1

Skolan Äventyret, Västerås Sverige

Skapandet av den Lyssnande KulturenHur lär vi barn att lyssna, verkligen lyssna, på sig själva,sina lärare och på varandra? Skapa en positiv självförstärkande kultur genom att lyssna och re� ektera är grunden för den lyssnande kultur, som genomsyrar Grundskolan Äventyret i Västerås. Den lyssnande kulturen är en del av den Kommunikativa pedagogiken, som grun-dades av pedagogen Lars Rokkjær.

Pedagogiken inkluderar schemalagda lyssnar-grupper, � er pedagoger i samma klassrum som standard, involvering av eleverna i förståelsen

av sitt egna lärande samt åldersblandade klasser. Pedagogen Lars Rokkjær, Rektor Britt-Marie Lithammer, läraren Bo Berglund och specialpedagogen Lisa Gustavsson förklarar.

Vid Äventyret i Västerås har den lyssnande kulturen integrerats i skolans vardag.

Skolans kultur understödjer tre centrala pelare: Samspel, Entreprenörskap och Forska/utforska.

SAMSPEL: Barn lär sig att andra elever också är en värdefull resurs. Elev-till-elev interaktion är lika viktigt som lärare-till-elev interaktion.

ENTREPRENÖRSKAP: Hur kan eleverna använda det dom lär sig? Att ta ansvar för sina egna beslut. Att lära sig hur viktigt det är att omvandla kunskap till handling.

FORSKA/UTFORSKA:Inquiry Based Learning skapar ett ny� ket klassrum, där eleverna aktivt uppmuntras att bedriva forskning, undersöka, ställa frågor, forma och pröva hypoteser.

DEN KOMMUNIKATIVAPEDAGOGIKEN

SAM

SPEL

ENTR

EPRE

NÖRS

KAP

FORS

KA U

TFOR

SKA

DEN LYSSNANDE KULTUR

De tre pelarna i den kommunikativa pedagogiken

2

Lyssnargrupper är en planerad del i schemat på Äventyret. “Om vi inte lyssnar på varandra kom-mer vi inte heller att kunna lära av varandra” säger Rokkjær. “Ett närvande lyssnande uppstår när vi upplever att andra ser oss som dom vi verkligen är.

Lyssnargrupper är ledda av lärare och är tysta, fokuserade och icke-dömande. Barnen låter varandra komma till tals, dom re� ekterar över vad som har hjälpt dem att förbättra sina re-sultat, och låter dem direkt påverka hur deras kamrater och lärare ser och förstår sina behov.

Lärare Bo Berglund: Att vi sitter i en cirkel är viktigt.. Det � nns inga hörn att gömma sig i. Eleverna ser varandra och möter varandra öppet.Om vi litar på att alla är intresserade av vad vi säger blir det lättare att uttrycka sig. Det utvecklar elevernas kommunikationsförmåga och hjälper dem re� ektera över inte bara vad de säger, utan hur de säger det och hur det påverkar andra.

Lärare Bo Berglund.Britt-Marie Litham-mer: “Mycket av framgången med lyssnar grupper har att göra med förtro-ende. Barnen vet att läraren är genuint

intresserad av varje enskilt barn i klassen. De lärare som lyckas använda den här metoden får de bästa resultaten. Arbetet i den lyssnande gruppen överföres till vardagen i dom större grupperna oavsett storlek. E� ekten av arbetet i de lyssnande grupperna gjorde att på min förra skola samarbetade 95 elever tillsammans utan att känna att man tillhörde en speciell klass. Det byggde verkligen en gemenskap.”

Specialpedagog Lisa Gustavsson påpekar, att skolans lyssnarkultur hjälper barnen att utveck-la sitt självförtroende och självrespekt enormt. “Barnen utvecklar också sin förmåga till efter-tanke, re� ektion, och vet hur man lägger fram sina synpunkter. Personal och lärare lyssnar verkligen på barnen här. Eftersom barn vet, att de blir tagna på allvar vågar de uttrycka sig, och därmed skapas förutsättningen för en bra utveckling.”

När det � nns en oenighet litar barnen på att det går att lösa om vi sätter oss ner och lyssnar till varandra. Kulturen är så naturlig att vanligtvis behöver en vuxen bara vara där, men behöver inte ingripa, eftersom barnen löser problemen själva. Atmosfären på skolan är lugn och fokus-erad, låga röster, du kan faktisk höra att barnen arbetar.”

Lyssnargrupper skapar re� ektion och närvaro

3

Skolans schema understöder aktivt samarbete i lärandet. Barn i olika åldrar lär sida vid sida i blandade grupper. Även om de har en formell klasslärare, arbetar de tillsammans i ett team av lärare.

“Vi har byggt en inkluderande, hållbar kultur av kommunikation, ny� ket lärande där vi alla, både elever och lärare, är en del av samma team.” Rektor Britt-Marie Lithammer. Rektor Britt-Marie Lithammer: “Vi förvandlar varje undervisningsmiljö till ett stort, mixat om-råde med en rad olika arbetsstationer. Vi önskar komma bort från idén om en klass, i ett rum, med en lärare - till en gemensam, öppen miljö med � era lärare. Vi tittar på varje individ. Vi vill identi� era och skapa den miljö som fungerar bäst för dem. Vi försöker att skapa så många olika arbets-metoder som möjligt i rummet som vi kan. Och det är en mycket resurse� ektivt sätt att skapa förutsättning för olika sätt att lära, där varje elev kan få arbeta utifrån sina förutsättningar.”

Bo Berglund: “Som lärare här är jag nästan aldrig ensam. Vi jobbar ofta i par eller så kan jag få hjälp av min kollega som jobbar i rum-met bredvid.. Det betyder att jag kan ägna mig åt en speciell elev medan min kollega hjälper resten av gruppen. På det sättet växlar vi un-der lektionerna. Möjligheterna för konstruktivt samarbete och elevanpassat lärande är oänd-ligt. Dessutom är eleverna vana vid att hjälpa varandra. Det innebär att en enskild elev kan få individuell hjälp både av oss lärare och av

sina kamrater. Bra för den enskilde eleven men också utvecklande för den elev som redan kan. Eleverna lär sig att arbeta produktivt med någon annan.”Lisa Gustavsson: “Vi har en hög andel barn som behöver särskilt stöd. Alla lär sig på olika sätt. Vissa barn fungerar bättre tillsammans med en lärare, än med en annan. Att ha mer än en lärare till en grupp, i kombination med lyssnarkulturen, innebär att vi verkligen kan ar-beta tillsammans och hitta rätt lösning för varje enskilt barn. Nyligen hade vi en 4:e klassare som störde klassen och hade svårt att anpassa sig till en ny lärare. Vi satt oss ner tillsammmans, eleven, läraren och jag. Vi utbytte åsikter och insikter. Det resulterade i en medvetenhet om problemet och vad var och en behövde för att det skulle fungera bättre. Situationen löstes i samförstånd och eleven och läraren kunde arbeta vidare.”

Blandade grupper och lärarlag skapar förutsättning för samarbete mellan elever:

4

“Att veta hur man lär sig bäst, inte bara vad du lär dig, är avgörande för elevernas framtida framgång”, Lars Rokkjær. “Varje morgon när barnen kommer in i klassrummet har de en samling” en incheckning “. “Ingen går in i ett klassrum direkt redo att lära sig”, säger Lars Rokkjær. “Samlingen ger varje elev chansen att börja dagen på bästa sätt.En lärare börjar samlingen genom att låta eleverna berätta hur de mår. Hon gör det genom att eleverna väljer ett rött eller grönt kort. Grönt betyder att man mår bra medans det röda betyder att jag är inte redo att börja arbeta. Alla elever med “grönt” kan börja arbetet direkt, eleverna med röda kort får hjälp att förbereda sig för att kunna börja arbeta. Kanske eleven berättar vad som hänt och därmed bli mera grön. Någon annan behöver kanske egen tid en stund innan han/hon kan bör-ja dagens arbete.”

Bo Berglund: Elever och lärare går till-sammans igenom vad som kommer att hända under dagen. Dom får chansen att gå igenom vad de jobbar / har jobbat med

och påminna sig om sina mål för dagen. Vi re� ekterar över saker som har hänt i skolan eller i världen, och hur det som hänt anknyter till vårt arbete. Utcheckning, där barn tänker över vad de har lärt sig, sker i slutet av varje dag. En kortare, måndag till torsdag, och en längre utvärdering fredag eftermiddag där veck-ans arbete utvärderas och blir avstamp till nästa veckas arbete. “Check-out utvärde-ringar utvecklar självkännedom och me-takognition, och visar barnen att ju mer de vet om hur de lär sig bäst desto mer hjälper det deras framtida studieresultat och utveckling”,säger Lars Rokkjær.

Bo Berglund: “Vid utcheckning frågar jag någon i klassen som har gjort något speciellt som de vill berätta det för grup-pen. Genom att lyfta fram något i slutet av veckan kan vi sammanfatta och påminna oss själva om vad vi har åstadkommit under veckan, och kolla om veckans mål uppnåtts. Ibland tar eleverna med sig ar-bete hem för att slutföra i helgen för att bli klar med sina egna uppsatta mål- och det är frivilligt att göra det.”

Check-in samlingar skapar lugn, re� ektion och medvetenhet

5

På skolan för varje barn en loggbok där dom noterar saker som händer i veckan, uppsatta mål på kort och lång sikt, sina olika arbetssätt och framsteg. Allt efter inspiration från ped-agogen John Hatties ideér, om vikten av att föra loggbok för att bli medveten om sina

egna tankar, metakognition. Det hjälper dem att identi� era vilka metoder som fungerar och vilka som kan undvikas, vilket ger en över-blick över lärandet. Det visar barn att inte bara vad du har lärt dig, men hur du har lärt dig är viktigt. “Vi är alla olika och vi lär på olika sätt”, säger Rokkjær. “Loggböcker hjälpa barnet att identi� era vad som fungerar bäst för dem.”

Lisa Gustavsson: “Loggböckerna är särskilt vik-tiga och e� ektiva för barn med särskilda behov. Loggboken visar dem vad de har gjort, vad de har att göra idag, och vart de är på väg. Den ger en viktig röd tråd och konsekvens i deras utveckling. Loggböcker kan genomföras i olika former, med hjälp av bilder och ord. Barnen kan dela dem med föräldrarna så att de alla kan se de framsteg som görs när det händer.”

Loggböcker registrerar barnets resa

Pelaren entreprenörskap understryker skolans engagemang att utveckla elevernas ansvar för sitt eget lärande. Eleverna skapar sina egna arbetssätt och uppmuntras att experimentera med olika medier för att upptäcka de tekniker som fungerar bäst för dem. Verkligt e� ektiv utbildning leder till handling,en vilja att ha en positiv inverkan på världen omkring dem.

Bo Berglund: “Ju mer elever är intresserade av något desto bättre lär dom sig. Vi gör allt för att skapa en stimulerande, rik, öppen miljö som

tillåter barnen att hitta sitt eget sätt att arbe-ta. Vi lär oss bäst när vi tar egna initiativ, när vi sätter vår egen agenda, när vi lär oss om de saker som engagerar oss. Du kan inte beordra eleverna att göra saker de inte vill göra om du vill att de ska bli engagerade och verkligen lära sig något på riktigt. Vi lär oss och lyckas när vi arbetar med de saker som vi värderar högt. De saker som vi vill påverka. Lärande måste vara på riktigt. Frågebaserat lärande och det ny� kna klassrummet är en stor del av detta.”

Elev-involverande arbetssätt och det ny� kna klassrummet

6

Betoningen på individuella arbetssätt med mål skapade av elever och � exibel bemanning är särskilt e� ektiv för barn med särskilda behov. Skolan har lyckats bra med barn med särskilda behov. Britt-Marie Lithammer: “Vi fokuserar på att prova så många olika metoder som möjligt för att hitta vad som fungerar bäst för den en-skilde. Det � nns så många olika sätt att arbeta. Varje barn har ett eget. Blandade grupper och � exibla undervisnings grupper gör oss lyhörda och � exibla i arbetet att identi� era och snabbt stödja de barn som behöver hjälp. Vi hade nyli-gen två elever i åk 9 med formella diagnoser. Dom båda lämnade skolan glada, framgångsri-ka med högsta möjliga betyg. “

“Vi ser inte barn som “Aspergers” eller “ADHD”, vi ser på dem som individer. Vi talar om behov och särskilt stöd, men vi är alla speciella och har särskilda behov.” Bo Berglund

“Vårt sätt att arbeta innebär att om en lärare inte “klickar” med en elev, kan kanske en kolle-ga fungera bättre tillsammans med samma elev och skapa en bättre förutsättning för att eleven ska lyckas.”

Britt-Marie Lithammer: “Vi har ibland barn som arbe-tar med bara en vuxen utanför gruppen, men det är ovanligt. Vårt sätt att arbeta kan tyckas gruppcentrerat men det är mycket individuellt, vilket gör att varje individ kom-

mer till tals och vi försöker möta deras behov. Varje enskilt barn är i centrum av gruppen. Vårt jobb är att se till att de alla har utrymme att utvecklas. På sitt eget sätt och i sin egen takt.”

Alla barn behöver särskilt stöd