8
ARTUR Medlemsblad för Nordiska museets & Skansens Vänner Nr 1 2013 Årg. 16 Kändiskult på Nordiska museet Bobergs elverk - park- och trädgårdsnav Lusthusporten - administrativt nav Kvinnors dräkter för friluftsliv

ARTUR - Nordiska museet

  • Upload
    others

  • View
    8

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

1

ART

UR

Med

lem

sbla

d fö

r Nor

disk

a m

usee

ts &

Ska

nsen

s Vän

ner

Nr 1 2013 Årg. 16

Kändiskult på Nordiska museet Bobergs elverk - park- och trädgårdsnav Lusthusporten - administrativt nav

Kvinnors dräkter för friluftsliv

2

Birgitta Jungner till minneDen forna kanslichefen för Nordiska museets & Skansens Vänner, Birgitta Jungner, avled den 5 decem-ber 2012. Hon blev 86 år gammal och efterlämnar maken Ingmar och barnen Torsten, Bo och Annika. Birgitta var kanslichef för Vännerna åren 1984-1993 och en av de mest engagerade i Vännernas historia. Seder-mera blev hon även styrelseledamot i Vännernas styrelse.Hon var ordförande i Förbundet Sveriges Museivänner och där engagerade hon sig även i World Federation of Friends of Museums. Birgittas levande intresse för konst, kultur och inte minst språk är vi i Vänföre-ningen väldigt tacksamma för. Som exempel kan nämnas när Vänförening-en fyllde 75 år, 1993, skrev hon mycket välformulerat i årsboken Fataburen, årgång 1994, om vår förenings historia. Det är också väldigt trevlig läsning att ta del av hennes tydliga och trevligt skrivna protokoll och årsberättelser.

Med anledning av Birgitta Jungners bortgång och i samband med begravningen har gåvor till en summa av 21 700 kr skänkts till Samfundet Nordiska museets & Skansens Vänner. Vänföreningen vill tacka för dessa gåvor och planerar att hedra Birgittas minne med dem på något trevligt sätt.

Nya medlemmarAdlercreutz Susanne och Erlandsson Eskil, StockholmBackende Nally, FarstaBeckman Anders och Regnö Klara, StockholmBengtsson Frisch Lena, StockholmBerlin Mary, SollentunaBiörk Alexander, LidingöBolin Sophia och Praesto Oliver, StockholmBoman Inga-Lill, BrommaBäckman Caroline, SundbybergCatani Sonja, StockholmClarholm Elisabeth och Vigliar Gianpaolo, StockholmCrevani Lucia och Söderberg Anders, StockholmDoslic Boris och Bager Doslic Michaela, StockholmEgerö Gustav och Petra, StockholmEmtevik Lena och Kjellman Ronny, ÅkersbergaEnvall Lina och Johansson Tobias, StockholmEricsson Thomas och Björklund Inger, FarstaErsson Örjan och Tjernlund-Ersson Bibbi, StockholmFors Simon och Maria, SpångaGabardi Kelli, StockholmGustafsson Bo, StockholmHammer Douglas, SaltsjöbadenHenriksson Leena och Bengt, Upplands VäsbyHultgren Gun, SolnaHäggblom Berit, TäbyHörnstein Anne, VällingbyJohansson Ing-Mari, StockholmJohansson Morgan, Farsta Kåberg Victoria och Martin, StockholmLarsson Anders och Kullman Glenn, SkarpnäckLarsson Claes-Göran, StockholmLarsson Rickard, DjursholmLaurén Jessica och Dahlbeck Johan, StockholmLilja Per och Pernilla, JönköpingLitsegård Anette, StockholmLundberg Ruben, StockholmLundengård Anna-Carin och Johan, LudvikaLundengård Maria och Ruiz Cabrera Alvaro, StockholmMalmqvist Elisabet och Jan-Erik, StockholmMöllander Johan och Louise, StockholmNilsson Christina och Inge, Hisings-KärraNordin Hultman Elisabeth, StockholmNorell Gustaf och Katrin, Saltsjö-BooNylander Claes och Belenius Lolo, StockholmOlausson Margita, BrommaPaulsson Monica, StockholmPeterz Agneta, StockholmPettersson Jeanette, NorsborgPeuriere David och Samatha, StockholmRosberg Maud, StockholmRåhlén Isabella, StockholmSalwén Eva och Cesare Daverio, StockholmSandels Wilhelm och Johnsson Hanna, VärmdöScheffer Ursula, StockholmSjöstrand Ylva, StockholmSmith Bruce och Krumins Zinta, StockholmSteiner Céline, StockholmSvensson Lillemor och Lennart, Upplands VäsbyTersmeden Katarina och Carl-Johan, StockholmUndeman Olle och Gustafsson Hanna, GröndalWannebo Fredrik och Åhs Halvarsson Kajsa, FarstaWannebo Lars och Bjurvald Anja, StockholmWarg Andreas och Jenny, StockholmWennerström Petter och Helena, StockholmWestman Kicki, StockholmWikström Lajla, StockholmWiktorson Anders och Karolina, StockholmWittrock Olivia och Mats, Tyresö

ÅRSMÖTE

NORDISKA MUSEETS & SKANSENS VÄNNERInbjuder till årsmöte i närvaro av H.K.H Kronprinsessan Victoria

Måndagen den 20 maj 2013 kl 17.00i Skånska Gruvan, Skansen

PROGRAMÅrsmötesförhandlingar

Utdelning av stipendier till Nordiska museets och Skansens medarbetare

MusikFörfriskningar

Vänligen medtag medlemskort. Platserna skall vara intagna senast kl 16.45. Årsredovisningen för 2012 kommer att finnas tillgänglig

vid årsmötet och kan även rekvireras från Vännernas kansli.

Anmälan senast den 29 april 2013 till Nordiska museets & Skansens Vänner, Box 27 820, 115 93 Stockholm, e-post:

[email protected] eller tel: 08-519 546 93.

Ange namn på samtliga medlemmar som kommer och telefonnummer. Ange också om ni önskar förfriskningar efter årsmötet.

Anmälan och inbetalning senast den 29 april gällande förtäring är bindande. Kostnad 250 kr per person för Skagensmörgås 1 glas

vitt vin/vatten/lättöl, kaffe och biskvi.

3

Kändiskult då och nu I förra numret av Artur intervjuade vi Ulrika Torell. Den andre av de två som genom bidrag från Riksbankens jubileumsfond är anställd som forskare vid Nordiska museet är litteraturvetaren Andreas Nyblom.

- Jag disputerade 2008 vid Linköpings universitet på en avhandling om Verner von Heidenstam med titeln Ryktbarhetens ansikte, berät-tar Andreas. Det som jag framför allt ville belysa var hur Heidenstams ”kändisskap” tog sig uttryck inte bara på kultursidorna utan hur han uppmärksammades även i andra sammanhang.

Förra året skrev han en artikel med den talande överskriften Hei-denstam som rondellhund, vilket väl vittnar om vilken inriktning Andreas forskning har. Sedan 2010 har han en tjänst vid Institutet för folklivsforskning och arbetar intensivt med en bok om Beröm-melsens kulturhistoria, som förhoppningsvis blir klar nästa år. - Fram till mitten av 1800-talet var det mest kungligheter, adelsmän och högre officerare som var så kända att man tog till vara på klädesplagg och andra föremål som tillhört dem som till exempel Karl XII:s handskar och Gustaf II Adolfs älghudskyller. Men under perioden 1850-1900, som jag särskilt studerar, blir det en förskjutning mot grupper som författare, upptäcktsresande och uppfinnare.

Tegnér är ett bra exempel. Hans kultstatus tog sig uttryck i att man tidigt inrättade ett Tegnérmuseum i Lund och sjöng Fritiofs saga i hemmen. En lock från hans hår finns för övrigt i museets samlingar. Där hittar man även en snusdosa en gång tillhörig en av de mest kända litteratörerna från 1800-talet, August Blanche. Upptäcktsresanden Adolf Nordenskiöld och uppfinnaren John Ericsson är andra exempel. Arthur Hazelius som inte bara hade sinne för det folkliga intresserade sig också för dessa kända personer. Redan från Nordiska museets begynnelse 1873 fanns det en sk personhis-torisk samling och ett intresse att införskaffa föremål med anknytning till framstående män och kvinnor. Så lyckades till exempel Hazelius att se till

att John Ericssons kontor från Beech Street i New York kom till museet och ställdes ut i lokalerna på Drottninggatan. - Det stod i museets stadgar att man skulle väcka och nära fosterlandskärleken, säger Andreas. Det gjorde man här genom att man valde ut förebilder vad gäller fostran, flit och företagsamhet. Kändisskapen tog sig nya uttryck som att man döpte båtar, gator och monument efter dessa människor. John Ericsson fick ge namn åt ett tobaksmärke. Inte minst var Jenny Lind en kultfigur både i Amerika och Sverige.

Under den period som Andreas ägnar sig år kom också Ny illustrerad tidning ut. Den hade som en klar målsättning att i artiklar, fotografier och nekrologer just berätta om den här typen av människor som gjort bestående insatser av nytt slag. Teckningar och karikatyrer blir allt vanligare. Svenska Panoptikon vid Kungsträdgården drar stor publik och där gestaltas förstås personer som Nordenskiöld, Baltzar von Platen och Kristina Nilsson. - Populära samlarobjekt vid den här tiden var visitkortsfotografier i formatet 7x9 centimeter. De kan mycket väl jämföras med de bilder av skådespelare och idrottsstjärnor som blev allt vanligare under 1900-talet, säger Andreas.

På museets hemsida beskriver Andreas sitt forskningssyfte sålunda: Med utgångspunkt i museets personhistoriska samling och dess dokumentation analyseras de historiskt och kulturellt betingade processer genom vilka kända personers ägodelar förvandlats till museiobjekt och kulturarv.Andreas är inte ovillig att någon gång i framtiden berätta mer för Vännerna om sina spännande nedslag i en gången kändiskultur och hur det återspeglas i Nordiska museets samlingar.. Göran Wessberg

Foto

:Gör

an W

essb

erg

Foto

:Gör

an W

essb

erg

Foto

:Gör

an W

essb

erg

4

-Vi har valt rubriken Från snörliv till solliv för att markera den snabba ut-veckling som skedde i den klädsel kvinnor kunde ha när de allt mer började ägna sig åt friluftsliv, säger Marianne. Det var en stor förändring från det rådande modet med snörliv och ankellånga kjolar, som gjorde det lättare för kvinnor att till exempel åka skidor, spela bandy, cykla och bada. Jag tycker att det är intressant att se hur klädseln påverkar kroppen och dess rörelser.

I tre olika montrar från olika tidsepoker visas denna utveckling upp. Mar-ianne berättar att det blir en dominans för över- och medelklass för det är den gruppen som hade tid och råd att ägna sig åt friluftsliv och aför tt det är sådana plagg man har i museets samlingar. I början var ju mycket sömmerske-sytt men sedan kom också kon-fektionsplagg. I museets ägo finns en skrids-kodräkt från 1880-talet som tillhörde Hanna Palme, statsministerns farmor, och den finns att beskåda i den första montern i östra gal-leriet en trappa upp. En sevärdhet är också de två samiskt inspirerade fritidsdräkterna. I monter nummer två ser vi t ex baddräk-ter från 1910- och 1920-talet. Det var då fint folk från såväl in - som utland kom för att bli chockade av gemensamhetsbadandet i Mölle i lättklätt skick. I den sista montern är vi framme i 30-talet då friluftsintresset med cykling, camping och fjällturism ökade, inte minst tack vare vår första semesterlagstiftning. Här kan vi bland annat beskåda Nanna Svartz åkande skidor med sin dotter. Besökare skall heller inte missa de stora fotocollagen på väggarna som ger en bra bild av utveck-lingen av kvinnors friluftsklädsel och fritidsliv. Vännerna får en specialvisning den 13 mars.

Fotoutställning om folkhemmets kändisar I slutet av maj kommer museet att öppna en utställning om folkhemmet men redan nu kan man på norra väggen i stora hallen beskåda ”Folkhemmets kändisar”. Ur museets fina samlingar av foton av kända fotografer som KW Gullers och Kerstin Bernhard har man valt ut 41 foton som man tycker representerar olika aspekter av folkhemmet som politikerna Per Albin Hansson och Gunnar Sträng,

artister som Thor Modeen och Ingrid Bergman, författare som Moa Martinson och Nils Ferlin och idrottsstjärnor som Gunder Hägg och Mora-Nisse Karlsson. Utställningen pågår till den 8 september.

Tedanser De populära tedanserna kommer tillbaka med start den 2/3 kl. 15. De fortsätter lördagarna 9/3, 16/3 och 23/3 och av-slutas med storbandssvängom den 6/4. Årskortet gäller vid alla tillfällen utom det sista.

Besöksrekord Inte sedan 1999 (om vi bortser från åren 2005-2006 då det var gratis entré) har Nordiska museet kunnat notera så höga publiksiffror. År 2012 kunde man räkna in 257 646 besökare, vilket var 23 procent mer än året dessförinnan.

Nytt från Nordiska museet

Mini-intervju med Marianne Larsson”Se Hanna Palmes eleganta skridsko-dress”

Göran Wessberg

Foto

Erik

Holm

enk©

Nord

iska

mus

eet

Foto

: 194

5_KW

Gull

ers

CampAhladräkten från 1929

För drygt två år sedan höll Marianne Larsson i utställningen Män i baddräkt. Nu är hon tillbaka med en om Kvinnors friluftskläder 1880-1940 som invigs på den internationella kvinnodagen den 8 mars..Fo

to:G

öran

Wes

sber

g

Strandpromenad, Tidningen Freja, 1884

Foto

: Kar

l Tho

rson

©No

rdisk

a m

usee

t

5

Skansen Byggnadsvård har nyligen bytt namn till Skansen Hantverk & Slöjd. Namnbytet skall spegla en breddning av vår inriktning. - Min huvudsakliga uppgift är att organisera det omfattande kursprogrammet., förklarar Sarah Gühne, som är kursverksamhetsansvarig. Vi ordnar bland annat vandringar här på Skansen, hantverks- och slöjdkvällar och olika kurser.

Sarah kom som barnflicka till Sverige från Tyskland i slutet av 90-talet och har sedan utbildat sig som byggnadsantikvarie på Gotland och som trädgårdsmästare i Blekinge. Med den bakgrunden är det inte så konstigt att hon började jobba på Skansen, först i butiken och nu en delad tjänst mellan Kulturhistoriska avdelningen och Park & trädgårdsavdelningen. - Jag har flera skickliga hantverkare och entusiastiska intendenter och antikvarier som kursledare. Vi vänder oss i första hand till folk som är 40+ i Mälardalsområdet. Majoriteten av våra deltagare är sommarstugeägare eller medlemmar i en bostadsrättsförening. Män är mer intresserade av sådant som rör fönsterrenovering och timring, kvinnor mer av trädgård och slöjd, säger Sarah, som själv gärna tittar in på kurserna för att lära mer. På hösten är intresset störst för slöjd, på våren för trädgård. Kombin-era dessa och välj aftonkursen i Trädgårdsslöjd den 24 /4 eller någon av de tre vandringarna för att lära mer om gamla trädgårdar och udda nyttoväxter. Men kanske allra helst den som kallas Nyttans ängar den 26/6. - I juni ser jag också fram emot en föreläsning av Elisabet Svalin Gunnarsson som skrivit boken I trädgårdsmästarens spår. Jag rekommenderar alla Vänner att ta del av kursprogrammet i den folder som finns på Skansen men också förstås på Skansens hemsida. Där kan ni också abonnera på vårt nyhetsbrev med många råd och tips. Sarah har ett litet torp i Småland där hon kan omsätta sitt eget hantverk-skunnande men vilken fortbildningskurs skulle hon själv vilja gå på? - Den om Gärdesgårdsbygge med vår scenograf Tobias Strömdahl låter mycket spännande.

Nytt från Skansen

Göran Wessberg

Mini-intervju med Sarah Gühne, Skansen Hantverk & Slöjd”Jag väljer nog Gärdegårdsbygge”

Foto

:Ann

a Yu

©S

kans

en

Nystart för barnens cirkusMånga jonglörer, clowner och cykelak-robater kan ni se på Barnens cirkus varje söndag fram till 28 april kl. 12 och 14 i Bragehallen. Nytt för i år är att man kan köpa ett cirkuspaket i Balderslunden med korv, cookie och frukt. Barn som är pigga på att agera kan gå i cirkusskola varje lördag fram till den 27 april kl. 11-15.

Litterära söndagsmatinéer i marsSom vanligt är det matinédags för de litterära sällskapen söndagar i mars kl. 15 i Ordenshuset (vid Bredablick). Den 10/3 bjuder Taube och Ekelöfsällska-pen på program, den 17/3 kommer det nybildade Alice Tegnérsällskapet att framföra hennes visor, den 24/3 firas författaren Martha Sandwall-Bergströms (hon med Kulla-Gullase-rien) 100-årsjubileum och den 31/3 avslutas serien med ett program om Shakespeare och Erik Gustaf Geijer.

Bra besökssiffror 2012Skansen nådde nästan upp till besöks-antalet från 2011. Förra året kunde man räkna in 1.415.260 besökare vilket fortfarande gör Skansen till ett av Sveriges mest attraktiva turistmål.

Foto

:©S

kans

en B

yala

g

Foto

:Mar

ie A

nder

sson

©S

kans

enFo

to:M

arie

And

erss

on©

Ska

nsen

Foto

:Mar

ie A

nder

sson

©S

kans

en

6

Villa Lusthusporten men framför allt finns här den centrala förvalt-ningen för museet, Tyresö slott, Julita och Härkeberga kaplansgård. Styresmannen Christina Matts-son har ett vackert tjänsterum här liksom ekonomi- och HR-funktion-erna, Leif Zaar och chefen för nya medier, sammanlagt 14 personer. Matsalen och den gamla salongen är förstås lämpliga trevliga sam-manträdesrum i dag. Om badrum-met används lika ofta som förr är nog osäkert och köket är omgjort till kontorsutrymmen.

På en smal järnspiraltrappa lotsar Leif mig upp i ett av tornen och öppnar dörren ut mot terras-sen. Härifrån får man perspek-tiv både mot museet på andra sidan Djurgårdsvägen och ut över Brunnsviken. Grindstugan ser man åt ena hållet, det stora stallet från Wicanders tid åt andra hållet – båda delvis uthyrda till företaget Innova-tion Impact.

Mycket av den ursprungliga trädgården har beskurits och tomten går inte ända fram till vattnet längre men ändå ligger Villa Lusthusporten som en liten oas vid entrén till Djurgården och som en enstaka erinran om den minnesvärda utställ-ningen 1897, som ju också blev ett första märkesår för Nordiska museet.

Skansen har sin administration utspridd i många hus, Nordiska museet har numera det mesta samlat under ett och samma tak med det trevliga namnet Villa Lusthusporten.

Det är inte allom givet att bli insläppt i och få bese Villa Lust-husporten, huset med det märkliga riddarromantiska slottsutseen-det mittemot Nordiska museet. Men Leif Zaar, chef för fastighet och utställningsproduktion med säkerhet, öppnar villigt dörren för mig och leder mig från rum till rum, från plan till plan i detta fantastiska hus ursprungligen byggt 1873 för en grosshandlare Alfred Brinck.

Arkitektbröderna Kumlien fick i uppdrag att bygga en italiensk lantvilla i två våningar med kök och förrådsutrymmen i ett souter-rängplan och en grindstuga. Men bara några år senare, berättar Leif, såldes villan till en bror till den Liljevalch som donerade medel till den berömda konstsalongen. Drygt tio år senare köpte dock Kommittén för den Allmänna Konst- och Indus-triutställningen villan att användas som presspaviljong och polisstation under utställningsåret 1897.

Redan året därpå såldes villan till affärsmannen Hjalmar Wicander som anlitade utställningens arkitekt Carl Möller för om- och tillbygg-

nad. Nu kom inslagen av jugenddekor och nordisk romantik, lite torn och tinnar och en övervåning med gästrum och biljard-salong. Inte minst var Wicander intresserad av modern teknik så här drog man in el och vatten med ett ultramodernt badrum som Leif gärna demonstrerar. Han pekar också ut alla de olika kakelugnar som finns i varje rum. De används förstås inte i dag men de är en vacker prydnad liksom en mängd utsmyckningar i huset. För Leif Zaar är detta naturligtvis en fantastisk arbetsmiljö som kräver gediget gammaldags hantverks-kunnande.

Huset donerades 1940 till Nordiska museet och blev 1971 förklarat som statligt fornminnesmärke. Fram till 2006 ansvarade Statens Fastighetsverk för förvaltningen av huset, nu är det i museets händer.

Till att börja med inrättades Institutet för folklivsforskning här med professorsbostad i övervåningen. Professorn för denna fors-kning, Birgitta Svensson, och några av hennes närmaste sitter fortfarande kvar i

All administration under lusthustak

Göran WessbergText & Foto

7

trädgårdslaget för att sköta Skansens trädgårdar. Annars klarar man av väldigt mycket själv vad gäller reparationer och byggnationer med hjälp av en imponerande uppsättning av trädgårdsredskap, maski-ner och fordon men man har entreprenörer till snöröjning och underhållsstädning på hel-gerna occh vid storevenemang.

- Vi är mycket angelägna att allt skall vara så miljövänligt som möjligt, understryker Mats. Alla bilar är förstås eldrivna. Många av medarbetarna på avdelningen har varit med länge. Mats kom dock hit först på hösten 2005 efter att ha hållit på med kommunala park- och trädgårdsuppdrag i över 20 år i Vallentuna och Danderyd men förklarar att det här är något av ett drömjobb.

Det som nu i hög grad sysselsät-ter honom och de andra på avdelningen är planeringen av Skansens monter på den stora trädgårdsmässan i april i Älvsjö På ca 100 kvadratmeter skall man där gestalta Skansen – en grön resa i tid och rum. Den som vill få Skansen i ett koncentrat kan ju gå dit men jag tror att Vännerna föredrar att se hela Skansen grönt och skönt som det är nu till våren, mycket tack vare insatserna från Mats avdelning.

I förra numret av Artur skrev vi om Skansens administration bakom kulis-serna i sex kulturhistoriskt intressanta byggnader. Här fortsätter berättelsen.

Den som till äventyrs tagit sig in till Skansen via Sollidsporten kanske funderat på vad som döljer sig i den massiva trevån-ingsbyggnad i tegel som finns alldeles till höger om entrén. Nu innehåller den en

mycket viktig del av arbetet på Skansen men då, det vill säga 1905, var detta faktiskt en transformatorstation för hela Djurgården, ritad av den kände arkitekten Ferdinand Boberg. En renovering genom-fördes 1930 men först 1986 kom den att användas av Skansen för olika ändamål.

När Mats Helllqvist, chef för Park och trädgård på Skansen, tar mig på en rundtur i huset kan han fortfarande visa upp den pampiga vackert kaklade trans-formatorhallen med avsevärd takhöjd. Här ville Anna-Greta Leijon på sin tid ha en utställningshall. Det som ställs ut eller snarare ställs in här är en mängd föremål som behöver användas i olika sammanhang vid marknader och större evenemang.- Det här huset har egentligen tre plan, säger Mats men mittenetaget är fortfarande bostad för en privatperson.Egentligen skulle vi nog behöva det utrymmet också. Jag har 16 fast anställda här som arbetar i tre olika lag. Ett arbetar med olika anläggningsärenden, ett med trädgård och ett tredje med bara två man med park och scenografi. Hasse Alfred-son var mycket förtjust i det senare och möjligheterna att göra Skansenmiljön mer levande. Gott understöd fick han av vår legendariske medarbetare Leif Johansson.

Under högsäsongen har man förstås ett antal säsonganställda personer till

Bobergs glömda elverk

Göran WessbergText & Foto

VÄNNERNAS PROGRAM MARS -JUNI 2013

STYRELSENiclas Forsman - ordförande

Hans Sterte - skattmästareChristina Mattsson - Nordiska museet

John Brattmyhr - Skansen Lars Burman,

Elisabeth Edholm Fernström, Anna Norrby, Meg Tivéus,

Gunilla von Platen

KANSLIViveca Axell Hedén, kanslichef

Öppet må-to 9.30-12.00 tel. 08 - 519 546 93Nordiska museets

& Skansens VännerBox 278 20,

115 93 Stockholm e-post:

[email protected] PlusGiro: 19 01 24-8

REDAKTIONArtur utges av

Nordiska museets & Skansens VännerAnsvarig utgivare:

Niclas Forsman

Redaktör: Göran Wessberg,

e-post: [email protected]: Marianne LoorTryck: BergsGrafiska.se

Omslagsbild: Nordiska Museet Skidåkare, Gunnar Lundh 1941

Vårutflykt Gysinge med Gunilla von PlatenTillsammans med styrelsemedlemmen Gunilla von Platen, chefredaktör för tidningen Gård & Torp, och kanslichefen Viveca Axell Hedén gör vi en dagsut-flykt till Gysinge. Där besöker vi Centrum för byggnadsvård och får träffa dess grundare Göran Gudmundsson. Vi äter lunch på Bruket och ser oss omkring i dess vackra omgivningar.Tid: Fredagen 19 aprilPlats: Avfärd kl 8.30 från Cityterminalen, informationstavla visar gate för bussen. Åter i Stockholm ca kl 18.00.Anmälan: Senast tisdagen 2 april. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse inbetalning 600 kr (inkl lunch och kaffe) kr till PG 190124-8.

Stockholms Auktionsverk, ModernaVälkomna på visning av svensk och internationell modern konst, konsthantverk och möbler som visas av kunnig expertis. Tid: Måndagen 22 april kl 18.30Plats: Stockholms Auktionsverk, Nybrogatan 32, T-bana ÖstermalmstorgAnmälan: Senast 8 april.

Vårresa till Dalarna – folkdräkt, folklore och heminredning, 18 – 19 majVälkomna med på en resa som tar oss bakom kulisserna till män-niskor med stor kunskap om de textilskatter som har producerats i dalasocknarna från 1700-talet och fram till modern tid. Ciceron är Ulla-Karin Warberg, intendent på Stockholms Auktionsverk med folkkonst, såsom folklig textil och dräkt som specialintresse. Pris: 3450 kr per person. Tillägg för enkelrum Begränsat antal platser.

För anmälan och mer information kontakta researrangören Academica CST, epost: [email protected], tel. 08-580 390 50.

Stockholms Auktionsverk, KlassiskaVälkomna på visning av svensk och internationell klassisk konst, konsthantverk och möbler som visas av kunnig expertis. Tid: Måndagen 27 maj kl 18.30.Plats: Stockholms Auktionsverk, Nybrogatan 32, T-bana ÖstermalmstorgAnmälan: Senast 8 maj.

Älgarna på SkansenEn av Vännernas stipendiater 2012, Sara Kvist Rosenberg, fick sitt stipendium för att resa runt och studera älgar i fångenskap. Vi får höra om hennes studier och vad som planeras för älgarna på Skansen. Naturligtvis hälsar vi på hos älgarna också.Tid: Tisdag 28 maj kl 16.30 – ca 18.00.Plats: Samling innanför huvudentrén.Anmälan: Senast 13 maj. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse inbetal-ning 60 kr till PG 190124-8.

Villa LusthusportenNordiska museets administrationsbyggnad Villa Lusthusporten visas av chefen för fastighet, utställningsproduktion och säkerhet, Leif Zaar. Vi får följa med in i det spektakulära huset byggt 1873 av arkitekterna bröderna Kumlien.Tid: Tisdag 4 juni kl 17.00 – ca 18.00.Plats: Villa Lusthusporten, mittemot Nordiska museet.Anmälan: Senast 22 maj. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse inbetal-ning 60 kr till PG 190124-8.

På förekommen anled-ning: Var vänlig respek-tera samlingsplatser för avprickning vid program och visningar!Hälsningar kansliet.

Avs: Nordiska museets & Skansens Vänner Box 278 20, 115 93 Stockholm