Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1
”Som att hälla vatten på en gås!” En kvalitativ studie om att vara religiös på sociala medier Linda Henriksson Umeå Universitet Vårterminen 2015
Kandidatuppsats i religionsvetenskap, 15 hp
2
3
Abstrakt Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna från
kristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningar
på sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier och
internets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,
en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memes
används som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologiskt
teoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, men
sällan gör något åt det. Med hjälp av den hermeneutiska cirkeln har jag i diskussionskapitlet
analyserat och diskuterat vad orsaken kan vara till att ungdomarna inte gör något åt
kränkningarna. Ett av svaren visar sig vara att de förväntar sig bli kränkta av resten av världen
och i vissa fall finner det vara styrkande för deras tro.
Nyckelord: Sociala medier, praktiserande kristna, Religion online, web 2.0, religiösa kränkningar online
4
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 7 1.1 Introduktion ................................................................................................................. 7 1.2 Syfte och frågeställningar ........................................................................................... 8 1.3 Teoriperspektiv ............................................................................................................ 8
1.3.1 Fenomenologi ......................................................................................................... 8 1.3.2 Användningen av fenomenologi i intervjustudier ................................................... 10
1.4 Metod, genomförande och material ............................................................................ 10 1.4.1 Intervju som kvalitativ forskningsmetod ................................................................. 11 1.4.2 Fokusgruppsintervjuer som metod .......................................................................... 12 1.4.3 Praktiskt inför en intervjustudie .............................................................................. 14 1.4.4 Hermeneutik ............................................................................................................ 15 1.4.5 Material ................................................................................................................... 16
1.5 Etiska överväganden .................................................................................................... 17 1.5.1 Reliabilitet, validitet och metodkritik ...................................................................... 18
1.6 Avgränsningar och urval ............................................................................................. 20 1.7 Forskningsöversikt om sociala medier ....................................................................... 20
1.7.1 Internets nya status, web 2.0 ................................................................................... 21 1.7.2 Kunskapsmonopolets försvinnande ......................................................................... 22 1.7.3 Religion och religiösa grupper på sociala medier ................................................... 23 1.7.4 Förståelsen av ”media” och ”religion” .................................................................... 24 1.7.5 Medier för religiösa aktörer, själavård på sociala medier ....................................... 25
1.8 Disposition ..................................................................................................................... 26
2. Religiös på sociala medier: positiva och negativa aspekter. ........................................... 27 2.1 Samfunden .................................................................................................................... 27 2.2 Personerna bakom berättelserna ................................................................................ 28 2.3 Resultat .......................................................................................................................... 30
2.3.1 Att använda sig av sociala medier ........................................................................... 30 2.3.2 Att vara religiös på sociala medier .......................................................................... 30 2.3.3 Religiösa kränkningar på sociala medier ................................................................ 32 2.3.4 Sociala medier i trossyfte ........................................................................................ 37
3. Diskussion ........................................................................................................................... 41 3.1 Vikten av att vara en aktiv användare ....................................................................... 41 3.2 Missionsuppdraget gäller även på sociala medier ..................................................... 41 3.3 Rädslan för vad andra tänker ..................................................................................... 42 3.4 Att hantera religiösa kränkningar på sociala medier ............................................... 43 3.5 Reaktioner på materialet ............................................................................................. 45 3.6 Förslag på vidare forskning ........................................................................................ 46
4. Sammanfattning ................................................................................................................. 47 Litteratur- och källförteckningar Bilaga 1: Intervjufrågor Bilaga 2: Memes
6
7
1. Inledning
1.1 Introduktion Vad har Facebook, Instagram, Tumblr, Twitter och Flashback gemensamt mer än att de alla är
sociala medier?1 Ett svar är att största delen av dess medlemmar är ungdomar.2 Ungdomar
idag föds in i en värld där sociala medier över internet är lika vanliga som att umgås i det
verkliga livet, om inte mer vanliga. Att logga in på Facebook och ta del av vad ens vänner där
skriver är en vardagssyssla för ungdomar. Med den moderna IT som vi har idag är detta inte
längre något man bara gör hemma. Detta sker löpande under hela dagen, idag har näst intill
varje elev i Umeå en dator i skolan och en mobil med internetuppkoppling.3 En undersökning
som gjordes av Stiftelsen för infrastruktur visar att:4
Facebook behåller greppet och i åldersgruppen 16-25 år besöker 95 procent någon gång Facebook. 81
procent gör det dagligen och 36 procent flera gånger om dagen. Nästan alla som är medlemmar i ett
socialt nätverk är också medlemmar i Facebook. Undantaget är de yngsta i åldern 12-15 år där det dykt
upp en rad andra alternativ på senare år.5
Även om användandet av sociala medier som Facebook inte tycks attrahera de yngre
svenskarna i åldern 12-15 år längre, så håller den fortfarande ett stadigt grepp om dem. 2014
var ändå 83 % av de tillfrågade i åldern 12-15 Facebook-användare. Detta visar på att
majoriteten av ungdomarna i Sverige är aktiva inom sociala medier. Sociala medier kan
användas på många olika sätt, att chatta med sina vänner, att dela intressanta artiklar och att
diskutera nyheter är bara en bråkdel av vad man kan göra på sociala medier. Men vad händer
när sociala medier används på ett negativt sätt? I Friends nät-rapport tillsammans med SIFO
om kränkningar på sociala medier uppger 1/3 ungdomar att de känt sig kränkta på internet,
och 2 % att dessa kränkningar handlat om deras religion eller trosuppfattning.6 Denna uppsats
kommer att fokusera på hur kristna unga vuxna upplever sitt möte med sociala medier och
kränkningar på internet på grund av deras religion.
1 Facebook, Instagram, Twitter, Tumblr och Flashback sociala medier där bilder och kommentarer publiceras. 2 Stiftelsen för internetinfrastruktur, internetstatistik http://www.internetstatistik.se/artiklar/sa-manga-svenskar-anvander-sociala-medier/ (hämtad 15-02-09) 3 Infotech http://www.infotechumea.se/elevdatorer-bra-for-naringslivet (hämtad 15-03-06) 4 Stiftelsen för internetinfrastruktur https://www.iis.se/ (hämtad 15-02-09) 5 Stiftelsen för internetinfrastruktur, internetstatistik http://www.internetstatistik.se/artiklar/sa-manga-svenskar-anvander-sociala-medier/ (hämad 15-02-09) 6 Friends. Friendsnätrapport. 2014. http://friends.se/wp-content/uploads/2014/09/Friends-natrapport-2014.pdf s. 5 (hämtad 15-02-09)
8
1.2 Syfte och frågeställningar Denna studies syfte är att undersöka hur kristna unga vuxna i samfunden Evangelisk Luthersk
Mission och Öst-Laestadianer använder sig av sociala medier och hur de upplever sitt möte
med sociala medier utifrån sin egen trosbakgrund. Studien avser att kartlägga hur de anser sig
bli bemötta när de agerar religiöst på sociala medier samt hur de väljer att hantera detta.
Frågeställningar:
- Hur använder kristna unga vuxna sociala medier i trossyfte?
- Hur är det att vara religiös på sociala medier för kristna unga vuxna?
- Hur upplever och hanterar de kristna unga vuxna religiösa kränkningar på sociala
medier?
1.3 Teoriperspektiv Inför denna studie kommer jag att använda mig av fenomenologi som en filosofisk teori, detta
främst i framställningen av resultatet efter de intervjuer jag kommer att göra. Denna studies
huvudfokus ligger i att beskriva hur informanterna själva beskriver sina upplevelser, därav
används ett fenomenologiskt teoriperspektiv. För att analysera informanternas berättelser
används hermeneutik som metod (se 1.4.2). I detta avsnitt kommer fenomenologins historia
och uppgift presenteras för att sedan avrundas i fenomenologiska perspektiv i intervjustudier.
1.3.1 Fenomenologi
Fenomenologi handlar om att se det som uppenbarar sig, den utgår ifrån att vi alla kan se ett
fenomen men utifrån olika perspektiv, det vi ser är aldrig det samma som en annan ser.
Begreppet innehåller en ömsesidighet mellan subjekt och objekt, det som visar sig förutsätts
även ha någon som det kan visa sig för. Fenomenologi beskrivs av Steinar Kvale som ett
sökande att förstå de sociala fenomenen utifrån deltagarens egna perspektiv.7 Den relevanta
verkligheten är vad människan själv uppfattar den vara, och för forskaren är en öppenhet för
deltagarens upplevelser och att prioritera exakta beskrivningar det viktigaste.8 Forskaren
måste sätta sin förkunskap inom parentes och söka efter oföränderliga väsensmeningar i den
intervjuades beskrivningar.9 Intresset ligger i att klargöra det som framträder, på vilket sätt det
framträder och att studera individers perspektiv på sin värld.10
7 Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997. 8 Kvale, Steinar. (1997) s. 54 9 Kvale, Steinar. (1997) s. 42 10 Kvale, Steinar. (1997) s. 54
9
Fenomenologin etablerades då Edmund Husserl ville skapa en ny vetenskap, en enda filosofi
som skulle kunna innefatta all vetenskap och klara av att kritiskt granska sig själv.11 Den
främsta anledningen till utformandet av fenomenologin var Husserls kritik mot den då
rådande positivismen som han ansåg studera en artificiell värld.12 Med fenomenologin lades
vikten på att gå till sakerna själva, zu den Sachen selbst, och därmed vara följsam mot
sakerna. Fenomenologin skulle inte ses som en utveckling av hermeneutiken eller
positivismen, inte heller skulle fenomenologin ses som en sammanslagning av dessa två
inriktningar. Husserl ville att fenomenologin skulle vara en tredje, och enda väg. Ibland
beskrivs fenomenologin som en fenomenologi, men det är bättre att tala om fenomenologier
eftersom många olika förgreningar skett inom fenomenologin.13 Fenomenologin har kommit
att få ett stort inflytande i filosofin och är idag en av de stora filosofiska traditionerna.14
Denna studie grundar sig i hur kristna unga vuxna beskriver sina upplevelser och för det finns
en gren av fenomenologin, religionsfenomenologin. Filosofiprofessorn Douglas Allen
beskriver hur en religionsfenomenolog ställer sig frågan hur en religiös deltagare använder sig
av sitt språk då den berättar om en religiös upplevelse.15 Som forskare kan man aldrig ha
direkt access till den religiösa upplevelsen en religiös deltagare haft, men man kan se på deras
uttryck när de beskriver sin upplevelse eller religiösa verklighet, hur använder de sig av sitt
språk för att beskriva sin upplevelse?
Phenomenologists of religion focus on language. Although we start with religious experience, we never
have direct access to the religious experiences of others, Instead we always have expressions of others as
they try to describe their experiences and religious realities. When religious participants described their
experiences, how where they using language?
[---] Phenomenology of religion analyzes both the limits and the power of language in revealing religious
experience.16
Nästan alla språk innehåller ord som ”Gud” och ”synd”, men genom att försöka generalisera
och se likheter kan man finna att formuleringarna kan vara för restriktiva. Religiösa kan bli 11 Begreppet fenomenologi härstammar från det grekiska ordet phainomenon, det som visar sig. Termen fenomenologi fick sin startpunkt av Johann Heinrich Lambert och Friedrich Hegel under 1700 talet. 12 Leijonhufvud, Susanna. 2008 http://kmh.diva-portal.org/smash/get/diva2:450145/FULLTEXT01.pdf (hämtad 15-05-20) 13 Leijonhufvud, Susanna. (2008) s.15-17 (hämtad 15-05-20) 14 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fenomenologi (hämtad 15-02-09) 15 Hinnels, John R. The Routledge Companion to The Study of Religion. New York: Taylor & Francis Group, 2005. https://ia700804.us.archive.org/29/items/TheRoutledgeCompanionToTheStudyOfReligionHinnellsJohnR/0415333105.pdf (hämtad 2015-02-19) s. 197 16 Hinnels, John R. (2005) s. 197
10
obekväma när man försöker kategorisera deras händelse med ett ord. Ett exempel här skulle
kunna vara att sätta in ordet ”Gud” när en buddhist beskriver en erfarenhet. Den buddhistiska
tron innehåller ingen Gud och därav skulle det vara felaktigt att tala om en högre makt som en
Gud i ett samtal med en buddhist. Trots detta arbetar religionsfenomenologin för att avslöja
universella eller generella strukturer och meningar, men då för att se om de är för snäva och
behöver vidgas eller om de är för vida.17 Religionsfenomenologins uppgift är att beskriva
religiösa erfarenheter med dess religiösa fenomen så sanningsenligt som möjligt. Syftet är
aldrig att värdera vad som är sant eller falskt i den religiösas erfarenhet. 18
Religionsfenomenologin fokus ligger inte bara i att analysera kraften i språket den religiösa
deltagaren använder sig av, utan den analyserar även de begränsningar som kan finnas i
språket när en deltagare ska beskriva sin religiösa upplevelse.
1.3.2 Användningen av fenomenologi i intervjustudier
Det fenomenologiska perspektivet anses gå hand i hand med en intervjustudie. Både Monica
Dalen och Steinar Kvale diskuterar huruvida olika analytiska metoder passar för en kvalitativ
studie.19 Det finns en vikt i att ha en förankring i en teoriutveckling för att få en konkret och
empirisk forskningsverksamhet samt en tolkande approach till dataunderlaget. En
intervjuforskning måste således utgå ifrån en teori. Både Kvale och Dalen anser hermeneutik
och fenomenologi vara teoretiska perspektiv som lämpar sig väl för en intervjustudie.
En intervjuares uppgift är att lyssna till vad informanterna säger, intervjuaren bör sätta sin
egen livsvärld och sina egna förutfattade meningar och tankar inom parentes, en epoché, för
att endast lyssna på vad informanten säger och på så sätt sätta sig själv i informantens
livsvärld.20 I en religionsintervjustudie är det inte intervjuarens plats att värdera sanningen
och falskheten i vad informanten säger. Intervjuaren ska analysera hur informanten använder
sig av sitt språk och hur den beskriver sina upplevelser. Fenomenologin avser att studera
människan utifrån ett första-persons perspektiv.
1.4 Metod, genomförande och material
Denna studie bygger på en kvalitativ intervjustudie i form av enskilda intervjuer och
fokusgruppsintervjuer. I detta avsnitt kommer den kvalitativa intervjustudiens byggstenar att
17 Hinnels, John R. (2005) s. 197 18 Hinnels, John R. (2005) s. 198 19 Dalen, Monica. Intervju som metod. 2 uppl. Falkenberg: Gleerups Utbildning AB, 2015. s. 18, Kvale, Steinar. (1997) s. 42 20 Dalen, Monica. (2015) s. 19
11
presenteras och hur jag använder mig av dem. Detta avsnitt presenterar även hermeneutik som
metod och avrundas med hur jag använder mig av memes21 som material.
1.4.1 Intervju som kvalitativ forskningsmetod
I inledningen av Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun beskrivs vad en kvalitativ
forskningsintervju är och varför sådan behövs göras:
Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem? I ett
intervjusamtal lyssnar forskaren till vad människor själva berättar om sin livsvärld, hör dem uttrycka
åsikter och synpunkter med sina egna ord[…]22
En liknande beskrivning ger Per-Gunnar Svensson och Bengt Starrin om syftet med en
kvalitativ intervju: ”Kvalitativ intervju är således en metod för att utröna, upptäcka, förstå,
lista ut beskaffenheten eller egenskapen hos någonting.”23 En kvalitativ studie syftar till att
identifiera eller upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder som ännu är okända eller
kända på ett otillfredsställt vis. En intervju rör sig om ett samspel mellan två eller fler
människor med ett gemensamt intresse.24 Den skiljer sig dock från ett vardagslivssamtal, den
kvalitativa forskningsintervjun tillhör en professionell samtalsform jämförbar med t.ex.
journalistiska intervjun, det rättsliga förhöret eller den terapeutiska dialogen. Intervjuns syfte
är att få beskrivningar och förklaringar av informantens livsvärld,25 forskaren har i avsikt att
tolka de beskrivna fenomenens mening. En intervju är inte ett samtal mellan två likställda
parter eftersom det är intervjuaren eller forskaren som definierar och kontrollerar situationen.
Men intervjuaren är obligerad till att följa sina regler och tekniker och ska ställa omsorgsfullt
valda frågor och ha ett lyhört lyssnande för att få tillgång till grundligt prövade kunskaper.26
Utan samtal skulle kunskap knappast delas vidare, det är genom samtal vi lär känna
människor och får del av deras erfarenheter, känslor och förhoppningar och får ta del av den
värld som är verklighet för dem.
Syftet med en kvalitativ intervju som forskningsmetod är att söka att förstå en annan värld,
den värld en informant lever i. Forskaren vill utveckla innebörden av en människas erfarenhet
21 Memes= ett internetfenomen bestående av en bild med tillhörande text. (se bilaga 2). 22 Kvale, Steinar (1997) s. 9 23 Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt(red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. 5 uppl. 1996. s. 53 24 Ordet ”intervju” kommer från det franska ordet entrevue som översatt betyder ungefär: mellan två seenden. 25 Livsvärld= den förnimbara och subjektiva världen som en enskild människa upplever den. 26 Kvale, Steinar. (1997) s. 13
12
och frilägga deras livsvärld före de vetenskapliga förklaringarna.27 En kvalitativ intervju som
forskningsmetod har sju stadier: tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering
och rapportering. Detta för att intervjun ska få en struktur och intervjuaren med kunskap kan
undvika fallgropar i form av t.ex. ledande frågor. Enligt dessa sju stadier kommer mina
intervjuer att byggas upp och presenteras.
1.4.2 Fokusgruppsintervjuer som metod
Denna studie kommer att bygga på tre olika intervjuer. En enskild intervju och två
fokusgruppsintervjuer. Ordet ”fokus” i fokusgrupp indikerar på att det rör sig om ett i förhand
valt ämne som ska diskuteras.28 Forskaren eller väljer ämnet och gruppen får sedan samtala
kring det. Att använda sig av en fokusgruppsintervju som metod handlar om att man vill
studera människors föreställningar, attityder och värderingar inför ett visst ämne. På det
praktiska planet handlar fokusgruppsintervjuer om att finna lämpliga informanter till gruppen,
utarbeta frågor som de ska diskutera, att leda gruppsamtalen, spela in diskussionerna och att
skriva ut dem samt analysera vad som sagts.29
Fokusgrupper fick sitt stora genombrott under 80-talet med Robert Merton och Paul
Lazarsfeld på Columbia University. De strävade efter att skapa ett mer öppet klimat under
intervjuerna för att diskussionerna skulle vara mer fria och på så sätt skapades den form av
fokusgrupper vi ser idag. Tillämpningen av fokusgrupper är speciellt användbar när det
kommer till känsliga ämnen, om de görs rätt kan den användas för att ge röst åt
marginaliserade grupper och ge kunskap åt både forskare och informanter med skilda
perspektiv.30 Forskare argumenterar även för att fokusgrupper är en lämplig metod för att
studera ”high involvement topics” eftersom informanterna här själva kan välja vad de är
bekväma vid att dela med sig om. De kan då välja mellan att berätta om sina egna privata
upplevelser eller prata i mer generella termer. I fokusgrupper kan det även vara andra
deltagare som ställer följdfrågor, och på så sätt kan en informant uppmuntras till att berätta
mer än den skulle gjort då en moderator leder intervjun.31 Det finns en viss skillnad mellan en
gruppintervju och en fokusgruppintervju. Victoria Wibeck definierar fokusgrupper så här:
27 Kvale, Steinar. (1997) s. 9 28 Wibeck, Victoria. Fokusgrupper- Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 2 Upp. 2010. s. 11 29 Wibeck, Victoria. (2010) s. 12 30 Ett exempel på ett känsligt ämne inom forskning där fokusgrupper fått stor roll i är mediebudskapet om HIV/aids och hur det behandlas av publiken samt hur förståelse för HIV/aids konstrueras. 31 Wibeck, Victoria. (2010) s. 21-23
13
Fokusgrupper är en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämne som
bestämts av forskaren.32
Genom denna definition kan man se tre viktiga saker. För det första, fokusgrupper är en
forskningsteknik, huvudsyftet är datainsamling för ett forskningsändamål. För det andra ligger
vikten vid att samla in data genom gruppinteraktion. För det tredje är ämnet redan bestämt av
forskaren, det handlar inte om någon spontan diskussion där en moderator inte deltar.
Fokusgrupper för forskningsändamål och för insamlandet av data kräver att forskaren känner
till hur man konstruerar grupper. Data kan vara olika användbara beroende på hur villiga
deltagarna är till att dela med sig av erfarenheter och tankar. Olika faktorer påverkar dem och
Wibeck lyfter fram tre kategorier intrapersonella faktorer, interpersonella faktorer och
miljöfaktorer.
De intrapersonella faktorerna är de individuella faktorerna som kan påverkagruppen. Här
visar forskning på att en lämplig blandning av personlighetsdrag hos informanterna fordras
för att gruppen ska fungera bra. De demografiska variablerna som t.ex. ålder, kön och religion
underlättar om deltagarna har något så när liknande socioekonomiska bakgrund. De
demografiska variablerna tas till hänsyn i mina fokusgruppsintervjuer. Alla deltagare är aktiva
kristna och tillhör minoriteter av inom-kyrkliga samfund, samt är i ungefär samma ålder.33
Den interpersonella faktorn kan påverkas av deltagarnas förväntningar och tidigare
erfarenheter som de tar med sig in i gruppen. Varje deltagare har förväntningar eller farhågor
på hur de andra deltagarna kommer att bete sig, och detta är viktigt för forskaren att känna till.
Det är viktigt för deltagarna att känna samhörighet och se sig själva som en del av gruppen.
Deltagarna kan känna samhörighet på olika sätt, en av de viktigaste faktorerna är likhet i
bakgrund och attityd. Detta betyder dock inte att alla måste tycka lika, men stora problem kan
uppstå om det finns vitt skilda åsikter i en fokusgrupp. De informanter jag valt ut för min
fokusgruppsintervju har alla känt varandra i minst sex månader, och min förhoppning är att de
på så sätt känner sig trygga i att diskutera med varandra. Dock kan ett problem uppstå här
också: ett så kallat ”group-think”, där endast ett sätt att tänka på är accepterat och ses som det
32 Wibeck, Victoria. (2010) s. 25 33 Wibeck, Victoria. (2010) s. 29-30
14
”rätta” sättet att tänka på. Detta kan dock förhindras genom att forskaren är medveten om
detta och uppmärksammar om en informant i gruppen tillskriver sig själv rollen som ledare.34
Miljöfaktorer kan ha stor betydelse för en lyckad intervju. Hur ser lokalen ut där intervjun
förs, finns det något som kan störa deltagarnas uppmärksamhet? Känner deltagarna sig
bekväma med platsen? Den fysiska omgivningen har stor betydelse, en grupps interaktion blir
mer intensiv i små rum än i stora rum och i små rum kan även en åsiktspolarisering bli mer
framträdande. Ett seminarierum kan skrämma vissa deltagare, medens den kan kännas fullt
naturlig för andra som då får övertaget då de är mer bekväma i rummet. De intervjuer jag för
kommer ske i ett hem, där alla deltagare vistats förut så inget nytt framträder och stör
intervjun.35
Inom intervjumetodiken finns olika former på hur de ska föras rent praktiskt, för denna studie
valde jag att använda mig av mestadels fokusgrupper eftersom ämnet kan ses som känsligt
och svårt att prata om. Här finns behov för en vänlig och respektfull undersökningsmetod,
eftersom den behandlar religiösa ungdomars upplevelser.36
1.4.3 Praktiskt inför en intervjustudie
Wibeck skiljer mellan en strukturerad och ostrukturerad form av fokusgruppsintervju. En
strukturerad form innebär att moderatorn fungerar som en styrande hand, och en ostrukturerad
form innebär att moderatorn ger gruppen en fråga och de får diskutera fritt kring den. Oftast
vill man inte att moderatorn ska ha en allt för framträdande roll, dennes uppgift är att inleda
med frågor men inte att styra diskussionen. Men blir intervjun för ostrukturerad kan det hända
att de frågor man söker svar på inte besvaras. Den mer strukturerade formen på fokusgrupper
bör användas om ämnet är känsligt och deltagarna sårbara. Här styr moderatorn inte bara
frågorna utan också gruppdynamiken genom att kontrollera interaktionen bland deltagarna
genom att ställa direkta frågor till deltagare. I en ostrukturerad form talar deltagarna fritt och
deras intressen kommer fram utan att moderatorn introducerar dem. Men, som Wibeck
beskriver, behöver man inte hålla allt för hårt på en form, man kan välja ett mellanläge, där
man griper in när en diskussion svävar iväg allt för mycket från ämnet. Jag kommer i min
studie att välja just ett sådant mellanläge som form av fokusgrupp, som moderator
introducerar jag ämnet och ger informanterna en fråga att diskutera kring. Efter det får de
34 Wibeck, Victoria. (2010) s. 30-32 35 Wibeck, Victoria. (2010) s. 32-34 36 Wibeck, Victoria. (2010) s. 53
15
diskutera tills ämnet känns ”tömt” och jag som moderator introducerar en ny fråga eller
motfråga.
För denna studie har ett formulär med frågor framställts, vilket jag som moderator kommer att
ha tillgång till. Under fokusgruppsintervjuerna kommer informanterna intervjuas i grupper
med tre deltagare åt gången där jag som moderator ställer frågorna och de får tala fritt utifrån
deras upplevelser. Tanken med att ha fokusgrupper är att deltagarna genom att lyssna på
andras upplevelser kring religiösa kränkningar på nätet kan påminnas om sina egna
erfarenheter och våga berätta om dem. Om diskussionen tystnar och deltagarna upplevs ha
svårt att dela med sig av sina tankar så har jag hjälp i de memes jag tagit fram som material.
Dessa bilder kommer att visas för informanterna och de kommer få beskriva sina reaktioner
på dessa och hur de upplever sådana bilder/budskap.
Efter att intervjuerna är gjorda kommer jag att transkribera, dvs. föra över ljudfilerna till text,
och analysera dem. Delar av de transkriberade versionerna av intervjuerna kommer sedan
redovisas i resultat under olika rubriker med hjälp av ett fenomenologiskt perspektiv. I
diskussionen kommer jag sedan att ta hjälp av den hermeneutiska cirkeln för att förstå
innebörden bakom det som sägs och analysera detta. Det resultat jag får efter analysen av
intervjuerna kommer att diskuteras, jämföras och kopplas ihop med den tidigare forskning jag
läst om media och religion.
1.4.4 Hermeneutik
När en intervjustudie används som metod, behövs redskap för att förstå den information man
får. Till denna studie har jag valt att använda mig av hermeneutik för att inte bara förstå vad
informanterna säger, utan också försöka förstå vad de menar. Detta kommer jag göra genom
att använda mig av den hermeneutiska cirkeln, och lyssna på intervjuerna jag spelat in flera
gånger, samt analysera vad de egentligen menar med det de säger i diskussionskapitlet.
Hermeneutik betyder ”läran om tolkning” och fungerar som en vetenskaplig grund för en
kvalitativ forsknings betoning på förståelse och tolkning. Det centrala för en hermeneutisk
förståelse är tolkningen av en specificerbar mening och de frågor som i detta syfte ställs till en
text. Syftet med den hermeneutiska tolkningen är att finna en giltig och gemensam förståelse
av vad som menas i en text. Hermeneutiken bottnar sig bibelns exegetik, dvs. läran om hur
bibeln ska tolkas, och har således en lång historia. Hermeneutiken utgår ifrån att en sak kan
stå i en text, men en annan sak kan menas i texten. För att en människa ska kunna förstå vad
16
meningen är i texten krävs en tolkning av texten med forskarens egen förförståelse i
bakgrunden. Alla bär med sig en förförståelse och läsaren måste vara medveten om sin egen
förförståelse. Hermeneutiken är därför noggrann med redovisningen av forskarens
förförståelse eftersom denne ligger som grund för forskarens tolkningsutrymme och vad för
kunskap forskaren sedan finner i en text.37
Inom den hermeneutiska tolkningen finns varken utgångspunkt eller slutpunkt, istället
fungerar det som en cirkel. När en text läses för första gången uppnår läsaren ett visst djup
och en viss förståelse som läsaren inte hade i början. Läses texten sedan igen, uppnår läsaren
ännu en ny nivå av djup och nya saker eller förståelser i texten kan uppenbara sig som tidigare
missats. Genom detta kan textens mening växa och bli djupare för varje gång den läses. Detta
är vad som menas när man talar om den hermeneutiska cirkeln.38 För att förstå vad mina
informanter verkligen menar när de samtalar kring en fråga kommer jag behöva lyssna på
intervjuerna flera gånger. Först i sin helhet, sedan i delar och i sin helhet igen, d.v.s. följa den
hermeneutiska cirkeln i mitt lyssnande och i mitt läsande av transkriberingen av intervjuerna
senare. En forskningsintervju är som bekant ett samtal om den mänskliga livsvärlden, och det
som först förs muntligt ska sedan föras ner skriftligt och tolkas som skrift. Därmed blir det
hermeneutiska perspektivet inom intervjuforskning relevant på två sätt. Först kastar den ett
ljus över dialogen som skapar intervjutexten som ska tolkas, sedan genom sin kartläggning av
den process där intervjutexterna tolkas. Den blir således ett samtal med texten.39
1.4.5 Material
Till hjälp vid intervjuer kommer jag att använda mig av åtta memes.40 Memes är ett fenomen
som vuxit på internet, och något alla som använder sig av sociala medier möter dagligen. De
memes jag valt för denna studie är alla religionskritiska och väldigt starka i sina uttalanden.
Dessa memes är alla hämtade från Google, där man med en snabb sökning på orden ”memes
+ religion” kan få fram hundratals olika memes, alla med en tillhörande text om religion. Alla
som kommer fram vid en sådan sökning är inte lika starkt negativa som de jag valt ut, men
valet gjordes just för att väcka reaktioner under mina intervjuer relativt snabbt. Denna studie
är så pass liten i sitt omfång att det inte vore möjligt för mig att ha intervjuer som överskrider
mer än en till två timmar. Inga anspråk görs på att dessa memes representerar hela
internetvärldens syn på religion. De memes utvalda för denna studie kan ses i bilaga 2. 37 Leijonhufvud, Susanna. (2008) s. 17 (hämtad 15-05-20) 38 Kvale, Steinar. (1997) s. 50 39 Kvale, Steinar. (1997) s. 49 40 Memes= ett internetfenomen bestående av en bild och en text.
17
1.5 Etiska överväganden
Inför en studie så måste forskaren ställa sig etiska frågor, och följa de etiska riktlinjerna
framställda av Vetenskapsrådet.41 Kvale diskuterar ett antal etiska frågor som forskaren bör
överväga före denne börjar en intervjustudie. Det finns inga lätta svar på dessa etiska frågor,
men de bör ändå följas då de etiska riktlinjerna ger en vägledning. Exempel på frågor som
Kvale anser att en forskare bör ställa sig före en intervjuundersökning är:
- Vilka är fördelarna med undersökningen? Hur kan undersökningen bidra till att förbättra människans
situation?
- Vilka konsekvenser får undersökningen för dem som deltar i den? Kan den skada informanterna mer än
hjälpa dem?
- Hur kan de intervjuades konfidentialitet skyddas? Hur viktigt är det för informanterna att vara
anonyma? Vem kommer få tillgång till intervjuerna?42
Således har jag tagit del av de frågeställningar en forskare bör vara medveten om inför en
intervjustudie. Informanterna har även fått vetskap om bakgrunden och syftet med studien och
vad det innebär för dem att delta. Intervjun var självklart frivillig och informanterna fick
själva välja vad de delade med sig av till mig. De blev även informerade om att allt kommer
att redovisas anonymt och att jag kommer att spela in intervjuerna vid intervjutillfället av
redovisningsskäl. De informerades även att uppsatsen i sin färdiga form kommer att bli
offentlig via Umeå universitet.
Jag har även tagit del av Vetenskapsrådets etiska principer, forskningskravet och
individskyddskravet. Individskyddskravet kan sammanfattas i fyra huvudkrav:
• Informationskravet: Varje deltagare i undersökningen ska informeras om syftet med
undersökningen, om deras uppgift i projektet samt villkoren för det. Deltagarna ska
upplysas om att deltagandet är frivilligt och kan avbryta sin medverkan när de vill.
• Samtyckeskravet: Deltagarna har rätt till att själva bestämma över sin medverkan i
studien.
• Konfidentialitetskravet: Obehöriga ska inte kunna ta del av deltagarnas
personuppgifter och största möjliga konfidentialitet ska ges.
• Nyttjandekravet: De uppgifter som insamlas om enskilda personer får endast användas
för forskningsändamål.43
41 Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 15-02-23) 42 Kvale, Steinar (1997) s. 112-113 43 Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf s. 7-15 (hämtad 15-02-23)
18
De informanter som valts ut för denna studie är alla tillhörande kristna samfund i Sverige och
aktivt kristna. Alla informanter är även över 18 år och kommer ha tillgång till att läsa igenom
det resultat jag framställer för att godkänna riktigheten i det. Informanterna har alla blivit
informerade om syftet med studien, och hur den kommer att användas. Deras anonymitet i
deltagandet av intervjuerna värderas högt och därför kommer fiktiva namn kommer att
användas.
Jag är även medveten om att de memes jag valt ut för denna studie inte kan representera hela
internetfenomenet ”memes”. Självfallet finns där memes som är mer positiva till religion,
men eftersom denna studies syfte är att se på hur religiösa kränkningar på sociala medier
påverkar religiösa har jag valt just dessa som är mer extrema i sin kritik av religion. Eftersom
denna studie även är så pass liten i sitt omfång kan inte intervjuerna ta för lång tid och av den
anledningen vill jag som intervjuare vill väcka reaktioner snabbt. De memes jag valt är alla
vanligt förekommande på sociala medier, de är alltså inte framställa endast för denna intervju.
Jag som intervjuare måste fundera kring huruvida mina frågor kan leda informanten till att
svara på ett visst sätt. En forskare måste vara medveten om sitt egna kroppsspråk och att det
kan påverka informanterna till att ange ett visst svar. Jag bör även fundera kring de former jag
valt på intervjuerna, dvs. fokusgrupper och enskild intervju, och hur det kan påverka hur
informanterna svarar. Kan jag välja att ställa samma fråga på ett annat sätt och därmed se om
svaret blir annorlunda eller det samma?
1.5.1 Reliabilitet, validitet och metodkritik
En studies tillförlitlighet, giltighet, reliabilitet, validitet samt generaliserbarhet avgörs av en
försäkran om att om någon annan gör en exakt likadan studie så skulle de få exakt samma
resultat. Har denna studie mätt det den avsett att mäta, är resultaten tillförlitliga?44 För att
börja, denna studie kan inte göra anspråk på att vara generaliserbar. Syftet med denna studie
är inte heller att vara det, utan syftet är att ge läsaren en inblick i hur sju kristna unga vuxna
kan uppleva företeelser på sociala medier som religiöst kränkande.
Begreppen reliabilitet och validitet kan vara svåra att placera i en kvalitativ forskning. Dessa
begrepp kan lättare användas vid en kvantitativ studie, där begreppen redan har relativt
bestämda innebörder. Inom den kvalitativa forskningstraditionen ses begreppen ha olika
44 Svensson, Per-Gunnar. (1996) s. 210
19
innebörder för olika tolkare. Den kvalitativa traditionen anser att reliabiliteten bör ses i sitt
sammanhang och bedömas utifrån den situation som råder vid intervjutillfället. Frågor som är
identiska men får skiljande svar vid olika tillfällen kan ändå vara reliabla. På detta sätt, i den
kvalitativa studien, närmar sig reliabilitetens innebörd validiteten. Här räcker det inte med att
bara jämföra svaren från en och samma informant vid identiska frågor vid olika tillfällen, utan
den kvalitativa forskaren kan inte bedöma reliabiliteten utan att bedöma frågornas validitet i
de olika situationerna informanten tillfrågats. 45 Vad gällande validitetsbegreppet inom
kvalitativa studier så avses en strävan efter att jämföra det resultat man får med det man valt
att betrakta som det sanna.
Det jag kan göra för att garantera validitet och reliabilitet i studien är att följa mitt syfte och
söka svar på mina frågeställningar. Genom att undersöka om denna studie verkligen besvarar
frågeställningarna och ge en bild av informanternas upplevelser kan jag se hur tillförlitlig
studien är. Jag bör även ta ställning till hur mycket jag som moderator har påverkat resultatet.
Svensson beskriver hur man kan använda sig av praktiska tillvägagångssätt för att pröva och
bekräfta sina resultat i kvalitativa studier. Ett sätt är feedback från informanterna, som syftar
till att forskaren undersöker om informanterna är eniga med forskaren när det gäller
tolkningar. Det är deltagarna inom den studerade kontexten som bäst kan bedöma om
resultatet är sant eller falskt. Dock kan problem även uppstå här, informanten kanske inte
förstår resultaten eller inte minns händelsen mer, eller att informanten anser att resultatet inte
stämmer överens med dennes värderingar.46
Den kvalitativa intervjumetoden kan få kritik för att vara alldeles för subjektiv och därmed
avfärdas för att inte vara en forskningsmetod. Men detta kan också vara intervjusamtalets
styrka genom att den då kan fånga olika människors uppfattningar om ett specifikt ämne och
ge en bild av en mångsidig och kontroversiell mänsklig värld.47 En kvalitativ intervjusform
som metod är även ett tidskrävande arbete, en stor del av tiden går åt till transkribering av de
inspelade intervjuerna. Detta medför att inte allt för många intervjuer kan göras då tidsspannet
och storleken för denna studie inte rymmer det. Således gör inte denna studie anspråk till att
ge en röst till hur alla kristna unga vuxna upplever religiösa kränkningar på sociala medier.
Informanterna bidrar dock med sina egna ord till att problematisera det klimat som råder på
45 Svensson, Per-Gunnar. (1996) s. 210 46 Svensson, Per-Gunnar. (1996) s. 220-221 47 Kvale, Steinar. (1997) s. 14
20
sociala medier. Jag har även haft möjligheten att göra både fokusgruppsintervjuer och enskild
intervju, vilket kan påverka svaren bland de olika intervjutillfällena. När intervjuerna är
gjorda och den inspelade informationen ska transkriberas är det viktigt att ingen information
går förlorad eller tolkas fel, därför krävs ett noggrant observerande under intervjuerna och ett
koncentrerat lyssnande vid transkriberingarna.
1.6 Avgränsningar och urval
Eftersom denna studie är liten till sitt omfång var det inte möjligt att undersöka hela Sveriges
kristna unga vuxnas upplevelser kring religiösa kränkningar på nätet. Att göra en enkät var
första tanken hos mig, men för att få en djupare förståelse kring hur kristna unga vuxna tänker
kring sitt möte med sociala medier valde jag att istället göra intervjuer. Jag har även valt att
göra två olika former av intervju, fokusgruppsintervju och enskild intervju. Detta för att
försäkra mig om att formen på intervju inte påverkar svaren, och ge mig själv en möjlighet till
ett djupare samtal med en enskild informant. Alla informanter som deltagit i studien tillhör en
minoritet av kristna (se 2.1). Till min studie har jag valt informanter som är mellan 20 och 27
år gamla, och tillhör således en generation som vuxit upp med internet. Undersökningen är
genomförd i delar av Västerbotten och Norrbotten.
1.7 Forskningsöversikt om sociala medier
Forskning om internet och sociala mediers påverkan i vår vardag ökar ständigt. Idag är
internet inte bara en kunskaps- och informationskälla, där finns även tusentals plattformar och
forum för socialisering, marknadsföring och diskussion. Förändringen av användningen av
internet pågår ständigt men den förändring som skedde under början av 2000-talet, det som
kallas för web 2.0 (se 1.7.1), anses vara startskottet för en interaktiv kommunikation. I denna
forskningsöversikt kommer jag att i första hand kartlägga hur sociala medier (jmf 1.1)
fungerar och används med en viss fördjupning i hur religion och religiositet fungerar på
internet. Till en början presenteras internets nya status och hur användandet av internet
förändrades under början av 2000-talet. Efter detta presenterar jag olika forskares syn på
vilken stor plats och hur viktig online världen är idag, och hur kunskapsmonopolen har
försvunnit genom denna utveckling. Detta för att ge en korrekt forskningsbakgrund och
förståelse till hur den nya formen för användandet av internet påverkar
socialiseringsprocessen idag. Efter detta presenteras forskning kring religion, media och
medling samt hur sociala medier kan användas i religiösa syften. Detta för att läsaren ska få
en inblick i hur stor religion är på internet och hur det används.
21
1.7.1 Internets nya status, web 2.0
Från 2005 och framåt har internet förändrats totalt. Stine Lomborg och Charles Ess48 kallar
detta för web 2.0, som refererar till ett helt nytt sätt att kommunicera och dela information på
internet. Web 2.0 används även för att visa på en skillnad i användandet av internet före 2000-
talets första hälft. Tidigare var användarna i huvudsak konsumenter av information, nu kan
användarnas egna bidrag även få fokus. Web 2.0 är ett begrepp som beskriver en utveckling
som gett en signifikant förändring i hur information skapas, bearbetas och delas med andra
användare. Den sociala interaktionen har fått stort fokus och med de nya formerna för
tillämpning har en ny miljö för kommunikation med utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap
vuxit fram.49 På så vis har sociala medier fått en helt ny status och funktion i samhället.
Lomborg och Ess diskuterar även om att gå med i en grupp på sociala medier, så som
Facebook, inte alltid behöver vara så aktivt som det kan se ut. Värdet i en grupp ligger i
gemenskapen, en gemensam plats för församlingsmedlemmar online som för dem närmare
varandra.50
Sociala medier är en stor del av vardagen idag och dagens ungdomar har ett annat förhållande
till sin omvärld än vad man hade för 25 år sedan. För ungdomar idag har internet blivit ett
förstahandsval till informationssökande och de umgås med sina vänner mer online än
offline.51 Med den nya kulturen på sociala medier har även ett nytt språk uppstått som Adrian
Athique argumenterar för skulle kunna fylla ett helt lexikon. Dessa ord används för att
beskriva ting, summera nya koncept eller bara ett nytt sätt att prata med varandra som inte
fanns för 20 år sedan.52 En gemensam grund för internetanvändare idag är hur de hellre vill
vara användare- inte bara tittare och lyssnare. Detta beskriver Don Tapscott som den stora
skillnaden mellan de han kallar Nät-generationen och den tidigare generationen som vuxit upp
endast med radion och tv:n.53 I Tapscotts studie beskriver en ungdom hur hon ser skillnaden
mellan att se på TV och användandet av internet. För att använda sig av internet beskriver hon
sig behöva vara mentalt vaken, du kan inte kommunicera med människor om du inte är vaken,
nätet är en kommunikation mellan dig och världen, och tv:n är endast en kommunikation
48 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.) Digital Religion, Social Media and Culture. New York: Peter Lang Publishing, Inc. 2012. 49 http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurs/?code=2IT028 (hämtad 15-04-15) 50 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.). (2012). s.169-182 51 Zipernovszky, Hanna. Läsning och lösning: metodbok för digital arkivforskning i religionspedagogik. Umeå: Forskningsarkivet, Umeå universitet, 2013. s. 121 52 Athique, Adrian. Digital Media and Society. Cambridge: Polity Press. 2013 s. 15 53 Tapscott, Don. Growing up Digital. New York: Tim McGraw-Hill Companies, Inc. 1998. s. 3
22
mellan dig och media.54 Tapscotts studie visar även att en nätbaserad kommunikation bland
ungdomar börjar när de är 11-13 år gamla. Detta är en tid då ungdomar börjar söka efter
autonomi och skapandet av en identitet.55
Förut talade man om medier som en tredje statsmakt. Skribenter på sociala medier som Sofia
Mirjamsdotter56, Torbjörn Jerlerup57, Brit Stakston och Niclas Strandh58 beskriver alla hur det
idag finns en fjärde statsmakt, de sociala medierna. Journalisters makt har minskat, de som
förut granskade andra blir idag själva granskade på sociala medier.59 Dagens teknik har
underlättat för aktivister så som privatpersoner att få ut sitt budskap och förmedla det till fler
människor än det någonsin förut varit möjligt.60
1.7.2 Kunskapsmonopolets försvinnande
Förut var kunskapen toppstyrd utan att folket hade en möjlighet till att kommentera. Idag
finns inte ett kunskapsmonopol kvar, med utvecklingen av sociala medier kan vem som helst
sprida information och kunskap, och vem som helst kan kommentera detta. Clara Shih
berättar i The Facebook Era61 hur man idag litar på den information som delas på t.ex.
Facebook, eftersom den delas av ens vänner. Facebook är så mycket mer än en social
mötesplats, det är även en stark plattform för annonsering och spridning av politiska budskap.
Ett företag kan köpa en annons på Facebook, som söker upp användare som använder sig av
ett av deras sökord och på så sätt nå ut till en specifik målgrupp som kan ha intresse för den
produkt de vill sälja. Genom att ”gilla” ett företag på Facebook ger du företaget tillstånd till
att använda din information och dina kontakter för att söka upp nya personer annonsen kan
intressera. Shih förklarar hur stark denna reklam kan vara, den genomsnittliga Facebook-
användaren har 130 vänner. Om ett företag har 1000 ”gillare” betyder det att de fått tillgång
till 130 000 användare att sprida sin reklam till.62 På samma sätt fungerar det om du väljer att
klicka ”dela” på Facebook, en persons statusuppdatering eller bild kan nå ut till många fler än
tanken kanske var när den skrev den. 54 Tapscoll, Don. (1998) s. 30 55 Tapscott, Don. (1998) s. 56 56 Mirjamsdotter, Sofia. https://mymlanthereal.wordpress.com/2009/08/26/daslog-papier/ (hämtad 15-05-20) 57 Jerlerup, Torbjörn. https://ligator.wordpress.com/2011/05/31/den-fjarde-statsmakten-behovs-for-att-kontrollera-den-tredje/ (hämtad 15-05-20) 58 Stakston, Brit och Strandh, Niclas http://www.aftonbladet.se/debatt/article11473953.ab (hämtad 15-05-20) 59 Kunskapskanalen, Romin, Johan & Sandström, Erik http://urplay.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web (hämtad 15-03-11) 60 Kunskapskanalen http://urplay.se/Produkter/171539-UR-Samtiden-Tallberg-Forum-2012-Sa-forandras-det-fria-ordet-av-teknologin (hämtad 15-03-11) 61 Shih, Clara. The Facebook Era. 2 Uppl. Boston: Pearson Education, Inc. 2011 62 Kunskapskanalen, Romin, Johan & Sandström, Erik http://urplay.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web (hämtad 15-03-11)
23
1.7.3 Religion och religiösa grupper på sociala medier
Mark D. Johns beskriver hur skapandet av webbsidor för religiösa grupper har blivit en vanlig
aktivitet och religiösa ledare som bloggar och religiösa portaler så som BeliefNet.com har
blivit otroligt populära.63 Religiösa grupper på Facebook tycks bara öka i mängd och
medlemmar, dock finns inga studier i hur religiösa ungdomar och unga vuxna söker
information och virtuella religiösa praktiker på t.ex. Facebook. Många ungdomar går med i
religiösa grupper på t.ex. Facebook för att bekräfta organisationen och på ett sätt säga ”detta
är vem jag är, detta är vad jag tror”. Johns argumenterar för att ungdomar använder sig av
dessa grupper som ett slags bekännande eller deklarerande av sin tro.64
Att söka information om en religion eller att söka svar på religiösa problem på internet tycks
även öka. Peter Fisher-Nielsen visar att vid ett religiöst problem uppger 56 % att de skulle
söka på internet, endast 37 % skulle söka sig till en religiös ledare för svar och 21 % uppger
att de hade sökt i den religiösa skriften efter svar.65 Idag har media som en kulturell miljö tagit
över många av de sociala funktioner som förut tillhörde de institutionsbaserade religionerna.
Dagens media kan ge både moralisk och spirituell guidning och en känsla av tillhörighet.66
Internet tycks även ha en större påverkan på den yngre generationens attityd mot religioner.
Detta ses ha två orsaker, för det första: ungdomar spenderar mer tid på internet än äldre gör.
För det andra, ungdomar idag möter ett mer multireligiöst samhälle via utbildning, vänner och
resor. Därmed kan de bli mer motiverade till att delta i religiösa problemdiskussioner online.67
Speciellt unga hanterar religioner på sociala nätverkssidor och i diskussionsgrupper online
vart de interaktiva dragen skapar ett alternativ till off-line gemenskapen och i vissa fall ett
alternativ till religiösa möten.68
Pauline Hope Cheong argumenterar för att sociala medier så som microbloggande (t.ex.
Twitter) har fått en helt ny funktion bland religiösa. Idag finns olika hashtags69 så som #TOF,
en förkortning för Twitter Of Faith var Twittrare beskriver sin tro på max 140 ord. Dessa
olika hashtags har fått en enorm popularitet. Media som går att sprida är helt i linje med
63 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.). (2012) s. 152 64 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.). (2012) s. 152-164 65 Hjarvard, Stig & Lövheim, Mia. Mediatization and Religion. Göteborg: Nordicom. 1 uppl. 2012 s. 51 66 Hjarvard, Stig & Lövheim, Mia. (2012) s. 47 67 Hjarvard, Stig & Lövheim, Mia. (2012) s. 52 68 Hjarvard, Stig & Lövheim, Mia. (2012) s. 53 69 Hashtag skrivs som ”#” och leder till en länk och kan visa fler som skrivit om samma ämne.
24
dagens kultur där man vill finna ny mening, ny publik, attrahera nya marknader och generera
nya värderingar.70
1.7.4 Förståelsen av ”media” och ”religion”
Knut Lundby och Birgit Meyer försöker utmana förståelsen av ”media” i media och
kommunikationsstudier och ”religion” i religionsstudier, med syftet att studera samspelet
mellan media och religion. Media är ett vitt begrepp och kan syfta till många ting men
Lundbys huvudsakliga syfte är att se på problematiken mellan religion och media genom att
etablera en tvärvetenskaplig lärande dialog. Religion kan inte bara ses som religion, det måste
ses som en praktik av medling också. Detta argumenterar Meyer för i introduktionskapitlet för
Religion Across Media71 med orden: Religion cannot be analyzed outside the forms and practices of mediation the define it.72
Detta gör en distinkt skillnad mellan religion och media och religion som media, det är
oerhört viktigt att förstå religion genom dess former för mediering. Media blir så mer en del
av religion istället för religionens motsats. I många religioner hade detta alltid varit fallet, t.ex.
kristendomen har alltid sökt efter att delas och att kommunicera med anhängarna i gruppen
eller samfundet. Även om religion kan ses som en rad av praktiker så involverar de även olika
former av meningar. Vad som medlas är lika viktigt, även om inte så stort fokus kommer ligga
på det i denna studie.
Medier idag spelar en stor roll för alla människor för organisation av vårt dagliga liv, men
också för att skapa mening i livet. Medieforskaren Silvia Livingstone hävdar att vi idag inte
längre kan tänka oss ett socialt liv med vänner och familj utan medier och
kommunikationsteknologier.73 Världen idag har blivit mindre i och med ett ökat globalt
medieflöde. Med hjälp av mobiltelefonen och e-posten har det inte bara blivit snabbare utan
också billigare att förmedla och ta emot information från hela världen. Detta har inneburit att
individens tillgång till information och möjlighet att lära sig mer om andra religioner utöver
sin egna har ökat. En individ har nu lättare att själv formulera sin religiösa identitet och
ifrågasätta oskrivna normer och värderingar online. Detta kan innebära att vår syn på vilka vi
är och synen på vår värld blir mer öppen och flexibel, men det kan även innebära en potentiell 70 Hope Cheong, Pauline. Fisher-Nielsen, Peter. Gelfgren, Stefan. Ess, Charles(ed.). (2012) s. 191-197 71 Lundby, Knut. Religion Across Media- From Early Antiquity to Late Modernity. New York: Peter Lang Publisching Inc. 2013. 72 Lundby, Knut. (2013) s. XII 73 Larsson, Göran, Lövheim, Mia, Linderman Alf (red.). Religion och medier. Lund: Studentlitteratur. 1 uppl. 2006. s. 11
25
relativisering och utmaning av traditionella normer och värderingar. En del upplever detta
som positivt, andra det som negativt. I ett samhälle som växer upp med medier av olika slag
finns inte längre någon garanti för att en individ som växer upp i en religiös tradition förblir
denna tradition trogen resten av livet. Givetvis kunde man överge en religiös tradition före
introduktionen av de moderna informations- och kommunikationsteknologierna, men dagens
teknologi tycks ha gjort det lättare att överskrida kulturella, politiska och religiösa gränser.
Huruvida detta är en produkt av den moderna tekniken som process till att ifrågasätta religiösa
auktoriteter och en individualisering av religiös tro och praktik, eller om detta är oberoende av
tekniska utvecklingen är en fråga som besvaras olika av olika forskare.
1.7.5 Medier för religiösa aktörer, själavård på sociala medier
Erik Stenberg-Roos är präst i Svenska kyrkan och riktar speciellt in sig på ungdomar och
själavård på internet. Han var en av de präster som fanns på plats på flygplatsen för att ta
emot de svenskar som upplevt Tsunamin i Asien år 2004. Han beskriver hur det stundom
kunde vara riktigt lugnt på flygplatsen då han passade på att logga in på en ungdomssida,
Lunarstorm. Där fann han nästan 400 mail från ungdomar som kände stor ångest och
förtvivlan för det som hade hänt. Det var då han förstod hur stort ämne själavård kunde vara
på internet. Det var frågor om Guds allmakt och den personliga ångesten från ungdomar som
förlorat någon nära. Stenberg-Roos beskriver att den stora skillnaden mellan ansikte mot
ansikte själavård och själavård på nätet är uttrycket. På nätet uttrycker du dig i skrift och inte i
tal. Att uttrycka sig är ett behov för människan, och på nätet kan man få en plats man inte
naturligt får, man kan göra sin röst hörd på ett helt annat sätt. Men, visst finns där skillnader i
uttrycksformen på nätet precis som det finns i det dagliga talet. Den som är skicklig på att
uttrycka sig verbalt, är ofta också den som hörs (eller ses) på nätet och värderingar man har i
verkliga livet följer även med i en chatt. Men en positiv aspekt kan vara människor som
behöver lite längre betänketid, får det när det kommer till skrift. Stenberg-Roos beskriver hur
ungdomar kan söka kontakt med honom på nätet, och då ofta på plattformar de är aktiva i
efter att han besökt den skola de går på. Han beskriver hur anonymiteten är en viktig del till
att de vågar skriva till honom, när ingen vet att de ställer frågor till en präst. Enligt Stenberg-
Roos är verkligheten att den kristna själavården i framtiden kommer att ske mer på internet än
den kommer att göra ansikte mot ansikte i ett slutet rum.74
74 Larsson, Göran, Lövheim, Mia, Linderman Alf(red.). (2006) s. 68-70
26
1.8 Disposition I Inledningskapitlet beskrivs hur mitt intresse för religiösa kränkningar på internet väcktes.
Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kristna unga vuxna använder sig av sociala medier i
trossyfte och hur de upplever religiösa kränkningar på sociala medier. I teoriperspektiv
definieras hur uppsatsen behandlar religionsfenomenologin. Uppsatsens metod är kvalitativ
intervju, här förklarar jag hur jag använder mig av två fokusgruppsintervjuer samt en enskild
intervju samt hur man tolkar intervjuer hermeneutiskt. Kompletterande material till
intervjuerna är memes, som jag presenteras i metod, genomförande och material. I första
kapitlet ingår även etiska överväganden och reliabilitet, validitet och metodkritik. I
avgränsningar framgår att informanterna är aktiva deltagare i kristna församlingar inom
Svenska kyrkan. I forskningsöversikt om sociala medier presenteras hur användandet av
sociala medier har förändrats genom web 2.0. Fokus ligger på vad religiösa aktörer och
religionsforskare anser om religion på internet.
I resultatkapitlet presenteras informanterna och deras tillhörighet i Evangelisk Luthersk
Mission och Laestadianernas Fridsförbund. Av resultatets framgår hur informanterna upplever
och hanterar kränkningar som de utsätts för på sociala medier på grund av sin religiösa
tillhörighet. I det avslutande kapitlet diskuterar jag resultatet hermeneutiskt. Här diskuteras
t.ex. informanternas rädsla för att vara för religiös på internet samt deras önskan att ändå vara
religiös på internet.
27
2. Religiös på sociala medier: positiva och negativa aspekter.
2.1 Samfunden
Alla informanter som intervjuats i denna studie är aktiva deltagare i Evangelisk Luthersk
Mission, ELM, som även går under namnet Bibeltrogna Vänner, BV. Informanterna har olika
bakgrunder, och kommer från olika delar av Sverige och den svensktalande delen av Finland.
En del av informanterna härstammar från andra samfund, så som LFF75, men har deltagit
aktivt inom ELM det senaste året. Informanterna har tillfrågats om de skulle vara bekväma
vid att tituleras som tillhörande ELM och samtliga svarade ja.
Evangelisk Luthersk Mission
På ELMs hemsida kan man läsa följande:
Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vänner är en missionsorganisation som bildades 1909.
Historiskt sett finns det gemensamma rötter till såväl Svenska kyrkan som Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen.76
ELM har som ambition att sprida budskapet om Jesus som Guds son och alla människors
frälsare, och verka för att människor ska finna en personlig tro. ELM utgår ifrån att Bibeln är
allt igenom trovärdig och Guds ord som är relevant i alla tider. De bekänner även en trohet till
den evangelisk-lutherska bekännelsen. ELM bedriver mission i många länder som Etiopien,
Kenya och Peru dit de sänder volontärer och missionärer. I Sverige arbetar de med gudstjänst,
predikan, bibelstudier, kurser och anordnar olika former på läger så som konfirmations- och
sommarläger. De har en stor sång- och musikverksamhet med många medarbetare. Trots att
ELM fungerar som en egen kyrka, är det fortfarande en rörelse inom den Svenska Kyrkan,
och medlemmarna inom ELM är även medlemmar i Svenska Kyrkan.
Laestadianernas Fridsföreningars Förbund
LFF är en förkortning på Laestadianernas Fridsföreningars Förbund, och är en gemensam
organisation för de svensk- och tvåspråkiga bönehus-föreningarna inom den öst-laestadianska
väckelsen i Finland. I den svenskspråkiga delen Finland har den nio registrerade frids- och
bönhusföreningar. Medlemsföreningarna är självständiga och beslutar själva om sina 75 LFF= Laestadianernas fridsförbund www.lff.fi (hämtad 15-02-27) 76 http://www.elmbv.se/index.php?option=com_content&view=article&id=48&Itemid=164 (hämtad 15-02-27)
28
angelägenheter. LFF fungerar dock som koordinator för väckelserörelsens gemensamma
angelägenheter så som missionsarbete, missionstidningar och stormöten. LFF grundades
ursprungligen för utgivningen av tidningen Zions Missionstidning och för att sköta
missionsverksamheten i väckelsen. I norra Sverige har öst-laestadianerna bönehus på många
orter som t.ex. Luleå, Kiruna, Haparanda och Pajala.
Den laestadianska väckelserörelsen har fått sitt namn från 1800-tals prosten Lars Levi
Laestadius. Han tillträdde som kyrkoherde i Karesuando 1826, den laestadianska
väckelserörelsen har därmed sitt ursprung i Svenska Kyrkan, och är fortfarande en inom-
kyrklig rörelse där deltagare är medlemmar i Svenska Kyrkan.77
2.2 Personerna bakom berättelserna
I denna studie har sju informanter deltagit. Alla informanter bekänner sig till den kristna tron
och har under en tid varit eller är aktiva inom ELM Nord. Informanternas upplevelser och
berättelser är grunden till resultatet för denna studie, därför är det relevant att presentera
personerna bakom berättelserna:
Amanda (AM): Amanda är en kvinna på 21 år som har sin bakgrund i den öst-laestadianska
väckelserörelsen. Hon kommer från en småstad i Norrbotten och spenderar gärna sin tid med
att resa. Hon har nyligen börjat studera och är delaktig i ELM sedan några månader tillbaka.
Amanda är aktiv på många sociala medier som t.ex. Facebook och Instagram. Amanda är
ständigt uppkopplad och använder sig av sociala medier fler gånger om dagen, via sin telefon,
dator eller iPad. Hennes huvudsakliga syfte med sociala medier är att hålla kontakten med
gamla vänner och i skolrelaterade sammanhang.
Anna (ANN): Anna är en kvinna på 21 år och har sitt ursprung i den svensktalande delen av
Finland. Hon flyttade till Sverige 2013 för att studera, och har sedan dess varit delaktig i
ELM. Hennes trosbakgrund ligger i LFF, den finska delen av öst-laestadianer. Anna är aktiv i
några sociala medier som t.ex. Facebook och Instagram. Hennes huvudsakliga syfte med
användandet av sociala medier är för att hålla kontakten med vänner på andra orter, skolsyften
och följa andras liv.
Elin (EL): Elin är en kvinna från norra Sverige på 24 år som har sin trosbakgrund i öst-
laestadianernas väckelserörelse och den Svenska Kyrkan. Hon studerar till F-6 lärare och är 77 http://www.lff.fi/web/guest/lff (Hämtad 15-03-04)
29
mycket aktiv på sociala medier. Hon är användare av Instagram, Twitter, Tumblr och framtill
alldeles nyligen, Facebook. Hon valde att radera sin användare på Facebook eftersom hon
tyckte att det tog alldeles för mycket tid och för att hon inte orkade med alla artiklar och
åsikter som delades där. Hennes huvudsakliga syfte med sociala medier är att hålla kontakten
med vänner, följa intressanta personers vardagar och dela med sig av tankar.
André (AND): André är en 23-årig man från Västerbotten. Han har hela sitt liv varit medlem
i ELM/BV och har gått bibelskola i Norge i ett år. Idag studerar André och är aktiv inom
ELM/BV. Han använder sig av sociala medier dagligen och är aktiv på både Facebook och
Instagram. André beskriver sin delaktighet i sociala medier som studie relaterat och för att
hålla kontakten med vänner samt att följa deras liv.
Sunni (SU): Sunni är en kvinna på 23 år och har sin trosbakgrund i ELM/BV som hon vuxit
upp med. Efter gymnasiet valde hon att studera på en bibelskola i Norge ett år, men återvände
sedan till sina hemtrakter där hon deltar aktivt i ELM/BV och håller i relationsbyggande Café
och samfundets kör för barn. Sunni är nu student och använder sig av sociala medier dagligen.
Hon är mycket aktiv på sociala medier och använder bland annat Facebook, Twitter,
Instagram och YouTube.
Ina (INA): Ina är en kvinna på 23 år som studerar till grundskolelärare. Hon lärde känna
Sunni när de bodde tillsammans i Norge då bägge studerade på samma bibelskola. Hon har
sin bakgrund i ELM/BV Nord, och är aktiv inom detta samfund. Hon leder en Alfa och
Omega78 grupp, samt är med och organiserar samfundets relationsbyggande Café. Ina är aktiv
inom sociala medier och använder sig mestadels av Facebook och Instagram.
Linn (LINN): Linn är en 27-årig kvinna som arbetar med jordbruk i norra Norrland. Hon har
sin trosbakgrund i Öst-laestadianernas frids-förbund var hon också är aktiv mötesbesökare.
Linn beskriver sig ha lite tid för sociala medier, men använder sig av Pinterest, 9GAG och
Facebook.
Alla informanter heter egentligen någonting annat, i denna studie används fiktiva namn.
78 Alfa och Omega= början och slutet, en grupp för ”nybörjare” inom kristendomen. D.v.s. för människor som vill lära sig om bibeln och kristendomen utan att ha någon förkunskap.
30
2.3 Resultat
2.3.1 Att använda sig av sociala medier
Vid frågan om hur ofta och i vilket syfte informanterna använder sig av sociala medier
svarade sex av sju att de använder sig av sociala medier dagligen. En stor del av användandet
görs i utbildningssyfte, där det handlar om att ha kontakt med sin grupp och samtala om
uppgifter och inlämningar. Alla informanter svarade att de upplever att sociala medier upptar
för mycket av deras tid, och de försökt skära ner på tiden genom att radera t.ex. Facebook-
appen på mobilen då det är så lätt att logga in om man gör det via mobilen. Anna beskriver
hur hon får klagomål från vänner eftersom hon inte alltid ser vad som händer på t.ex.
Facebook efter att hon tagit bort appen. Just detta att missa vad som händer upplever en del
informanter även vara problematiskt:
AND: Jag använder det ju mest till skolarbeten och typ ja… det är mest skolarbeten och koll-tiden blir ju
ganska omfattande ibland…
SU: Ja fast om man kollar igenom alla typ flöden som man har liksom…
AND: Man får ju inte missa någonting!
SU: Nä men det är ju också det! Om man missar typ att André har typ förlovat sig… nämen å vad
jobbigt… ”Nämen det stod ju på Facebook typ”… nä men missade jag det? Oj!
2.3.2 Att vara religiös på sociala medier
Tidigare beskrevs sociala medier som en del av vardagen och det verkliga livet (jmf. 1.7), är
man religiös offline följer det med online. Informanterna fick beskriva hur de hanterar sociala
medier med sin trosbakgrund och hur de upplever att vara religiös på sociala medier. Är
sociala medier positivt eller negativt för religion?
2.3.2.1 Rädslan för att vara för religiös
Under intervjuerna framkom att många informanter upplevde en rädsla för att vara för religiös
på sociala medier. De aktar sig väl för att trycka på någon sin religion, precis som de själva
inte hade velat bli påtryckt någon annans religion. På sociala medier har de även många
vänner som inte är religiösa, och en rädsla för hur de kommer att reagera styr till viss del var
de publicerar på sociala medier. Sunni beskriver hur hon sällan stött på en negativ kommentar
när hon delat en kristen låt text, men ändå finns oron där. SU: Men man är ju ändå orolig någonstans… Jag känner det i alla fall!
INA: Man känner också att… Man vill inte vara jobbig och hålla på att trycka på andra för att man vill ju
inte bli påtryckt saker själv!
31
SU: Nämen precis! Man är rädd för att man trycker på kristendom på någon liksom.
Informanterna har själva vänner som kan skriva ”extremt provocerande saker”, som André
uttrycker sig, men de har själva aldrig kommenterat på en sådan publicering. Sunni beskriver
det vara för att man ändå alltid vill ha likes, och därför alltid lite tveksam till vad man
publicerar. SU: Näe… Men man är nog ändå rädd för det när man skickar ut… vad man än gör liksom...
AND: Ja… Så är det ju, givetvis.
SU: Men just det här med internet så är man så rädd för andras reaktioner, för man vill ju ha… den där…
likes, liksom.
Det samma gäller när det kommer till delande av t.ex. bibelord, då har när man delar
betydelse. Sunni berättar att hon kan dela bibeltexter vid högtider som under julen och
påsken, men aktar sig för att göra det för ofta. Istället är det lättare att gilla något någon annan
har skrivit: SU: […] till exempel, jag brukar gilla grejer som handlar om liksom... jamen, kristna grejer… och då kan
ju folk se det genom att jag gillar det…
INA: Hahaha, ja, det brukar jag faktiskt också tänka! Om det är så att jag inte kan lägga ut hela tiden, då
kan jag i alla fall gilla så kan folk se! (skratt i gruppen)
Vad man delar eller publicerar är inte heller utan betydelse, informanterna upplever det vara
lättare att dela något som någon annan skrivit som t.ex. en låt-text. Sunni beskriver det vara
lättare för henne att dela en låt-text från det kristna bandet Casting Crowns än att publicera
något hon själv skrivit. På vilket socialt medium man publicerar något religiöst har även en
viktig roll. Sunni anser det vara lättare för henne att publicera något på Instagram än på
Facebook, då hon upplever sig ha närmare vänner på Instagram än på Facebook. SU: Typ… hahaha… nä, jag orkar inte göra det i alla fall… men så… så för mig blir det lättare kanske
och… lägga ut kanske kristna grejer på Instagram än… nä, jag vet inte! Jag tycker att det är lite svårt när
man har så många icke-kristna vänner och man inte vet hur vissa av dem skulle reagera om man lägger ut
på Facebook…
SU: Men jag vet också att jag har ju väldigt många kristna vänner också… som jag vet att de hade
supportat det… på något sätt... så det hade inte varit att jag hade stått… alone...
På Facebook kan även vänner lägga ut något på din sida, vilket Ina har upplevt vara
problematiskt. En vän till henne delade ett politiskt budskap, vilket Ina inte såg förrän efter
några dagar vilket hon beskrev så här:
32
INA: Det värsta som har hänt för mig var att, att det var en person med lite extrema åsikter… ehm... lite
halvt… ja… som delade en sak på min vägg, och det var, då var jag av någon konstig anledning i en
period då jag inte var ute så mycket på Facebook, så efter några dagar så gick jag ut på Facebook och såg
att den där saken hade legat på min vägg jätte, jättelänge! (Pinsam röst. Skratt från andra) Jag bara:
Neeeeej… (pinsamt tonläge) Och inga likes eller någonting! (skratt) Nämen, så det var lite jobbigt. Det
var... eller ja... ehm… så.
[---]
INA: […] och då är det som att jag vill ändå att inför mina andra vänner, så vill jag ändå visa att jag
hyfsat liksom normal… (skratt från gruppen) Nämen, att man vill inte att folks ska gå och tro att man...
att man har... alltså man vill att man har... att mina politiska åsikter vill jag själv berätta vad jag tycker om
saker…
(gruppen mumlar instämmande)
INA: Jag vill inte att det är någon annan som kommer och säger att det är så här hon tycker... det blir ju
lite grann så. Och då kanske ni alla ser det som inte känner mig jättebra, och då så tänker man ja men, hon
är kristen, åh hon tänker på det där… liksom som tycker så och så och så och så… och så blir det att alla
tror man tänker så.
2.3.3 Religiösa kränkningar på sociala medier
Informanterna fick frågan om de känt sig bli kränkta på sociala medier och då på vilket sätt.
Alla informanter beskriver sig blir ”dumförklarade” eftersom de är troende, att vara troende
ses som likvärdigt med att vara mindre intelligent. Elin beskriver hur hon i senare tonåren
läste an artikel som någon hade kommenterat på om att det endast var svaga människor som
behövde en tro. Hon minns att hon tog detta väldigt personligt och blev arg på denna
kommentar eftersom den inte kände henne. Men idag anser hon det vara en styrka att inse sin
svaghet och skrattar lite åt minnet. Diskussionen som följer efter detta minne handlar om hur
mycket negativt som skrivs om kristna i just sådana kommentarsfält. Amanda och Anna
diskuterar om hur de aldrig skulle kunna tänka sig ”dumförklara” en människa bara för att den
inte är troende, men hur de själva får uppleva ”skit” för att de är troende. Elin tycker dock att
kalla sig kränkt på grund av detta är ett lite för starkt ord:
EL: Jag ska inte säga att jag känner mig… inte liksom kränkt… så när jag läser andra grejer, det är mer
det här att… alltså, när jag ser just sådana här grejer, att det blir liksom ja... sådana saker, då blir jag mer
som... att de förstår inte riktigt vår tro... och det är därför de säger så... jag får oftast intrycket att folk
tycker att… att... nämen, dom är… det är bara svaga som behöver tro, det är bara liksom, de lever i en
fantasivärld(Byter tonläge)… och det är liksom, ja, allt sånt där... att, jo och sen att, jag har ofta fått den
här uppfattningen att folk tycker att kristna tycker att dom är mycket bättre än alla andra…
EL: … och där känner jag att där har de ju helt fel! Alltså det är ju så... raka motsatsen till vad
kristendomen är. Att erkänna sig som kristen är att säga att man är svag och att... man behöver hjälp, och
33
att man inte är bättre än alla andra... Så att, jag blir inte kränkt, jag blir mer såhär att… de förstår ju inte...
(skratt)... Alltså det är lite såhär...
Att vara troende, eller kristen, upplever informanterna ses som direkt negativt bland deras
vänner på sociala medier. Amanda beskriver en händelse då en vän till henne som inte är
troende skrev något politiskt och fick en kommentar om att detta var ”typiskt kristet” varpå
denna vän var tvungen att direkt förklara att hon INTE var kristen. AM: […] men att, det är något negativt att alltid vara kristen... någonting, eller ha några kristna-
relaterade åsikter... det är väldigt negativt. Så det är som, man måste, och gärna... du vet när man… ehm...
möter i skola och så… så kanske någon bara: Nä alltså, jag tycker inte om alkohol… men, jag ÄR INTE
kristen! (byter tonläge) Alltså, att man måste för tydliggöra alltid att ”jag är inte kristen”, för att det är
något negativt att vara kristen… och det kan man möta oftast på nätet tycker jag... alltså så där...
(Alla nickar och mumlar medhållande)
EL: Ja, absolut!
AM: ... Alltså, det är negativt att vara kristen…
Att det finns många olika former av kristendom med olika former av praktik och lära är något
Sunni och André diskuterar. Sunni berättar om ett samtal med en vän om hur man ser på
kristna, detta före denne visste om att Sunni var troende. Vännen svarade ”lite Amish, alltså
ingen tv”. Denne vän blev sedan blev väldigt chockerad när denne fick veta att Sunni var
kristen.
SU: [...] Så att när jag säger att jag är kristen de bara: nääämen... jahaa… (förvånat tonläge)
AND: Inte är väl du kristen… (förvånat tonläge)
SU: … Nä men inte är väl du?! (nedvärderande tonläge) Men de blir väl lite så där… för att man inte är
konservativ som de anser att man ska vara liksom, ja ha… helst bära slöja liksom eh… gå i säck och aska
ungefär… nämen, alltså folk förväntar sig verkligen att man ska vara…
Linn utrycker precis som Sunni och André att hon som kristen blir sedd som lite annorlunda
och ofta mindre intelligent så fort andra får veta att hon är troende. Hon poängterar dock att
hon förstår detta även om hon anser att tankesättet är fel.
LINN: Jo, alltså det är ju jätte mycket, men det är ju också, om man tänker att… Annars så tycker jag
också att det är jättemycket... Om man tänker hur det var i skolan också, det var ju lite… du är kristen,
men då är du kanske inte så smart… Alltså det är ju som… Men det kan ju klart man förstå att folk
tycker, för att man lever efter vad någon annan säger åt en ungefär, fast det är ju inte riktigt så, men de
tror ju att det är så: Någon har sagt att göra så här, så lever jag så… Sen har ju folk en bild av att så fort
man tillhör något annat än Svenska Kyrkan så är man i en sekt.
34
Att säga sig vara kristen tycks bära med sig en kedjereaktion beskriver Ina. Det betyder att
man inte tror på evolutionsteorin och därmed inte tror på vetenskap och genom det blundar
man för fakta och är därför inte smart. Ina beskriver hur hon fått höra att hon är trångsynt av
både lärare och elever vilket hon tycker är jobbigt då hon själv anser sig ha undersökt
evolutionsteorin mer än de flesta andra som ”faktiskt bara tar det som det är” och inte
ifrågasätter den. Ina tycker dock det är viktigt att ha en respekt för forskare:
INA: Nu är det ju så här att man ska ha respekt för de som har forskat och jobbat i många år och så där...
men… jaa... men det är kanske lite… man kan bli lite irriterad, men det är ju också så där att om folk
tänker så, så är det väl lika bra att de säger det än att de bara går och tänker så… jag vet inte...
Alla informanter upplever sig inte ta allt hån personligt men det finns en del saker som tar
hårdare på dem än andra. André beskriver hur provocerad han upplevde sig bli av en del
bilder från Charlie Hebdo och samma sak upplever Sunni när det kommer till diskussioner om
Islamska Staten:
SU: Och så har jag sett någon som har lagt ut det här med IS, de nu som liksom förföljt kristna å… typ
dödat kristna och så har folk skrivit liksom… jamen... det är liksom bra?
AND: Ja…
SU: ... på något sätt. Och då, kan jag känna att då tar jag det personligt! När folk liksom dör för sin tro
liksom, och folk säger att det är bra liksom? Då kan jag känna att det… är inte personligt för att det är ju
inte mot mig riktat men, det är ju alltså, det värsta man kan säga typ…
Att de flesta i västvärlden har en relation till kristendomen anser Linn vara en orsak till att det
är lätt att håna den. Dock ser Linn ett problem med sin egen partiskhet i detta: LINN: […] Man tänker ju att folk har svårare att kanske skämta om judar och om muslimer, för att man
har inte samma relation till dem... Men nog är det ju… och sen… ja, det känns att det är en ganska lätt
relation… religion, som är lätt att håna. Fast det är ju också det att när man själv är kristen så då reagerar
man ju starkare på det… Då tittar man ju inte lika mycket om de skämtar om någon annan religion…
Informanterna fick även frågan om de gör något åt kränkningar och hån de stöter på i sociala
medier. Samtliga informanter svarade nej på den frågan. De uttrycker en hopplöshet till att se
någon förändring, istället ignorerar de bara nedtryckningarna. Ann beskriver det så här:
ANN: … DET känns så här: Jag orkar inte börja för att liksom, då blir det sådär… som man brukar
säga, att kasta vatten på en gåsrygg, det rinner bara av. (Uppgiven ton) Det är bara ingen idé, i så fall
vill man diskutera det face-to-face med de här människorna... börjar man skriva något så kommer det bara
miljoner andra mot mig!
35
EL: … Precis!
AM: Jo! Och det är ju det de känns som, det känns som om det är en flock mot en!
Samtliga informanter beskriver sig gärna vilja diskutera sin tro och förklara vad det är de tror
på, och har gjort så med t.ex. klasskamrater. Men det handlar om tid och orsak, vart de är och
på vilket sätt frågor ställs eller varför de vill veta mer. Både Elin och Anna säger sig gärna
berätta om sin tro så länge de som frågar är intresserade och verkligen vill veta. Dock behöver
inte alla kränkningar eller nedvärderingar bara vara i form av ord. Det kan även handla om
tonläge och inställning beskriver Amanda. Ina och Sunni beskriver båda hur de oftast bara
låter det rinna av, eftersom hon redan vet att sådana åsikter finns och att de inte är riktat rakt
mot henne. SU: Men jag tror inte att jag tar det så hårt... jag vet inte om jag är... för det är ju inte personligen riktat
mot mig…
2.3.3.1 Att vara beredd på kränkningar och hån
Samtliga informanter svarar på frågan om varför de inte gör något mot det de upplever vara
kränkande med att de är vana att bli kränkta. En viss indikering finns även på att de, genom
sin tro, är beredda på att bli hånade.
LINN: Alltså det är… Vissa gånger kan man ju hitta i medier och eller höra på medier sådant där som är
helt fel om kristendomen, då tycker jag bara att de har dåliga källor… Men sen så ibland kan man ju
bara... alltså om det är något skämt typ på någon meme eller sådant där… Så då kan man ju bara
småskratta å… Jaha! Och bara gå vidare, man bryr sig inte så mycket… Man har ju kanske också blivit
ganska van… Man har ju alltid fått höra mycket från skolan och sådant där… Så att det är inte… man har
väl blivit van vid det… Men det är ju också just när man hör… läser källan och tar nån om kristendomen
eller om laestadianer så att de säger att det är så här och si och så… Då kan jag nästan inte lita på den
journalisten mer om den skriver någonting annat… För då vet jag ju att den har ju fel om det den skriver
om kristendomen eller om laestadianismen eller om nånting… så då tänker jag varifrån hittar den sina
källor till det? Och vart hittar den då sina källor till allting annat?
De flesta informanter beskriver sig inte ta kränkningar och hån så personligt. Men hur de i
tonåren kunde ta mer illa upp av religiösa kränkningar än vad det gör idag. EL: För det är inte alls lika... vad heter det… det är liksom att jag förväntar mig sånt här ganska mycket...
Kontexten har en stor betydelse, hur säker man är på sig själv och sin personliga tro är viktigt,
vilket informanterna hävdar kommer med åren och med erfarenhet.
36
INA: Men sen, sen så tror jag också att det har och göra med, liksom, hur säker man är på sig själv typ,
och hur säker man är på, liksom, sin tro.
SU: Ja.
INA: Eh… för att om man är, om man är yngre och liksom… och kanske jamen... mobbad… eller så…
och så är det någon som lägger ut, och så är det typ kanske någon klasskompis som skulle lägga ut en
massa sånt och man typ är enda kristna i klassen, då skulle det nog kännas väldigt, väldigt jobbigt tror jag.
EL: Lite det… dels har man läst bibeln mer, och lärt känna bibeln mer... där står det ju faktiskt att vi
kommer att bli spottade på liksom... Ja, så att det är lite sådant här jag förväntar mig... Jag är bara
glad så länge man inte blir dödad för sin tro. Alltså... jag tänker lite så... liksom, i andra ställen i
världen så…
ANN: … kan man bli dödad.
EL: Ja.
AM: Ändå ser man ju det lite som självklart att man blir lite mobbad, utstött, för det är ju ändå…
ANN: Alltså, om man tänker på hur alla andra tänker, så jo, då är det ju kanske knäppt att tänka som
vi. Eller alltså, att vara troende. Så man blir ju inte förvånad av sådant här... Inte är det ju som att
man bara ”åh, men på sant! Vad jag blir…”(förvånat tonläge) ja…
Informanterna visades åtta olika memes och fick beskriva sina reaktioner på dessa. Som
tidigare nämnt kände många informanter att de inte ”tog åt sig” av dessa memes, eftersom de
beskrev religion inte kristendom. De kunde på så sätt hålla en viss distans till dessa memes,
men en meme reagerade alla informanter starkt på:
Ina ansåg att denna meme var ”lite jobbigare att se” eftersom det var ett barn med i bilden,
och att den syftar till att kristna ljuger för sina barn och på så sätt förstör sitt barns tänkande.
37
Informanter i andra grupper uttryckte samma känslor för denna meme. Sunni beskrev även
hur hon känner tacksamhet för sin barndoms tro, för att själv ha fått växa upp i ett kristet hem. SU: […] Ja men också för att jag känner själv att jag är så otroligt tacksam att jag levt upp i ett kristet
hem liksom...
SU: Och att det är något man ser verkligen som en blessing… och så står... så skriver nån att det blir
liksom… bara sjukt! Jag kan förstå tanken bakom på ett sätt... men, jag tycker det är jätte hemskt att ja…
Näe… Jag tycker, jag reagerar på det där faktiskt! (Lite upprörd ton) Barndoms tro är det viktigaste som
finns typ.
Vid första åsynen av denna meme reagerar Anna starkt och får direkt medhåll från resterande
i hennes grupp. En upprörd stämning uppstår i rummet och informanterna pratar i mun på
varandra:
ANN: Nä vaddå? Är barn smarta då de föds? (Upprörd ton)
ANN: Är de sådana där... kan de allt då de föds? Eller vad är de liksom? (Upprörd ton)
AM: Eller hur… för de behöver ju också ledning av föräldrar och sånt där!
ANN: … de lär ju inte sig att gå om inte någon lär dem, så vadå? Ska de bara vara ensamma i ett rum och
se vad som händer? Eller liksom... jag vet inte...
EL: Men typ... om man tänker lite på de första människorna, oavsett om man är kristen eller inte, så har
ju religionen kommit någonstans ifrån, jag menar, då måst det ha varit någon som har ljugit från… alltså
från början... om man tänker så. Jag tror ju mycket mer på att Gud finns och att det är han som har,
liksom, satt in ett budskap här, än att någon skulle ha ljugit ihop hela bibeln.
ANN: Ja, och, i år hundratal ljugit samma sak dessutom!
2.3.4 Sociala medier i trossyfte
Samtliga informanter anser att sociala medier kan användas på många bra sätt för att dela sin
tro med andra. De upplever även att sociala medier kan vara ett bra verktyg för att sprida
religiösa budskap på. Ina och André beskriver hur man kan vara rädd för att dela för mycket
men att de ändå bär med sig missionsbefallningen:
INA: […] det är ju så många som typ inte bryr sig, som kanske funderar men inte frågar, så som kristen,
och det kanske man gör för mycket ibland liksom, så det går till överdrift, men som kristen så vill man ju
ofta inte att… (skratt)… men man vill ju ändå dela med sig av sin tro...
SU: mmm…
INA: Och folk, om folk ja...
SU: Det är väl missionsbefallningen på något sätt…
38
Trots rädslan av att vara för religiös på sociala medier vill informanterna sprida kristna
budskap på sociala medier, och även här beskriver informanterna det vara lättare att dela
någon annans text eller ett filmklipp än att skriva något själv. SU: ... På Youtube… så kan man ju se det... eller se klipp på… och sådana saker... och det är ju liksom
jättebra… det är kanske lättare att använda… Ja men tillexempel dagens bibelord! På Facebook finns
ju… och så finns ju dagens bibelord på Instagram som man kan följa och se dagens bibelord… så det
finns ju som ganska många små grejer som kan lyfta upp en på något sätt…
Med internet och sociala medier kommer även en internationell gemenskap. Genom sociala
medier kan man lära känna eller hålla kontakten med liksinade i andra länder. Både Amanda
och Elin ställer sig positiva till detta, och Elin som är aktiv på Tumblr lägger gärna ut bilder
med bibelverser och taggar dem med ”bibelverses” och gläds när hon ser hur många i helt
andra länder kan re-blogga den. Gemenskapen med andra kristna via sociala medier upplevs
både inspirerande och upplyftande: EL: … gemenskapen. Och sen... även... så brukar jag gå in på den hashtagen också och kolla på bilder,
jamen få lite så där inspiration och lite upplyftande och... där… och … ja… om man kanske inte ids
öppna bibeln och börja läsa som då… så får man ändå någonting därifrån…
Precis som Sunni beskrev, berättar även Elin, Amanda och Anna hur de upplever det vara
lättare att vittna om sin tro på Instagram via bibelverser: ANN: […] Jag kan tycka det är ett roligt sätt att vittna om sin tro... Man vill inte säga det… ofta vill man
inte säga det rakt ut åt alla i klassen som ”hej, jag heter Anna, jag är kristen! … bara så ni vet!” (byter
till ett förlöjligande tonfall) … så det är… jag vet inte… ett bra sätt att dela det?
Att dela religiösa åsikter via artiklar och länkar, som ofta görs på t.ex. Facebook tycks även
vara ett sätt informanterna upplever vara bra, även om en viss rädsla för kritik följer med det.
Amanda beskriver det vara bra att dela budskap kristligt sett på sociala medier, speciellt om
man annars känner sig rädd för att prata om det:
AM: För det är ett budskap på det sättet, som man kanske inte annars vågar lika mycket… prata om det…
så går det på Facebook. MEN sen kan det ju också kritiseras mycket... Alltså sen kan man ju också få
mycket skit på det…
ANN: Jo... jo… Men jag tycker att det är ett bra sätt att också att dela som så mycket sådant där, folk
delar åsikter, då kan man ju dela sina åsikter också... där…
39
Linn har vänner som delar kristna budskap på sociala medier, men gör det inte själv. Hon
beskriver hur det kan vara värdefullt för andra kristna i länder där det inte finns så många
kristna. Har de fått tillgång till internet kan det vara till stor nytta för dem att få läsa vad andra
kristna skriver och kanske lyssna på predikningar.
LINN: [...] På det sättet är ju internet som… det har ju varit… hjälpt mycket… alltså folk runt om i
världen var de inte har kontakt med kristna men de kanske får tillgång till internet och kommer ut och kan
lyssna eller läsa och skriva med folk som är kristna… och folk som är religiösa, i en annan religion… så
då har det ju varit positivt! Och att man har kunnat… ja, sprida ganska mycket genom internet och genom
sociala medier och…
Att vara källkritisk till det man läser, och framför allt det man själv delar anser alla
informanter vara väldigt viktigt. De uttrycker en rädsla för att dela något som inte är sant, men
också hur de kan lita på en del vänner de har på t.ex. Facebook.
SU: Ja så är det ju filmklipp kanske... typ en sångtext i mitt fall liksom... men... då vet man ju oftast vem
det är som har skickat det... som du sa, typ men André har lagt ut den här texten, jamen, André är ju ändå
en ganska stabil… nä jag skoja bara.. (skratt) Så kan man dela liksom…
AND: Jo men så är det ju…
André och Sunni beskriver även att ibland förvånas de över vad en del vänner delar på sociala
medier, men oftast litar de på sin ”stabila grupp” av vänner: AND: Men det är ju klart, det finns ju en stabil grupp såhär, om man kan vara ganska säker på att det är
bra… Men ibland så blir man ju ändå förvånad…
2.3.4.1 Religiösa grupper på Facebook
De flesta informanter berättar om att de är med i/har skapat olika grupper på Facebook med
ett religiöst syfte. Bönegrupper, d.v.s. grupper som används för att dela ämnen att be för tycks
vara vanligt förekommande bland informanterna.
SU: Väldigt mycket… men det är positivt tycker jag… som bra... men som tillexempel kvinnornas
bönegrupp, hur bra är det inte att nämen ”be för… jamen, vad som helst!” böne-power liksom! Jag minns
när jag skrev när jag första gången skulle till universitetet efter att jag hade haft uppehåll liksom... det är
jättebra att man känner att man har böne-power med sig på vägen upp liksom, det tycker jag är jättefint
liksom [...]
LINN: Jo, ja, sen kan man ju också det på Facebook, att man kan, att det finns tillgång till grupper vart
man kan lära känna nya människor i andra församlingar, och träffa nya och få ett större perspektiv på
40
allting och… och träffa folk i… från olika delar av världen och sådant… alltså det finns alltid positivt och
negativt.
Sunni har även själv startat en bönegrupp för yngre kvinnor, fem av informanterna är
medlemmar i denna grupp och alla ställer sig positiva till den. Anna beskriver hur man kan
skriva i den när man behöver böne-stöd vid sjukdom eller bara en dålig dag. Ämnet behöver
inte vara så specifikt, utan vikten ligger vid att veta att folk är med en i sina böner. ANN: Men alltså… någon skriver in… någonting… att vi ska be för någonting som känns jobbigt just
nu… eller vi ska börja med det här… eller ja... det är en jobbig dag idag… och så kan folk då som är med
i den gruppen kommentera eller gilla… alltså då vet man att man har bönestöd…
Andra religiösa grupper med ett mer praktiskt innehåll är också vanligt förekommande bland
informanterna. Ina och Sunni är aktiva i ett relationsbyggande café som deras kyrka har
startat. De har en grupp på Facebook för detta var mer praktisk planering sker. AM: […] det är ju som om när det är möten, när det är alltså kristna möten, när de hittar på någonting
roligt… socialt… eller så kan det vara… bibeltimmen och sådant där, information… Var det är och
sådant där… så det är en informations sida för kristna träffar typ... Men sen så är det ju kanske jättebra att
man fått mer, via sociala medier, så har man kanske mer sådant där… internationellt perspektiv […]
Amanda beskriver även hur hon är medlem i grupper som är riktade för kristna i USA i vilka
de skriver när kristna möten sker och på vilka platser de hålls, hon har även besökt ett sådant
möte i USA. Sex av sju informanter är även medlemmar i grupper för kristna ungdomar i
Västerbotten och två av sju är medlemmar i grupper för kristna ungdomar i Norrbotten i vilka
detaljer kring möten, bibelstudier och sociala evenemang informeras om. Här beskrev
informanten det internationella med sociala medier, hur man kan få kontakt med kristna i
andra delar av världen genom sociala medier.
41
3. Diskussion
3.1 Vikten av att vara en aktiv användare
Det första denna studie gav mig var en inblick i hur stor del av vardagen sociala medier är för
kommunikation och hur viktigt det är för informanterna att vara uppdaterade. Som exempel
för detta beskriver två informanter (2.3.1, Sunni och André) att de t.ex. hade kunnat missa att
någon förlovat sig, fått barn eller något annat viktigt i en väns liv om de inte höll sig
uppdaterad genom de sociala medierna. Precis som Shih skriver i sin bok The Facebook Era
(jmf. 1.7.2) beskriver även en informant (se 2.3.4, Sunni) hur hon litar på en del vänner man
har på Facebook. Känner man dem privat så har man en generell uppfattning om hur de tänker
och litar på att det de delar online stämmer. Således lägger man inte lika stor vikt vid att vara
källkritisk och spåra upp källan till de artiklar de läser och/eller delar. Dock erkänner även en
informant (se 2.3.4, André) att hon ibland blir förvånad över vad vissa delar, en viss osäkerhet
finns ändå där till att bara dela rakt av vad någon annan delat.
3.2 Missionsuppdraget gäller även på sociala medier
Hur det är för dessa kristna informanter att vara religiös på sociala medier, och på vilket sätt
de visar sin tro på sociala medier är två av de tre huvudfrågor jag ställde mig före denna
studie. Hur ser de på religion på internet, och hur ställer de sig till att dela religiösa budskap
via sociala medier? Generellt så vill alla informanter sprida sin religion och dela med sig av
dess budskap (jmf. 1.7.4), precis som informanterna (se 2.3.4) talar om när de nämner
missionsbefallningen, som syftar till Joh. 20:21 och Matt 28:18-2079 där Jesus sänder ut alla
kristna för att göra alla folk till sina lärjungar. Alla informanter ställer sig positiva till andra
som delar kristna artiklar och budskap, men aktar sig själva för att dela, eller dela för mycket.
Vart gränsen går till att det blir för mycket beskrivs inte, och förmodligen är den svår att
definiera också. En informant (se 2.3.2.1, Sunni) beskriver hur hon aldrig fått negativa
kommentarer när hon t.ex. delat en låt text från det kristna bandet Casting Crowns av icke-
kristna, men ändå beskriver hon också en rädsla för hur de icke-kristna skulle tänkas kunna
reagera i ett sådant tillfälle. Hon berättar även hur hon tycker att det är lättare att dela ett
kristet budskap som en bibelvers på Instagram än på Facebook, eftersom Instagram känns mer
privat, de som följer henne på där är närmare vänner i verkliga livet än de hon har som vänner
på Facebook (se 2.3.2.1, Sunni). Således tycks det finnas en viss skillnad på de olika sociala 79 Bibel 2000.
42
medierna. Facebook tycks vara en mer allmän plattform, där man har fler ytliga kontakter
eller personer man är mer bekant med än vän. Instagram tycks upplevas vara mer för närmare
vänner, det är lättare att hålla den privat och därför vågar man dela mer där av ”känsligt”
innehåll. Därav går inte heller att fullständigt besvara frågan hur det är för dessa unga vuxna
att vara religiös på sociala medier. Ett generellt svar fungerar inte, det är skillnad på de olika
sociala medierna och informanternas religiösa aktivitet skiljer sig beroende av vilket socialt
medium det är. På Facebook vill informanterna helst inte själva publicera något, utan väljer
hellre att ”dela” eller ”gilla” något någon annan har skrivit och på Instagram känner de sig
friare till att publicera religiösa budskap.
3.3 Rädslan för vad andra tänker
Att informanterna vill vara religiösa på sociala medier framträdde tydligt under intervjuerna,
men en överhängande rädsla uppenbarade sig också. En rädsla för att bli dumförklarade. Alla
informanter upplever i viss mån att de ses som mindre intelligenta av resten av världen på
grund av att de är troende. De upplevde även en rädsla för att vara för religiösa på sociala
medier, de förklarade även att de inte på något sätt vill trycka på någon deras religion och
därför inte dela för mycket av sin religion offentligt på sociala medier (se 2.3.2.1, Ina och
Sunni). I vissa fall kunde de välja att ”gilla” något på t.ex. Facebook istället för att själva
aktivt skriva något, på det sättet kunde de känna att de delade ett budskap utan att känna att de
varje dag skriver något själv (se 2.3.2.1, Ina och Sunni). I namnet på samfundet, ELM, står M
för mission, och informanterna vill dela sin tro och missionera, men rädslan för vad andra ska
tycka tar över i många fall. För att lösa problematiken med viljan att vara religiös på sociala
medier men samtidigt inte vara för påtryckande har informanterna skapat olika grupper på
sociala medier. Informanterna har funnit olika vägar till att använda sociala medier i trossyfte,
varav det vanligaste är bönegrupper. Dessa grupper är inte offentliga men eftersom
kristendomen är en så stor del av informanternas personlighet, följer den även med på internet
och behöver på något sätt uttryckas. 80 Bönegrupper var ett återkommande ämne som
diskuterades och alla informanter ställde sig positiva till dessa grupper. Där kände de sig fria
till att dela med sig av sin tro, utan risk för att bli hånade. Som en informant beskrev när hon
talade om ”böne-power”, d.v.s. att ha med sig många andra i sina böner tycktes vara positivt,
men ändå ville hon inte dela detta offentligt, även om det hade kunnat resultera i fler som bad
för henne (se 2.3.4.1, Sunni). Istället ville hon hålla sig till sin bönegrupps trygghet. Precis
som både Mark D. Johns och Fisher-Nielsen (jmf. 1.7.3) argumenterar för finns en trygghet i
80 För att få tillgång till dessa grupper måste man bli inbjuden av en medlem.
43
att ha en grupp på sociala medier. Man söker efter andra människor med liknande åsikter eller
i alla fall liknande intresse, i detta fall kristendom. Detta skapar en tillhörighetskänsla och ett
utrymme för att fritt våga uttrycka sina åsikter och tankar. Stenberg-Roos (jmf. 1.7.5)
argumenterar även för att den framtida själavården kommer mesta dels ske via internet, att
uttrycka sig religiöst online kommer enligt Stenberg-Roos bara att öka. Kanske är den
framtiden redan här, informanterna talar gott om de olika bönegrupper de har på Facebook,
och värdet i att dela med sig om ett böneämne till andra kristna, och detta via sociala medier.
Kanske är detta bara en praktisk lösning, det är lättare att skriva i en grupp och nå ut till 10-20
vänner än att träffa dem personligen och be om förbön eller hjälp. Att vara religiös på sociala
medier är något alla informanter vill, och är i tillviss mån, men religiositeten kan i många fall
hållas till den privata sfären av de sociala medierna med hjälp av olika grupper. Således
besvarar detta frågan om hur dessa kristna unga vuxna använder sig av sociala medier i
trossyfte. Alla informanter verkar religiöst på sociala medier, även om det inte alltid syns för
utomstående, eller i alla fall inte för andra än informanternas närmsta vänner.
3.4 Att hantera religiösa kränkningar på sociala medier
Som diskuterat tidigare upplevde alla informanter sig bli dumförklarade på grund av sin tro,
inte bara offline utan också online. Hur de väljer att hantera detta är en fråga jag ställde inför
denna studie och svaret på detta är intressant: informanterna beskriver det vara lönlöst att
konfrontera eller gör något åt det som de upplever vara kränkande mot kristendomen på
sociala medier. Alla beskriver att de har blivit vana vid hån och nedlåtande kommentarer, att
de inte längre orkar bry sig. Precis som en informant (se 2.3.3, Linn) beskriver när hon talar
om att hon blivit van vid att se och höra nedlåtande ord om kristendomen redan i skolan.
Samma sak beskriver en annan informant (se 2.3.3, Ina) när hon berättar om att bli
dumförklarad då hon ställer sig tveksam till evolutionsteorin, att både lärare och elever fått
henne att känna sig oinformerad och ointelligent, även om hon själv upplever att hon faktiskt
är välinformerad om evolutionsteorin. Hon anser sig veta mer om evolutionsteorin än de flesta
andra hon känner, som faktiskt bara ”sväljer” den information de matas med om
evolutionsteorin, utan att pröva den först. En informant (se 2.3.3, Anna) yttrar uppgivet orden
”som att kasta vatten på en gåsrygg, det rinner bara av” när hon talar om att konfrontera
någon vid nedlåtande kommentarer. Det lönar sig helt enkelt inte enligt henne, det ger ingen
effekt. Vad som orsakat denna känsla av lönlöshet är osäkert. Kanske har de gett upp efter att
ständigt bli ”dumförklarade”, om en diskussion avslutar i att den andre finner religiositet vara
44
det samma som att vara ”dum” kan man förstå hur en lönlöshets känsla uppstår i att fortsätta
en sådan diskussion.
Ett visst inslag av martyrskap anas också bland informanterna, så som när en informant (se
2.3.3.1, Elin) beskriver sig vara beredd på att ta hån och spott, för detta finns redan beskrivet i
bibeln att de kristna ska få stå ut med.81 Ändå vill hon inte säga att hon någonsin känt sig
kränkt, eller i alla fall använda sig av just det ordet, på sociala medier. Hon poängterar även
hur viktigt det är att kunna tänka sig i de andras situation och hur de kan se saker utifrån, att
man måste förstå dem också. Hon visar på en stor förståelse hur hennes tro, eller i alla fall
minoritet av religiösa grupp kan ses som underlig och ålderdomlig i andras ögon. Är detta ett
tecken på att denne informant har gett upp, eller är det en känsla av att ”det här är jag beredd
att ta, för då är jag på rätt väg”? De flesta skulle säga att alla former på kränkningar är fel, och
vilja stå upp för de kränkta, men när det handlar om att bli nedvärderad själv gör man då en
förminskning av värdet i nedvärderingarna? Eller finns det bland religiösa, i detta fall kristna,
en stolthet i att bli nedvärderad? En slags försäkran om att de är rätt slags kristna, eftersom de
får stå ut med just det bibeln beskriver dem behöva genomgå? Kanske är detta en del av
orsaken till att de inte gör så mycket åt de kränkningar de får utstå. Eller handlar det helt
enkelt om att ett bränt barn skyr elden, en mindre bra erfarenhet av att försöka försvara sin tro
gör det värdelöst att senare ge sig in i en liknande diskussion? En annan informant (se 2.3.3,
Linn) poängterar även att om man tillhör en annan kristen grupp än Svenska kyrkan ses man
direkt som en sekt, vilket skrämmer andra. Med denna mening uttrycket hon en viss ledsenhet
över att bli klassad som deltagare i en sekt. Idag vet kanske inte så många om vad en sekt
egentligen är, vad för kriterier som ska uppfyllas för att något ska kallas en sekt, men ordet
”sekt” skrämmer självklart många. Kanske är det som denne informant beskriver, normen för
kristendom i Sverige är Svenska kyrkan, och upplever man den vara för liberal, och söker sig
till en mer bokstavstroende församling så ser samhället på deltagarna som sektdeltagare. De
två samfund som alla informanter är delaktiga i är inom-kyrkliga rörelser, de har således ett
samarbete med Svenska kyrkan och är alla medlemmar av den, utan önskan att avsäga sitt
medlemskap.
En informant (se 2.3.3, Linn) beskriver hur hon upplever kristendomen vara lätt att håna i
västvärlden, eftersom alla har någon slags relation till den och en viss kunskap om den. Hon
81 Ex. Bibel 2000: Matt 10:22, Matt 24:9, Mark 13:13, Luk 21:12-17, Joh 15:18-21
45
poängterar dock att hon kanske inte ser hur andra religioner hånas på grund av att hon själv
tillhör en viss grupp av religiösa och visar med detta på en stor förståelse för andras åsikter
genom att växla perspektiv. Hennes upplevelser av att nedvärderingar och kränkningar ”inte
spelar så stor roll” grundar sig i att man måste förstå att det är lätt att håna något man känner
till, i alla fall till viss del. Andra religiösa grupper är kanske mer utsatta för hån i Sverige idag,
men det är ändå viktigt att förstå hur personligt ett hån mot kristendomen blir för dessa
informanter. Alla informanter definierar sig som kristna, och kristendomen är det viktigaste i
deras liv. Det är på så vis en del av deras identitet, om inte den största delen av deras identitet.
Om man förstår detta, förstår man också hur en kränkning mot en religion är en kränkning på
någons identitet. Det är således inte en kränkning som bara innefattar vad de tror på, utan
också på vilka de är och hur de väljer/vill leva sina liv. Informanterna upplever således i vissa
fall sig bli ledsna över religiösa kränkningar på sociala medier, men i de flesta fall är de
beredda på det (se, 2.3.3.1, Amanda och Anna). De har fått möta hån och negativa
kommentarer offline sedan skolåldern, och förvånas inte när liknande hån och negativa
kommentarer visar sig på sociala medier. Att informanterna är beredda på och vana vid
religiösa kränkningar medför även att de väljer att inte göra något åt dem. Hur de hanterar
dessa kränkningar är vad som förvånat mig mest under denna studie. Alla informanter har
upplevt religiösa kränkningar på sociala medier men de finner inget värde i att konfrontera,
kommentera emot eller på något annat sätt försöka stoppa sådana kommentarer.
3.5 Reaktioner på materialet
Vid användandet av memes som material för att väcka tankar och reaktioner upplevde jag en
viss förvirring. De memes som användes var alla riktade mot religion i allmänhet, inte
kristendomen som en specifik religion. Kanske hade det påverkat mer om dessa memes varit
riktade rakt mot kristendomen, hade informanterna tagit det mer personligt då? En informant
beskrev hur hon sett memes med Jesus som bild på internet, och att hon tagit mer illa upp av
dem. När jag använde mig av memes som endast använde sig av ordet ”religion” istället för
en specifik religion ansåg hon att hon lättare kunde tänka att de var riktade mot en annan
religion än hennes egen. Dock väckte dessa memes några reaktioner och de flesta reagerade
starkast på meme 4 (se 2.3.3.1) med en bild av ett barn och texten ”we are all born atheist
untill someone start telling us lies”. En informant (se 2.3.3.1, Amanda) ifrågasätter tanken
bakom denna meme med en rad frågor: menar sändaren att barn föds smarta? Behöver inte
alla barn hjälp av sina föräldrar? Barn är hjälplösa när de föds och behöver hjälp och skydd
från sina föräldrar, vill inte kristna ge det som de anser vara gott till sina barn precis som icke-
46
kristna vill? En annan informant (Se 2.3.3.1, Sunni) reagerade starkt då hon ansåg att detta var
en kränkning mot det hon anser vara en välsignelse och det värdefullaste hon har, sin
barndomstro. Kanske var det just för att det var ett barn med i bilden som gjorde att alla
informanter reagerade starkt på denna meme. Hade reaktionerna på denna meme varit
annorlunda om det varit en vuxen människa som gestaltades, och inte ett barn? Precis som
alla andra memes som användes i denna studie pekar den inte rakt på kristendomen som
religion, och ändå var det här informanterna reagerade som mest.
3.6 Förslag på vidare forskning
Eftersom denna studie var liten i sitt omfång hade det varit spännande att se om samma
resultat hade uppenbarat sig om studien gjordes med fler informanter. Det hade även varit
intressant att se hur kristna som inte tillhör nät-generationen upplever kränkningar på sociala
medier. Hade de reagerat likadant, om de inte upplever sig vara ”van” vid den jargong som
finns på sociala medier? Om studien gjordes på en annan religiös grupp än kristna, hade
resultatet blivit det samma och hade samma upplevelser och känslor visat sig? Det vore även
intressant om man ändrade eller tog fram memes riktade rakt mot den religiösa grupp som
studien avser undersöka och se om informanterna hade svarat annorlunda.
Vidare hade det varit intressant att jämföra informanternas svar med den amerikanske
teologen James Fowlers Stages of Faith. 82 Fowler har studerat den mänskliga
trosutvecklingen genom att undersöka trons båda sidor, som ett mänskligt fenomen och som
en gudstro i en kristen mening. En snabb blick på dessa stadier har visat att många av
informanterna uppnått något av de senare stadierna, vilket är ovanligt för så unga individer.
Här skulle fokus ligga på det religiösa beteendet utifrån en religionspsykologiskt ansats.
82 Vill man läsa mer om dessa stadier kan man göra det här: Psychologycharts. James Fowlers Stages of Faith. http://www.psychologycharts.com/james-fowler-stages-of-faith.html
47
4. Sammanfattning
Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna från
kristna minoritetsförsamlingar upplever kränkningar på sociala medier. För att göra detta har
ett fenomenologiskt teoriperspektiv använts för att presentera ett resultat. Detta för att vikten
och huvudfokus i denna studie är vad informanterna själva beskriver sig uppleva. Studien
vilar på intervjuer av två olika former: två fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju.
Fokusgruppsintervjuerna valdes för att informanterna så fritt som möjligt skulle få tala om
sina erfarenheter. Den enskilda intervjun gjordes med syftet att fördjupa mig i en informants
upplevelser och se om skillnader fanns i vad informanterna berättar under de olika formerna
på intervju. Efter att intervjuerna var gjorda och resultatet framställt krävdes en metod för att
kunna förstå, analysera och diskutera vad informanterna menar med sina upplevelser, här
använde jag mig av hermeneutiken som metod för detta. För att försäkra informanterna om en
rättvis, sanningsenlig framställning och deras rättighet till anonymitet har jag tagit del av de
etiska överväganden som vetenskapsrådet framställt. Till denna studie behövdes vissa
avgränsningar göras, detta för att t.ex. dess omfång är litet och därför avgränsades antalet
informanter till sju. Studien vilar även på tidigare forskning om sociala mediers påverkan på
vardagen och hur religion behandlas på internet. I forskningsöversikten tas upp
forskningsresultat om vikten av att vara en aktiv användare hos den nya generationen, den så
kallade nät-generationen.
I kapitlet för resultat får läsaren en inblick i de olika samfund informanterna är medlemmar i,
här beskrivs hur de är rörelser som befinner sig inom den Svenska kyrkans sfär. Här får
läsaren också en kort presentation av varje informant och hur de använder sig av sociala
medier. I detta kapitel presenteras även det resultat som framkommit under intervjuerna med
hjälp av ett fenomenologiskt teoriperspektiv. Här får läsaren bl.a. en inblick i problematiken
informanterna upplever över att vara för religiös på sociala medier samt deras önskan att ändå
vara religiös där. I diskussionskapitlet diskuteras just dessa problematiska områden och vad
”för religiös” innebär, samt hur ett visst martyrskap tycks finnas bland informanterna när det
kommer till kränkningar på sociala medier.
48
Litteratur- och källförteckning
Tryckta källor: Bibel 2000. Dalen, Monica. Intervju som metod. 2 uppl. Falkenberg: Gleerups Utbildning AB, 2015. Egidius, Henry. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. 5 uppl. 2009. Hjarvard, Stig. Och Lövheim, Mia. Mediatization and Religion. Göteborg: Nordicom. 1 uppl. 2012 Hope Cheong, Pauline, Fisher-Nielsen, Peter, Gelfgren, Stefan & Ess, Charles(ed.) Digital Religion, Social Media and Culture. 1 Uppl. New York: Peter Lang Publishing, Inc. 2012. Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997. Larsson, Göran. Lövheim, Mia. Och Linderman Alf(red.). Religion och medier. Lund: Studentlitteratur. 1 uppl. 2006. Lundby, Knut. Religion Across Media- From Early Antiquity to Late Modernity. New York: Peter Lang Publisching Inc. 2013. Shih, Clara. The Facebook Era. 2 Uppl. Boston: Pearson Education, Inc. 2011. Svensson, Per-Gunnar och Starrin, Bengt (red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. 5 uppl. 1996. Tapscott, Don. Growing up Digital. New York: Tim McGraw-Hill Companies, Inc. 1998 Wibeck, Victoria. Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 2 Upp. 2010. Zipernovszky, Hanna. Läsning och lösning: metodbok för digital arkivforskning i religionspedagogik. Umeå: Forskningsarkivet, Umeå universitet, 2013. Internetbaserade källor: ELM/BV, Evangelisk Luthersk Mission. http://www.elmbv.se/index.php?option=com_content&view=article&id=48&Itemid=164 (hämtad 15-02-27) Friends. Friendsnätrapport. 2014. http://friends.se/wp-content/uploads/2014/09/Friends-natrapport-2014.pdf (hämtad 15-02-09) Hinnels, John R. The routledge companion to the study of religion. New York: Taylor & Francis Group, 2005. https://ia700804.us.archive.org/29/items/TheRoutledgeCompanionToTheStudyOfReligionHinnellsJohnR/0415333105.pdf (hämtad 2015-02-19)
49
Jerlerup, Torbjörn. Den fjärde statsmakten behövs för att kontrollera den tredje! 2011-05-31. https://ligator.wordpress.com/2011/05/31/den-fjarde-statsmakten-behovs-for-att-kontrollera-den-tredje/ (hämtad 15-05-20) Kunskapskanalen. Så förändras det fria ordet av teknologin. Stockholm: Sveriges utbildningsradio. 2013. http://urplay.se/Produkter/171539-UR-Samtiden-Tallberg-Forum-2012-Sa-forandras-det-fria-ordet-av-teknologin (hämtad 15-03-11) Lindsjö, Lars. UR Samtiden - Hur kan utåtagerande barn bemötas? Stockholm: Sveriges utbildningsradio. 2011. http://uraccess.se/ (hämtad 15-03-11) Leijonhufvud, Susanna. Fenomenologi. 2008. http://kmh.diva-portal.org/smash/get/diva2:450145/FULLTEXT01.pdf (hämtad 15-05-20) LFF, Laestadianernas fridsförbund. http://www.lff.fi/web/guest/lff (hämtad 15-05-20) Mirjamsdotter, Sofia. Daslog papier. 2009-08-26. https://mymlanthereal.wordpress.com/2009/08/26/daslog-papier/ (hämtad 15-05-20) Psychologycharts. James Fowlers Stages of Faith. http://www.psychologycharts.com/james-fowler-stages-of-faith.html (hämtad 15-05-20) Romin, Johan & Sandström, Erik. Kunskapskanalen. Medialized a thread in the web.(TV-program). Stockholm: Sveriges utbildningsradio. 2015. http://urplay.se/Produkter/164397-Medialized-A-thread-in-the-web (hämtad 15-03-11) Sjåstad, Julie Anne. Den sköna metropolis. 2009. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:321246/FULLTEXT01.pdf (hämtad 15-05-20) Stakston, Brit och Strandh, Niclas. Bloggosfären som fjärde statsmakt. Aftonbladet. 2008-07-31. http://www.aftonbladet.se/debatt/article11473953.ab (hämtad 15-05-20) Stiftelsen för internetinfrastruktur. https://www.iis.se/ (hämtad 15-02-09)
Stiftelsen för internetinfrastruktur. Så många svenskar använder sociala medier. 2014 http://www.internetstatistik.se/artiklar/sa-manga-svenskar-anvander-sociala-medier/ (hämtad 15-02-09)
50
Bilaga 1. Intervjufrågor.
1. Kön:
2. Ålder:
3. Tillhör du något samfund/frikyrka, i så fall vilken?
4. Använder du dig av sociala medier(Facebook, Instagram, Twitter osv.) i vardagen? I
så fall vilka?
5. Hur ofta använder du dig av sociala medier?
6. På vilket sätt använder du dig av sociala medier? (Länka artiklar, chatta med vänner,
delta i grupper osv.)
7. Vad läser du på internet/ i dina sociala medier?
8. Utforskar du vidare i vem som skrivit det, varifrån källan kommer?
9. Har du någonsin stött på något du ansett vara kränkande mot din tro i sociala
medier?
10. Om ja, hur reagerade du då?
11. Har du någonsin använt dig av sociala medier i din tros syfte? (T.ex. Bönegrupper
osv.)
12. Kan sociala medier vara bra för din tro, på vilket sätt i så fall?
51
Bilaga 2. Memes. Meme 1.
Meme 2.
52
Meme 3.
Meme 4.
53
Meme 5.
Meme 6.
54
Meme 7.
Meme 8.