ökenlandskapet. I utkanten av stationen står en byggkran och några arbetsfordon. Under nästa år ska fyra nya antenner uppföras på Svalsat. Det är inte bara på Svalbard som KSAT väx-er. Företaget som idag har anläggning-ar i Tromsö, Antarktis, Jan Mayen, Syd-afrika, Singapore, Mauritius och Dubai fortsätter att expandera även globalt. En anläggning har precis öppnat i Pa-nama City och de kommande åren ska KSAT även uppföra en antenn i Inuvik i Kanada. Den ska bland annat användas till Esa:s Copernicus-projekt, berättar Atle Ursfjord. Eftersom utvecklingen går mot enklare och billigare satelliter kommer fler mindre företag att ha möj-lighet att skicka upp satelliter. Och då kommer det att krävas fler antenner på jorden för att kunna registrera data från rymden. Atle Ursfjord berättar att Svalsat inom kort behöver rekrytera mer folk till den växande anläggningen.– Som tur är finns gott om plats på Sval-bard, säger han och ler. ◀

lär Känna sKåneleden Hemma vid

datornVarje satellit passerar Svalsat 14 gånger om dygnet, berättar Atle Ursfjord.

Atle Ursfjord har en bakgrund inom det norska försvaret. Sedan i höstas jobbar han som operation manager på Svalsat.

»


fRITId 27

Det ska bli enklare att vandra på Skåneleden.

Både för de som bor i landskapet och de som

vill komma dit som turister.

Därför lägger Region Skåne ut hela leden på

Google street view - 118 mil natur.

lär Känna sKåneleden Hemma vid

datornSofie Norrby är ledare för street view-projektet. Hon berättar att en av anledningarna till att man gör detta är förutfattade me-ningar.

– Vi fajtas alltid mot fördomen om att det inte finns någon natur i Skåne. Folk säger att det bara är platt och blåsigt här. Vi vill motbevisa dem, och visa vad vi har, säger Sofie Norrby.

Hon syftar på berg, sandstränder och klippiga kuster, djupa skogar och öppna slätter. Skåneleden täcker in allt det där. Var-je etapp delas in i färggraderingar, precis som pistsystemet: svart, röd, blå, grön. Problemet är att färgen är ett genomsnitt. En blå etapp kan bitvis vara väldigt kuperad.

– Vi gör just nu olika anpassningar för att göra leden mer till-gänglig, och Google street view ingår i det. En person som har ont i knäet och vill veta vilken kupering leden har på vissa etap-per kan titta på internet.

Ytterligare en fördel med fotograferingen är att lägerplatserna också ingår. Sofie Norrby och hennes kollegor, tolv personer har turats om att bära utrustningen, har gått ett varv runt läger-platserna så att besökarna kan se hur de ser ut.

– Vi får ofta frågor om hur lägerplatserna ser ut. Ligger den vid vatten? Är det fin utsikt? Nu kan man avgöra det själv. »

text torbjörn Hallgren

Skåneleden på Österlen går delvis längst med havet och lockar till svalkande bad.Foto: skane.com ©sydpol.com


28 fRITId

Vandring längs med Öresundskusten mot pittoreska Mölle och storslagna Kullaberg i bakgrunden.Kullaberg. fotograf: johan hammar


fRITId 29

Lansering under vårenTidigare i Sverige har Kungsleden fotograferats på samma sätt. Där rör det sig om 1,5 mil. Nu har Region Skåne redan fotat 30 mil. Till vår och sommar när vädret blir bättre är tanken att de ska fortsätta, och till slut komma upp i hela leden på 118 mil. Nästa område på tur är Österlen.

– När den är klar har vi lyckats täcka in våra tre mest populära delleder: Österlen, Ås till ås-leden och Öresundsleden. Dessa går genom naturreservat och nationalparker så som Söderåsen och Stens huvud, säger Sofie Norrby.

Lanseringen på nätet sker under våren 2016, när den nya webbsidan är färdig. Då kommer även Lantmäteriets terräng-kartor vara åtkomliga via Skåneledens hemsida.

Går med kameran i ryggsäckKameran, 18 linser som tar 360-gradiga bilder, är placerad i en ryggsäck och väger strax över 20 kilo. Sofie Norrby har själv varit med och burit den på leden.

– Vi trodde vi skulle väcka negativ uppmärksamhet för att vi fotade. Men vi har bara mötts av trevliga utrop och glädje. Folk har frågat vad det är vi egentligen har i ryggsäcken.

Region Skåne betalar ingenting för detta till Google. Insatsen är istället tid. Google lånar ut kameran, och lägger in alla bilder utan betalning. Deras engagemang i detta, anar Sofie Norrby, är att kunna erbjuda en så komplett bild av världen som möj-ligt.

Viktiga saker att tänka på under själva fotograferingen är att batteriet inte får ta slut. Och att inget landar på kameran, så som löv. Linserna ska också rengöras. Och vädret ska helst vara torrt ljust. Inte dimmigt, inte regnigt. Det senare väcker ju inte heller lust att vandra när mottagaren tittar på leden i sin dator.

– Vi förstår att den som klickar sig runt på detta är van att vara i naturen, men vi vill ju nå dem som inte är så vana. Det är ett av våra mål med detta.◀

»

Sofie Norrby är ledare för street view-projektet. Foto: Petter Gustafsson.

30

notiser

1 LaNTmÄTERIETS Gd mEd I REGERINGENS dIGITaLa Råd

Lantmäteriet har fått ett uppdrag från regeringen att utreda förutsättningarna för ett nytt regelsystem för fastigheters gränser där i första hand koordinater be-stämmer gränspunkternas läge. uppdraget ska redo-visas senast i slutet av mars 2017.

2

Arbetet med digitaliseringen av det offentliga sverige har fortsatt i nya konstellationer efter att E-delegationens uppdrag upphörde i juni 2015. regeringen har bland an-nat inrättat ett råd som leds av bostads-, stadsutveck-lings- och iT-minister mehmet kaplan. vår generaldirek-tör Bengt kjellson är en av elva utvalda ledamöter i rådet, som består av representanter från myndigheter, kommu-ner, landsting/regioner och sveriges kommuner och landsting.

– det känns kul att ha blivit invald i rådet och förhopp-ningsvis kommer rådets arbete att bidra till att skynda på digitaliseringen av det offentliga sverige, säger Bengt kjellson.

dIGITaLa TomTGRÄNSER mEd RÄTTSvERKaN SKa uTREdaS

i slutet av december överlämnade Planprocessut-redningen betänkandet ”Bättre samarbete mel-lan stat och kommun – vid planering för byggan-de” till regeringen.

Johanna dahlin, jurist på Lantmäteriet, har till-sammans med övriga deltagare i utredningen författat det 448 sidor tjocka betänkandet.Hon har varit tjänstledig från Lantmäteriet för att ar-beta i den statliga utredningen.

Planprocessen kritiseras ofta för att vara krång-lig, lång och oförutsägbar. det betänkande som lämnades över till bostads-, stadsutvecklings- och it-minister mehmet kaplan innehåller en rad förslag som ska förenkla kommunernas arbete med detaljplanering och plangenomförande.

–även om förslagen inte kommer att revolutio-nera bostadsbyggandet bör de kunna bidra till förbättra och förenkla planprocessen i vissa delar, säger Johanna.

Hon tror att vissa av förslagen kan ses som kon-troversiella och nämner bland annat förslaget om att detaljplaner inte bör vara för detaljerade när det gäller exempelvis färgsättning, byggnadsma-terial och byggnaders tekniska egenskaper.

3johaNNaS aRBETE KaN LEda TILL EN föRENKLad pLaNpRocESS


31

notiser

3

Foto Mostphotos

RESESTIpENdIum GIS 2016

vill du utvecklas inom GIS och få möjlighet att åka på en internationell konferens?alla som är verksamma inom GIS kan söka!ansökan ska avse deltagande i ett internationellt ar-rangemang eller konferens inom ämnesområdet GIS.

din ansökan ska vara på maximalt tre A4-sidor och där ska tydligt framgå ditt huvudsakliga intresseområde och vilka aktiviteter eller idéer inom Gis som du har genomfört eller brinner för.dessutom ska din ansökan innehålla en ekonomisk kalkyl, namn, adress, e-post, telefon samt förslag till avrapporte-ring – en kort skriftlig rapport till kommittén samt en sammankomst med NorrGis.

Lantmäteriet, i samverkan med Esri sverige, metria och NorrGis, utlyser det årliga resestipendiet till minne av ste-fan stenlund. En stipendiekommitté under ledning av Peter Wasström, Lantmäteriet i Gävle utser stipendiat. stipendie-kommittén prioriterar ansökningar som har potential till att bredda användningen av Gis i sverige, exempelvis ge-nom nya innovativa användningsområden.

Ansökan skickas som e-post till [email protected] med ko-pia till [email protected] diarienummer ”119-2016/457” och ”resestipendium Gis 2016 - stefan stenlunds minne” som ämnesrubrik

Sista ansökningsdag är 20 maj 2016


32 aNToN BacIc

antons HjälParbete blev en boK

Anton Bacic har skrivit en bok om sina upplevelser som hjälparbetare i områden som drabbats av naturkatastrofer och konflikter.Foto: Pernilla Wahlman


aNToN BacIc 33

aNtoN Bacic Har arBEtat på pLatSEr i värLdEN där MåNga iNtE SKuLLE våga Sätta SiN fot. HaN Har varit i

fLyKtiNgLägEr i JEMEN, EpidEMidraBBadE Byar i LiBEria ocH i Norra iraK, iNtE LåNgt fråN iS froNtLiNJE.

i HöStaS KoM HaNS BoK ”uppdrag värLdEN” ut. där SKrivEr HaN oM Sitt HJäLparBEtE i oMrådEN SoM

draBBatS av NaturKataStrofEr ocH KoNfLiKtEr, MEN dEt är ocKSå EN fördJupad BErättELSE oM

MäNNiSKor ocH pLatSEr.

–uNdEr årEN Har Jag JoBBat MEd HELt uNdErBara MäNNiSKor SoM oSJäLviSKt ägNar SiNa Liv åt att HJäLpa

aNdra, MEN ävEN odrägLiga HJäLparBEtarE ocH iNSKräNKta MiLitärEr, SägEr aNtoN Bacic.

Vi träffas på ett hotell i centrala Gävle. Anton är här för ett möte med andra projektledare på Lantmäteriet, myndigheten som varit hans arbetsplats de senaste 15 åren. Han arbetar som pro-jektledare på Enheten för myndighetsuppdrag, men även om han är stationerad i Stockholm så har hans arbete fört honom över hela världen.

Att det blev just Lantmäteriet var mest en slump. –Jag är utbildad arkeolog, men så fick jag tips om ett IT-jobb

på Lantmäteriet och sökte det, berättar Anton som fick jobbet, men efter ett tag började han längta efter nya utmaningar. Där-för tvekade han inte när han fick erbjudande om att åka på ett uppdrag i det krigshärjade Kosovo. Det var också där han bör-jade skriva.

–Jag skrev korta mötesanteckningar eftersom det var mitt för-sta utlandsuppdrag och allt var nytt och okänt.

Anteckningarna blev ett sätt för Anton att hänga med i det som hände under arbetets gång.

Kommit nära lokalbefolkningenUppdraget i Kosovo skildras också i boken och då med flera per-sonporträtt av de människor han mötte under tiden i landet.

–Jag tycker att det har varit viktigt att även skildra lokalbefolk-ningen eftersom jag har kommit så nära dem i mitt arbete, sä-ger Anton.

Efter Kosovo följde fler utlandsuppdrag och under 2000-talet arbetade Anton i åtskilliga områden som drabbats av naturkata-strofer och konflikter som Liberia, Jerusalem, Sudan och Je-men. Hans arbete har främst handlat om datainhämtning och geografiska informationssystem, men han tycker ändå att han har haft stor nytta av att han är utbildad arkeolog.

–Jag har haft mycket nytta av utbildningen, bland annat har jag fått en större allmänbildning och bredare kunskaper i olika länders historia, säger Anton.

Något som också märks i boken där han skriver initierat om ländernas historia.

Nära IS frontlinje–Jag har ett brinnande intresse för historia. Jag tar mig tid att ta reda på fakta om ett land innan jag reser dit. Jag har också märkt att det underlättar mycket att vara insatt i landets för-flutna när jag träffar lokalbefolkningen, säger Anton som be-skriver både dråpliga och farliga situationer som han hamnat i.

–Det farligaste jag har varit med om är inte med i boken. Det hände i höstas när jag var i norra Irak och jobbade. En dag åkte vi från Erbil, huvudstad i irakiska Kurdistan, till flyktingläger i närheten av Mosul. Då befann vi oss bara fem kilometer från IS frontlinje och det märktes, det var bara att gasa på med bilen, säger han och tillägger att han har kollegor i Irak vars släkt och vänner dödats av IS och deras vägbomber.

–Jemen var också en farlig plats att vara på eftersom det är stamkrig där och flera västerlänningar har kidnappats.

hjälp och stödAnton tycker att det finns en bra beredskap i form av krisstöd för hjälparbetare när det händer saker. Både han och hans kol-legor har fått hjälp och stöd att bearbeta det de har varit med om.

I dagsläget har han inga nya utlandsuppdrag inplanerade is-tället har han valt att fokusera på arbetet på hemmaplan.

–Jag har två nya, spännande projekt på hemmaplan som jag kommer att jobba med. Det ena håller jag lite på än så länge, men det andra ett samarbete med Försvarsmakten och heter ”Soldaten och kartan”. Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram ett gediget utbildningspaket för att utbilda militärer i kartkunskap, geodesi och GPS-hantering och det kommer jag att hålla i, säger han och tillägger:

text camilla Lagerquist foto pernilla Wahlman


34 aNToN BacIc RKEoLoGI

–Om jag ska ta ett nytt utlandsuppdrag så kommer jag inte att ta första bästa erbjudande utan ett uppdrag med utmanan-de arbetsuppgifter som när jag jobbade för Unicef med att ut-veckla deras informationshantering.

handskas med stressenBoken som består av korta reseberättelser från platser som lig-ger vid sidan om de vanliga turiststråken har också varit ett sätt att bearbeta det han varit med om.

–Jag fick ett tips om att när man har ett stressigt arbete och arbetar med humanitära katastrofer kan ett bra sätt att hand-skas med stressen vara att skriva om det man varit med om, säger Anton.

–Jag ville lära mig att skriva skönlitterärt. För mig var det viktigt att förmedla en känsla av en plats för läsarna och skri-va det personliga reportaget.

Anton anmälde sig till en kurs i att skriva resereportage på Folkuniversitetet, något han inte har ångrat.

–Den var väldigt intressant och jag lärde mig jättemycket, säger han .

Efter att ha mejlat texter han skrivit till en liten krets kolle-gor och fått positiv feedback bestämde han sig för att skriva en bok.

Kritik mot försvarsmakten–Jag skickade den till några förlag först och fick väldigt positiv feedback från en förläggare. Det gjorde att jag vågade ge ut boken på egen hand genom Vulkan förlag.

Anton har inte strukit alla medhårs i boken, tvärtom så rik-tar han bland annat kritik mot försvarsmakten och humani-tära organisationer

–Jag har inte velat skönmåla utan också visa på brister som jag tycker finns i det humanitära arbetet, säger han.

Men på den Faceboksida han har skapat för boken har flera företrädare från försvarsmakten lämnat positiva omdömen om bokens innehåll.

–Jag har själv saknat en sådan bok när jag har varit ute på uppdrag och jag är jätteglad att tjänsteexporten på Lantmäte-riet bestämt sig för att köpa in böcker för att använda dem som stöd till de som ska åka på utlandstjänstgöring, säger Anton som också är glad att den finns att låna på flera bibliotek runt om i Sverige.

–En annan sak som jag skulle vilja göra är att föreläsa om mina erfarenheter för både ungdomar och vuxna.

Själva bokskrivandet har också gett honom blodad tand. –Det är så roligt och givande att skriva! Jag har idéer till en ny

bok och har redan börjat skriva på den, men vad den ska hand-la om håller jag för mig själv ett tag till, säger han hemlig-hetsfullt. ◀

Namn: Anton Bacic

ålder: 42 Bor: stockholm arbetar som: Projektledare Intressen: min familj, bygga på sommarstugan och att skriva! aktuell med: Nya boken Uppdrag världen

–jag har ett brinnande intresse för historia. jag tar mig tid att ta reda på fakta om ett

land innan jag reser dit. jag har också märkt att det underlättar mycket att vara insatt i

landets förflutna när jag träffar lokalbefolkningen,


uTBILdNING 35

ny yrKesutbildning ger cHans

till jobb På lantmäteriet

text anna persson

Ett stort sug efter förrättningsassistenter är orsaken till den nya ut-bildning som sedan ett drygt halvår bedrivs på distans vid Yrkeshög-skolan, YH, i Helsingborg. Initiativet till utbildningen togs av Lant-

mäteriet. Den tvååriga utbildningen leder till närapå garanterat jobb för de trettiotalet studerandena.

foto Linda alfvegren

– Förrättningsassistenter kan utföra många av de uppgif-ter som förrättningslantmätarna har i dag, säger Liselott Bengtsson, verksamhetsutvecklare vid Lantmäteriet. Be-hovet är stort och redan i dag har vi rekryterat till exem-pel juridiska assistenter som domstols- och advokatsekre-terare till jobb som förrättningsassistenter.Under lång tid har förrättningslantmätare genomfört sina uppdrag från ax till limpa. I dag ska de fokusera mer på kärnuppgifterna vilket öppnar upp för förrättningsas-sistenter.– Förrättningslantmätare är en eftertraktad yrkesgrupp också hos andra arbetsgivare och vi vill göra yrket mer att-raktivt genom att inrikta det mer på bedömning, juridik och beslutsfattande, konstaterar hon.Yrkeshögskolorna ska bedriva utbildningar i yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden och bedrivas i nära sam-arbete med arbetslivet. Liselott Bengtsson sitter som en av fyra representanter för Lantmäteriet i utbildningens »


36 uTBILdNING

1 2

3

4 5

1. Maria Dahl, utbildningsansvarig för utbildningen till förrättningsassis-tent vid Yrkeshögskolan i Helsingborg, berättar att Myndigheten för yrkeshögskolor har godkänt en ny kursstart hösten 2016. ”Vi hoppas på utbildningar 2017 och 2018 också”. Foto: Anna Persson

2. Kamila Ziemecka övergav studier i språkvetenskap för att bli förrätt-ningsassistent. ”Det här känns tryggt men ändå kul”, säger Kamila. Foto: Anna Persson

3. Linda Boväng är klassens representant i ledningsgruppen och enda norrlänningen i gruppen. Foto: privat

4. Lantmäteriet tog initiativ till utbildningen som startade hösten 2015. ”Det finns ett sug efter förrättningsassistenter för att avlasta förrättningslant-mätarna vars yrkesroll har förändrats”, säger Liselott Bengtsson, verksamhetsutvecklare vid Lantmäteriet. Foto: privat

5. Anna Kajrup arbetar heltid som fastighetsmäklare. Hon vill utvecklas och lära mer och valde därför att utbilda sig till förrättningsassistent - ”Ett yrke som ligger i linje med mitt nuvarande”, säger hon. Foto: privat


uTBILdNING N 38

ledningsgrupp som lägger upp kursplaner och mål. Utbildningen innehåller tre längre praktikperioder på Lantmä-teriet eller ett kommunalt lantmäteri. De studerande kommer från Västernorrland i norr till Skåne i söder, med en klar över-vikt för södra Sverige.

–Just nu pågår arbetet med att ordna praktikplatser och vi hoppas kunna lösa det även om man kanske inte kan få plats exakt där man önskat, säger Liselott Bengtsson.

heltidsstudierUtbildningen till förrättningsassistent har 15 delkurser, varav två tunga i juridik och förvaltningsrätt är avklarade. Lärarna är inhyrda konsulter.

– I höstas hade vi till exempel en mycket uppskattad jurist från Malmö, säger Maria Dahl som är utbildningsansvarig för två utbildningar vid Yrkeshögskolan i Helsingborg.

Under våren läser man den kurs som Lantmäteriet håller i, om bland annat fastighetstutredning – hur fastighetsregistret har byggts upp, hur man söker information i olika system, när man använder vilka kartor och en genomgång av lantmäteriets datorsystem Trossen under ett tredagars besök på huvudkonto-ret i Gävle under februari.

Maria Dahl påpekar att studierna är på heltid. –Fyra har hoppat av på grund av att det inte fungerade att läsa

på heltid samtidigt med heltidsjobb. Hon konstaterar att Yrkeshögskolan tyvärr är ganska okänd.– Utbildningarna håller mycket hög kvalitet, men det behövs

mer marknadsföring.

”Tryggt och kul”Utbildningen har 30 studeranden, mest tjejer. Några kommer direkt från gymnasiet, men majoriteten är lite äldre och vill

byta yrke. Någon har varit brevbärare, någon arbetar inom re-sebranschen och så vidare.

Kamila Ziemecka är 21 år, bor i Helsingborg och kom till Sve-rige från Polen för snart åtta år sedan. Hon läste språk på gym-nasiet, pluggade språkvetenskap ett halvår på universitetet innan hon insåg att lingvist inte var något för henne.

– Jag har velat prova en massa, men det här känns tryggt men ändå kul, säger Kamila Ziemecka entusiastiskt.

– Lantmäteriet känns som en bra arbetsplats med bra arbetsti-der och ordning och reda, det gillar jag. Och juridiken berör i princip vardagliga problem, det var bara kul att läsa. Men det är synd att det pratas så lite om Yrkeshögskolan, utbildningen är jättebra.

Anna Kajrup, 46 år, bor i Dösjöbro norr om Malmö och har två barn, tio och tolv år. Hon kan kombinera heltidsstudierna med heltidsjobb tack vare flexibla arbetstider i sitt arbete som fastig-hetsmäklare.

– Alltså mycket kvällar och helger och ofta mycket övertid, sä-ger hon. Jag trivs med mitt jobb men vill ha normala tider och utvecklas, lära mig mer. Förrättningsassistent liknar mitt nu-varande jobb mycket, vi har också lagar vi ska följa och det rör fastigheter.

Linda Boväng, 40 år, är enda norrlänningen bland idel sörlän-ningar. Hon bor i Örnsköldsvik, har två barn, sex och tretton år.

Linda Boväng har redan bokat första och andra praktikplatsen och säger med ett skratt att hon som enda norrlänning kunnat välja och vraka – från Kiruna i norr till Söderhamn i söder.

– De andra kan inte förstå att jag tycker att de kan pendla till praktiken om det blir konkurrens om platserna på hemmaplan. Att pendla elva mil enkel väg till Umeå är väl inget. Man får ju se vad man får tillbaka senare. ◀

utbildningen till förrättningsassistent startade hösten 2015 vid yrkeshögskolan i Helsingborg. det är en tvåårig eftergym-nasial utbildning på distans. yrkeshögskolorna drivs kommu-nalt. Nästa kursstart blir hösten 2016, eventuellt med fort-sättning kommande år.

distansutbildningen bedrivs i en speciell lärandeportal på in-ternet. de 15 kurserna ligger i kronologisk ordning, med un-derflikar för övningsuppgifter, alla föreläsningar, inlämnings-uppgifter med kommentarer, och utvärderingar. Lärarna har

en annan inloggning och kan följa varje studerande. de in-lästa föreläsningarna stöds med stillbilder i programmet Po-wer Point eller filmas och man kan gå tillbaka och lyssna på dem flera gånger. Cirka en gång per vecka har man kontakt via skype i små grupper. de studerande träffas två gånger un-der utbildningen.

Behörighetskrav: gymnasium, godkänd i svenska och god matematisk grund, inte intagning på betyg. man kan bli be-dömd efter faktisk kompetens.

faKTa

»


38 TÄvLING

våren är i antågande, vilket betyder att du kan stöta på lantmäteriets personal ute i fält.det kan handla om mätning i samband med till exempel infrastrukturprojekt, men också om fastighets-bildning. i detta nummers tävling söker vi svaren på tre frågor som handlar om vår verksamhet. ett tips

är att leta på vår hemsida.

S v a Rskicka in ditt svar till Gränssnittets redaktion: Lantmäteriet, 801 82 Gävlemärk kuvertet med ”Tävling 1/2016”.du kan även skicka svar till vår maillåda:[email protected] de tre först öppnade rätta svaren belönas med en två biochekar vardera. vi vill ha ditt svar senast den 25 april.

a d R E S S

vinnare i tävlingen i nr 4/2015k-G Persson, Tidningsbärarna kB, Box 6106, 200 11 malmö

Bengt-Arne vedin, sturegatan 50, 114 36 stockholm

kristin öberg, Långed 60, 914 90 Nordmaling

rätt svar: 2 – 1628, X – 13 000 , 2 – Geodesi

Grattis! Biocheckar kommer med posten.

tävling

Lantmäteriet genomför olika typer av förrättningar. det kan till exempel handla om att skilja en del av en fastighet för att bilda en ny. vad kallas detta?

1 AvskiljandeX Avstyckning2 Avfälling

När en fastighetsägare gör en inteckning i en fastighet utgår en särskild skatt i enlighet med svensk lag. skat-ten motsvarar 2 procent av det belopp som intecknas och beräknas på hela tusentals kronor, avrundat nedåt. vad kallas denna skatt?

1 stämpelskattX kapitalinkomstskatt2 Punktskatt

ibland behöver du äga mark eller anläggningar utanför din egen fastighet tillsammans med dina grannar. det kan handla om parkeringsplatser, lekplatser, vägar eller avloppsledningar. För att underlätta skötsel kan du och dina grannar med Lantmäteriets hjälp organisera er. vad är det ni bildar då?

1 En anslagsstiftelseX En supporterklubb2 En samfällighetsförening

�

�

�


KRöNIKa OrTNAmN 39

Annette Torensjö, ortnamnsexpert

att hItta rätt är lIvsvIKtIgt – Och våra OrtnaMn hjälper Oss att göra

det I Många sItuatIOner. vI har sKapat OrtnaMn så långt vI Kan

MInnas Och de har berättat OM platsen, hur det sett ut, OM den haft

någOn särsKIld funKtIOn eller OM det har bOtt någOn där. allt för

att effeKtIvIsera KOMMunIKatIOn MännIsKOr eMellan.

ISKaLLa oRTNamN!Jag har börjat det nya året med att pröva mina vingar. jag har efter 29 år på Lantmäteriet flugit ur boet och är nu chef för Nam-

narkivet i uppsala vid Institutet för språk och folkminnen. institutet har det övergripande forskningsansvaret när det gäller

ortnamn, personnamn och övriga namn. institutet är sedan drygt hundra år en viktig samverkanspart till Lantmäteriet i frågor som

rör ortnamn och namnvård.

Jag återkommer gärna till att våra ortnamn berättar en historia, att de är en nyckel till historien, till de människor, platser, verksam-

heter eller händelser som är kopplade till den geografiska lokalitet namnen representerar. de är som en immateriell essens av en plats

och det kulturarv den bär med sig. det finns en del platser som har en särskild dimension av berättandet och Svalbard är ett

onomastiskt landskap som är lika exotiskt som den tundra vi möter där.

svalbard har ingen skog, men bjuder en artrik flora och fauna. det finns åtråvärda naturtillgångar och djurlivet har lockat jägare

sedan tidig tid. man har både blivit mätt och varm tack vare sin fångst. isbjörnar och valrossar, liksom renar och fjällrävar har varit en

del av det man jagat.

Genom de isländska källorna dyker namnet Svalbard upp redan under 1100-talet och namnet betyder ’kall kant, kust’. i

källorna framgår att man redan tidig medeltid känt till platsen och gjort försök att ta sig dit, hur man lyckats diskuterar forskarna men

1598 kartredovisas svalbard för första gången. Ortnamnstyperna är lika spännande och genom dessa blir svalbards unika position

inom såväl världsekonomi som politik och vetenskap mycket tydlig.

svalbard är det gemensamma namnet för öarna i Nordishavet som kom under norsk överhöghet genom Paristraktaten 1920 (under-

skrivet 1925). Området omfattar spitsbergen, Nordaustlandet, Edgeøya, Barentsøya, kvitøya, Prins karls Forland, kong karls land,

Hopen och Bjørnøya. många vetenskapliga expeditioner har gått hit och detta har satt sina spår i ortnamnen. Longyearbyen, som är

den största bebyggelsen på ön spitsbergen är ursprungligen en gruvort. Namnet är givet efter John m. Longyear som etablerade den

första gruvan där 1906. memorialnamnen har en särställning här och det finns en osedvanligt hög andel sådana. En udda fågel bland

dessa namn är Lady Franklinfjorden, ett namn givet efter en kvinna gift med en engelsk sjöofficer som försvann under en expedition.

kapp Wrede, Edgeøya och Edlundfjellet är andra exempel på denna namnkategori. En underkategori kan de platser som fått sina

namn efter skepp vara: Einhyrningsbukta, Engelskbukta, Hedahuken och Hopen (för er som kommer ihåg den engelske valfångaren

Thomas marmaduke).

de ortnamn som utgår från de topografiska förhållandena är exempelvis Håøya (’hög’), isbukta (isförhållanden) och Grønfjorden (ve-

getationen). Anknytning till religion finns i namnen idunfjellet (vårens gudinna) och Glitnefonne (gudarnas boning).

Namnen på svalbard uppvisar ofta en stark koppling till maktförhållanden och förmedlar ett symbolvärde i dessa sammanhang, Tre

kronor (tre pyramidliknande fjälltoppar svea, dana och Nora som syftar på sverige, danmark och Norge) och Haakon viii land, James

i land samt Gustav v land får vara exempel på denna namnkategori.

Som ni förstår finns det en utmaning för Norsk polarinstitutt som numera beslutar om namnen på Svalbard i enlighet med

norska namngivningsprinciper. ortnamnen på Svalbard bär en spännande och rik historia. ◀

6 terabyte av succé

Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C

TELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se

GRÄNSSNITTET

redaktion ANsvAriG uTGivArE och rEdAkTör Lena Nordin, [email protected]

LAyOuT Natasja Kamenjasevic TryCk Edita Bobergs

Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 CTELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se

AdrEssäNdriNGAr, PrENumErATiON [email protected]

adress

Documents

antons hjälparbete blev en bok - Textalk · spelet minecraft, som släpptes i december, har blivit en succé. det har när detta skrivs laddats ner 12 000 gånger av nästan lika