Att bedöma och hantera ergonomiska¶rgen... · 2019-10-30 · Ergonomi Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forskning- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar

Att bedöma och hantera ergonomiska

risker med nya verktyg och metoder

Mikael Forsman och Jörgen Eklund KTH och KI

Agenda

- Belastningsergonomi Mikael Forsman

- Riskbedömning med RAMP, praktikfall Jörgen Eklund

- Fyra MOOC Jörgen Eklund och Mikael Forsman

- Scania och Avonova berättar om hur de använder RAMP

(Lena Nord Nilsson, Lars Samuelsson och Johan Borell)

- ErgoArmMeter (en app) för mätning av arbetsställningar hos

armen. Demonstration Mikael Forsman

- Smarta kläder för riskbedömning, arbetsteknikträning och

arbetsplatsförbättringar Jörgen Eklund och Mikael Forsman

Ergonomi

Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forskning-

och tillämpningsområde som i ett

helhetsperspektiv behandlar samspelet

mellan människa-teknik-organisation i syfte

att optimera hälsa och välbefinnande

samt prestanda vid utformande av

produkter och arbetssystem

IEA 2000 – Svensk tolkning EHSS 2006

ANPASSA ARBETET TILL ARBETSTAGAREN

..och skapa ett konkurenskraftigt

produktionssystem

Kognitiv ergonomi Perception, tolkningar, tänkande

Fysisk ergonomi Arbets- och arbetsplatsutformning

Organisationsergonomi Rutiner, Processer, Strukturer

Ergonomi

Arbetsrelaterade besvär är vanliga

• 300.000 människor är någon gång per år

hemma på grund av arbetsrelaterade besvär

• Fysiska problem vanligast hos grupper med

manuellt arbete

• Även kontorspersonal är drabbade

• Vanligast hos kvinnor

Välkända ergonomiska risker

• Obekväma arbetsställningar

• Lyft och manuell hantering

• Kraftkrävande arbete

• Ensidigt, repetitivt arbete

Många arbetar med fysisk skadlig belastning!

Kortvarig tung träning = bra!

Långvarigt tungt arbete = inte bra!

Kortvarig tung träning = bra!

Långvarigt tungt arbete = inte bra!

Tungt arbete!

Arbete i statiska, obekväma,

böjda och vridna positioner,

som förekommer ofta eller

långvarigt

13

14

Direkta mätningar

2019-10-30 IDA-MÄRTA RHÉN, MIKAEL FORSMAN 15

Metoder för att bedöma exponering

Självrapportering

Observation

RAMP för hantering av belastnings-

ergonomiska risker vid manuell hantering

Linda Rose och Jörgen Eklund, KTH

RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively

RAMP© Linda Rose & Carl Lind, 2017

Bakgrund

RAMP utvecklades i samarbete med fyra företag, och finansierades av Afa Försäkring, företagen & KTH

Industrin behövde en systematisk metod inom belastningsergonomiområdet – en förebyggande riskhanteringsmetod för materialhantering

• Bedömer endast vissa kroppsdelar eller typer av

arbete

• Inte fritt tillgängliga

• Bedömer exponering, inte risk

• Stöder endast en del av den

systematiska riskhanteringsprocessen

Begränsningar hos existerande metoder

[Bohgard et al., 2010]

Mål

• Utveckla ett systematiskt belastningsergonomiskt

riskhanteringsverktyg för manuell hantering, som stöder hela

riskhanteringsprocessen

• Fritt tillgänglig och för användning på och av företag

• Kurser för fri träning

• Bidra till minskning av belastningsproblem och

belastningsskador

RAMP- ett paket för systematisk riskhantering

RAMP-verktyget: fyra moduler

RAMP kurser: tre MOOC:ar och ett ”Professional Certificate

Program”

RAMP-webbplatsen: för info och nedladdning av

Excelprogram mm

Utvecklingen

• Behovsanalys & litteraturstudie

• Baserat på över 250 forskningspublikationer & feed-back

från över 80 praktiker

• Utvärdering av prototyper och tidiga versioner

• RAMP MOOCar (Massive Open Online Courses – öppna

nätkurser): multi-disciplinärt samarbete i utvecklingen

med innehållsexperter, medieproducenter & utbildare.

Autentiska fall. Kontinuerlig bedömning och feedback

RAMP - fyra moduler

Sju riskområden

1. Arbetsställningar

2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete

3. Lyftarbete

4. Skjuta- och dra-arbete

5. Påverkande faktorer

6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete

7. Upplevt fysiskt obehag

RAMP I – Checklista för screening av belastningsergonomiska risker i manuell hantering

RAMP II – fördjupad analys av belastnings-

ergonomiska risker vid manuell hantering

RAMP I analys

Ett exempel på RAMP I bedömning

Ja Nej Kommentar:


Kryssa i "Ja" eller "Nej" i påståendena nedan under varje fråga.

1.2 Förekommer arbete i någon/några av nedanstående ogynsamma arbetsställningar cirka 1 timme

eller mer per arbetsdag?

huvudet tydligt vridet eller böjt - framåt eller åt sidan x

RAMP II analys

Ett exempel på RAMP II bedömning

Resultat

1 2

PoängBedömning

1. Arbetsställningar Fyll i poängen i den vita rutan Poäng: Kommentar:

1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan 7

Förekommer tydlig böjning av huvudet framåt eller åt sidan eller vridning 3 till < 4 timmar 5

åt sidan, som figurerna visar eller mer? 2 till < 3 timmar 3

1 till < 2 timmar 2

30 minuter till < 1 timme 1

5 till < 30 minuter 0,5

< 5 minuter 0

4 timmar eller mer

2

Resultatmodulen: Resultat på olika detaljnivå och omfattning 1(2)

På detaljerad nivå

• Visualiserar var Risk- & Prioritetsnivåerna är högre

• Visualiserar vad som orsakar de ökade riskerna

• Kan även användas till planering av arbete

DepartmentWorkstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 B4 B5 B6

1. Postures1.1 Posture of the head - forwards and to the side

1.2 Posture of the head - backwards

1.3 Back posture - moderate bending

1.4 Back posture - considerable bending and twisting

1.5 Upper arm posture - hand in/above shoulder height*

1.6 Upper arm posture - hand in/outside outer work area*

1.7 Wrist posture*

1.8 Leg and foot space and surface

2. Work movements and repetitive work2.1 Movements of the arm*

2.2 Movements of the wrist*

2.3 Type of grip*

2.4 Shorter recovery/variation

2.5 Longer recovery/variation

3. Lifting3.1 Lifting (average case)

3.1 Lifting (worst case)

4. Pushing and pulling4.1 Pushing and pulling (average case)

4.2 Pushing and pulling (worst case)

5. Influencing factors

5.1 Influencing physical factors hand/arm a+b. Hand-arm vibrations

c. Manually handling of warm or cold object

d. Hand used as impact tool

e. Holding hand-tools weighing > 2.3 kg, > 30 min.

f. Holding precision tools weighing > 0.4 kg > 30 min.

5.2 Other physical factors

a+b. Whole body vibrations

c. Insufficient visual conditions

d. Hot, cold or draughty environment

e. Prolonged standing or walking on hard surfaces

f. Prolonged sitting

g. Prolonged standing

h. Kneeling/squatting

5.3 Work organizational and psychosocial factorsa. No possibility to influence the work pace

b. No possibility to influence the work setting

c. Difficulties in keep up with the work tasks

d. Employees work rapidly in order to take longer breaks

6. Reports on physically strenuous work6.1 Documented reporting on physically strenuous work

6.2 Type of work that has led to reporting:

7. Perceived physical discomfort7.1 Perceived physical discomfort7.2 The worst task:

Number of red assessments - High risk/action level 0 2 2 0 1 3 1 3 2 3 1Number of yellow assessments - Risk/action level 5 4 3 3 4 5 5 5 5 5 5Number of green assessments - Low risk/action level 29 28 29 31 29 24 25 24 25 24 25

Dep.A Dep.BB1 B2 B3 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7

Lyft

Lyft

Avd. B Avd. CResultat av RAMP II-bedömning: Stockholmsanläggningen

Avdelning Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5

1. Arbetsställningar1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan

1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning

1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning

1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning

1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd

1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr.

1.7 Handledens arbetsställning

1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag

2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete2.1 Armens rörelser (över- och underarm)

2.2 Handledens rörelser

2.3 Grepptyp- frekvens

2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet

2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet

3. Lyftarbete3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall)

3.1 Lyftarbete (värsta fall)

4. Skjuta- och dra-arbete4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall)

4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall)

5. Påverkande faktorer5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer

c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt

d. handen används som slående verktyg ofta eller länge

e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min.

f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer

c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften

d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag

e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen

f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete

g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete

h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag

5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorera. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs

b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras

c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna

d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus

6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment

6.2 vilken typ av arbete har medfört detta?

7. Upplevt fysiskt obehag7.1 Upplevt fysiskt obehag

7.2 Värsta arbetsmomentet Höga lyft

Avd. A








4. Skjuta- och dra-arbete4.1 Skjuta- och dra-arbete (genomsnittligt fall)

4.2 Skjuta- och dra-arbete (värsta fall)

Resultat av RAMP II-bedömning: Stockholmsanläggningen Avdelning

Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A51. Arbetsställningar1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan




































Avd. A

Resultat på olika detaljnivå och omfattning 2(2)

Land Sverige Kanada

Fabrik Stockholm Göteborg Toronto Montréal

Avdelning S:A S:B S:C G:A G:B T:A T:B T:C M:A M:B Antal röda bedömningar - Hög risk/åtgärdsnivå 6 3 10 30 10 10 20 8 15 12

Antal gula bedömningar- Risk/åtgärdsnivå 16 10 20 60 15 18 35 14 30 20

Antal gröna bedömningar – Låg risk/åtgärdsnivå 148 191 242 182 145 176 149 148 227 138

Resultatpresentation på riskområdesnivå

Resultatpresentation på översiktsnivå

DepartmentWorkstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 B4 B5 B6

1. Postures 1

2. Work movements and repetitive work 1 1 1 1 1 1

3. Lifting 1 1 1 1 2 1 1

4. Pushing and pulling 2 2 1 2 2 2

5. Influencing factors 3 3 3 3 2 4 4 4 4 4 4

6. Reports on physically strenuous work

7. Perceived physical discomfort 1 1 1

Number of red assessments - High risk/action level 0 2 2 0 1 3 1 3 2 3 1Number of yellow assessments - Risk/action level 5 4 3 3 4 5 5 5 5 5 5Number of green assessments - Low risk/action level 29 28 29 31 29 24 25 24 25 24 25

Dep.A Dep.BResultat av RAMP II-bedömning: Stockholmsanläggningen






































Avd. AResultat av RAMP II-bedömning: Stockholmsanläggningen






































Avd. A

B1 B2 B3 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7

Lyft

Lyft

Avd. B Avd. C



3. Lyftarbete



6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete


Sammanfattning av resultaten

Antal röda bedömningar (hög risk)

Antal gula bedömningar (risk)

Antal gröna bedömningar (låg risk)



3. Lyftarbete





Sammanfattning av resultaten

Antal röda bedömningar (hög risk)

Antal gula bedömningar (risk)

Antal gröna bedömningar (låg risk)

RAMP:s Åtgärdsmodul - tre delar

1. Åtgärdsmodell

3. Handlingsplan

2. Åtgärdsförslag

Beställd av: S Borg, LC1.

Riskfaktor Bedömning Kommenar Planeradde åtgärder När Vem Klart Uppföljning


1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan

1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning Otillräcklig belysning Förbättra ljusförhållandena , sänk hylla 27 Okt, 2014 J Andersson 27 Jan, 2015




1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr. Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, 2015

1.7 Handledens arbetsställning Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, 2016


2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete2.1 Armens rörelser (över- och underarm) Gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, 2014

2.2 Handledens rörelser gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, 2015

2.3 Grepptyp- frekvens Pincettgrepp Introduktion av fixtur 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, 2015

2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet Arbetsutvidgning och fixturn ovan 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016





4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall)


5. Påverkande faktorer5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm

a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer


d. handen används som slående verktyg ofta eller länge Introducera tekniskt hjälpmedel 15 Dec, 2015 P Kempe 15 Mars, 2016


f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min.

5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga

a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer



e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen Introducera skor med dämpande sula 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016




5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer

a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs Worhshop om beslutsutrymme 27 Nov, 2014 J Andresson 27 Jan, 2015





6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment

6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta?

7. Upplevt fysiskt obehag7.1 Upplevt fysiskt obehag Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2014 J Andresson 21 Dec, 2014

7.2 Värsta arbetsmomentet Höga lyft Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2015 J Andresson 21 Dec, 2015

Handlingsplan för att minska belastningsskaderiskerna vid Arbetsstation A1, Avdelning AUtformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr Datum : 15 augusti, 2014 OBS: Hög prioritet

3. Handlingsplaner

Datum för bedömningen: 2016-04-20 Arbetsstation/Arbetstagares belastning: AS3

Arbete/Arbetsuppgift: AS3 Packning Anläggning: Stockholm

Beställd av: Jens andersson Juila Riviera Datum (Handlingsplan): 2016-04-29 Notering:

Bedömning Poäng Användarkommentarer Planerade åtgärder När Av vem Klar (datum) Uppföljning

1. Arbetsställningar1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan 1 2 Förändra arbetsytan Maj 2016 FHV/CP 2016-05-27 2016-06-03

1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning 1 1,5 Sänk hyllplan Maj 2016 FHV/CP 2016-05-27 2016-06-03

1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning 0 11.4 Ryggens arbetsställning - kraftig böjning samt vridning 0 11.5 Överarmens arbetsställning - handen i eller över axelhöjd 2 7 Sänk hyllplan, Förändra arbetsytan Maj 2016 FHV/CP 2016-05-27 2016-06-03

1.6 Överarmens arbetsställning - handen i/utanför yttre arbetsområde 1 2 Förändra arbetsområdet Maj 2016 FHV/CP 2016-05-27 2016-06-03

1.7 Handledens arbetsställning 0 11.8 Ben- och fotutrymme samt underlag 1 2 Förändra arbetsområdet Maj 2016 FHV/CP 2016-05-27 2016-06-03

2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete2.1 Armens rörelser (över- och underarm) 0 02.2 Handledens rörelser 1 1 Rotera mellan job,förändra arbete September 2016 konsult 2016-011-25 2017-02-25

2.3 Grepptyp- frekvens 0 12.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 0 02.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 0 0

Avdelning:

Land:

A2

Sverige

Handlingsplan baserad på RAMP II-bedömning

Riskfaktor

Skapad av: Åtgärdas snarast!

Handlingsplan baserad på RAMP II bedömning

Användare: de som ansvarar för

• Belastningsergonomiska riskbedömningar

• Produktion och är beroende av god arbetsmiljö

• Arbetsmiljön

• Beslutsfattande i företaget

Tillgänglighet till RAMP via KTHs Webplats:

ramp.proj.kth.se Svensk och engelsk version

RAMP MOOCar (Massive Open Online Courses - öppna nätkurser)

• 3 MOOCar, tillgängliga via edX, gratis att följa

• Stöd i egen takt och bland grupper t ex på företag

• Examinationer & “Professional Certificate” tillgängliga

Träning genom MOOC:ar i ett engelskspråkigt Professional Certificate Program

Info om edX-kurserna via webplatsen ramp.proj.kth.se

Spridning

• RAMP-verktyget laddades ner av över 600 användare från

över 40 länder under de första 12 månaderna

• Över 2600 unika personer från över 70 länder besökte RAMPs

webbplats under de första 18 månaderna

-

Kurs Användare (n) Länder (n) Tidsperiod

RAMP MOOC

1 1182 118 7 månader

RAMP MOOC 2

1370 130 5 månader

RAMP MOOC

3 951 119 4,5 månader

Gratis webbutbildning i arbetsmiljö

• Utbildningen riktas mot alla som påverkar arbetsmiljön

eller som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Den är på

engelska. Mer information finns på:

www.onhumanterms.org

Kontaktinformation:

Linda Rose, (Tekn. Dr., Univ. lektor, Docent)

KTH CBH/ Ergonomi

Hälsovägen 11C

141 57 Huddinge

E-mail: [email protected]

Tel: 08 790 94 96 ramp.proj.kth.se

Linda Rose, KTH [email protected]

mailto:[email protected]

Får man ont i höger axel

av det här arbetet?

Hög risk? Mellanrisk?

Låg risk?

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Låg risk Mellanrisk Hög risk

Work Task Hours per workday Green Yellow Red

To unpack groceries to shelves just above 4 7 11 3

To put nets around roasts just above 4 0 4 17

To throw small packets in containers just above 2 1 15 5

To put packs of letters into boxes 6 3 12 6

To debone meat 7 1 5 15

Engine assembly just below 3 18 3 0

Hair cutting just above 4 2 12 7

Lavatory cleaning 5 1 15 5

Supermarket cashier work 7 0 7 14

Stair cleaning just below 4 3 14 4

Total 36 98 76

Percent 17.1 46.7 36.2

Antal ergonomer per kategori

7

8

6

Tekniska metoder Anvisning

Tejpa fast mätarna på respektive kroppsdel…

Appen

ErgoArmMeter

Enkel användarmanual för ErgoArmMeter

Smarta arbetskläder Varför behövs sådana?

• Manuella riskbedömningar kostsamt och har

begränsad validitet

• Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö

• Både höga belastningar såväl som låga

belastningar (stillasittande) kan vara skadligt

• Gammal teknik otillräcklig

Tidigare forskning

Muskelaktivet i två olika arbetsuppgifter

Muskelaktivet och

hjärtfrekvens

Bärbara system (wearables) har utvecklats för

- registrering av fysiologiska signaler

- analys

- visualisering

Vår forskning om smarta kläder

Ny teknik skapar nya förutsättningar till tvärvetenskapliga genombrott att förebygga ohälsa i arbetslivet

Vår vision är att automatisera riskbedömningar

• Bärbara smarta textilier med sensorer för

datainsamling

• Användarvänliga analysverktyg som utvärderar

individens arbetsställningar och belastningar

• Riskbedömning av arbetsplatser utifrån RAMP

• Feedback i realtid för arbetsteknikträning

Med denna forskning utvecklar vi ett unikt system som består av:

Textilelektroder för mätning av hjärtfrekvens och andning

Instickade ledningar och elektroder

Accelerometrar placeras i fickor på kläderna

Smarta arbetskläder ger riskbedömning

och arbetsteknikträning

Vad kan mätas?

• Hjärtfrekvens

• Muskelaktivitet

• Andning

• Rörelser, rörelsehastighet och arbetsställningar

• Biomekaniska belastningar och dess variation över tid

• På sikt kan vi mäta fler stressindikatorer

• Hälsofrämjande aktiviteter

• Rehabilitering

• Biofeedback

• Stress

Ytterligare tillämpningsområden

Potential med Smarta Textilier

Huvudsakliga användningsområden

• Vid upplärning av nya operatörer

• Analys av arbetsstationer

• Input vid utveckling av nya produkter

(monteringsobjekt)

Fördelar

• Direkt feedback till operatörer

• Mäta påfrestningar där vi saknar metod idag

• Minskat behov av specialist för bedömning

• Möjlighet att analysera belastningar under hel dag

(Lena Moestam, 2018)

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&ved=0ahUKEwiP8pa97bnXAhVNb5oKHXL6CsgQjRwIBw&url=https://www.ekocentrum.se/utstallare/ab-volvo/volvo-logotyp/&psig=AOvVaw333MpvyuSZtW6Kr1pw-JnY&ust=1510604243373020

Demonstration

Vi arbetar med

• Utveckling av enkla mätmetoder

• Ökad hållbarheten i utsatta branscher

• Stöd till företagshälsovården

För att minimera arbetsskadorna!

Kontaktinformation:

Mikael Forsman, [email protected]

Jörgen Eklund, [email protected]

Documents

Att bedöma och hantera ergonomiska¶rgen... · 2019-10-30 · Ergonomi Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forskning- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar