Arctic Golf 4 08

Möt Anders Nordlund, nestor på Svensk Golf

golfstar masters

golf på solkusten

goda grannar

sgf backar

golf och iliaden

b j ö r k l i d e n s go l f k l u bb | t i d n i n g fö r m e d l e m m a r o c h s u p p o r t r a r | n r 4 d e c . 2008 å r g. 24

2 Arctic Golf • nr 4 • december 2008 • årg. 24 • www.bjorklidensgolfklubb.se

olfåret 2008 har varit händelserikt. Då tän-ker jag inte i första hand på den sportsliga delen, utan på hur ett marginellt minskat

antal golfspelare givit banägare, klubbar och för-bund stora skälvan. Det har lett till huggsexa, im-pulsiv priskonkurrens, hot om extra greenfeeavgif-ter för spelare från vissa klubbar och så vidare.

Men främsta orsaken till krisen är nog inte an-talet golfare, som fortfarande är högt. I stället är det så att kommersiella aktörer har byggt för dyra banor på fel platser och sedan inte kunnat förmå medlemmar att finansiera bygget och inte heller lyckats attrahera gästspelare i tillräcklig omfatt-ning. Då uppstår ekonomiska problem. Framför allt gäller det golfklubbar som tvingats till ofördel-aktiga nyttjanderättsavtal med en banägare som också bildat klubben och som suttit i den konstituerande styrelsen. Största delen av intäkterna slussas automa-tiskt vidare till banägaren, som i praktiken styr och ställer över klubben.

Svenska Golfförbundet, vars primära uppgift är att värna om sina medlem-mars intressen, har mest högröstat diskuterat hur man ska rädda ett antal ba-nor som inte är medlemmar i förbundet. I stället borde man satsa på att hjälpa klubbarna i deras avtalsförhandlingar, så att rimliga villkor för självständighet och klubbutveckling skapas.

SGF:s framtidsutredning har bidragit till att öka kaoset. Det ogenomtänkta förslaget om så kallade förmånsmedlemmar (max 1 000 per nio hål), som skulle vara de enda att få spela mot greenfee, har försämrat golfsportens rykte och kan på intet sätt främja nyrekryteringen. Lyckligtvis gjorde Golftinget på Bosön i oktober tummen ner för det diskriminerande förslaget. I den reviderade fram-tidsutredningen har förslaget tagits bort. Tack för det.

Nu föreslår styrgruppen i stället att förbundsstyrelsen utreder frågan om en central ”spelarlicens”, som varje golfspelare ska lösa direkt från förbundet. Det kan vara en framkomlig väg, förutsatt att den totala kostnaden för den enskilde golfaren inte blir högre än idag. Björklidens GK inväntar utredningsförslaget innan vi tar ställning. Beslut kan förmodligen fattas först år 2010, med genom-förande år 2011.

björklidens gk fortsätter att ha medlemmarnas bästa för ögonen. Inför nästa år fyller vi medlemskapet med fler fördelar, bland annat en värdecheck, motsvarande halva medlemsavgiften, som gäller för boende och liftkort i Björk-liden Fjällby hela 2009.

Våra tävlingar och vår utbildningsverksamhet, samlat under Golfstar-nam-net, utökas. Våra tre pron kommer att på heltid utbilda både på Bromma och Bodaholm. För våra många nyblivna golfare startar vi den nya stortävlingen Golfstar(t), öppen endast för spelare med 36+.

Antalet greenfee-samarbeten växer. Redan nu är ett stort antal klubbar klara inför nästa år.

Alla medlemmar som betalar medlemsavgift 2009 före årsskiftet får ett halvt dussin bollar eller ett par snygga golfsockor. Dessutom erbjuder vi dessa en nybörjar kurs för 900 kronor och en fortsättningskurs för 400 kronor. Detta är några exempel på klubbens ambition att ständigt öka medlemsnyttan.

God Jul & Gott Nytt Golfår!

I N N E H Å L L

ARCTIC GOLFBjörklidens Golfklubb Kvarnbacksvägen 28 • 168 74 Bromma Tfn 08-564 888 30 • Fax 08-564 888 33 Hemsida: www.bjorklidensgolfklubb.se E-post: [email protected]

Ansv. utg. Guy Eriksson

Redaktör Mats Ödman

Produktion MediaCraft Information AB

Tryck Dahlströms Tryckeri, Nyköping

Annonser Kansliet, tfn 08-564 888 38 MediaCraft Information AB,

tfn 0155-28 64 63

Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Eftertryck, helt eller delvis, kräver tillstånd från redaktionen.

4 Golfstar Masters på Bro Hof

5 SM i longdrive på Bodaholm Björklidare EM-segrare VM en stor besvikelse

6 Höstgolf på Costa del Sol

8 Grannen som får hela Bromma att lyfta

10 Golfförbundet backar

12 Avgifter 2009

13 Nu njuter han sitt otium – intervju med Anders Nordlund

17 Iliaden och golf – några likheter

18 ”Golfen är den sanna revolutionen”

19 The Future Ain’t What It Used To Be

20 Arctic Golfs julrim

Guy Eriksson, ordförandeFramsidan: Det är inte bara Björklidenbanan som har svindlande höjskillnader. Här ett hål på en bana i Marbella. Foto: Daniel Olsson.

Tag chansen att synas ordentligt! Annonsera i Arctic Golf. Tidningen kommer ut med fyra nummer om året. Upplagan är drygt 8.000 exemplar per nummer. Merparten av klubbens medlemmar finns i Storstockholm. Kontakta kansliet för mer information, tfn 08-564 888 38.

G

3

Stockholm-Bromma Flygplats

SponSorer och SamarbetSpartnerS

SamarbetSpartnerS

Björklidens GK strävar efter att samar-beta med olika golfklubbar, hotell med flera. Här nedan och på klubbens hem-sida kan du se vilka samarbetspartners som vi hittills har utbyte med och vilken rabatt du erhåller.

golfhotell

Hotell Fjället, Björkliden: 15 % rabatt (gäller även under vintern)

golfklubbar

Botkyrka GK: 300 kr alla dagar. På följande golfklubbar får medlemmar i Björklidens GK 20 % rabatt på ordinarie greenfee: Abbekås GK (juni, juli, augusti)Krokom GKLycksele GKPiteå GKPorjus GKRobertsfors GKSkellefteå GK

4 Arctic Golf • nr 4 • december 2008 • årg. 24 • www.bjorklidensgolfklubb.se 5Arctic Golf • nr 4 december 2008 • årg. 24 • www.bjorklidensgolfklubb.se

l o n g d r i v eg o l f S ta r m a S t e r S

golfstar masters på bro hof

Höjdpunkten i Björklidens Golfklubbs tävlingsverksamhet är superfinalen Golfstar Masters. Resan dit går över ett antal kvalificeringstävlingar och delfina-ler under säsongen. Vinnarna i slutfina-len i Golfstar Solo, Golfstar Duo och Golfstar Trio gör slutligen upp om pre-stigetiteln Golfstar Master. I år blev det Kent Lund som segrade på 28 poäng, tätt följd av Anne Berg på samma po-äng, men högre hcp, och Hans Göth-berg på 26 poäng.

Kvaltävlandet började redan den 1 maj med årets första deltävling i Golfstar Duo. Genom bra spel kunde man kvali-ficera sig till finalspel på Bodaholm. Vin-narna i finalerna för Golfstar Solo, Duo och Trio på Bodaholm fick sedan spela superfinalen på kommande mastersba-nan Bro Hof.

Efter ett antal flyttningar av spelda-tum då vädrets makter inte tillät golf-

spel vid ursprungligt speldatum stod så sju förväntansfulla deltagare utanför Bro Hof, taggade till max inför årets super-final, Golfstar Masters. I ett underbart höstväder var det så dags att ”krossa” ba-nan. På första tee kunde man märka en viss nervositet. Efter att alla utslag var fö-revigda på bild så var det bara att ge sig i kast med banan. Banan är otroligt vacker och mycket svår även från klubbtee. Går man sen upp på svart tee inser man vad proffsen har att ge sig i kast med.

Efter avslutad rond och några bol-lar fattigare var det en trött men mycket nöjd samling som avslutade en härlig golfdag på Bro Hof.

– Så mycket ”krossa banan” blev det inte. Snarare var det banan som krossade oss. Det här kommer att bli en kalasbana för Masters, men även en glad amatör som jag tyckte att den var toppen, konstate-rade segraren Kent Lund efteråt.

Kent Lund, årets Golfstar Masters-vinnare på 28 poäng.

Vi spelade superfinalen Golfstar Masters (från vänster): Anne Berg (tvåa), Anna Appert Lund, Kent Lund (segrare), Hans Göthberg (trea), Per Gustafsson, Kerstin Doyle och Per Johansson.

Bodaholm har blivit en favoritplats för landets entusiaster i longdrive efter flera lyckade evenemang, inte minst supersuc-cén Scandinavian longdrive förra året.

Den 28 september var det dags för en ny stortävling – SM. Vår egen Mi-kael Lindblom deltog naturligtvis och hade siktet inställt på SM-tecknet. Nu räckte orken inte riktigt till, utan Mi-kael fick nöja sig med en tredjeplats med ändå fina 358 meter. Svensk mästare blev i stället Rasmus Jöheden. Silvermedaljen tog vänsterspelande Marcus Edblad med 363 meter.

– Efter att svingen allt mer har kommit tillbaka i gammal god form trodde jag på ett gott resultat för egen del denna helg. Två veckor tidigare hade jag vunnit EM i England, så självförtroendet var på abso-lut topp. Tyvärr räckte det inte ända fram, kommenterade Mikael sin insats.

Sm i longdrive på bodaholm

Björklidenmedlemmen Mikael Lindblom blev trea på SM i longdrive på Bodaholm, knappt slagen av klubbkamraten i Longdrivers of Stockholm, Marcus Edblad (till höger).

text och foto: fredrik nicander

Björklidare EM-segrare vm en stor besvikelseTyvärr ställde jet lag till det för både Mi-kael och Marcus och de andra europé-erna som tävlade i 2008 års RE/MAX World Long Drive Championship i Mesquite i Nevada. Samtliga hamnade långt ner i resultatlistorna. Bäst av Euro-péerna gick det för engelske Joe Miller, som kom åtta. Världsmästare blev blott 20-årige Jamie Sadlowski från Alberta i Kanada. Trots att han hörde till de lät-taste i startfältet skickade han ändå iväg bollen 434 yards (ungefär 390 meter) och kunde kamma hem både ära, buckla och 250 000 dollar.

Sadlowski har spelat golf sedan han var fem år gammal och har som bäst pres-terat en runda på 66 slag brutto. Sving-mässigt jämförs han ofta med den betyd-ligt tyngre och större John Daly, också det en herre med ordentligt löd i klub-ban. Jo, Sadlowski spelar ishockey också – som back i Bonnyville Pontiacs.

Två veckor före SM på Bodaholm hade Mikael Lindblom ställt upp i Europa-mästerskapet, som i år avgjordes på Whittleberrypark GC i norra London. Mikael lyckades inte särskilt bra i början, enligt honom själv, men han hade lite tur med grupperna i kvalomgången.

– Finalen stod mellan mig och Adam Stacy från England. I finalen slår man först tre bollar var, sedan två och till sist en boll var. Adam slog sina första tre bol-lar out of bounds och jag inledde gan-ska svagt med 295 meter. I andra om-gången hade Adam ingen av fem bollar godkänd. Med min fjärde boll slog jag 304 meter in i motvinden – och utan rull. Det räckte för att vinna Europati-teln, eftersom Adam bara slog 279 meter med sin sista boll. Äntligen! Jag har täv-lat på Euro patouren i sex år och vunnit sex gånger. Nu fick jag äntligen vinna den största titeln man kan vinna i Europa!

foto: peter cordén

foto: peter cordén

Mikael Lindblom ”in action”.


g o l f r e S o r g o l f r e S o r

Precis innan årets första snöväder drog in över Stockholm var det några som fort-farande inte hade gett upp tanken på en skön sommardag med det som de gillar allra mest – golf !

Den 8 november mötte 20 resenärer upp på Arlanda för att tillsammans flyga till Costa del Sol, eller ”Costa del Golf ”, för att återuppleva sommaren under en vecka. Det skulle bli en vecka med golf-träning och spel på fantastiska banor.

Planet landade enligt tidtabell på flyg-platsen i Malaga, där tränarna Markus, Daniel och Ida-Maria tog emot. Från flygplatsen åkte alla med buss till hotel-let, Beatrise Palaze och spa. Hotellet lig-ger vackert belägett precis vid vattnet och alla fick rum med hänförande utsikt över Medelhavet.

Efter incheckning följde ”get to-gether” i lobbybaren. Alla var förväntans-

fulla och glada att äntligen vara på plats i värmen. Det bjöds på välkomst drinkar och veckans schema presenterades. Fem dagar med träning och spel skrämde inte någon av resenärerna, men det var inte heller många som inte tyckte att en god natts sömn skulle göra dem gott.

första dagen bjöd (liksom alla dagarna) på strålande sol, det kunde inte bli bättre. Förmiddagarna var vikta för träning och eftermiddagarna för spel. Alla golfens träningsmoment fanns med på schemat – från slagträning till närspel. Allt träna-des omsorgsfullt. Trots idog träning och spel från morgon till kväll var det idel glada miner.

De som varit i Björkliden och spelat golf visste tydligen hur det var att spela på banor som var kuperade, trodde de i alla fall. Upp och ner och dogleg hit och

dogleg dit beskriver denna golfupplevelse till punkt och pricka. Och aldrig har väl dessa svenska spelare slagit bort så många bollar som just under denna vecka. Men bollförsäljarna var glada. Tilläggas kan, att inte någon i sällskapet hade spelat på banorna förut och massor av blinda hål gjorde inte saken lättare. Under veckans fem speldagar fick de prova på fyra av solkustens olika banor. Vissa med full ut-sikt över havet och andra med vyer över de vackra bergen.

den 8 november till den 15 november tränades det 15 timmar och spelades 90 hål. Resenärerna slog individuellt i snitt 850 golfslag. Det sägs att träning och spel ger färdighet och visst hade alla nya färdigheter med sig hem i bagaget. Tur då att ett sådant bagage inte kräver extra avgift på flyget hem!

Hela gänget!

Härliga banor, strålande novemberväder

Träning, träning…

höstgolf på costa del Soltext och foto: daniel olsson


g o d a g r a n n a r g o d a g r a n n a r

I förra numret av Arctic Golf stiftade vi bekantskap med vår närmsta granne, Bromma Halkbana. Nu fortsätter Arctic Golf serien Goda Grannar med att pre-sentera en något bullrigare granne till Bromma Golf, nämligen flygplatsen. Fram-tiden såg länge osäker ut för Bromma flygplats, men sedan 1 januari i år har Luftfartsverket ett arrendeavtal på 30 år med Stockholms stad och kan fortsätta med flygverksamheten.

flygplatsens historiaI början av 1930-talet hade Stockholm ingen flygplats i närheten av stan, utan flygtrafiken hänvisades till Barkaby. Vis-serligen kunde en del pontonflygplan landa på Stora Värtan, men vintertid gick inte detta på grund av isläggning. Det fanns med andra ord ett uttalat be-hov av en större och mera centralt belä-gen flygplats.

I slutet av 1933 togs första spadta-get och tre år senare, den 23 maj 1936, invigde kung Gustav V Bromma flyg-plats. Redan samma dag landade de för-sta svenska och internationella flygpla-nen. Först att kliva ur ett passagerarplan på Bromma var en annan kunglighet, Prins Bertil.

Trots en för tiden modern flygplats skulle utvecklingen inom flygindustrin så småningom göra Brommas landnings-banor för korta. Så fick exempelvis SAS stora DC-8:or 1960 flytta till ett halvfär-digt Arlanda i stället. När den flygplatsen stod klar 1962 flyttade allt utrikesflyg dit. I stället blev Bromma flygplats ett nav för inrikesflyget. När också detta flyttades till Arlanda blev Bromma mest en flygplats för affärs- och allmänflyget.

Fram till 1992 var den svenska inri-kesmarknaden reglerad, men upphörde

då som en förberedelse för att möta de beslut om full liberalisering av flygmark-naden som fattades inom EU och som började verka fullt ut 1997. Ännu en gång blev det möjligt att bedriva utri-kesflyg från Bromma flygplats.

I dag har Bromma flygplats återfått sin ursprungliga betydelse som central lufthamn för trafik- och affärsflyg till och från Stockholm, med ett växande antal flygbolag bland kunderna.

framtiden säkradTillförordnad chef sedan 1 september för Bromma flygplats är Tomas Kreij. Tidi-gare var han chef för Bromma Hand-ling, som bland annat sköter incheck-ning, lastning och lossning, vatten och avlopp och den vintertid så viktiga avis-ningen av flygplanen.

grannen som får hela bromma att lyfta

text: mats ödman

Douglas DC-3 på väg att landa på Bromma flygplats. Flygplanstypen DC-3, ett av världens mest tillverkade transportflygplan, var endast ett år gammalt när Bromma flygplats invig-des 1936. Redan året efter köpte ABA (Aktiebolaget Aerotransport) några exemplar för att sättas in på de internationella flyglinjerna.

Enligt Kreij betyder det ingångna av-talet med Stockholms stad att flygplatsen nu kan arbeta mera långsiktigt. Tidigare var alla avskrivningar tvungna att vara gjorda till år 2011. Det har fått till följd att mycket av det som görs (och måste göras) får karaktären av lappa och laga. Nu finns det, enligt Kreij, plats för upp-gradering av till exempel infrastrukturen runt flygplatsen och man kan på allvar planera för den tänkta utökningen av an-talet starter och landningar från 60 000 till 80 000 om året.

I ett längre perspektiv ingår att få den planerade förlängningen av tvärbanan att passera Bromma flygplats. På listan finns också att bygga ut terminalen, vilket är en grannlaga uppgift eftersom Riksantikva-rieämbetet bestämt att terminalbyggna-dens karaktär måste bevaras.

hårda miljökrav– Vi har länge velat öka trafiken, men inte kunnat på grund av osäkerheten in-för framtiden. Samtidigt kvarstår de mil-jökrav som fanns tidigare. Det betyder att vi måste minimera buller och utsläpp från flygplanen till den nivå som gräns-värdena föreskriver. Bullernivån, exem-pelvis, begränsar vilka flygplanstyper som kan starta och landa på Bromma flyg-plats. I dagsläget är det Avro RJ 100, som Malmö Aviation flyger med, som är den största flygplanstypen. Men motorerna blir allt tystare och utsläppen mindre, så det är fullt möjligt att vi i framtiden kan få se ännu större flygplan här.

– Vi undersöker också möjligheten att öka inflygnings- och startvinkeln. Det skulle minska bullernivån ytterligare, be-rättar Kreij och tillägger att inrikesflyget i Sverige endast står för en procent av ut-

släppen och den internationella flygtra-fiken för två procent.

Nu är det inte bara flygplanen som står för utsläpp, exempelvis koldioxid. Också all trafik till och från flygplatsen bidrar. Här finns möjligheter till förbättringar och redan har koldioxidhalten minskats med 90 procent genom anslutning till fjärrvärme och ytterligare förbättringar kommer när det pågående arbetet med fjärrkylning är klart. På önskelistan står att kunna premiera miljötaxi och en bättre kollektivtrafik

Sammantaget har flygplatsen fram-tiden för sig. En storstad som Stock-holm behöver en citynära flygplats, en-ligt Kreij. Efterfrågan är fortsatt stark och man ser att man får inrikesresenärer från Arlanda. För 2008 räknar flygplat-sen med att nå 1,9 miljoner resenärer. Det gör Bromma flygplats till den fjärde

Bromma flygplats blir kvar till år 2038 och Tomas Kreij, tillförordnad chef för Bromma flygplats, kan se ljust på flygplatsens framtid.

största i Sverige efter Arlanda, Landvet-ter och Stockholm-Skavsta. Nu hoppas Kreij på fler Europadestinationer – ka-pacitetsutrymme finns.

Just nu trafikerar ett flertal flygbolag Bromma. Dessutom finns all ”hobbyflyg-ning”. Hur det ska bli med den verk-samheten framöver är svårt att säga, men enligt Kreij är sportflygarna redan ett problem för den kommersiella flygverk-samheten och kan så småningom bli ett flygsäkerhetsproblem. Vart den flygverk-samheten sedan ska ta vägen är mycket oklart. I Stockholms närhet finns inte längre några sportflygfält kvar sedan Bar-kabyfältet nu lagts ned för att bebyggas med bostäder.

Avslutningsvis säger Tomas, att han tycker det är trevligt med en golfbana i anslutning till flygplatsen. Han spelade golf för länge sedan och funderar nu på att börja träna lite på Bromma Golf.

foto: mats ödman


g o l f S v e r i g e S f r a m t i d u t b i l d n i n g

foto: kim rask

Nytt förslag till framtida verksamhet och organisation

golfförbundet backarI förra numret av Arctic Golf presente-rades Svenska Golfförbundets förslag till golfens framtida organisation och fi-nansiering. Förslaget var kontroversiellt i vissa delar, framför allt när det gällde hur många medlemmar en klubb ska få ha. Utredningens förslag har nu behand-lats på ett Golfting på Bosön i början av oktober. Resultatet blev att utrednings-gruppen backade på flera punkter, bland annat förslaget om greenfee-överens-kommelse. Det förändrade förslaget ska SGF:s förbundsmöte ta ställning till i april 2009.

Situationen i Golfsverige håller minst sagt på att bli turbulent. Allt fler klub-bar och banor har ekonomiska problem och den samförståndsanda som tidigare till stor del rått håller på att förvandlas till en huggsexa om landets golfspelare genom aggressiv prissättning, hotfulla straffavgifter med mera. De som är mest aggressiva och ”offensiva” är ofta de som har störst problem med ekonomin. En sådan bana uttryckte det med att ”banken krävde” sänkt medlemsavgift. Då är eko-nomin troligtvis väldigt instabil.

ny regionindelningEn av punkterna som diskuterades på golftinget handlade om den nya regi-onindelning som föreslagits. I det ur-sprungliga förslaget skulle Golfsverige delas in i åtta regioner bestående av ett antal så kallade klubbkretsar. I det nya förslaget gäller elva regioner och ett va-rierat antal klubbkretsar bestående av sex till nio golfklubbar. Indelningen sker hu-vudsakligen efter geografiska hänsyn och befintliga samarbeten. Det senare hade inte beaktats i det ursprungliga försla-get, vilket en del remissvar haft invänd-ningar mot.

Varje klubbkrets får ett mandat på förbundsmötet och varje region får ett mandat. Består en region av tio klubb-kretsar får man således 10+1 mandat på förbundsmötet.

”Att tilldela Reg, via regionstyrelsen, ett eget mandat vid FM kommer ytterligare att stärka demokratin”, konstaterar styr-gruppen i sitt slutliga förslag.

Beträffande finansieringen av Svenska Golfförbundet och regionerna föreslår styrgruppen att det nuvarande finansie-ringssystemet bibehålls (golfklubbarnas aktiva medlemmar utgör bas för avgifts-uttaget), men föreslår avstämning vid fyra tillfällen för att få korrekt debite-ringsunderlag.

inget förmånsmedlemskapMest irritation väckte på många håll för-slaget att införa ett så kallat förmåns-medlemskap, i korthet att en klubb inte skulle få ha mer än 1 000 medlemmar per nio hål för att dessa skulle få spela mot greenfee på andra klubbar. Medlemmar inom ramen för denna gräns skulle få en särskild registrering i GIT (Golfens IT-system). Övriga skulle hänvisas till spel på hemmabanan, och i praktiken bli en form av ”b-medlem”.

Tanken var att komma åt de klubbar som anses ha för låg medlemsavgift och för många medlemmar, vilka ansågs stjäla medlemmar från klubbar med ekono-miska problem. Kritikerna har menat att klubbar med låg avgift bara är ute efter att tjäna pengar och inte har en sportslig chans att leva upp till rimliga åtaganden om utbildning och omhändertagande av medlemmarna.

En invändning som kan göras mot re-sonemanget är att Björklidens Golfklubb, som alltid haft förhållandevis många medlemmar och relativt låg medlemsav-gift, inte haft några problem att leva upp till kraven i enlighet med SGF:s stadgar om ”utbildningsverksamhet, säkerhet vid spel, ungdomsutveckling, tävlings- och träningsverksamhet samt årlig kontroll och revision av medlemmarnas hcp”!

På denna punkt har styrgruppen nu backat med hänvisning till att anta-let medlemmar i en golfklubb inte kan maxi meras ”då villkoren för medlemskap

bl.a. grundar sig på öppenhetskrav som regleras i SGF och RF:s stadgar …”

Utredningsgruppen modifierar sin skrivning och menar att en golfklubb inte bör vara större än att man kan uppfylla nämnda krav. Man konstaterar också att golfklubbarna har ett stort eget ansvar för utveckling av sin verksamhet och hur man vill profilera sig mot omvärlden.

Styrgruppen avstår således från att i nuläget lägga fram ett förslag om greenfee överenskommelse, men säger sig kunna återkomma i frågan.

Spelarlicens Man föreslår i stället att förbundssty-relsen omgående tillsätter en utredning med uppdrag att se om individuella ”spe-larlicenser” kan vara en väg att gå. Detta tillämpas i många andra länder, enligt utredningen.

”Utredningen bör i huvudsak fokusera på vad en licens skall omfatta, rättigheter och skyldigheter för innehavaren, utbild-ningskrav, prissättning, GK:s roll och an-svar samt konsekvenser för SGF.”

Arctic Golf fortsätter att bevaka frå-gan och vad det i praktiken kan innebära för landets golfspelare.

text: mats ödman


a v g i f t e r 2 0 0 9 p o r t r ät t e t

nu njuter han sitt otiumAvgifter 2009handicapförändringVi vill informera alla våra aktiva medlemmar om att under säsongen redovisa minst fyra hcp-ronder. Spelare som under säsongen redovisat färre än fyra ron-der höjs med ett slag (dock inte högre än hcp 36,0). Undantag: spelare med någon rond inom buffertzonen eller bättre behåller sitt hcp. Dina ronder regi-strerar du själv på den terminal där du spelar, eller på www.golf.se

medlemskapförslag till avgifter för år 2009 (beslutas på årsmötet)Årsavgift senior 1 095 krÅrsavgift junior (13-21 år) 550 krÅrsavgift knatte (t.o.m. 12 år) 250 krStudent 825 kr (giltigt studentleg krävs)Bosatta i utlandet 1 245 kr (1 645 kr inkl. Svensk Golf )Passivt medlemskap 525 krSilverkort Bromma Senior 1 675 kr (Silverkortet: fritt spel var-Silverkort Bromma Junior 925 kr dagar och efter kl. 15 på helger)Guldkort Bromma Senior 2175 kr (Guldkortet: fritt spel alla dagarGuldkort Bromma Junior 1 200 kr + rätt boka två rundor samma dag)

Avgifternas storlek fastställs av årsmötet. Årsavgiften skall vara betald senast den 28 februari 2009. Betalar du in medlemsavgiften senast 31 december 2008 får du ett halvt dussin bollar eller ett par golfsockor utan extra kostnad. Inbetalda avgifter återbetalas inte. Är avgiften inte betalad senast 31 mars 2009 anses medlem ha begärt utträde ur klubben.

Den som har för avsikt att gå ur klubben ska skriftligen begära utträde. Plast-kortet från Svenska Golfförbundet ska dock behållas.

passivt medlemskap• Passivmedlemfårdenblisomtidigarevaritaktiv.• Passivmedlemsomönskarbliaktivunderpågåendesäsong,skaskriftligen

ansöka om detta samt erlägga avgift upp till aktivt medlemskap. En admi-nistrativ kostnad på 100 kr tillkommer.

• PassivmedlemfårintetidningenSvenskGolfomdeninteerhållsviaannatmedlemskap eller annan familjemedlem.

• PassivtmedlemskapiBjörklidensGKmedgerintespelpåbanorsomkrä-ver aktivt medlemskap, om inte aktivt medlemskap finns i annan klubb.

• PassivtmedlemskapiBjörklidensGKmedgerintespelpåavklubben arrangerade rikstävlingar eller klubbtävlingar, om inte annat anges.

Den som vill bli passiv medlem eller gå från passiv till aktiv skall skriftligen anmäla detta till kansliet före 31 december 2008.

e-postKlubbenvillgärnahadine-postadressförinformationfrånklubben.

hjälp klubben att spara papper och portoFlyttat ihop, isär, hemifrån… Anmäl till kansliet – så att vi inte skickar ut tidningar och brev i onödan.

autogiroVill du betala din årsavgift via autogiro? Gå in på din Internetbank och gör ett e-medgivande till Björklidens GK. För eventuella frågor kring autogiro, kontakta din bank. Erbjudandet att be-tala via autogiro gäller tom 31/12 2008. Autogiro-betalning av vissa avgifter:

ÅrsavgiftenSenior 99 kr/månStudent 69 kr/månJunior 49 kr/mån

BrommakortetGuldkort Senior 189 kr/månSilverkort Senior 149 kr/månGuldkort Junior 109 kr/månSilverkort Junior 89 kr/mån

Intervju med Anders Nordlund

förmånliga Spelrätter på bodaholmUnder 2009 finns möjlighet att bli ”Bo-daholmare” till ett fantastiskt bra pris. Vi har ännu kvar några spelrätter till intro-duktionspriset 10 000 kronor. Välj mellan lån eller aktie.

För att komma igång med golfspelet får alla som bokar en spelrätt på Boda-holm en nybörjar- eller fortsättnings-kurs helt kostnadsfritt (värde ca. 2 500 kronor).

Kontakta Björklidens GK på telefon 08-564 888 30 eller gå in på klubbens hemsida: www.bjorklidensgolfklubb.se/.

Bodaholm, 18 fina hål i vacker miljö.

foto

: mat

s ö

dm

an

14 15Arctic Golf • nr 4 december 2008 • årg. 24 • www.bjorklidensgolfklubb.se

harias ställde upp i Los Angelses Open 1945. Ett stort ögonblick och nästan obegripligt hypat. Det var enormt.

Anders nämner också gärna en av sina stora förebilder, Peter Thomson från Melbourne i Australien. Han är mest känd för att ha vunnit The Open Cham-pionship fem gånger, senaste gången 1965 med storheter som Arnold Palmer och Jack Nicklaus i startfältet. Thomson var en elegant spelartyp som både desig-nade klubbor och kläder.

– Jag hade allt som det stod Thomson på. Höjdpunkten var när jag var på re-portageresa i Australien och fick umgås med Thomson en hel dag i Melbourne. En mycket trevlig och respekterad spe-lare. Vi spelade dessutom på Royal Mel-bourne Golf Club, Australiens äldsta och en av världens absolut bästa banor enligt många. En höjdare!

Naturligtvis har Anders mycket mer att berätta. En sista fråga dock: Vem har du kvar att spela med?

– Jag skulle väldigt gärna spela en rond med Tiger Woods – och Jack Nicholson. Ända sedan jag såg Gökboet 1976 har jag beundrat den skådisen. Jag vet att han spelar golf och jag har faktiskt suttit intill i restaurangen på Augusta International under US Masters, så det hade varit en höjdare att få spela med honom!

Arctic Golfs utsände tackar för pratstun-den och ser fram emot att få ta del av An-ders texter i olika publikationer framöver. Vem vet, kanske även i Arctic Golf.

Arctic Golf • nr 3 • september 2008 • årg. 24 • www.bjorklidensgolfklubb.se

p o r t r ät t e tp o r t r ät t e t

Anders Nordlund, nestor på Svensk Golf, varvar ner

”Jag har alltid tyckt att Björklidens Golfklubb varit spännande!”

För tre år sedan klev han av jobbet som chefredaktör på tidningen Svensk Golf och blev Senior Editor. Sedan 27 augusti är han pensionär – men tänker för den skull inte släppa taget om pen-nan. Det blev 30 år på tidningen för An-ders Nordlund. Arctic Golf har fått en pratstund med honom.

Anders har en lång historia med Björkli-dens Golfklubb. I slutet av 1984 tog vår ordförande Guy Eriksson kontakt med Anders för att presentera och stämma av en idé om att anlägga en golfbana i Björkliden. Det hade funnits en enklare sådan på 1930- och 40-talet när ameri-kanska dollarturister stannade till där på sin resa till Narvik. Man beundrade mid-nattssolen, spelade lite golf och skålade i champagne. Oklart i vilken ordning.

– Jag tyckte det var en exotisk idé att spela golf i fjällvärlden och definitivt nå-got som stack av mot den traditionella ”låglandsgolfen”, så helt klart fanns ett starkt journalistiskt incitament att skriva om den här idén, förklarar Anders.

Det blev en resa, hans första, till Björkli-den, en resa som resulterade i mängder av bilder tagna från helikopter och ett fan-tastiskt fint reportage över ett helt upp-slag i Svensk Golf.

– Det gav oss stor uppmärksamhet, re-dan innan klubben var bildad. Anders var faktiskt den förste att skriva om oss. Det gav oss lite extra sporre för att bilda klubben och verkligen förverkliga banan, minns Guy. Enligt Anders har det funnits anledning att skriva om klubben fler gånger, inte minst när det blåste som värst i början på 90-talet och man pratade om att klubben

hade på tok för många medlemmar och då medlemmar från Björkliden till och med inte var välkomna på vissa golfklub-bar i landet.

– Även då var det journalistiskt väldigt intressant att spegla den okonventionella klubben. Tyvärr ser det ut som att histo-rien går igen, det här med att en klubb bara ska få ha ett visst antal medlemmar per hål och att det införs straffavgifter på greenfeen, inflikar Anders.

– Jag har alltid känt att Björkliden haft ett ärligt mål med verksamheten och en stor portion vilja, vilket bland annat be-visats med att klubben byggt tre banor, konstaterar Anders.

När den första artikeln om Björkliden kom in i Svensk Golf var Anders reporter på tidningen under Anders Jansons chef-redaktörsskap. När Janson trädde tillbaka 1994 blev Anders Nordlund chefredak-tör efter att året innan ha avancerat till redaktionschef.

Men Anders kom till Svensk Golf re-dan 1978. Via hustrun Monica, duktig golfare och hedrad med SGF:s elitmärke, hade Anders fått kontakt med redaktio-nen. Det resulterade i att Janson ringde upp och frågade om Anders ville börja på tidningen.

– Jag arbetade på Länstidningen i Söder-tälje då och klart att det var lockande att få ha sitt golfintresse som yrke. I alla fall i några år, tänkte jag. Det blev 30 år. Jag kunde göra karriär på tidningen och det fanns gott om utmaningar. Jag har stor-trivts hela tiden, försäkrar han.

Under de trettio år som Anders varit på Svensk Golf har golfen genomgått en häpnadsväckande metamorfos. Från att

ha varit en angelägenhet för ett ganska litet antal allmänt sett illa sedda ”över-klassgolfare” formligen exploderade gol-fen under 1980-talet och framåt med på-taglig växtvärk. Det fick stor betydelse för Svensk Golfs utveckling. Perspekti-vet flyttades från att vara ett organ för Svenska Golfförbundet till att bli hela Golfsveriges egen tidning, en utveckling som inte varit helt okontroversiell, me-nar Anders.

– Det fanns påtryckningar från Golf-förbundets styrelse i omgångar. När jag blev chefredaktör ansåg jag att min vik-tigaste uppgift var att spegla Golfsverige och inte Svenska Golfförbundet. Jag ville göra en bred och publik tidning. Visst hade vi våra fighter, men jag stod på mig och fick också ett gott stöd från bland annat dåvarande styrelseordföranden Ulf Laurin. Man måste stå emot alla särin-tressen.

– Nu har golfboomen planat ut och vi ser en minskning av antalet golfare. Många

klubbar har fått ekonomiska problem. Vi ser också hur det håller på att bli en huggsexa om medlemmar och dum-pade priser. Golfens problem är att för många banägare byggt för dyra banor på fel plats. Var står SGF i allt detta? En sak är säker, det kan inte finnas brist på upp-slag till artiklar för Svensk Golf, skrockar Anders.

Så vad ska du nu ta dig för, nu när fritiden förvandlats till fri tid?

– Inga problem. Det är fantastiskt skönt att rå över sin tid helt och hållet och kunna göra vad som faller en in. Jag skri-ver lite artiklar som freelance och jag ser mycket film. Det har alltid varit ett stort intresse hos mig. Och så gillar jag bandy. Om man som jag är född och uppvuxen i Bollnäs i Hälsingland, så har man bandy i blodet. Dessutom bevakade jag mäng-der av bandymatcher på den tiden jag var sportchef på lokaltidningen där.

Anders avslöjar också att han har stort intresse för historia, som är ett av de äm-nen som ingår i hans fil kand från Upp-sala universitet (de andra ämnena är statskunskap, nordiska språk, pedagogik och informationsteknik).

självklart har anders spelat på mäng-der av banor runt om i världen och träffat idel ”golfkändisar”. Ändå heter favoritba-nan Visby GK. Hur kommer det sig?

– Det är mycket nostalgi. Jag har många sommarminnen med Gotland och att spela på Visby GK i snålblåst och då-ligt väder, sitta i lä och käka en med-havd macka och titta ut över havet, det är fina minnen. Och så är det en bra bana med mycket seaside-karaktär, lite så där portugisiskt vackert. Annars gillar jag Bro-Bålsta och Falsterbobanan väldigt mycket och så min hemmabana i Sol-lentuna, förstås.

– Men jag måste få berätta om när jag var med Sven Tumba 1988 då han skulle inviga sin nyöppnade driving range i Moskva – anlagd på en soptipp. Tumba visste hur man skapade publicitet och det kryllade av kända ishockeystjärnor och fotbollsstjärnor. Pelé till exempel.

”Hockey-professorn” Tarasov var också där. Men framför allt minns jag Mike Tyson. Vi satt alla ihopträngda i ”klubb-huset”, en liten timrad stuga från Fa-lun som Tumba tiggt till sig. ”May I feel your fist, Mr Tyson?” fick jag ur mig. Han sträckte fram sin väldiga karda och så skakade vi tass!

– Sedan var det bankett på anrika hotell National från tsartiden med långbord, stora skålar med rysk kaviar och vodka. Snacka om jättepådrag för en liten dri-ving range! På kvällen satt Tarasov och Tumba och berättade minnen för var-andra, Tumba på svenska och Tarasov på ryska , med tårfyllda ögon och klappade om varandra med jämna mellanrum. En syn för gudar!

– Ett stort sportsligt minne för mig var när Tiger Woods vann US Masters på Augusta 1997 för första gången – och första gången en färgad spelare vunnit. Från den dagen lyftes spelet till en hö-gre dimension; banorna behövde göras längre, spelarna blev mer fokuserade och började träna styrka och kondition mera seriöst än tidigare. Särskilt roligt för mig var att jag fick Tigers autograf.

– Ett annan fantastiskt upplevelse var när Annika Sörenstam spelade herrar-nas PGA-tävling på Colonial 2003. Det var första gången en kvinna spelade en proffstävling för herrar sedan Babe Sa-

Peter Thomson 1965, efter femte segern i The Open Championship.

text och foto: mats ödman


h i S t o r i a

text: francis d’eram. översättning: mats ödman

Iliaden, den grekiske poeten Homeros (800–750 f Kr) hexameterepos handlar om kriget mellan grekerna och troja-nerna. Detta krig, tror historikerna, ut-spelades någon gång på 1200-talet f. Kr under den antika bronsåldern.

Vid läsning av Homeros urgamla verk slås man av de många likheter som finns med modern golfsport. Greker och tro-janer slogs mot varandra hela dagen med en utrustning som faktiskt inte skulle vara helt malplacerad på dagens golf-banor. Det främsta vapnet var ett långt spjut. Spjuten tillverkades med träskaft och var skodda med metall i ena änden – ungefär på samma sätt som en golfklubba har ett metallhuvud i änden av ett skaft. Redan detta är en slående parallell.

Spjutskaftet bestod visserligen av trä, men det gjorde å andra sidan även våra klubbskaft före 1930-talet. Om spjut fortfarande skulle användas i kri-giska sammanhang skulle de med största sannolikhet vara tillverkade av lätta och starka material, som grafit eller titan, för att flyga extra långt genom luften.

Krigarna i slaget om Troja stred hu-vudsakligen till fots, men tog sig fram på slagfältet i vagnar, ungefär som da-gens golfare använder en golfbil för att ta sig till bollen, kliva av och slå till med sitt ”vapen”.

De grekiska och trojanska hjältarna hade hjälp av en tjänare, som bland mycket annat skulle förse krigaren med nya spjut. Här har vi en uppenbar före-gångare till våra dagars caddy!

Krigarna i slaget vid Troja hade klä-der med tunga skyddande bronsplattor, en utrustning enbart avsedd för krigiska aktiviteter. När dagens strid var till ända togs dessa kläder av. Nog påminner väl det en hel del om golfaren som byter om till speciella golfkläder när det ska spelas golf. Hur ofta ser man för övrigt en gol-fare (eller vem som helst) gå omkring i ”äppelknyckarbrallor” och golfkeps under en shoppingrunda på stan?

När de krigförande grekiska och tro-janska hjältarna inte slogs med varandra

skroderade de desto mer om ”dagens slag” och sina heroiska insatser. Lämpligtvis gjordes detta i samband med att man åt och drack. Ja, likheten med en golfare på nittonde hålet är ju uppenbar!

Tio år fick grekerna kämpa i det tro-janska kriget. Irriterande länge. En gol-frunda tar också lång tid – länge än de flesta sporter om man undantar kricket. En landskamp i fotboll avverkas på 90 minuter, en sällskapsrond i golf över dryga halvmilen tar ofta fem timmar el-ler mer…

Men det finns fler likheter än så. Gre-kerna fick segla lång väg för att nå Troja på den asiatiska sidan av Dardanellerna (ganska nära dagens Istanbul) bara för att mötas av illvilliga trojaner med ett ned-slående resultat som följd. Ungefär som för golfaren som äntligen ska få spela på St. Andrews Old Course och då gör en av sina sämsta rundor i karriären trots den obligatoriska caddyns falskt upp-muntrande ”good shot”.

* * *

iliaden och golf – några likheter

Krigarna i slaget vid Troja var särskilt klädda för ändamålet. Sällan sågs en grekisk krigar-ädling till vardags i sin stridsmundering. Samma gäller för golfare.

Iliaden i korthet

Paris, son till kung Priamos av Troja rövar bort den

sköna Helena, gift med kung Menelaos av Sparta.

Kung Agamemnon av Mykene, hans bror Menelaos

och Odysseus från Ithaka går tillsammans med Akil-

les, son till Peleus, myrmidonernas kung, i krig mot

kung Priamos. Efter tio års fruktlös belägring av Troja

bygger grekerna en stor, ihålig trähäst och avseglar

sedan med sin flotta. Trojanerna drar in trähästen

innanför murarna, men anar inte att den gömmer

grekiska krigare. På natten öppnar dessa portarna

för hären, som återvänt. Troja faller. Handlingen i Ilia-

den täcker bara några veckor under det tionde och

sista året av trojanska kriget. Bakgrunden till kriget

och slutet med Akilles död och Trojas fall berättas

endast indirekt i eposet.

18 Arctic Golf • nr 4 • december 2008 • årg. 24 • www.bjorklidensgolfklubb.se

liksom inte tävla med grabbarna, kunde inte mäta mig med deras förutfattade meningar om ”moderatbandy”.

För något år sedan insåg jag mitt misstag, så jag plockade fram klubborna igen och gjorde det jag borde ha gjort för länge sedan: jag slog ”the golf upper class” på käf ten.

Nu har vi arbetarsöner från Norrland tagit över både green och tee. Passar ni er inte kommer vi, förutom att slå er i varje runda, gräva ner er i någon bunker. Så jävla djupt att ingen ens kommer att hitta er sandwedge. Så kamrater: Pegga upp och swinga utav bara helvete. Gol-fen är den sanna revolutionen.

g e n e ’ S c o m m e n t S

19Arctic Golf • nr 3 • september 2008 • årg. 24 • www.bjorklidensgolfklubb.se

k r ö n i k a

18

”golfen är den sanna revolutionen”

Jesper Lögdahl, medlem i Björklidens GK och nöjesjournalist på Se & Hör.

Första gången jag höll i en golfklubba var jag 13 år. Jag och min far stod på Timrå golfklubb i Medelpad och försökte förstå vad den tokige skotske tränaren sa. Jag minns inte så mycket av honom längre, förutom att han var röd i hyn, tjock och rutig. Det var en skön känsla för mig att få det där stolta leendet som bara en pappa kan ge sin son när han inser att det finns chans att denne skulle kunna lyckas i en sport där prispengen är enorm.

Detta var under den mycket tidiga delen av 90-talet då golfen fortfarande skyldes för att vara en så kallad rike-manssport. På min högstadieskola var det endast ett fåtal i min ålder som drog sina bagar på fairway under helgerna. Detta fåtal hade uteslutande rika föräldrar. Pap-porna var chefer för multinationella före-tag och bodde i slott.

Min pappa var inte chef. Han var slav. Eftersom familjen bodde i ett skjul med tolv ungar blev jag det svarta fåret som tvingades stångas med rikemansungarna på banan. Det jobbigaste var att jag tving-ades ljuga. De där bortskämda slynglarna flög i privatjet runt om i världen och spe-lade golf på lyxbanor som en enkel arbe-targrabb bara kunde drömma om.

Och där fick jag stå och konversera med miljonarvtagarna över den ljumma filen i högstadieskolans lunchmatsal. Jag ljög min näsa så lång att Pinocchio fram-står som en amatör i ämnet. Självklart hade jag spelat på varenda internatio-nell superbana värd namnet och själv-klart hade jag ett handicap som var mer eller mindre obefintligt.

Efter några år orkade jag inte mer. Jag lade klubborna på hyllan. Jag kunde

Kubansk ”revolutionsgolf ”?

From its halcyon days of the 90’s, reach-ing its nadir in 2002, when 600,000 golf-ers swelled its ranks, the Swedish Golf Federation has watched its membership steadily decline over the last six years. There is no indication that this slide is going to stop. Now, with the economy the way it is, it would only be natural to assume there will be less golfers enrolled in golf clubs next year.

Cracks in the foundation of Swedish Golf began to show last year, when some clubs were looking at mounting debt loads and declining membership. Look-ing for a cause, they searched for a cul-prit and the low cost clubs were handed the blame. Now, aside from the fact that any club has a right to set its member-ship at any price it wants, the clubs that were floating on financial quicksand de-manded that the SGF “do something” about their predicament.

Which to you and I, fellow member, would be like ICA asking the grocery federation to “do something” because a smaller grocery chain was charging less for your groceries. The SGF received the same amount of fees from both of these clubs. Why should they get involved at all? The reason they had to try to find a solution is because it was the SGF that set up the now on the fritz system. Which was working fine when there were lots and lots of golfers and not so many golf clubs.

The SGF decided to “limit” member-ship at any club to 1,000 golfers per 9 holes. A club would not be precluded from going over that limit, but if you were the next number after the club’s limit, there would be no guarantee that you, the guy who only wants to play a lit-tle golf, that you would be allowed to play at any other course. In other words, those golfers who were members in a club that exceeded the limit would be put on a sec-

ondary tier. Even though you have paid the same fees to the SGF as every other golfer. The idea was that you would nat-urally drift over to another course that had space in first class, so to speak. Even if you didn’t want to.

Beside the incredible audacity it would take to enact that rule, what right does any one have to tell you or I where we want to be a member? Whatever the reason, it is, and should be, our choice where we want to play golf (and spend our money).

Going back to the drawing board, a new plan is to now have the individual golfer pay his dues directly to the SGF. The SGF would establish your handi-cap for tournament play and, I guess, you would still get your “free” copy of Svensk Golf. This is similar to the American system, where at your public course or private club, you would join the men or women’s clubs for competitions. By do-ing so, you would join the USGA and be able to establish a handicap allowing you to compete in sanctioned events.

Under this new SGF plan, what if you didn’t need a handicap? You enjoy play-ing golf. You like the fresh air, the con-geniality, and the playing for the sheer fun of it. If you shoot a low score one day and a high score the next, oh well, at least it was a nice day. Would you still have to join? What would happen if a golfer didn’t join?

From the golfers stand point, would you be able to play at other golf courses? Would there be any insurance restric-tions? What would happen to the illus-trious Öppen Golf concept? What would happen to the SGF if the revenues from dues were to be cut by a third, a half or more? Would Svensk Golf survive? How about the Scandinavian Masters?

We see that clubs are beginning to take measures to become competitive in

the upcoming lean markets. The clubs that were clamoring the loudest for SGF intervention last summer, have already, or are preparing to reduce membership dues. It seems inevitable that Swedish golf will be dramatically different in the upcoming years.

Golf course operations will need to compete and compete hard for your golf-ing money. They will need to do all the basic steps that any business depending on discretionary income does. That is to offer a great product, extra amenities, and back it up with exceptional service to the customer.

Swedish golf and tourism will need to combine forces to promote golf tour-ism in this wonderful golf country. Be-lieve me, with Sweden’s combination of summer weather, wonderful golf courses, a warm and hospitable people, and rela-tively low green fees, golfers will want to come to visit and play.

Certainly some operations will be forced to close, or roll into agreements with other courses. The Swedish golf-ing landscape will be drastically different five years from now. But the savvy golf operator, the one who sees opportunity and continually evolves, will survive the storm. The customer friendly golf opera-tion will be around, as well. Hopefully, you are a member of one of those clubs. If you are not, the Björkliden Arctic Golf Club has three great locations for you to be a part of.

P.S. Just to let you know, that Eva and I wish to all our fellow golfers a wonder-ful and Happy Christmas and New Year. If next year you have a little less money, we hope you have a lot more healthy days to play golf.

the future ain’t What it used to be(A Tip of the Yankee Cap to Yogi Berra)

tex: jesper lögdahl

tex: gene oberto

Arctic Golfs julrim

Välvda, mjuka till ”your best lovers” passar säkert dessa ...

➀

I detta vackra julomslag, har slagits in för denna dag, ett tungt paket för fairwaystollar, Javisst, det är ju nya ...

➁

Snart blir slut på pik och snubbor,för här får du nya ...

➂

I spel som har som mål, att skicka bollar i ett hål, du knappast hjälp kan få av Luther. Men helt säkert av en utmärkt ...

➄

From your Pro: To reach the art of ”sand defence”and make your skills a cutting edge you have to have some confidenceand certainly a proper ...

➃

Ett par med plats för karl,(själv han ej vill skryta),en julklapp till vår far,med grepp som går att byta.

➆

Hej lilla vän nu blir det golfprogram. Nu ska vi se vad farbror Frej tar fram...Tre raka pinnar och en liten kopp,så har vi skapat en boll...

➇

Kraft i arm och mod i barm – och slaget åter snett.Nu blir bättre väg och mindre harm med denna nummer ...

➅

Här ett stort paket som blir till gagnför en som gärna drar en ...

➉

För bästa grepp om gummifodrad stake, ett tips från proffset Holger Danske: Ett udda ting som saknar make. Javisst, det är en prima ...

➈

Lösning: 1. Head Covers 2. bollar. 3. klubbor 4. wedge 5. putter 6. ett (driver eller järnetta) 7. golfskor med utbytbara softspikes 8. bollplockare 9. handske 10. vagn

rimsmed: mats ödman

Documents

Arctic Golf 4 08