ORGAN FÖR KONSTNÄRSFÖRBUNDET ALLIANSEN (KFA) NR 2 2014

Nytt blod i svenskt konstlivArtär

Upphandling:

Konst-rådets

stora svek

Målning: Karin Rolen Nordstrand

2 Artär Nr 2, 2014

Upphandlingsfiaskot: ”Statens konstråd blåser oss”

Upphandlingsfiaskot: ”Östergötland fällda i förvaltningsrätten”

Debatt: ”Så stoppas fusket i upphandlingar”

Konstnärshemmet Ricklundgården

Pengar från Stim hamnar i fel fickor

Nyheter: Nya förslag för företagare

Så ville regeringen stärka kulturområdet i sin budget

Ekonomi: Så driver du eget som konstnär

Notiser

Lyckad utställning på nya Stadsbiblioteket

Medlemspresentationer av Karin Rolen Nordstrand, Per Wilhelm Wahlroos, Maria Lindström och Mona Inga-Lill Nylén

Tidningen ArtärPartipolitiskt obundenwww.konstnarsalliansen.se

Ansvarig utgivare: Tony Roos.Redaktion: Tony Roos och Ingemar Andersson.Layout: Christopher Kullenberg Rothvall.Tryckeri: Trydells Tryckeri AB.

KontaktTel: 0737-07 05 55, 031-42 30 76E-post: kansli@konstnarsalliansen.seAdress: Artär, Konstnärsal-liansen, KFA, Klippan 18,414 51 GÖTEBORG.

AnnonserKontakta redaktionen för bokning, prislista och teknisk information.

PrenumerationFör medlemmar ingår tidnin-gen i årsavgiften. Övriga kan prenumerera för 100 kr/år. Plusgiro: 301427-1.Konstnärsförbundet Allian-sen, www.konstnarsalliansen.se Orgnr: 802434-4767.

Styrelsen 2014:Ordförande: Tony Roos, bildkonstnär, 0737-07 05 55, tonyroos999@hotmail.com.Vice ordförande: Birgitta Nor-rgren, bildkonstnär, 0304-66 25 03, Birgitta.norrgren@bredband.net.Ledamöter: Ingemar Anders-son, bildkonstnär, 0703-62 60 91, ingemar1andersson@telia.com.Martti Risku, konstsmide, 0736-22 59 99, info@kon-stosmide.com.Dieter Koch, 0709-79 54 30, www.dietergalleri.se.Franz Glatzl, bildkonstnär. 031-68 12 79, frasse@glatzl.com.Suppleanter: Nilla Andersson, bildkonstnär, 0736-30 24 78. katajan@hotmail.com.Niklas Fännick, konstsmed,niklasfannick@gmail.com.Inkeri Karlsson.

Föreningen bildades 2002 och organiserar yrkes-verksamma bild- och form-konstnärer. För närvarande är 230 medlemmar. Föreningen har sitt säte i Göteborg och ger ut tidskriften ”Artär.”

Föreningen har bland annat tagit fram ett nytt förslag till statligt konstnärsstöd som heter; ”Generellt konstnärstillägg”. Vi vill att riksdagen avskaffar det nuvarande stipendiesyste-met och i stället inför ett generellt konstnärsstöd som är beskattat och pension-sgrundande. Ersättningen utgår till konstnärer med låga inkomster upp till ett visst tak då ersättningen avstannar.

Ny ungdomssektionVid Konstnärsalliansens förbundsstämma den 26 april 2011 beslutades att starta enungdomssektion med nam-net: Yngre bild- och formkon-stnärer i Sverige (YBF). Den ska registreras som en ideell förening och vara öppen för alla unga som satsar på bild, form – animation mm.

Medlemsavgifter per år: Aktiv medlem: 600 kr. Pensionär 70 år: 400 kr. In-trädesavgift kvartalvis: Kvartal 1: 600 kr, kvartal 2: 400 kr, kvartal 3: 300 kr, K4: 150 kr.

Artä

r

INNEHÅLL4-5

6-7

8910-1112

13

14-15

16

17

18-19

Konstnärsförbundet AlliAnsen (KfA)

4 1317 18

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket

Du kan bidra till en bättre miljö genom att välja att måla med kadmiumfria färger och ta hand om dina färgrester på rätt sätt.

Mer information om hur du målar miljöanpassat finns på www.kappala.se

För renare sjöar och skärgård

Foto: Ew

a Ahlin och iStockphoto.

Nr 2, 2014 Artär 3

Oj då, däR sprack det. S och MP:s budget fick inte bifall av kammaren och det innebär ju att satsningar på konstnärpolitiken får vänta ytterligare några månader. Det råder ett slags tomrum i svensk politik och svens-ka folket förväntas gå till nyval i slutet av mars 2015.

INte NOg Med det så utsåg statsminister Stefan Löfven Alice Bah Kuhnke till ny kulturminister, vilket bland annat lett till ett ramaskri i mass-media. Vem är hon och vad kan hon? Andra satte väl kaffet i vrångstrupen… Efter ett mindre drev under hösten funderade de på om denna minister är kompetent eller inte.

expResseN vaR eN av dem som riktade kritik mot kulturminister. Gunilla Brodrej skrev den 9 december: ”Hon låter precis som An-nie Lööf gjorde i början av sin bana fast hon har ersatt standardsvaren om de små entreprenörerna med sina floskler om ytt-randefriheten. Hon kan coachas att göra bättre intervjuer. Sluta prata om ”verktyg”, ”utmaningar” och att demokratin är viktig för henne. Men posten som kulturminister är ingen lärlingsplats.”

I detta NuMMeR av Artär skriver vi om Sta-tens konstråd, denna gamla svenska myndig-het som startade sin verksamhet 1937 med uppgift att beställa konst till statliga fastigheter. Redaktionen har ställt ett antal frågor till ansvariga tjänstemän på konst-rådet, bland annat till dess direktör Magdalena Malm. Svaren är inte helt klargörande varefter vi begärt för-tydliganden. I skrivandes stund saknas dessa förtydli-ganden vad gäller bland annat konstnärsuppdragens anslag. Vi har noterat att konstrådet ligger klart högre när det gäller att ersätta skissuppdragen som oftast en-dast utgår till en enda konstnär vid varje byggprojekt.

Skissersättningen ligger oftast mellan 40 000 och 60 000 kronor och uppdragen ligger på en totalkostnad på mellan 800 000 till 1,2 miljoner kronor till en enda konstnär. Detta är i princip dubbelt så mycket som vad större kommuner och landsting ersätter konstnärer som anlitas till liknande gestaltningsuppdrag.

vI haR äveN frågat om konstrådet krä-ver att uppdragstagaren ska inneha F-skattsedel och om inte, vad gäller i så fall? Redaktionen är kritisk till att konstrådet ständigt vid varje gestaltningsuppdrag nyttjar undantag i lagen och använder sig av direktupphandling, i stället för att upp-handla enligt LOU och utannonsera upp-dragen så att yrkesverksamma konstnärer har samma chans och att det ska råda lika villkor. Det är ju trots allt skattemedel som konstrådet har att hantera.

KONstRådet avslutade fasta gestalt-ningsuppdrag uppgick under 2013 till tio stycken vid statliga miljöer. Sex av dessa uppdrag ligger i Stockholmsområdet. An-talet konstnärer som fått skissuppdrag un-der 2013 var sex. Antalet konstnärer som fått kontrakt under 2013 är 18 stycken. Den inköpta så kallade ”löskonsten”

uppgick under 2013 till 3,8 miljoner kronor, för denna uppgift har man anlitat ett antal konstkonsulter som har uppdraget att köpa konst direkt hos konstnärer, på gallerier och konsthallar. 39 procent av dessa utgjordes av måleri, skulptur 15 procent, konsthantverk 4 pro-cent, grafik 20 procent och fotografi 14 procent. Se vidare konstrådets årsredovisning för 2013: www.statenskonstrad.se.

Tony Roos förbundsordförande

6 INLED

AR

EN

Nya kulturministern satte snurr på kultureliten...!

”Redaktionen är kritisk

till att konstrådet

ständigt vid varje

gestaltnings-uppdrag nyttjar

undantag i lagen.”

6

4 Artär Nr 2, 2014

6AR

TÄR

GR

AN

SKA

R Statens konstråd anser sig följa lagen om offentlig upphandling, LOU, men så är inte fallet. Syftet med lagen är att uppdrag ska utannonseras, men konstrådet tillämpar istället så kallad direktupphandling varje gång ett gestaltningsuppdrag ska beställas. Det innebär att endast en handfull konstnärer tillfrågas.

UPPHANDLINGSFIASKOT:

”StatenS KonStråd blåSer oSS”

Statens konstråd är en myndighet som är underställd Kulturdepartementet. Konst-rådet erhåller årligen ett anslag på ca 38 miljoner kronor för beställning av bygg-nadsanknuten konst till statliga myndig-heter. Utöver detta finns ett anslag på 3,8 miljoner för så kallad löskonstinköp som oftast görs av anlitade konstkonsulter på gallerier och olika konsthallar samt direkt av olika konstnärer. Beställningarna av gestaltningsuppdragen är kontroversiella eftersom dessa inte konkurrensutsätts.

Höga konstanslagVi har ställt frågan till konstrådets tjäns-temän, Klara Wahlström, samordnare av statliga projekt och arkivarie, som förklarar att summorna som avsätts för skissarvoden i Statens konstråds statliga projekt beslutas i relation till uppdragens skala, komplexitet och ekonomi. Budgetarna för genomförande av Statens konstråds statliga byggnadsan-knutna projekt är som regel större än kommunernas budgetar för motsvarande projekt. Detta är en generell förklaring till att det kan skilja 20 till 40 tkr mellan Statens konstråds och kommuners skis-sarvoden. En annan möjlig förklaring är att Sta-tens konstråd kräver gedigna skisser och underlag som tar tid och kostar en del att ta fram, bland annat ska förslagen inne-hålla material- och detaljprov i skala 1:1, tekniska specifikationer och kostnadskal-kyl med offertunderlag.

Exemplet med Gabriel LesterUnder 2013 beställde konstrådet en in-stallation av konstnären Gabriel Lester (holländsk konstnär och filmregissör) till det nybyggda Studenternas hus vid Stockholms universitet. Gestaltningen består av ett stort antal flygande virvlan-de inplastade A4-papper som möter be-sökarna i entrén till studenthuset. Denna platsspecifika konstinstallation, TWIRL, gestaltar ett flöde genom byggnaden. Materialet är vit plast som formats med värme och som hängts upp med tunna stålvajrar. De är utformade individuellt av handgjorda ark som är upphängda i taket. Arbetet ska ha varit enkelt att ut-föra, gått snabbt och varit kostnadssnålt. Gabriel Lester valdes ut av en handfull konstnärer som handplockats av konstrå-

dets projektledare. För skissen betalades 50 000 kronor och för hela konstverket erhöll Lester 900 000 kronor. Eftersom konstrådet aldrig konkur-rensutsätter eller utannonserar sina gestaltningsuppdrag överklagades beställ-ningen av Konstnärsalliansen till förvalt-ningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen beslutade (mål nr 5183-12) senare att rådets direktupphandling varit tillräcklig och att myndigheten hade rätt att nyttja undantagsbestämmelsen i lagen med hänvisning till ”konstnärliga skäl”. I sitt yttrande till förvaltningsdomsto-len skriver konstrådet följande:

”...det ställs därför krav på att konstnären har stor erfarenhet från just rumsliga och skulpturala gestaltningar där det konstnärliga uttrycket upp-står i en konceptuell idétradition med stor poetisk

under 2013 beställde konstrådet installationen tWIRl av gabriel lester till det nybyggda studenternas hus i stockholm.

Foto: SaSaki Gouwei YanG, StatenS konStråd

Nr 2, 2014 Artär 5

UPPHANDLINGSFIASKOT:

”StatenS KonStråd blåSer oSS”

och intellektuell rörlighet. /…/ Verket ska även ha en intellektuell dimension och konceptuell skärpa för att på så sätt bidra till en stimulerande och kreativ student- och universitetsmiljö. /…/ Efter en konstnärlig och estetisk bedömning av skissuppdraget kan det bli aktuellt att tilldela honom uppdraget i fråga.”

Måste följa EU-reglerSamtliga upphandlingar måste följa huvudregeln om utannonsering och de grundläggande, EU-gemenskaps-rättsliga principerna. Syftet med upphandlingslagen är att upphand-lande myndigheter, som till exempel statliga myndigheter, kommuner och landsting, på bästa sätt ska använda de offentliga medel som finansierar offentliga inköp, genom att uppsöka och dra nytta av konkurrensen på ak-

tuell marknad för att göra bra affärer. Samtidigt syftar regelverket till att ge leverantörerna möjlighet att tävla på lika villkor i varje upphandling. Värdet av upphandlingen i Sverige uppskattas till ca 600 miljarder kronor per år. Förhandlat förfarande/direktupp-handling utan föregående annonsering kan vid konstnärliga skäl enbart till-lämpas då det endast finns en lämplig leverantör som kan tillhandahålla det som efterfrågas. Det får därmed inte finnas något likvärdigt konstverk eller någon likvärdig konstnär tillgänglig. Begreppet likvärdig kan dock vara svårt att tillämpa på konstnärliga fö-remål. Enligt EU-kommissionen ska myndigheten eller enheten alltid visa att det föreligger objektiva skäl för att konstverket inte kan utföras på ett lik-värdigt sätt av en annan konstnär. Sue Arrowsmith nämner dock att det kan argumenteras för att det aldrig kan finnas en objektiv utbytbarhet mel-lan konstnärliga verk eftersom konst handlar om subjektiva och skönsmäs-siga bedömningar. EU-domstolen har behandlat un-dantaget från annonseringsplikten i ett flertal mål. Dessa mål har bland annat rört undantagets tillämplighet på grund av tekniska skäl, ensamrätt samt synnerlig brådska. Domstolen har i dessa mål konstaterat att undan-taget ska tolkas restriktivt. Att nämna i sammanhanget är att tillämpningsgrunden konstnärliga skäl ännu inte har varit föremål för EU-domstolens prövning. Däremot har EU-kommissionen i riktlinjer avse-ende offentlig upphandling angett att undantagets tillämpningsområde, då konstnärliga skäl föreligger, är mycket smalt och att det endast är tillämpligt då det bara finns en leverantör som kan tillhandahålla det efterfrågade uppdraget.

Tony Roos, red.

Artär har ställt frågor till Johannes Ehnsmyr, handläggare av konstansökningar på Statens konstråd.

1. Förr hade konsulter och projektledare påspengar för att köpa löskonst per år. Hur ser detta ut i dag? – Statens konstråds konsulter genomför omkring 100 konstansökningar per år på stat-liga myndigheter. Sedan 2011 beslutas in-köpsbudgetar i samband med tilldelningen av konstansökningar till konstkonsulterna. Detta innebär att konstkonsulterna på delegation av Statens konstråd får i uppdrag att inom ramen för beslutad budget göra inköp av konst. Inköpen görs både genom gallerier och direkt från konstnärer. Alla inköp granskas av handläggaren för konstkollektioner samt Statens konstråds direktör om inköpssumman överstiger 30 tkr. 2. Vilka är dessa konsulter? – Konstkonsulterna är följande personer: Åsa Bergdahl, Ann Magnusson, Magnus Mattsson, Linda Nykopp, Birgitta Silfver-hielm, Hanna Stahle och Hans Åkerlund. Konsulterna är i enlighet med LOU upphand-lade på tvååriga kontrakt med möjlighet till förlängning 1+1 år. 3. Hur kan man se, utifrån inköpspolicy, hur konstinköpen sprids över landet, finns det med en redovisning i bokslutet? – Den regionala spridningen av inköpen redovisas till Statens kulturråd. Redovisning över inköpen förs både i relation till inköps-ställenas geografiska läge och ort där konstnä-rerna är folkbokförda. 4. Hur bevakar konstrådet att inte jävssi-tuationer uppkommer, hur följs detta upp? – Jävssituationer hanteras utifrån Statens konstråds jävspolicy från 2011. Förekomsten av jäv bevakas vid tilldelningsmöten och vid godkännande av inköp (kontering och attest). Varje konsult är vid inköp av konst själv skyl-dig att anmäla förekomst av jävssituationer.

Tony Roos, red.

Hur köps den lösa konsten?

Foto: SaSaki Gouwei YanG, StatenS konStråd

6 Artär Nr 2, 2014

FAKTA: Inköpspolicy för konstrådet 2011- Konsulterna ska eftersträva en jämn fördelning av inköp mellan kvinnor och män och att inköpen sprids i hela landet. Inköpen ska spegla alla de konstnärliga inriktningar som finns inom samtidskonsten.

- Det ingår i konsultens ansvar att beakta så att jävssituationer inte uppstår.

- Förvärv av konst kan inte ske om konstnären är anhörig till eller sammanboende med ansvarig konsult eller om gallerist/utställningsansvarig är anhörig eller sammanboende med konsulten. EJ heller om konsulten har annan än en yrkesmässig relation till konstnären.

FAKTA: Jävspolicy 2011- Förvärv av konst kan inte ske om konstnären är anhörig till eller sammanboende med ansvarig konsult eller om gallerist/ utställningsansvarig är anhörig till eller sammanboende med konsulten.

- Inköp kan inte ske om konsulten själv sitter med i ledningen/styrelsen för galleriet eller i ledningen/styrelsen för andra utställningsplatser/konsthallar där konstverk erbjuds till offentlig försäljning.

FAKTA: Beställd konstnärlig gestaltning.Projektledaren skall vid konstnärsförslag till skiss/-genomförandeuppdrag inte föreslå konstnär som är anhörig till eller sammanboende med projektledaren. Ej heller föreslå konstnär om projektledaren har annan än yrkesmässig relation till konstnären.

FAKTA: Detta är direktupphandlingEn direktupphandling är en upphandling utan krav på viss form. Den vanligast förekommande situationen då direktupphandling används är då det som ska köpas har ett värde som understiger direktupphandlingsgränsen. Tänk dock på att det inte enbart är det aktuella köpet som räknas, utan även andra köp av samma slag som genomförts under räkenskapsåret.

Att en direktupphandling inte har något formkrav stämmer såtillvida att det inte finns något krav på hur en leverantör ska anlitas. Det finns dock, från och med 1 juli 2014, krav på att organisationen har riktlinjer för direktupphandling och krav på dokumentation för direktupphandlingar som överstiger 100 000 kronor.

Under 2012 lade landstinget i Östergötland fram ett konstprogram som ett styrdokument för konstnärlig gestaltning av Framtidens Universitetssjukhus i Linköping. Konstprogrammet har utarbetats av den anlitade konstkonsulten AM public, Ann Magnusson.

Av detta konstprogram framgår att en bred konstreferensgrupp tillsatts som har ansvaret att beställa konsten till sjukhu-set. I denna grupp ingick Atte Öhrnell, konstansvarig i landstinget, flera repre-sentanter från White arkitekter, Ann Magnusson, konstkonsult, Peter Nilsson, projektchef på framtidens US. Konst-programmet klargör att efter en presen-tation av olika konstnärer tar referens-gruppen ställning till val av konstnärer. Vid en föreläsning presenterades en genomgång av ett omfattande antal re-ferensprojekt och konstnärskap, därefter har ett urval av sammanlagt 15-20 konst-närer diskuterats i varje delprojekt. I

nästa steg har referensgruppen enats om sex konstnärer ska få arbeta vidare med att utföra skissarbeten.

Efter inlämnade skissförslag avser den sakkunniga referensgruppen på basis av konstnärliga bedömningar och estetiska

6AR

TÄR

GR

AN

SKA

R

UPPHANDLINGSFIASKOT:

ÖStergÖtland fällda i fÖrvaltningSrätten

Nina Canells (Bus 2013) konstverk Impulse slight på ett blixtnedslag i kopieringstoner

som sänkts ner i golvet på Kungliga biblioteket i stockholm.

Nr 2, 2014 Artär 7

FAKTA: FormerDet finns två aspekter på tillämpningen av lagen om offentlig upphandling. Den ena är att lagen ska följas. Den andra är att det köp som sker ska leda till en bra affär och att det behov som finns tillgodoses på ett bra sätt. Även om ingen särskild form för direktupphandling är föreskriven ska man som offentlig köpare alltid beakta de grundläggande principerna för all EU-rätt och för upphandlingsdirektiven:

- Principen om likabehandling, dvs. att behandla lika fall lika och olika fall olika.

- Proportionalitetsprincipen, dvs. att ställa krav på den nivå som motsvarar behovet.

- Principen om öppenhet, dvs. att uttrycka sig så att den som är normalt insatt i den bransch där köpet sker förstår.- Principen om icke-diskriminering, dvs. att inte diskriminera någon på grund av nationalitet, samt.

- Principen om ömsesidigt erkännande, dvs. att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU/EES-länder.

FAKTA: KonkurrensEtt köp blir nästan alltid bättre om fler än en leverantör får möjlighet att lämna anbud på det som ska anskaffas. Att genomföra en konkurrensutsättning kan vara enkelt. Det kan i sin enklaste form ske genom ett antal telefonsamtal, via e-post, via ett upphandlingsstödverktyg, via en annons på organisationens hemsida, eller via en offentlig annonsdatabas. Det kan även finnas situationer då det av olika anledningar inte är lämpligt att göra en konkurrensutsättning. Dessa situationer är dock relativt få.

Många organisationer har metoder och regler för att utföra konkurrensutsättningen på ett lämpligt sätt. Det är viktigt att ta ställning till vad som är mest lämpligt i det enskilda fallet och kunna motivera detta utifrån perspektivet att organisationen måste säkerställa att man får värde för pengarna.

(Källa: Konkurrensverket)

hänsyn, erbjuda de utvalda uppdragen. Efter att KFA tagit del av konstpro-grammet gjordes en överklagan till för-valtningsrätten i Linköping. Landstinget yttrade sig och ansåg att man följt upp-handlingslagen vad gäller direktupphand-

ling och att man har möjlighet att utnyttja undantaget i syfte att undkomma utannon-sering. I yttrandet framkommer att man haft ett samarbete med Statens konstråd när det gäller att skriva konstprogram och hur texten ska formuleras för att så långt som möjligt motivera att myndigheten har rätt att använda direktupphandling. Lands-tinget skriver i yttrandet att man tagit del av konstpresentationer samt presentationer som skickats direkt.

”Statens konstråd bedriver verksamhet uppdelat på tre verksamhetsgrenar. Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön som innefattar byggnads-anknuten konst, samverkan om gestaltning av of-fentliga miljöer och konstansökningar. I konstnärs-värden är detta förfaringssätt väl känt och ett mycket stort antal konstnärer finns presenterade vid Statens konstråd. De intresseanmälningar som lämnas in är omfattande och beskriver på ett tydligt sätt konstnä-rernas inriktning och kompetens”.

Förvaltningsrätten i Linköping beslutade, 2013-01-11, att landstinget måste göra om upphandlingen med följande motivering:

”Rätten har i förevarande situation att välja mel-lan att upphandlingen ska göras om eller rättas (jfr Rå 2005 ref.47). Eftersom felen har påverkat upphandlingens konkurrensuppsökamde skede är en rättelse inte möjlig och upphandlingen ska därför göras om”.

Förvaltningsrätten hänvisar till den lagakraftvunna domen i kammarrätten Göteborg den 3 december 2008 i mål nr 5353-08. Kammarrätten konstaterar att det vid upphandling av konstnärliga tjänster råder speciella förhållanden. Trots detta ger lagen enligt kammarrätten inte utrymme för att generellt undanta upp-handlingar av konstnärliga tjänster från kravet på konkurrensutsättning.

”Avgörande för om undantaget i 15 kap.5 § 3 får tillämpas är enligt kammarrättens mening att det rör sig om en specifik situation där det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt endast kan levereras av en viss leverantör. Det måste således röra sig om en konstnärlig tjänst som av olika anledningar endast kan utföras av en viss leverantör och ingen annan. Landstinget har inte visat att förutsättningarna för att tillämpa 4 kap. 5 § 2 LOU är uppfyllda. Det kan inte anses framgå att de aktuella ge-staltningsuppdragen skulle ha sådana särskilda kravspecifikationer att endast viss konstnär kan utföra dem. Rätten anser att det i förevarande fall varit möjligt att annonsera ut gestaltningsuppdragen för att sedan utifrån inkomna intresseanmälningar välja ut ett antal konstnärer som får komma in med skissförslag i ett senare skede av byggprojektet. Landstinget har därmed handlat i strid med LOU när det underlåtit att annonsera.”

Tony Roos red.

UPPHANDLINGSFIASKOT:

ÖStergÖtland fällda i fÖrvaltningSrätten

Foto: Gouwei YanG

8 Artär Nr 2, 2014

Generaldirektörer och företrädare för fackförbund och branschorganisationer har skrivit följande debattartikel i tidningen Dagens Samhälle där de varnar för risken att skattemedel finansierar svartarbete och annan ekonomisk brottslighet om offentliga upphandlingar sker med skygglappar på. Varje år köper kommuner, landsting, myndigheter och statligt samt kommu-nalt ägda bolag varor eller tjänster för 500–800 miljarder kronor. Denna handel berör i hög grad varje medborgare och företagare, inte bara för att det handlar om våra gemensamma skattepengar, utan också för att upphandlingarna är menade att direkt eller indirekt underlätta och förbättra för alla i samhället. Lagen offentlig upphandling (LOU) är avsedd att ge alla företag samma chans att sälja sina varor och tjänster, men också för att säkerställa att anbudsgi-varna klarar de krav som ställs av upp-handlaren. Skattebetalarnas pengar ska användas på ett förnuftigt sätt. Allmänna medel ska inte gå till oseriösa aktörer som tillskansat sig konkurrensfördelar.Om företag och medborgare får uppfatt-ningen att svågerpolitik ofta avgör upp-handlingar eller att våra gemensamma skattepengar används till att betala svarta löner så undergrävs förtroendet för myn-digheter. Det skadar förtroendet i sam-hället och därmed demokratin.

KONKuRReNsveRKet konstaterar i sin rapport 2013:6 att offentlig upphandling utgör ett riskområde vad gäller osund

konkurrens, men innebär också risk för korruption och anbudskarteller. Bilden bekräftas av bland annat av fackfören-ingar, som har rapporterat problem med företag i de upphandlande verksam-heterna. Det är vanligt att företag som missköter betalning av skatter också bry-ter mot lagar om arbetsmiljöansvar eller erbjuder löner och villkor som inte är i enlighet med branschernas kollektivavtal.Även om stora delar av den offentliga upphandlingen fungerar utmärkt är pro-blemen ändå tillräckligt stora för att tas på allvar. Förutom att samhället i ökad utsträckning bör prioritera konkurrens på lika villkor som en del av god närings-politik måste övergripande förändringar ske inom den offentliga upphandlingen. Upptäcktsrisken för fuskare måste öka. Det kan bara ske genom ökade kontrol-ler från beställaren.

FaCKFöRBuNdet Vision gjorde 2013 en undersökning bland personer som är strategiskt ansvariga för upphandling i Sveriges kommuner. Nästan hälften svarar att de saknar de förutsättningar som krävs för att bedriva upphand-lingsverksamheten på ett bra sätt. Un-dersökningen visar att det finns stora utvecklingsområden, också när det gäller uppföljning och utvärdering efter det att en offentlig upphandling skett.

vIssa KOMMuNeR BegäR aktivt ut infor-mation om sina anbudsgivare och sina underleverantörer, medan andra i min-dre utsträckning utnyttjar möjligheten. Antalet förfrågningar ökar visserligen kraftigt men blir förhoppningsvis långt fler framöver eftersom samtliga kommu-ner borde ha intresse av att regelbundet

begära ut information. Under årets första sex månader gjordes över 1,9 miljoner förfrågningar, vilket kan jämföras med knappt 1,3 miljoner under hela 2013.Om uppföljningar gjordes i större ut-sträckning än i dag skulle risken för osund konkurrens minska. Företagen skulle i högre grad vara inställda på att också i verkligheten uppfylla det som står i avtalet som en gång tecknades. Att en affär är kortsiktigt god är inte tillräckligt.För att med större framgång bekämpa osund konkurrens vill vi lyfta fram några ytterligare möjligheter: Registrerings-skyldighet även för alla utländska företag som bedriver näringsverksamhet i Sve-rige skulle leda till en bättre konkurrens-neutralitet. Det är viktigt att poängtera att utländska aktörer inte är mer eller mindre laglydiga än svenska. Däremot är risken för granskning mindre för en utländsk oseriös aktör på grund av av-saknad av en generell registreringsskyl-dighet. Månatlig redovisning av arbetsgivar-avgifter på individnivå skulle ge avsevärt bättre kontrollmöjligheter. Vi är överty-gande om att det finns förutsättningar att utarbeta verkningsfulla förslag som ger eftersträvad effekt utan att samtidigt skapa merarbete för företagen. Det förebyggande arbetet mot osund konkurrens i offentliga upphandlingar behöver prioriteras på alla nivåer, från själva upphandlingen till den löpande kontrollen, men även vad gäller utbild-ning av dem som upphandlar. Dessutom behöver myndigheter och andra parter utöka samverkan med varandra för att bristerna i de offentliga upphandlingarna ska minska.

”Så stoppas fusket i upphandlingar”

6DEB

ATT

Ingemar Hansson, generaldirektör SkatteverketDan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket

Eva Fröjelin, generaldirektör EkobrottsmyndighetenIngela Edlund, LO:s andre vice ordförandeOla Månsson, vd Sveriges Byggindustrier

Johan Lindholm, förbundsordförande Svenska ByggnadsarbetareförbundetLars Lindgren, förbundsordförande Svenska TransportarbetareförbundetMarlene Malmqvist, ordförande Sveriges Möbeltransportörers Förbund

Katarina Novák, vd Skogs- och LantarbetsgivareförbundetTed Gemzell, vd Sveriges Frisörföretagare.

Nr 2, 2014 Artär 9

Ricklundgårdenett konstnärshem från 40-taletRicklundgården byggdes av Emma och Folke Ricklund. Redan tidigare hade Fol-ke byggt ateljén. Många konstnärer sökte sig till Saxnäs under den här tiden. Paret skildes så småningom och Folke flyttade till Norrköping, men konstnärerna fort-satte att komma. Emma upplät ateljén till andra konstnärer och det blev allt vikti-gare för henne att hjälpa och stödja dem. I sitt testamente uttryckte hon sin vilja att konstnärer även efter hennes bort-gång skulle få arbeta i ateljén. En stiftelse bildades och 1972 kunde man ta emot den förste stipendiaten.

huvudMäN äR RegION Västerbotten och Vilhelmina kommun. Styrelsen består av sju ledamöter. Förutom huvudmännen representeras KRO och Kungliga Konst-akademien. Stiftelsen har för närvarande tre anställda. Gerd Ulander är ordföran-de och ansvarar för vistelser, aktiviteter och utställningar. Rickard Holmberg är vaktmästare och snickare, samt Annmari Skoglund sysslar med administration, guidning med mera.

styRelseNs aRBetsutsKOtt utser sti-pendiater och ansökningar tas emot året runt. Vistelserna i stora ateljén fördelas företrädesvis till sökande med högre konstutbildning. Alla konstnärer oavsett disciplin är välkomna att ansöka. Vistel-serna i stora ateljén indelas i 12 perioder om 27 dagar. Vistelserna i Annexateljén fördelas veckovis. Ingen begränsning finns i antal veckor. Gästande konstnärer har möjlighet till ”Öppet Hus” eller annan aktivitet för att presentera sitt konstnärskap. Kultur-aftnar, föreläsningar och utställningar anordnas. Samarbete med bybor, Saxnäs IBF och skolan förekommer också. Pro-jekten kan handla om konst, dans och litteratur.

I ett saMaRBete med Sparbanksstiftelsen Norrland utdelas stipendiet ”Ateljé Rick-lundgården”. Det är ett stipendium för unga konstnärer under 40 år med rötter i Västerbotten eller Västernorrland.Stipendiet innefattar 25 000 kronor, ar-betsvistelse och möjlighet till utställning

på Ricklundgården. Lediga veckor i An-nexet under 2015 är vecka 3 till 6.Saxnäs ligger i Södra Lappland i Vilhel-mina Kommun, Västerbottens län, un-gefär fem mil från den norska gränsen. Enklaste sättet att ta sig dit är genom att flyga till Vilhelmina, nio mil från Saxnäs. Sedan får man åka buss, linje 420 mellan Vilhelmina och Klimpfjäll eller hyra bil. Man kan också ta Lapplandspilen. Buss-linjen Vilhelmina-Stockholm trafikeras flera gånger per vecka. Dessutom finns tåg som går mellan Stockholm, Öster-sund och Vilhelmina.

Göran Hahlin Vilhelmina kommun

faKta: ricklundgårdenAxel Arons väg 6 Saxnäs910 88 Marsfjäll

Tel: +46(0)940-14368 / +46(0)70 66 70049

e-mail: post@ricklundgarden.comwebb: ricklundgarden.com

Foto: riCkLundGården

10 Artär Nr 2, 2014

Sveriges Radios P1 Kaliber har granskat hur Stims upphovsrättsmedel hamnat i fel fickor och hur upphovmän aldrig fått en krona för att deras musik spelats på hotell och spaanläggningar. Artär har tidigare rapporterat hur Bonus-presskopia inte heller betalar ut individuell ersättning och flera organisationer och hundratals rättighetshavare ställs utan rätt till ersättning.

Stim, svenska tonsättares internationella musikbyrå, hade ifjol ett rekordår och samlade in över 1,4 miljarder kronor från kunder för rätten att spela musik för allmänheten. Det handlar ofta om musik som spelas i radio och tv och bland an-nat för att ha stämningsmusik i relax- och poolavdelningen. Tommy Kaså är medlem i Stim som enligt senaste årsredovisningen är en av de effektivaste upphovsrättsorganisatio-nerna i världen, men när Kaliber gran-skar utbetalningarna till Tommy Kaså kan vi inte hitta några pengar som går att spåra till några spaanläggningar.Ute på Yasuragi rullar ju din musik från 07.00 till 23.00 i princip. Hur mycket pengar har du fått för det? – Så vitt jag kan bedöma så är det väl ingenting för det. Jag har inte fått någon musik som är kopplad till det. Och det är inte bara min musik utan mina kollegors musik också.Om Stim inte har koll på det här, hur påverkar det deras rätt att ta betalt när musiken spelas? – Det är inte bra på något sätt, där-för det är ju inte bara vi som blir förda bakom ljuset utan även Stims kunder. Jag

tror att betalningsmoralen för många av Stims kunder är just det att man är för-vissad om att pengarna rinner tillbaka till musiken.Hur är då respekten för enskilda rät-tighetsinnehavare? – Oerhört hög. Man kan skicka folk till månen och det går att klyva atomer och så vidare. Men det finns i dag ingen databas som täcker alla spakomponister eller som täcker alla mindre kända upp-hovsmän, säger Strandberg. – Vi har 74 000 anslutna i Stim. Det är bara en tredjedel som överhuvudtaget får några stimpengar. Av dem är det bara 5 000 som regelbundet får pengar från Stim och av dem är 100 personer som kan leva på musik så det är ett väldigt spann på rättighetshavarna. Vi visar också listorna för Tommy Kaså och visar att hans låtar har spelats 3339 gånger på de tre spaanläggningarna.Det här är något som faktiskt rapporteras in till Stim. – Ja, det är intressant då finns det rapporter, även om det givetvis är bristfälligt så finns det rapporter som man då slänger i papperskorgen förstår jag för det här speglar ju inte utbetalningarna alls. Stim vd Karsten Dyhrberg svarar: – Vi avräknar (utbetalar) 1,3 miljarder kronor om året och de går i huvudsak till helt rätt upphovsmän. Nu får vi mer infor-mation och det är bra, för vi vill gärna förbättra vår tjänst. Vi har ingen rätt att existera om vi inte servar våra upphovs-män tillräckligt bra.

eN av stIMs ägaRFöReNINgaR, För-eningen svenska tonsättare, FST, som bara har 357 medlemmar, får över tre

miljoner kronor i kopieringsersättning från svenska skolor utbetalade via en organisation som heter Bonus copyright. Det är en ersättning för att lärare ska ha rätten att dra papperskopior på notblad. Av de tre kopieringsmiljonerna kom 700 000 från landets kommunala musik- och kulturskolor. Men hur mycket konstmu-

sik kopieras egentligen på musikskolorna? 45 kronor per elev betalar kulturskolan i Södertälje för att lärarna ska kunna dra en kopia av noterna på gånglåt från Äppelbo eller Alicias senaste hit. Kopieringspengar som ska gå till tonsättarna, men på samma sätt som med bakgrundsmusiken är det svårt att i praktiken veta exakt vad som kopieras. För att undersöka verklig-

heten gör man stickprovskontroller där kopior från några utvalda skolor räknas. Erika Förare satt senast och räknade igenom 15 000 notkopior för FST:s räk-ning men hon tyckte att det var sorgligt få som hörde till FST:s tonsättare. Det mesta hamnade i pophögen eller hos de stora förlagen. Men när pengarna sen fördelas så handlar det inte längre om en

6REPO

RTA

GE

pengar från Stim hamnar i fel fickor

”Vi har ingen rätt

att existera om vi inte

servar våra upphovsmän

tillräckligt bra.”

Nr 2, 2014 Artär 11

hundradel utan tolv procent som hamnar på föreningens konto. Och pengarna för-delas till föreningens medlemmar. Totalt fick FST 3,3 miljoner i kopieringsersätt-ning år 2013. Den största delen delas ut i klumpsummor och sådan har Erika Fö-rare fått, framgår av Kalibers granskning. – Jag har ju fått generella bonuspeng-ar. Det delas till de som varit medlemmar i föreningen i mer än fem år. Åtta till nio tusen kronor handlar det om per år. Martin Q Larsson är ordförande i FST och han får samma typ av ersättning. Han får också kopieringsersättning. – Jag har fått pengar från Bonus co-pyright. Men vi upptäcker också något annat. Över 30 procent av bonus-medlen, 1,2 miljoner, betalas aldrig ut till medlemmarna. 1,2 miljoner blir något som våra källor kallar ”funny mo-ney”, pengar som föreningen kan använda till vad de vill. Till exempel ett bidrag till en fest. Vi frågar ordföranden Martin Q Larsson om det. – De som då inte kommer i fråga för den här individu-ella fördelingen och även de andra får då del av det på ett annat sätt. Därför använder vi det till FST:s ordinarie verk-samhet, till exempel för utbildningar, hjälp med juridisk rådgivning eller hjälp med resor.Men när vi tittar på er ekonomiska rapport från 2013 så hittar vi klubb-kvällar för 81 000 kr, årsmöte med

middag med mat och alkohol för 216 000 och en julmiddag för 618 000 kr? – Ja, och? Nu vill du ifrågasätta hur FST använder sina pengar överhuvudta-get? Vi har inte öronmärkt att exakt de här pengarna från Bonusavräkningen ska gå till exakt de aktiviteterna utan vi har en vanlig redovisning. Vi återvänder till Kulturskolan i Sö-dertälje. Kulturskolechefen som heter Fredrik Österling ska precis betala årets räkning för kopieringsersättning 47 900 kronor. Han går själv på FST:s fester men är kritisk. Han tycker att pengarna skulle kunna användas till annat. – Jag tycker att i det här fallet, när det ändå är så att det bevisligen finns oer-

hört lite pengar för nyskriven musik i det här landet, så tycker jag att det strategiskt är ett misstag att lägga dem på stjärnkockar. En upphovs-mans verk växlas in och blir en pilsner liksom. Föreningen svenska ton-sättares ordförande Martin Q Larsson berättar för Kaliber att man regelbundet bjuder landets kulturmakthavare på

påkostad julmiddag. Det handlar om stat-liga tjänstemän som föreningen vill skapa en god relation till och syftet är att skapa en miljö som ska leda till mer musik. 2013 rörde det sig om en middag där 271 gäster åt på lyxkrog i Stockholm till en totalkostnad på 340 874 kronor. En kostnad som utslagen per person blir närmare 1 260 kronor, för mat och al-

kohol. FST är en av ägarna till Stim och middagen bekostas med upphovsrätts-pengar från Stim, men även kopierings-ersättning från bland annat kommunala musik- och kulturskolor. Enligt placeringslistorna som Kaliber gått igenom handlar det bland annat om tjänstemän på bidragsgivande myndighe-ter som kulturdepartement, Musikverket, konstnärsnämnd och Kulturrådet. I Kulturrådets interna policy mot mutor och jäv står det att förmåner över 1000 kronor inte är tillåtet och i Musikverkets policy läser Kaliber att det är olämpligt att ta emot förmåner från dem som ansöker om bidrag eftersom de handlar om beroendeställning. Generaldirektören för Statens musik-verk Stina Westerberg har fyra år i rad lå-tit sig bjudas tillsammans med sin make. – Vi ser det som att den här middagen är en representation.Din man bjuds på den här middagen för 1260 kronor, kan du se att det kan tänkas ses som en förmån? – Ja, det kan jag mycket väl tänka mig att det kan ses som. Nu har vi ju inte sett det som det men det är ju självklart att vi behöver titta över de regelverken. Enligt Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, kan det vara fråga om ett mutbrott. – Om du erbjuder någon en tjänst el-ler gåva i syfte att de ska fatta ett, för dig, förmånligt beslut så är det ett mutbrott, säger Dennis Tölborg Göteborg.

Sveriges Radio Kaliber

”Jag tycker att det är ett misstag, en

upphovsmans verk växlas in och blir till en

pilsner.”

Foto: wikimedia CommonS

12 Artär Nr 2, 2014

6NYH

ETER

I en sammanfattande rapport från Rådet för kulturella och kreativa näringar ges tre förslag till förbättringar för kulturföretagare.

Regeringen beslutade 2009 om en handlingsplan för utveckling av områ-det kulturella och kreativa näringar till och med 2012. Ett råd för kulturella och kreativa näringar beslutades se-nare och tillsattes under hösten 2010 i syfte att bistå regeringen i arbetet med handlingsplanen samt att initiera och stimulera en bredare diskussion om hur kultur och kreativitet som värde-skapande verksamheter kan kopplas till entreprenörskap och innovation för tillväxt och utveckling av näringsliv - och för samhället i stort. Nu har den sammanfattande rapporten kommit där tre förstag presenteras.

Förslag 1Detta förslag heter ”från särintressen till allmänintresse” och bygger på att de kreativa näringarna behöver en samlad röst. Rådets rekommendation är därför att staten aktivt stimulerar och stödjer det initiativ som tagits av flera bransch-förbund inom KKN till bildandet av ett nätverk. Detta nätverk kan utgöra en samlande struktur för sektorns utveck-ling kring viktiga gemensamma frågor samt vara den tydliga samtalspart till politiken som hittills saknats.

Förslag 2I detta förslag föreslås att en ny verk-samhetsstödjande bolagsstruktur skapas för en utvidgad service till konst- och kulturföretagande. Rådets rekommen-dation är att staten aktivt medverkar till att stödja bildandet av serviceföretag för att tillskapa en för konst- och kul-turföretagare motsvarighet till läkarnas och tandläkarnas Praktikertjänst. Detta skulle tillåta konstnärsföretagare att bättre och tryggare kunna fokusera på utveckling av innehåll, kvalitet och vär-

de, istället för att syssla med ekonomisk och juridisk administration – något som kan utföras bättre av specialister. Då kulturföretag är relativt små före-tag jämfört med i andra branscher och med generellt lägre intjäningsförmåga i kombination med ojämna kassaflöden, vore det önskvärt att skapa skalförde-lar inom administration, företags– och privatekonomisk planering, krediter och garantier, försäkringslösningar, redovis-ning av lön och skatter, IP-avtal med mera.

Förslag 3Uppmuntran föder världsklass handlar om en nationell satsning på premiering och utmärkelser för kreativ utveckling av kommunikation, plattformar, pro-dukter, tjänster och upplevelser som bidrar till ökad internationell konkur-renskraft för den svenska besöks- och turistnäringen. Rådet rekommenderar att staten aktivt katalyserar instiftandet av ett stort antal utmärkelser som möj-liggör kvalitetsutveckling ur ett relevant efterfrågeperspektiv, i olika kategorier på lokal, regional och nationell nivå. Vidare att Visit Sweden ges uppdra-get att i samarbete med ett nätverk av KKNs branscher utarbeta kriterier och bedömningsgrunder för dessa priser.

Red.

nya förslag ska gynna landets kulturföretagare

Utlysning av gestaltning av Rambergsvallen i GöteborgDet av Göteborgs Stad helägda fastig-hetsbolaget Higab utlyser nu en intres-seanmälan för konstnärlig gestaltning av Hisingens nya fotbollsarena, Nya Rambergsvallen. Upphandlingen avser dels en konstnärlig gestaltning av en ut-vändig fris, dels ett invändigt hängande ljuskonstverk. Anmälan skall vara Higab tillhanda senast den 7 januari 2015 klockan 15.00. Ytterligare information om upphand-lingen finns på Higabs hemsida. Andreas Roth på Göteborg Konst kan också ge mer information.

Regeringen har förlängt Kulturbyggan till 2015Nu har regeringen fattat beslut om att förlänga projektet Kulturbryggan till och med den 31 december 2015. Genom beslutet finns en rad nya utlysningar ute. Utlysning 1: öppnar 18 mars och stänger 8 april klockan 00.00 och gäller startstöd och genomförandestöd. Beslut fattas under midsommarveckan. Utlysning 2: öppnar 22 juni och stäng-er 27 augusti klockan 00.00 och gäller startstöd och genomförandestöd. Beslut fattas under vecka 45. Ansökningshandlingarna kommer att finnas tillgängliga i anslutning till res-pektive utlysning. Konstnärer är varmt välkommen att höra av sig på mejl eller via telefon, eller genom att boka tid för ett personligt möte med kansliet för att diskutera ideér eller ansökan. Samtliga kontaktuppgifter finns på vår hemsida, www.kulturbryggan.se.

Ansökningsdagar för ateljéstipendierKunming i Kina 2014-2015: Stipendiet avser en tremånaders gästateljévistelse under perioden från 1 juni till en 31 au-gusti 2015. Den sista ansökningsdagen är 21 februari 2015. Querétaro, Mexiko 2014-2015: Stipen-diet avser en tremånaders gästateljévis-telse under perioden från den 1 septem-ber till den 30 november 2015. Den sista ansökningsdagen är den 21 maj 2015.

litografi av honoré daumier, 1865.

Nr 2, 2014 Artär 13

När regeringen la fram sin budget i Riksdagen valde Sverigedemokraterna att fälla den. Artär har synat vilka kultursatsningar som ursprungligen fanns med.

Det var i oktober i samband med att regeringen lämnade över sin budgetpro-position till riksdagen som kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke presenterade regeringens satsningarna. – De visar att regeringen prioriterar kulturen. Ett levande kulturliv, tillgängligt för alla, ger bildning samt kulturell och intellektuell stimulans och bidrar till att vår demokrati fördjupas, sa ministern. Regeringen föreslog att kulturbudge-ten för 2015 skulle ökas med 252 mil-joner kronor. Detta inklusive anslagens pris- och löneomräkning som uppgår till cirka 41 miljoner kronor. Hela kultur-budgeten omfattar 7,1 miljarder kronor. – Regeringens kulturpolitik är tydlig. Den ska skapa förutsättningar, en bra jordmån, för den fria kulturen att utveck-las i, sa Alice Bah Kuhnke. Förslaget var att införa fri entré på de statliga museerna, 80 miljoner kronor skulle avsättas för den reformen från och med 2015. Regeringens avsikt var

att fri entré skulle införas på de berörda museerna under våren 2015. Regeringen föreslog också att Skapande skola-insat-sen skulle förstärkas med 25 miljoner kronor för 2015 till att omfatta 199 miljoner. Därefter skulle 30 miljoner tillföras årligen. – Bildning och kultur hör samman. Därför bör sam-verkan mellan kulturskolan och grundskolan stärkas. Större möjligheter för sam-verkan gör att kulturskolans förtjänster även kommer grundskolan till del, sa hon.

RegeRINgeN vIlle äveN satsa 230 miljoner kronor på kulturverksamhet i mil-jonprogramsområden och konstnärlig gestaltning av områdena under perioden 2015 till 2018. Av dem skulle 50 miljoner kronor ha avsätts för 2015. Satsningen ska främja lokala civilsamhällesorganisationers ini-tiativ för att utveckla kultur. – Alla människor, oavsett bakgrund, bostadsort eller skede av livet, har rätt till ett rikt och mångfacetterat kulturliv. Denna satsning är ett uttryck för vår

ambition att göra kulturen tillgänglig för fler, sa Alice Bah Kuhnke. Scenkonstallianser skulle tillföras 20

miljoner eftersom de anses bidra till att öka den sociala och ekonomiska tryggheten för frilansande kulturarbetare. Allianserna inom teater-, dans- och musikområdena skulle också ha tillförs ytterli-gare 20 miljoner kronor från och med 2015, vilket skulle vara en höjning från 62 mil-joner till 82 miljoner.

aRBetsMaRKNadeN FöR yrkesverksamma inom tea-ter, dans- och musikområdet kännetecknas av få fasta anställningar och en stor andel tidsbegränsade upp-drag. För att förbättra för-

utsättningarna för scenkonstnärerna har scenkonstallianser inrättats där ma kan få anställning och ersättning under perioder då de saknar anställningar. – De fria kulturarbetarna arbetar ofta under tuffa förhållanden. Regeringens satsning gör att fler kulturskapare får möj-lighet att arbeta under förbättrade villkor, säger Alice Bah Kuhnke. Red.

Så ville regeringen stärka kulturområdet i sin budget

”Regeringens kulturpolitik ska skapa

förutsättningar för den fria kulturen att utvecklas.”

materialrabatt hos nyans i Helsingborg

medlemmar i kFa får:

25% rabatt på oljefärger och grafikfärger

hos nyans i Helsingborg.www.nYanSHeLSinGborG.Se

tel: 042-32 61 61.

Teckna ateljéförsäkring genom KFA med Boxförsäkra

Nu kan du äntligen få din verksamhet försäkrad!Du som är konstnär och medlem erbjuds en förmånlig för-tagsförsäkring som är anpassad för dig som arbetar med någon form av hantverk/konst. Försäkringen ger ett tryggt

skydd dygnet runt och är mer omfattande än de försäkringar som finns på marknaden idag.

Priset för konstnärsförsäkringen är 175 kr/mån och kan betalas genom autogiro.

(Gäller för en omsättning upp till 1 mkr per år.)

Kontakt: Jan Persson tel. 031-7756302, 0708-711225. e-post: jan.persson@boxworld.se

www.boxforsakra.se

14 Artär Nr 2, 2014

6EKO

NO

MI

Så driver dU eget SoM KonStnärÅrets arbetsstipendier inom konstområdet bild- och formBildkonstnärsfonden har beslutat om årets arbetsstipendier. Av de 1 763 in-komna ansökningarna beviljades cirka 11 procent eller totalt 195 stycken. Stipendierna är fördelade på 68 ett-åriga arbetsstipendier på 100 000 kronor, 115 tvååriga arbetsstipendier på 120 000 kronor per år under två år och tolv fem-åriga arbetsstipendier på tre basbelopp per år (förnärvarande 133 000 kr). Stipendierna riktas till yrkesverk-samma bild- och formkonstnärer och är avsedda att ge tid till fortsatt konstnärligt arbete. Vägledande för fördelningen är konstnärlig kvalitet, att den sökande är yrkesverksam och har ekonomiskt behov av stipendiet. Drygt en tredjedel av stipendierna går till sökande som inte tidigare fått något arbetsstipendium eller annat större sti-pendium från Konstnärsnämnden. Syftet med detta är att sprida stipendierna på flera mottagare och ge nya konstnärer möjlighet att utveckla sitt arbete. Stipendierna fördelas till bild- och formkonstnärer verksamma inom olika genrer. Ungefär fyra femtedelar av alla ansökningar kommer från sökande från något av de tre storstadslänen, Stock-holm, Västra Götaland och Skåne. Det är också storstadsregionerna med sina högskolor, institutioner och offentliga arenor för bild- och formkonstnärer som har flest beviljade ansökningar med 87 procent. Stipendiaterna är mellan 26 och 75 år gamla, genomsnittsåldern är 40 år. Av ansökningarna kom 60 procent från kvinnor och 40 procent från män vilket också avspeglas i stipendierna.

Ny utlysning på barnsjukhusLocum och Stockholms Läns Lands-ting bjuder yrkesverksamma konstnärer att anmäla intresse för ett konstnärligt gestaltningsuppdrag i samband med ombyggnationen av mottagningen för Astrid Lindgrens barnsjukhus på Karo-linska Huddinge. Den konstnärliga ge-staltningen ska täcka in alla publika delar av den nya mottagningen. I och med att gestaltningen ska ta plats i olika utrym-men spridd över en större yta kommer uppdraget att ges till endast en konstnär som får ansvara för helhetsuttrycket.

För att bedriva näringsverksamhet ska vissa av Skatteverket upprättade krav vara uppfyllda. För att vara näringsid-kare krävs att man arbetar självständigt, det ska vara en varaktighet och finnas ett vinstsyfte. Den som har en enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag redovisar sina inkomster under inkomstslaget näringsverksamhet. Man har FA-skatt-sedel för enskild firma för att också kunna ta anställning för sådant som inte ingår i näringsverksamheten. Enskilda firmor redovisar sina in-komster och kostnader från bokföring-en, samt övriga ej bokförda inkomster och kostnader på blankett NE. Deläga-re i handelsbolag redovisar sin andel av bolaget på blankett N3A samt eventu-ella andra, i handelsbolaget ej bokförda inkomster och kostnader. Alla som bedriver näringsverksamhet är skyldiga att upprätta en bokföring.Verksamhetens inkomster och kostna-der måste bokföras och ett årsbokslut ska upprättas. Det är i princip ingen skillnad på de avdrag som kan yrkas under inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksam-het, utan principen är att kostnaden ska vara nödvändig för intäkternas förvär-vande. Samma regel gäller här som un-der inkomst av tjänst, att vissa kostna-der som man kan anse vara nödvändiga för inkomsternas förvärvande, i praxis anses som en privat levnadsomkostnad och/eller en skattemässigt icke avdrags-gill kostnad och därmed inte är avdrags-gill i deklarationen. Avdrag för kläder är en sådan kostnad som ofta bedöms som privat levnadsomkostnad för att de går att använda privat. Det finns dock en del avdrag och skattemässiga justeringar som endast kan göras under inkomst av närings-verksamhet. Om man i näringsverk-

samhet inte kan påvisa att man har ett arbetsrum tydligt avskilt kan man istäl-let erhålla ett schablonavdrag för ar-betsrum i bostad om 4 000 kronor för lägenhet och 2 000 för villa. För detta behövs också att man arbetar minst 800 timmar i hemmet för verksamheten. Många konstnärer har ojämna inkomster mellan åren och under in-komstslaget tjänst beskattas inkomsten det år man får den utbetald. Det inne-bär att man inte kan påverka beskatt-ningen och kan få betala högre skatt än en person som har näringsverksamhet och själv kan planera skatten genom vissa avdrag och avsättningar. Det finns en möjlighet för anställda att utjämna skatten och det är reglerna om ackumu-lerad inkomst. Under inkomst av näring kan man göra avdrag för avsättning till upphovs-mannakonto, periodiseringsfond eller expansionsfond för att jämna ut ovanligt höga inkomster. Det kan vara värdefullt om man ett år överstiger gränsen för att betala statlig inkomstskatt. Istället för att detta år betala statlig inkomstskatt kan man lösa avsättningen ett annat år.

Vad räknas som konstverk?I mervärdesskattelagen knyts definitio-nen av konstverk till de varukoder som används i EU:s tulltaxa, så kallade KN-nummer. Man kan söka varukod på Tullverkets webb www.tullverket.se. Som konstverk i momssammanhang räknas inte brukskonst och byggnads-konst. Brukskonst är nyttoredskap med en konstnärlig formgivning. Exempel är glas, porslin, keramik, möbler och textilier. Byggnadskonst är till exempel ritningar, hela byggnader och byggnads-detaljer. Om brukskonst och byggnads-konst säljs som varor är skattesatsen 25 procent. Detta gäller inte för byggnader som är fastighet enligt mervärdesskat-

Skattesatser, vinstmarginalbeskattning och olika definitioner på vad som anses vara ett konstverk. Den ekonomiska verkligheten är komplicerad för konstnärer som driver företag. Med hjälp av Skatteverket har därför Artär tittat närmare på några viktiga regler.

Nr 2, 2014 Artär 15

Så driver dU eget SoM KonStnär

telagen. Sådan försäljning är momsfri. En konstnärs utförande av väggmålning eller andra utsmyckningar av byggnaden betraktas som försäljning av tjänst på fastighet där skatten är 25 %.

Moms på försäljningenDen som är konstnär kan sälja sina egna konstverk momsfritt om beskattnings-underlaget under ett beskattningsår är lägre än 300 000 kronor. Det innebär att om försäljningen uppgår till mer än 336 000 blir man skattskyldig från första kro-nan. Man ska då redovisa moms med 12 procent på beskattningsunderlaget för all försäljning av konstverk under året. Reg-lerna om en konstnärs försäljning gäller även konstnärers dödsbo. Frigränsen på 336 000 kronor gäller inte om man säljer konsten genom sitt bolag, då är skattesatsen 25 %. Frigrän-sen gäller inte heller om man säljer rättig-heten till sitt verk. Då är skatten 6 %. Ett fiktivt exempel: Konstnären Acke, som inte är momsregistrerad, har under året sålt konstverk för 290 000 kronor. En kund vill i december samma år köpa ett verk för 50 000. Acke ger kunden rabatt och säljer konstverket för 45 000 kronor. Genom att sänka priset kommer Ackes försäljning under året att uppgå till 33 5000 kronor. Acke blir då inte skattskyldig till moms för omsättningen av egna konstverk eftersom hans be-skattningsunderlag är lägre än 300 000 kronor. Om Acke hade sålt verket för

50 000 skulle hans beskattningsunderlag uppgå till mer än 300 000 kronor och han skulle då bli skattskyldig.

Vad är frivillig skattskyldighet?Man kan begära frivillig skattskyldighet om man inte når gränsen på 336 000 kronor. Skatteverkets beslut om frivillig skattskyldighet gäller till utgången av an-dra året efter beslutsåret. Ett beslut som fattas 2012 gäller till utgången av 2014.

Vad är konsthandelsförsäljning?En konsthandel eller ett galleri som säljer inköpta konstverk ska ta ut 25 procent i moms på försäljningspriset. Vid vinst-marginalbeskattning är momsen 25 %. Samma skattesats gäller när konstnärens aktiebolag eller handelsbolag säljer.

Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vinstmarginalbeskattning, VMB, innebär att man beräknar momsen på vinstmar-ginalen, det vill säga skillnaden mellan varans försäljningspris och inköpspris. Man får använda VMB om man köpt konstverket från någon som inte är skatt-skyldig till moms eller från någon som själv tillämpat VMB i Sverige eller i annat EU-land. Det finns också möjlighet att kunna få tillämpa VMB vid försäljning av konstverk som man importerar eller köper från en skattskyl-dig upphovsman eller dennes dödsbo. För att kunna göra det måste man ha begärt beslut om att få tillämpa VMB

hos Skatteverket vid försäljning av såda-na konstverk. Ett sådant beslut gäller till och med det andra året efter beslutsåret.

Vad gäller för försäljning mot provision?Gallerier förmedlar ofta konstverk för konstnärens räkning. Konstnären är då den verklige säljaren och ska redovisa moms på hela försäljningssumman om han är skattskyldig, det vill säga har upp-nått omsättningsgränsen eller är frivilligt skattskyldig. Det är viktigt att det klart framgår av fakturan att konstnären är säljare gentemot kunden. Galleriet ska i egenskap av förmedlare redovisa moms på erhållen provision. Ett exempel: En momsregistrerad konstnär säljer en tavla genom ett galleri. Köparen betalar 10 000 kronor. Galle-riet får 40 procent i provision inklusive moms av konstnären för förmedlings-tjänsten. Kunden betalar ett pris som inkluderar 12 procent moms på beskatt-ningsunderlaget. Det innebär att mom-sen på försäljningen är 10,71 procent av priset inklusive moms. Kunden betalar 10 000 kronor varav moms är 1 071 kro-nor, Konstnärens beskattningsunderlag blir 8 929 kronor, provision 4 000 kro-nor varav moms blir 800 kronor. Konstnärens utgående moms blir 1 071 kronor, ingående moms 800 kronor och moms att betala 271 kronor. Gal-leriet ska redovisa 800 kronor i utgående moms. Red.

Foto: rikSbanken

16 Artär Nr 2, 2014

6NO

TISER

Anmälan öppen till skånsk vandringsutställningUtvalt 2015 är en återkommande ju-rybedömd vandringsutställning som bjuder in utövare inom konsthant-verk, slöjd och form med anknytning till Skåne. Utvalt riktar sig till alla som arbetar med hantverksmässigt form-skapande i eget namn, slöjdare, konst-hantverkare och formgivare med olika inriktning. Du som söker kan verka som professionell utövare, som kun-skapsbärare och slöjdare eller skapa för privat ändamål på din fritid. Anmälan är öppen under preioden från den 15 november 2014 till den 15 februari 2015. Anmälningsavgiften per bidrag är 300 kronor. Du kan söka med max tre olika bidrag. Då du anmält ett bidrag får du ett anmälningsnummer som måste uppges tillsammans med din betalning. Din ansökan gäller från det din betalning är registrerad. Betalning görs till bankgiro 565-9438. För att söka till Utvalt krävs någon form av anknytning till Skåne: till ex-empel att du är verksam, bosatt, född, tillfälligt boende, utbildad/pågående utbildning i Skåne. Det kan också vara att du arbetar med ett material eller uttryck som tydligt hämtar inspiration i Skånsk form- eller mönstertradition. Du beskriver kortfattat vad som är ditt eller bidragets anknytning. Utvalt förbehåller sig rätten att avgöra moti-veringens relevans. Alla former, uttryck och material är välkomna, allt från traditionella slöjd- och bruksföremål till det fria och konceptuella. Likaså gemensamma och gränsöverskridande projekt mel-lan utövare inom olika traditioner. De som väljs ut att medverka i vandringsutställningen kommer er-hålla utställningsersättning en gång under perioden mellan 2015 och 2016. Beloppet fastställs av Kulturrå-det under 2015. Bidragen i utställningen kommer inte vara till försäljning. Utvalt arrangeras av Konsthant-verkscentrum, Skånes Hemslöjds-förbund och Form/Design Center. UTVALT utvecklas med stöd från Region Skåne.

Just nu finns gott om utlagda intresseanmälningar för konstnärliga gestaltnings-uppdrag inom Landstinget i Östergötland.

Under den närmaste framtiden kom-mer ett antal nybyggnadsprojekt att genomföras i Landstinget i Östergöt-land. Fram till år 2020 kommer ett antal konstnärliga gestaltningsuppdrag samt löskonstinköp göras under perioden.Upphandlingarna läggs ut löpande. Giltigheten på en intresseanmälan varar till år 2020. Vid behov kan den kompletteras och uppdateras under giltighetstiden. Den ska lämnas i form

av en A4-mapp med bilder, CV/kon-taktuppgifter och kort presentation av konstnärens konstnärskap. Landstinget är intresserade av alla konstnärliga ut-tryck, även design och konsthantverk. Beslutade byggprojekt just nu är Framtidens US Linköping (FUS), Hus 511 Linköping, Psykiatrihus Linköping, Rättspsykiatrisk Regionklinik Vadstena (RPR), Vision 2020 Vrinnevisjukhuset Norrköping. De platser som just nu är aktuella för konstnärliga gestaltningsuppdrag är Framtidens US i Linköping, Rättspsy-kiatrisk regionklinik i Vadstena (RPR), Vision 2020 Vrinnevisjukhuset i Norr-köping och Psykiatrihus i Linköping.

Red.

gott om nya utlysta uppdrag i Östergötland

Kulturrådet fördelar från och med i år projektbidrag till fria yrkesverksamma aktörer inom bild- och formkonstområdet.

Kulturrådet har tidigare haft särskilda bidrag för internationellt kulturutbyte. De hette internationellt mobilitetsstöd och bidrag till internationella samar-betsprojekt. Från och med 2014 kan man istället söka bidrag för internatio-nellt kulturutbyte inom projektbidraget till bild- och formkonst. Bidraget kan sökas av professionella aktörer inom bild- och formkonst. Sö-kande ska vara en juridisk person eller enskild näringsidkare med F-skatt. Man kan söka projektbidrag för nationella eller internationella projekt. Det kan till exempel vara utställningar, workshops, seminarier och EU-projekt. Man kan också söka för resor och frakt. Internationella projekt är samarbeten mellan Sverige och minst ett annat land ingår. Man kan ansöka för projekt som ska ske i Sverige eller i utlandet. Syftet med bidraget är att främja mångfald, kvalitet och förnyelse och an-

nan kulturpolitiskt värdefull utveckling inom det fria kulturlivet. Konstnärlig kvalitet och verksamhetens storlek be-döms. Kulturrådet prioriterar projekt som kommer att möta en publik. Geo-grafisk spridning och verksamhet för barn och ungdom prioriteras. Den totala bidragsfördelningen för året ska präglas av hög konstnärlig kvalitet, förnyelse och utveckling, geo-grafisk spridning, internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete, mångfald i utbudet där särskilt ett barn- och ungdomsperspektiv ska beaktas, ett tillgänglighetsperspektiv som innebär att människors olika förutsättningar att möta bild- och formkonst beaktas, ett jämställdhetsperspektiv och lokal och/eller regional förankring. Villkor för bidraget är bland annat att projektet har annan finansiering än det bidrag som söks från Kulturrådet, att projektet genomförs enligt de pla-ner som finns i ansökan, att bidraget används enligt gällande riktlinjer och att redovisning av projektet och hur bidra-get har använts lämnas enligt Kulturrå-dets anvisningar.

Red.

Kulturrådet fördelar projektbidrag

Nr 2, 2014 Artär 17

Lyckad utställning på nya StadsbiblioteketI mitten av oktober genomförde KFA en temautställning i utställningshallen på Göteborgs nya Stadsbibliotek.

Temat denna gång var mångfald övrsatt till många utländska språk, kinesiska, arabiska, serbiska, afrikanska, tyska, finska, ryska md mera. På utställningen visades bland annat metallkonst och smide, textildesign, bildkonst och konsthantverk. Definitionen på biologisk mångfald är en variationsrikedom bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa

organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Detta är ingen enkel definition och knappast en vetenskaplig sådan. Vill man vara elak kan man säga att den innefattar allt i naturen från skogar och hav till vargar och skalbaggar och genetiskt unikt bestånd av gran och liknande. Den viktigaste innebörden är dock att begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna.

Red.

Nr 2, 2014 Artär 17

18 Artär Nr 2, 2014

MED

LEMM

AR

NA

Karin Rolen NordstrandBildkonstnär, Sundsvall

Per Wilhelm WahlroosBildkonstnär, skulptör och författare, Stockholm

6

Jag heter Karin Rolen Nordstrand och är född 1943 i Sollefteå, men är numera bosatt i Sundsvall. Jag har gått en tvåår-ig utbildning vid Sundsvalls Konstskola samt deltagit i många vidareutbildning-ar inom det konstnärliga området vid Sundsvalls Kollektivverkstad där jag är medlem sedan många år. Jag målar i alla tekniker och har också jobbat litet med grafik. Även om mina motivval varierar stort har jag alltid haft en bas i mina kattmålningar. Djur, barn och kvinnor kan väl sägas vara mina favoritmotiv. Jag har haft många utställningar över hela Sverige – både separat och i sam-lingssammanhang. Har dessutom del-tagit i utställningar i London och New York. Hemsida: www.karinrolennordstrand.se.

Redan innan jag kunde tala fanns bilder av färg i mitt inre. Mina allra första min-nen, dagdrömmar och tankar förhöll sig till färg. Jag såg kulörer innan jag drack välling. Måleriet är således en naturlig disciplin för mig i kontrast till skrivan-det som mer var ett hantverk som krävt en längre sträcka. Jag har gett ut fyra böcker, tre diktsviter och en saga. Jag är uppvuxen i Östra Småland och är bosatt i Stockholm sedan mitten av nittiotalet. Jag har jobbat professionellt som litterär kompositör sedan en vistelse i Hamburg 1992. Jar har arbetat med bildkonst, måleri och skulptur sedan 2002. Jag har arbetat intensivt i ateljéer samt under tiden gått

utbildningar. Jag gick en språkkurs i Aix våren 2003 med lektioner i måleri och analogt foto i Marseille. Marchutz School OF Art som är en amerikansk konstaka-demi med filial i Aix där jag fick gå som gästelev några sommarveckor. Jag spela-de också in mitt första album på franska i Marseille och hade uppläsningar somma-ren 2003 i Aix, Marseille och Paris. Sedan följde Grafikskolan år 2004, Stockholm, följt av workshops 2004 och 2007 i glas-

gjutning och glasdesign i Orrefors, konst-skolan Idun Lovén en termin samt andra utbildningar i offset lito, digigraphie, bronsgjutning och bronsskulptur. Jag har sammanlagt gått åtta konstutbildningar och behärskar 16 tekniker/discipliner. Jag har haft flera separatutställningar i Stockholm varav några på Galleri Gum-meson, Oyster Bar, SO Stockholm tidi-gare ”Doktor Glas” samt två separatut-ställningar på Konstart.

Nr 2, 2014 Artär 19

Mona Inga-Lill NylénBildkonstnär, Lerum

Maria LindströmKeramiker, Halland

Vid foten av en ås (Hal-landsåsen) och slutet, eller om man vänder på det, i början av ett län (Halland) bor jag i en liten stuga till-sammans med en liten skäggprydd gubbe, en liten hund och en liten katt. Här finns även min lilla verkstad. Året 1961 kom jag till värl-den i Västergötland och sedan har färden ned över landet gått i omgångar. Och med tiden blev jag Keramiker. Ma-terialen är många som mina fingrar och händer rör sig i, men bäst trivs dom i leran.

Leran som glatt och ibland lite motsträvigt glider under

mina fingrar. Stengods och Raku är det som jag mestadels arbetar med. I verkstan står en drejskiva som numer har slutat viska förföriska ord av lockelse till

mej. Dammet har istället blivit dess bundsför-vant. Och bordet som är stort och fyrkantigt mitt i rummet skryter kaxigt över sin

förträff-lighet som nöd-vändig arbets-yta. Jag drejar inte, utan tum-mar, kavlar eller bygger upp

mina alster. Det som jag skapar är handfat, kakel, mosaik, bruks-gods och skulpturer. Och det som fas-cinerar mej ofta är dom små i naturen, insekterna. Under den

varmare tiden av året håller jag Rakukurser och då ofta om natten där eldslågorna och glöden får förstärka den lite magiska känslan som en Rakubränning kan ge. Vill du se mer av vad jag gör, då finner du mej på www.galdrakeramik.se.

Jag är född på Hisingen i Göteborg och bor numera i Lerum som ligger lite utan-för Göteborg. Jag har alltid varit förtjust i bilder och tecknade och målade mycket redan som barn. Men helltidsarbete och familj tog mycket tid under många år, men jag försökte hålla mål-ningen vid liv när jag kun-de genom att gå på

diverse ut-bildningar. Jag längta-

de hela tiden efter

att få gå hem och måla och när jag slutade arbeta fick jag

äntligen mera tid över för att kunna göra detta. Jag började ställa

ut och försökte komma in i och förstå konstvärlden. Jag arbetar figurativt i olja och akvarell och dras till det sagolika och lite

hemlighetsfulla och surrealistiska. Ofta undrar

jag hur jag ska hinna skapa alla

bilder som jag har inom mig.

Min hemsida: www.monasgalleri.dinstudio.se.

Avsändare:artärkonstnärsförbundet alliansenklippan 18414 51 GÖteborG BIS

SN

165

1 - 8

462

www.boesner.se

Konst kräver kreativitet –och de rätta materialen.

Sveriges stora nätbutik för konstnärsmaterial med över 12 000 artiklar.