N y t t b l o d i s v e n s k t k o n s t l i vORGAN FÖR KONSTNÄRSFÖRBUNDET ALLIANSEN (KFA) NR 1 2009

Dekorativ kudde av Inger Melin

LEDA

REN

6

Många är det kanske som väntar på jultomten nu, och en del väntar otåligt på resultatet av den pågående statliga kulturutredningen. Den skulle presenteras i december nu, men har fått förlängas till februari 2009. KFA hoppas att alliansregeringen nu kommer med flera förslag och reformer för att modernisera och förbättra arbetsvillkoren för bild- och formkonstnärer, det är på tiden.KFA har inlämnat flera förslag till utredningen. Det bästa vore att Bildkonstnärsfondens olika stipendier avvecklas och att ett mer objektivt generellt ersättningssystem inrättas. KFA:s förslag är ett så kallat ”generellt konstnärstillägg” som både är pensions- och sjukförsäkringsgrundande. Vi vill även se att man inför regionala ”konstnärpooler”, att likna med det som idag är etablerat som Teateralliansen AB. Konstnärspooler föreslås etableras som en ekonomisk förening, ett plattformsföretag som ska utveckla arbetsmarknaden för konstnärer. Det handlar om ”egenanställning”, underlätta för konstnärer som är ”arbetslösa” eller undersysselsatta, man ska utveckla sin affärsidé, poolen sköter pengar och administration. Vi ställer oss även bakom de förslag som vill att företagen skall få göra avdrag för olika utsmyckningar och gestaltningsuppdrag och inte som tidigare bara möbler och design. Det finns ju tydligen en riksdagsmajoritet för detta förslag.

Man kan ju inte undgå att märka av den ”finanskris” som i sin helhet fördjupar en lågkonjunktur och därmed försämrar konsumtionen. Hur detta kommer att påverka det offentligas inköp av konst återstår att se. Vem minns inte krisen i början av 1990-talet då många konstnärer slogs ut och tvingades stänga sina ateljéer. Och Konstfrämjandet gjorde århundradets konkurs i miljonklassen.Riksrevisonen startade 2007 en granskning av bidragsgivningen från Statens kulturråd och Konstnärsnämnden och man levererar tung kritik mot dessa institutioner. Det är helt befängt att inte dessa myndigheter kunnat granskas tidigare av t ex tidigare Riksdagens revisorer. Denna granskning som nu gjorts är den enda sedan 1970-talet. Redan på 1980-talet var jag med om att via riksdagen och dåvarande regering kräva att Bildkonstnärsfondens bidragsverksamhet skulle granskas av dåvarande Riksdagens revisorer. Tyvärr ville/vågade man inte granska en dylik stipendieinrättning där konstnärerna själva satt som ledamöter i en majoritetsställning.Kulturrådet delar lite för slentrianmässigt ut bidrag till samma aktörer, som får dela på den största delen av kakan, är en kritik.Granskningen visar att det kommer in en del nya bidragstagare i systemet, men att huvuddelen av pengarna går till samma

organisationer och kulturutövare år efter år. Det är allvarlig kritik eftersom man inte vet om bidragen går dit de gör störst nytta. Konstnärsnämndens hantering om jävsfrågor får kritik . Det gäller rutiner för att dokumentera vilka personer som är jäviga i förhållande till de bidragsansökningar som får avslag. Delikatessjäv eller släktskapsjäv är något nämnden ständigt dras med, det har ett stort värde att det i protokollet anges vem som är jävig i förhållande till vilken sökande. Konstnärsnämnden bryter här mot de regler för hantering av jäv som nämnden själv har beslutet om. Detta är förmodligen sådana problem som den statliga kulturutredningen får titta närmare på för att få till stånd en bättre organisation. Riksrevisionens kritik drabbar såväl den förra socialdemokratiska regeringen som den nuvarande borgerliga alliansen. Alliansregeringen har nu alla möjligheter att ompröva och förnya bidragstyperna och modernisera konstnärspolitiken.

Tony Roos ordf.

Citat

“Människor kan indelas i två grupper. En som går före och uträttar något och en som kommer efter och kritiserar.” Senica

Dags för mera ”glasnost”

I DETTA NUMMERLEDARE: Dags för mera ”glasnost” i konstlivet s-2INFO SIDA: Konstnärsförbundet alliansen s.3Medlemspresentation Inger Melin s.4Upphandling av gestaltningsuppdrag s.6Göteborgs kulturkansli måste göra om konstupphandling s.8

Ny upphovsrättsutredning s.9

Konst åt alla. Vilka får vara med? s.10

Deponerad följerätt s.12

Ny upphovsrättsutredning s.14

Kulterutredningen: Sammanslagningar av konstmyndigheter s.15

Kritik mot kulturbidrag s.16

Fakta om Konstnärsförbundet Alliansen s.17

Medlemspresentation, Stig Andersson s.18

iNFO

RM

ATIO

6

Artär

Organ förKonstnärsförbundet Alliansen (KFA).Hemsida: www.konstnarsalliansen.sePartipolitiskt obundenOrganisationsnr: 802434-4767Ansvarig utgivare: Tony RoosRedaktionens adressArtär, Konstnärsförbunden Alliansen Klippan 18, 414 51 GöteborgTel. 073-7070555e-post: kansli@konstnarsalliansen.seKFA styrelseOrdförande: Tony Roos, Göteborg.V.ordförande: Eva Elmquist, Kungsbacka.Ledamöter:Hildegard Böhmerschildt, StockholMarc Dagorn, Göteborg.Suppleanter:Eino Paakkinen, ÅkersbergaViktor Praznik, HelsingborgRoland Larsson, GöteborgRedaktionTony Roos, Eva Elmquist.Grafisk FormEva Elmquist.TryckeriTrydells tryckeri, Laholm.AnnonserKontakta redaktionen för bokning, prislista och tekniks information.PrenumerationFör medlemmar ingår tidningen i årsavgiften. Övriga kan prenumerera för 130 kr/år.Plusgiro: 301427-1Lösnummerpris: 40 kr.

3

s.4ARTÄR Nr 1 2009

s.19

Stig Andersson glaskonstnär

Inger Melin textilkonstnär

Inger intresse för tyger och skapande har alltid funnits. Vid sexårsåldern lekte hon aldrig med dockor, däremot sydde hon kläder till dem. Detta fortsatte genom skoltiden genom att sy krinoliner till musikuppvisningar i musikskolan.

Inger Melin Textilkonstnär

MED

LEMS-

PRESEN

TATION

6

ARTÄR Nr 1 20094

Inger påbörjade en textillärarutbildning under mitten av 1960-talet, med kurser i vävning, materialkunskap och sömnad. Genomförde en ekonomiutbildning och fick jobb direkt efter denna utbildning och textillärareutbildningen lades därför på hyllan.

1977 startade Inger och en väninna en tygaffär som sedermera såldes 1986. Under affärstiden ledde hon flera kurser i klädsömnad och lappteknik i olika studieförbunds regi. Intresset för lapptekniken väcktes under en fjällsemester, då det fanns lapptäcken i alla sängar i olika mönster i den stugan som hon hyrde. Efter semestern

resulterade i att Inger hade råd att bygga en ateljé och fick en arbetsplats med stora ytor och funktionellt utrymme.

Sedan dess har Inger Melin med sitt skapande i typer. Hennes kviltar används både som väggdekorationer, draperier, överkast och plädar. Applikationerna mest som väggdekorationer.

1992 bildades Askersunds slöjdförening, Inger har varit medlem sedan starten där hon aktivt deltagit i styrelsens arbete. 2002 bildades Norra Vätterns Bild- och formkonstnärer. Varje år runt 1:a maj har man en välbesökt konstrunda. Lär mer på: www.nvbof.se

Sedan 7 år tillbaka finns Inger Melins design och sömnad med en del textila produkter av det som säljs i butiken på Nationalmuseum i Stockholm.

Red.

ARTÄR Nr 1 2009 5

startade Inger ett skapande i kviltar i lappteknik och applikationer på allvar. Under 1990-talet vikarierade Inger som textillärare under en termin på högstadiet i Askersund och ledde fria aktiviteter under flera terminer.

När tygaffären hade sålts arbetade Inger vidare som ekonomiansvarig på en byggfirma. Företaget gick i konkurs i början av 90-talet. -Under tiden som arbetssökande hade jag också tid att arbete med lapptekniken och även undersöka marknaden för mitt stora intresse, berättar Inger. En sporre var när hon deltog i en tävling som arrangerades av föreningen Rikstäcket, och Inger blev utvald att representera Sverige med en applikation som skulle vandra runt i 13 länder under 2,5 år (1995-1997).

Tillverkade överkast till Hasseluddens Yasuragi

Inger Melin hade många idéer som hon fortsatte att arbeta med. I slutet av 90-talet blev smidessängarna populära i heminredningen. Inger berättar att hon åkte upp till Stockholm för att besöka de affärer som sålde smidessängar på Östermalm. En av affärsinnehavarna ville låna Ingers kviltar eftersom denne skulle träffa en arkitekt och ville visa Ingers kviltar. Affärsinnehavaren ringde samma kväll för att berätta att hon skulle inreda hotellrummen på Hasseluddens Yasuragi. – Jag fick jobbet att designa och tillverka överkasten till 11 hotellrum och 3 sviter, otroligt utbrister Inger.Detta uppdrag

ARTÄR Nr 1 2009

I mer än två år fem månader låg ärendet hos Regeringsrätten för att avgöra huruvida Uppsala kommun brutit mot lagen om offentlig upphandling (LOU) när det gäller beställning av konstnärligt gestaltningsuppdrag till nya Uppsala konserthus. Regeringsrättens beslut, som kom den 18 dec. 2008, ger Uppsala kommun rätt, då man gjorde dåvarande upphandling. Regeringsrätten noterar att den gamla LOU-lagen gäller för upphandlingar gjorde före år 2007 utgång. Sedan den 1 januari 2008 har en ny lag övertagit LOU.

Regeringsrätten dröjer! Vilka regler gäller för upphandling av

gestaltningsuppdrag?

Konserthuset är sedan en längre tid färdigställt och konsten är på plats. Vid tiden då undertecknad överklagade Uppsala kommuns handläggning av ärendet, 2005, pågick arbetet med att beställa fast konstnärlig utsmyckning till bygganden. Vid den tiden hade redan Statens konstråd kopplats in i projektet för att bistå med expertis och ytterligare pengar till utsmyckningen, totalt mer än 2 miljoner kronor. Genom att Konstrådets projektledare hade involverats så betyder det att deras förslag till utsmyckande konstnär väger tyngst. Någon diskussion om att utlysa en idétävling eller använda sig av regelverket i LOU berördes över huvudtaget inte.

Uppsala kommun fick stöd för sin uppfattning i Kammarrätten. Kommunen menade att man utnyttjade den undantagsregel som finns i lagen, LOU, ”konstnärliga skäl”, och att ärendet skulle behandlas skyndsamt. Undertecknad begärde överprövning till Regeringsrätten som senare meddelade att prövningstillstånd beviljas våren 2006.

6

Skulptur Emil Näsvall, Högsbo

ARTÄR Nr 1 2009 7

I mer än två år fem månader låg ärendet hos Regeringsrätten för att avgöra huruvida Uppsala kommun brutit mot lagen om offentlig upphandling (LOU) när det gäller beställning av konstnärligt gestaltningsuppdrag till nya Uppsala konserthus. Regeringsrättens beslut, som kom den 18 dec. 2008, ger Uppsala kommun rätt, då man gjorde dåvarande upphandling. Regeringsrätten noterar att den gamla LOU-lagen gäller för upphandlingar gjorde före år 2007 utgång. Sedan den 1 januari 2008 har en ny lag övertagit LOU.

Regeringsrätten dröjer! Vilka regler gäller för upphandling av

gestaltningsuppdrag?

En klok man skapar flEr tillfällEn än han finnEr.

francis Bacon

Uppsala kommun förklarar tillvägagångssätten, bl a med att konstnär Katarina Löfström, Stockholm, var särskilt utvald för uppdraget. Statens konstråd markerade vidare om inte uppdraget inte skulle gå till Katarina Löfström kommer Konstrådets ekonomiska bidrag att utgå. Därför kände kommunens sig tvingade att anpassa sig till de förslag som presenterades av Konstrådet.

Får skarp kritik från konstnärer i Uppsala

I KRO:s egen tidning ”konstnären” publiceras en artikel (2007) där kritik framförs av uppsalakonstnärer. Artikelförfattaren är Anna Franklin som har dels intervjuat kulturnämndens ordförande och dels talat med flertalet konstnärer i kommunen.

I artikeln säger Bodil Gellermark, ordförande i Uppsala konstnärsklubb, där hon menar att kulturnämndens ordförande, Kees Geurtsen, sagt att ”ingen uppsalakonstnär kunde göra något av intresse för det här projektet.” Bodil Gellermark är kritisk till varför det inte anordnades en idétävling,” Uppsala ger aldrig konstnärerna här en chans. ”Konstnären

Katarina Sundkvist Zohari, håller med om att det vid den här typen av större projekt hade varit bra om flera konstnärer från uppsalatrakten hade varit med om att konkurrera om uppdragen, och fortsätter; -det borde ha varit en tävling, antingen offentligt eller med inbjudna konstnärer, det hade varit det mest optimala.

Det var fastighetskontoret som vände sig till Statens konstråd för att få mer bidrag till utsmyckningen. Konstrådet gick med i projektet, men helt på egna villkor.

Det var Konstrådets förslag på konstnärer som skulle gälla i första hand, förklarar Lisen Hessner (Uppsala kommun) som också satt med i konstkommittén. Hon hade föreslagit fler uppsalakonstnärer men de föll som gråstenar. Hon menar också att förfarandet hade sett mycket annorlunda ut om inte Statens konstråd blivit projektansvariga.

Tony Roos

PS. Regeringsrätten meddelade sitt beslut den 18 december 2008. Regeringsrätten fann att kommunen (Uppsala) visat att det i målet aktuella undantaget (gamla LOU) tillämpats med den urskiljning som förutsätts i LOU och i enlighet med de gemenskapsrättsliga principer som upphandlingarna bygger på. Rätten fann alltså att det varit fråga om en upphandling i enlighet med reglerna i LOU, att undantaget ”konstnärliga skäl” varit tillämpligt i den aktuella situationen.

6

Skulptur Sven Lundquist, Järntorget Göteborg

ARTÄR Nr 1 20098

I januari 2008 hemställde KFA till kulturnämnden att ett dylikt monument skulle bli föremål för en öppen idétävling. Något svar fick vi aldrig, men när man kontaktade kulturkansliet i maj 2008 blev svaret att man redan beslutat att inbjuda tre konstnärer.

Därför gjordes en överklagan till länsrätten, begäran om överprövning i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU), för att få kommunen till att följa upphandlingslagen och utlysa uppdraget genom annons i databas. Länsrätten gick dock på kulturkansliets linje där man hävdat att just de tre inbjudna konstnärerna var särskilt utsedda. En överklagan gjordes därför till Kammarrätten som beslutade att pröva ärendet.

Kammarrättens beslut kom den 3 december och är positiv på så sätt att Kammarrätten upphäver länsrättens dom och förordnar att upphandlingen skall göras om.

KFA anser att det är på tiden att förvaltningsdomstolarna tar frågan på allvar och följer den lagstiftning som gäller. Även Konkurrensverket är kritisk till

Beslut i Kammarrätten 3 dec. 2008:Göteborgs kulturkansli måste göra om upphandling av gestaltningsuppdrag

I våras beslutade Göteborgs kulturkansli om att anta förslaget från den Judiska församlingen att beställa ett monument över förintelsens offer. 1,3 miljoner kr avsattes från Charles Felix Lindbergs donationsfond som kommunen förfogar över.

En arbetsgrupp beslutade att tre konstnärer skulle inbjudas att lämna skissförslag.

att kommunerna undandrar sig lagstiftningen, beslutet lär även få konsekvenser för Statens konstråds verksamhet.

Kammarrätten skriver följande i sitt beslut:

”Enligt 15 kap. 5 § 3 LOU får en upphandlande myndighet utan föregående annonsering begära anbud genom att skicka skrivelse till endast en leverantör om det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör. Det beskrivna undantaget gäller endast annonsering medan principerna för offentlig upphandling som bl.a. innebär att upphandlande myndighet ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomförs upphandlingar på ett öppet sätt gäller fullt ut. Vid upphandling av konstnärliga tjänster föreligger speciella förhållanden på så sätt att det kan vara estetiska bedömningar som får en avgörande betydelse för valet av leverantör. Trots detta ger lagen enligt

kammarrätten inte utrymme för att generellt undanta upphandlingar av konstnärliga tjänster från kravet på konkurrensutsättning enligt LOU. Frågan om konkurrensutsättning genom annonsering inte behöver ske måste således bedömas från fall till fall. Avgörandet för undantaget i 15 kap. 5 § 3 får tillämpas är enligt kammarrättens mening att det rör sig om en specifik situation där det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt endast kan levereras av en viss leverantör. Det måste således röra sig om en konstnärlig tjänst som av olika anledningar endast kan utföras av en viss leverantör och ingen annan. Det måste på något sätt framgå varför just denna leverantör är den enda leverantör som kan utföra uppdraget.

Mot bakgrund av vad som framkommit i målet, och med särskilt beaktande av vad som framgår av Göteborgs stads allmänt hållna presentation av uppdraget, finner kammarrätten

att det aktuella uppdraget inte kan anses ha en sådan särskild kravbild att förutsättningar för ett undantag från konkurrensutsättning enligt LOU ska anses föreligga. Göteborgs stad har därmed handlat i strid med bestämmelserna i LOU när man valt att inte annonsera ut uppdraget, utan endast vänt sig till tre utvalda konstnärer. Överklagandet ska således bifallas.”

ARTÄR Nr 1 2009 9

Göteborgs stad har nu fått beslutet och det återstår att se hur man tänker gå vidare i frågan.

Förhoppningsvis tar kulturkansliet till sig beslutet och utlyser uppdraget så att konstnärer kan lämna anbud. Det krävs också att kommunen ändrar sina arbetsrutiner och organisation.

Tony Roos

ÅRSSTÄMMA 2009

Konstnärsförbundet Alliansen (KFA)

håller sin årliga stämma den 2 maj i Göteborg, Klippan 18 (Majorna)

Bastionsplatsen Göteborg, foto Tony Roos

KONST ÅT ALLAEndast KRO-medlemmar inbjuds att delta på inköpsutställningar som arrangera av Folkets hus och parker samt Våra Gårdar

ARTÄR Nr 1 200910

Konst Åt Alla utställningarna är en verksamhet som genomförs i samverkan mellan samlingslokalhållande organisationer i Sverige, vilka är Riksorganisationen Våra Gårdar, Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Med medel från Statens kulturråd köper vi in och deponerar konst i samlingslokaler.I enlighet med ansökan till Statens kulturråd om medel för ovan nämnda verksamhet köper vi in konst från yrkesverksamma och professionella konstnärer. Vi utgår från de kriterier som Konstnärernas Riksorganisation, KRO, har antagit för medlemskap. Detta gör vi för att försäkra oss om att statens medel går till yrkesverksamma och professionella konstnärer, berättar Mathias Öster som är konstansvarig på Våra Gårdar.

”Vi utgår ,som nämnts ovan, från Konstnärernas Riksorganisations matrikel.- Vi gör utställningar i var region till det att samtliga av KROs medlemmar, i det aktuella området har inbjudits, därefter fortsätter vi till nästa region, förklarar Mathias Öster.Kan

När tidningen Artär kontaktade de ansvariga vid Folkets Hus och Parker som Riksföreningen Våra Gårdar för att försöka få information om vilka konstnärer som inbjuds att delta på de olika inköpsutställningarna som årligen arrangeras av samlingslokalorganisationerna, fick vi veta att man endast inbjuder konstnärer som är medlemmar i KRO.

fristående yrkesverksamma konstnärer anmäla sitt intresse om medverkan på utställningarna direkt till er organisation? -Vi utgår, som nämnts ovan, från Konstnärernas Riksorganisations matrikel.”

Paula Hoffman som är konstansvarig på Folkets Hus och Parker säger att man även använder sig av de kriterier som gäller för att erhålla statlig utställningsersättning och man tar även kontakt med olika länskonstnärer. Paula Hoffman säger att yrkesverksamma konstnärer som är intresserade av att medverka på utställningar kan anmäla sig FHP.

Statens kulturråd fördelar 3,6 miljoner kronor

Enligt Statens kulturråd så uppgår anslaget, bidrag till konstinköp till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhestorganisationer till 3 626 000 kr. Statens kulturråd beslutade den 29 januari 2008 att fördela bidrag för konstinköp till Riksorganisationen Folkets hus och Parker

med 1 234 000 kr och till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté med 2 292 000 kr.

Våra Gårdar har tillsammans med Folkets hus och Parker regelmässigt, sedan åren 1976-77, erhållit mer än 3 miljoner kr i statligt stöd för konstinköp och arrangerat regionala samlingsutställningar under rubriken ”Konst åt alla”.

Under större delen av 1980-talet och på 1990-talet har inbjudningar utgått till flera riksorganisationer för konstnärer, alltså inte enbart inbjudningar till medlemmar i KRO, utan även till andra

Folkets hus GöteborG, tony roos

KONST ÅT ALLAEndast KRO-medlemmar inbjuds att delta på inköpsutställningar som arrangera av Folkets hus och parker samt Våra Gårdar

10 ARTÄR Nr 1 2009 11

Handbok för konstnärer!Beställ KFA:s egen Handbok för konstnärer.

Den kostar 80 kr + porto.

Här finner du vad som gäller för att bilda företag eller vilka ekonomiska regler som gäller vid

moms och beskattning. Här finns material om kommissionsförsäljning och upphovsrättsregler, om A-kassan etc. Arbetsmarknad för konstnärer,

mönsterskydd, ersättningar till konstnärer.

Kontakta kansliet: 073-7070555. eller e-posta.

Vägförsäkring Genom en överenskommelse mellan SBM

fordonsmärkning och KFA Göteborg, erbjuds KFA medlemmar rabatt på SBM Väghjälpsförsäkring. Detta er en s.k. vägförsäkring, väghjälp, som hjälper dig vid

tex motorstopp.Försäkringen innebär att du får kostnadsfri hjälp direkt på plats när din bil krånglar. Mindre fel, t ex punktering och

bränslestopp repareras på plats. Går inte det, tas bilen till en verkstad och du ersätts med 500 kr i kontantersättning. Du betalar ingen självrisk. För försäkringsvillkor och mer

info om SBM Väghjälp på: www.sbmfordon.se/produkter/sbm-vaghjalp -din-vagassistans.

Ordinarie pris för 12 månaders försäkring är 395 kr. Medlemmar i KFA erbjuds att teckna försäkring för 295 kr/år,

under det första året. Därefter kostar det 365 kr/år.

Beställ genom Tony på: kansli@konstnarsalliansen.se uppge namn, adress, regnr, mobilnr, mailadress.

SBM Fordonsmärkning AB,

Norra Vallgatan 70, 211 22 Malmö.

föreningar. Detta har med all tydlighet förändrats till att man under 2000-talet återgått till att enbart vända sig till KRO-anslutna. Enligt Konstnärsförbundet Alliansens (KFA) styrelse så strider detta mot konkurrenslagstiftningen genom att utestänga andra yrkesaktiva konstnärer som inte är medlemmar i KRO. KFA har tagit upp detta med Statens kulturråd och krävt att man ska diskutera hur anslaget är tänkt att användas med Folkets hus och Parker respektive Våra Gårdar.

Tony Roos

ARTÄR Nr 1 200812 13

ANGÅENDE DEPONERAD FÖLJERÄTT (tidigare droit de suite)

Mats Lindberg har dimmiga begrepp om varför auktionshus har deponerat följerätten (DDS) till länsstyrelser runt om i landet, rättelse är därför på plats. Mats säger att medlen deponerades därför att auktionshusen inte visste om de skulle skicka medlen till BUS eller DUR. Men BUS var vid deponeringstillfällena redan etablerad och auktionshusen kunde ha skickat pengarna till BUS om de velat! Auktionshusen ville inte det, de ville anlita DUR men var osäkra på om DUR hade laglig rätt att verka på området, BUS hade satt vår rätt i tvivel genom mängder av stämningar runt om i landet. I väntan på utslag från domstol deponerade auktionshusen sina DDS-medel. En dom i högsta domstol fastslog att DUR har samma rätt som BUS att verka som serviceorgan på DDS-området.

DUR har lagt förslag till uppgörelse

Vid upprepade tillfällen har DUR sökt reda upp situationen med BUS om de deponerade medlen, så

I KRO:s senaste medlemstidning som utkom i oktober -08 har upphovsrättsorganisationen BUS (Bildupphovsrätt i Sverige) rätt att disponera tre sidor i varje nummer. BUS VD, Mats Lindberg, skriver där en artikel om s.k. ”deponerad följerätt”. Alltså tidigare ”dds-medel” som deponerats av auktionshus hos olika länsstyrelser i landet. För att medlen ska kunna betalas ut måste föreningarna DUR (Konstnärernas intresseförening i Sverige) och BUS enas om vilken förening som ska betala ut medlen till rättighetshavarna. BUS skyller på DUR att det är deras fel att inga medel kunnat utbetalats på tio år.Tomas Almberg, ordförande i DUR, skriver här ett svar som riktar sig direkt till BUS VD.

att upphovsmännen skulle få sina DDS-medel. Vi har erbjudit BUS att vi skall distribuera hälften var av medlen, trots att auktionshusen faktiskt föredrog DUR som distributör, det var ju därför man deponerat medlen och inte skickat dem till BUS. Men BUS nekade, man ville ta hand om samtliga medel! Trots att vi enligt lag har lika rätt. Det var alltså BUS som stoppade utdelningen av DDS genom att inte kunna godta vårt erbjudande, det egna monopolet var viktigare än upphovsmännens ersättning. Därför blockerade BUS medlen. Grundorsaken till BUS maktarrogans är självklart att DUR kommer att distribuera medlen till en substantiellt lägre kostnad än vad BUS gör eller har lust med. Om BUS förlorar sitt monopol så kommer BUS på sikt att bli tvungna att sänka sina administrationskostnader. Det svider.

I detta sammanhang ska vi också hålla i minnet att BUS monopolambition, att ensam ta hand om hela följerätts-marknaden, dels motarbetar demokratins kanske skönaste juvel, att i öppen konkurrens med medtävlare tvingas hitta den effektivaste och mest ekonomiska lösningen för ett uppdrag, en skärpning som inte sker, enligt erfarenhet, under ett monopol som inte utsätts för konkurrens, dels har kostat upphovsmännen cirka miljonen i uteblivna ersättningar, då BUS alla domstolsupptåg med vidhängande advokatkostnader mot DUR varit en utgift på cirka miljonen. Slöseri och oansvarighet mot huvudman.

Nu vill auktionshuset von Scheele i Malmö låta DUR administrera sina DDS-medel då von Scheele helt saknar förtroende för

6DEB

ATTTomas Almberg

ARTÄR Nr 1 2008 13

ANGÅENDE DEPONERAD FÖLJERÄTT (tidigare droit de suite)

I KRO:s senaste medlemstidning som utkom i oktober -08 har upphovsrättsorganisationen BUS (Bildupphovsrätt i Sverige) rätt att disponera tre sidor i varje nummer. BUS VD, Mats Lindberg, skriver där en artikel om s.k. ”deponerad följerätt”. Alltså tidigare ”dds-medel” som deponerats av auktionshus hos olika länsstyrelser i landet. För att medlen ska kunna betalas ut måste föreningarna DUR (Konstnärernas intresseförening i Sverige) och BUS enas om vilken förening som ska betala ut medlen till rättighetshavarna. BUS skyller på DUR att det är deras fel att inga medel kunnat utbetalats på tio år.Tomas Almberg, ordförande i DUR, skriver här ett svar som riktar sig direkt till BUS VD.

BUS. Detta i det fall att ärendet inte preskriberats på grund av 10-årsgränsen, länsstyrelsen har haft medlen i 10 år. Huruvida DDS-medel kan gå tillbaka till auktionshuset på grund av preskribering, det är en juridisk fråga jag inte här ska ta ställning till. DUR har svarat att vi gärna hjälper till så fort vi får uppdraget och att vi har tillgång till den administrativa organisation som krävs för att omedelbart sätta igång.

Om medlen nedsätts, som i detta fall, på ett låst konto hos Länsstyrelsen, så måste alltså både BUS och DUR enligt lag komma överens om hur och vem som skall förfoga över de deponerade medlen. Kommer BUS och DUR inte överens, vilket tyvärr var fallet, så fastnar medlen och får inte utbetalas till någon av föreningarna.

Tomas Almberg( ordförande i DUR)

Väggmålning av Tony Roos

Riksrevisionen kritiskI regeringens kulturproposition för 2008/09 gör man bedömningen att statens ansvar för den offentliga konstnärliga gestaltningen bör renodlas och i allt högre grad enbart gälla de statliga fastighetsbeståndet. Kulturrådet påbörjade under 2007 en översyn av bidragsgivningen inom bild- och formområdet, där syftet är att anpassa bidragsgivningen till både långsiktliga insatser men också till utvecklingsprojekt. Ansvaret för utsmyckningen av den gemensamma miljön bör delas av flera enligt propositionen. När det sen gäller den övriga bidragsgivningen på bild- och formområdet är det viktigt att det finns utrymme för förnyelse och utveckling. Riksrevisionen har lämnat en revisionsrapport för Konstrådets verksamhet 2007. Revisionen bedömer att Konstrådet inte har tillräcklig kontroll över sitt lager av konst. Statens konstråds bristande rutiner medför risk för att konstverk förkommer och att Konstrådet inte vet var konsten utplaceras. Riksrevisionen noterar att Konstrådet vidtagit åtgärder i syfte att rätta till bristerna.

Red.

Mer om kulturbudgeten

Stärkta ersättningar för konstnärligt arbeteEn ökning med drygt 4 miljoner kr föreslås att utöka den individuella visningsersättningen och för ersättning till författare och översättare av talböck-er. Regeringen har godkänt ett nytt avtal för statlig utställningsersättning, samtidigt tillförs 1 miljon kr till vardera Moderna museet och till Riksutställnin-gar för utställningsverksamhet.

“InGet lär beFrämja kreatIvIteten så som brIst på penGar.”

Kjell-Olof Feldt

Citat

ARTÄR Nr 1 200914

Ny upphovsrättsutredningFöre sommaren tillsatte regeringen en särskild utredare som skall göra en ny översyn av upphovsrättslagen. Man ska se över vissa frågor om avtalslicenser m m, göra en allsidig översyn av 3 kap. upphovsrättslagen i syfte att modernisera bestämmelserna.

Det är professor Jan Rosén som fått regeringens uppdrag att utreda vissa frågor till förtydliganden i upphovsrättslagen. Att utredningen tillkommer är mycket positivt eftersom Konstnärsalliansen krävt detta under flertalet år och att man äntligen ser över vilka regler som skall gälla för en organisation ska teckna s.k. avtalslicens, t ex vid fotokopiering inom skolväsendet. Utredningen ska se över flera saker. Man ska utreda och ta ställning till om en s.k. arbetsgivarregel bör införas, dvs, en bestämmelse om den ekonomiska delen av upphovsrätten till vad som framställts inom ett anställningsförhållande ska övergå till arbetsgivaren om inte något annat har avtalats.

En eller flera organisationer

Man ska utreda och ta ställning till vilka kriterier inom bl a avtalslicensområdet som bör gälla för att avgöra vilken eller vilka organisationer som ska vara behöriga att träffa avtal inom ett specifikt upphovsrättsligt område, i stället för kriteriet att organisationen ska företräda ett flertal svenska upphovsmän. Vidare utreda om det inom avtalslicensområdet bör vara endast en organisation som är behörig att träffa avtal om rätt att använda verk inom ett specifikt upphovsrättsligt område eller om det bör vara flera organisationer som är behöriga.

I samband med genomförandet av EG-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället uttalades att det finns anledning att se över frågan om det är en lämplig avgränsning att organisationerna ska ”företräda ett flertal svenska upphovsmän”. Det kan vidare noteras att Danmark har ändrat sina motsvarande bestämmelser efter att Europeiska kommissionen påtalat att det stred mot EG-fördragets förbund mot diskriminering. De övriga nordiska länderna har därefter gjort liknande ändringar.

Frågan om en eller flera organisationer kan vara behöriga att träffa avtal kommenteras inte i förarbetena till avtalslicensbestämmelserna och inte heller i förarbetena till följerättsbestämmelserna. När det gäller kassettersättningen anges däremot i förarbetena till bestämmelserna att kravet på att det ska röra sig om en organisation som uppfyller kravet på representativitet och att bestämmelserna alltså inte innebär att förvaltningen monopoliseras.

Red.

Målning av Tony Roos

NYH

ET6

ARTÄR Nr 1 2009 15

Kulturutredningen föreslår flera sammanslagningar av flera konstmyndigheterKulturutredningen, som presenterades den 12 februari, föreslår en rejäl ommöblering av de statliga kulturmyndigheterna. En ny myndighet för konstarterna skapas genom att viss verksamhet inom Statens kulturråd, hela Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden samt Sveriges Författarfond och en viss verksamhet inom Rikskonserter samlas inom en och samma organisation.Förändringarna bör enligt kulturutredningen kunna genomföras under 2010. Redan i höst avser regeringen lägga den första borgerliga kulturpolitiska propositionen. Förutom myndigheten för konstarterna föreslår utredningen ytterligare två nya jättemyndigheter. De nationella biblioteken och arkiven ska senast 2014 samlas under en ny arkiv- och biblioteksmyndighet. I den ska Riksarkivet, landsarkiven samt Talboks- och punktsriftsbiblioteket ingå. I den tredje nya myndigheten samlas Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Arkitekturmuseet.

Den nya sfären för samtid, historia – kulturarvet sätts i fokus. På detta område föreslås att Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd samt Arkitekturmuseet läggs samman till en ny myndighet. Man föreslår att förändringen ska genomföras under 2010. Arbetssättet är nu att utredningen går på remiss till myndigheter och organisationer. Under hösten 2009 kommer

regeringen att lägga fram en kulturpolitisk proposition som sedan ska utmana i en ny kulturpolitik för Sverige 2010.

KFA kommer under våren att ta fram ett eget yttrande där vi kommer att föreslå förändringar som rör Konstnärsnämnden och Statens konstråds verksamhet.

KFA är i övrigt positiv till att vissa myndigheter inom konst- och kulturområdet slås samman, detta för att modernisera verksamheten och för att reformera bidragspolitiken.

Tyvärr föreslår inte utredningen några reformer för att förbättra arbetsvillkoren för bild- och formkonstnärer, som är den yrkeskår som har de sämsta arbets- och inkomstvillkoren. Det hade varit på plats att utredningen radikalt hade föreslagit att avskaffa stipendiesystemet och i stället satsa på ett mer generellt objektivt ersättningssystem som är pensions- och försäkringsgrundande. Utredningen rekommenderar ett mer sammanhållet politiskt perspektiv på konstarterna, där de gemensamma villkoren och frågorna lyfts fram. Här finns frågor som rör konstnärernas villkor, vilket borde betyda att dessa frågor får en annan tyngd än tidigare, då ansvaret är splittrat på flera aktörer.

I sfären för konstarterna skapas, utredningen vill få till ”ett mer sammanhållet politiskt perspektiv på konstarterna” – scenkonst och musik, film, litteratur samt bild och form. En gemensam myndighet för bidragsgivning och ersättningar till konstnärer och upphovsmän bör skapas, enligt utredningen. Detta skall också kunna genomföras under 2010.

Tony Roos

Är du verksam professionell konstnär och intresserad av offentliga gestaltningar på uppdrag av Statens konstråd är du välkommen att skicka in en ansökan. När ansökan kommit in till Konstrådet registreras den och man får då en bekräftelse på att de mottagit ansökan. Konstrådet behåller materialet under tre år, om du inte uttrycker önskemål om annat, och returnerar det sedan. Det är möjligt att fortlöpande förnya materialet.

Din dokumentation är främst avsedd för Statens konstråds projektledare när de söker konstnärer för uppdrag, men även andra aktörer som efterfrågar konstnärer för offentliga gestaltningar, som exempelvis landsting eller bostadsföretag, har möjlighet att ta del av materialet.

Statens konstråd, Box 45, 104 30 Stockholm. Tel.08-4401280. hemsida: www.statenskonstrad.se

Statens konstråd

Uppdrag för konstnärer

Riksrevisionen:

Kritik mot kulturbidragUnder 2007 startade Riksrevisionen en undersökning av fördelade bidrag från Statens kulturråd och från Konstnärsnämnden mellan perioden 2002 – 2007. Inför sommaren 2008 publicerade Riksrevisionen sin undersökning och levererar en del kritik.

ARTÄR Nr 1 200916

Riksrevisionen riktar tung kritik mot Kulturrådet och Konstnärsnämnden för att de har för dålig kontroll på vem som egentligen får de två miljarder kronor de delar ut i bidrag varje år.

För första gången har Riksrevisionen granskat det stora bidragsstystem för kulturlivet som byggdes upp på 1970-talet. Därmed har Kulturrådet hamnat under luppen eftersom det är den myndighet som delar ut huvuddelen av pengarna – drygt 1,8 miljarder kronor av statens totala bidrag till kultursektorn på 3 miljarder kronor.

Riksrevisor Karin Lindell riktar framför allt kritik mot att riksdagens kulturpolitiska mål om konstnärlig förnyelse riskerar att inte uppfyllas.

Kulturrådet delar lite för slentrianmässigt ut bidrag till samma aktörer, som får dela på den största delen av kakan, berättar Karin Lindell.

Granskningen visar att det kommer in en del nya bidragstagare i systemet, men att huvuddelen av pengarna går till samma organisationer och kulturutövare år efter år.

Det är allvarlig kritik eftersom man inte vet om bidragen går dit de gör störst nytta och eftersom det finns brister i den interna kontrollen.

Även Konstnärsnämnden ingår i granskningen och får i stort sett samma kritik formulerad. En enkätstudie som Riksrevisionen gjort bland fria kulturutövare visar att många upplever att kvantitativa kriterier av typen antal föreställningar väger tyngre än kvalitativa aspekter när Kulturrådet beslutar om bidrag. Många uppger också att det är en klar fördel att vara ett känt namn. Även regeringen drabbas av Riksrevisionens kritik och bär ett tungt ansvar för det bristande uppföljningsarbetet. Kulturrådet har alldeles för många mål som de ska uppnå, men regeringen hjälper dem inte att prioritera, anser Riksrevisionen.

I den enkätundersökning som tillställdes olika konstnärer förekommer både positiva och negativa iakttagelser. Flertalet anser att det finns risker för jäv och vänskapskorruption.

Att bidrag/stipendier borde vara skattepliktiga och sjukpenning- och pensionsgrundande.

I granskningen har Riksrevisionen konstaterat att det sällan förekommer att bidrag återbetalas. När så sker är det oftast på bidragsmottagarens initiativ. Ingen av myndigheterna kräver heller verifierade dokumentation i form av kvitton i de fall de kan vara relevant.

Brister i frågan om jäv Det finns brister i Konstnärsnämndens hantering av frågor om jäv. Det gäller rutiner för att dokumentera vilka personer som är jäviga i förhållande till de bidragsansökningar som får

Riksrevisionen:

Kritik mot kulturbidragUnder 2007 startade Riksrevisionen en undersökning av fördelade bidrag från Statens kulturråd och från Konstnärsnämnden mellan perioden 2002 – 2007. Inför sommaren 2008 publicerade Riksrevisionen sin undersökning och levererar en del kritik.

16 ARTÄR Nr 1 2009 17

avslag. Även om uppgift om jäv inte kan sägas tillföra ärendet uppgifti sak i förvaltningslagens mening har det ett stort värde att det i protokollet anges vem som är jävig i förhållande till vilken sökande. Konstnärsnämnden bryter här mot de regler för hantering av jäv som nämnden själv har beslutet om.

Majoriteten av respondenterna (bidragssökande) anger i den enkät som insamlades att de inte upplevt problem med regelrätta jävsituationer, men däremot anger vissa respondenter att ett problem är vänskapskorruption och en tendens att ledamöter föredrar att stödja den verksamhet som de är mest förtrogna med.

Riksrevisionens bedömning är att bidragssystemet alltid kommer att ha en inbyggd jävsproblematik. Den enkät som Riksrevisionen har genomfört i granskningen visar att 19% av dem som har söktbidrag uppger sig känna till ett eller flera fall av jäv.

Riksrevisionen rekommenderar Konstnärsnämnden att stärka rutinerna vad gäller den formella hanteringen av jävsfrågor.

Granskningen visar att det finns fog för viss kritik mot regeringen och myndigheterna för att kriterierna för bidragsgivning är otydliga.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de förordningar som styr bidragsgivningen så att det blir tydligt vilka grunder bidragen ska fördelas.

Fakta: Staten avsätter varje år 6 miljarder kronor till kultursektorn. Hälften delas ut som bidrag till organisationer och enskilda konstnärer, och Kulturrådet och Konstnärsnämnden fördelar två tredjedelar av bidragen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att Kulturrådet och Konstnärsnämnden förbättrar uppföljningen och utvärderingen av bidragsgivningen i syfte att öka förutsättningarna för omprövning och därmed förnyelse.

Red.

ARTÄR Nr 1 200918

Vi har samarbete med föreningarna: Konstnärernas intresseförening, DUR, Sverigefinska Bildkonstnärers Förening, SuomiArt. Synskadade konstnärer och konsthantverkares förening, SKKF Medlemsavgifter: Aktiv medlem 580 kr/år. Pensionär fyllda 70 år, 375 kr/år.Inträde, avgift kvartalsvis: Kvartal 1 – 580 kr, kvartal 2 – 420 kr, kvartal 3 – 276 kr, kvartal 4 – 150 kr.Som studerande medlem vid någon konstskola betalar du 150 kr/år

Styrelsen – 2008-2009.Ordförande: Tony Roos Göteborg, bildkonstnär. Tel 073-7070555Vice ordförande: Eva Elmquist Kungsbacka, glaskonstnär. Tel 0300-541438

Konstnärsförbundet alliansen (KFA)Klippan 18 414 51 Göteborg. Tel. 073-7070555. Plusgiro: 30 14 27-1.Hemsida: www.konstnarsalliansen.se

KFA är en intresseorganisation för i Sverige (Norden) yrkesutövande bild- och formkonstnärer & konsthantverkare. Föreningen startade sommaren 2002.Syftet med föreningen är bland annat att vara en aktiv- och modern intresseorganisation för flertalet utövande bild- och formkonstnärer. Samverkan kommer att ske med andra konstnärsföreningar. Vi är en fristående och partipolitisk obunden organisation.KFA kommer även att prioritera frågor som upphovsrätt (rätt ersättning), frågor som rör skattesituationen för konstnärer med egna förslag samt att särskilt uppmärksamma kvinnliga konstnärers arbetsvillkor.

Rätt till medlemskap i föreningen äger yrkesutövande bild- och formkonstnärer, även fotografer, glaskonstnärer, skulptörer, keramiker, illustratörer, tecknare, attributmakare, smideskonstnärer.

Ledamöter:Hildegard Böhmerschildt, Allévägen 14 B, 167 52 Bromma. Tel. 08-6450523Marc Dagorn Göteborg, keramiker. Tel 031-120511Roland Larsson, Göteborg, illustratör. Tel. 3314018 Suppleanter:Viktor Praznik, Helsingborg, skulptör. Tel. 0418-82107. Viktor.praznik@telia.comEino Paakkinen, Åkersberga, bildkonstnär. 08-54068263Roland Larsson, Göteborg, illustratör. Tel. 3314018

Våra medlemsförmåner:Vi erbjuder dig ett brett kunnande inom ekonomi- deklaration, rådgivning i upphovsrättsfrågor, avtal inom kulturområdet, upphandlingar, arbetsprojekt inom konstområdet,Rabatt på konstnärsmaterial, bl a Nyans Helsingborg,Fri entré till museer och konsthallar,Vår konsttidning ARTÄR,Rabatt på Elite Hotels i SverigeRabatt på kontorsmaterial,Aktuell information inom konstlivet, pågående projekt gm föreningens Nyhetsbrev,Erbjuder en förmånlig ateljéförsäkring, inkl. transporter till dig,Medlemsmöten – regional påverkan.

Ateljeförsäkringförmånlig Ateljéförsäkring för dig som är medlem i kfAkfA gruppförsäkring, kombinerAd företAgsförsäkring med Allriskförsäkring.innehåller bl A, egendom- och Avbrotttsförsäkring, extrAkostnAdsförsäkring, rättsskydd, trAnsportförsäkring, krisförsäkring, tjänstereseförsäkring.årskostnAd: 1900 kr.kontAktA kAnsliet om du är intresserAd, tel. 073-7070555kAnsli@konstnArsAlliAnsen.seutställningsförsäkring inom norden kostAr 400 kr, per gång/utställning.

18

MED

LEMS-

PRESEN

TATION

6

Stig Andersson-Glaskonstnär

Stig är född och uppvuxen i Njurunda. Som 15-åring kom han till Örebro för att arbeta med smide och lärde sig välla och nita.

Ett annat stort intresse var motorcykel. Stig åkte MC-tävlingar framtill sitt giftermål och därefter kom en dotter. Stig och hans fru Mona fortsatte med att åka runt Sverige med att tävla med Briard-hundar. Efter många års tävlingar med detta så övertog konstintresset och familjen åkt flitigt runt och besökte olika konstrundor.Stig Andersson återkom till smidesarbetet och glaskonst (Fusing och Slumping) vilket är en gammal Egyptisk arbetsmetod och detta går bra att kombinera med smide.Intresset för glas har alltid funnits där och grunderna för detta lärde han sig i utbildning i Gjurning-Combing och Sagging i Bullseyeglas. Stig har även provat på glasblåsning och en kombinerad kurs i silver-clay och glas.Stig har haft ett flertal utställningar bl a på Örebro slott, Sala silvergruva, Vårsalongen Upplands-Väsby, Virsbo Konsthall, Galleri 19 Örebro.

Stig Andersson skär glas

Vackra glasfat av Stig Andersson

BESÖK VÅR HEMSIDA!www.konstnarsalliansen.se

e-post: kansli@konstnarsalliansen.seLäs Artärs nättidning på www.artar.se

Avsändare:Artär,Konstnärsförbundet AlliansenKlippan 18414 51 Göteborg

BIS

SN

165

1 - 8

462

Kudde av textilkonstkonstnär Inger Melin