ATT BYGG

A H

ÅLLBA

RT - Goda exem

pel från Malm

ö och Lund

För att vårt samhälle ska kunna bli mer hållbart behöver vi planera annorlunda och använda mer miljövänliga tekniker och material när vi bygger.

Miljöbyggprogram SYD är ett initiativ från Malmö stad och Lunds kommun som tagits fram i samverkan med Lunds Universitet. Programmet ger riktlinjer, stöd och incitament för ekologiskt hållbar utveckling inom nybyggnation i Malmö-Lund regionen.

I denna skrift, som ingår i programmet, presen- terar vi 37 goda exempel med fokus på hållbart byggande. Syftet med skriften är att ge inspiration till fortsatt hållbart byggande och att återanvända och vidareutveckla den kunskap vi fått från färdigställda projekt.

www.miljobyggprogramsyd.se

ATT BYGGA HÅLLBARTGoda exempel från Lund och Malmö

ATT BYGGA HÅLLBART - Goda exempel från Lund och Malmö

2 3

Förord sid4

InlednIng,redaktIon,Foto&BIld sid5StadSarkItekternaharordet sid6

BoStäderVilla Wiberg sid 8-9Villa Kiss sid 10-11Steglitsen sid 12-13Spoletorp sid 14-15Kvarteret Jöns Ols sid 16-17Wihlborgs Kajpromenaden sid 18-19Skanskas Trähus sid 20-21Urbana Villor sid 22-23HSB Brf Flagghusen sid 24-25Byggvesta/Flagghusen sid 26-27Uniqhus sid 28-29Bo 100 sid 30-31

områdenSolbyn sid 32-33Toarps Ekoby sid 34-35Ekostaden Augustenborg sid 36-37Västra Hamnen/Bo01 sid 38-39Västra Hamnen/Flagghusen sid 40-41

kontorSYSAV:s huvudkontor sid 42-43NCC:s regionkontor sid 44-45Word Trade Center sid 46-47Sony Ericssons kontor sid 48-49

SkolByggnaderÖstratornskolan sid 50-51Gunnesboskolan sid 52-53Ängslätts- och Sundsbroskolan sid 54-55 Förskola Annestad sid 56-57St Hansgården sid 58-59Rosengårds Herrgård sid 60-61

UppgraderIngavBeFIntlIgBeByggelSeEkologihuset sid 62-63Kockum Fritid sid 64-65Teknikens och Sjöfartens hus sid 66-67

StadSFörnyelSeSege Park sid 68-69Norra Sorgenfri sid 70-71Lindängen sid 72-73

kommandeprojektLund NE/Brunnshög sid 74Hyllie sid 74Fullriggaren sid 75

någraröSteromhållBartByggande sid76-79

mIljöByggprogramSydochFramtIden sid80-81

reFerenSer&teknISkInFormatIon sid82-83

InnehållSFörtecknIng

4 5

Förord

Det är viktigt att arbeta med miljöfrågorna i alla delar av stadsplaneringen. Som det framgår av denna exempel- samling har det arbetats med frågan tidigare, men nu tar Miljöbyggprogrammet frågan tydligare in i husen och hanterar byggprocessen på ett helt nytt sätt.

De projekt som uppmärksammas i exempelsamlingen är alla enskilda objekt, många tillkomna på privat initiativ. Intressanta exempel från Lund är Villa Wiberg i Professorsstaden, Solbyn i Dalby och LKF:s hus i kvartert Jöns Ols. Projekt med uttalad miljöprofil har framtill nu inte varit många och de som lyfts fram har analyserats som forskningsprojekt. Det är dags att ta in miljö-frågan på ett mer självklart sätt i byggprocessen, nu när kunskapen och de tekniska möjligheterna har ökat.

Vi tar nu ett bredare grepp och samarbetar med såväl forskningsvärlden som andra myndigheter och byggherrarna i syfte att nå längre med ett miljö- anpassat byggande. Marknaden har visat ett stort intresse för detta. Hela processen – både före, under och efter bygget – är viktig. Miljöbyggprogram- met ger möjlighet att fokusera på och premiera projekt som lyckas väl i sina miljöambitioner. Tanken är att byggherrarna ska sporras av varandras projekt i miljöanpassad riktning. Förhoppningen är att denna exempelsamling ska uppmuntra till goda initiativ och inspirera till omfattande miljöanpassat byggande i Miljöbyggprogrammets anda.

InlednIngByggande och boende har en stor påverkan på vår miljö, både under själva byggprocessen och i många år framöver. För att bygga ett mer hållbart samhälle behöver vi planera annorlunda, i många fall använda nya tekniker och välja andra material.

Miljöbyggprogram SYD är ett initiativ från Malmö stad och Lunds kommun som tagits fram i sam-verkan med Lunds Universitet. Det utgör en plattform för konstruktivt och strategiskt samarbete mellan kommuner och byggföretag. Programmet ger riktlin-jer, stöd och incitament för att ekologiskt hållbar ut-veckling inom nybyggnation i Malmö-Lund regionen.

I denna skrift, som ingår i programmet, presenterar vi 37 goda exempel med fokus på hållbart byggande. Syftet med skriften är att ge inspiration till fortsatt hållbart byggande och att återanvända och vidareut-veckla den kunskap vi fått från färdigställda projekt. Exemplen i skriften är byggda innan Miljöbygg- program SYD antogs.

Miljöbyggprogram SYD vänder sig främst till bygg-företag som vill bygga på kommunal mark. I program-met föreslås olika konkreta åtgärder för ett hållbart byggande. Kommunerna erbjuder byggföretagen feedback och stöd för att driva ett hållbart byggande i regionen. Information och dialog ges på en hem-sida. Byggföretagen bjuds även in till seminarier som anordnas i samarbete med Lunds Universitet.

Vi önskar er trevlig och inspirerande läsning.

redaktIonAmelie StjernhavStadsbyggnadskontoret, Malmö stad

Embla WingeStadsbyggnadskontoret, Lunds kommun

Stefan ThörnkvistMiljöförvaltningen Malmö stad

Tor FossumMiljöförvaltningen, Malmö stad

teXtCatarina Rolfsdotter-JanssonDamanco Community

graFISkFormJohannes DahlskogDamanco AB

Foto&BIldSid 3, Foto: Karin Oddner, Damanco Community

Sid 8, Foto: Bosse H Eriksson

Sid 23, Foto: Urbana Villor

Sid 28, Foto: Uniqhus

Sid 32, Foto: Lars Mogensen

Sid 39, Foto: Karin Oddner, Damanco Community

Sid 41, Foto: Karin Oddner, Damanco Community

Sid 48, Foto: Wingårdh Arkitektkontor AB

Sid 59, Foto: Samuel Girhammar

Sid 63, Foto: Anders Ekström

Sid 70, 73 och 75 Hyllie, Bilder: David Wiberg

Sid 77, Foto: Karin Oddner, Damanco Community

Sid 79, Foto: Bosse H Eriksson

Sid 84, Foto: Wingårdh Arkitektkontor AB

Övriga foton: Malmö stad

tryckerI Holmbergs - ett Svanenmärkt tryckeri

Christer Larsson StadsbyggnadsdirektörMalmö stad

Inga Hallén StadsbyggnadsdirektörLunds kommun

6 7

StadSarkItekternaharordet

”Läget är allvarligt”

Bengt Aronsson, stadsarkitekt i Lund, har ett långt perspektiv på hållbart bygg-ande. Redan på 70-talet arbetade han med lösningar för så kallade passiva hus. Han är oroad inför klimatförändringarna och menar att fler borde se Al Gores film och leva mer klimatsmart.

– Läget är allvarligt och vi måste alla bidra till att göra en långsiktigt hållbar utveckling möjlig. Den vilar på tre ben, och den sociala, ekologiska och ekonomiskt hållbara utvecklingen kan inte komma till stånd utan att alla tre samverkar. Där spelar stadsplaneringen med Miljöbyggprogrammet SYD en viktig roll.

Numera finns hållbarhetsperspektivet med redan från start. Bengt Aronsson berättar att politikerna visar ett stort intresse och att denna aspekt ständigt diskuteras.

– Jag tycker att det är mycket bra med en samord-ning av frågan i regionen. Det händer mycket här och när det gäller näringslivet i Öresundsregionen och behovet av mark och byggnader är det i princip samma stora aktörer som är involverade. De flesta stora byggare har egna, bra miljöpolicies. Men efter-som det i sista hand är byggnadsnämnderna som avgör är det bra om samma förhållningssätt gäller i hela regionen.

Som ett exempel på hur ett samlat grepp med infor-mation kan ge resultat lyfter Bengt Aronsson fram Gunnesboskolan.

- För 20 sedan upptäcktes skolornas bristande ventilation. Man började sanera och skriften ”Sunda skolan” togs fram. Den utvecklades sedan till ”Sunda huset” och även till ”Sunda planen”. ”Sunda planen” låg till grund för miljöarbetetet på Gunnesboskolan. Genom den här skriften kan nu de goda erfaren- heterna från Gunnesboskolan spridas vidare.

Bengt Aronssons vision inför framtiden är att så många som möjligt ska kunna leva ett så trevligt liv som möjligt, med ett arbete att gå till, god hälsa och bra boende. I den visionen är stadsplaneringen och det hållbara byggandet viktiga faktorer att räkna med.

”Vi vill verka för den blandade staden” – Miljöbyggprogram SYD är ett viktigt program som visar att vi arbetar på bred front med alla de tre aspekterna av hållbar utveckling i Malmö. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har vi numera som huvud- områden i alla dokument som till exempel översiktsplaner och plan- program. Vi har även indikatorer som mäter hur vi lyckas uppnå målen inom dessa områden, berättar Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt i Malmö.

Malmö arbetar för att bli en mer förtätad blandstad, där verksamheter, service och bostäder integreras bättre och där goda kommunikationer minskar bilberoendet. I trafikplaneringen arbetar Malmö medvetet för bättre kollektivtrafik och för att kanske kunna införa spårbunden trafik i framtiden. – Citytunneln och förtätningen runt stations-lägena är andra exempel på hur vi arbetar medvetet med hållbarhetsfrågorna när staden växer, säger Ingemar Gråhamn. Västra Hamnen med Bo01 är ett nationellt exempel på hållbart byggande. De höga krav som ställdes där, som till exempel grönyte-faktorer och krav på ekologiskt byggande, ut-vecklas nu i Miljöbyggprogram SYD, där man inledningsvis fokuserar på fem av nio teman. Utöver den ekologiska hållbarheten har Malmö ett starkt fokus på den sociala och ekonomiska hållbarheten.

– Vi vill verka för den blandade staden där stadsplaneringen kan tillföra sociala värden genom att göra det enklare för mänsklig, social interaktion. Inom den ekonomiska hållbarheten handlar det främst om drifts- ekonomi och livslängd på byggnader, men också att en byggnad kan användas för olika ändamål under sin brukstid.

Bengt Aronsson Ingemar Gråhamn

8

BOSTÄDER

9

BOSTÄDER

Villa Wiberg har en tung stomme av sten och kakel som lagrar värmen och avger den tillbaka under natten. Ytterväggen är en kanalmur av 150 mm + 100 mm lättbetong med 250 mm mellanliggande cellulosaisolering. Ingen fuktspärr blockerar luften från att vandra ut och in. Bjälklaget är av 160 mm lättbetong, yttertaket har 600 mm cellulosaisolering.

Luftbytet sker med modifierat självdrag via ventiler av bimetall för att kontrollera luftintaget. Det finns även en fläkt som kan förstärka ventilationen.

– Statens provningsanstalt har varit här för att mäta fukt och gaser, och värdena var ok. Jag har medvetet valt material utan avgasningar. Det finns så mycket gifter i plaster, färger och lim som orsakar ohälsosam inomhusmiljö, säger Krister Wiberg.

vIllaWIBergVilla Wiberg byggdes 1993 efter ekologiska principer som arkitekt Krister Wiberg menar håller även idag, 17 år senare. – Om jag hade byggt det idag är det väldigt lite jag hade gjort annorlunda, som att använda puts på fasaden istället för äggol-jetempera, säger Krister Wiberg som själv bor i huset.

Uppvärmning sker med vattenburen golvvärme. Värmen kommer från 5 m² solfångare, vedeldad vattenmantlad kakelugn och gas.

– Solfångarna ger mig i stort sett gratis varmvatten från mars-april, och de håller fortfarande bra, säger Krister Wiberg som föreläser om hållbart byggande och även fungerar som rådgivare i ett flertal projekt. Han önskar att kunskapen fördes ut bredare än till arkitektstuderande och nådde kommuner och bygg-företag i större utsträckning så att fokus på hållbar utveckling förstärks.

Projekt: EnfamiljshusAdress: LundFärdigställt: 1993Byggherre/arkitekt/kontaktperson: Krister Wiberg, tel 070-992 44 91

10

BOSTÄDER

11

Det är bara den inre stommen av murade lättbetong-väggar med platsgjutna betongbjälklag som värms. Det yttre skalet består av träregelväggar, zinkplåts-beklätt tak och stora fönsterytor.

Luft som värmts upp av solen vandrar från mellan-rummet uppemot taket och ventileras ner i den isolerade kärnan, och fångar den passiva solvär-men. Inne i husets kärna är golvvärme installerad. Byggkostnaden var år 2000 3,8 miljoner för 220 m² boyta.

Zoltan Kiss bor själv i huset. Sedan hans dotter flyttade har energiåtgången ökat, tvärtemot vad som är brukligt.

– Jag tolkar det som att det passiva systemet ger effekt. Ju fler vi är som alstrar energi, desto mindre energi behöver vi tillföra.

Zoltan Kiss har följt husets energiförbrukning via elräkningen, enligt rekommendation från miljöförvaltningen. Det visar att huset förbrukar 50-60 kWh/m²/år, vilket är cirka 50 % mindre än en vanlig villa. – Jag kunde ha gjort huset ännu tätare, men min ambition var att testa ”sunt-förnuft-baserade” lösningar. Därför ville jag undvika mera avancerade tekniska ventilationslösningar som då hade krävts

vIllakISSFlerfaldigt prisbelönta Villa Kiss är ritad av Zoltan Kiss, som själv bor i huset. Det är ett ”hus i huset”, som består av dels en bodel i två plan av betong, dels ett yttre skal av trä med två ytterväggar med ett mellanrum emellan.

och valde självdrag. Jag ville ha det så enkelt som möjligt.

Mellanrummet fungerar både som värmebuffert och isolering. På sommaren öppnar familjen upp och använder utrymmet, men Zoltan använder en del av det året runt, en vindsvåning där han har sitt hemmakontor.

– Där har jag noga mätt temperaturen, som skiftar från 17-18 grader under vintern till 26-27 under de varmaste sommardagarna. Då kan jag reglera värmen genom att öppna ett fönster.

Zoltan Kiss har flera projekt med ”hus i huset” på gång, varav ett är ett flerbostadshus i Hyllie. Han vill gärna utveckla sina teorier vidare.

– När energipriserna stiger stadigt är det lättare att övertala kunderna om att detta är ett bra sätt att bygga. Projekt: EnfamiljshusAdress: Solbacken, MalmöFärdigställt: 2000Byggherre: Zoltan Kiss/Urban Vision ABArkitekt: Zoltan KissByggare: Löddeköpinge bygg ABKontaktperson: Zoltan Kiss/Urban Vision AB, tel 040-611 52 84

12

BOSTÄDER

13

BOSTÄDER

Huset är ett prefab-trähus som numera ingår i LB-Hus utbud och kan beställas. Det har en energi-användning på 80 kW/m²/år inklusive hushållsel, cirka 65 exklusive hushållsel. LB-Hus var det enda husföretaget på Bo01 som klarade denna låga energianvändning efter korrigering av brukarens användning.

Den låga energianvändningen åstadkoms genom en hög täthet i huset och genom att det har radiatorer, inte golvvärme.

– Steglitsen har ett mycket lågt ofrivilligt läckage, 0.1 l/sekund/m², berättar Lars Bergman på LB-hus.

Tätheten uppnåddes genom utökad isolering i väggar, bjälklag och tak. Fönstren har ett UP-värde på 1.0 inklusive båge och karm. Ventilations- systemet består av ett traditionellt frånluftssystem.

– Tilluften tas från en ventil som mynnar bakom en utvändig panel, vilket ger ett energitillskott på 4 kWh/m²/år, säger Lars Bergman, som tar med

SteglItSenLB-Hus har byggt ett av Sveriges mest energisnåla hus, Steglitsen, på Bo01 i Malmö. Initiativtagare till projektet var Energimyndigheten. Målet var att skapa ett spännande, funktionellt och modernt boende som dessutom var energisnålt.

sig erfarenheterna från Steglitsen in i företagets ordinarie produktion. Två uppsatser har skrivits om huset och utifrån de slutsatserna fortsätter LB-hus sitt utvecklingsarbete.

När Steglitsen byggdes användes delvis återvun-net material. - Bokgolvet, som slipades och oljades är från 1930-talet och kom från en dansk skola. Vi använde även 100 år gammalt fasadtegel som vi sågade till och behandlade med specialvax. Vi ville genom detta visa möjligheterna med att använda återvunnet material, säger Lars Bergman. Projekt: EnfamiljshusAdress: Steglitsen, Bo01, MalmöFärdigställt: 2001Byggherre: LB-Hus ABArkitekt: Jan-Christer AhlbäckMiljökonsult: Lars B BergmanByggare: LB-Hus ABKontaktperson: Lars B Bergman, tel 0456-455 00 Hemsida: www.lbhus.se

14

BOSTÄDER

15

BOSTÄDER

– Fyra miljögrupper tog fram underlag för att arbeta med energi, material, el och belysning och vatten, berättar Håkan Ekelund på LKF. Helhetsgreppet har i vissa avseenden gjort det svårt att hålla nere energi-åtgången. Det är komplext att uppfylla många olika typer av miljökrav, svårt att prioritera.

Huset är byggt med tung stomme av betong i ytter-väggar och i bjälklag och lätta innerväggar för fram-tida flexibilitet. Det har extra isolering och fönster med lågt U-värde. Materialen som använts är alla miljöbedömda material. Huset är utvändigt klätt med lärk och plåt av aluminium, fönsterytterbågar och entréer är av ek. Uppvärmning sker med fjärrvärmenätets returvatten som sällan understiger 50°C. Varmvattnet värms med fjärrvärmenätets hetvatten. Värmen i frånluften utnyttjas för uppvärmning av garagen. Behovet av köpt energi för uppvärmning är cirka 140 kWh/m² bostadsyta.

Spoletorp1994 tog Internationella Miljöinstitutet fram ett programunderlag för att bygga ett miljöanpassat hus för studenter i Lund. Huset, beläget nära järnvägsstationen, skulle ha miljöanpassade lösningar för avfallshantering, byggnadsmaterial, innemiljö samt hälsa och säkerhet.

– Systemet med de urinseparerande toaletterna fungerade inte, så de har fått bytas ut. Det finns en förberedelse för solfångare, men denna har inte utnyttjats på grund av det faktum att fjärrvärmen är billigare under sommarmånaderna när sol- fångarna är i drift, säger Håkan Ekelund. Andra åtgärder är närvarogivare för belysning i trapphus och garage, energisnål utrustning, kompost-ering i källaren och avfallssortering i åtta fraktioner samt komposteringsanläggning. Huset har också utformats med ljusschakt med mera för att minska eljusberoendet.

Projekt: Flerbostadshus för studenterAdress: Kvarteret Spoletorp, Lund Färdigställt: 1998Byggherre: LKFArkitekt: Ulf Kadefors, FOJAB Arkitekter i Lund ABKontaktperson: Håkan Ekelund, LKF, tel 046-35 85 08Hemsida: www.lkf.se

16

BOSTÄDER

17

BOSTÄDER

Byggnaden har fyra våningar om totalt 2 877 m² BRA fördelat på 34 hyreslägenheter. Byggtekniken är konventionell med stomme av betong med väl-isolerade utfackningsväggar.

– Vi har speciellt fokuserat på att eliminera köld-bryggor, vilket ofta missas i hörnor, vid balkong- plattor och runt fönster, berättar Håkan Ekelund på LKF.

Ventilation sker med ett frånluftssystem med luftintag bakom radiatorerna. Det finns forcerings-möjlighet i kök och badrum. Värmen till det vatten-burna radiatorsystemet kommer i första hand från en frånlufts/uteluftsvärmepump som kompletteras med fjärrvärme. Temperaturen styrs centralt i varje lägenhet. Värme- och varmvattenanvändningen mäts och debiteras individuellt. Värme i avloppsvattnet återvinns med en spillvattenvärmeväxlare som förvärmer tappvarmvattnet. Tappvarmvattnet värms av en solfångaranläggning som kompletteras med fjärrvärme.

kvarteretjönSolSKvarteret Jöns Ols, färdigställt 2000, är ett energisnålt och lönsamt flerfamiljs-hus byggt med konventionell teknik. Huset byggdes, ägs och förvaltas av Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Behovet av köpt energi är hälften jämfört med bostadsbolagets övriga hus.

– Solfångaranläggningen fungerar bra, även om lönsamheten blir låg när man har fjärrvärme med sommartaxa, menar Håkan Ekelund, som är mycket nöjd med att husets energibehov blivit så lågt. Köpt energi låg vid mätning 2002 på 84 kWh/BRA inklusive hushållsel. Utvärderingar av projektet gjorda på Lunds Tekniska Högskola visar att man med god projektering, konventionella byggmetoder och byggnads- och installationstekniska system kan bygga energisnåla hus med bra inomhusklimat. Projekt: FlerbostadshusAdress: Kvarteret Jöns Ols, LundFärdigställt: 2000Byggherre: Lunds Kommuns Fastighets AB, LKFArkitekt: Thomas Posselius, Trekantens arkitektkontorKontaktperson: Håkan Ekelund, LKF, tel 046-35 85 08Hemsida: www.lkf.se

18

BOSTÄDER

19

BOSTÄDER

– Vi uppfyllde alla de kvalitets- och miljökrav som ställdes inför Bomässan, och har nu tagit med oss speciellt hur man arbetar med miljö- och energi- frågor till andra projekt, berättar Mats Hallberg, som var projektledare för bygget av Kajpromenaden. Huset är byggt av prefab-betong med platsgjuten källarvåning. Källaren är platsgjuten på grund av att metoden uppfyllde de tekniska kraven och att det var praktiskt eftersom bygget låg långt in på området och det var trångt om utrymme. Det har murade ytterväggar i en skalkonstruktion, medan stommen i låghuset och översta våningen är i trä. Fönstren har låg värmegenomgångskoefficient och ventilationen är behovsstyrd. Taket är grönt tack vare olika typer av växtlighet.

– Vi är speciellt nöjda med gården, där vi jobbade med betong i markbeläggning, trappor och dammar. Betong är egentligen inte ett exklusivt material, men gav ett trevligt intryck tillsammans med pergolan i ek och växtligheten, menar Mats Hallberg. I ett hörn av gräsmattan är en avenbok planterad.

Inomhus är stilen sparsmakad med material som ek,

kajpromenadenKajpromenaden har belönats med ”Den Gröna lansen” som är en utmärkelse för det mest hållbara projektet på Bo01. Det är en sparsmakad byggnad med gedigna material som tegel och trä. Fastigheten rymmer både två butikslokaler, lägenheter och tre radhus om totalt nio hushåll.

fur och gran. Wihlborgs ambition var att skapa en god inomhusmiljö. Resultatet blev ett boende med god akustik, ett behagligt termiskt klimat och en vacker estetik inomhus. Dessutom har man använt sig av hållbara material med mycket låga emissioner.

Lägenheterna är genomgående och har balkonger på båda hållen. De är flexibla i och med att det inte finns några bärande innerväggar.

Rummen i alla lägenheter i Kajpromenaden är för-sedda med möjligheten att ställa in värme och ven-tilation. Dessutom mäts användningen av el, vatten och värme individuellt för varje lägenhet. De boende kan via internet styra värme och belysning i lägen-heterna på distans när de till exempel är bortresta.

Projekt: FlerbostadshusAdress: Wihlborgs Kajpromenaden, Bo01, MalmöFärdigställt: 2001Byggherre: Wihlborgs Fastigheter ABArkitekt: Johan Nyrén, Nyréns Arkitektkontor ABByggare: NCC Entreprenad ABKontaktperson: Mats Hallberg, tel 040-690 57 12Hemsida: www.wihlborgs.se

20 21

BOSTÄDER

Kvarteret Trähus 2001 består av två flerbostads- hus i tre respektive fyra våningar samt radhus och punkthus. Stommen med bärande träregelväggar är prefabricerad och väggarna var fönsterlösa innan de stod på plats och hålen för fönstren togs upp.I tak och väggar finns extra värmeisolering för att minska värmeläckaget.

Vitvarorna i kök och badrum är energisnåla och blandare och toaletter snålspolande. El- och värmeanvändningen är individuell för varje lägenhet. Mätningar visar att Trähus 2001 använder cirka 115 kWh/m²/år.

Trähus 2001 är anslutet till Bo01-områdets sop-sugssystem för organiskt avfall och restavfall. Under diskbänkarna i lägenheterna finns det även

SkanSkaSträhUSSkanskas Trähus 2001 är ett av de första exemplen i Sverige på ett stadskvarter helt byggt i trä i modern tid. Kvarteret erbjuder många olika boendetyper och husformer och ger möjlighet till individuella anpassningar i lägenheterna.

källsorteringssystem för alla avfallsfraktioner.På gården är äppleträd planterade, där finns en gräsmatta och små betongplattor med breda fogar för vegetation. Mitt på gården finns en rund trappa med en rönn i mitten. Trappan leder ner till den underliggande parkeringen. Projekt: Flerbostadshus Adress: Rodergatan 18-22, MalmöFärdigställt: 2002Byggherre: Bostadsrättsföreningen Oskarsgrundet i MalmöArkitekt: Kim Dalgaard, Tue Traerup MadsenByggare: Skanska Sverige ABKontaktperson: Susanne Persson, Skanska Nya Hem, tel 040-14 42 91Hemsida: www.skanska.se

22

BOSTÄDER

23

BOSTÄDER

Arkitekterna Pontus Åqvist och Cord Siegel är drivande i föreningen tillsammans med landskaps-arkitekt Karin Larsson och ekonom Kim Freimann. De har fått inspiration för modellen från Cord Siegels hemland Tyskland, där det är ganska vanligt att privatpersoner går samman och själva finansierar och driver byggen.

– På så sätt bygger man det som de som ska flytta in vill ha. Det blir specifikt och inte så slätstruket, säger Pontus Åqvist.

I Klimatinvesteringsprogrammet 2006 fick Malmö to-talt 4,2 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsver-ket för att minska utsläppen av växthusgaser. I detta sammanhang fick Urbana Villor speciell uppmärk-samhet och tilldelades en ”guldklimp”. Lägenheterna och radhusen är alla på 140 m², förutom en lägenhet som är på 90 m². Alla har minst 40 m² privat uteplats och taken utnyttjas som grön-ytor med planteringar som till exempel en strandäng. Radhusen har kolonilott med växthus på taken.

– Vi vänder oss till människor som är intresserade av att bo i en stad, men som värdesätter tillgång till grönytor. Vi kallar projektet Urbana Villor för att

lägenheterna egentligen är villor med trädgårdar staplade på varandra, säger Pontus Åqvist.

Huset är byggt med bärande stålstomme och bjälk-lag av betong med utfackningsväggar med isolering och stålreglar. Fönsterna är av FSC-märkt furu, fasaden putsad med traditionell tjockputs.

– Vi har strävat efter att minimera antalet material och har till exempel betongbjälklaget som golv med diabas som ballast. Invändigt har vi målat med ekologisk väggfärg.

Energianvändningen inklusive hushållsel beräknas hamna på 90 kWh/m²/år.

Projekt: FlerbostadshusAdress: Västra Hamnen, Flagghusen, MalmöFärdigställt: 2008byggherre: Brf. UrbanaVillor genom Kim FreimannArkitekter: Cord Siegel & Pontus Åqvist, medv. Ulrika Connheim Landskapsarkitekt: Karin Larsson medv. Niels de Bruin, Ola Nielsen, Magnus SvenssonKontaktperson: Pontus Åqvist, tel 040-12 90 00Hemsida: www.urbanavillor.com

UrBanavIllorUrbana Villor är en bostadsrättsförening som byggt fem lägenheter och två radhus med fokus på maximal grönyta och minimal energiåtgång. Föreningen själv står som arkitekt och byggherre. Urbana Villor fick det prestigefyllda Kaspar Sahlin-priset 2009.

24

BOSTÄDER

25

För att uppnå resultat har HSB Malmö inte bara arbetat med dokumentation, utan även med uppfölj-ning. De har engagerat de deltagande i projektet i samtliga frågor. Detta har visat sig vara den mest värdefulla insatsen och en lärdom som HSB Malmö kommer ta med sig vidare i framtida projekt.

Flerfamiljshuset HSB brf Flaggskepparen med gatuhus och gårdshus, hamnar enligt energi- beräkningarna strax under en energianvändning på 120 kWh/m²/år inkl. hushållsel.

Exempel på energiförbättrande åtgärder som vid-tagits under planeringen av bostadsrättsföreningen är att den totala fönsterarean minskats och värme-isoleringen i väggar förbättrats. Detta har gjorts med energiberäkningarna som arbetsverktyg. Genom att simulera effekten av bland annat fönsterarean har slutprodukten justerats. För att tidigt upptäcka even-tuella brister i utförandet använde sig HSB Malmö av täthetsprovning och termografering.

HSB brf Flaggskepparen har individuell mätning av el, värme, kall- och varmvatten. Detta har visat sig vara ett mycket bra sätt att minska de boendes användning. Inom projektet finns individuella FTX- aggregat i varje lägenhet.

Under byggnationen har HSB Malmö använt sig av BASTA-systemet som stöd för att göra miljöriktiga val

hSBFlaggSkepparenHSB brf Flaggskepparen byggdes som en del av Malmö stads satsning inom Det Goda Samtalet. I detta arbete fanns en överenskommelse mellan Malmö stad och byggherrarna angående energieffektivisering, materialval, fuktsäkring samt biologisk kvalitet.

av material och produkter. Tyvärr var BASTA-systemet inte fullt utvecklat vid tiden för projektet och endast 10-20 % av de material och produkter som använ-des var registrerade i BASTA. Därför skickade HSB Malmö ut en uppmaning om registrering i BASTA till alla leverantörer. Som komplement till BASTA använde HSB Malmö miljödatabasen MILAB som stöd i miljöarbetet.

En fuktkonsult anlitades för upprättandet av en fukt- skyddsbeskrivning. Denna har använts av entrepre-nörerna och fukthetsmätning av virke och betong har skett kontinuerligt. I samråd med Malmö stads om-rådesekolog och projektets landskapsarkitekt valdes biotopen ”klippbiotop”. Biotopen anlades i mindre enheter längs husen på innergården. Fladdermus-holkar och specialfågelholkar placerades ut. Bland annat har bok, buxbom, körsbärsträd och murgröna planterats på gården. Projekt: FlerbostadshusAdress: Västra Hamnen, Flagghusen, MalmöFärdigställt: 2008Byggherre: HSB Brf FlaggskepparenArkitekt: Helene Sandgren, Tema Arkitekter i MalmöEnergisamordnare: Annika Nilsson, HSB MalmöByggare, entreprenörer: HSB MalmöKontaktperson: Maria Strandh, HSB Malmö, tel 040-35 7737Hemsida: www.hsb.se/malmo

26 27

BOSTÄDER

– Vi har byggt så tätt som möjligt och har ett radia-torlöst till- och frånluftssystem, berättar Svante Jernberg på ByggVesta. Huset med låg värmetill- försel är ett experiment där vi vill testa utfallet för kommande produktion. Vår prognos är att vi ska hamna på 70 kWh/m²/år inklusive hushållsel.

Kommendörkaptenen präglas av öppna planlös- ningar med höga fönster, låga bröstningar och med en takhöjd på 2.60 meter. Samtliga lägenheter har ljus från mer än ett väderstreck och är antingen genomgående eller hörnlägenheter. Några av lägen-heterna på övre plan har terrasser på taken. Cirka 75 % av lägenheterna har havsutsikt.

– Vi har försökt att prioritera grönytor på vår gårdsmark, men eftersom den är rätt liten och vi har garage under så kan vi inte plantera stora träd. Vi har istället satsat på gröna tak, säger Svante Jernberg.

De 101 lägenheterna delar på två sopsorterings-

ByggveSta/FlagghUSenByggVesta har uppfört 110 hyreslägenheter med ytsnåla planlösningar och annorlunda övergångar mellan ute och inne via inglasade loggior i Kvarteret Flaggskepparen. Ett av de sju av husen som byggts är ett hus med mycket låg värmetillförsel.

rum med fraktioner för papper och tidningar, well och kartong, metall, färgat glas, ofärgat glas och hushållsbatterier. Varje trapphus har tillgång till cykelrum och egen tvättstuga.

Kommendörkaptenen 1 och 10 har deltagit i projektet ”Det Goda Samtalet” och ByggVesta har använt sig av BASTA vid materialval. Projekt: FlerbostadshusAdress: Västra Hamnen, Flagghusen, MalmöFärdigställt: 2008Byggherre: ByggVestaArkitekt: Bengt Winell och John Kirsh, White ArkitekterUlf Jansson, Arkitekthuset i JönköpingEnergikonsult: Jasenka Hot, WSPByggare: Hökerum ByggKontaktperson: Svante Jernberg, ByggVesta, tel 08-694 07 87Hemsida: www.byggvesta.se

28 29

BOSTÄDER

För att miljöcertifieras med Svanen ska huset efter granskning godkännas av SIS Miljömärkning. För-utom miljövänliga material och produktionssätt ska huset även kunna uppvisa en låg livscykelkostnad med låg förbrukning av exempelvis energi. Skanska fick licens för Svanenmärkning 2005 och den gäller alla Uniqhus. Uniqhus erbjuder en totalentreprenad för ett hållbart boende, vilket innebär att de boende får hjälp att göra mer miljövänliga val genom hela byggprocessen.

Uniqhus har byggt elva Svanenmärkta enfamiljshus på Linero i Lund. Märkningen ställer höga krav på byggprocess, material och energibehov, från råvaror till färdigt hus. Tre av de elva husen på Linero är två-planshus om 155 m², resten enplanshus i vinkel om 153 m². Det karakteristiska för Uniqhus är att de har en luftig planlösning, är helt byggda i tegel och har gedigna material som till exempel Junckers skepps-golv, berättar Mattias Pålsmark på Skanska.

Stommen är byggd helt i tegel. Utvändiga väggar består av två 1/2-stens tegelväggar med 150 mm isolering. Alla innerväggar är av 1/2-stens tegel. Fasaden består av tegel som tunnputsats och målats med silikatfärg. Fönstren är invändigt vitlackerade i trä med utvändig beklädnad av polyesterpulverlack-erad aluminium. Hängrännor och stuprör består av massiv zink. Taket är belagt med tvåkupiga betong-pannor. Materialen är valda för att skapa ett mini-malt underhåll av huset.

UnIqhUSSveriges första Svanenmärkta hus byggdes av Uniqhus på Bellevue i Malmö 2005. Mona Sahlin var med och murade den första stenen. Sedan dess har mån-ga Svanenmärkta hus uppförts i Malmö/Lund-regionen. Uniqhus har totalt byggt ett hundratal Svanenmärkta hus i södra Skåne, från Domsten till Trelleborg.

Invändiga väggar består av tegel som tunnputsats och skurats ned med vatten tills konturerna av tegelstenarna blir synliga. Väggarna är målade med vit silikatfärg. Innertaket är vitpigmenterad finsågad granpanel. Golven i sovrummen samt utrymmen på plan två består av Junckers massiva trägolv.

Uniqhus har nu utvecklat energilösningarna i sina Svanenmärkta hus vidare och har byggt sex enplans-villor på Sjötorps ängar i Tygelsjö. I projektet Sjötorps ängar är beräknad energiåtgång endast 42 kWh/m²/år utan hushållsel. Husen är på 129 respektive 145 m² och har en ackumulatortank på 500 liter vatten i respektive garage. Till tanken är det kopplat solfång-are och luftvärmepump. Huset är även utrustat med ett FTX system. FTX är ett från- och tilluftsystem där den kalla tilluften värms upp av den varma frånluf-ten. En central styr- och övervakningsenhet gör det enkelt att följa upp förbrukningen. Projekt: EnfamiljshusAdress: Linero, Lund, Sjötorps ängar, Tygelsjö Färdigställt: 2007 - 2010 Byggherre: Skanska Arkitekt: Tord OlofssonByggare, entreprenörer: SkanskaKontaktperson: Mattias Pålsmark, tel 010- 448 32 81Hemsida: www.uniqhus.se

30

BOSTÄDER

31

BOSTÄDER

Bo 100 var ett pilotprojekt och ett försök från Malmö Kommunala Bostadsföretag, MKB, att använda utökat boendeinflytande i projekteringen av ett nytt bostadshus.

Namnet kom av att någon tyckte att ”idén var hundra”: Förslaget om ett hus med hundra hyres-gästplanerade lägenheter. Tvåhundra anmälda i bostadsförmedlingens kölista nappade på förfrågan, varav 60 kom till det första mötet. En förening bilda-des och en Boskola startades där deltagarna först fick lära sig läsa ritningar och modeller av huset togs fram. 39 lägenheter skulle byggas.

Processen från idé till inflyttning tog cirka fyra år och arbetet organiserades i olika grupper, som trapp-husgruppen och trädgårdsgruppen. Huset fick även gemensamma utrymmen som ett allrum på botten-planet, gästlägenhet, bastu och solaltan.

– Den tid det tagit att bygga Bo 100 är väl satsad för alla parter. Insatsen av tid och arbete kommer att ge återbäring. Om man menar att tidsåtgången gjort huset dyrare så är det snarare sättet att räkna – och finansiera – som är fel. Hus består av olika lång-livade element. Bo 100 skulle ge en helt annan kapitalbild om man tittar på det över en längre tid.

Jag pratar då om såväl byggnadsmaterial som boendetid, trivsel och inbyggt ansvar för hus och lägenheter, säger Ivo Waldhör i MKB:s ”Boken om Bo 100”.

Arkitekten berättar i boken att han avsiktligt höll sig undan i vissa skeden för att inte processen och dialogen mellan de blivande hyresgästerna skulle avstanna för att han var där och förväntades fatta beslut.

Waldhörs lärdomar från projektet är att människor har resurser att klara av en sådan här komplicerad process och att boendet har större förutsättningar att bli trivsamt om man väljer material och form som passar ihop med människornas föreställningar.

Projekt: FlerbostadshusAdress: Monbijougatan 4 i MalmöFärdigställt: 1991Byggherre: MKB Fastighets ABArkitekt: Ivo WaldhörByggare, entreprenörer: HNB, Harald Nilsson Bygg ABKontaktperson: Ivo Waldhör tel 040-126311, Sten Svensson tel 040-174324, 040-6113456Hemsida: www.mkb.se

Bo100Bo 100-husets uppseendeväckande skepnad är resultatet av ett unikt samarbete mellan arkitekt och brukare. De 39 hyresgästerna var delaktiga i hela projekter-ingsprocessen, från skiss till färdigt hus. Olika individuella önskemål fogades samman till en helhet präglad av individualitet och uttrycksfullhet.

32 33

OMRÅDEN

Initiativtagare till ekobyn var ett vegetariskt matlag i Lund och de främsta motiven var ekologisk odling, gemenskap och miljövänliga hus. Efter flera års dis-kussioner byggdes området med HSB som byggherre. Solbyn var föregångare med flera frågor som idag är praxis i de flesta bostadsområden, till exempel sopsortering.

- Genom åren har området haft tusentals studie-besök, berättar Lars Mogensen som bor i Solbyn. Jag tycker att det bästa med att bo här är närheten till naturen och den sociala gemenskapen. Boendet här bygger på gemenskap, här finns ingen vaktmäs-tare utan ett 20-tal olika arbetsgrupper har hand om till exempel komposter, ordnar fester och pub-kvällar, ansvarar för områdets skönhet. Gemenska-pen fungerar väl, som till exempel inköpsföreningen för ekologiska livsmedel.

Lund ligger inom cykelavstånd, många cyklar året om. Hela Skrylleskogen ligger inpå knutarna. Barnen som går på Solbyns förskola, som drivs av ett föräld-rakooperativ, får gott om naturupplevelser.

Solbyn firade 20 årsjubileum i maj 2008. Då hölls en ekologisk bomässa med bland annat utställningar. Personer som bott i Solbyn tidigare bjöds in. Cirka tiotalet familjer har bott här sedan det byggdes.

SolBynDen ekologiska byn Solbyn i Dalby var ett pilotprojekt för ekologiskt byggande när den uppfördes för 20 år sedan. Solbyn är Sveriges näst äldsta ekoby och består av tio radhus med sammanlagt 50 lägenheter. Området har gott om gemensamma lokaler, odlingslotter och växthus.

Husen är byggda med tung stomme med extra isolering och växthus mot söder. Fönstren mot norr är små och ljusinsläppet mot söder större. Uppvärm-ning sker med direktel, värmeväxlare och solfångare för varmvatten. Många hushåll har installerat bras-kaminer.

I området finns jordkällare, odlingslotter, förrådshus, bastu, gästrum, kooperativt dagis och ett gemen-samhetshus. Ett rikt bestånd av träd och buskar, som framförallt ger frukt och bär, planterades. Tanken var att så mycket som möjligt av växtligheten ska gå att äta.

När området byggdes installerades både mulltoalett och vattentoaletter i alla lägenheter. Men eftersom de boende upplevt problem med dålig lukt och ned-brytning, används inte cirka hälften av mulltoalet-terna längre. Projekt: EkobyAdress: DalbyFärdigställt: 1988Byggherre: HSBArkitekt: Krister WibergKontaktperson: Lars Mogensen, tel 046-20 95 66Hemsida: www.solbyn.org

34

OMRÅDEN

35

OMRÅDEN

Malmös kommunalpolitiker väckte 1987 tanken på ett ekologiskt boende och HSB Malmö tog fasta på detta. Resultatet blev en ekoby, belägen vid gamla Toarps by mellan Oxie och nya Toarp.

Husen är av skånsk och dansk karaktär, byggda med högresta lertegeltak och putsade fasader i rött eller gulockra. Tunga material i konstruktionen fungerar som passivt värmelager. Värme från solfångare och vedeldad köksspis lagras i ackumulatortank. Mekanisk ventilation med värmeåtervinning ser till att kvaliteten på inneluften är god.

Lägenheterna är på två, tre eller fyra rum. Ovanvå-ningen går att inreda med ytterligare två eller tre rum. Till varje lägenhet finns vedförråd, plats i jord-källare och tillgång till odlingslott på 100 m².

De boende sköter vaktmästaruppdrag och har gemensamhetsdagar för att bland annat ta hand om utemiljön. Det sociala livet är rikt i Toarps ekoby.

Många umgås regelbundet och äter till exempel kvällsmat tillsammans. Diskussioner pågår ständigt om hur området kan utvecklas, som att bygga hönshus och lekplats.

Byn har även en bygård och ett ekodagis, Myran. I bygården finns tvättstuga, bastu, gästrum, samlings-/festlokal och verkstad. På byns bollplan spelar både barn och vuxna olika bollsporter och blir det kallt på vintern fungerar den som skridskobana.

Projekt: EkobyAdress: OxieFärdigställt: 1992Byggherre: HSB, Brf MyrstackenArkitekt: Krister WibergByggare: PEABKontaktperson: Camilla Eriksson, tel 0709-92 18 17Hemsida: www.ekoby.nu

toarpSekoByToarps ekoby, färdigbyggd 1992, består av tjugosju bostadshus som ligger vackert längs en slingrande bygata där bilar inte är välkomna. De parkeras i utkanten av byn. Ekobyn byggdes med målsättningen att orsaka så lite miljöpåverkan som möjligt.

36

OMRÅDEN

37

Ekostaden Augustenborg är ett av de mest långt-gående projekten för ekologisk utveckling i Europa. Målet har varit att förvandla Augustenborg till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart bostads-område.

Projektet startade 1998 med statligt stöd av LIP, Lokala Investeringsprogrammet och genomfördes i samarbete mellan MKB och Malmö stad.

Ett av de viktigaste insatsområdena var att förbättra dagvattenhanteringen. Tidigare var översvämmade källare och garage mer eller mindre vardag. Problemet var att det kombinerade avloppsnätet och dräneringen av dagvattnet var underdimen- sionerat. Det löstes genom att hårda ytor ersattes av grönytor. Drygt 10 000 m² grönska pryder nu taken i området och Augustenborgs Botaniska takträdgårdar är ett populärt besöksmål. Dagvattnet leds i storskaliga, öppna system i kanaler och dammar. Systemet bidrar till ökad biologisk mångfald och höjer områdets skönhetsvärde.

Källsorteringen är väl utbyggd i speciella återvinn-ingshus på gårdarna. De boende har ofta varit involverade i omställningen till en ekostadsdel och när det gäller avfallshantering var 60 hushåll delaktiga i att följa sopornas väg och komma med

förslag på hur återvinningen skulle lösas. Matavfallet samlas in för att producera biogas i ett pilotprojekt.Utemiljön har förbättrats väsentligt, inte minst på den lokala skolan. Nya lekplatser har byggts och gårdarna har mer grönska än tidigare.

På energiområdet har skolbyggnaden utrustats med solfångare. Nya ventilationssystem, tilläggs-isolering, rörelsedetektorer och lågenergilampor är andra förbättringar som gjorts. I området finns även en bilpool och 450 m² solfångare som producerar varmvatten.

Projekt: Ekostaden Augustenborg är en omfattande satsning för att göra Augustenborg till ett mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart bostadsområde.Adress: Augustenborg, MalmöFärdigställt: Ursprungligen 1948-52. Ekostaden 1998 och framåtByggherre: MKBArkitekt: Svenska Riksbyggens Arkitekter (1947), Stockholm, med fleraByggare, entreprenörer: ISS Landscaping, Sweco, Svenska Landskap, Kommunteknik, Watreco, Mellanrum ABKontaktperson: Hampus Trellid, MKB Fastighets AB, tel 040-313375Hemsida: www.mkbfastighet.se

ekoStadenaUgUStenBorgEkostaden Augustenborg är en stadsdel som kan uppvisa resultat av en mängd miljöprojekt. Besökare från hela världen drar lärdomar av bland annat den unika dagvattenhanteringen, de gröna taken och den genomtänkta utemiljön. Området har förändrats i ständig dialog med de boende.

38

OMRÅDEN

39

Målsättningen att Västra Hamnen skulle bli ett internationellt ledande exempel på en hållbar framtidsstadsdel har uppfyllts med råge. Området framhålls som ett av världens främsta exempel och lockar besökare från hela världen.

Kontrasterna är viktiga i Bo01-området. De högre husen i ytterkanten bildar en vindskyddande mur kring ett småskaligt och grönt inre. Kvarteren är många, små och sinsemellan olika. 26 olika arki-tektkontor har ritat husen, vilket gör att mångfald präglar området.

Många av husen i Bo01-området är utrustade med avancerad teknik som minskar energibehovet. En del hus har solfångare på taken. Alla hus är upp-förda efter de krav som anges i kvalitetsprogrammet som Bo01, byggherrarna och Malmö stad gemen-samt tog fram. Kvalitetsprogrammet gav riktlinjer bland annat för arkitektoniska kvaliteter, val av material, energianvändning i fastigheterna, de gröna frågorna och teknisk infrastruktur.

Ett viktigt inslag i Bo01-området är det öppna dagvattensystemet där regnvattnet fördröjs på gröna tak, i dammar och på torg och sedan leds ut via öppna kanaler till havet. Det synliga vattnet

väStrahamnen/Bo01Västra Hamnen har förvandlats från ett hamn-, varvs- och industriområde till en hållbar stadsdel. Den första etappen, Bo01-området, färdigställdes till den europeiska bomässan 2001 under mottot ”Framtidsstaden”. Nu växer stadsdelen bit för bit ihop med resten av Malmö. Västra Hamnen visar upp en mångfald av lösningar i en spännande stadsmiljö, som förnybar energiförsörjning och satsningar på biologisk mångfald.

i kombination med växtlighet tillför skönhet utöver ökad biologisk mångfald. Minst tio ”Gröna Punkter” har genomförts på varje bostadsgård. Exempel på ”Gröna Punkter” är fladdermusholkar, vilda svenska örter och allmogeträdgård.

Kretsloppssystemen i Bo01-området har byggts med målsättningen att skapa ett system som minimerar avfallsmängderna, möjliggör återvinning och åter-bruk samt skapar möjligheter för energiutnyttjande från avfall och avlopp. De boende har ett källsorte-ringsrum antingen i sin egen fastighet eller i grann-fastigheten. Sopsug för matavfall och avfallskvarnar har testats parallellt. Matavfallet går vidare till rötning för biogastillverkning.

E.ON har arbetat fram ett unikt koncept baserat på 100 % lokalt förnybar energi till Bo01 som bygger på att lokala förutsättningar utnyttjas för energiförsörj-ningen. Det innebär solenergi, vindkraft, en värme-pump som tar värme ur havet samt en akvifer. Akviferen är ett naturligt vattenmagasin i berg- grunden som möjliggör säsongslagring av värme respektive kyla. Kravet på energianvändningen i stadsdelens byggnader sattes i kvalitets- programmet till 105 kWh/m²/år, inklusive hushållsel, vilket inte alla byggnader uppnått.

Bilars framkomlighet på området är kraftigt begränsad och de boende uppmuntras att välja miljöanpassade transportmedel. Boende, företag och andra verksamheter har fått infor-mation och rådgivning om miljöan-passade transporter.

Inte mindre än tio universitet och högskolor har varit involverade i utvärderingsarbetet. En viktig roll i utvärderingen är att studera hur infrastrukturen och de tekniska systemen fungerar, till exempel avfallshantering och energitillförsel. Omfattande satsningar har även gjorts på information till de boende, bland annat på hemsidan www.ekostaden.com. Bo01 fick 290 miljoner i stöd till miljörel- aterade investeringar genom det Lokala Investerings-programmet, LIP.

Färdigt utbyggd beräknas Västra Hamnen innehålla bostäder för 10 000 boende, och hysa 20 000 arbetande och studerande.

Projekt: Hållbar framtidsstadsdelAdress: Västra Hamnen/Bo01, MalmöFärdigställt: 2001 och framåtDetaljplanen: Klas Tham i samarbete med Malmö stadsbyggnadskontorKontaktperson: Tor Fossum, tel 040-34 12 67Hemsida: www.malmo.se

40

OMRÅDEN

41

Byggandet i Flagghusen benämns ”tredje genera- tionens hållbara stadsbyggnad”, efter ekobyar och pilotprojekt som Bo01. Nu ska den höga hållbar-heten bli standard. Alla bostäderna ska leva upp till högt ställda hållbarhetskrav - social, ekonomisk och ekologisk. Västra Hamnen är utpekad som nationellt exempel på hållbar stadsutveckling.

Tretton byggherrar har deltagit i dialogprojektet ”Det Goda Samtalet” som inleddes i mars 2004. Planen, arkitekturen, miljöanpassningen och kvalitetsfrågorna har diskuterats för att få att fram de bästa lösningarna. Gemensamma grundkvaliteter inom hållbarhetsområdet som det fokuseras på i området är: • God arkitektonisk form och mångfald i uttryck

och lösningar • Mycket grönska och tillgång till attraktiva gårdar

och små parker • Låg energianvändning som minskar kostnaderna

för uppvärmning (120 kWh/m² BRA temp/år) • Sundare inomhusmiljö när husen byggts med

fuktkontrollplan och användningen av giftiga ämnen i byggmaterial minimerats

• Tillämpning av programmet ”Bättre för alla” - som ska säkerställa att bostäderna fungerar i alla livets skeden, även när rörligheten minskar

• Planering med trygghetsfrågorna i fokus - projekt och plan har granskats med hjälp av en checklista för trygghet

Målet med ”Det Goda Samtalet” har varit att satsa där utdelningen blir stor och merkostnaden rimlig för att ge resultat som sedan kan appliceras i hela Västra Hamnen och Malmö.

Begreppet hållbar utveckling för byggande har i ”Det Goda Samtalet” formulerats så här:

Social hållbarhet: Möjlighet till ökat kvarboende genom basutformning av bostäderna. Trygghet och säkerhet genom klok planering och gestaltning. Mötesplatser.

Ekonomisk hållbarhet: Rimliga kostnader för konsumenten genom effektiv process (gemensam pålning, grundläggning och upphandling) och genom omsorgsfull projektering, upphandling och genomför-ande. Lång livslängd med låga underhållskostnader.

Ekologisk hållbarhet: Energieffektivitet, fuktsäkring, utfasning av giftiga ämnen, hög biologisk kvalitet, fastighetsnära källsortering, lokalt omhändertagan-de av dagvatten.

väStrahamnen/FlagghUSenDrygt 600 lägenheter i 16 fastigheter, både hyresrätter och bostadsrätter, byggs i området Flagghusen i Västra Hamnen. Området blir lika stort som Bo01 och får havsnära promenadstråk och tre grönområden. I anslutning anläggs en 60 000 kvadratmeter stor park.

Projekt: Tredje generationens hållbara stadsbyggnadAdress: Flagghusen, (Kommendörkaptenen/Flaggskepparen), Västra Hamnen, Malmö Färdigställt: 2009Byggherrar: HSB Malmö, Wikeborg & Sander Fastighetsutveckling AB, Parkängen, Urbana Villor, Europahus, ByggVesta Bo, Midroc Property Development, Akelius, Nevstens Fastighets AB, Packwerk loftliving, MKB Fastighets AB, Stanly Bygg, Tornahem.Arkitekter: White Arkitekter, Arkitekthuset Jönköping, SWECO/FFNS, AHA Agneta Hanhne Arkitekter, Tema Arkitekter, Lloyd’s arkitekter, Gunilla Svenssons Arkitektkontor, Atriao Arkitekter, Cord Siegel och Ulrika Connheim, Hegelund & Marsvik Arkitekter AB, Wikeborgs arkitektkontor, Karmebäck ArchitektenOmrådesarkitekt: Eva Dalman, Malmö stad, stadsbyggnadskontoretMiljökonsult: Jon Andersson, miljöförvaltningen och Amelie Stjernhav, stadsbyggnadskontoret, Malmö stadByggare, entreprenörer:Kontaktperson: Lone Åkesson, Malmö stad, tel 040-34 24 79Hemsida: www.malmo.se

42 43

KONTOR

Fasaden är vacker med återanvänt tegel i skiftande nyanser. När man kommer in möts man av en recep-tionsdisk klädd i gammalt tegel. Även golvet i entrén består av tegel som levt ett annat liv någon annan-stans. Byggnaden har vackra fönster från 1910 som renoverats och försetts med lågemissionsglas. En gedigen trädörr leder in till styrelserummet. Den kommer från gamla kirurgbyggnaden på Malmö Allmänna sjukhus. Golvet på övervåningen i kontors-delen är lagt med 22 mm massiv bokparkett från 1930-talet. I personalmatsalen har gammal trä-parkett använts som väggpanel i personalmatsalen, vilket ger ett elegant intryck.

På gården finns ett lusthus där gamla snickerier från en sjukhusbyggnad har fått nytt liv. Gång- stigarna är lagda med dels betongplattor i olika färger och former från Södergatan i Malmö, dels gamla stenplattor och tegel.

Material i den ursprungliga byggnaden som inte kunde användas i det nya kontorskomplexet demonterades och lämnades till Malmö Återbyggdepå.

Under 2008 byggde SYSAV ut sitt kontor och sin hörsal ytterligare. Även denna gång användes återvunnet material.

Projekt: SYSAV:s huvudkontor Arkitekt: Villa Arkitektur Byggare: Etapp 1: LB-hus Etapp 2: NCCAdress: MalmöFärdigställt: 1999 och 2008Kontaktperson: Tommy Nyström, tel 040-635 18 22Hemsida: www.sysav.se

SySav:ShUvUdkontorSYSAV har samlat sina kontorslokaler nära de viktigaste produktionsanläggning-arna och samtidigt byggt efter sin miljöpolicy. Resultatet blev att en befintlig lokal byggdes till och att en mängd återbruksmaterial användes.

44

KONTOR

45

”Green Building”-programmet riktar sig till fastig-hetsägare som vill effektivisera energianvändningen i sina byggnader. ”Green Building” lanserades när lagen om att byggnader ska energideklareras trätt i kraft i oktober 2006. Hela bestånd eller enstaka hus kan certifieras enligt ”Green Building”.

Kravet för certifiering är att byggnaden använder 25 procent mindre energi än konventionella hus enligt Boverkets byggregler, BBR. När energi- förbrukningen beräknas tas kyla, värme och förbrukningsel för fastigheten med i beräkningen. Däremot ingår inte el för den utrustning som hyresgästen själv ansluter med stickpropp i väggen. NCC:s hus är den andra byggnaden i Sverige som blivit certifierad.

NCC:s kontorshus är på drygt 8 000 m² kontorsyta och har cirka 450 kontorsplatser. Kaggen ska försörjas med el som huvudsakligen kommer från vindkraftverk i Norra Hamnen i Malmö.

– Husets kubiska form gör att vi har lite fasad per kvadratmeter kontorsyta. I mitten har vi ett stort atrium som skapar rymd och ger ljus. Huset är byggt med tung stomme som ger en jämn temp- eratur under dygnet. Fönsterarean är begränsad till max 35 % av fasadens yta, berättar Hans Söderling på NCC.

ncc:SregIonkontorkaggenNCC har byggt det energisnåla kontorshuset ”Kaggen” med effektiv ventilation, arkitektonisk form och öppna, ytsnåla kontorslandskap i Västra Hamnen. Huset uppfyller kriterierna i ”Green Building”-programmet och nu tar NCC erfarenhet-erna från detta bygge vidare i sin produktion.

NCC har utöver ”Green Building” följt sina egna riktlinjer kallade ”Svenskt kontorshus” som ställer tydliga krav på till exempel rumshöjd och hur mycket fönsterna får emittera.

Ventilationen i huset är ett så kallad VAV-system, där luftflödet och kyla regleras individuellt i varje luftdon. Det ger stora fördelar eftersom vårt kyliga klimat ger mycket frikyla.

Fjärrvärme levererar värmen till radiatorer och fjärrkyla kyler under den varma årstiden. Roterande värmeväxlare ger utöver värme- återvinning på över 80 % även kylåtervinning på sommaren. NCC:s kontorshus fick Malmö stads pris Gröna Lansen 2009.

Projekt: NCC:s Regionkontor ”Kaggen”Adress: Västra Hamnen, Malmö Färdigställt: 2008Arkitekt: Metro ArkitekterByggare, entreprenörer:Kontaktperson: Mårten Edstrand NCC PD, tel 040-31 70 00Hemsida: www.ncc.se

46

KONTOR

47

Om man jämför med byggnormen beräknas kontorets energiåtgång ligga 15 % lägre än energikravet enligt nuvarande byggnorm för lokaler. Det innebär totalt 120 KWh/m² LOA, berättar Åke Blomsterberg som har varit drivande i arbetet med klimat- och energi-kontrollen vid byggnationen och projekteringen.

WSP har arbetat enligt den så kallade Kyoto- pyramiden, där det viktigaste är att minimera värmebehovet, därefter elbehovet, utnyttja sol- energin, visa och reglera energianvändningen och till sist på toppen av pyramiden välja rätt värmekälla.

Värmebehovet har minimerats genom god isolering och lufttäthet. Alla ytor som inte är transparanta är fullisolerade, fönsterna har låga U-värden och låg solenergitransmittans inklusive persienner. Konvek-torer vid fönsterna har installerats för att minska kallraset och ventilationen är behovsstyrd.

– Men man får inte isolera FÖR bra. Då kan man få ett alltför stort kylbehov på grund av att all kontors-utrustning alstrar så mycket värme, påpekar Åke Blomsterberg.

WSP har satsat på att effektivt utnyttja den större tillgången på dagsljus som glaspartierna ger för att sänka elanvändningen för belysning. Men ljusin-

släppet måste regleras. Belysningen är konstljus-reglerad, det vill säga ju mer dagsljus desto mindre belysning. Ljuset släcks 20 minuter efter att ett rum blivit tomt.

– Vi har solskyddsglas och har installerat rörliga persienner i luftspalten mellan glasytorna på söder-, öster och västerfasaden, som är en så kallad dubbel-skalsfasad. De styrs av ljusgivare.

Huset värms upp av fjärrvärme. Den planerade fjärrkylan valdes bort eftersom den inte möjliggör kyla med uteluft (frikyla), vilket spar energi. Byggnaden kyls med luft från det behovsstyrda ventilationssystemet. Vid behov går ett kylaggregat in och kyler tilluften.

Projekt: Nybyggnad av kontorsbyggnad i fem planAdress: Jungmansgatan 10, 201 25 MalmöFärdigställt: 2007Byggherre: Midroc ProjectsArkitekt: Erik Kajo och Göran Hellquist, WSP ArkitekturMiljökonsult: WSP Environmental Byggare, entreprenörer: Allbygg, Strängbetong, Prenad, Totalinstallatören, LindinventKontaktperson: Åke Blomsterberg, WSP och Rikard Sjöqvist, MidrocHemsida: www.belok.se, www.ebd.lth.se

WorldtradecenterKontorsbyggnader med stora glaspartier blir alltmer populära. Men kan de vara lika energieffektiva som hus med traditionella fasader? WSP:s nya kontor i World Trade Center i Malmö visar att det är möjligt, tack vare noggrann energi- och in-neklimatsamordning. Funktionskrav på energianvändning och inneklimat ställdes tidigt och kraven följdes sedan upp under projekteringen och byggnationen.

48 49

KONTOR

– Fokus i hela projektet är bygga en långsiktigt hållbar byggnad. Eftersom den största miljö- belastningen under en fastighets förvaltningstid är energiförbrukningen har vi satsat hårt på att få ner den, säger Rolf Larsson, projektledare på Vasakronan.

Det innebär ett ventilations- och kylsystem med VAV där kylan under en stor del av året kommer från uteluften. Installationer för belysning och ventilation är närvarostyrda, vilket innebär att ventilationen går ner på ett lågt grundläge när ingen vistas i lokalerna. Allt el- och data-kablage är halogenfritt. Beräknad energiförbrukning är 70-80 kWh/m²/år.

– När det gäller material har vi helt valt bort PVC. Det innebär att vi valt golvmatta i textil utan PVC. Vi har även valt takpapp istället för duk, eftersom det inte fanns PVC-fri duk att tillgå, säger Rolf Larsson.

Med sitt fokus på långsiktigt hållbart byggande har Vasakronan valt ventilerad puts på fasaden, där putsen lagts på skivor av återvunnet glas som har en luftspalt mellan sig och väggkonstruktionen. Detta ska eliminera problem med fukt i den putsade fasaden.

Totalentreprenör för bygget är Thage Anderssons Byggnads AB. De har varit engagerade även i trans-portfrågan och sett till att tunga betongelement från Polen fraktats per tåg och båt till Sverige istället för med lastbil. Entreprenören har även sett till att allt avfall har källsorterats.

Vasakronan har även byggt ett spiralformat parke-ringshus där hela huset är en stor ramp. Konstruktio-nen och materialvalet av högvärdig betong är mycket resurssnålt.

– Vi har projekterat hela bygget i 3D CAD, vilket har underlättat för att samordna installationer och liknande. Det har inneburit tids-, material- och trans-portbesparingar eftersom installationer inte krockat eller behövts göras om, avslutar Rolf Larsson.

Projekt: Sony Ericssons kontor Adress: LundFärdigställt: 2008Byggherre: Vasakronan Lundafastigheter ABArkitekt: Wingårdh Arkitektkontor ABByggare: Thage Anderssons Byggnads ABKontaktperson: Rolf Larsson, Vasakronan AB, tel 040-691 71 00Hemsida: www.vasakronan.se

SonyerIcSSonSkontorVasakronan AB bygger ett nytt kontor på drygt 27 500 m² till Sony Ericsson vid Nya Vattentornet i Lund med en mycket tydlig miljöprofil både beträffande materialval och energieffektivisering.

50 51

SKOLOR

Östratornskolan är byggd med återbrukat tegel och vackra, begagnade fönster. Material och byggkon-struktioner är valda dels för att bidra med så lite miljöbelastning som möjligt, dels för att underlätta en framtida demontering av byggnaden. Det innebär att man undvikit målning och annan ytbehandling lik-som flerskiktskonstruktioner som kräver till exempel lim, primers, spackel och avjämningsmassor.

Korridorerna har råa betonggolv, övriga golv har klinkers eller parkett. Tegelväggarna är råa eller säckskurade med kalkbruk, trägolven är lagda utan spik eller lim. Tegelkross har använts på gångstigar utomhus.

Skolan har vattenburen golvvärme med en egen gaspanna som värmekälla. Om skolan behöver kylas kan vätskan i golvvärmesystemet ledas ut till fläktar med kylbatterier på natten. På så sätt kyls betong-bjälklagen av under natten.

Ventilationen sköts av ett självdragssystem där luften tas in via tilluftstorn och leds i kulvert under huset. Skolan har solfångare för tappvarmvatten.

Skolan har egna grönsaksodlingar och varmkompost. Avfallet från människor, urin och fekalier, tas om hand av en bonde och blir gödsel. Östratornskolan har även skapat ett lokalt kretslopp för vatten, där regnvatten tas om hand och används till toalett-spolning.

Östratornskolan fick Lunds stadsbyggnadspris 1998 och var en av de två byggnader som repres- enterade Sverige i Green Building Challenge i Vancouver 1998. Ansvariga på skolan har upplevt problem med hållbarheten på en del av de åter- brukade materialen, som fönster och dörrar. En del dörrar har fått bytas ut mot aluminium för att klara slitaget.

Projekt: ÖstratornskolanAdress: LundFärdigställt: 1970 och 1996-97Byggherre: LundafastigheterArkitekt: White ArkitekterKontaktperson: Hans Garmer, tel 046-35 51 45Hemsida: www.lund.se/templates/Page____79880.aspx

öStratornSkolanÖstratornskolan, byggd 1970, kompletterades 1996-97 med tre nya hus för års-kurs 7-9 och en administrationsbyggnad. Miljöambitionerna för byggnaden grun-dade sig både på skolans verksamhet och på Lundafastigheters vilja att utveckla kommunens koncept ”Sunda skolan”. Målsättningen var att minimera resurs-uttaget för byggande och drift samt att välja kretsloppsanpassade material och tekniker.

52

SKOLOR

53

Skolan är byggd med kanalmurade ytterväggar av neutralt tegel som säckskurats i vissa rum. En del mellanväggar är av tegel. Taket är av platsgjuten betong med träullsplattor med vitcement interiört. Stommen ger ett svalt inomhusklimat och en lägre energiförbrukning.

Golven är av oljat lövträ i undervisningslokaler, mat-sal och samlingssal, klinker i entréer och verkstäder och linoleum i administrationslokaler. Klassrummen har minimum 3,60 meter i takhöjd och ljusinsläpp från minst två håll, flera klassrum har dessutom överljus.

Trädgårdarna nås via växthus i anslutning till klass-rummen och eleverna har även nära till parken där de kan följa livet i dammen.

Skoltomten planerades för att ge utrymme för vila, lek och avkoppling, men även fungera som en pedagogisk resurs. Varje klass har möjlighet att ha sin egen odlingslott.

Projekt: GunnesboskolanAdress: Stenåldersvägen 6, LundFärdigställt: 1984, ny separat tillbyggnad 1994Byggherre: LundafastigheterArkitekt: White Arkitekter Kontaktperson: Ulf Tornberg, rektor, tel 046- 35 79 53Hemsida: www.gunnesboskolan.lund.se/ nyasidan/omskolan/historik.html

gUnneSBoSkolanGunnesboskolan var det första skolhus som byggdes utifrån kommunens policydokument om miljövänligt byggande, ”Sunda huset”. Bra dagsljusinsläpp, tåliga och giftfria material, bra ventilation och akustik var i fokus.

54 55

SKOLOR

Sundsbroskolan byggdes 1999 med tung stomme, värmeåtervinning och behovsstyrd belysning. Mer än hälften av skolans energibehov täcks av en värme-pump som tar upp värme ur grundvattnet. Systemet kan ställas om för att producera klimatkyla under sommarhalvåret.

Målsättningen när utemiljön anlades på båda skolorna var att skapa en miljö som kan hysa vilda arter av växter och smådjur. Nu har eleverna bättre möjligheter att på plats förstå hur naturens kretslopp fungerar. Ett lokalt dagvattensystem med gröna tak, rännor och kanaler ökar också den biologiska mångfalden. Dagvattensystemet tar hand om minst 80 % av dagvattnet och minskar avsevärt belastningen på avloppsnätet.

För att minska skolornas vattenanvändning används regnvatten för att spola toaletterna. Vattnet samlas upp i magasin på marken och pumpas till toaletter-nas cisterner.

Projekt: Ängslätt- och SundsbroskolanAdress: MalmöFärdigställt: 1999 (Därefter tillbyggnader vid några tillfällen)Byggherre: Malmö stad Arkitekt: Mono Arkitekter Byggare: SkanskaKontaktperson: Maria Berben-Lidén, tel 040-34 71 75Hemsida: www.malmo.se

ängSlättSkolanÄngslättskolan har byggts till för att kunna ta emot fler elever. Tillbyggnaden är miljöanpassad med medvetna materialval, effektivt energisystem och fokus på biologisk mångfald. Samtidigt byggdes Sundsbroskolan med starkt miljöfokus.

56

SKOLOR

57

Byggnaden, som ligger på Niels Bunkeflosväg 14 i Annestad i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo färdig-ställdes i november 2008. Husets U-värden är låga tack vare att byggnadens skal är välisolerat: U-värde vägg 0,10 W/m2K, tak 0,09 W/m2K, golv 0,10 W/m2K, fönster 0,9 W/ m2K (normalt idag 1,- 1,2 W/m2K).

Merparten av fönsterna är fasta, vilket ger bättre isolerförmåga jämfört med öppningsbara fönster. Entréerna har vindfång för att minska värme- förlusten när barnen går in och ut.

Stor omsorg har lagts såväl vid projektering som under produktionen för att få ett tätt hus med få genomföringar eftersom genomföringar och otätheter i fasaden ökar energianvändningen. Täthetsprovning utfördes vid två tillfällen. Dels före montage av de inre gipsskivorna, dels när huset var färdigbyggt. Täthetsprovningen gav ett resultat på 0,24 l/s, m2, vilket är mycket bra. Krav för passivhus är 0,3 l/s m2, tidigare BBR 0,8 l/s m2 bostad 1,6 l/s m2 lokal.

Belysningen har närvaro- och dagsljustyrning.

Beräknad energianvändning för uppvärmning är 36 kWh/m2, tappvarmvatten 25 kWh/m2 och fastig-hetsel (fläktar och pumpar) 8 kWh/m2. Därutöver kommer verksamhetsel. Den genomsnittliga energi-andvändningen för förskolor enligt Energimyndighe-ten är 229 kWh/m2.

Huset kommer eventuellt att uppföras på andra platser. De brister som konstaterats för det första huset kommer då att åtgärdas.

Projekt: Synålen 2, flexibla huset, förskolaAdress: Niels Bunkeflos väg 14, MalmöFärdigställt: November 2008Byggherre: stadsfastigheterArkitekt: Upphovsman Torsten Persson, stadsfastigheter ark SAR/MSA, medverkande arkitekt White Arkitekter i MalmöByggare: Generalentreprenör PEABKontaktperson: Projektledare Mikaela Peetre Malthe, stadsfastigheter 040-34 73 98,Förvaltare: Rolf Malmström, stadsfastigheter 040-34 18 37

FörSkolaanneStadEtt flexibelt lågenergihus som används som förskola har byggts i Annestad. Stor omsorg har lagts på hög täthet i byggnaden Byggnaden är delvis anpassad för att enkelt byggas om till skola F-3 eller äldreboende, alternativt annat boende för tio hyresgäster.

58

SKOLOR

59

Temaundervisningen för skolelever ger möjlighet till praktisk undervisning som komplement till de mer teoretiska inlärningsmomenten i klassrummet. Genom att anpassa djurbesättning och trädgård till verksamhetens behov kan gården ge många av de råvaror som behövs till egna mellanmål, luncher och undervisningsmaterial.

En ambition när det gäller byggnaderna är att kon-struktionerna i sig själva illustrerar hur de fungerar. När St Hansgården byggdes var barnen delaktiga, vilket gett dem både ökad självkänsla och större förståelse för gårdens olika funktioner. Tanken är att gården aldrig ska bli färdig, att barnen alltid ska ha något att hjälpa till med och på så sätt bygga upp sin egen miljö.

Återbruksmaterial eller lokala råvaror har använts i så stor utsträckning som möjligt. Ett exempel är leran från den egna marken som använts på ytterväggarna. De är av lättlerhalm som ler- och kalkputsats.

Huvudbygganden används främst för djurhållning och värms endast till +10°C. Frånluften från stallet ses som en tillgång i växthuset då den innehåller tempererad luft, koldioxid och växt- näring i form av ammoniak. Växthuset värms upp med hjälp av solfångare som är byggda på plats.

Gården har ett hönshus med cirka 40 hönor och två tuppar. Betesmarker kring gården har vindskydd för djuren byggt helt i lärk med ramverkstimmer som bärande konstruktion.

I ett av husen ryms en smedja för varmsmide och även en lokal för soltorkning av frukt och bär och rökning av livsmedel. Det huset har takstolar i saxad timmerkonstruktion med tjärade takspån i trä som taktäckning.

Uppvärmning sker med en vedeldad masugn av en äldre modell med en verkningsgrad på cirka 90 %. Ett visst tillskott kommer från sol-paneler och passiv solvärme från växthuset på östra gaveln. Solpanelerna är kopplade till ett vattenburet system i ett sandlager under golvet på växthuset. Här finns även ett litet vindkraftverk med 1 kW effekt kopplat till ett 24V-batteri.

Ventilationen sker med självdrag som vid behov kompletteras med en fläkt. Tilluften går genom en 30 meter lång kulvert och blir på så sätt förvärmd på vintern och kyld på sommaren.

Avfallet från djurhållningen och från köket komposteras och används på gården.

SthanSgårdenSt Hansgården är ett fritidshem för barn och erbjuder praktisk temaunder- visning i bland annat historia, ekologi, hälsokunskap och djurhållning. St Hansgården har även öppen verksamhet för allmänheten där gårdens verksamhet med djurhållning och trädgård fungerar som pedagogisk arena.

Projekt: Plats för undervisning i miljö och integrationsfrågor.Adress: St Hansgården, Svenshögsvägen 25b, LUNDFärdigställt: Ska aldrig bli färdigtByggherre: St Hansgården, Lunds KommunArkitekt: Övergripande design av området - Lennart Pranter Djurhuset är ritat av Göran Hellborg och Lennart Pranter Övriga byggnader ritade av Lennart PranterMiljökonsult: Lennart Pranter Byggare, entreprenörer: Lennart Pranter- permakulturdesigner, timmerman, konstruktör, snickare och projektledareJörgen Larsson - energikonsult och energientreprenörMicke Ohlsson - murareHarry Ekman - snickare och rådgivareKontaktperson: Lennart Pranter, tel 046-280 92 24Hemsida: www.lund.se

60 61

SKOLOR

Flygeln byggdes med fokus även på smarta energi-lösningar med solfångare och en masugn som eldas med biobränsle. Solfångarna finns på taket och ger varmvatten till verksamheten i huset. I byggnaden installerades det även urinseparerande toaletter. Det systemet fick dock tas ur bruk sedan det visat sig svårt att få avyttring för urinen.

Den trädgård som tillhör Herrgården har återskapats enligt hur den såg ut förr i tiden med gångar och planteringar. I trädgården finns odlingar av grön- saker, örter och medicinalväxter som sköts av boende i området.

– Västra flygeln var ett bra byggprojekt och fastig-

heten fungerar bra ännu idag, säger Börje Blad som var med under processen.

I Västra flygeln bedrivs kulturverksamhet och den besöks flitigt av stadsdelens skolbarn.

Projekt: Rosengårds Herrgård, Västra flygelnAdress: Frölichs väg 4, Malmö Färdigställt: 2001Byggherre: Malmö stadArkitekt: Tadele Gebrewold, Malmö stad, serviceförvaltningen, stadsfastigheterKontaktperson: Börje Bladh, Malmö stad, tel 040-34 53 95Hemsida: www.malmo.se

roSengårdSherrgårdSväStraFlygelPå Rosengårds Herrgård har en nedbrunnen flygel byggts upp igen. Den nya Västra flygeln är till stor del uppbyggd i återvunnet material. Stor vikt har lagts på att välja de mest miljövänliga byggmaterialen som finns tillgängliga. Huset har också byggts med en konstruktion som gör det framtida energibehovet lågt.

62

UPPGRADERING AV BEFINTLIG BEBYGGELSE

63

Ekologihuset är anpassat till områdets mer stränga arkitektur och geometriska byggnadsvolymer med rött fasadtegel. Framför huset porlar en bäck som försörjs av vatten uppsamlat från taket. Bäcken med sin karakteristiska växtlighet slingrar sig längs byggnadens flyglar och slutar i en märgeldamm. Ängsmark, som slås en gång om året, hyser många biotoper.

Hela huset omsluts av elektriskt ledande metall-konstruktioner som står i förbindelse med varandra. Känsliga vetenskapliga instrument skyddas på det sättet från yttre elektriska störningar.

Den stora solcellsanläggningen är på 767 m². Toppeffekten beräknas bli 108 kWh och produk-tionen 70 MWh per år.

– Anläggningen är bland annat utformad som solavskärmning mot söder, vilket beräknas minska kylbehovet med 25 MWh per år, säger Henrik Lindström.

Anläggningen är finansierad av Akademiska Hus och statliga bidrag och byggd i samarbete med LTH, vars studenter har glädje av närheten till detta studieobjekt i sin utbildning.

Projekt: Ekologihuset byggdes 1994 för forskning samt utbildning och är en mycket installationstät byggnad med höga krav på el- värme- och kylförsörjning. Byggnaden har kompletterats med solceller på ett arkitektoniskt bra sätt.Adress: Sölvegatan 37, LundFärdigställt: 1994, kompletterat med solceller 2008Byggherre: Akademiska Hus Syd ABArkitekt: FOJAB Arkitekter ABByggare, entreprenörer: Totalentreprenör för solcellsanläggningen är Switchpower Kontaktperson: Helen Möller, Akademiska Hus Syd AB, tel 046-31 13 40Hemsida: www.akademiskahus.se

ekologIhUSetEkologihuset ligger vid campusområdet vid Lunds tekniska högskola. Byggnaden har en av Nordens största solcellsanläggningar för en enskild byggnad.

64 65

UPPGRADERING AV BEFINTLIG BEBYGGELSE

– På 70-talet slösade vi våldsamt med energi, berättar anläggningschef Bengt Nielsen. Det värsta exemplet var väl att vi tömde överskottsnön i ett garage och smälte den med varmt vatten!

Kockum Fritid, som ligger i utkanten av Ribersborgs rekreationsområde erbjuder en mängd aktiviteter som till exempel simning, ishockey, bowling, badminton, biljard, skytte och gym. Redan på 80-talet började man se över energiåtgången genom att installera en värmepump, och i samarbete med Vattenfall effektiviserades energiåtgången genom att använda värmeöver- skott från tillverkningen av is i ishallen till att värma badvattnet. Det gav en rejäl nedgång i energiförbrukningen.

I samband med bomässan 2001, och i samband med att anläggningen behövde en ny fasad, sattes solfångare upp på fasaden. Arbetet gjordes i samarbete med dåvarande Sydkraft och med finansiering av LIP-bidrag. Solfångarna är placerade så att de är synliga och fungerar som pedagogiskt exempel. Vid entrén kan man dessutom läsa hur mycket energi de levererar. Energin går rakt in i

fjärrvärmesystemet och används alltså inte direkt i verksamheten.

Genom åren har man genomfört ännu fler energi-effektiviseringar som gjort fritidsanläggningen till ett riktigt föredöme, som till exempel byte av styr- och reglerteknik, byte av fläktar och installation av närvarostyrd belysning.

– Vi har minskat energiförbrukningen från 1 900 megawattimmar till 700 och ska ner ännu lägre, säger Bengt Nielsen. Det viktigaste är att få med sig den tekniska personalen, så att de känner sig delaktiga. De är ju de som sköter anläggningen.

Projekt: Kockum FritidAdress: MalmöFärdigställt: 2001 (för solfångarna)Byggherre: Malmö stadArkitekt: Ingrid JohanssonEnergikonsult: E.ONByggare, entreprenörer: PeabKontaktperson: Bengt Nielsen, Kockum Fritid, tel 040-30 40 82Hemsida: www.malmo.se

kockUmFrItIdEnergislukaren Kockum Fritid har förvandlats till en energieffektiv anläggning genom målmedvetet arbete och är nu ett föredöme bland idrottsanläggningar och lockar många studiebesök.

66 67

UPPGRADERING AV BEFINTLIG BEBYGGELSE

Solcellsanläggningen sattes i drift i augusti år 2006. Den omfattar totalt 515 m² varav 180 m² är fasad-integrerad. Den fasadplacerade delen består av monokristallina solceller med svart bakgrund och ram. På museets tak finns 335 m² polykristallina, blåskimrande, solceller. Dessa är optimalt riktade för att ge så stor elproduktion som möjligt. Toppeffekten är på 67 kW. På museet finns även en demonstrationsanläggning. Den består av en separat solcellsmodul på taket som kan vridas inifrån museet. Här kan allmänheten i realtid testa solcellens vinkelberoende i förhållande till solen. Modulen är kopplad till en pump som driver en fontän. Ju starkare effekt som kommer från solcellerna, desto högre sprutar fontänen. All el som solcellerna producerar är inkopplad på det vanliga elsystemet i byggnaden. Ingen el kommer att säljas, utan systemet är dimensionerat

så att solcellerna en solig sommardag gör Teknikens och Sjöfartens hus helt självförsörjande med egen-producerad elektricitet. Inklusive bidrag, beräknas elen produceras till en kostnad av 1,20 kr/kWh, i minst 25 år framöver.

Projekt: Teknikens och Sjöfartens husAdress: Malmöhusvägen 7, MalmöFärdigställt: 2006 (för solenergianläggningen)Byggherre: Malmö stadArkitekt: Torsten Persson, Malmö stad, serviceförvaltningen, stadsfastigheter Kontaktpersoner: Anna Cornander, Solar Region Skåne, tel 040-631 22 67,anna.cornander@kfsk.se, www.solarregion.seTorsten Persson, stadsfastigheter, tel 040-34 10 00, torsten.persson@malmo.se Hemsida: www.malmo.se

teknIkenSochSjöFartenShUSEn av Sveriges större solcellsanläggningar, utsedd till Sveriges solcellsanläggning 2006, finns på Teknikens och Sjöfartens hus i Malmö. Den är tillgänglig för allmänheten och bidrar till att sprida kunskap om solenergi.

68

STADSFÖRNYELSE

69

Sege Park kan visa upp flera unika lösningar för förnybar energi. Här finns bland annat Sveriges största och mest spektakulära solcellsanläggning i form av två gigantiska vingar på taket på befintliga byggnader och en unik elproducerande stirling-motor. På området har dessutom Ekocentrum Syd etablerat sig under 2009 i Sege Parks före detta panncentral. Ekocentrum Syd är en pedagogisk arena med utställningar och guidade visningar.

De två ”sol-vingarna” i Sveriges största solcells- anläggning består av två system som är monterade på stora stålställningar. Anläggningen, som stod klar under sommaren 2007, omfattar 1250 m2 solceller med en toppeffekt på 166 kW. Arkitekt är Torsten Persson, SAR/MSA Malmö stad service-förvaltningen.

På Sege Park finns också en solvärmeanläggning med 250 m2 vakuumrör och en toppeffekt på 200 kW. Solfångarna arbetar mot fjärrvärmenätet och producerar ca 125 MWh/år. Ett vindkraftverk förstärker satsningen på förnybar energi.

Ett spännande projekt är en demonstrations- anläggning med en soldriven stirlingmotor på området. Stirlingmotorn producerar el av sol- värmen på ett mycket effektivt sätt, med en verkningsgrad på nästan 30 %.

Solens strålar koncentreras till motorn från en stor spegel, motorn kopplas till en generator som producerar el. Anläggningen är den första i sitt slag i Europa och beräknas producera 15 MWh el om året.

Stirlingmotorn ingår i en större demonstration- sanläggning med solceller, värmepumpar med mera, dit besökare och skolbarn kan komma och få utbildning och information om olika energisystem.

Projekt: Sege ParkAdress: Området Östra Sjukhuset, MalmöFärdigställt: 2007 och framåt (för solenergianläggningar)Byggherre: Malmö stadArkitekt: Torsten Persson, Malmö stad, serviceförvaltningen, stadsfastigheter Kontaktpersoner: Anna Cornander, Solar Region Skåne, tel 040-631 22 67,anna.cornander@kfsk.se, www.solarregion.seTorsten Persson, stadsfastigheter, tel 040-34 10 00, torsten.persson@malmo.se Hemsida: www.malmo.se

SegeparkSege Park i Malmö är ett gammalt sjukhusområde, som nu successivt förnyas till ett nytt bostadsområde. En del av de gamla sjukhusbyggnaderna bevaras, men det ska även byggas nytt. Området ska försörjas av förnybar energi från sol, vind och bioenergi i så stor utsträckning som möjligt.

70 71

STADSFÖRNYELSE

Norra Sorgenfri är Malmös äldsta industriområde och etablerades för över hundra år sedan utanför stadens dåvarande bebyggelse. Idag är området en centralt belägen men underutnyttjad yta. Att omvandla detta gamla industriområde till inner- stad är en viktig del av Malmös satsning på hållbar utveckling. Målet är att förtäta den existerande staden för att undvika att bygga på orörd åkermark, och att bidra till en socialt hållbar stad genom att överbrygga såväl fysiska som sociala barriärer mellan centrum och ytterområdena.

Norra Sorgenfri är genom sitt läge i staden ett nyckelområde för integrationen av Malmös östra delar och upplevs idag som en social och fysisk barriär. Genom att Norra Sorgenfri omvandlas till en del av innerstaden kan ytterområden som till exempel Rosengård knytas närmare centrum.

Målet är att uppfylla visionen som tagits fram för Norra Sorgenfri. En del av denna vision är att skapa ett område som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart med stöd i ”Bygga-bo-dialogen”. Syftet är att skapa dialog på flera nivåer med utgångspunkt från den vision som tagits fram.

Jämfört med tidigare dialogprojekt ligger fokus starkare på social hållbarhet och dialog med boende, näringsidkare och andra berörda. Detta

innebär att en dialog kommer att avse planerings-förutsättningar för hela området och denna kommer att framför allt hållas av kommunens inblandade förvaltningar samt länsstyrelsen och statliga myndigheter (Planeringsdialog). En annan dialog kommer att omfatta kvarteret Spårvägen med utgångspunkt i erfarenheter från tidigare dialoger (Det Goda Samtalet) där utgångspunkten är de tre hållbarhetsmålen. Utöver ovanstående dialoger föreslås Norra Sorgenfri vara ett EU-försöksprojekt bland annat genom att testa nya samverkansformer PPP, OPP på svenska, (public-private partnership respektive offentligt partnerskap), ett försök att komma ett steg längre än vid konventionell stads-omvandling och få andra aktörer att ta ett större ekonomiskt och socialt ansvar.

Området har potential att bli ett nytt ”flaggskepp” för Malmö med tyngd på social hållbarhet, jämfört med Västra Hamnen som har fokus på ekologisk hållbarhet.

Norra Sorgenfri, MalmöByggår: 2008 och framåtKontaktperson: Ted Gustavsson, tel 040-34 22 77 Hemsida: www.malmo.se

norraSorgenFrIImalmöNorra Sorgenfri ska förvandlas till en ny och hållbar innestad för Malmöborna. Centrum ska förbindas med östra Malmö och bebyggas med en stadsmiljö som lockar människor från hela staden med mötesplatser, butiker, kaféer, småskalig verksamhet och varierande boendeformer.

72

STADSFÖRNYELSE

73

STADSFÖRNYELSE

Området har ett rätvinkligt bebyggelsemönster som delvis har dåligt sammanhang med omgivningen. Munkhättegatan utgör en barriär som delar området.

Förändringar som föreslås är ett större torg, en smalare gata och nya attraktiva flerfamiljslägenheter som nybyggnader och som påbyggnader på tre-våningshus. Flera fastighetsägare och kommunala förvaltningar har engagerat sig i arbetet för att ett samlat grepp ska tas i området.

Arbetet började med att en förstudie som analyserar områdets kvaliteter och brister togs fram. Professor Krister Wiberg skrev rapporten ”Riktlinjer för urban-isering av miljonprogrammens bostadsområden”.

– Vid en urbanisering av Lindängens glesa, mönster-lösa och utspridda bebyggelse utan bärande idé, bör ett tydligt implementerbart förändringsprogram anges. En agenda som kan ligga till grund för förtät-ning, ekologisk anpassning, energianvändning och demokratisering. Ett försök att humanisera och demokratisera stadsmiljön. Närhet, täthet, del- aktighet i både mentala och fysisk skala blir huvudaspekter, skriver Wiberg i rapporten.

För att utbyta erfarenheter och hitta en gemensam problembild har stadsbyggnadskontoret arran- gerat tre workshops där personer med kunskap och intresse för området bjudits in. Gruppen som

har träffats har bestått av berörda fastighetsägare, Hyresgästföreningen, stadsdelsrepresentanter, gatukontoret, serviceförvaltningen och miljöförvalt-ningen. Från området har representanter för de boende, för skolan och fritidsgården bjudits in. Redan efter övning nummer två (av tre) framstår det tydligt att förbättringar när det gäller inbjudande mötesplatser, kanske i form av ett allaktivitetshus vid Lindängens centrum, står högt på önskelistan.

För att ytterligare ta reda på hur det är att bo och leva i denna del av staden har ett fältarbete pågått ute i området parallellt med workshop-övningarna. Arbetet har bland annat bestått i att boende och verksamma har blivit intervjuade. I samband med detta har även en utställning på stadsdelsbiblioteket funnits, som inbjudit till kommunikation och dialog.

Några av planerna för området är: Påbyggnader på befintliga trevåningshus, Kulturhus/allaktivitetshus, nya byggnader vid Lindängens centrum, större och öppnare torg med kontakt med gatan, Munkhätte-gatan minskas till halva bredden. Projekt: LindängenAdress: MalmöFärdigställt: 2008 och framåtKontaktperson: Stellan Westerberg, Malmö stad, tel 040-34 22 75Hemsida: www.malmo.se

lIndängenTillsammans med fastighetsägare, boende, stadsdelsförvaltningen, gatukontoret och andra berörda arbetar stadsbyggnadskontoret med ett stadsförnyelseprojekt i Lindängen. Miljonprogramsområdet ska förvandlas till ett mera tillgängligt och attraktivt bostadsområde.

74

KOMMANDE PROJEKT OCH NYBYGGNATION

75

KOMMANDE PROJEKT OCH NYBYGGNATION

Vad innebär det konkret? Det blir en blandning av verksamheter, bostäder, service och kontor. Det ska gå att tillfredsställa de flesta behov inom cykel- och

lUndne/BrUnnShögLund NE/Brunnshög - en ny stadsdel med hållbara förtecken planeras i nordöstra Lund. Här ska en blandstad längs spårvägslinjen Lundalänken växa fram – en ny stadsdel med attityden ”både och”: högt och lågt, stadsliv och natur, excellens och hemlagat.

Utvecklingsområdet i Hyllie är cirka 200 ha stort och är det samlade namnet på de nya delområdena som nu växer fram norr om Yttre Ringvägen och mellan Holma, Kroksbäck och Lindeborg. Stadsde-lens centrum blir kring den nya Citytunnelstationen, som öppnar december 2010. Kring den byggs köp-centrum, hotell, mässa och kontor. Här ligger redan Malmö Arena. Hela området ska forma en blandad, tät och grön stadsbebyggelse, med cirka 8 000 bo-städer, service och verksamheter av olika slag.

Området byggs med hållbarhet som en ledstjärna, med en långtgående satsning på ett förnybart energisystem och energieffektiva byggnader. Ett ”smartgrid”-system ska implementeras för första gången i Malmö där man kombinerar lokalt producerat energi med central produktion och lagringskapacitet.

Det stationsnära läget, där olika transportslag möts, utgör en unik utgångspunkt för att hitta innovativa

hyllIeNu växer Malmös nya stadsdel i Hyllie fram.

Fullriggaren ska ha samma överenskommelse kring hållbarhet som husen på Flaggskepparen. Ambitio-nen för Flagghusen var att hitta en nivå för hållbar-hetssträvandena som är realistisk och anpassad till marknadsläget = mainstream. Men Fullriggaren satsar på att bli ”mer än mainstream”. Utöver grund-standarden för hållbarhet ska varje enskilt projekt visa intressanta ”spetslösningar”.

Tio byggherrar samarbetar med Malmö stad i ”Bygga bo-dialogen” med byggstart våren 2010. Beräknad inflyttning är 2011.

Området kommer att bestå av 75 % hyresrättslägen-heter. Det byggs med fortsatt variation och attrakti-vitet som ledord, det vill säga blandad stadsbebyg-

FUllrIggarenOmrådet Fullriggaren, som även går under namnet Bo03, är nästa stora område i Västra Hamnen som bebyggs efter Flaggskepparen (Bo02). 600 lägen-heter ska byggas och varje projekt ska ha sin egen unika ”hållbarhets-spets”, som till exempel vind-kraftverk på taket.

Projekt: Fullriggaren / Adress: Malmö / Färdigställt: 2011 / Byggherrar: Bengt Nevsten Fastigheter, Botrygg, Briggen, ByggVesta AB, Derome, Haga Gruppen, HSB, Nevsten Fastighets AB, Parkering Malmö, Stena Fastigheter Malmö AB, Byggnads AB Tornahem och White arkitekter AB / Arkitekt: Jais-Nielsen White, Boris Wall, White Arkitekter, Tengboms arkitektkontor, Mörnhed arkitektkontor, Gunilla Svensson Arkitektkontor, m fl / Miljökonsult: Johan Larsson, ÅF / Kontaktpersoner: fastighets- kontoret, Pernilla Andersson, tel 040-34 17 81, miljöförvaltningen, Tor Fossum, tel 040-34 12 67 / Hemsida: www.malmo.se

gelse med butikslokaler i bottenvåningen. Med i planerna finns även ett kontorshus, ett dagis och ett miljöanpassat parkeringshus.

Kvarteret Fullriggaren är utvalt av Delegationen för Hållbara Städer och har fått ekonomiskt stöd för att genomföra miljöåtgärder, som avfallskvarnar, sol-värme i kombination med fjärrvärme, bilpooler och energieffektivt byggande.

mobilitetslösningar. Ambitionen är också att ge stadsdelen attraktiva gröna rum; parker, rekreations-områden och alléer, samt att ta till vara kulturland-skapets kvalitéer och skapa möjligheter för lokal, urban odling.

Den första etappen på 1700 bostäder har byggstart i början av 2012. Tack vare utbyggnaden i Hyllie får stadsdelarna i södra Malmö servicefunktioner som länge varit efterfrågad av de boende. Holma och Kroksbäck binds samman och ges möjlighet att utvecklas från perifera ytterområden till integrerade delar av staden. Även för Lindeborg skapar den nya bebyggelsen bättre samband med omgivningen.

Projekt: HyllieAdress: MalmöFärdigställt: 2007 och framåtKontaktperson: Mikael Wallberg,tel 040-34 22 17Hemsida: www.malmo.se www.hyllie.com

gångavstånd. Både Lunds medeltida centrum och naturområden finns inom tre kilometers radie. Hög standard på kollektivtrafiken ska finnas redan vid inflyttning i merparten av området. Lundalänken planeras färdigställd 2014. Utvecklingen av en rik urban grönstruktur finns som en viktig del i planeringen. Här handlar det förutom om biologisk mångfald om att skapa ett gott mikroklimat, fördröja dagvatten och att värmeisolera byggnaderna. Tak-grönska kan därför bli ett grundtema i bebyggelsen.

Avfallshantering med ett utvecklat sopsugsystem med upp emot sju fraktioner utreds. Systemet behöver enbart kompletteras med kvartersvisa stationer för glasinsamling och grovsopor. Miljöbygg-program SYD tillämpas för att åstadkomma en hög generell standard avseende bland annat energi, fukt och yttre miljö. En helhetssyn för hållbara transporter eftersträvas där kollektivtrafiken har hög turtäthet, gång- och cykelstråk görs attraktiva och det blir lätt och säkert att parkera sin cykel.

Projekt: Brunnshög Adress: LundFärdigställt: 2012 och framåtKontaktperson: Eva Dalman Lunds kommun, tel 046-35 58 39 Hemsida: www.lund.se

76 77

någ

raröSteromhållBartByggande

Eva Dalman, projektchef NE/Brunnshög, tidigare stadsbyggnadskontoret, Malmö:

”Definitionen av hållbart byggande är stadd i ständig förändring. Det som ansågs banbrytande hållbart på nittiotalet är det knappast idag. Och det vi är stolta över på ritborden just nu kommer förhoppningsvis att vara helt akterseglat om ytterligare ett tiotal år. Flexibilitet och föränderlighet blir därmed centrala begrepp i hållbarhetsdiskussionen. Vi kan aldrig vila på gamla lagrar, utan behöver ständigt tänka nytt och oväntat.

Vad kan vi redan nu se att vi kan utveckla ytter- ligare? Inom energiområdet finns sådant som kan vässas rejält under de närmaste åren. Flerbostads-hus bör klara en gräns för energianvändning som ligger kring 40-50 kWh/kvm/år - och då är hushålls- och fastighetselen inkluderad. Dessutom bör det vara fullt möjligt att med hjälp av sol och vind produ-cera dessa 40-50 kWh lokalt i den egna fastigheten. Byggnaderna kan då till och med producera mer energi än för det egna behovet och då bidra till samhällets övriga energiproduktion.

Solcellstekniken utvecklas snabbt och här ligger Sverige långt bakom andra länder, exempelvis Tyskland där tekniken är vanlig. Små vindkraftverk att sätta på tak finns också i produktion. De vibrerar inte och lär inte heller bullra. Även om energitill- skottet från dem inte räcker för att täcka fastig-hetens hela elbehov, så bidrar naturligtvis även en blygsam källa till energiförsörjningen. Solpaneler med vatten som värmebärare har redan under lång tid visat sig fungera bra, även på våra breddgrader. Varför ser vi inte mer solpaneler på det som byggs?

Hållbart byggande handlar givetvis inte bara om energi. Byggteknik och material för längre bestän-dighet är också något som behöver utvecklas. Byggnader med en beräknad livslängd om 150 år borde kunna få lägre premier på försäkringen och fördelaktigare lån.

Andra områden att arbeta med är biologisk mång-fald och gröna stadsrum, hälsosam inomhusmiljö och avfallshantering.”

Martin Rugfelt, boende på Bo01:

”Jag har bott på Bo01 sedan i december 2001 och trivs mycket bra. Det var främst de tekniska lösning-arna som bredband och möjligheten att ställa in fjärrvärmen via Internet som lockade mig, inte de ekologiska principerna.

Löftena om effektiv värme och låga driftskost- nader har infriats. Vår förening var den enda som lyckades hålla den uppsatta förbrukningen och inte överskrida den.

Planeringen av området är mycket lyckad, med de högre husen närmare havet och de mindre innanför. Jag uppskattar att det inte är raka

gator och att mycket ljus kommer in. Det finns ett liv i stadsdelen tack vare hur den är planerad.Vi är nöjda med att det efter att blomkrukor ställts ut och att p-vakterna blivit mera aktiva inte är så mycket problem med folk som parkerar överallt. Däremot var planeringen med bara en parkerings-plats per hushåll lite naiv.

Avfallshanteringen med närheten till sortering funge-rar mycket bra, även om det ibland är lite bökigt med matavfallet, om man inte är hemma på några dagar.

Jag menar att man kan dra många bra lärdomar från Bo01, kanske främst hur bra det blir när man und-viker att bygga med raka gator och istället planerar för vinklar som skapar miljöer man trivs i.”

Lena Neij, chef Internationella Miljöinstitutet, IIIEE, Lund:

”Framtiden kräver en hållbar stadsutveckling – städer med minskad klimatpåverkan och energi- användning. En viktig strategi för att uppnå en håll-bar stadsutveckling är satsningar på energieffektiv och klimatneutral bebyggelse. Jag ser framför mig byggnader som kräver betydligt mindre energi, kanske ingen energi alls, eller som rent utav levererar energi. Vackra byggnader som på ett prak-tiskt sätt integrerar fönster, solskydd och eventuellt solceller. Framtidens hus byggs naturligtvis med bra material, och vi ställer tuffa krav på inomhusmiljö,

fuktsäkerhet och resurshushållning. En annan ingre-diens för att uppnå en hållbar stadsutveckling är att ta krafttag för att minska behovet av biltransporter. Ett viktigt led i en sådan strategi är att städer förtätas och att knutpunkter kring och i stads- kärnan utvecklas. Mellan knutpunkterna erbjuds täta turer med allmänna kommunikationsmedel och inom knutpunkterna förflyttar människorna sig främst på gång- och cykelvägar. Knutpunkterna utvecklas till levande mötesplatser, och verksam- heter integreras med bostäder. Vi gör staden levande och ställer krav på integrerad grönska. Kan hända är det inte längre en vision – utan en verklighet inom kort!”

Per-Arne Nilsson, chef Avdelningen för stadsutveck-ling och klimat, miljöförvaltningen, Malmö stad:

”Hållbart byggande och hållbar stadsutveckling kräver kunskap, samverkan, delaktighet och nya sätt att arbeta. En framgångsfaktor för hållbart byggande i Malmö under de senaste årtiondena har varit ett bra samspel mellan olika kommunala förvaltningar, tjänstemän och näringsliv, universitet och högskolor, organisationer och enskilda eldsjälar. Samarbetet har varit både regionalt och internationellt. Det har också varit viktigt att koppla ihop forskning och utveckling med praktisk tillämpning.

Ett motto i Malmö är att ’göra hållbarhet till verklighet’. Detta har bland annat lett till att Bo01 och Ekostaden Augustenborg blivit välkända pilotstadsdelar både lokalt och internationellt.

Ett fortsatt arbete med hållbart samhällsbyggande bör bygga på ett ännu mer integrerat samarbete mellan olika aktörer för att göra hållbarhet till en del av det löpande arbetet. Miljöbyggprogram SYD är ett viktigt verktyg för att göra detta möjligt. Det är också viktigt att fortsätta att framhålla de bästa lokala exemplen som ledstjärnor för utvecklingen.”

78 79

Päivi Elmkvist, tidigare chef ISU - Institutet för hållbar stadsutveckling, Malmö:

”Inom en snar framtid:Bygg- och stadsförnyelseprojekt har brett hållbar- hetstänk och inkluderar de sociala och ekonomiska aspekterna. Människor trivs och inte bara skapandet av staden, utan även livet i den, är uthålligt. Staden kommer att bli bokstavligt grönare: gröna tak, grön-ska på höjden, kompakta grönområden som är multi-funktionella. Det gröna är bra för vårt välbefinnande, för att möta klimatförändringar och för biologisk mångfald. Jordbruksmarken värnar vi om; den stiger i värde då trycket att få fram bioenergi ökar.

Material som väljs är inte bara återanvända utan kanske även lokala som ej transporterats långt och som skapar identitet. Husen behöver bara en liten

tillförsel av energi och den kan komma från vind eller sol. Stadens struktur stödjer hållbar livsstil, den ger tillgänglighet i stället för mobilitet. Cykel, gång och kollektivtrafik utgör stommen i transport-systemet, bilen är ett komplement som inte behövs dagligen och det syns i staden.

Hållbart byggande har gått från ord till handling på bred front. Bästa erfarenheterna från forskning och pilotprojekt hittar sin väg till bred marknadsintroduk-tion snabbt. Krav på att bästa tillgängliga teknik ska tillämpas ställs av såväl konsumenter som kom-muner. Stadsbyggnadsprocessen uppmuntrar egna initiativ och medborgarinflytande och resultatet blir en variationsrik och flexibel stad. Vi bygger staden tillsammans.”

Lars Mogensen, Solbybo sedan 1999:

”Vi människor är som sticklingar, tänker jag. Ska man skapa hållbart boende kan man börja med att titta på behoven hos de enklaste växter. Och tänka att vi behöver detsamma. Tomatplantor. Kanske är det inte svårare än så. Den späda plantan önskar ljus och värme, näring, vatten och möjlighet att växa. Inte för mycket och inte för lite. Den vill inte stå helt ensam, heller inte trängas.

Nötta, lena trägolv med breda brädor som knarrar lite när jag går på dem. Djupa fönsterkarmar som man kan sitta i när man vill tänka. Naturligt ljus och högt i tak. Det är någonting i gamla hus som lugnar. Har kåken stått i 150 år så är den hållbar. Och då kan människorna trivas.

Solbyns tegelhus har stått i 20 år nu. De börjar så sakta knarra i golven. Vi har ljuset in i våra växthus, naturen och odlingslotter inpå knuten. Här finns bra kommunikation till Lund och Malmö. Komposter, bilpool och ekologiska inköp. Grunden är en social gemenskap som gör att sticklingen inte behöver vara ensam men ändå lämnas i fred att växa.

Solbyn var experimentell teknik för 20 år sedan. I dag har standardbyggena kommit i kapp. Det är en självklar utveckling. Några går före och drar. Den gröna ledartröjan. Jag är tacksam för de eldsjälar som kämpade för en ekoby i Dalby för 25 år sedan. Vi gör vad vi kan för att haka på den tekniska utveck-lingen och gläds åt att nya hus blir ännu smartare än våra. Sedan får tiden och människornas fötter låta golven börja knarra.”

Ulla Janson, Lunds Tekniska Högskola, avdelningen för Energi och ByggnadsDesign:

”Det senaste året har intresset för energiför- brukning i bostäder ökat lavinartat. Klimatför- ändringarna tillsammans med ökade energipriser har gjort att uppvärmning och elförbrukning diskuteras vid fikabord och på barnkalas. Det är av yttersta vikt att byggbranschen svarar upp mot detta nyvaknade intresse och kan leverera de energieffektiva bostäder som efterfrågas. Kunden ska inte behöva ge upp sina drömmar om ett energieffektivt boende bara för att det inte går att köpa. Risken finns då att man som kund ger upp om man ska vara tvungen att uppfinna hjulet själv.

någ

raröSteromhållBartByggande

I en ljus framtid ligger byggbranschen ett steg före kunden och erbjuder smarta lösningar med energi i fokus. Energi blir ett stort konkurrensmedel, där driftkostnader på ett naturligt sätt diskuteras med kunden vid köp av bostad, tillsammans med kök och bubbelbadkar. Förhoppningsvis kommer det sedan inte vara något unikt med energieffektiva bostäder – det kommer att vara standard. De energikrävande byggnader som byggs idag kommer på ett naturligt sätt fasas ut från marknaden då efterfrågan försvin-ner. När underhåll ändå behövs av det befintliga fastighetsbeståndet kommer energieffektiviserande åtgärder utföras samtidigt. Energiförbrukningen i bostäder går sakta men säkert ned – med fortsatt hög komfort för boende.”

Professor Krister Wiberg, Lund:

”Staden med korta avstånd representerar en stads-byggnadsmetod som skapar frihet och egenmakt med den nåbarhet som uppnås med en serie mindre insprängda serviceenheter för funktioner i vardags-livet.

Även utökade möjligheter för kvarters- och byggnads- och snickeriarbete kombinerat med ansvar för fler gemensamma hushållsuppgifter kan ge underlag för inflytande, valfrihet och arbete. Vi tror att detta underlättar för både en lokal utkomst kombinerat

med externa uppdrag för hemmaproduktion, kanske legoverkstäder eller administrativt enkla entreprenader. På så vis kan det förmodligen skapas vardagstjänster i alla åldrar och för många yrkeskategorier.

Miljön i stråk, gator och på torg kan göras befolkade och levande, blandade av händelser och enkla “icke- konsumtiva” funktioner blandade med utspridd och decentraliserad kommers med ansvar och delägande för den lokala befolkningen. Så uppstår händelser, upplevelser och kontakter i tillfälliga eller planerade möten och uppgifter.”

80 81

Framtiden kräver omställning, utveckling och sam-verkan mellan aktörer för ett hållbart byggande. Sektorn för bostäder och lokaler står för en stor andel av Sveriges energi- och materialanvändning. För att uppnå detta krävs olika typer av initiativ. Ett miljöbyggprogram är ett sådant initiativ som ger riktlinjer, stöd och incitament för en ekolo-giskt hållbar utveckling. Det utgör en plattform för konstruktivt och strategiskt samarbete mellan kommuner och byggföretag för en ekologiskt håll-bar utveckling.

Miljöbyggprogram SYD, som antogs både i kom-munfullmäktige i Lund och i Malmö under hösten 2009, vänder sig i första hand till byggföretag som vill bygga på kommunal mark och tillämpas vid nybyggnation inom Malmö stad och Lunds kommun. Krav ställs att programmet ska följas i markanvisningsavtal och andra avtal.

I programmet föreslås olika konkreta åtgärder för ett hållbart byggande. Dessa åtgärder delas in i tre olika klasser - C (basnivå), B (bra val) och A (bästa alternativ). Byggföretagen kan själva välja klass A och B, alternativt kan kommunen kräva klass A eller B för att höja miljöprestandan vid exploatering av specifika områden. För att bygga på kommunal mark krävs alltid att minst klass C uppfyllts.

Miljöbyggprogram SYD fokuserar initialt på fyra kärnområden för ett ekologiskt hållbart byggande: Energi, Innemiljö – hälsa och komfort, Fuktskydd och Urban biologisk mångfald. Målet är att fler kärnområden tillkommer.

Byggherrarna ska redovisa hur byggnationerna uppfyllt kraven i Miljöbyggprogram SYD. Programmet är ett interaktivt verktyg som finns på: www.miljobyggprogramsyd.se Via hemsidan görs även viss information, till exempel redovisade resultat i form av ros- liknande diagram, tillgänglig för allmänheten.

Det finns tre resultat-rosor för varje projekt. Den första är ambitions-rosen som visar på bygg- herrens ambition med projektet. Den andra visar byggherrens slutredovisning av projektet. Den tredje rosen visar att byggherren nu följt upp resultatet av sin byggnation senast 24 månader efter inflyttning och vilken nivå projektet klarat av att hålla. De byggherrar som når högt uppsatta mål uppmärksammas på hemsidan. Speciellt fokus ges de byggherrar som uppnår klass A och B.

Kommunerna kan även beakta resultaten av Miljö-byggprogram SYD vid kommande projekt på kom-munal mark och tilldelning av mark. De redovisade resultaten kommer även att behöva verifieras i stickprovsundersökningar och utvärderingar. Flertalet av dessa utvärderingar kan komma att genomföras i samarbete med Lunds Universitet och Malmö högskola.

Visionen med Miljöbyggprogram SYD är att det ska leda till att en god spiral inom hållbart byggande startas i Malmö- och Lundområdet. Fler goda, tillgängliga exempel genererar ännu fler goda exempel och utvecklingen tar fart. Från passivhus till plusenergihus, från klimatneutrala bostads- områden till klimatneutrala städer.

mIljöByggprogramSydochFramtIden

Energi C

Innemiljö C

Urban biologisk mångfald B Fukt A

Exempelros 1: Poäng för ambition: 7

Energi A

Innemiljö A

Urban biologisk mångfald A Fukt A

Full pott! Fler färger/kärnområden kommer så småningom.

Energi B

Innemiljö A

Urban biologisk mångfald A Fukt B

Exempelros 2: Poäng för ambition: 11

Illustrationerna visar ”rosor” som avspeglar olika ambitionsnivåer, A, B eller C och ju högre ambitionsnivå desto större ”ros”. Byggherrarnas ambitioner visas genom de ”rosor” som framkommer när man har valt ambitionsnivå. Det görs i tre faser av byggnationen där ambitions-, resultat- och driftrosorna genereras. Dessa läggs ut på Miljöbyggprogram SYDs hemsida med det aktuella projektet, och är tillgängliga för allmänheten.

82 83

vIllaWIBergTeknisk information: Två våningar, 180 m². Kroppskända material. Exteriör och interiör målad med äggoljetempera. 250 mm cellulosafiber mellan diffusionsöppen lättbetong, ingen fuktspärr. Golv av klinker och naturoljat lärkträ i hela olimmade brädor. Självdragsventil i bimetall reglerar luftflödet. Uppvärmnings-system: solfångare, vattenmantlad kakelugn och gas. Tung stomme lagrar värme samt minskar kallras, turbulens och dammrörelser. Växthus. Jordkällare. Mulltoalett. Köksinred-ning av helträ, skyddad med bivaxlasyr och limmat med giftfritt lim.

vIllakISSReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:De gjorda utvärderingarna är enbart empiriska (komfort- och nyttoupplevelser osv). Den uppmätta energiåtgången för uppvärmning är ca 50-55 kvh/m²/år. Ambitionen har varit att väva samman ekologiska, funktionsmässiga, estetiska och inte minst ekonomiska värderingar till en harmonisk helhet. Huset har fått Malmö stads småhuspris år 2006.Teknisk information:Huset är ett så kallat lågenergihus som är utformat enligt ”hus i hus”-principen där den inre delen har aktiv uppvärm-ning (golvvärme) medan mellanrummet klimatiseras enligt passiva systemets principer: solfälla, värmelagring i tung stomme, bioklimatisering av tillluft etc.

SteglItSenReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:www.byfy.lth.se/Publikationer/3000pdf/HB_AE_LL-3048.pdfwww.byfy.lth.se/Publikationer/5000pdf/TVBH-5056OH.pdfwww.byfy.lth.se/Publikationer/5000.htm

SpoletorpReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:CÅ. Bergström. (1999). Spoletorp Södra.LKF har tagit fram en bok: ”Spoletorp Södra -ett miljöanpassat studentboende i Lund”

kvarteretjönSolSReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation: Warfvinge, Catarina. (2005). Kv. Jöns Ols i Lund – energi-snålt och lönsamt flerfamiljshus med konventionell teknik, Rapport Pnr 12809-1 Statens energimyndighet. Lunds Tekniska Högskola, Byggnadsfysikwww.hvac.lth.se/pdf/Kv_J%C3%B6ns_Ols_3.pdf

reFerenSer&teknISkInFormatIon

kajpromenadenReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:www.malmo.se/download/ 18.2c0511de10ef5277927800092/ fb30_wihlkajpromenaden_final.pdf

SkanSkaSträhUSReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:www.malmo.se/download/18.2c0511de10ef5277927800091/fb29_skanskatrahus01_final.pdfTeknisk information: 35 bostadsrättslägenheter och radhus uppförda med fasa-der och stomme av prefabricerade träelement. Bjälklagen är utförda med Södras semimassiva bjälklag. Taken har utförts med bärande limträ. Fasadernas yttre skiva utgörs av målad plywood. Lägenheterna är utrustade med sprinklers. Tryckim-pregnerat virke har undvikits i projektet.

hSBFlaggSkepparenReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Uppföljning med IVLRapport Flagghusen – Bakgrund till uppföljning av framtida energibehov daterad 2006-11-07Teknisk information: FTX aggregat i varje lägenhetA-klassade vitvarorIndividuell mätning av el, värme, kall och varmvatten.

UnIqhUSReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Svanenmärkning, SIS miljömärkning.

SolBynReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Bülow-Hübe, Helena. & Blomsterberg, Åke. Solbyn i Dalby. Utvärdering av en energisnål radhuslägenhet med glasrum. (Report TABK--92/3003). Building Science, 1992.

ekoStadenaUgUStenBorgReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:www.ekostaden.com

väStrahamnenReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation: www.malmo.se, www.ekostaden.comRapport TBHV-3045 Lund 2003, Annika Nilsson

WSpReferenser:Blomsterberg, Å., 2007. Uppföljning av energi, dagsljus och inneklimat för en kontorsbyggnad i glas under system- och bygghandlingsskedet – Hamnplan i Malmö. Beställargruppen lokaler (belok).Blomsterberg, Å., 2007. Ett nytt energieffektivt glaskontor. Energi & miljö, nr 3 mars 2007.Blomsterberg, Å., 2008. Möjligheter med kontorsbyggnader i glas i Norden – Energi och inneklimat. Energi och Byggnads-Design, Arkitektur och byggd miljö, Lunds Tekniska Högskola, rapport EBD-R-08/20.Blomsterberg, Å., 2008. Design and simulation of an energy efficient glazed office building with a double skin facade. IEECB 2008 konferensen (Improving Energy Efficiency in Commercial Buildings), Frankfurt, April 2008.Teknisk information:* Dubbelskalsfasad, där den yttre rörliga solavskärmningen (persienner) sitter skyddad för väder och vind, mellan de två fasaderna. * Glas med lågt U-värde och begränsad area (48 % av fasadarean)* Effektiv solavskärmning med solskyddsglas och yttre rörlig solavskärmning* Låg elanvändning för hyresgästerna till exempel från- varostyrd belysning* Behovsstyrd ventilation med frikyla* Systemtänkande

öStratornSkolanReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Svensson, Anders. (1998). Östratornskolan, Lund. Tidskriften Arkitektur, Nr 5, 1998Artikel i tidskriften Kretslopp nr 4/98.

gUnneSBoSkolanReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Svensson, A. Den nya skolan. Gunnesboskolan, Lund. Artikel i tidskriften Arkitektur, 1994, nr 6

FörSkolaanneStadReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Helena Bulow- Hube, Tyrens har medverkat som energiexpert i projektet.Teknisk information:Distribution värme vattenburen golvvärme, ventilation FTX, uppvärmning gas,ventilations flöden dimensionerade för skola.

SthanSgårdenReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Öppet för besökare vardagar ca kl 8 till ca 18. (Under sommaren stänger gården något tidigare.) Guidat studiebesök kostar 1 000 kr och tar ca 1,5 timme.Teknisk information: Området är ca 1 hektar stort och ligger i östra delen av St Hans Park.Återbrukstegel i golv, trappa och fasad mot växthus. Bärande konstruktion: ramverkstimmer i lärk och fura. Lerhalmsväggar med lerputs, lerfärger och kalkfärger. Masugn, solfångare och sandvärmelager.

ekologIhUSetReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Anläggningen har varit i gång i ett halvt år och prognoserna för elproduktion ser ut att uppfyllas med god marginal. Teknisk information: Total yta solceller 767 m². Toppeffekt 108 kWh.Installationen är dels som vinklade celler på tak, dels som vertikala celler på stålstativ på södergavlar och dels som lutande solavskärmning. Solavskärmning för fönster i söder ger dubbel effekt i form av minskat behov av kyla.Beräknad årlig energiproduktion 70 MWhMinskat kylbehov pga integrerad solavskärmning 25MWh.

lIndängenReferenser, forskning/utvärdering, dokumentation:Krister Wiberg, ”Riktlinjer för urbanisering av miljonprogrammens bostadsområden”.