t=

o J m

l Mo.Icin: W t I'><een torpren med outomot i'" inmgt","S!.ol>Ol'dnlng

Tillverkning, Al til<.cl lod< 0 ~1 7 PI61 I = 0, 28 mm

Slaghmrigh.eo: 90 slog per minut

II M .... in' 1.5 t . "cente,p ..... med ..... OI'I'o' hk iM>otnirogsol'lOfdning

T ill ~ e"'n;ng: Artikel Ioc;~ SZ) 90 Pl6 t,"O,28mm

51"911"" '9""': 1201109 per minu t

_ Maskiner i prod"" ,;on

Ekvivolento li"dniv6er ; dBIA)

P"'$onb,,' en coom(l'c,e M",ldnrid: 1 08 min } 95,6 dSIA) Fao,. BrUel &. Ki "'" Ml:lllid: 168m;" OBS! Mibofon Plocering: 8,tj"ficka pl""" , <><I p6 med utrlytrod mikro fon skjortkrage

Sloli""ör dotMIIlore Fcr,r. TcI" f,o~ Mtilp<Jr*' CD M ..... inlid: 108 min }

Mblt id: 168 min 93,O dll(A}

McrIk.'ntid: 108 m:n } 93, I <I8(A} M!ltI,d: 168 m, n

Bild 2. Jämförelse av mätvärden med fasta mikrofonplaceringar och personbun­den dosimeter då operatören betjänar tva maskiner.

ånyo poängteras a tt endast enstaka in­strument har provats - i fallet Brue l & Kjaer fickdosimeter t. o. m. en pro to­typ. Värderingarna maste bedömas därefter, men Arbetsgruppen har an­sett det värdefullt att redovisa resul­taten.

Bruel & Kiaer, typ 4424

Instrumentet har acceptabla d imensio­ner för en bröstficka men är nagot tungt. En klämma hindrar det dock att glida ur. Mikrofonen är liten och lätt att fästa på kragen. Batterilivslängden är tillfredsställande och batterierna byts lätt. Vid det första prototyp­exemplaret uppkom ett elektriskt fel, men detta torde ha varit en tillfäl­lighet. Instrumentet avläses mycket snabbt och enkelt pa mätp latsen .

Compl/ter Engineering Ltd., typ 122

Instrumentets dimensioner och vikt är måttliga och det hal ls täm ligen väl pa plat s av klämman. Mikrofonen är stor och i tyngsta lage t för att fästa pa kra­gen.

Batterilivslängden är acceptabel och det enda batterie t är lätt att byta. Av­l äsningen kompli ceras nagot av alt siffrorna anges i binär form, men detta försvara r a andra si dan obehörig av­läsning.

Elektro-Diese /, Noiseac

Instrumentet är för stort för de flesta bröstfickor, är mycket tl/ngt och glider lätt ur fickan da personen böjer sig framat (klämma sa kn as).

Batterilivslängden är alltför kort och batteriha ll arnil är o lämp lig t utförda, sa

att driftstörningar ofta uppstod pa provinstrumenten.

En nackdel är det ringa dynamikom­radet som gör det nödvänd igt att ungefär känna väntad bullerdos, sa att rätt mätomrade väljs. Avläsningen görs snabbt i den sä rski lda enheten.

General Radio, typ 1944

Instrumentets dimensioner och vikt är mått l iga och det sitter acceptabe lt i fickan med hjälp av k lämman. Mikro­fonen är liten och kan lätt fästas pa kragen .

Batterilivslängden är mycket god. Avläsning kan göras snabbt.

Svenska Radio AB, typ SRA-71

Instrumentel är mycket behändigt och lätt samt sitter fast bra i fickan med klämman .

Batteri livslängden är mycket god. Avläsningen är tidsödande och dess­utom krävs 6 min laddning aven mät­cell i appa raten.

Bruel & Kjaer, typ 4423

Genom att instrumentet saknar in­byggda batterier är det besvärligt att använda tillsammans med annan bat­teridriven utrustning, som är oberoen­de av nät- ell er ackumu latordri ft.

De mekaniska räkneverken kan i tysta mätpunkter ge upphov ti ll stör­ningar i mikrofonen. Bullerdosen er­hålls genom omvandling av avläsning­en på räkneverken.

Telefrang, dosimeter

Vid proven har vissa prob lem före­kommit med instrumente ts elekt riska stabilit et. Till verkaren meddelar alt dessa fel justerats i den nya modell som nu levereras.

Ekvivalenta Ijudnivan kan avläsas di­rekt pa visarinstrument eller erhallas genom omvandling av sifferrö rens markeringar. •

Bild 3. Mätresultatet i fasta mätpunkter vid olika buflerkäflor. Mätning med stationär dosimeter (TelefrangJ och person­bundna dosimetrar (Brue! & Kjaer, Noiseac, SRA). Som jämförelse bestämning med Ijudnivamätare (avläsning var 10:e sekund) samt ur bandinspelning.

Avläsn. Ur band inspeln ing Ijudniv.J m äl .

Dosmal- Avlast (-'kvivalen! Ij udniva dO (AJ ek vlv.mva, ekviva lent 'iudniva dB(A)

tid Sla lio - Brwl & NOls( ' at.: SRA beraknad Stal. för- l/a s inl (·gr. U s inlegr. Bu llerkalla Bullerkaraktar h når KJ.11·( , 2 1 2 dB(A) deln.analys tid t id

Fassvarv Fluktuerande, 4 94 ,5 92,5 92 93,7 95 93 93,7 96,7 95,0 95 ,7 ej periodiskt

Enkelspind- Fluktuerande, 4 94,1 93 ,6 92,5 93.3 97 95 93,9 94,2 94,3 96,3 lig svarv ej period iskt

Stämplings- Impulser, 3 100,3 98,1 96,9 99,1 99,5 98,5 100;1 99,2 100,7 96,3 maskin enstaka Spar- Konstant 2 102,0 100,7 "100,5 10·1,0 101 103 100,1 102,5 101,7 101,4 gradning varaktighet

Rullpress Impul ser, 2 101,5 99,5 99,8 100,6 102 101 100,0 101 ,8 101,4 101,4 se rier

T RVCKCR l aOLAGET IVAR H,€<:O C' Tf'I ÖM AB. S TOCKHO LM

arbetsgruppen mot

BULLER inom verkstadsindustrin Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma organ för bullerbekämpning

MEDDELANDE

Nr 2 1974

Val av bullerdosimeter Jämförelser mellan mätresultat och data för olika fabrikat Civi lingenjör Hans Elvhammar, Ingemanssons Ingenjä rsbyrå AB, Göteborg

D I färegaende medde lande redo­gjordes för bu ll erdosimeterns använd­ningsomraden, da det gäller att fast­ställa eventuellt hörselskadan de inver­kan fran buller pa arbetsplatser. Vidare presenterade vi en uppställning över de primära krav, som man bör ställa pa en t ill fö rlit l ig dosimeter.

Dosimetermarknaden I sa mband med A rbetsgruppens verk­sa mhet har ett an tal o lika dosimeter­fabrikat provats, saväl avseende akus­tisk och mekani sk funktion som i fraga om handhavande och ti llförlitli ghet.

Av tabellen, bild 1, kan man avläsa de data som i första hand är av in ­tresse. Uppgifterna baseras delvis pa kata logdata men ocks" pa de prov som beskrivs längre fram i artikeln. De senare har utförts pa enstaka dosi­metrar, varför man inte far dra alltför längtgaende slutsatser av dessa upp­gifter.

Dosimeterkonstruktioner Kalibrering För samtliga fickdos imetrar anges alt to leranserna för den standardiserade A-vägningskurvan (en ligt lEe Recom ­mendation 123 ) innehalls. Enligt en amerikansk undersökning, som utför­des för ca 1,5 ar sedan, uppvisade ett anta l testade dosimeterfabrikat dels rena fel, dels större avvikel se r i f re­kvenshänseende än vad som kan tole­reras. Man bör da observera alt redan

acceptab la avvikelser hos dBIA)-värdet kan bli stora för lj ud, som domineras av lag- resp. högfrekventa kompon en­ter IL ex. ± 3 dB vid 63 Hz resp. ± 6,5 dB vid 8000 Hz). Vi poängterar därför alt det bör finnas nagon möjlighet att kalibrera dosimetern hos nyttjaren , sa all' eventuella fel upptäcks.

I sa mmanhanget kan papekas att frekvensgang och stab il i tet i allmän ­het är nago l bättre för kondensator­mikrofo ner.

q-värdet

anger den ljudnivaförhöjni ng i dB som svarar mot en halvering av bullrets var­aktighet vid konstant störintryck eller hörse lskaderisk. En li gt SEN 5901 11 gäll er, liksom vid expositionsprincipen, q=3, vilk et värde dosimetern saledes bör arbeta med.

För dosimetrar med andra q-värden erha ll s mycket ringa fel da bullret upp­vi sar sma fluktuationer, men felet ökar vid kraftigt f luktuerande ell er impu ls­artat bu ll er, sasom fra m gar av bild 7 i föregaende meddelande. Försök har utfört s v id mera norma la typer av verk­stadsbull er.

Vi vi ll papeka att man vid instru­ment med q = 5 eller 6 far ett egen­doml igt förha llande. Bullerdosen fran exempelv is tva källor, som var för sig ger upphov till 90 dBIA) under 1 h vid in strumentet, regist reras som lägre om störninga rna kommer samtid igt, än om de kommer atskilda. I det första fal le t b li r Ijudn ivan nämligen 93 dBIA)

33 '1.043 ')34.83 613.64 628 . .'>17.2

- Iva lika käll or - och den ekviva len ta Ijudnivan under 2 h b li r Iför q =5) 93-5 = 88 dBIA). I det senare fa ll et fas Ijudnivan 90 dBIA) under 2 h, dvs. ekvivalenta l judnivån 90 dBIA).

Vid instrument med q = 3 far man i bada fallen samma resultat, ekviva­lenta Ijudnivan 90 dB(A).

Övriga faktorer

Prakt iskt arbete med fickdosimet rarna visar att någon form av inbyggd ba t­terikontro ll är önskvärd pa de flesta modeller. I sadana fall där livslängden är stor, kan en separat enhet vara acceptabel, t. ex. i kombination med avi äsn i ngsenheten.

Sma dimensioner och lag vikt jämte en rejä l klämma för fastsättnin g i bröstfickan har stor betydelse för att int e dosimetern skall bli besvärlig att använda.

För fl era dosimelerfabrikal är ka ta­loguppgifte rna ej kompletta och det är ett sta rkt önskemå l att fu ll ständiga uppgifter om noggrannhet, dynamik, temperaturkänslighet etc. lämnas pa et t entyd igt sätt.

Eftersom det är aktuell t at! använda dosimeter ocksa pa arbetsplatse r utomhus borde instrumenten kunna förses med vindskydd.

Jämförande prov med dosimetrar För att utröna inverkan av olika mikro­fonp laceringar vid kartläggning av

FICKDOSIMETRAR (batteridrift)

Cirkapris exkl. moms

Fabrikat Modell Svens k representant

Dosl- Avlasn. meter enhet kr. kr.

Vikt ink l. batt eri g

Dimensioner Ix bx h mm

Hanterlighet (subjektiv bedömning. se text) q-varde

Instrument­noggrannhet d B(A)

1. Bruel & Kjaer, 4424 Svenska AB Brue l & Kjaer, Stockho lm

Förhandlingar pagår

2980 280 115X 75x33 Acceptabel 3 Danmark

2. Camputer Engi- 122 neering Ltd,

(E 175) 230 135 x69 X25 Acceptabel 3

England 3. Du Pant, USA D-l00 Saknas 265 68 X 45 x25 5

4. Elektra-Diesel, Ki runa

Noiseac AB Adelta , Sundbyberg

1 850 450 555 122X92 x32 Dalig 3 ±1

B. Ca rl son & Ca AB, Stockho lm

5. General Radio, 1944 USA

KB ]Lagercrantz, 2 410 Stockholm

3410 210 124 X56x23 God 5 a) ± o· .... ·

6. National Envi- 1150 Saknas 200 97 X 69 X 31 5 ron mental ln-strum. (Bendix), USA

7. Svenska Radio­bolaget , Stockholm

SRA-71 Tegma AB, Ma lm ö och SRA

710 5900 65 108 X50 X 15 Mycket god 6 ± 1,:>

STATIONÄRA DOSIMETRAR (nät- och ev. batteridrift)

8. Bruel & Kjaer, Danmark

4423 Svenska AB Bruel & Kjae r, Stockholm Förhandlingar pägår

8160 4000 210 x 200 X 133 Acceptabe l 3 ±1

9. Camputer Engi­neering Ltd, England

Noise Average M ete r

Bull e r­dosi ­meter

(E 6501 6000 320 X 250 X 105 God 3 ±1

10. Te lefrang AB, Göteborg

Telefrang AB, Gö teborg

7000 4900 320 X 220 X 90 God 3 ±O,S

Bild 1. Sammanställning av viktiga dala för f;ckdosimetrar och stationära dosimetrar.

bullre t pa en arbetspla ts och even­tue ll a skillnader vid mätningar med o lika meto der och dosimelerfabri kat , har vi utfört nagra olika prov i indu­st rimilj ö.

Inverkan av fasl mikrofonplacering

Som försöksomrade har va lts en ar­be tsp lats vid PLM Malmö-fabriken, där tva excenterpressar m e d auto matisk inmatn ing betjäna s aven o peratör med rörelseomradet inom den skug­gade ytan pa bild 2. Av bilde n framgar ocksa data fö r ak tu ell tillverkning.

Mätningarna har ut förts i tva fasta lägen med sta t ionär bullermäta re av fabrikat Telefrang och med Bruel & Kjaer Ijudnivamätare typ 2203 som mikrofon. Vidare har ope ratören för­setts med en fickdosimele r Bruel & Kjaer 4424 , vars mikro fon place rats i

närheten av örat (fäst med klämma pa skjortkragen ). Mätperiodens längd var 168 min, varunder maskintiden utgjor­de 108 min.

Resulta t: I de fasta punkterna uppmättes ekvi ­val e nta Ijudnivan 93,0 resp. 93,1 dB(AI - medan fjckdosirnetern regist rerade 95,6 dB(AI.

Bu ll re t har tidiga re uppmätts till ca 100 dB {A) med vanlig Ijudn ivamä tare i läge )) fasl», och Iju dn ivatoppar pa ca 11 5 dB(A) läge ll peak ho ld» med irn­pulsljudnivamäta re inti ll excenterpres­sarna. Bullret är saledes sammansatt av en hög allmän maskinbullerniva som är relativt konstant, överlagrat med kraftiga impulser intill pressa rna.

M ed utgangspunkt fran dessa mät­resultat och att ma skintiden va rit be-

al q = 3 i expo rIversionen

gränsad till ca 2/. av mättiden är dos­värdena vid operatörens öra öve rras­kand e höga. Eftersom även allmänni­van är hög inverkar eme lle rtid ej ljud­ni va toppa rna intil l maskin en sa k raf­t igt, varför skillnad en mellan vä rden från fickdosimetern och den statio­nära dosimetern i detta fall är mattlig, ca 2,5 dB(A).

M ed dosimetern (mikro fonen mon­te rad pa höljet) placerad i bröstfickan erhöl ls ca '1 dB(A) lägre vä rde n än vid öra t.

Under ett annat arbetspass, da ope­ratö ren endast bet jänade press II , er­hö ll s en skill nad av 4,1 dB (A) mellan mikrofonplace ringen vid örat och den stati onära mätarens mikrofon placerad sa nära maskinen som möjligt (1.5 m fran övre konturlinjen i bild 2). Vid 67 min maskin~ och mätt id erhöll s 101,3

Dynamik dBtAl

80-120

85-145

80-120 avläsn.­e nhe t 75-95 BO_ 1 'l()

90- 115

80-110

40 dB

80 dB

60dB

Indikator overskrid et gränsvärde dB tAl

Ja 11 5

Ja 148 (peak)

Nej

Ja 120

Ja 11 5

Nej

Avläsn ings­enhet

Inbyggd

Inbyggd

Separat

Separat

Separa t

Separat

Separat

Avläsn ings­lid för 8 h dos

Kalibre­rings­möjlighet bl

Direkt+ Ja k omvandl.­sticka

Dire kt + Ja k omvandl. -skala

10 Saknas

Direkt+ omräkn.

Saknas

Direkt + Ja omvandl.­skala

Direkt

60-360+ laddn ing 360

Ja

Saknas

a

a

Ja -(slow)

Mekaniska Direkt + Ja k

Ja

Visa r-

räkna re

Siffer­rör

Siffer-instrument rör

omvandl.­sticka

Direkt

Direkt

Ja k

Ja k

Mikrofon

Monte­rin g

Typ el

Kon - u de nsa­tar

Kera - u misk

Kera- u mi sk Kon ­densa­tar

Kera- u misk

Kera- u misk

Magne- f tiskt

Salteri er

Antal sI.

2

4

2

Laddn . bara

10

livs­langd h

80

30- 40

Kon troll­indikator dl

80 a

10 Saknas

300 a

300 a

300 Saknas

5

24- 72

Temperatur­ornrade 'C

Tillförl itlig­het vid prov (subj ek tiv bedömning)

- 10- + 50 God

0-+50

-10- +45 Brist­fä ll ig

-10- +45 God

- 10 - + 40 God

- 10- + 55 God

- 10-+ 55

- 10- +40 Acceptabe l

bl il =-: ink!. i avläsningsenheten ned yttre ka librator

ej f = fa st i lådan u = utfl yttbar till krage e tc.

dl i ~ inbyggd a = placerad i avläsningsenheten

dB(Al, registrera t vid örat av fickdosi­metern.

Mätninga rna visar att mikrofonpla­cer ing i förhällande till operatörens öra lik som inom han s rörelseomrade har avsevärd betydelse fö r den regi ­strerade bullerdosens storlek. D etta gä ll er givetvis ocksa uppehall i bull e r­aistringen under mätintervall et. Bada dessa faktorer indikerar den begrän­sade tillförlitlighe t som kan erhä llas om man endast under kort lid avläser en Ijudnivamätares utslag i närheten aven arbetsplats.

Jämrörelser mellan olika dosimeterfabrikat Fickdosime trarna, so m är tämligen nya pa marknaden, är dessutom uppbygg­da på. mycket varierande sä tt och har olika prestanda . Del har därför vari t

angeläget att kunna jämföra sa m anga fabrikat so m mÖj l igt i fältprov för att fa erfarenheter o m funktion och ut­fo rmning.

Proven , som n ärma st syftat t ill att undersöka dosimetrarna s funktion i verkstad smil jö, har utförts vid SKF i Göteborg och PLM i Malmö. Vid de arbetsp latser som utvalts har bullret haft vari erande karaktär, men gemen­sa mt för samtli ga är att skillnaden mel­lan högsta och lägsta nivaer är liten. Värdena har ej heller var it sa höga att överstyrningsi ndikeringen ha r tes tats.

Bild 3 visar e lt exempel pa resulta ­tel aven jämförelse för olika ma skiner vid SKF. Vid dessa mätningar har mik­rofonerna pl acera ts sa nära varandra som möjligt och stat ionä ra dosimetrar (fa brikat Telefrangl ha r använts som referen s - lik som vid all a mätn ingar

som bilda r und e rlag för detta medde­lande.

Som komplemen t till dessa prov har den ekv iva len ta Ijudnivan ocksa be­stämts pa nagra andra godtagna sätt ; nämligen genom avläsning av Ijud­nivamätare var tionde sekund, varefter nivan beräknats e nligt SEN 5901 11. Vidare har man utför t en 30 m in lang bandinspelning som i laboratoriet ana­lyserats , del s genom s. k. statistisk för­delningsanalys, dels med hjälp av s. k. parallellanalysator. Ock sa d essa resul­tat redovisas i b i ld 3.

Vid dessa jämförelsevis konstanta buller har vi noterat mattliga avvikel­se r mellan de o lika instrumenten. I huvudsak förefaller dock kalibre ringe n fungera.

De prakti ska erfarenheterna kan sa mmanfattas som följer. Det ska ll