If you can't read please download the document
Upload
zenia
View
51
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Åtgärder på gårdsnivå. Anna Hagerberg Jordbruksverket. Jordbrukets klimatpåverkan – lite repetition. Metan - djurhållning. Lustgas -kväve. Kol i mark. Utsläpp från tillverkning inköpta varor. Koldioxid från fossil energi. Efter bild Maria Berglund, HS Halland. Vad är en åtgärd?!. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
tgrder p grdsniv
Anna Hagerberg Jordbruksverket
Jordbrukets klimatpverkan lite repetition
Metan - djurhllningLustgas -kvveKol i markKoldioxid frn fossil energiUtslpp frn tillverkninginkpta varorEfter bild Maria Berglund, HS Halland
Vad r en tgrd?!
Vad r en tgrd, egentligen?! Vad r en aktivitet, vad kan jag fr kred fr?Fokusera p grden och p det lantbrukaren kan pverka!
2. Minska utslppen per enhet produkt! En aktivitet som genomfrs i syfte att minska vxthusgasutslppen frn grden och grdens produkterVad r egentligen en tgrd?
Varfr livscykeltnk i klimatfrgor?Klimatpverkan Globalt miljproblemDet som sker utanfr grden har stor pverkanUtslppen flyttas om produktionen ndrasRelevant se till mngden produkter-Viss skillnad mot hur vi jobbat tidigare med miljfrgor-Det viktiga r att ni brjar frst principerna, inte att ni ska kunna gra LCA sjlva!vergdningLokalt/regionalt miljproblemDet som sker p grden har stor pverkanHektaret/arealen har stor betydelse
RvaraProcessningAnvndningAvfalls-hanteringVagganGraven
Produkterna som lmnar grden br med sig sina ackumulerade klimatkostnader! UtgngspunktBild: Maria Berglund HS Halland
Djurhllning, stallgdselSchematisk bild ver utslpp djurgrdCO2 N2O CH4
N2O N2O CO2 Frslda varorInsatsvaror & inkpta tjnsterVxtodlingNH3Direkta frlusterDjurhllning & stallgdselCH4 Indirekta frlusterEfter bildid, Maria Berglund, 2012 HS Halland
Hg jmn produktion i frhllande till insatta resurser av kvve och energi
Hur minska jordbruketsklimatpverkan Foto: Anna Hagerberg
Fyra situationer dr man kan sga att en frndring ven r en tgrd:
1. Grdens vxthusgas-utslpp minskar,
Mngden produkter den samma
2. Grdens vxthusgas-utslpp r desamma,
Mngden produkter kar
3. Grdens vxthusgas-utslpp r desamma,
Men ven nya produkter
4. Grdens vxthusgas-utslpp kar,
Men mngden produkter kar mer
Det r svrt stta siffra nr:det saknas kunskap fr att kvantifiera och verifiera alla effekter av en tgrdExempel: reducerad jordbearbetning: Dieselfrbrukning Lustgas frn mark ELLER Mullhalt ?? Skrd per hektar?? Totalt: +-?mngden eller typen av produkter ut ndras Exempel brjar odla ny grda, samlar in och sljer halmHur kvantifiera eller verifiera frndringar i klimatavtrycket?
Rangordna tgrder fr grden lgg upp en strategi
Exempel: Mindre lustgas frn mark
tgrderbetydelsepverkarHgt kvveutnyttjande Gdselgiva Teknik och tidpunktStor
MindreN och C i markOptimalt utnyttjande av stall-gdsel och annat org. NN och C i markBra markstruktur vattenhalt, N-utnyttjande, skrdenivBra drneringvattenhalt, N-utnyttjande, skrdenivKalkningpH (om lgt pH) Bra vxtfljdmarksstruktur, skrdeniv, kvvegiva Minimerad jordbearbetningVattenhalt, markpackning (p jord m. god markstruktur) Val av mineralgdselproduktTillverkningsprocessen Nitrifikationsinhibitor Oxidation av NH4+
Tre kategorier av tgrder Frbttrad produktivitet och effektivitetByte av insatsvaror och teknik Genomgripande systemndringar??
Samarbete med annat fretag?tgrdskategorier
Frbttrad produktivitet och effektivitetResurseffektiv, hg och jmn produktion. Litet spillFokusera p KVVE, energi och foder.
Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med lg klimatpverkan, t ex klimatmrkt BAT N-gdsel och frnybar energi, och undvik klimatbovar som sojaMer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utslppen, t ex lmplig stallgdselgiva vid rtt tidpunkt
Genomgripande systemndringarndrad foderstrategi, t ex mer eget proteinProduktion av biogas..kategorier av tgrder
Minska klimatavtrycket fr inkpta varor som kommer till grdenVlj varor med minsta mjliga carbon footprintFoderkoncentratGdselmedelEnergi
Minimera inkp av proteinfoderkoncentratMaximera protein- och energiinnehll i vallproduktionPbrja/utka sammarbete kring foder
Minska behovet av inkpt N-gdsel frbttra kvvestrategi och ta vara stg-vrdet fullt utpbrja/utka samarbete kring gdselhantering
Undvik frluster i foderkedjanUndvik verutfodring och spill
Minska lustgasutslppen p grdenFortstt arbeta med resurseffektivitet i vxtodlingent exMinimera hstspridning av stallgdselPlj p vren istllet fr hsten eller sen hst p lerjordAnpassa kvvegivanEfter grdans behovInomfltsvaritoner Direkt kvveverkan frn stallgdselLngsiktig kvveverkan frn stallgdselFlytta stallgdsel till flt/grdar som inte brukar f stallgdselBalans mellan NPK och andra mikronringsmnenUndvik lngsiktiga problem som markpackning och versvmning
*Antropogena CO2 emissioner 2000-2008 Var tar det vgen? Le Qur et al. 2009, Nature-geoscience; Canadell et al. 2007, PNAS, updatedavskogningkolinlagring
Jordbrukets energianvndning i SverigeGWh0500035003000 INDIREKT energianvndningsvenska grdar vid tillverkning insatsvarorDIREKTenergianvndningsvenska grdar Klla: Jordbruksverket, 2010500500045004000350030002500200015001000
Genomsnittligt rligt vrldsmarknadspris olja i tre scenarios 1980-2035Klla: Tillvxtanalys, 2012
Organiskt material i marken (mull) har en genomsnittlig kolhalt p drygt 50%Kolfrrden kar frn syd till norr
Mineraljordar nra balans
Organogena jordar r en stor klla fr CO2 och N2O
Att rra I marken stter igng mineraliseringen av kol (Kolbalanser i mineraljordar berknas med en dynamisk modell, ICBM, bygger p heltckande markinventering 1990-talet, data fr SMHI-klimatstationer och SCB)
Kolfrrd i svensk kermark
Att jobba med nr det gller kol i markMineraljordarP mullfattiga mineraljordar finns det potential att ka kolinlagringenP mineraljordar som stallgdslats lnge och mullrika jordar r mlet att behlla inlagrat kolOrganogena jordar r en stor klla fr CO2 och N2OGr ej att ka kolinlagring men det gr I viss mn att bromsa nedbr. strva efter att minimera nedbrytning och optimera skrd i frhllande till insatserBetesmarkGod sktsel och bete kar frutsttningarna fr kolinlagring
Kolets flden till och frn kern och luften
CO2 Foder VegetabilierHumus Ktt, mjlk.. CO2 CO2 CO2
Nedbrytningsprocessen av organiskt material i markenTidDag 0
3 mn
1 r
2 r
6 r
30 r
MB= mikrobiell biomassa; H=humusEfter Ktterer 2013
Nedbrytning av tillfrt org mtrl och humusbildning*Efter Ktterer, 2013
Chart1
100100100100100100100
96918575603820
9384.57763422310.5
90.579715433187
86.570614025144.5
8261512719103
Torv 1
Torv 2
Torv 3
Sgspn
Stallgdsel
Halm
Grngdsel
r
Kvarvarande massa (%)
Degradation of different soil improvers (Kolen Brander, 1974)
Sheet1
Yearssinceapplication
012358a(yr)
Peat_1100969390.586.58213.62
Peat_21009184.57970617.87
Peat_310085777161515.47
Sawdust10075635440273.69
Farmyard_manure10060423325192.45
Straw10038231814101.41
Green_manure1002010.574.530.99
Sheet1
Peat_1
Peat_2
Peat_3
Sawdust
Farmyard_manure
Straw
Green_manure
Years
Remaining mass
Decomposition of different organic amendment in soil (Kolenbrander, 1974)
Sheet2
Sheet3
Det har mycket stor betydelse fr markens fysikaliska frutsttningar och r den enskilt viktigaste faktorn fr markens brdighet Att dubbla humusinnehllet i en mineraljord innebr:
En kning av jordens vattenhllande frmga med cirka 10%
En minskning av volymvikten med ca 10% (ger allts kad porositet i jorden)Influencing soil hydraulic properties effect is (larger in a coarser soil)Det organiska materialet i jorden r urviktigt!
Vxttillgngligt vatten och porositet vid olika kolhalt i jorden
Diagram1
1.36
1.43
1.34
1.28
1.37
1.37
1.33
1.36
1.2
1.3
2.23
1.29
1.1
1.22
1.11
1.38
1.41
1.38
1.32
1.34
1.35
1.31
1.35
1.25
1.32
1.88
1.28
1.19
1.3
1.22
1.4319226044
1.3989864865
1.2841646192
1.24775
1.2510872236
1.3685749386
1.2085503686
1.343992629
1.1199140049
1.2359152334
1.2002579853
1.2753501229
1.0450982801
1.2252272727
2.6635
Kolhalt %
Volyme weight (g/cm3)
Volymvikt/porositetUltunaKtterer et al., 2011
Sheet1
treatmenttreat19561975199120091997(Bergkvist et al 2003)1998 (Kirchmann et al. Biogeocemical cycles 2004) 2.5-7.5cmTreatment0-10cm 2009STDEV10-20cm 2009STDEV0-20cm_2009ratio
afallow1.441.381.361.431.28a1.38312039310.0921024231.48072481570.03923691381.43192260440.9340833479
bnoN-straw1.441.411.431.401.25b1.34018427520.0642227341.45778869780.05337200931.39898648650.9193268388
cN-straw1.441.381.341.281.27c1.21457002460.07106884031.35375921380.02348119771.28416461920.8971832008
dammoniumsulfate1.441.321.281.21d1.17728501230.05295600331.23907862410.07224461191.20818181820.950129386
ecalcium cyanamide1.441.341.371.25e1.18140049140.0225977451.32077395580.07070402571.25108722360.8944759141
fnoN+straw1.441.351.371.37f1.27660933660.10707927541.46054054050.08780520351.36857493860.8740663482
gN+straw1.441.311.331.21g1.14350122850.04002092991.27359950860.02380578431.20855036860.8978499291
hgreenMan1.441.351.361.34h1.26825552830.03906299081.41972972970.0116018051.3439926290.8933077203
ipeat1.441.251.201.121.03i1.01714987710.00619957111.22267813270.03590952031.11991400490.8319032213
jFYM1.441.321.301.241.16j1.18207616710.05047744961.28975429980.06761401131.23591523340.9165126779
kSuperstallg1.441.20k1.12617936120.05714890361.27433660930.03878764451.20025798530.8837377447
lsawdust1.441.281.291.28l1.16917690420.02583506251.38152334150.08722324121.27535012290.84629544
mpeat+N1.441.191.101.05m0.97906633910.0431141511.11113022110.10986373221.04509828010.8811445503
nsawdust+N1.441.31.221.23n1.11321867320.05639092741.33723587220.10921449621.22522727270.8324774233
oSsludge1.441.221.111.020.97o0.97384520880.09013446341.05658476660.04895152211.01521498770.9216915099
0.8916123502
depthdepthBD2009BD2009BD2009
0-52.50.914151.2257950736
1975 provtagning 4 cylindrar 10-15cm djup VN rapport 129510.94270091870.9429
1991 from Witter 1996 sampled in two plots only corresponding to 0-15cm depth5-107.50.971651.3028975368
10-1512.51.029151.380.97165
1956197519912009151.12156364791.05729908131.0579
afallow1.441.34144876841.3996441.4315-2017.51.086651.4571024632
bnoN-straw1.441.37061069811.47168451.4011.00041.3414487684
cN-straw1.441.34144876841.3790611.28
dammoniumsulfate1.441.28312490891.3173121.21
ecalcium cyanamide1.441.30256619541.40993551.25
fnoN+straw1.441.31228683871.40993551.37
gN+straw1.441.27340426571.36876951.21
hgreenMan1.441.31228683871.3996441.34
ipeat1.441.21508040621.234981.12
jFYM1.441.28312490891.3378951.24
kSuperstallg1.44001.20
lsawdust1.441.24424233591.32760351.28
mpeat+N1.441.15675654671.1320651.05
nsawdust+N1.441.26368362241.2555631.23
oSsludge1.441.18591847641.14235651.02
Alven
Berkvist et al. 2003
BD20-25BD25-30
CaNO31.41
SS1.31.49
2009
fallow1.431.43fallow
no N1.401.40noN-straw
Straw +N1.281.28N-straw
Ammonium1.211.21ammoniumsulfate
Calcium cyanamide1.251.25calcium cyanamide
Straw -N1.371.37noN+straw
Straw +N1.211.21N+straw
Green Man1.341.34greenMan
Peat -N1.121.12peat
FYM1.241.24FYM
Sawdust -N1.281.28sawdust
peat +N1.051.05peat+N
sawdust+N1.231.23sawdust+N
Ssludge1.021.02Ssludge
Sheet1
C% and BD 0-25
BDsubsoil
y = 0.0115x + 0.8854R2 = 1
treatC%(0-20)1991C%(20-25)1991BD_1991Bergkvist19970-2020-2525-300-2828-350-2323-3030-4040-50
a1.040.91.36
b1.230.881.43
c1.451.041.34
d1.391.051.28
e1.481.091.371.51.241.440.920.760.58
f1.670.971.37
g1.981.11.33
h1.771.111.36
i3.151.121.20
j2.21.151.30
k2.23
l2.0111.29
m3.591.351.10
n2.151.211.22
o3.031.361.112.781.511.232.411.1
19751.211.38
b1.321.41
c1.381.38
d1.491.32
e1.441.34
f1.631.35
g1.71.31
h1.621.35
i2.211.25
j1.891.32
k1.88
l1.71.28
m2.371.19
n1.651.3
o2.231.22
20090.9721.43
b1.1231.40
c1.3731.28
d1.2481.21
e1.4301.25
f1.4901.37
g1.9191.21
h1.5421.34
i3.1771.12
j2.2121.24
k2.2551.20
l1.8621.28
m3.7781.05
n2.1981.23
o2.6641.02
C%BD
19561.51.43
1997SS
2009Bare fallow1.43
b-N1.40
c1.3731.28
d1.2481.21
e1.4301.25
f1.4901.37
g1.9191.21
h1.5421.34
i3.1771.12
j2.2121.24
k2.2551.20
l1.8621.28
m3.7781.05
n2.1981.23
o2.6641.02
treatC%(0-20)1991C%(20-25)1991BD_1991
a1.040.91.36
b1.230.881.43
c1.451.041.34
d1.391.051.28
e1.481.091.37
f1.670.971.37
g1.981.11.33
h1.771.111.36
i3.151.121.20
j2.21.151.30
k2.23
l2.0111.29
m3.591.351.10
n2.151.211.22
o3.031.361.11
19751.211.38
b1.321.41
c1.381.38
d1.491.32
e1.441.34
f1.631.35
g1.71.31
h1.621.35
i2.211.25
j1.891.32
k1.88
l1.71.28
m2.371.19
n1.651.3
o2.231.22
20090.9721.43
b1.1231.40
c1.3731.28
d1.248
e1.4301.25
f1.4901.37
g1.9191.21
h1.5421.34
i3.1771.12
j2.2121.24
k2.2551.20
l1.8621.28
m3.7781.05
n2.1981.23
o2.664
Soil C%
Bulk density
Ultuna Frame trial, topsoil (0-20cm)
C% i marken
Volymvikt (g/cm3)
Ultuna ramfrsk
upper depthlower depthBD_1956
20301.49
30401.57
40501.44
50601.43
60701.43
70801.47
80901.52
901001.49
Chart1
42.7559
45.7566
49.2574
53.2583
40% ler; 30% sand
20% ler; 30% sand
Kolhalt %
Vxttillgngligt vatten i matjorden >100 svenska jordprofiler (Ktterer et al., 2006)
PTFs
Pedotransferfunktioner fr svenska jordbruksjordar (mullhalt 5 > 12 > 11 > 10
De bsta skattningar av vissningsgrnsen (WP) fr man med modell 7, fljd av modellerna 8 > 4 > 1 > 10 > 11
De bla flten anvnds nr man har data fr alla partikelstorlekar (allst ven pratiklar > 2mm; grus)
De gula flten anvnds om man har information om finjordsfraktionen (< 2mm;
Alla frgade flt p en rad mste vara ifyllda fr att f en skattning av FC eller WP
2mm%
Perenner som vall bildar strre rotsystem vilket ger mer koltillskott till marken och en positiv kolbalns jmfrt med ettriga grdor som spannml
Foto: L Andersson
Tre platser I norra Sverige med 6-riga vxtfljder: pasture and annual crops
Foto: Gunnar Torstensson.Timothy and English Ryegrassbild efter Ktterer 2013Fnggrdor och skyddszoner fngar bde kvve och kol!
Kolfrrdet mste fyllas p varje rEfter Ktterer, 2013
Minska metanutslppen per kilo produktFortstt arbeta med resurseffektivitet i rekrytering och mjlk- och kttproduktionAnvnd koncentrat med lgre Carbon footprint per kgMinimera foderspillMinska inkalvningsldernOptimalt kalvningsintervall beroende p avkastning och laktations kurva God djurhlsa r A och O
Andra frbttringstgrder, alla djurslagGod tillvxt/produktion och lg ddlighet/sm kassationer r centralt. God djurhlsa r mycket viktigt!Jobba fr att ha en hg andel producerande djur i besttningen.Hantera stallgdseln p ett effektivt stt.Minimera anvndningen av el och fossila brnslen inomgrds (gller speciellt gris- och fgel, och om uppvrmning)
Kolfastlggning i betesmark r lgre i vrt klimat jmfrt med platser lngre sderut i EuropaKolfastlggning i svenska betesmarker frmodligen frsumbar
Snitt 30 kg C per ha r i vrt klimat(30 000 permanenta rutor, 383 rutor p betesmark Frndringar i kolfrrd 1990-2006 (Karltun et al., 2010)) Ls mer rapporten Hgre intensitet (gdsling, betestryck) kan ka p kolfrrdet p ett kerbete
Hur kan man minska frlusterna p lng sikt?Vrda marken lngsiktigt!!Glm inte bort det lngsiktiga behovet av klimatanpassningUndvik markpackning (bra vxtfljd, maskinval etc)Se ver drneringenTa hnsyn till klimatenergi och energieffektivitet vid nyinvestering Anpassa byggnader till framtida kravFr att hlla djuren friskaminimera vxthusgasfrluster i stalletMinimera vxthusgasfrluster vid gdsellagringKommer vattenbehovet att tckas p sikt?Kan marken anvndas p ett bttre stt?Anvnd gdseln fr biogasproduktion innan spridning
I mtet med lantbrukare
Fokusera p det lantbrukaren kan pverka = vad som grs p den egna grden och inkp
Vxthusgaser ammoniak
Hur undvika responsen allt vi gr r nd bara fel! hitta rtt ingng
I mtet med lantbrukaren
Du kan ge samma rd som inom annan (milj)rdgivning!Viktiga omrden: Kvve!Resursutnyttjandet & minska frlusterGod djurhlsa, frisk grda, brdighetNya omrden: Energi Klimatavtryck av inkpta varorAv mindre vikt: Fosfor, Kem (nitrat- och ammoniakfrluster)
Allt r s oskert!Handlar ven om stor naturlig variation!Fokusera p rtt riktning och att minska risken fr vxthusgasutslppVad r skert i jordbruket?! Hur skra r uppgifterna om ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgdsel, NH3-frlust i stall, lager och frn mark, P-utlakning/hapriserna p vete, diesel.. nsta r..Vdret ... ... ...
Sex pminnelser.
1. Temporr kolinlagring i grda r INGEN kolsnka!
CO2 Foder VegetabilierHumus Ktt, mjlk.. CO2 CO2 CO2
2. Grnsen gr vid grdsgrinden
Djurhllning, stallgdselVxtodlinggrdsgrnsFrsld varasystemgrnsInsatsvaror och inkpta tjnsterFoder?!Energi?!Livsmedel?!Rvara?!???3. s ge inte ohmmat kred fr frndringar i omvrlden
4. Resultatdiagrammet avsljar inte om grden r bra eller dlig ur klimatsynpunkt mste analysera mer!
5. Anvnd rtt termer!
Resultat frn en LCA r ingen innehllsfrteckning
Prata om en produkts klimatavtryck (p engelska Carbon Footprint)
Kan inte sga produkten innehller X kg CO2-ekv
6. LCA ger info om en produkts miljpverkan
Jordbruket skiljer sig frn andra samhllssektorer nr det gller vilka vxthusgaser och utslppskllor som ger strst klimatpverkan. I andra sektorer r oftast koldioxid frn anvndning av fossil energi den enskilt strsta kllan till vxthusgasutslpp. Inom jordbrukssektorn r vxthusgaserna lustgas och metan minst lika viktiga. En annan viktig skillnad gentemot andra sektorer r att utslppen frn jordbruket frmst sker frn olika biologiska processer. Jordbruk r den strsta kllan till utslpp av lustgas och metan. En stor del av de totala klimatgasutslppen vid produktion av livsmedel sker i primrproduktionen. Detta gller srskilt ktt och mjlk dr vxthusgasutslppen fram till att produkten lmnar grden kan st fr 90-95 procent av samtliga utslpp i livsmedelskedjan fram till avfallshanteringen. Generellt str lustgas frn mark fr en stor del av klimatpverkan frn vegetabilier och ktt frn enkelmagade djur (gris och kyckling), medan metan frn idisslarnas fodersmltning har strre betydelse fr pverkan frn ntktts- och mjlkproduktion.
**Fokusera p grden och det lantbrukaren kan pverka!
Stanna vid grdsgrinden! Vete kan ju g till svl etanol eller foder
Fokusera p per kg pordukt**UtgngspunktenDe varor som lmnar grden ska bra med sig de ackumulerade klimatkostnaderna.
Rvarans produktion lggs ner i ryggsck, processning av rvaran, utslppen vid anvndning lastas i ryggscken efter hand
Ju lngre fram i kedjan ju strre blir fotavtrycket.
Frn vaggan till gravenExempel LegoklossenUtvinning av roljaProcessning gjutning och frpackningTransport till butikVi kanske tvttar legot ngon gnBarnen trttnar p legobiten Leksaken slngs och eldas upp vid avfallshantering
Varfr ska bonden belastas fr inkpta produkters utslpp vid tillverkningGrden blir som ett fack i ryggscken
***Lttare mta diesel. Lustgas kan ju bbde ka och minska vidEn vl luftad jord minskar mineraliseringen- kan ge en frdelMullhalten kan ka
Det r viktigt att tnka till hur en viss tgrd slr en viss tgrd p just den hr grden?Hr krvs det agrara kunskaper.
2. Mer LCA nrdigt. Relatera till hurOm grdens totala utslpp kar utan att produktionen kar r det kanske inte en s bra id.
*Rangordna istllet och lgg upp en strategi fr grden Exempel: Mindre lustgas frn mark
Beskriv strategier fr att minska vxthusgasutslppen p grdenViktigt med bra kvveutnyttjande, och lite kvve i marken nr det r bltt minskar risken fr lustgasavgngOm mjligt: Redovisa utslppsfrndringar fram till grdsgrinden + frndringar av mngden produkter ut
*Finns en massa tgrder att gra fr att minska vxthusgasutslppen! Hr ett stt att gruppera dem (liknande gruppering finns fr energieffektivisering) dr man velat frng indelning utifrn utslppsklla. Det gller att produkter levereras och att resurserna anvnds effektivt. Jmn produktion syftar hr p att frska undvika stora variationer mellan r/dippar vissa r, t ex p g a dlig drnering, s att gjorda insatser verkligen avspeglas i avkastning och att utslppen kan frdelas p en bra produktion. Viktigt fokusera p kvvet (-minska frlusterna, ka utnyttjandet av befintligt N i foder, gdsel och mark) eftersom en s stor del av grdens klimatpverkan kan kopplas till kvvet (-produktion av mineralgdsel, lustgas som bildas nr N omstts i mark och stallgdsel). Foder (undvika spill och verutfodring) ocks viktigt eftersom effektivt foderutnyttjande positivt p flera plan. Om foderfrbrukningen kan minskas minskar det ven behovet av att producera foder (drmed utslpp frn odling etc.), ev utslppen frn djuren (ev idisslarnas fodersmltning) och frn stall och stallgdsel (mindre N och organiskt material i trck+urin)Beskrivningen r rtt teknikbetonad, men hr gller det ven att gra smarta val som kan minska frluster och vxthusgasutslppen. En del av detta kan till anvndas fr att uppfylla punkt I. Syrabehandling av stallgdsel minskar ammoniakfrlusterna (mer N kvar i gdseln och minskar indirekta lustgasemissioner) och hmmar metanproduktionen. Reducerad jordbearbetning kan i bsta fall minska utslppen p flera stt minskad dieselfrbrukning, mindre lustgas frn mark och ev strre kolinlagring i mark. Finns dock ven risk att lustgasavgngen kar om jordarna blir fr dligt luftade.Handlar om tgrder som pverkar hela/stora delar av grden eller innebr ny produktionsgren. ndrad foderstrategi som gr ut p att odla mer eget protein pverkar dels den egna vxtodlingen (vxtfljdseffekter, ndrat behov av insatsvaror, hur klara maskinkedjan och lagring, lgligheten?), foder som kps in och ev ven djuren/stallgdseln. *Finns en massa tgrder att gra fr att minska vxthusgasutslppen! Hr ett stt att gruppera dem (liknande gruppering finns fr energieffektivisering) dr man velat frng indelning utifrn utslppsklla. Det gller att produkter levereras och att resurserna anvnds effektivt. Jmn produktion syftar hr p att frska undvika stora variationer mellan r/dippar vissa r, t ex p g a dlig drnering, s att gjorda insatser verkligen avspeglas i avkastning och att utslppen kan frdelas p en bra produktion. Viktigt fokusera p kvvet (-minska frlusterna, ka utnyttjandet av befintligt N i foder, gdsel och mark) eftersom en s stor del av grdens klimatpverkan kan kopplas till kvvet (-produktion av mineralgdsel, lustgas som bildas nr N omstts i mark och stallgdsel). Foder (undvika spill och verutfodring) ocks viktigt eftersom effektivt foderutnyttjande positivt p flera plan. Om foderfrbrukningen kan minskas minskar det ven behovet av att producera foder (drmed utslpp frn odling etc.), ev utslppen frn djuren (ev idisslarnas fodersmltning) och frn stall och stallgdsel (mindre N och organiskt material i trck+urin)Beskrivningen r rtt teknikbetonad, men hr gller det ven att gra smarta val som kan minska frluster och vxthusgasutslppen. En del av detta kan till anvndas fr att uppfylla punkt I. Syrabehandling av stallgdsel minskar ammoniakfrlusterna (mer N kvar i gdseln och minskar indirekta lustgasemissioner) och hmmar metanproduktionen. Reducerad jordbearbetning kan i bsta fall minska utslppen p flera stt minskad dieselfrbrukning, mindre lustgas frn mark och ev strre kolinlagring i mark. Finns dock ven risk att lustgasavgngen kar om jordarna blir fr dligt luftade.Handlar om tgrder som pverkar hela/stora delar av grden eller innebr ny produktionsgren. ndrad foderstrategi som gr ut p att odla mer eget protein pverkar dels den egna vxtodlingen (vxtfljdseffekter, ndrat behov av insatsvaror, hur klara maskinkedjan och lagring, lgligheten?), foder som kps in och ev ven djuren/stallgdseln. ***Residue is included in the land sinkEnergianvndningen i de areella nringarna, fiskesektorn, ren- nringen, jord- och skogsbruket utgr cirka 2 procent av den totala energianvndningen i Sverige.
Bensin- och dieselanvndning till arbetsmaskiner och transporter dominerar energianvndningen i alla nringarna.**Kol ska lagras in i hundra r fr att det ska f tillgodorknas.Vi kan gra en tgrd idag eller tillfr mer halm. Men fr att det ska vara en lngsiktighet i det : det r ju hela tiden en balansgng mellan tillfrsel av kol och nedbrytning av kol. Se inbindningen i kol i biologiskt material i som kortsiktiga ln. Humus i mark Det som omstts snabbt rknas inte.
PAS 2050 brittisk standard anvnds internationellt i vntan p att det ska komma en ny gemensam internationell standard. Dr finns resonemang kring kolinlagring
Finns ven fr Horticulture***Eftersom klimatfrndringen r ett globalt miljproblemr det viktigt att titta p utslpp i kg CO2e per kg produkt bde vid inkp av insatsvaror och nr produktionens utslpp vrderas.
*Beror ju s mkt p hur man r som rdgivare sjlv. Utg frn dig sjlv i rdgivningen
Man kan knna doften av ammoniak Det blir mnga ton CO2e
Fokusera p det som lantbrukaren kan pverka och har makt ver.
Sp ***Kol ska lagras in i hundra r fr att det ska f tillgodorknas.Vi kan gra en tgrd idag eller tillfr mer halm. Men fr att det ska vara en lngsiktighet i det : det r ju hela tiden en balansgng mellan tillfrsel av kol och nedbrytning av kol. Se inbindningen i kol i biologiskt material i som kortsiktiga ln. Humus i mark Det som omstts snabbt rknas inte.
PAS 2050 brittisk standard anvnds internationellt i vntan p att det ska komma en ny gemensam internationell standard. Dr finns resonemang kring kolinlagring
Finns ven fr Horticulture*I klimatkollen-rdgivningen s tnker vi utifrn vad lantbrukaren kan pverka fr att minska utslppen p den egna grden och de produkter som grden producerar.
Skillnad mot att arbeta med LCA fr t ex styrmedel fr miljbilspremie- minska utslppen frn segmentet transportsektorn men utslppen vid produktion av sjlva bilen r ju ungefr.
P samma stt fr vi strva mot att jordbruket ska leverera s klimatsmarta produkter som mjligt.
*Relatera utslppen till vad som produceras!!*Anvnd alltid viktenhet fr CO2e*