Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Mät bullret med dosimeter enligt föregående beskrivn ing.
Underlätta injusteringen av blåsmunstycken Arrangera blåsmunstyckena med hållare som är lätt inställbara och med lätt åtkomlig reglerings/ avstängningsventil.
Exempel Då man söker införa tystare luftblåsning på en arbetsplats, får man i allmänhet räkna med viss tveksamhet från såväl arbetsledning som personal. Det kan röra sig om farhågor såsom:
• Sämre blåsfunktion kan orsaka maskinhaveri
.~ . , . -',
Bild 6. Munstyckshållare för fastsättning i svarvsliden. Aven för denna erhålls goda justeringsmöjligheter.
Bild 7. Munstycke enligt bild 5 monterat i fassvarv. Det är som synes ej till hinder vid byte av svarvämne.
Rotogravyr AB , So lna 1974
• Minskad blåseffekt ger lägre produktion och därmed mindre ackordslön
• Besvärlig injustering vid produktbyte kräver mera tid.
Genom de i förra meddelandet nämnda proven vid SKF, Göteborg, kunde dessa problem lösas snabbt och med gott resultat. Härvid har främst insatser av ingenjör Ove Töpel bidragit.
Vid bearbetningen i Fassvarvavdelningen används luftmunstycken för att kyla svarvstål och för alt avlägsna svarvspån. På bild 4 visas ett exempel på dessa. Munstycket är fast och ger en ljudnivå av ca 100 dB(A) vid operatörens öra.
Då munstyckenas utformning och placering skulle ändras, var det nödvändigt alt beakta följande faktorer:
• De bearbetade detaljerna varierar kraftigt i storlek och typ. Både inneroch yttersvarvning förekommer
• Många olika maskininställningar används • God kylning av svarvstålet krävs för tillfredsställande livslängd • Svarvspånen måste avlägsnas effektivt • Låg luftförbrukning och låg bullernivå eftersträvas.
Den flexibilitet, som krävs för all uppfylla dessa önskemål, tillfredsställdes då lämpliga fästanordningar för munstyckena konstruerats. På bilderna 5 och 6 visas två utföranden som passar de olika maskintyperna inom avdelningen.
Såsom blåsmunstycke valdes flerhålsmunstycket enligt bild 1a i Meddelande nr 6, 1974, då delta är mest robust och kräver mindre plats än de övriga redovisade. Av bild 7 framgår hur ett munstycke arrangerats vid svarvning av kulringar.
Samtliga ca 100 svarvar har nu försetts med munstyckena och erfarenheterna är goda: • Samma munstycke kan användas för alla förekommande svarvoperationer genom reglering av luftflödet • Bortblåsningseffekten för spånor är förbättrad på grund av ändrad blåskaraktär jämfört med tidigare munstycken • I praktiken har kyleffekten på svarvstålet förbättrats avsevärt (jämför resultate n i bild 8 i föregående meddelande). Utslitningstiden hos stålen har förlängts, upp till 65 % har observerats • Injusteringen av munstyckets läge utförs utan större besvär tack vare hållaren och dessa detaljer är ej hindersamma • Blåsningen är väsentligt tystare och genom lätt åtkomliga ventiler kan luften stängas av vid stoppad maskin. •
ar etsgruppen mot
BULLER inom verkstadsindustrin Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma organ för bullerbekämpning
MEDDELANDE
Nr7 1974
Tystare luftblåsning Några goda råd, del III Ingenjör Ronald Blom och civilingenjör Hans Elvhammar, Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB, Göteborg
Hörselskadesynpunkter Hörselskaderisken på en arbetsplats kartläggs för att fastställa om det varaktiga bullret under hela arbetsdagen överskrider 85 dB(A). Om bullret varierar i styrka - vilket det oftast gör i verk~ städer - är det genomsnittsvärdet un der dagen som är intressant.
på sådana arbetsplatser där man använder luftblåsning - det må vara med ständig eller pulserad luftströmning -är det sällan enbart blåsljuden som ger arbetsplatsbullret. Kartläggningen intill exempelvis en excenterpress måste också omfatta ljuden från verktyg, koppling, etc. för att vara tillförlitlig.
Mätresultatet skall givetvis också innefatta bullret från renblåsning med löst slangmunstycke, vilken ofta företas med korta mellanrum. Allt talar för att det är arbetsplatsen och inte maskinen med tillhörande utrustning som skall bullermätas.
Hörselskydd Vid blåsning genom klena munstycken (rör av ca 4-8 mm diameter) med stor lufthastighet, alstras de kraftigaste ljuden vid mycket höga frekvenser. Normalt överskrids nivån 85 dB(A) kraftigt på 1- 2 m avstånd. Man kan alltså oftast utgå från att hörselskydd bör användas, även om man inte genom mätning övertygat sig om detta.
De flesta hörselskydd - dun, proppar och kåpor - är mycket effektiva vid höga frekvenser och dämpa r tillräckligt förutsatt alt de tätar ordentligt.
Särtryck ur Verkstäderna nr 10 1974
Det är ganska väl känt att det kraftigt väsande luftblåsningsbullret är mycket hörselskadligt. I artikeln ges anvisningar på hur hörselskadligheten skall mätas så korrekt som möjligt med hjälp av bullermätare respektive dosimeter.
Då tystare luftblåsning skall åstadkommas på en arbetsplats är det viktigt att fin na praktiskt fungerande lösningar. I artikeln redovisas erfarenheter från Arbetsgruppens verksamhet.
Glasdun Vik glasdunsproppar noggrant efter bruksanvisningen eller använd fabrikstillverkade hörseldunsproppar. Placera propparna långt in i hörselgången .
Proppar Använd hels t av läkare tillpassade gummi- eller plastproppar. "Universalproppan> kan ge läckage.
Kåpor Kåpor injusteras så att bygeln har rätt spänning. Hår, mösskanter osv. förs åt sidan innan kåporna tas på. Undvik att
331.043534.83628.517.2
använda kåpor tillsammans med glasögon/ då läckor runt bågarna allvarligt nedsätter ljuddämpningen.
Kartläggning De vanliga mikrofonerna på bullermätinstrumenten registrerar inte mycket höga frekvenser korrekt (Meddelande nr 5, 1974), vilket leder till alt hörsel skadligheten kan undervärderas vid mätning av luftblåsningsbuller. Gäller det att någorlunda säkert fastställa risken för hörselskador vid en maskin med starkt luftblåsningsbuller bör man därför utföra mätningarna på följande sätt. Angivna dB(A)-värden att addera är tillämpbara med god noggrannhet i normala fall.
Använd om möjligt bullerdosimeter Med hjälp aven fickdosimeter (Meddelande nr 1, 1974) erhålls den bäs:, kartläggningen av arbetsplatsens buller, särskilt om detta varierar under arbetets gång - också vid slagljud och impu Isblåsn ingslj ud.
Kortvarig mätning Bullret är konstant eller varierar men upprepas på ett likartat sätt ständigt under hela dagen. Mät under minst 1 h.
Långvarig mätning Bullret varierar helt godtyckligt och kraftigt. Mät under en hel arbetsdag. ..
Addera och bedöm resultat Addera 2 dB(A) till mätresultatet för att gardera mot mätfel på grund av det högfrekventa blåsljudel. Ar slutresultatet högre än 85 dB (A) råder hörselskaderisk. Då måste hörse lskydd användas eller- hellre - åtgärder vidtas.
Bullermätare kan användas vid konstanta ljud Om bullret är konstant eller varierar obetydligt, kan det avläsas direkt på bullermätare. Observera att ko ria s lagljud och impulsblåsningsljud inte kan mätas m ed vanlig bullermätare.
Med s. k. impulsljudnivåmätare erhålls mera korre kta mätvärden, men det finns ingen godtagen m e tod att ur dessa bedöma hörselskaderisk.
Använd bullermätare så här då luftblåsningsbuller mä ts.
Direkt avläsning Bullret är konstant eller nära konstant. Mät direkt dB(A)-värdet i läge »Fast» under någon minut. Addera 2 dB(A). Overskrids 85 dB(A) utförs också oktavbandsana lys till 16 000 Hz.
Uppskatta medelvärdet Bullret varierar kraftigt (mer än ±5 dB) och snabbt upp och ned. Mät direkt dB(A)-värdet i läge »Slow» genom att studera visarutslaget under ca 5 min. Addera 2 dB(A). Overskrids 85 dB(A) utförs också oktavbandsanalys til116 000 Hz.
Addera och värdera vistelsetid Avläs acceptabel vistelsetid per dag i bullret ur bild 1.
Anm. Innan mätresultaten inritas, adderas 3 dB vid 8000 Hz och 5 dB vid 16000 Hz (för såvitt ej mikrofon med oförändrad känslighet upp till 16000 Hz använts, t. ex. Bruel & Kjaer 112" mikrofon).
Enkel skärmningsåtgärd Högfrekventa ljud breder ut sig tämli gen rätlinjigt, ungefär som ljuset, och är därför lätta att hindra med en skärm.
Avskärma luftblåsningsljud Luftblåsningsljudet vid operatörens öra kan minskas avsevärt om en plexiglasskärm placeras framför munstycket, bild 2.
Skärmar utan ljudabsorberande beklädnad och dåligt tätande kåpor, som normalt ej ger nämnvärd dämpning, kan fungera bra mot blåsljud !
Bild 1. Maximalt tilläten summaexponering för buller enligt SEN 5901 11 med mätresultat för luftblåsningsbuller, mätt med - - vanlig mikrofon - - - - högfrekvenskänslig mikrofon Kurva 1. (motsv. NR85) mer än 5 h; Kurva 2. 2-5 h; Kurva 3. 1- 2 h; Kurva 4. mindre än 20 min; Kurva 5. mindre än 5 min. Vid »normal» bullermätning upp till 8 000 Hz hade acceptabel vistelsetid bedömts vara ca 1 h; vid korrekt mätning som synes mindre än 20 min.
ljudtryc ks n iv6 d~ re l . 2 . 10- 5 Po
m
31,5 125 500 2000 8000 Hz 63 250 1000 400C 16000
Mittf,ckvens f tir oklovba"d
~Iovbo"d
250 500 1 000 2 000 4 000 8 000 16000 Hz
Bild 2. Ljudavskärmande pfexigfasskiva använd vid excenterpress. Uppmätt Ijudnivåändring vid operatörens öra framgar av diagrammet (streckad yta; avser endast luftblåsningsbullret, maskinen i övrigt är stoppad).
med skärm - - - - utan skärm
Bild 3. Exempel pa olämplig användning av tryckluft (praktik fall ). Pa grund av a//tför trubbig vinkel mellan »avmotararm » och bandtransportör stockade sig godset och ramlade delvis av bandet på fel sida (u tgångsläget A pa bilden). Den bekvämaste åtgärden var att sätta upp ett bfåsmunstycke, vilket gav kraftigt buller (B-fallet). Den enkla lösningen var att ändra läget på »avmotararmen», se fall C. 1. Bandtransportör, 2. »avmotararmen », 3. uppsamlingsbehaJ/are, 4. packningsplats.
A B c
o
Regler för tystare luftblåsning
Ägna en tanke åt vad luften skal! uträtta. Kan blåsningen slopas? Luftblåsning används ofta som »extrahjälp» i situationer då mekaniska e ll er andra funktioner e j kan åstadkomma avsett resultat. Blåsljudet är skadligt, försök att justera maskinen eller utrustningen så att blåsning ej behövs.
Exempel
Ändra vinkeln hos navmolararmen» vid en bandtransportör för att undvika all godset stockar sig, i stället för all blåsa det åt sidan, bild 3.
Använd vätska för kylning vid skäroperationer i stället för lufl.
Kyl pumpar, elmotorer, lager osv. med luft av låg hastighet från tystgående fläktar.
Justera pressverktyget om skrotutblåsningen från pressen hänger upp sig i stället för att montera ytterligare luftmunstycken.
Reducera trycket, spara luft. Minska blåsavståndet Minska luftmängden så långt som möjligt. I de allra flesta fall används mera luft än nödvändigt för att åstadkomma den erfo rderliga blåskraften. Ljudnivå och luftförbrukning kan reduceras be-
Bild 4. Tidigare använt fast munstycke vid fassvarv. Ett kopparrör med inre diametern 5 mm har utnyttjats.
Bild 5. Munstyckshåffare för fastsättning i svarvstativ, iämför bild 7. Konstruktionen möjliggör rörelser i praktiskt taget al/a dktningar.
(J!) •
( ... .. ~ .' . . /
. : ~- :
. . .
tydligt (Meddelande nr 5 och 6, 1974). Blåskraften ökar kraftigt om blåsavståndet minskas, särskilt om det kan göras så litet som under ca 50 mm.
Om det visar sig nödvändigt inkopplas i matningsledningen före justerings/ avstängningsventilen för munstycket en reglerventil, som endast kan ställas in med speciellt verktyg. Reglerventilen inställs så att maximalt behövlig luftmängd e j kan överskridas.
Använd flera munstycken om blåskraften måste ökas Det är gynnsammare från ljudsynpunkt all öka blåskraften mot ell föremål med hjälp av ett extra munstycke än all höja luftmängden hos det befintliga.
Rikta in munstyckena mot de delar av föremålet, där den största effekten åstadkoms.
All installera ytterligare ett lika munstycke ger en ljudnivåhöjning av ca 3 dB(A), att fördubbla blåskraften hos ett rakt rörmunstycke höjer ljudnivån 6-8 dB(A).
Byt till tyst munstycke I Meddelande nr 5 och 6, 1974, beskrivs fl era typer av tysta munstycken med gynnsamma blåsegens kaper. Anskaffa eller tillverka och prova ut lämpligt munstycke och bästa placering.
Anm. Serietillverkning av de nyutvecklade munstyckena förbereds, så all de skall b li tillgängliga i handeln.
Undvik blåsa mot vassa kanter etc. Rikta om möjligt lufts trålen så all den passerar strax förbi kanter, hål och andra skarpa oregelbundenheter hos maskin e r, produkter och liknande.
Runda av kanter o ch fyll ej nödvändiga hål med plastellina, Plastic Padding e. d.
Blås endast då behovet finns Stäng av lufttillförseln vid pauser i arbetet, det minskar bullret och sparar luft.
Då det finns blåsbehov bara i vissa faser av bearbetningsprocessen, såsom exempelvis i excenterpressar, kan en ventil styras aven kamskiva så att den bara öppnas under rätt tidsintervall, impulsblåsning.
Avstängningen av luftflödet bör ordnas genom en magnetventil som stänger då elsträmmen till maskinen bryts. Observera vid impulsblåsning att det är svårare att hålla kontroll över luftflödet genom munstycket, varför lufthastigheten lätt blir större än nödvändigt. Då motverkas nyttan av impuJse-ringsanordningen. ...