en tidskrift om människa, hälsa och arbetsliv i Västra Götalandsregionen • nr 4 • december 2012 • årgång 12

arbetslustDelad värld – en bättre värld

sid 12

Varför är det så svårt att förändra?

sid 9

Tankar om

eldsjälar som vill påverka

sid 3

På jobbetAktiverings- pedagogen sprider ljus

i mörkretsid 16

3arbetslust nr 4 20122 arbetslust nr 4 2012

Arbetsmiljödelegationenwww.vgregion.se/arbetsmiljodelegationen

Centrum för Verksamhetsutvecklingwww.vgregion.se/cvu

Hälsan & Arbetslivetwww.vgregion.se/halsan

Institutet för stressmedicinwww.vgregion.se/stressmedicin

ANSVARIG UTGIVARE: Marie-Louise Fasth

TIDSKRIFTSRÅD:Stig Lindholm Arbetsmiljödelegationen,031-63 07 75, stig.lindholm@vgregion.se

Gösta CarlssonCentrum för Verksamhetsutveckling, 031-705 16 72, gosta.carlsson@vgregion.se

Marie-Louise FasthHälsan & Arbetslivet, 031-778 65 50,marie-louise.fasth@vgregion.se

Lena AlexandersonInformationsavdelningen, 010-441 12 92lena. alexanderson@vgregion.se

Annemarie HultbergInstitutet för stressmedicin, 031-342 07 22,annemarie.hultberg@vgregion.se

REDAKTÖR:Brita Hässel, GCL Kommunikation,0705-08 88 03, arbetslust@vgregion.se

LAYOUT OCH ILLUSTRATION:Joen Wetterholm, GCL Kommunikation/JoenArt , joen@joenart.se

TRYCKERI:Geson Hylte Tryckmiljöcertifierade enligt ISO 14001 och Svanenmärkt

DISTRIBUTION:Adress- och distributionscentrum, 010-44 136 94adress.distributionscentrum@vgregion.se

arbetslust

Arbetslust är en tidskrift med in-riktning på människa, hälsa och arbetsliv som ges ut fyra gånger om året av Arbetsmiljödelegationen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Hälsan & Arbetslivet och Institutet för stressmedicin.

På gång

2 arbetslust nr 3 2012

Tankar om...

Den röda tråden i detta nummer snor sig kring tänka nytt och förändra – eller inte ...

OMSLAGSBILD: Det är bra att spana in vad de yngre medarbetarna tycker och tänker, menar Lars Rydhede, HR- och kommunikationsdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. FOTO: FRAnK PALM

Livet rör på sig, allt rör på sig, ingenting står still. Saker och ting förändras med ti-den – även inom etablerade företag, upp-byggda på en hierarkisk miljö, som exem-pelvis ett universitetssjukhus. Då gäller det att vara öppen, observant och sann mot sig själv och ifrågasätta sitt inre; vad gör just jag för att det ska bli bättre på min arbetsplats? Att lyfta och resa sig från gnällandet och istället bli lösningsfokuserad.

Det var en period då jag med flera var relativt nyan-ställda. Vi hade en hel del frustrationer och många idéer och tankar om hur vi skulle kunna förbättra vår arbetsplats och komma med ett yngre medarbetarperpektiv, men det fanns inget forum för att kanalisera dessa idéer vidare i systemet.

IDAG FINNS ETT SÅDANT FORUM. Yngre- forum (YF) kom till under skapandet av personalvisionen 2015. Ledningsgruppen

för Sahlgrenska Universitetssjukhuset bjöd då in lite yngre personal från golvet för att få med de yngres tankar och idéer, då näs-tan hela ledningsgruppen skulle vara pensi-onerad vid 2015. Denna yngre grupp kom

med ett nytänkande förslag om att permanenta ett Yng-reforum, som skulle verka lite som ett bollplank, en kompetens och tillgång till sjukhusets ledningsgrupp. En grupp av yngre medar-betare som skulle tillåtas vara visionärer, låta sig in-spireras till att tänka nytt och utmana sin kreativitet för att finna nya vägar att vandra. För det är så lätt att hamna i gamla fotspår med

gamla verktyg som kanske fungerade exem-pelvis 2007, men som inte fungerar 2012.

YF startades därför 2009 och en tvär-professionell grupp rekryterades där man eftersökt engagerade personer, eldsjälar, från olika personalkategorier som ville på-verka sin arbetsmiljö till det bättre och som vågade tänka nytt.

VI TRäFFAS SEx HELDAGAR per år och har ett internat i början av hösten då nyrekry-terade introduceras och arbetet för det kommande året planeras. Vi använder oss av olika verktyg såsom fiskbensdiagram, kanomodellen, SWOT-modellen med flera när vi benar ut olika arbetsområden, som behöver förbättras. Vi har bland annat ar-betat med hur SU kan bli en mer attraktiv arbetsplats och hur den interna kommuni-kationen kan förbättras. Vi är en tanke-smedja med öppet klimat som brainstormar fram idéer. Vi fyller varandra med positiva utvecklande tankar och ibland med hopp ut i det okända. Vi lyssnar på varandra och har ofta ”en runda runt bordet”, där alla får komma till tals. Vi vågar komma med nya tankar och idéer som inte är begränsade av någon budget. Vi inspireras av varandra och får en gemensam förståelse och insyn i sjuk-husets komplexa organisation, ett helikop-terperspektiv. Det är inte alltid vi är överens i gruppen, men våra olika åsikter och erfa-renheter ger oss en unik möjlighet att se på frågor ur olika perspektiv. Däri ligger grup-pens styrka. Vi får positiv energi och fyller på depåerna under våra möten, som gör att vi växer som grupp och även som individer.

YF BLIR EN KOMpETENS och tillgång för Sahlgrenska Universitetssjukhusets led-ningsgrupp. Två gånger per år träffar vi ledningsgruppen och presenterar våra för-bättringsförslag. Förslagen genomförs om ledningsgruppen så önskar och några pi-lotprojekt har redan initierats. Vi får feed-back om de implementeringar som utförs. Det är mycket viktigt då det sporrar oss i YF och skapar en positiv spiral som får oss att fortsätta våga tänka nytt och framåt.

Yngreforumgenom Teresa Olsen Ekerhult

– Vi reser oss från gnällandet och är lösningsfokuserade i Yngreforum, säger Teresa Olsen Ekerhult, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, en av de medarbetare som tillsammans med andra yngre försöker ta sig ur gamla fotspår och hitta nya verktyg.

Vi fyller varandra med positiva ut-vecklande tankar och ibland med hopp ut i det okända.

FOTO

: FRA

nK

PA

LM

Till en spektakulär fanfar från tre tromboner klev Mary-Ann Liiv-rand, verksamhetschef på Skara-borgs sjukhus, upp på Konsert-husets scen för att ta emot utmärkelsen Årets chef 2012. Hon är utvald bland 34 nominera-de chefer för att hon står för ex-traordinära insatser och är en in-spiration för övriga chefer. Förutom äran fick Mary-Ann ta emot 15 000 kronor för att an-vändas till fortsatt utveckling i chefskapet.

– Det här måste jag få smälta ... men en arbetsgrupp får den chef den förtjänar, kommentera-de en glad och överraskad chef. Tack!

Mary-Ann är årets chef

FOTO: FRAnK PALM

I maj 2013 hålls i Göteborg den 21:a internationella HPH-konfe-rensen med HFS-nätverket (Hälso-Främjande Sjukhus) som värd och Västra Götalandsregionen som lo-kal arrangör. Det är ett omfattan-de arrangemang som kommer att hållas på Svenska Mässan med någonstans kring 600-700 delta-gare.

Konferensens huvudtema är: Hur kan vi ta tillvara kunskapen om den nära kopplingen mellan kropp och själ för att skapa en mer hälsoorienterad hälso- och sjukvård? Från teori till praktik!

Vad tycker ni om jobbet?Tanken var att en undersökning till samtliga medarbetare skulle in-ledas i februari 2013. Den blir nu uppskjuten – på grund av överkla-gad upphandling – och medarbe-tarnas synpunkter kommer san-nolikt att efterfrågas i början av hösten istället.

Boka 22-24 maj nästa år!Programpunkterna handlar bland annat om följande:

• Varför behöver vi skapa en mer hälsoorienterad hälso- och sjukvård?• Vad kan vi lära från forskning om psyko-neuro-immunologi?• Hur skapas empowerment i mötet mellan medarbetare och patient?• Vilken betydelse har kultur, de- sign och vårdmiljö för hälsan?• Hur kan patientrapporterade resultatmått användas för att styra vården mot bättre hälsa?• Hur kan ledning och styrning utvecklas för att skapa en mer hälsoinriktad hälso- och sjuk- vård?

För mer information:www.hphconferences.org/gothenburg2013asa.c.sandberg@vgregion.se

ORGANISATIONENS ZLATAN. En glad och över-raskad vinnare: Mary-Ann Liivrand.

att våga tänka nytt

VÅGAD. Teresa Olsen Ekerhult är en av tolv i Yngreforum.

Våga vägra vara Bambi!

Snart är första ishal-kan här – om den inte redan slagit till. Och än en gång laddar akutmottag-

ningarna runt om i regionen för att ta emot strömmen av patienter med handledsfrakturer, axelskador, fotleds-skador, lårbensbrott… listan kan göras lång.

Ett enkelt knep att minska ris-ken att halka omkull och bryta sig är – broddar! Som tur är ökar för-säljningen för varje år då fler och fler inser att det är tuffare med broddar än med gips!

Hur ska primärvården klara sitt allt bredare uppdrag och kraven på ökad tillgänglighet i en allt mer komplex omvärld med hård konkurrens, pressad ekonomi och läkarbrist? Är förväntningar-na orealistiska? Vilka förändring-ar krävs i arbetssätt och organisa-tion för att möta kraven från

Älskade vårdcentralbeställarna och patienterna?

Den 7 februari 2013 bjuder tid-ningen Dagens Medicin in till Pri-märvårdens dag i Stockholm. Med tilläggsrubriken Älskade vårdcen-tral – med tro, hopp och kärlek till ett omöjligt uppdrag? erbjuds en dag för alla som är engagerade i primärvårdens ödesfrågor.

4 5arbetslust nr 4 2012 arbetslust nr 4 2012

– Idéer är nästan alltid sprungna ur pro-blem i vardagen, så problem är ofta starten på varje innovation, säger Mats som menar att nya idéer behövs för att skapa ett krea-tivt och tillåtande klimat i vilket utveck-lingen går vidare. Och det lär behövas, ef-tersom vården antas ställas under ännu större krav i framtiden: åldrande befolk-ning, tuffare ekonomi ... ja, ni vet.

VAD HäNDER DÅ med en idé – som kan vara allt från en enkel lösning till något av-ancerat tekniskt – som når fram till slussen?

Idén når Innovationsslussen antingen via direktkontakt med en idétransportör eller via ett enkelt formulär som finns på hemsidan. Idégivaren och idétransportö-ren tar en diskussion och gör en första be-dömning – är detta något att gå vidare

Innovationsslussen har också prövat ett slags tvärt-om-arbetssätt genom att definiera ett problem och sedan försöka lösa det. Problemet i det här fallet blev kateterpåshållare.

– De som finns funkar inte bra, utan är en källa till missnöje, så till-sammans med idétransportörerna drog vi ihop lämpliga personer till workshops, berättar Mats Fridh.

Efter att huvuden slagits ihop och diskussionerna böljat ändade det hela i två förslag som är på väg till prototypstadiet och ska testas. Snart kanske sjukvården är en väl funge-rande kateterpåshållare rikare.

– Kom med era idéer till oss!Mats Fridh, projektkoordinator, sysslar med nytänk mest hela tiden och är över-

tygad om att det finns massor av kreativa människor med bra idéer ”därute”. Idéer som skulle kunna bli verklighet om Innovationsslussen bara fick ett mail eller en tele-fonsignal. Sju så kallade idétransportörer – vakna och lyssnande personer – ser fram emot att bli kontaktade!

med? – innan andra experter får säga sitt. En ”nyhetsgranskning” görs; finns idén re-dan utvecklad någonstans i världen så är det inte stor vits att fortsätta. Verkar det istället vara ett unikt uppslag, så är nästa steg att utveckla och ta fram en prototyp som kan testas och utvärderas. Det görs också en hälsoekonomisk kalkyl för att ta reda på om och hur nyttan eller ekonomin

Idèer slussas till v erklighetenskulle påverkas i sjukvården. (För så är det: det här handlar bara om idéer som har bä-ring på hälso- och sjukvård.)

Nästa steg är att hitta samarbetspartner i form av ett företag och bli till på riktigt.

– Från idé till kommersialisering tar det cirka två år, säger Mats Fridh, vilket förkla-rar att antalet framtagna produkter ännu inte är jättestort, eftersom Innovationsslus-sen har funnits i just två år.

–Vänta två år till så ska ni få se .., säger en hoppfull projektkoordinator.

pRODUKTER SOM BLIVIT verklighet med stöd av Innovationsslussen är bland andra Samspelsdialogen, se artikel på nästa sida.

En app om ovanliga diagnoser, riktad till tandläkare, har sett dagens ljus och fått ett fint mottagande inte bara här i regio-nen, den presenterades på internationell konferens i oktober i Melbourne och på tandläkarstämman i mitten av november.

Ett pedagogiskt verktyg i form av ett blädderblock testas för närvarande. Det är ämnat som hjälp åt exempelvis barnläkare och skolsköterskor när de behöver förklara för barn och föräldrar om livsstilens bety-

IDERIKA. Idétransportör Ingrid Loved och projektkoor-dinator Mats Fridh klurar på nya produkter och tjänster som kan ge förbättringar i vården. Kanske har du som läser en idé?FOTO: FRAnK PLAM

delse för måendet. – Jag brukade skriva och rita för att bäst

förklara hur allt hänger ihop, men det tog väldigt mycket tid. Så kom jag på idén att göra ett material som kan återanvändas och upprepas oberoende av person, kom-menterar idéägaren och barnläkaren Åse Victorin Cederquist.

– Det finns fler projekt, men de ligger i patentläge och är hemliga. Inget jag kan prata om, säger Mats och ser finurlig ut.

VAD FÅR IDéäGARNA för detta, mer än äran över att ha tänkt till?

– Tanken är att idéägaren ska få en tred-jedel av inkomsten och lika mycket går till den klinik idéägaren jobbar på. Resten be-hövs för att driva projektet vidare.

111 IDéER har nått Innovationsslussen se-dan starten för två år sedan. Ungefär tio procent går vidare genom hela processen.

– De som har idéer som inte passar in i vårt koncept försöker vi ge en återkoppling så att de kanske hittar ett mer passande sammanhang. •

Brita Hässel

• 64 % av idéerna kommer från kvinnor, 36 % från män.

• NU-sjukvården leder ligan med flest rapporterade idéer: 28 %. De följs av SU/Sahlgren-ska 24 % och SU/Östra med 16 %.

• Bland idéerna som är under utveckling kan nämnas för-flyttningshjälpmedel, taklyft, produkt för trycksårspreven-tion, journalbord, häckvagns-koppling, lathund för kommu-nikation plus några till som är ännu hemligare.

”Lös problemet” – en alternativ väg att gå några siffror

Länkar till Innovations- slussenStellan Andréasson Anestesisjuksköterska An/Op/IVA, Centraloperation ÖS/SU stellan.andreasson@vgregion.se Tel: 031- 343 48 62

Magnus Danielsson Ambulanssjukvårdare/instruktör Ambulanssjukvården Skaraborg magnus.danielsson@vgregion.se Tel: 0500-432 881 (växel)  Mob: 076 - 104 55 42

Ingrid Loved Leg sjukgymnast Sjukgymnastiken nÄL, Trollhättan ingrid.loved@vgregion.se Tel: 0520 - 91400

Birgitta Olsson Undersköterska Mäva 1, Uddevalla sjukhus birgitta.elsa.olsson@vgregion.se

Gunilla Karlsson  Processledare för rehabilitering och sjukskrivning  Södra Älvsborgs sjukhus, Borås 033 - 6162620 gunilla.m.karlsson@vgregion.se Marika Hasselby Ingemanson Anestesisjuksköterska thorax- operation Sahlgrenska universitetsjukhuset marika.hasselby.ingemanson@vgregion.se

Mahvin Ebadi Leg arbetsterapeut Arbetsterapin Mölndal mahvin.ebadi@vgregion.se Tel: 031- 343 10 43

6 7arbetslust nr 4 2012 arbetslust nr 4 2012

Istället för att vara tåliga och stå ut med det som funkar mindre bra, borde vi våga komma ut med lösningen man gått och fnulat på, är Ingrids åsikt. För att det ska ske lite oftare än det gör, använder Ingrid tjugo procent av sin arbetstid till att infor-

I Yngreforum deltar tolv personer med oli-ka yrken och är som mest runt 35 år gam-la. En del är bra mycket yngre. Det är en grupp som kom till på initiativ av en ung läkare, Isabelle Celin, för några år sedan med syftet att föra fram yngre medarbeta-res synpunkter.

– Och det gör de. De har fräscha åsikter och vet hur snacket går bland sina kompi-sar. Yngreforum är värdefullt för oss och vi har också förväntningar på att de faktiskt kommer med egna idéer och initiativ. För vi lyssnar till dem, övertygar Lars Rydhede.

EN HR-DIREKTÖR har flera orsaker till att måna om Yngreforum. Förstås för att de för in nytt tänkande på många områden där man kanske lite väl länge fortsatt att göra ”som vi alltid har gjort”. Men med blicken fäst lite längre fram, så handlar det om vik-ten av att vara en attraktiv arbetsplats.

– Vi vet att det kommer att bli slagsmål om den kompetenta arbetskraften i fort-sättningen. Eftersom många unga männ-iskor ser på sin yrkeskarriär på ett annor-lunda vis jämfört med många av oss äldre, så kräver det att vi är mer på tå än att vi slår oss till ro och är arroganta.

– De flesta människor vill känna stolt-het över sitt jobb och sin arbetsplats och då ska vi göra skäl för det, säger Lars, väl medveten om att en anställning inte bara är en födkrok utan ett sätt att utvecklas och socialt positionera sig.

Yngreforums tänk och synpunkter är ett stöd. Inte så att de talar om vad som bör göras, men den ”jäkligt bra dialogen” är lä-rande för båda parter.

– Vi diskuterar mycket kring värdering-ar, bemötande och etik. Jag hoppas de fort-

sätter att delge oss sådant som vi har realis-tisk möjlighet att genomföra. Högre lön är kanske inte det nytänk som vi förväntar oss, säger Lars leende.

YNGREFORUM SKÖTER helt och hållet sitt, vilket innefattar rekrytering av nya med-lemmar. Med stöd från HR-avdelningen tar de hand om annonsering och behand-lar ansökningar på ett seriöst sätt. För det

mera om Innovationsslussen. Personliga besök, APT-besök, e-post, informations-brev till avdelningschefer och spridande av informationsmaterial är några av hennes sätt att nå ut.

Ingrid Loved lever som hon lär och för-söker själv göra något av sina egna idéer och lösningar. Just nu är hon aktuell med

Mötet med regionens innovations-sluss blev en nystart för idémakar-na Marie Falk och Carin Carlehed på Alingsås lasarett. Vid sidan av jobben som kvalitetsutvecklare och arbets-miljösamordnare är de nu också egna företagare.

Allt började med att Marie och Carin 2010 fick i uppdrag att ta fram en utbildning i

bemötande. Tillsammans utvecklade de då Samspelsdialogen, ett verktyg med en spel-plan och fyra kortlekar – en för vardera Etik & Bemötande, Ledarskap, Medarbetar-skap och God vård & Omsorg/Kundfokus.

Samspelsdialogen är tänkt som ett stöd för att skapa delaktighet och engagemang, och att i dialog lyfta fram viktiga frågor och tankar tillsammans. Verktyget har an-vänts av många arbetsgrupper på det egna sjukhuset, men också inom SU, och på

De startade eget

med arbetsgivarens hjälpchefsdagarna 2011 fick 1 300 av regionens chefer möjlighet att testa metoden.

Samspelsdialogen har också belönats med hedersomnämnande i tidningen Du & Jobbets tävling om bästa arbetsmiljöidé 2011.

I våras togs ännu ett steg, då för att spri-da idén också utanför Västra Götalands-regionen. Med hjälp från Innovationsslus-sen samt rådgivning och finansiellt stöd via Almi Företagspartner (som har en sär-skild pott för kvinnor i vård och omsorg) har Marie och Carin startat företaget Car-delia AB. Nu vänder de sig med Samspel-sarenan, en systerversion till Samspelsdia-logen, till vård och omsorg, skola, förskola, kyrkan, föreningar och privata företag.

– Man tror nästan att det är för bra för att vara sant – att vi fått stöd via vår egen arbetsgivare för att starta eget, säger Marie Falk och Carin Carlehed som ser det som en stor utmaning att vid 65 respektive 56 års ålder bli småföretagare.

Marie arbetar numera halvtid på sjuk-huset, medan Carin fortsätter jobba heltid och tar tjänstledigt utan lön när hon arbe-tar som företagare.

Läs mer om Samspelsdialogen i Arbets-lust nr 1-2011 och om Samspelsarenan på www.cardelia.se

Lisbeth Hedberg

Idétransportör med nånting på gångIngrid Loved är sjukgymnast på NÄL. Plus idétransportör. Plus idé-spruta och idéägare. Hon är dess-utom övertygad om att det finns många fler som går och bär på embryon till idéer, eller kanske snarare lösningar:

– Har ni inga idéer så kanske ni ändå har något problem, lirkar Ingrid. Störningar i jobbet brukar det ju finnas gott om.

en så kallad PEP som används vid and-ningsgymnastik för att förhindra kompli-kationer i lungorna vid operation.

– Jag tyckte att de som vi använde – det finns flera olika – hade flera brister så jag funderade ut en ny. En variant som, enligt mig, är både enkel, billig och hygienisk.

Och den lilla nya manicken har kommit långt. Varumärket och mönsterskyddet är klart, utvärdering i verkligheten är på gång och kontakt med tillverkare är tagen.

– Nu hoppas jag bara på gott mottagan-de av min PEP, säger Ingrid utan att se nämnvärt orolig ut. Det gör inte Mats hel-ler när han konstaterar:

– Den här kommer regionen att vilja köpa in och använda.

Brita Hässel

Forum som formulerar nytt– Det är en väldigt bra idé, utbris-ter Lars Rydhede, HR- och kommu-nikationsdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med över-tygelse.

– De är väldigt konstruktiva och inte rädda för att vara kritiska.

Han talar om Yngreforum, en grupp anställda som kontinuerligt förser ledningen med idéer och in-itiativ sprungna ur den yngre delen av medarbetarna.

är inte bara att anmäla sig. Regelrätt ansök-ning gäller. Och endast väldigt engagerade och konstruktiva personer – som ställer upp på frivillig grund – kommer ifråga.

För att denna unga grupp ska vara fort-satt spänstig så sker en ständig uppgrade-ring. Fräschören hålls vid liv genom nyrek-rytering, samtidigt som man ser till att värna kontinuiteten. •

Brita Hässel

NYTäNKGILLARE. Det är utvecklande att ta hjälp av de yngres tankar och idéer,

understryker Lars Rydhede, HR- och kommunikationsdirektör.

FOTO: FRAnK PALM

pUBLIKMÖTE. Fyra dagar på Bok- och biblioteks-mässan blev första stora officiella framträdandet

för Marie Falkoch Carin Carlehed och det gemensamma företaget Cardelia AB.

FOTO: InGELA KJÖRK

MANICKMAKARE Ingrid Loved.FOTO: FRAnK PALM

8 9arbetslust nr 4 2012 arbetslust nr 4 2012

Regiondirektörens funderingar om vad som behöver göras framåt går mycket i

riktningen ”mera verkstad”: Vara mer konkreta än traggla visioner,

göra mer än skriva långa rapporter. Och när det ändå skrivs rapporter ska de vara rappa och koncisa.

Sluta med ineffektivt låååånga möten utan öka istället koncentrationen och gör både ekonomiska och kvalitetsmässiga mål tydliga.

LODIN TALADE också om vikten av att göra mer arbete regiongemensamt och visa att vi kan samverka med varandra och andra.

TILL FRAMGÅNGSFAKTORERNA hör att våga pröva nytt och komma med initiativ. Gär-na över gränser, tillsammans med andra.

Ann-Sofie Lodin manade cheferna:– Ta ett steg i taget, var tydlig och foku-

sera på de stora utmaningarna. Motivera och inspirera, lär av varandra och ge inte upp. Våga be om hjälp.

– Och trots att vi är otåliga så måste vi visa uthållighet.

EN NYHET är att det ska inrättas ett Unga Rådgivare enligt modell Junior Advisory Board. Det betyder en rådgivande resurs bestående av medarbetare under 30 år som kan ta initiativ och bereda frågor för kon-cernledningarna.

NäR DET KOMMER till ekonomin för kom-mande år ska vi inte låta oss luras av 2012 års överskott; det var bara följden av en tillfällig intäkt. Nej, det blir istället fortsatt obalans 2013 trots höjd skatt. Ann-Sofie Lodin befarar att främst sjukhusen får det tufft och att det nu gäller att hitta nya sätt att hantera problemet. Springa fortare är ingen lösning hon tror på.

Regiondirektören talade också kring problematiken mål kontra resurser. Det går inte att sätta upp vilka mål som helst ... bara för att man vill att det ska vara så som målet beskriver.

– Det måste finnas balans däremellan, sa Ann-Sofie och exemplifierade med det omöjliga målet ”max en timmes väntetid på akuten”.

På det följde uppskattande applåder. •

Brita Hässel

Det säger Thomas Andersson, forskare och biträdande professor i företags-

ekonomi vid Högskolan i Skövde, just nu inblandad i två forskningsprojekt kring förutsättningar för vårdutveckling.

Sen tidigare vet man att det finns många orsaker till att även mycket goda förslag till förändring inte tas emot och införlivas i verksamheten.

– Man ska aldrig underskatta det mot-stånd som finns mot förändring. Kompe-tenta och engagerade medarbetare gör på ett visst sätt idag utifrån övertygelser och erfarenhet. Varför skulle de helt plötsligt göra på ett annat sätt för att någon annan har fått en idé om hur man skulle kunna göra istället?

Förändringsarbete inom vården är, som Thomas ser det, alldeles för mycket inriktat på idéer och lösningar. Man fokuserar inte på det som är verkligt svårt – att förändra det befintliga.

– MAN MÅSTE VERKLIGEN vilja förstå verk-samheten idag och utifrån det göra förbätt-ringar. Och det kan man bara göra genom att medarbetarna involveras.

Thomas menar att det finns flera orsa-ker till att det är svårt att engagera medar-betarna och åstadkomma förändringar. En är att professionsrollerna är så starka.

Det finns en genuin kompetens – medi-cinsk och omvårdnadsmässig – och en lä-kare ser som sin främsta uppgift att vara läkare och en sjuksköterska att vara sjuk-

sköterska. De flesta upplever att de har fullt upp med att klara av vardagen, och hinner kanske inte tänka så mycket på att de också är medarbetare i en organisation, med allt det innebär. Yrkesrollen tar över, och pa-tientarbetet är överordnat.

– Om man ser utvecklingsarbete som något någon annan ska göra, så ställs man ständigt inför förändringar som någon an-nan hittat på. Enda vägen att ändra på det-ta är att utveckla medarbetarskapet så att man blir delaktig och tar ansvar och själv är med och tar initiativ till förändring; en identitetsförändring.

FÖR ATT UTVECKLA medarbetarskapet är det viktigt att ta in både professions- och medarbetarrollen. Och vara medveten om att dessa ibland går emot varandra.

Utveckling av medarbetarskapet bety-der inte att det är medarbetaren som ska bli en bättre medarbetare.

– Nej, det är själva medarbetarskapet som måste utvecklas. Det handlar inte en-bart om medarbetaren, utan om relationen och samarbetet mellan chef och medarbe-tare – och båda rollerna måste utvecklas. Dessutom måste det finnas organisatoriska förutsättningar, säger Thomas.

För att förstå hur det är möjligt att åstadkomma förändring i en vårdorganisa-tion kommer forskargruppen att titta på ett antal organisationer som lyckats. Vilka, är ännu inte bestämt. Det de bland annat vill undersöka är vad som gör att vissa

På chefsdagen i slutet av oktober konfererade närmare tusen chefer från hela regionen på Göteborgs Konserthus. Dagen avslutades av regiondirektör Ann-Sofie Lodin med ord om det kommande året.

Våga nytt en framgångsfaktor

Goda idéer och förslag till lösningar är det gott om i vården. Att åstadkomma förändring och förbättringar i praktiken är betydligt svårare.

– Utan involvering av medarbetarna och utveckling av medarbetarskapet – ingen förändring. Det handlar om att få vara delaktig, men också om att vilja vara delaktig.

Inte lätt med förändringsarbete

”Vad är det för fel på det gamla?”

medarbetare väljer att engagera sig i för-ändringsarbete, medan andra inte gör det.

– Vad gjorde just dessa enheter för att engagera medarbetarna? Det är intressant med tanke på att vi vet att det är svårt, ef-tersom det upplevs som att det tar tid från patientarbetet. Vad skiljer sig mellan dem som lyckas och dem som inte lyckas? Vi kommer att titta på stora förändringar, lika väl som små enskilda projekt med sprid-ningseffekter, säger Thomas Andersson. •

Lisbeth Hedberg

RAKA BESKED. Tänk om, tänk nytt. Springa fortare löser inte de ekonomiska problemen inför nästa år,

menade Ann-Sofie Lodin på årets chefsdag.FOTO: FRAnK PLAM

FÖRäNDRINGSFORSKNING. Det är lätt att säga men kanske inte

så lätt att göra förändring, menar Thomas Andersson.

FOTO: ALICJA AnDERSSOn

10 11arbetslust nr 4 2012 arbetslust nr 4 2012

I det nya huset kommer nyutbildad perso-nal att hantera ny utrustning. Patienterna

kommer att uppleva ett stort mervärde av det som utlovas: effektivare behandlingar, minskade risker för biverkningar och kor-tare behandlingstider. Dessutom kommer sjukdomar att upptäckas tidigare och kan sökas, identifieras och behandlas vid sam-ma tillfälle. I möjligheternas hus kan sjuk-vårdspersonal undersöka insidan av en pa-tients kropp utan att använda större kirurgiska ingrepp. Det innebär såklart stora förändringar också för personalen.

– Många medarbetare undrar förstås vad det här kommer att innebära. Kanske kän-ner en del rädsla och funderar på om de ska klara av allt detta nya, funderar Robert och bekräftar att kopplingen till teknik är stark och att det kommer att krä-vas kompetenshöjning över hela linjen.

Huset ska fungera från 2016 så det är därför hög tid att komma igång med ut-bildning av samtliga som ska jobba i huset. Först ut var instrumentteknikerna, en helt ny yrkeskategori som ska arbeta i en för Sahlgren-ska sjukhuset ny samlad ste-rilcentral. Nu är det dags för erfarna undersköterskor från operationsavdelningar i hela Västra Götaland att utbildas för att arbeta i hybrid-operationssalar, kombinationssalar där bilddiagnostik och kirurgi utförs i samma rum. Speciella högskoleutbildningar rikta-de till operations- och röntgensjuksköter-skor pågår också sedan något år. Respon-sen på förfrågan – ställd till erfarna undersköterskor och sjuksköterskor – om vilka som ville gå igenom utbildningen blev stor.

– Fantastiskt, understryker Robert Leth som tror att många tycker det är spännande att vara med på en helt ny specialutbildning.

– Många vill verkligen utvecklas i sina yrken, och här dyker möjligheten upp. Förhoppningsvis kommer det här att un-derlätta rekryteringen, stärka oss och ge medarbetare som vill vara hos oss trots att vi inte är löneledande, säger Robert med ett snett leende, men menar att det visst kan bli skillnad att jobba med bild- och interventionscentrum eftersom ”högre kompetens har lönepåverkan”.

MÅNGAS VARDAG på jobbet kommer att påverkas. Det är däremot inte särskilt många som kommer att arbeta heltid i hy-bridoperationsmiljö, utan enbart vid speci-fika behandlingar. Medarbetarna kommer att verka i en helt ny högteknologisk miljö – lite rymdskeppsaktig – med starkt indi-

vidualiserad vård. De klassis-ka sjukhusavdelningarna görs till små arbetsområden med ett fåtal patienter. Den indivi-duella vårdplaneringen lyfts några snäpp. Ingen ska dock oroa sig för att det blir skär-mar och kallt blankt stål för hela slanten.

– Behandlingsrummens karaktär gör det viktigt att resten av omgivningen är varm och vårdande, säger Ro-bert som är övertygad om vil-

ken stor roll miljö och kultur spelar. Därför har han också inlett ett samarbete med en lång rad konstnärer i Västra Götaland som inspirerar och medverkar för att göra det nya huset till ett på alla plan läkande hus.

– Ett teknikbelastat sjukhus behöver också en varm sida.

DEN ENDA AVDELNING som till hundra pro-cent ska finnas i huset är sterilcentralen.

– Det har att göra med den allt mer be-kymmersamma bakteriefrågan, men det handlar också om säkerhet, säger Robert och påminner om vad som hände i Borås

för några år sedan när sterila förpackning-ar saboterades.

– Därför har vi samlat allt steriliserande på ett ställe. Och vi har höjt kraven på både säkerhet och hur steriliseringen ska utföras.

Renligheten gäller också husets luft: högteknologiska hybridsalar och interven-tionsenheter kräver ultraren luft. Följaktli-gen blir husets två översta våningar en gi-gantisk ventilationscentral.

BILD- OCH INTERVENTIONSCENTRUM, för-kortat BoIC, kommer att ge hela sjukhuset ökad status enligt Robert Leth:

– Det här är en viktig pusselbit för att SU ska utvecklas till ett starkt universitets-sjukhus. Mervärdet för patienten är natur-ligtvis nummer ett men också utbildning och forskning kommer att stärkas.

Förutom de nya behandlingsmöjlighe-terna kommer vårdkedjan att förkortas och här ska levereras vad Robert kallar bättre paketerad vård. Utan bokningstider, onödi-ga telefonsamtal och utdragen vårdtid.

– Det finns en massa åtgärder som idag inte står för vårdeffektivitet eller har något värde för patienten. De sakerna ska vi hel-ler inte utföra, säger Robert självklart.

– Det är mycket bättre att våga tänka nytt. Skulle det bli magplask ... då får man helt enkelt tänka nytt en gång till!

BOIC HAR KApACITET för hela regionen. Här kommer det att arbetas 24 timmar om dygn-et alla dagar året om. Det är en av de största satsningarna någonsin på Sahlgrenska, till en kostnad av cirka två miljarder.

I en hybridsal som finns redan nu testas den moderna tekniken liksom möjlighe-terna till nya samarbetsformer i team och över gränser mellan sjukhuset, universite-tet, Chalmers och näringslivet i regionen. •

Brita Hässel

Att det bankas och byggs runt om på Sahlgrenska sjukhuset är inte särskilt nytt eller överraskande. Men det är inte så ofta planerna börjar smidas tolv år innan inflyttning. nu återstår bara fyra år tills det är dags att ta ”möjligheternas hus” i besittning.

– Det är inte längre en vision utan något som är på riktigt, konstaterar en mycket nöjd Robert Leth, projektledare, när han blickar ut över det som ska bli ett regionalt bild- och interventionscentrum, 21 000 m2 stort.

Framtiden flyttar in

– Många vill verkligen ut-vecklas i sina yrken, och här dyker möjlig-heten upp.

NYBYGGE. Fyra år återstår innan nyordningarna med ett bild- och interventionscentrum blir verk-lighet på Sahlgrenska. Robert Leth projektleder.

FOTO: FRAnK PLAM

i nya möjligheternas hus

12 13arbetslust nr 4 2012 arbetslust nr 4 2012

Övergripande fråga till cheferna i skola, teknisk service och vård och omsorg var Hur har cheferna det? För att komma fram till det ställdes frågor om belastningar som chefer utsätts för och vilka resurser de har tillgång till.

Enkäten, som utvecklats i samarbete med forskare på Arbets- och miljömedicin och Institutet för stressmedicin och analyserats med en metod som kallas klusteranalys, baseras på sju index. Chefer som svarar på likartat sätt bildar ett kluster.

I procent räknat är de åtta olika arbetssituationerna ganska jämnt fördelade – men med något fler chefer i grupperna upp-skattade och gynnade och minst i gruppen motarbetade.

De gynnade Gott om resurser, få problem. Män och chefer i tekniska förvaltningar överrepresenterade, likaså chefer som är 55+. Vanlig arbetssituation för verksamhetschefer och expert-chefer. Inget stort övertidsuttag och trivseln är hög. Hälsan är god och i stort sett alla räknar med att arbeta kvar.

De försummade Få möjligheter att diskutera problem med nivån ovanför. I stort sett fungerande samspel med brukare och medarbetare. I huvudsak äldre chefer, särskilt i skolan. Viss överrepresentation av verksamhetschefer. Bristande stöd från ledningen. Över hälften vill sluta. Inga akuta hälsoproblem, men sömnsvårigheter, känsla av ensamhet och hög arbetsbelastning indikerar hög risk för kommande hälsoproblem och sjukskriv-ningar.

De motarbetade Stora problem med såväl medarbetare som brukare. Resurser saknas, liksom stöd från ledning och or-ganisation. Hög andel kvinnor, högskoleutbildade och förvalt-ningschefer. Förhållandevis jämn fördelning mellan verksam- heterna, viss överrepresentation av vård och omsorg. Mycket dålig hälsostatus; sömnsvårigheter, stress och sjuknärvaro. Få nöjda med arbetet, inte många som tror att de är kvar om två år.

Lisbeth Hedberg

Läs om CHEFIOS och alla åtta chefsarbetssituationerna på www.socav.gu.se, Forskning, Pågående forskningsprojekt, CHEFIOS-projektet

Leder CHEFIOS gör Annika Härenstam, professor vid institutionen för sociologi

och arbetsvetenskap vid Göteborgs univer-sitet. Projektet bygger vidare på flera års mångvetenskaplig forskning där många bi-dragit. På regionens chefsdag i slutet av ok-

tober beskrev hon sin och projektets syn på organisationens betydelse för ett gott le-darskap, och de resultat de hittills kommit fram till.

Det gick inte att missa budskapet att allt blir bättre om man på alla nivåer inser vik-

Ju kortare avstånd mellan nivåerna i en organisation, desto bättre fungerar verksamheten. Det är en av erfarenheterna från CHEFIOS-projektet som, med hjälp av flera parallella

forskningsstudier bland chefer i sju västsvenska kommuner, vill ge påståendet Så skapas goda jobb och välfungerande verksamhet i offentlig sektor innehåll.

ten av att ”dela värld”. Det vill säga att de olika organisatoriska nivåerna ”synkas” med varandra, att man närmar sig varan-dra och har förståelse för varandras förut-sättningar och att alla behövs.

VILL DET SIG ILLA kan uppfatt-ningarna om målen och bästa sättet att nå dem vara helt oli-ka mellan det som CHEFIOS-forskarna kallar det strategiska rummet (politiker, högsta led-ningen och strateger) och det operativa rummet (där verk-samheten genomförs i prakti-ken).

Däremellan fungerar linje-cheferna som stötdämpare och översättare.

– Första linjens chefer, som befinner sig där organisation och medarbetare möts, har ett stimulerande men mycket

krävande uppdrag. De befinner sig på en fantastisk arena och behöver vara lite av generalister med specialister ovanför och nedanför sig i organisationen, sa Annika.

Om man definierar de olika nivåerna i tiden, kan man säga att den strategiska ni-

Dela värld – och minska avståndet

vån befinner sig i framtiden, linjecheferna här och nu och medarbetarna på den ope-rativa nivån här och nu och bakåt i tiden – upptagna med att utföra sitt uppdrag och genomföra förändringar som beslutades om för några år sedan.

– Det tar ungefär två år för en organisa-tionsförändring att sätta sig. Först måste man orientera sig i det nya landskapet – för det krävs karta och kompass, annars står man still och vet inte vart man ska ta vä-gen. Och när man väl börjat hitta rätt, så är den strategiska nivån på väg in i en ny or-ganisatorisk förändring, säger Annika Hä-renstam och beskriver hur komplicerat det kan vara i offentliga organisationer.

INGEN ANNANSTANS är det enligt Annika så komplext. Ingen annanstans har man så många snittytor mot andra verksamheter som här, och ingen annanstans är man fö-remål för så mycket regleringar och över-organisatorisk styrning – från riksdagen, EU, upphandlingsregler, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket etc, etc. Med minskat handlingsutrymme lokalt och regionalt som resultat.

Annika är bra på att prata i bilder. Tyd-ligast är bilden av en organisation som ett

skepp byggt för att frakta gods i Vänern med en välutbildad besättning som gått alla chefskurser man kan gå. Sedan föränd-ras förutsättningarna! Och samma skuta med samma besättning ska gå över Nord-sjön med dubbla lasten.

Inom CHEFIOS studeras inte vad led-ning och anställda vill göra, utan vad man faktiskt gör. De fyra stora kartläggningarna (som görs med olika metoder) i de sju västsvenska kommunerna med 700 chefer inom skola, teknisk service och vård och omsorg, ställer frågorna: Hur har cheferna det? Vad gör cheferna? Hur ser organisatio-nen ut? Hur fungerar verksamheten?

DE TRE BUDSKAp som Annika Härenstam ville ge till de nästan tusen lyssnande che-ferna var:

• Det är inte du som är organisationen• Det går att få bra arbetsmiljö för chefer• Att ”dela värld” underlättar vägen till

det goda arbetet och en bra verksamhet.

Slutresultat av studierna inom CHEFIOS väntas kunna redovisas efter sommaren 2013.

Lisbeth Hedberg

Gynnade och motarbetade – och alla andra slags chefer

Det finns gynnade chefer – och uppskattade, uppback-ade, fokuserade, försummade, utsatta, klämda och motarbetade chefer.

Det framgår av den enkät som besvarats av 550 che-fer i sju kommuner inom ramen för forskningsprojektet CHEFIOS. Deras svar beskriver åtta typiska arbetssitua-tioner – som säkert också regionens chefer kan känna igen sig i.

FÖRäNDRINGSKUNSKAp. Det tar ungefär två år för en organisationsförändring att sätta sig ... sen är den strategiska nivån på väg in i en ny, konstaterade professor Annika Härenstam på chefsdagen.

FOTO

: MEH

RDA

D M

OD

IRI

ILLUSTRA

TIOn

: JOEn

WETTERH

OLM

14 arbetslust nr 4 2012 15arbetslust nr 4 2012

UPPslageT UPPslageT

Idéer och artikeluppslag till

arbetslust? Ring eller mejla!

Telefonnummer och mejl- adresser finns på sidan 2.

konsT i regionen

FOTO

: FRA

nK

PA

LM

Delar av konsten på natur-bruksgymnasiet i Dingle väx-lar från år till år.

– Den håller inte lika länge som annan konst men den glädjer definitivt många med-an den finns. Inte minst hum-lor och bin, konstaterar drift-ledare Jan Andersson.

Så här anslående var Cir-keln Eldstad på tidiga hösten. Doftande, i sprakande färger, försedd med surrande läte och kryddad med namnskyl-tar på latin. Sex elever på sko-lans trädgårdsinriktning för-

Vem vill jobba lite längre?

Göteborgs universitet har gjort en undersökning om vilka som väljer att jobba kvar efter 65 år när möjligheten finns. I Väs-tra Götalandsregionen är det tandläkare och läkare som helst arbetar på ”övertid”.

Siffrorna nedan anger andel av tillsvidarean-ställda per yrkesgrupp i procent.

Tandläkare 3,5 %

Läkare 2,4 %

Sjukhustekniker/ laboratoriepersonal 1,9 %

Utbildning, kultur och fritid 1,9 %

Läkarsekreterare 1,9 %

Rehabilitering/ förebyggande 1,9 %

Tekniker, hantverkare 1,8 %

Administratörer 1,6 %

Undersköterskor med fler 1,3 %

Tandsköterskor, tandhygienister 0,9 %

Kök, städ, tvätt 0,9 %

Sjuksköterskor, barnmorskor 0,7 %

”Vårt dilemma är att vi hatar förändringar, sam-tidigt som vi älskar dem. Det vi vill är att saker och ting ska förbli som de är men ändå bättre.”

Källa: Sydney Harris

naturen är konst!färdigade detta konstverk med naturligt material, varav det allra mesta är egenprodu-cerat.

– naturen är nog vårt vackraste konstverk här, sä-ger Jan Andersson och menar att det handlar om konst på en annan naturlig nivå.

Cirkeln Eldstad är kompo-nerat av husarknappar, indi-ankrasse, solros, rudbeckia, kokardblomster, rosenskära, daggsalvia, dunborstgräs, ri-cin, palettblad, inkakrage och pelargon.

GöteborgsOperans Balett heter numera GöteborgsOperans Danskompani som många sä-kert noterat. Hur mycket nytänk är det, Lis Hellström Sveningson, danskritiker:

– nja, nytt och nytt ... pro-cessen började redan på 1990-talet med en glidande övergång från balett till kompa-

Balett blev kompani

På många arbetsplatser inom Västra Götalandsregionen finns hälsoinspiratörer eller hälso-coacher, som alla kan spela en

Vad sa du det hette???

Ledarskap och medarbetarskap är heta ord, och därtill ganska begripliga. Men det finns de som är mycket trendigare, hip-pare och ... svårare. Boken Ma-nagement från A till Ö är en vän i nöden när man inte är helt hundra på vad empowerment, insourcing eller S-kurvor egentligen betyder. Bengt Kar-löf och Fredrik Helin Lövings-son har tagit sig an att reda ut begreppen.

26 timmarsdygnet för min-dre stress, bättre prestatio-ner och ökat välbefinnande

Om du fick två timmar extra varje dygn, till vad skulle du då använda denna extra tid? Till träning, familj och vänner, hob-bies, arbete, TV, facebook ...

Detta är en bok som vill få oss att stanna upp och reflektera kring hur vi kan prestera lika bra eller bättre, men med större väl-befinnande och utan de negati-va effekter som långvarig stress-belastning kan ge.

Jan Tern & Hans Blücher, Per-sonbästa Förlag & Event AB, 2012.

Annemarie Hultberg

500 g blandade osaltade nötter: till exempel skalade jordnötter, cashew-, val-, para-, pecan-, hasselnötter och hela oskalade mandlar

2 msk färsk, grovhackad rosmarin

1/2 tsk cayennepeppar

2 tsk brun farin

2 tsk havssalt

1 msk osaltat smör, smält 

Helggodis – nötallergikerns fasaSå här gör duVärm ugnen till 180°. Blanda nötterna och rosta dem i en långpanna tills de är gyllenbru-na, det tar cirka 10 minuter.

I en stor skål blandar du rosmarin, cayenne, farinsock-er, salt och smält smör. Vänd nötterna i blandningen, serve-ra gärna nötterna varma.

Du kan inte sluta äta!

ni. Danskompani är en mycket mer relevant benämning, allt ef-tersom de lämnat tyllkjolar och tåspetsskor bakom sig. Idag är kompaniet en spjutspets i svensk danskonst, efterfrågade utomlands och både bättre och viktigare än de flesta göteborg-are känner till.

viktig roll i hälso- och friskvårds-arbetet. Detta är en bok som hjälper till att göra deras roll tydligare. Boken förmedlar kun-skap om hälsa i allmänhet och fysisk aktivitet, kost, stress och tobak i synnerhet, direkt riktad till dig som hälsoinspiratör. Till boken finns också ett övnings-häfte med tips på enkla övning-ar för ökad styrka och rörlighet. Kanske kan detta vara ett jul-klappstips från dig som chef till din hälsoinspiratör?

Gunnar Andersson och Tom-my Ljusenius, SISU bokförlag, 2012.

Handbok för Hälsoinspiratörer

Varning för gnäll!Det är inte bara energi-krävande att lyssna på andras gnäll – det kan också skada hjärnan, enligt en brittisk förfat-tare.

Nog för att man kan bli trött på klag och gnäll men att det är di-rekt skadligt är kanske inte en spridd kunskap. Den brittiske affärsmannen och författaren Trevor Blake menar att passivt lyssnande på gnälliga medarbe-tare kan förstöra hjärnan. Han hänvisar till forskning som vi-sar att 30 minuters negativitet skadar nervcellerna i den del av hjärnan som kallas hippocam-pus och har betydelse för min-nesbildning och lokalsinne.

Men det är inte nog med det, gnäll är smittsamt: ju mer vi ut-sätts för, desto mer sannolikt är det att vi själva börjar klaga.

Blake föreslår att – för att räd-da sig själv – man ska ta avstånd från gnällspikarna eller – vilket kanske är bättre – försöka få dem att hitta lösningar istället.

TYLLFRITT. Bild från Untitled black ur höstens uppsättning av Homeland?. FOTO: URBAn JÖRén

NATURLIG. Hellre växter ute än tavlor inne, tycker Jan Andersson på Natur-bruksgymnasiet i Dingle

ILLUSTRA

TIOn

: JOEn

WETTERH

OLM

skamlös nyfikenhet höjer kvaliteten– I mötet med patienten måste man vara intensivt närvarande – och det kan man bara vara när man är nyfiken, säger Astrid See-berger, njurläkare och författare till boken Den skamlösa nyfiken-heten (Weyler Förlag 2010).

I höstas fick hon Läkaresällska-pets Etikpris – Hippokratespriset – för sin ”viktiga etiska gärning” och att hon ”sedan många år på ett tydligt sätt lyft fram betydelsen och värdet av etiska frågor i såväl sjukvårdens vardag som i under-visningen av läkarstudenter”.

Den skamlösa nyfikenheten är fylld av berättelser från författa-rens snart 30 år som läkare och från hennes barndom i Tysk-land. Genomgående tema är vik-ten av det goda samtalet som en del av botandet.

Astrid har ärvt uttrycket ”skamlös nyfikenhet” från sin morfar som sa att han var-ken skämdes för att vilja veta eller för det som han fick veta. En vis-dom hon tagit fasta på.

– Skamlös nyfikenhet är en särskild sorts nyfikenhet, bortom värderingar om vad som är skam-ligt och icke-skamligt, gott och ont. Genom att vara riktigt närva-rande i mötet och ställa vad som kanske kan upplevas som ovänta-de frågor, visar man att man är är-ligt intresserad. Är man det så är det lättare för patienten att öppna sig – och det är först då som per-sonen framför dig framträder som den människa hon är.

Lyssnartips: Följ Astrid Seeberger i arbete på Karolinska Bota, lindra, trösta, P1 Dokumentär i 2 delar. sverigesradio.se

Arbetsmiljödelegationen • Centrum för Verksamhetsutveckling • Hälsan & Arbetslivet • Institutet för stressmedicin

På jobbeT

Elina Tepsa är en av Sahlgrenska Uni-versitetssjukhusets två aktiveringspe-dagoger, ett yrke på utdöende inom SU men som lever i andra samman-hang; på aktivitetshus, äldreboenden och inom LSS till exempel. Det är en tio år gammal yrkeskår som kräver två års utbildning och ofta kombine-ras med arbetsterapibiträdets sysslor. Anna Lindskog – den andra pedago-gen – delar sin tjänst på det viset.

På arbetsterapin, Högsbo sjukhus, arbetar Elina med patienter som har kommit dit via akuten och sannolikt kommer att vistas ganska lång tid på sjukhuset. Patienterna kan vara mellan 17 och 65 år, många har neurologiska skador och sitter kanske i rullstol. De som inte är drabbade av svår sjukdom kan ha varit med om tragiska händelser; trauman som uppkommit ge-nom ”orättvisa sekunder i livet”, som Elina säger.

– Jag berördes väldigt starkt när jag bör-jade här. Det händer fortfarande att jag blir känslosam, men jag har bra kollegor som jag kan vända mig till.

-För det är speciellt att jobba med män-niskor som kanske är jämngamla med mig, eller ännu yngre. Fast jag vet ju att den som kommer hit till oss på Högsbo sjukhus ändå har tur i oturen, för här finns mycket hjälp att få. Och vi ser resultat: rullstolen blir ofta till en rollator och slutligen klarar man att gå för egen maskin, försäkrar 29-åriga Elina.

ELINAS UppDRAG är att vara en form av ljus i mörkret och stimulera det som fungerar

hos patienterna. Hon är den som försöker lista ut vad för något litet extra som skulle kunna tända personens livslust, ljus och hopp: kanske något som förmedlar glimtar från hur livet tedde sig före sjukdom eller olycka. På så sätt vill aktiveringspedagogen lyfta vård-vardagen och snabba på den inre läkningen, den som inte är så lätt att se. Eli-na är påhittig och använder sig av ”vad som helst – bara det funkar” som genväg till glädje och intresseväckare. När någon ska-par en framtidsbok kanske en annan läser ett språk och en tredje lyssnar på musik el-ler och tar upp sitt måleri. Andra patienter uppskattar att ”bara” prata. Som exempel.

Hon skapar lyft när det är tungt

– Ibland läser vi tidningen tillsammans. Fast bara de goda nyheterna. Vi väljer att inte älta det eländiga, säger hon med ett leende.

För att hitta rätt ingång till varje enskild person krävs det rejäla depåer av intuition och förmåga att känna av vad som funge-rar för var och en.

Det har och gör Elina.

– FÖR MIG äR DET VIKTIGT att bekräfta människan så att hon mår bättre inom-bords, säger Elina vars bakgrund som kul-turproducent passar som hand i handske på det här jobbet. Kreativitet är ett stort plus!

Brita Hässel

FOTO

: FRA

nK

PA

LMETT FÅTAL. Elina Tepsa, till höger, och Anna Lindskog utgör SU:s samtliga aktiveringspeda-

goger. Här i växthuset på Högsbo sjukhus.