Årsredovisning 2017 - kraftnat.ax · Mariehamns Energi Ab är till salu och det är med ... Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca 6,1 procent och rörelsevinsten

Årsredovisning

2017

Västanträsk

Finby

Senneby

HellesbyGodby

GT100Tingsbacka

YtterbyTellholmNorrböle

Knutsboda

Söderby Svinö Sottunga

Kumlinge

Brändö

Båtskär

MariehamnYtternäs

Storby

Energiproduktion och -import

Kraftnät Åland Ab:s stamledningsnät

Import från Sverige Lokalproducerat från fossila bränslen Från Finland Lokalproducerat förnybart

110 kV-ledning45 kV-ledning70/110 kV-station

110/45 kV-station110 kV-station45/20 kV-station45/10 kV-station

��

��

Innehåll

2–3 VD:s översikt

4–16 Styrelsens verksamhetsberättelse

4 Elöverföring

8 Elmarknaden

8 Personal

10 Anläggningsverksamhet och investeringar

12 Ekonomi

14 Bolagets aktier

14 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång

15 Framtidsutsikter

16 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel

17 Resultaträkning

18–19 Balansräkning

20 Finansieringsanalys

21 Notuppgifter

25 Datering och underskrifter

26–27 Revisionsberättelse

28 Förvaltning

28 Personal

Pärmbild: Kraftnät Ålands elstation i Tingsbacka, fotograf Therese Andersson/Bildbyrå BLICK

Grafisk formgivning: Strax KommunikationTryckt på Mariehamns Tryckeri 2018

2 VD:s översikt

Bolagets tjugonde verksamhetsår är avslutat.

Under året inträffade färre nätstörningar än året innan, enbart en mot 3 stycken 2016. Ingen störning på Sverigekabeln har inträffat 2017. Det har varit en historiskt lång tid utan avbrott från Sverige.

Året var obetydligt varmare än året innan och den totala åländska elförbrukningen ökade med 1,5 procent och året som helhet var 9 procent varmare än normalåret. Den i stamnätet överförda volymen ökade med 3,4 procent i förhållande till 2016. Årsförbrukningen var den högsta någonsin

310,6 GWh då exporten borträknas. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och den nya högsta noteringen på årsförbrukningen skall också ses i ljuset av att året var varmare än normalåret. Ingen ny effekttopp noterades 2017 men den 28 februari 2018 kl. 8–9 blev en ny högsta någonsin elförbruk-ningstopp för Åland noterad, 76,5 MW över en timme. Det är en 8,4-procentig höjning från den tidigare högsta effekttoppen från 2016. Effekt-topputvecklingen ligger i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos för ett normalår. Effektutvecklingen är högre på landsbygden än i staden.

Jan Kahlroth tackar för sig och går efter mer än 17 år som verkställande direktör i pension våren 2018.

Foto

graf

: The

rese

And

erss

on/B

ildby

rå B

LICK

3

Ål-Link projektets garantitid var till ända under 2017. Det kvarstår ännu vissa saker att åtgärda inom ramen för garantin och vissa förbättringar att implementera. Ål-Links detektering av avbrott från Sverige kommer att förbättras för att utvidga möjligheterna för automatiskt lastövertagande. Under juni 2017 gjordes en heat run test med transi-tering av kraft men den planerade transiteringen mellan Sverige och Finland har ännu inte kommit i gång. Här väntar vi ännu på att Svenska kraftnät skall uppdatera sitt nya driftledningssystem med en modul som tar hand om transiteringen. Ål-Link används nu som en ren reservförbindelse. De senaste indikationerna är att transitering, inom ramen för befintligt abonnemang i Senneby, tidigast kan komma i gång tredje kvartalet 2018. Möjligheten att fullt utnyttja den tekniska kapaciteten hos förbindelsen begränsas både av tariffen i Senneby och behovet av förstärkningsåtgärder i Vattenfall Eldistribution AB:s nät. Kraftnät Åland Ab har begärt uppgifter från Vattenfall om förstärkningsåtgärder. Tariff-frågan i Senneby har stampat på stället, frågan är svårlöst men det är angeläget att komma till vägs ände med ärendet. Våra strävanden att nyttja till-gänglig kapacitet för transitering har ett starkt stöd från det finska stamnätbolaget Fingrid Oyj.

På 45 kV nivå inleddes ombyggnaden av ledningen Godby–Västanträsk, som byggs av Ålands Elandels-lag och skall vara klar i juni 2018. I slutet på året togs den nya elstationen i Söderby i drift.

Under hösten förvärvades Fastighets Ab Prebo innefattande bolagets fastighet på Dalvägen i Dalkarby. Kraftnät Åland Ab planerar att flytta verksamheten dit i maj/juni 2019 efter att omfattande ombyggnadsarbeten gjorts inom ramen för befintligstomstruktur. Det blir skönt att få för verksamheten anpassade lokaler med lager-utrymmen och större verkstad under samma tak.

Det är fortfarande inte klart hur Kraftnät Åland Ab kommer att påverkas av införandet av det finska nyckeltalssystemet för elnätsverksamheten. Vi har blivit hänvisade till de standardmallar som tillämpas i riket och som vi anser att inte är anpassade till vår verksamhet och nätstruktur. Detta har påtalats till Ålands Energimyndighet men vi vet ännu i dagsläget vilken modell som skall gälla för Kraftnät Åland Ab. Därutöver finns en oro över att det nya systemet kommer att medföra betydande tilläggsarbete utan att någon verklig nytta uppstår.

Arbetet med de gemensamma europeiska nätföreskrifterna fortgår i snabb takt på europeisk nivå. Nätkoderna blir allt fler och skall implemen-teras i verksamheten, vilket kräver resurser och engagemang. Det etablerade samarbetet med Fingrid i dessa frågor har fungerat väl och gjort det möjligt att med rimlig insats sköta Kraftnät Åland Ab:s åtaganden i dessa sammanhang.

Ett exempel på implementering av nätkoder har varit uppdateringen av den nordiska balans-hanteringen. Det krävdes långa förhandlingar mellan de nordiska stamnätbolagen innan man kunde enas om en principöverenskommelse och mars 2018 om ett gemensamt avtal i vilket Kraftnät Åland Ab även är part.

Flera av reservkraftproduktionenheterna hos Mariehamns Energi Ab är till salu och det är med glädje jag konstaterar att vi genom att köpa en av de gamla gasturbinerna tryggar den reservkraft-resursen en tid framåt.

2017 års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca 6,1 procent och rörelsevinsten 904 568 euro över budget. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är också betydligt högre än budgeterad förlust på 641 983 euro. Intäkterna var högre och kostnaderna för förlustelen, lägre personal- och räntekostnader.

Vid årsskiftet var vi 14 anställda.

2017 var mitt sista hela år som VD och jag vill tacka styrelsen och personalen för det goda samarbetet vi haft under min tid som VD. Det har varit ett nöje och ynnest att få arbeta med en sådan kunnig och engagerad personal. Det är med tillförsikt och stolthet över vad vi tillsammans åstadkommit jag lämnar över till min efterträdare Christian Augustsson. Lycka till Christian. Jag vill på detta sätt tacka för mig och därutöver på mina och Kraftnät Åland Ab:s vägnar tacka våra samarbetspartners och kunder.

Mariehamn i april 2018

Jan Kahlroth, VD

4

ElöverföringDen totala elanskaffningen år 2017 var 316,1 GWh mot 306,2 GWh, en 3,2-procentig ökning. Det är den högsta elanskaffningen någonsin. Den i stamnätet överförda volymen var 305,0 GWh mot 294,9 GWh 2016, en ökning med 3,4 procent. Ökningen av den överförda volymen härstammar från ökad förbrukning och utökad export över stamnätet.

Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 241,5 GWh (230,2 GWh 2016). Över Ål-Link importe-rades från riket 2,3 GWh. Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 14,4 GWh (17,7 GWh 2016). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 46,8 GWh (45,9 GWh 2016) och från fossilbränsle-baserad elproduktion 0,1 GWh (0,3 GWh 2016).

Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 19 åländska vindkraftverken var 57,5 GWh (56,9 GWh 2016). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 18,2 procent mot 18,6 procent år 2016 och därutöver producerade biokraftvärme-verket i Mariehamn 0,5 GWh el (0,6 GWh, 2016).

��

��

��

��

��

Inmatad elenergi hela Åland 2017 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) Caruna Oy (från riket) Lokal produktion fossilbränsle baserad Lokal produktion vindkraft Lokal produktion biopanna Fingrid Oy (från riket)

Styrelsens verksamhetsberättelse

Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 18,4 procent, år 2016 var motsvarande del 18,8 procent.

Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 179,7 GWh (75,4 GWh 2016), Mariehamns Elnät Ab:s 103,8 GWh (104,4 GWh 2016), Mariehamns Energi Ab:s egenförbrukning var 2,3 GWh (2,5 GWh 2016). Från stamnätet exporterades under heat run i juni och vid höglasttest i oktober 5,5 GWh. Testerna gjordes för att få drifttid och testa höglastfunktion innan garantitiden Ål-Link upphörde i november 2017. Heat run testet finansierade sig själv på grund av ett högre pris på den finska marknaden som täckte de utökade driftkostnaderna.

Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. Stamnäts förlusterna uppgick till 13,7 GWh (12,4 GWh 2016) eller 4,5 procent av den i stamnätet överförda elenergin. Ökningen härstammar från utökad användning av likströmsförbindelsen.

33,0%

60,2%

0,7%

4,3%

1,7%

Uttagen elenergi hela Åland 2017 Mariehamns Elnät Ab Ålands Elandelslag Mariehamns Energi Ab Egen förbrukning, nätförluster och mätfel Export

5

Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät)

Resultat 2016 Resultat 2017

MWh

% av inmatn./

uttag MWh

% av inmatn./

uttag

Ändring i % jämfört

17/16

Summa elenergiinmatning 294 900 100,0 304 951 100,0 3,4

Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 230 233 78,1 241 463 79,2 4,9

Caruna Oy (från riket) 17 679 6,0 14 356 4,7 –18,8

Lokal produktion i stamnätet fossil 250 0,1 71 0,0 –71,4

Lokal produktion till stamnätet vind 45 878 15,6 46 803 15,3 2,0

Fingrid Oy (från riket) 861 0,3 2 258 0,7 162,2

Summa elenergiuttag och export 294 900 100,0 304 951 100,0 3,4

Mariehamns Elnät Ab 104 379 35,4 103 836 34,1 –0,5

Ålands Elandelslag 175 386 59,5 179 668 58,9 2,4

Mariehamns Energi Ab 2 493 0,8 2 282 0,7 –8,5

Egen förbrukning, nätförluster och mätfel 12 390 4,2 13 712 4,5 10,7

Export 252 0,1 5 452 1,8

Lättolje

diesel 3

Mariehamns Energi Ab 41

Gasturbin 4

Gasturbin Kra�nät 3

0

Från Sverige 241 463

Inmatad elenergi 304 951

Från riket 1

6 614

Vindkra� 46 803

Nätförluster och mätfel 13 712

Övriga 2 282

Export5 452

179 668

Ålands Elandelslag

103 836

Mariehamns Elnät Ab

Tungoljediese

l 34

Kraftbalans 2017, MWh inmatad och uttagen elenergi i stamnätet

6

�

��

��

��

��

��

��

��

� � � � � ��

��

Årets högsta timeffekttopp var 65,8 MWh inträffade torsdagen den 5 januari. Noteringen 70,6 MWh (då 1,8 MW lastkapning med mobila dieselaggregat inom Ålands Elandelslags distributionsområde inräknas) från 7 januari 2016 är fortsättningsvis den högsta noterade effekttoppen någonsin. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest.

Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för upp-värmningsbehovet, var cirka 9 procent lägre än för normalåret. Månaderna april, maj, juni och augusti var kallare än normalåret.

De senaste tio åren har den totala åländska el förbrukningen ökat i medeltal cirka 1,5 procent per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och blir större under ett kallare år.

Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, endast en (3 stycken 2016). Ingen störning på Sverigekabeln under året.

Den 27 augusti löser ett jordfel, troligen på led-ningen ÅL4 S3 (Svinö–Sottunga), ut 45 kV brytare i ÅT05 Finby och ÅT12 Ytternäs. Elstationerna ÅT05 Finby, ÅT06 Svinö och ÅT16 Båtskär blir spännings-lösa i 17 minuter.

Förebyggande underhåll för att öka driftsäker-heten utförs kontinuerligt innefattande röjning av lednings gator med inhyrd entreprenör.

Projektet som skall möjliggöra parallelldrift av transformator brytarna i Senneby och Tingsbacka är i det närmaste klart och parallelldrift skall vara möjlig i början av 2018. Kraftnät Åland Ab skall ansvara för elsystemets funktion och tillse att det finns tillräcklig effekt-kapacitet tillgänglig inom systemet. I händelse av ett bortfall av den största effektkapaciteten, d.v.s. Sverigekabeln, skall bolaget kunna disponera snabb reserveffekt på Åland. Kraftnät Åland Ab har till sitt förfogande likströmsförbindelsen Ål-Link med 100 MW effekt och därutöver den egna reservkraft-verkanläggningen med 25 MW uteffekt vid +10o C. Den tillgängliga reserveffekten är tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd.

Den för Kraftnät Åland Ab utvecklade tilläggs-funktion som möjliggör avbrottsfri omkoppling av delningspunkten i skärgårdsnätet som är kopplat mot Gustavs har varit både välutnyttjad och välfungerande.

Årsservicen av omriktarstationerna och beredskap för Nådendal omriktarstation sköts av ABB service. Vår egen personal utför en allt större andel av under-hållet både innan och vid årsservicen tillsammans med ABB.

Årsservicen av gasturbinen i Ringsböle arrangeras av PWPS utgående från ingånget treårsavtal som gick ut vid årsskiftet. Framtagning av ett nytt avtal är under arbete.

Medeleffekter per vecka 2017

Import från Sverige Från Finland Lokalproducerat förnybart Lokalproducerat från fossila bränslen Toppeffekt per vecka

7

Förhandlingar har förts för att åstadkomma en möjlighet att nytta Ål-Link för transitering av el mellan Sverige och Finland. Inga formella hinder verkar finnas men möjligheterna begränsas av en pågående uppdatering av Svk:s driftlednings-system Fifty. Svk har inte prioriterat denna fråga och några större framsteg har inte gjorts under året. De ändringar som behövs för att kunna handelsmäs-sigt hantera transiteringen tidigast är klara sista kvartalet 2018. Tekniska förutsättningar för att nyttja förbindelsens fulla kapacitet begränsas idag även av tariffen i Senneby och de tekniska begräns-ningarna i matande elnät. Kraftnät Åland Ab har begärt prisuppgifter och villkor för att få tillgång till 88 MW i anslutningspunkten i Senneby. Tariffrågan har diskuterats utan att någon framgång uppnåtts. Avsikten är ändå att driva frågan vidare. När det gäller de tekniska begränsningarna i matande elnät är nätförstärkningsåtgärder nödvändiga för att det skall vara möjligt att nyttja full effekt på Sverige-kabeln. Det är väldigt viktigt att nå en lösning på den svenska sidan som möjliggör att fri kapacitet på förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas och utökas.

Den åländska energimyndigheten har inlett sitt arbete. Rapporteringen den nya myndigheten begär är omfattande och resurskrävande. Trots diskussionen och informationstillfälle är det dock ännu oklart vad Kraftnät Åland Ab skall rapportera.

Inom EU utarbetas nätföreskrifter s.k. Network Codes, som även berör Kraftnät Åland Ab. Kraftnät Åland Ab har hjälp av Fingrid Oyj i bevakningen av detta arbete. Dessa föreskrifter medför en betydande arbetsinsats även hos Kraftnät Åland Ab.

Ålands Elandelslag levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspot-priser. Under år 2017 uppgick denna mängd till 13 698 MWh motsvarande 4,5 procent av den totala inmatade elenergin på stamnätet.

Stamnätskostnader 2000–2017

Reservkraftskostnader Sverigekabeln Nätavgifter till Vattenfall Eldistribution Caruna Oy Förluster Kraftnät Åland Ab:s stamnätskostnader Finlandskabeln

��

�

�

�

�

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

8

ElmarknadenFör balanshanteringen används balanshanterings-systemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Fingrid och Svenska Kraftnät.

Kraftnät Åland innehar tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden 2013–2020. Vid årets slut fanns 16068 allmänna utsläppsrätter på utsläpps-rättskontot. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 45 ton CO2.

Kraftnät Åland Ab har ett avtal med Enegia Oy om inköp på Elbasmarknaden i Finland i syfte att trygga tillgången på energi vid ett avbrott på Sverige-kabeln. Kraftnät Åland Ab handlar energi på Elbas-marknaden för de åländska elhandlarna tills de har upphandlat sin el från sin leverantör i riket. Kraftnät Åland Ab är också registrerad som en klient på Nord Pool.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool var högre 2017 än 2016. Årsmedelpriset för Sverige i snitt 3 var 31,25 euro/MWh, motsvarande för 2016 var 29,21 euro/MWh. På årsmedelnivå var spotpri-set 7 procent högre än året innan. Spotpriset i riket var 33,21 MWh, vilket är 6 procent högre än snitt 3 i Sverige och 2,4 procent högre än året innan. Förlustelen upphandlas med spotpris i riket som

bas. Det högre spotpriset påverkade kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna samt kostnaderna för balanselen i en negativ riktning.

Personal Antalet anställda var vid årets slut 14 stycken. Under året rekryterades en ny VD. Mercuri Urval anlitades för att sköta rekryteringsprocessen. Ingenjör Christian Augustsson från Ängelholm utsågs till ny VD. Han slutar sin anställning som elnätchef på Bjäre Kraft och börjar på Kraftnät Åland Ab den 19 mars 2018 . Han ersätter nuvarande VD Jan Kahlroth, som går i pension efter mer än 17 år som VD.

För fort bildning, kurser och mässor inom aktuella special områden har personalen använt totalt 52 dagar. Personalen fortbildades enligt föreliggande behov.

Transformatorlyft vid elstationen i Söderby.

9

110 kV-, 80 kV- och 45 kV-ledningar 2017

110 kV Kabel Friledning

Senneby–Sandviken 400 mm2Al 1,8 km

Sandviken–Tellholm 240 mm2Cu 58,6 km

Tellholm–Tingsbacka 454 mm2Al 15,7 km

Tingsbacka–Ingby 1000 mm2Al 1,1 km 454 mm2Al 3,8 km

Ingby–Ytterby 1000 mm2Al 1,1 km 454 mm2Al 2,6 km

Ingby–Norrböle 454 mm2Al 4,3 km

Nådendal–Fingrid 1000 mm2Al 0,3 km

62,9 km 26,4 km

80 kV

Ytterby–Nådendal 630 mm2Al 161,8 km

161,8 km

45 kV

Tingsbacka–Mariehamn 240 mm2Al 1,6 km 236 mm2Al 9,2 km

Tingsbacka–Godby 346 mm2Al 4,5 km

Tingsbacka–Norrböle 236/329 mm2Al 9,6 km

Tingsbacka–Hellesby 236 mm2Al 9,9 km

Hellesby–Storby 240 mm2Al 0,5 km 236 mm2Al 12,0 km

Storby–Västanträsk 240 mm2Al 12,2 km 236 mm2Al 13,0 km

Godby–Västanträsk 99 mm2Al 12,3 km

Godby–Finby 85/14 mm2AlFe 13,2 km

Norrböle–Svinö 240 mm2Al 1,6 km 236 mm2Al 20,0 km

Finby–Svinö 150 mm2Al 4,8 km 152/25 mm2AlFe 12,3 km

Svinö–Sottunga 95 mm2Al 9,8 km 99 mm2AlFe 17,4 km

Sottunga–Kumlinge 95 mm2Al 13,8 km 152/25 mm2AlFe 4,7 km

Kumlinge–Brändö 150 mm2Al 14,4 km 152/25 mm2AlFe 13,2 km

Brändö–Gustavs 150 mm2Al 16,6 km 152/25 mm2AlFe 10,2 km

Mariehamn–Ytternäs delsträcka 1 95 mm2Al 1,9 km

Mariehamn–Ytternäs delsträcka 2 240 mm2Al 2,2 km

Ytternäs–Lilla Båtskär 240 mm2Al 15,8 km

Mariehamn–Norrböle 240 mm2Al 1,6 km 152/25 mm2AlFe 2,6 km

96,8 km 164,1 km

10

Anläggningsverksamhet och investeringar För inledande ombyggnad av ledningen Godby–Västanträsk nyttjades 31 986 euro.

I breddning av ledningsgatan på Storby–Västan-träsk ledningen inklusive markägarersättningar för breddningen investerades 38 508 euro.

I omriktarstationerna i Ytterby och Nådendal installerades kontinuerlig gasövervakning i kraft-transformatorerna för 123 490 euro. I övrigt investerades 8 706 euro i olika delar tillhörande Ål link under året.

I styrda brytarprojektet i Senneby investerades 19 580 euro.

I den befintliga 45/10 kV elstationen i Storby investerades 23 036 euro i en nollpunktsreaktor.

I utbyggnaden stamnätet med en ny 45/10 kV elstation i Söderby investerades 1 037 428 euro. Totalkostnaden för Söderby elstation blev 1 280 507 euro.

51 000 euro utgörande beställningsrat för en 6,3 MVA 45/10 kV reservtransformator, som leverans våren 2018 erlades.

I mät och manöversystemet investerades 11 100 euro.

I den nya kontors-, verkstads- och lagerfastigheten investerades 34 848 euro.

Kontorsutrustning inköptes för 1 773 euro.

Totalt investerades 1 386 215 euro under året inklusive pågående anskaffningar.

Stolpbyte på grund av skada försorsakad av hackspett!20kV brytarunderhåll på Lilla Båtskär.

11

Transformatorstationer

Transformatorer Brytare 110 kV och 45 kV

Utgående 10 kV-ledning

Idrift-tagningsårEffekt Spänning kV

Ytterby 117 MVA 110 + 20 − 8 × 1,5 % / 105 3 st 110 kV 2015

Nådendal 117 MVA 110 + 20 − 8 × 1,5 % / 105 2 st 110 kV 2015

Senneby 63 MVA 110 ± 9 × 1,67 % / 77 3 st 110 kV 2000

63 MVA 110 ± 9 × 1,67 % / 77 2009

Tellholm 5 st 110 kV 2014

Tingsbacka 63 MVA 110 ± 9 × 1,67 % / 45 6 st 110 kV 2000

63 MVA 110 ± 9 × 1,67 % / 45 8 st 45 kV 2009

Norrböle 63 MVA 110 ± 9 × 1,67 % / 45 1 st 110 kV 2015

Hellesby 6,3 MVA 47 ± 9 × 1,67 % / 10,5 1 st 45 kV 4 st 2000

Mariehamn 16 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 6 st 45 kV 6 st 1969

16 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 1987

Holken 4 st 2004

Centrum 8 st 2012

Norrböle 10 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 6 st 45 kV 7 st 1978

10 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2002

Ytternäs 10 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2 st 45 kV 5 st 1983

Svinö 5 MVA 45 ± 6 × 1,67 % / 10,5 4 st 45 kV 3 st 2011

Sottunga 3 MVA 45 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2 st 45 kV 4 st 2012

Söderby 5 MVA 45 ± 6 × 1,67 % / 10,5 3 st 45 kV 3 st 2017

Kumlinge 3 MVA 45 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2 st 45 kV 3 st 1987

Godby 6,3 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 4 st 45 kV 7 st 1998

6,3 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2015

Västanträsk 6,3 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 1 st 45 kV 4 st 2011

Finby 6,3 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 2 st 45 kV 3 st 1983

Brändö 3 MVA 47 ± 6 × 1,67 % / 10,5 1 st 45 kV 2 st 1991

Knutsboda 2,5 MVA 47,5 ± 1 × 3,0 % / 0,66 1 st 45 kV 1997

Storby 6,3 MVA 47 ± 9 × 1,67 % / 10,5 1 st 45 kV 3 st 2004

Transformatorer Brytare 20 kV

Inkommande 20 kV-ledning

Idrift-tagningsårEffekt Spänning kV

Lilla Båtskär 16 MVA 20/47,5 ± 9 × 1,67 % 1 st 3 st 2007

Ekonomi2017 års resultat blev bättre än budget främst på grund av högre överföringsintäkter, lägre förlust-elkostnader, lägre personalkostnader och lägre ränte kostnader. Förlustelkostnaderna blev lägre än budget då Ål-Link normalt inte hölls i hot stand by läget. Långtids testet med transitering i juni blev nästan ett ekonomiskt nollsummespel.

Intäkterna från nättjänsterna minskade med 0,4 procent från 9 753 205 euro år 2016 till 9 710 657 euro år 2017.

Ålands Elandelslag debiterades 6 085 446 euro, motsvarande 33,87 euro/MWh (34,89 euro/MWh 2016) för sina uttag. För Mariehamns Elnät Ab:s del debiterades 3 392 547 euro, vilket mot-svarar 32,67 euro/MWh (32,10 euro/MWh 2016). Skillnaden i euro/MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns Elnät Ab kommer främst av att Mariehamns Elnät Ab tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Mariehamns Energi Ab debiterades 221 604 euro för nättjänster.

Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till stamnätet. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något lägre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades 11 060 euro för nättjänsterna.

Intäkterna från balanstjänster och såld effekt-kraft utgjorde 811 545 euro och är en ökning med 72 procent i förhållande till 2016, främst beroende på testperioder med transitering över Ål-Link. Intäkterna från effektkraften utgjorde 172 608 euro. Mot balanstjänstintäkterna ställs inköps/produktions kostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkringskostnader och systemkostnader innefattande IT-kostnader samt personalkostnader för balanshanteringen.

Intäkterna från övriga tjänster är totalt 27 780 euro och utgörs främst av ersättning från uthyrning av optofiber. En intäktsminskning uppstod från 2016 då ett av avtalen förnyades till en lägre nivå.

Omsättningen var 10 549 982 euro, vilket är 2 procent högre än år 2016.

Övriga rörelseintäkter utgjorde 1 217 euro. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt 2 328 070 euro och minskade med 10 procent i jämförelse med år 2016. Kostnaderna för stamnäts-förlusterna var 475 770 euro. Detta motsvarar ett medelpris på 34,73 euro/MWh mot 37,62 euro/MWh år 2016. För tillfällig reservkraftberedskap under serviceuppehållet på Ål-Link i maj betalades 3 500 euro. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt 1 189 196 euro i nätavgifter mot 1 197 763 euro året innan. I

total kostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till 650 209 euro. Under året förbrukades bränsle till en kostnad av 9 395 euro i reservkraftanläggningen i Ringsböle.

Personalkostnaderna var 2 procent lägre än 2016 och utgjorde 1 093 048 euro.

Avskrivningarna enligt plan utgjorde 3 821 216 euro.

Övriga rörelsekostnader, totalt 1 466 280 euro, har ökat med 5,5 procent jämfört med 2016. Övriga personalkostnader utgjorde 49 749 euro, kostnader för resor 31 900 euro och kostnader för varor och förnödenheter var 158 418 euro, varav drift- och underhållsmaterial, verktyg och arbetsredskap samt elkostnaden för våra anläggningar utgjorde de största posterna.

Kostnaderna för främmande tjänster var 834 801 euro och dessa var 13 procent högre än 2016. De största posterna utgör reparationer och underhåll totalt 324 046 euro samt hyror 157 727 euro och specialisttjänster 206 479 euro. Bland reparationer och underhåll är underhållet av likströmsförbindelsen och gasturbinanläggningen.

12

13

Från Mariehamns Energi Ab köptes löneräkning för 13 988 euro. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för 26 234 euro. IT-kostnaderna var 41 610 euro. Kostnaderna för resterande främmande tjänster var 64 717 euro.

I övriga rörelsekostnader ingår dessutom admi-nistrativa utgifter för 56 813 euro, representation och marknadsföring 20 euro, försäkringspremier 228 297 euro samt övriga kostnader 106 278 euro.

Rörelseresultatet visar en vinst på 1 842 585 euro mot 1 474 549 euro året innan.

Finansiella intäkter om 4 492 euro från placerade medel.

Räntekostnaderna minskade från 1 423 116 euro till 1 303 324 euro år 2017. Övriga finansiella kostnader var 17 485 euro.

Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är 526 268 euro mot en vinst på 44 338 euro år 2016.

Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivnings differensen

med 526 268 euro. Den ackumulerade avskrivnings-differensen ökar från 8 680 662 euro per den 31.12.2016 till att vid detta bokslut utgöra 9 206 930 euro. Bolagets långsiktiga målsättning har varit att avskrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 procent av de materiella tillgångarna i balansräkningen. Ökningen 2017 innebär att avskrivnings differensen utgör 10 procent av de materiella tillgångarna 2017. Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna.

Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskaps-perioden.

Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut rörliga aktiva tillgångar om 4 477 847 euro.

Bolaget förvärvade Fastighets Ab Prebo under hösten och betalade 120 000 euro för aktierna. Fastighetsbolaget förvärvades för bygga om befintlig fastighet för bolagets verksamhet.

Underhållsarbete i Ingby.

14

Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är 547 716 euro.

Landskapsregeringen avser att stärka Kraftnät Åland Ab:s kapital under en fyraårsperiod (2017–2020) med maximalt 3 200 000 euro på basen av beslut om tjänst av allmänt ekonomiskt intresse Service of General Economic Interest, benämnt SGEI. Kraftnät Åland Ab kan med detta kapitaltillskott klara likviditeten trots att tariffnivån inte planeras att höjas fram till 2021. Den första inbetalningen från ägaren Ålands landskapsregering utgörande 800 000 euro motsvarande en fjärdedel av planerat tillskott under åren 2017–2020 har upptagits i balansräkningen under fonden för fritt eget kapital.

Långfristigt främmande kapital är 69 616 434 euro och kortfristigt 4 675 391 euro vid årets slut. Balans-omslutningen har minskat från 96 891 576 euro till 94 732 147 euro.

Bolaget visar en 19,6-procentig soliditet mot 17,9 procent året innan.

14

Optisk strömtransformator med coronaring.

Bolagets aktierBolaget har 61 754 aktier. Aktiekapitalet är 10 386 277 euro.

Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgångInga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskaps periodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 § påverkar inte heller de utdelningsbara medlen.

Under köldperioden i slutet av februari noterades den 28 februari mellan kl. 8–9 på morgonen en ny effekttopp, 76,5 MW, över en timme. Det är en rejäl höjning från den tidigare högsta effekttoppen från 2016 som var 70,6 MW. Effekttopputvecklingen följer helt enligt Kraftnät Åland Ab:s prognos för ett normalår, vid längre kallare perioder blir toppen ännu högre. Effektutvecklingen är högre på lands-bygden än i staden.

15

FramtidsutsikterKraftnät Åland Ab är systemansvarig för stamnätet på Åland och registrerad som TSO (Transmission System Operator) i den europeiska unionen.

Det finns sedan flera år tillbaka rättsligt bindande regler som anger de gemensamma spelreglerna för handeln med el mellan medlemsstaterna. Ännu fler detaljerade rättsligt bindande regler har förhandlats fram och beslutats i form av nätkoder. Dessa består av nätföreskrifter och kommissionsriktlinjer. Sådana tas fram inom områdena elmarknad, anslutning till nätet samt driften av elsystemet och när de beslutas träder de i kraft som förordningar. De är därmed direkt bindande i varje medlemsland.

Det nya regelverket som trätt i kraft som förord-ningar påverkar exempelvis Kraftnät Åland Ab som systemansvarig stamnätsoperatör (TSO), Ålands energimyndighet som tillsynsmyndighet (NRA), Nord Pool som nominerad elmarknadsoperatör (NEMO), åländska elproducenter och elnätsföretag.

Kraftnät Åland Ab:s roll som TSO och deltagare i ENTSO-E är att delta i arbetet med att ta fram förslag på nätkoder samt delta i ENTSO-E:s arbete efter att förordningarna beslutats. Kraftnät Åland Ab har inte deltagit i de fysiska mötena utan där representerats av det finska stamnätbolaget Fingrid Oyj. När det gäller kommentarer och åsikter om förslagen från ENTSO-E har även ett gott samarbete etablerats med Fingrid, som både har resurser och kunskap på området. Förutom att delta i ENTSO-E:s arbete och i regionala arbeten innebär förordning-arna även att förändringar genomförs i Kraftnät Åland Ab:s verksamhet. Dessa förändringar kan påverka olika aktörer i större eller mindre omfatt-ning. Bevakningen och implementeringen är en utmaning för en liten organisation som Kraftnät Åland Ab och mer resurser kommer att behövas inom bägge områden för att säkerställa att bolaget uppfyller sitt åtagande.

En konsekvens av en införd nätkod är ett nytt nordiskt balanseringskoncept som skall omfatta de fem nordiska systemoperatörerna. Diskussionerna om detta har varit livliga och Kraftnät Åland Ab har varit en spelare i sammanhanget. Den nya modellen kommer även att påverka Kraftnät Åland Ab när den införs ca. 2020 och förberedelser för detta behöver göras.

Dataskyddsförordningen (GDPR) träder i kraft från 25 maj 2018, Kraftnät Åland Ab har beställt upp-gradering av balanshanteringssystemet Generis så att bl.a. kraven i förordningen uppfylls.

Tidtabellen för den gemensamma nord-iska slutkunds marknaden har reviderats och bedömningen är att det dröjer ytterligare något år innan den införs. Kraftnät Åland Ab har som system-ansvarig en viktig roll för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknads-lösning åstadkoms för Åland.

Om planerna på att använda Åland som en test-plattform för smart energianvändning går i lås blir projektet Kraftnät Åland Ab involverad i projektet både i planerings- och utförandefasen. Resurser för att uppfylla de kommande åtagandena behöver därför allokeras för detta.

Kraftnät Åland Ab:s anläggning i Senneby tillåter efter drifttagning av den andra styrda brytaren i början av 2018 att hela 80 MW:s kapaciteten på förbindelsen kan nyttjas. Detta säkrar ordinarie kapacitet cirka 10 år framåt med prognostiserad utveckling. För att ta ut maximal effekt över Sverige-förbindelsen behöver Vattenfall Eldistribution AB förstärkning av deras nät göras. I syfte att kunna nyttja förbindelsen för transitering i full skala har Kraftnät Åland Ab begärt kostnadsförslag från Vattenfall Eldistribution AB på en förstärkning. Transiteringsmöjligheterna begränsas också av tariffen i Senneby och en lösning på tariffrågan är nödvändig för att kunna nyttja kapaciteten fullt ut. Kraftnät Åland Ab höjde 2017 abonnemanget i Senneby till 58 MW och avser att starta transitering inom ramen för abonnemanget då ekonomiska förutsättningar råder och nödvändiga överens-kommelser är gjorda. Målet är satt till slutet av 2018. En avgörande faktor för fri kapacitet är den åländska förbrukningen, ju lägre förbrukning desto mer fri kapacitet finns att erbjuda. Här spelar den lokala produktionen, som idag är främst vindkraft, en viktig roll. En successiv avveckling av befintlig vindkraft i kombination med ökad förbrukning minskar transiterings möjligheterna. Prisskillnaden mellan Finland och Sverige kan också bli mindre när det nya kärnkraftverket i Olkiluoto tas i drift. För Kraftnät Åland Ab blir det en ny utmaning att prognostisera den fria kapaciteten och bjuda ut den på marknaden.

En annan utmaning är elektrifiering av den åländska landskapsfärjflottan och delar av bilparken. När det gäller elektrifiering av skärgårdsflottan kommer det att finnas behov av förstärkningar i stam nätets östra delar, eventuellt även en ny elstation på Föglö. En kontinuerlig kontakt med landskaps regeringen krävs för att koordinera ut/ombyggnaden av stamnätet med deras planer på ersättande tonnage.

När det gäller elanvändningen är trenden att el ersätter andra energislag både på uppvärmnings-sidan och inom transporter. Ökat nyttjande av el som energibärare ställer också krav på ett hushåll-ning av resursen. I syfte att åstadkomma en effektiv elanvändning spelar både konsumtionsmönstret och konsumentbeteende en viktig roll.

Garantitiden på likströmsförbindelsen Ål-Link gick ut i november 2017. Det finns dock en del öppna ärenden som behöver åtgärdas. I projektet ingick ingen reservtransformator. Transformatorns leverans tid är 19 månader och bland kritiska anläggningsdelar, som det idag inte finns ersättande reservdelar för, har transformatorn den längsta leverans tiden. I syfte att öka säkerheten på befintliga transformatorer har kontinuerlig gas-

16

analys installerats och beslut om inköp av reserv-transformator skjutits fram.

Det är aktuellt att under 2018 teckna serviceavtal med en servicepartner för att säkerställa resurser och spara tid vid ett eventuellt kabelhaveri på både Sverigekabeln och likströmsförbindelsen. Vidare bör den planerade temperaturövervakningen på Sverigekabeln installeras och kabeln undervattens-besiktigas för att dokumentera hur den nu ligger och eventuella skador. När det gäller Ål-Link finns ett dokumenterad skaderiskposition där förbandet ligger grunt. Åtgärder för att minska risken för skada är planerade till 2018.

Enbart två av Mariehamns Energi Ab:s produktions-enheter kommer att finnas kvar på lite längre sikt. Den tidigare möjligheten att nyttja Mariehamns Energi Ab:s gasturbiner som reserv under service-perioder då enbart en förbindelse är tillgänglig är då uttömd.

Ål-Link-projektet har en stor påverkan på nättjänst-tarifferna och målsättningen är att dessa skall kunna hållas oförändrade fram till 2021. Det finns dock ett behov av en höjning av tarifferna men Ålands landskapsregering avser att genom kapitalinsats säkerställa likviditeten hos Kraftnät Åland Ab under fyra år. Bolaget har en hög skuldsättningsnivå och bland lånen till Ål-Link-projektet är ränta på det ena 30 miljoner lånet rörlig och har tillsvidare inte skyddats. Skyddsbeslut övervägs kontinuerligt. Förutom investeringskostnad och därav av låne-finansieringen uppkomna låneräntor har drift-kostnaderna av förbindelsen en stor betydelse för framtida överföringstariffer. I nuvarande läge planeras transitering inom ramen för abonnemanget i Senneby, fri kapacitet och behov. I övrigt startas förbindelsen upp vid behov.

Det är för tillfället svårigheter med att åstadkomma en utbyggnad av den åländska vindkraften. Eventuellt kan delar av projekt ”Långstenarna” byggas och anslutas till elstationen i Tellholm. I övrigt är lönsamheten, i och med de låga elpriserna, dålig för vindkraften och nermontering av befintliga verk har påbörjats. Utgående från detta torde det inte bli aktuellt med någon utökad andel förnybart i den åländska elmixen i detta skede.

Underhållet och driften av likströmsförbindelsen Ål-Link har medfört ändringar i organisationen. Transiteringen medför nya arbetsuppgifter som bland annat planeras att hanteras av driftcentral-jouren, som blir mer bunden dagtid än idag.

De installerade nollpunktsreaktorerna i Västanträsk och Eckerö tas i drift 2018.

Det faktum att delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför behov av förnyelse av anläggnings-delar. Förnyelsen kommer att fortsätta ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna.

Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren 2013–2020. De tidigare beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och överskott finns på utsläppskontot. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har de senaste åren varit låg, vilket varit positivt för bolagets resultat. Ett av gasturbinlånen samt hälften av lånet hos NIB för Ål-Link-projektet är ränte-säkrade för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag under denna nivå. Effekt-utvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energi-politiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följd-skador och ersättande elproduktion vid inmatnings-begränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer.

Under år 2018 kommer det införskaffade Fastighets Ab Prebo att fusioneras med Kraftnät Åland Ab. Ombyggnad av den inköpta fastigheten inleds andra halvåret 2018 och verksamheten planeras att flytta till de nya kontors-, verkstads- och lagerlokalerna på Dalvägen maj/juni 2019.

År 2018 sker VD byte på grund av nuvarande VD:s pensionering.

Styrelsens förslag till disposition av vinstmedelDe utdelningsbara medlen är 47 114,36 euro varav periodens resultat är 0,00 euro.

Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas.

171.1–31.12.2017 1.1–31.12.2016

EUR EUR

OMSÄTTNING 10 549 982,16 10 308 442,53

Övriga rörelseintäkter 1 216,90 1 293,10

Material och tjänster

Material, förnödenheter och varor

Inköp under räkenskapsperioden −2 318 675,25 −2 731 544,48Förändring av lager −9 394,78 144 649,77

Sa Material och tjänster −2 328 070,03 −2 586 894,71

Personalkostnader

Löner och arvoden −901 093,65 −909 253,21

Lönebikostnader

Pensionskostnader −164 459,75 −167 317,36Övriga lönebikostnader −27 494,98 −38 961,44

Sa Personalkostnader −1 093 048,38 −1 115 532,01

Avskrivningar och nedskrivningarAvskrivningar enligt plan −3 821 215,67 −3 743 426,55

Sa Avskrivningar och nedskrivningar −3 821 215,67 −3 743 426,55

Övriga rörelsekostnader −1 466 280,20 −1 389 332,90

RÖRELSEVINST 1 842 584,78 1 474 549,46

Finansiella intäkter och kostnader

Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter

Från övriga 4 492,46 7 664,45

Räntekostnader och övriga finansiella kostnaderTill övriga −1 320 809,02 −1 437 876,05

Sa Finansiella intäkter och kostnader −1 316 316,56 −1 430 211,60

VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 526 268,22 44 337,86

BokslutsdispositionerFörändring av avskrivningsdifferens −526 268,22 −44 337,86

Sa Bokslutsdispositioner −526 268,22 −44 337,86

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00

Resultaträkning

1831.12.2017 31.12.2016

EUR EUR

AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA

Immateriella tillgångar

Immateriella rättigheter 270 000,00 306 109,06

Övriga utgifter med lång verkningstid 1 831,29 5 709,84

Sa Immateriella tillgångar 271 831,29 311 818,90

Materiella tillgångarMark- och vattenområden

Ägda fastigheter 525 395,37 525 395,37Hyresrättigheter till fastigheter 131 411,73 129 456,85

Byggnader och konstruktionerÄgda byggnader och konstruktioner 9 432 266,56 9 719 055,03

Transmissionsnät 75 608 779,53 77 629 608,56Reservkraftsanläggning 3 276 428,71 3 538 728,20Inventarier och fordon 47 859,19 63 418,22Övriga materiella tillgångar 586 117,03 534 573,68Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 228 633,17 351 592,13

Sa Materiella tillgångar 89 836 891,29 92 491 828,04

PlaceringarÖvriga aktier och andelar 121 919,83 1 919,83Övriga fordringar 23 656,67 23 656,67

Sa Placeringar 145 576,50 25 576,50

SA BESTÅENDE AKTIVA 90 254 299,08 92 829 223,44

RÖRLIGA AKTIVA

OmsättningstillgångarMaterial och förnödenheter 547 716,17 557 110,95

Sa Omsättningstillgångar 547 716,17 557 110,95

Fordringar

Kortfristiga fordringarKundfordringar 1 755 694,97 1 748 971,82Lånefordringar 6 000,00 0Övriga fordringar 71 586,48 12 144,29Resultatregleringar 1 040,02 3 387,29

Sa Kortfristiga fordringar 1 834 321,47 1 764 503,40

Sa Fordringar 1 834 321,47 1 764 503,40

Kassa och bank 2 095 809,81 1 740 738,00

SA RÖRLIGA AKTIVA 4 477 847,45 4 062 352,35

SA AKTIVA 94 732 146,53 96 891 575,79

Balansräkning

1931.12.2017 31.12.2016

EUR EURPASSIVA

EGET KAPITAL

Aktiekapital 10 386 277,21 10 386 277,21

Övriga fonder

Fonden för inbetalt fritt eget kapital 800 000,00 0

Sa Övriga fonder 800 000,00 0

Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 47 114,36 47 114,36

SA EGET KAPITAL 11 233 391,57 10 433 391,57

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER

Avskrivningsdifferens 9 206 930,32 8 680 662,10

SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 9 206 930,32 8 680 662,10

FRÄMMANDE KAPITAL

Långfristigt

Skulder till kreditinstitut 69 161 170,18 72 387 353,38

Övriga skulder 455 263,95 652 810,31

Sa Långfristigt 69 616 434,13 73 040 163,69

Kortfristigt


Leverantörsskulder 575 754,91 648 668,79

Övriga skulder 329 156,37 306 991,46

Resultatregleringar 254 837,07 241 060,20

Sa Kortfristigt 4 675 390,51 4 737 358,43

SA FRÄMMANDE KAPITAL 74 291 824,64 77 777 522,12

SA PASSIVA 94 732 146,53 96 891 575,79

201.1–31.12.2017 1.1–31.12.2016

EUR EUR

AFFÄRSVERKSAMHETENS KASSAFLÖDE

Erhållna betalningar för försäljning 10 543 259,01 9 510 806,75

Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 1 216,90 1 293,10

Betalda rörelsekostnader −4 921 520,92 −5 029 941,73

Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter 5 622 954,99 4 482 158,12

Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader −1 321 623,94 −1 380 939,77

Erhållna räntor från affärsverksamheten 4 492,46 7 614,05

Erhållna dividender från affärsverksamheten 0 50,40

Kassaflöde före extraordinära poster 4 305 823,51 3 108 882,80

Affärsverksamhetens kassaflöde (A) 4 305 823,51 3 108 882,80

INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar −1 182 026,32 1 551 200,98

Investeringar i övriga placeringar −120 000,00 8 409,40

Investeringarnas kassaflöde (B) −1 302 026,32 1 559 610,38

FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE

Ökning av eget kapital mot betalning 800 000,00 0,00

Amortering av kortfristiga lån −24 995,82 −2 068 134,62

Amortering av långfristiga lån −3 423 729,56 −2 310 431,36

Finansieringens kassaflöde (C) −2 648 725,38 −4 378 565,98

Förändring av likvida medel (A+B+C) 355 071,81 289 927,20

Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 1 740 738,00 1 450 810,80

Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 2 095 809,81 1 740 738,00

355 071,81 289 927,20

Finansieringsanalys

21

NotuppgifterBokslutet är uppgjort i enlighet med Statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- ochmikroföretags bokslut.

Från huvudregeln avvikande värderingsprinciper och -metoderAnläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggnings tillgångarnas ekonomiska livslängd.

Avskrivningstiderna är:Immateriella rättigheter.................................................................5–10 årÖvriga utgifter med lång verkningstid ................................................5 årHyresrätter ................................................................................... 20–30 årByggnader och konstruktioner ................................................... 20–35 årTransmissionsnät

Stamnät och optofibernät ..................................................... 30–35 årElstationer och utrustning ..................................................... 20–35 årMät- och manöversystem ................................................................5 år

Maskiner och inventarierGasturbinanläggning .....................................................................20 år(80 % av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år)

Blocktransformator .......................................................................20 årInventarier och fordon ....................................................................5 år

Övriga materiella tillgångar ...............................................................10 år

Omsättning31.12.2017 31.12.2016

Nättjänster 9 710 657,34 9 753 205,07

Balanstjänster 811 545,01 510 290,10

Övriga tjänster 27 779,81 44 947,36

Totalt 10 549 982,16 10 308 442,53

Material och tjänster31.12.2017 31.12.2016

Material, förnödenheter och varor

Inköp under räkenskapsperioden 2 318 675,25 2 731 544,48

Totalt 2 318 675,25 2 731 544,48

Personalkostnader31.12.2017 31.12.2016

Löner och arvoden 958 564,85 964 725,01

varav är aktiverade som materiella tillgångar −57 471,20 −55 471,80

Pensionskostnader 174 942,50 177 185,64


Övriga lönebikostnader 28 874,30 40 847,49


Totalt 1 093 048,38 1 115 532,01

22Avskrivningar och nedskrivningar

31.12.2017 31.12.2016

Avskrivningar enligt plan

Immateriella rättigheter 36 109,06 36 320,19

Övriga utgifter med lång verkningstid 3 878,55 3 878,55

Nyttjanderätter 9 442,66 9 141,90

Byggnader och konstruktioner 367 992,50 365 957,52

Transmissionsnät 3 057 090,99 2 985 985,07

Reservkraftsanläggning 262 299,49 262 299,49

Inventarier och fordon 17 332,42 18 443,83

Övriga materiella tillgångar 67 070,00 61 400,00

Totalt 3 821 215,67 3 743 426,55

Revisorns arvode31.12.2017 31.12.2016

Hermans & Revisorernas Ab och Tage Silander

Revisionsarvoden 6 230,00 5 950,00

Totalt 6 230,00 5 950,00

Immateriella tillgångarImmateriella

rättigheterÖvriga utgifter med

lång verkningstid Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2017 622 465,53 94 328,11 716 793,64

Ökningar 1.1.17–31.12.17 0,00 0,00 0,00

Anskaffningsutgift 31.12.2017 622 465,53 94 328,11 716 793,64

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2017 316 356,47 88 618,27 404 974,74

Avskrivningar under perioden 36 109,06 3 878,55 39 987,61

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2017 352 465,53 92 496,82 444 962,35

Bokföringsvärde 31.12.2017 270 000,00 1 831,29 271 831,29

Notuppgifter

23

Materiella tillgångarJordområden och

NyttjanderätterByggnader och konstruktioner

Anskaffningsutgift 1.1.2017 720 668,35 11 484 079,08

Ökningar 1.1.17–31.12.17 11 397,54 81 204,03

Anskaffningsutgift 31.12.2017 732 065,89 11 565 283,11

Ackumulerade avskrivningar 1.1.2017 65 816,13 1 765 024,05

Avskrivningar under perioden 9 442,66 367 992,50

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2017 75 258,79 2 133 016,55

Bokföringsvärde 31.12.2017 656 807,10 9 432 266,56

TransmissionsnätInventarier och fordon

Reservkrafts-anläggning

Anskaffningsutgift 1.1.2017 101 915 122,62 921 871,67 6 508 381,88

Ökningar 1.1.17–31.12.17 1 036 261,96 1 773,39 0,00


Ackumulerade avskrivningar 1.1.2017 24 285 514,06 858 453,45 2 969 653,68

Avskrivningar under perioden 3 057 090,99 17 332,42 262 299,49

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2017 27 342 605,05 875 785,87 3 231 953,17

Bokföringsvärde 31.12.2017 75 608 779,53 47 859,19 3 276 428,71

Övriga materiella tillgångar

Pågågende anskaffningar Totalt

Anskaffningsutgift 1.1.2017 884 292,88 351 592,13 122 786 008,61

Ökningar 1.1.17–31.12.17 118 613,35 136 964,84 1 386 215,11

Minskningar 1.1.17–31.12.17 0,00 –259 923,80 –259 923,80


Ackumulerade avskrivningar 1.1.2017 349 719,20 0,00 30 294 180,57

Avskrivningar under perioden 67 070,00 0,00 3 781 228,06

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2017 416 789,20 0,00 34 075 408,63

Bokföringsvärde 31.12.2017 586 117,03 228 633,17 89 836 891,29

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar31.12.2017 31.12.2016

Elstationsanläggningar Senneby utbyggnad 110 798,64 91 218,53

Projekt för framtida vindkraftsutbyggnader 0,00 8 982,80

Ny kontors-/verkstadsfastighet 34 848,44 0,00

Ledning Godby–Västanträsk 31 986,09 0,00

Övrigt 51 000,00 0,00

Söderby elstation 0,00 243 079,03

Norra Bergshöjden 0,00 8 311,77

Totalt 228 633,17 351 592,13

24

Eget kapital31.12.2017 31.12.2016

Aktiekapital 1.1.2017 10 386 277,21 10 386 277,21

Ökning av aktiekapital 0,00 0,00

Aktiekapital 31.12.2017 10 386 277,21 10 386 277,21

Fonden för fritt inbetalt eget kapital 1.1.2017 0,00 0,00

Ökning 800 000,00 0,00

Fonden för fritt inbetalt eget kapital 31.12.2017 800 000,00 0,00

Balanserad vinst 1.1.2017 47 114,36 47 114,36

Föregående periods resultat 0,00 0,00

Balanserad vinst 31.12.2017 47 114,36 47 114,36

Räkenskapsperiodens resultat 0,00 0,00

Eget kapital totalt 11 233 391,57 10 433 391,57

Främmande kapitalLångfristigt främmande kapital 31.12.2017 31.12.2016


Skuld till Ålands landskapsregering 384 429,75 576 644,51

Skuld till övriga 70 834,20 76 165,80

Totalt 69 616 434,13 73 040 163,69

Lån som förfaller senare än efter fem år


Övriga skulder 52 041,88 56 653,19

Totalt 56 665 166,32 59 746 085,75

Lånestock banklån med ränteskydd 31.12.2017

Långivare 31.12.2017 Lånesaldo

Nordea Bank 2 579 872 € Skyddat till 14.9.2020 Ränteswap 2,31 %

Nordiska Investeringsbanken 28 301 886 € Skyddat till 11.12.2022 Fast ränta 2,80 %Andelsbanken för Åland 5 650 000 € Skyddat till 11.12.2023 Ränteswap 0,48 %Åbonejdens Andelsbank 3 760 683 € Skyddat till 11.12.2023 Ränteswap 0,48 %

Givna säkerheter31.12.2017 31.12.2016

Företagsinteckning, Åbonejdens Andelsbank 6 000 000,00 6 000 000,00

Totalt 6 000 000,00 6 000 000,00

Personal31.12.2017 31.12.2016

Genomsnittsliga antalet anställda 14,00 15,10

Totalt 14,00 15,10

Bolagets aktierBolaget har 61 754 aktier. Varje aktie berättigar till en röst vid bolagsstämman.

25

Revisorspåteckning

Över utförd revision har idag avgivits berättelse.

Mariehamn den 6 april 2018

Erika Sjölund, GR Tage Silander, GR

Datering och underskrifterBokslutets och verksamhetsberättelsens underskrifter

Mariehamn den 29 mars 2018

Danne Sundman, ordförande Ida Hellgren, viceordförande

Barbro Sundback Tanja Sabel

Jim Bergbo Jan Kahlroth, VD

26

Revisionsberättelse

Revision av bokslutetUttalandeVi har utfört en revision av bokslutet för Kraftnät Åland Ab (Fo-nummer 1068562-1) för räkenskaps-perioden 1.1–31.12.2017. Bokslutet omfattar balans-räkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Enligt vår uppfattning ger bokslutet, som upp-visar ett 0 resultat, en rättvisande bild av bolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Grund för uttalandetVi har utfört vår revision i enlighet med god revisions sed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till bolaget enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutetStyrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraft varande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam-heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alterna-tiv till att göra något av detta.

Till bolagsstämman i Kraftnät Åland Ab

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktig-heter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utfor-mar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentlig-heter kan innefatta agerande i maskopi, förfalsk-ning, avsiktliga utelämnanden, felaktig informa-tion eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisnings-principer som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

27

Erika Sjölund, GR

Torggatan 522100 MARIEHAMN

Tage Silander, GR

Tallvägen 1022100 MARIEHAMN

Mariehamn den 6 april 2018

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slut satsen att det finns en väsentlig osäker-hetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen.

Övriga rapporterings-skyldigheter

Övrig informationStyrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Övrig information omfattar informationen i verksamhetsberättelsen. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa informationen i verk-samhetsberättelsen i samband med revisionen av bok slutet och i samband med detta göra en bedöm-ning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan informationen i verksamhetsberättelsen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om informationen i verksamhets-berättelsen i övrigt verkar innehålla väsentliga felak-tigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhets-berättelsen och bokslutet enhetliga och verksam-hetsberättelsen har upprättats i enlighet med bestämmelserna om upprättande av verksamhets-berättelse.

Om vi utgående från vårt arbete drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i informa-tionen i verksamhetsberättelsen bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.

28

FörvaltningOrdinarie bolagsstämma hölls den 7 juni med 61 754 aktier representerade.

Bolagets aktieägare den 31 december 2017Ålands landskapsregering ................ 61 754 aktier ................100,0 %

Styrelsens medlemmar 2017Danne Sundman, ordförandeIda Hellgren, viceordförandeBarbro SundbackTanja SabelJim Bergbo

Under året har femton styrelsesammanträden hållits.

RevisorerErika Sjölund, GRMTage Silander, GRM

RevisorsuppleanterMagnus Lundberg, GRMSixten Söderström, GRM

Jan Kahlroth har fungerat som verkställande direktör och teknisk ledare samt föredragande och sekreterare i styrelsen.

PersonalPersonalen den 31 december 2017Jan Kahlroth .................................... verkställande direktörChrister Nordberg ........................... elnätchefHenrik Sandqvist ............................ projektingenjörPeter Selenius ................................. underhållsingenjörOve Söderlund ................................ ritningsteknikerEdward Branér ................................ underhållsteknikerHenrik Johansson ........................... elteknikerJohn Lindström ............................... HVDC-teknikerSebastian Bergman ........................ elmontörDaniel Edlund .................................. elmontörNiklas Nyman .................................. elmontörJan Mörn .......................................... IT-chefStefan Mattsson .............................. mätningsingenjörPeik Björkqvist ................................ IT-ingenjör

Jan Kahlroth, Christer Nordberg, Sven-Anders Eriksson och Jan Mörn har bildat bolagets ledningsgrupp. Tillsammans med Stefan Mattsson, Henrik Sandqvist, Peter Selenius och Ove Söderlund har lednings gruppen med undantag av Sven-Anders Eriksson även haft schemalagd beredskap utom arbetstid. Övrig personal förutom Sebastian Bergman deltog i driftcentralbemanningen.

Förteckning över bokföringsböckerna och verifikationsslagen samt förvaringssättet

Använda bokföringsböcker

Bokslut inbunden på papper

Balansspecifikationer, konto plan med konto specifik balans- och resultaträkning på papper

Huvudbok digitalt

Verifikationslista digitalt

Kundreskontra digitalt

Leverantörsreskontra digitalt

Lönebokföring på papper

Kassabok, lagerbokföringar och övriga reskontror på papper

Verifikationsslag och förvaringssätt

Huvudbokförings verifikat 1– pappersverifikat

Bokslutsverifikat 7 000– pappersverifikat

Leverantörs reskontra 2– digitalt

Kundreskontra 3– digitalt

Notuppgiftsverifikat 1– pappersverifikat

Bokföringsmaterialet arkiveras i elektronisk form hos Ålands Företagsbyrå Ab. Datamedium som har använts för permanent förvaring och dess innehåll finns beskrivna i separat beskrivning. Beskrivningen förvaras hos Ålands Företagsbyrå Ab.

KRAFTNÄT ÅLAND ABPB 71, 22101 MariehamnTelefon: 018-5395Telefax: 018-539 250E-post: [email protected]

Documents

Årsredovisning 2017 - kraftnat.ax · Mariehamns Energi Ab är till salu och det är med ... Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca 6,1 procent och rörelsevinsten