Självständigt arbete 15hp

Att identifiera våld i nära

relationer – På

akutmottagningar.

En systematisk litteraturstudie

Författare: Rebecka Thylén &

Sofie Sönne

Handledare: Christel Borg

Examinator:

Termin: HT15

Ämne: Vårdvetenskap

Nivå: Grundnivå

Kurskod: 2VÅ60E

i

Abstrakt

Bakgrund: Många kvinnor i världen uttsäts för våld i nära relationer, IPV (intimate

partner violence). Det är vanligt förekommande att dessa kvinnor söker vård och stöd på

akutmottagningar.

Syfte: Att undersöka hur akutsjuksköterskor på ett effektivt sätt kan arbeta för att

identifiera våld i nära relation hos kvinnor.

Metod: En litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats.

Sökningförfarandet har genomförts i två databaser Cinahl och PubMed.

Resultat: Goda rutiner och kunskaper i hur en akutsjuksköterska kan identifiera IPV

samt lyhördhet och öppenhhet minskar risken för att kvinnor går förbi oidentifierade för

IPV på en akutmottagning.

Slutsats: Det finns vetenskapligt framtagna rutiner att använda för att identifiera IPV

men ofta saknas kunskap för att veta hur dessa ska användas. Kunskap i hur

akutsjuksköterskan kan ställa frågor kring IPV leder till att alla kvinnor inte identifieras

som offer för IPV. Därför behövs akutsjuksköterskorna mer utbildning och kunskap

inom området för att kunna skapa fungerande rutiner. Då det finns många arbetssätt att

använda sig av till exempel VIPS-modellen. Okunskap kring de olika arbetssätten leder

till en osäkerhet hos akutsjuksköterskan angående IPV.

Nyckelord

Akutmottagningar, akutsjuksköterskor, kvinnor, IPV, rutiner, kunskap.

Tack

Vi vill tacka Christel Borg som har varit till stor hjälp i handledning av denna uppsats.

ii

Innehållsförteckning

1 Introduktion _________________________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1 2.1 Definition av nära relation __________________________________________ 1 2.2 Kontexten på en akutmottagning _____________________________________ 2 2.3 Hur sjuksköterskan jobbar på en akutmottagning ________________________ 2 2.4 Mötet med de kvinnliga patienten ____________________________________ 3 2.5 Hur ser arbetet i Sverige ut för att identifiera våld i nära relation ____________ 3

2.6 Vanliga symtom för patienter som söker akut vård relaterat till våld i nära relation

__________________________________________________________________ 4 2.7 Omvårdnadsprocessen _____________________________________________ 4 2.8 Teoretisk referensram ______________________________________________ 5

3 Problemformulering __________________________________________________ 6

4 Syfte _______________________________________________________________ 6

5 Metod ______________________________________________________________ 6 5.1 Inklusions- och exklusionskriterier ___________________________________ 7 5.2 Sökningsförfarande ________________________________________________ 7

5.3 Databassökning och urval ___________________________________________ 7 5.4 Kvalitetsgransking ________________________________________________ 8

5.5 Dataanalys ______________________________________________________ 9

6 Forskningsetiska överväganden ________________________________________ 10

7 Resultat ____________________________________________________________ 10 7.1.1 Vikten av kontenuerliga rutiner för att identifiera IPV ________________ 10

7.1.2 Vikten av utbildning för att skapa kontinuerliga rutiner. ______________ 11

7.1.3 Probing som hjälpmedel för att identifiera IPV. _____________________ 12

7.1.4 Kunskap och utbildning som strategi för att identifier IPV. ____________ 12

7.1.5 Frågeformulär som standaliserat instrument _______________________ 13

8 Diskussion __________________________________________________________ 13 8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 13 8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 16

8.2.1 Vikten av kontinuerliga rutiner för att identifiera IPV ________________ 16

8.2.2 Vikten av utbildning för att skapa kontinuerliga rutiner. ______________ 18

8.2.3 Probing som hjälpmedel för att identifiera IPV. _____________________ 18

8.2.4 Kontinuerlig kunskap och utbildning som strategi för att identifier IPV. __ 19

8.2.5 Frågeformulär som standaliserat instrument _______________________ 21

9 Förslag till vidare forskning ___________________________________________ 22

11 Slutsatser _________________________________________________________ 22

12 Referenser_________________________________________________________ 23

iii

13 Bilagor ___________________________________________________________ II 13.1 Bilaga 1 ________________________________________________________ II

13.1.1 Pub Med, sökning 2015-10-11 __________________________________ II

13.1.2 Cinahl, sökning 2015-11-25 ____________________________________ IV

13.2 Bilaga 2 _______________________________________________________ VI 13.3 Bilaga 3 ________________________________________________________ X

Granskningsmallar ___________________________________________________ X

1

1 Introduktion

Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och tar sig många olika uttryck,

därför kommer de våldsutsatta kvinnorna att söka hjälp överallt i vården. Att fråga om

våld vid anamnesinsamlingen är ett sätt att identifiera orsaken till ohälsa hos patienten.

Den gängse bilden av våld mot kvinnor är en kvinna som kommer in med blåmärken

och andra synliga skador. Det är emellertid bara en fjärdedel som söker akuthjälp efter

den senaste misshandeln. Många våldsutsatta kvinnor söker för kronisk smärta, magont

och andra kroppsliga symptom eller psykisk ohälsa som ångest och depression. Det är

vanligt att kvinnor söker vård upprepade gånger utan att den bakomliggande orsaken

blir känd. Det är ofta som kvinnorna inte är medvetna om kopplingen mellan den

fysiska och psykiska ohälsan och de erfarenheter av våld som hon bär med sig

(Berglund & Witkowski, 2014).

2 Bakgrund

Mer än en tredjedel av alla kvinnor i världen utsätts för våld. Detta innebär att mer än en

miljard kvinnor som lever idag utsätts eller har utsatts för våld. FN:s specialrapportör

markerar att partnervåld är den absolut dominerande formen av våld mot kvinnor

(Johnsson-Latham, 2014). I det svenska samhället finns en risk att bli utsatt för olika

typer av våld. FN definierar våld mot kvinnor som en könsrelaterad våldshandling.

Våldshandling är en handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller

lidande för kvinnor. Hot som innefattar dessa handlingar ses som våld mot kvinnor vare

sig det är i offentliga eller slutna miljöer som till exempel i hemmet (Heimer, Björck &

Kunsson, 2014).

2.1 Definition av nära relation

En nära relation kan betraktas utefter olika perspektiv och konstruktioner. Enligt NCK

(nationellt centrum för kvinnofrid) är kännetecknet för en nära relation ett strakt

emotionellt band mellan individerna. Det kan vara i ett heterosexuellt förhållande eller

en samkönad relation, men även en relation mellan syskon, familj eller släktförhållande

och i denna relation kan våld i nära relation uppstå (Nationellt centrum för kvinnofrid,

2014).

2

I denna uppsats har vi valt att använda begreppet nära relation med utgångspunkt i

giftemål mellan en man och kvinna och fokus kommer att vara den utsatta kvinnan.

Enligt Johansson-Lathman (2014) är heterosexuella kvinnor överrepresenterade och

löper störst risk att drabbas av våld i nära relation.

2.2 Kontexten på en akutmottagning Majoriteten av patienterna på en akutmottagning söker vård på grund av ett eller flera

symptom. Flödet av patienter varierar beroende på olika faktorer som t.ex. årstid eller

veckodag. Detta är faktorer som inte går att styra. Dessa förutsättningar gör att

personalen på akutmottagningar under alla omständigheter måste vara beredda på att

vårda alla patienter som kommer till akutmottagningen. Det finns två huvudsakliga sätt

som patienterna tar sig till akutmottagningen. Transport kan ske via en ambulans eller

egen förmåga, via egen bil, buss eller andra alternativ. Patienterna kan även komma till

akutmottagningar via en mottagning eller avdelning (Göransson, Eldh & Jansson 2008).

2.3 Hur sjuksköterskan jobbar på en akutmottagning

Nyanlända patienter bedöms av en sjuksköterska. Det är av stor vikt att denna

bedömning görs omedelbart i anslutning till att patienten ankommer till mottagningen.

Detta är viktigt för att undvika att patienten ska utsättas för negativa konsekvenser som

resulterar till att patientens hälsa påverkas negativt (Göransson, Eldh & Jansson 2008).

Ofta jobbar sjuksköterskorna på akutmottagningar efter obekväma arbetsscheman, där

den största patienttillströmningen är under kvällar och helger när vårdcentralerna är

stängda. Sjuksköterskor upplever ofta krav från sina patienter och dess anhöriga.

Kraven innefattar hopp om adekvat och snabb vård. Förutom dessa, så ställs krav på

sjuksköterskorna från dess kollegor och andra vårdenheter (Nyström, 2003). Vid

misstanke om kvinnovåld är det viktigt att sjuksköterskan placerar kvinnan i ett enskilt

rum utan sin partner. Kvinnan ska inte lämnas ensam utan vårdpersonal ska finnas på

plats, kontinuitet eftersträvas. Våga ställa frågan rakt och ärligt, sjuksköterskan måste ge

sig tid till att lyssna. Även om kvinnans fysiska skador inte är i behov utav en

inläggning ska motivering till detta göras så att kvinnan kan återhämta sig, få lugn och

ro samt distans till sin livssituation (Landstinget kalmar län, 2010).

3

2.4 Mötet med de kvinnliga patienten

Sjuksköterskans möte med patienten är av stor betydelse. Många sjuksköterskor anser

att en del av de patienter som söker vård på en akutmottagning söker vård där i onödan

eller på fel plats. Det är även vanligt att patienter som söker vård har en annan

problematik än den som de söker för. Ofta är det patientens medicinska behov som står i

centrum eftersom att akutmottagningar koncentrerar sig på det akut medicinska

(Nyström, 2003). Besöket på akutmottagningen kan vara den enda kontakten med hälso-

och sjukvården som en våldsutsatt kvinna har. Det är därför av stort värde att

sjukvårdspersonalen på akutmottagningen ställer frågor om våld och utsatthet och att de

har tillräckliga kunskaper för att identifiera och hantera dessa kvinnor (Lindblom,

Castrén & Kurland, 2010).

2.5 Hur ser arbetet i Sverige ut för att identifiera våld i nära relation Sedan 2007 har kommuner fått bidrag av staten till utvecklingsmedel för att kunna

kvalitetsutveckla arbete för att ge stöd till kvinnor som är utsatta för våld. Målen för

arbetet uppfylldes inte.En orsak till detta kan vara att kommunerna i stor utsträckning

saknade kunskap- och metodstöd i arbetet. Därför gav 2011 regeringen ett uppdrag till

socialstyrelsen och länsstyrelsen. Detta uppdrag innefattade att fördela och följa upp

utvecklingsmedel. De skulle skapa ett nationellt och ett regionalt kunskaps- och

metodstöd, samt göra en utvärdering av uppdraget. Arbete pågick mellan 2011-2014

och syftet var att höja kunskapen och utvecklingen kring omhändertagandet av kvinnor,

utsatta för våld i nära relationer. För att strukturera arbetet har socialstyrelsen beviljat

medel till kommunerna inom utvecklingsområdena. Medlet ska användas av

kommunerna för att arbete med att utveckla förutsättningarna för en fungerande

verksamhet. Socialtjänsten arbetar med att utreda samt upptäcka våldsutsatta.

Socialtjänsten arbetaräven med insatser för att stödja, skydda och behandla, samt följa

upp insatserna. Även ideella föreningar ingår i denna satsning för att hjälpa våldsutsatta

och deras ramar är två övergripande utvecklingsområden, arbeta medstatistik samt

dokumentation. Ideelaa föreningar arbetar även med stöd, skydd och behandling.

Socialstyrelsen har arbetat för att få ett stor geografisk spridning i arbetet med

våldsutsatta kvinnor. Syftet är att stimulera en spridningen i hela landet. Därför fördelas

medel mellan många aktörer istället för att satsa större summor på enstaka aktörer.

Resultatet vid den nationella tillsynen som gjordes 2012-2013 visar att det finns en stor

skillnad kommunerna emellan. Det framgår en brist i dokumentation, utredning,

4

kompetens, kvalité, rutiner, långsiktigt stöd samt riskbedömning. För att möjliggöra en

kvalitetshöjning tog Socialstyrelsen fram föreskrifter om allmänna råd (2012:4) vid våld

i nära relation, vilket trädde i kraft 2014. En av dessa föreskrifter används som en

bedömningsmetod, FREDA, som innefattar tre bedömningsinstrument som innefattar

kortfrågor, beskrivning samt farlighetsbedömning. Dessa är framtagna för att användas

för socialtjänstens arbete samt andra verksamheter för att arbeta kring frågan angående

våld i nära relation. Kortfrågor ger personal inom bland annat hälso- och sjukvården

stöd i att ställa frågan om våld. Instrumentet används även för att ge en bredare

beskrivning av våldets karaktär samt utsträckning. Det innefattar även FREDA

farlighetsbedömning som ger kunskap om våldet kommer att fortskrider eller kan leda

till döden för den utsatte. Formuläret är framtagna för att personalen arbete ska

underlätta och skapa större kunskap kring ämnet (Socialstyrelsen, 2015).

2.6 Vanliga symtom för patienter som söker akut vård relaterat till våld i nära relation Kvinnor som söker akutsjukvård med synliga skador är det lättare att rapportera än för

de kvinnor som söker med dolda skador (Perciaccante, Carey, Susarla & Dodson,

2010). Former av symtom som kvinnorna kan ha som sökorsak är frakturer på näsben

och revben, inre blödningar och hörselskador relaterat till våldet (Leppäkosko,

Paavilainen & Åstedt- Kurki, 2011)

2.7 Omvårdnadsprocessen

Omvårdnadsprocessen är en process där sjuksköterskan systematiskt identifierar behov,

problem och resurser hos patienten. Detta för att kunna anpassa omvårdnaden till

individellt behov hos den unika patienten. Den innefattar fem steg vilka är

datainsamling, diagnos, planering,genomförade samt utvärdering. Datainsamlingen är

den första fasen i omvårdnadsprocessen och den innefattar att sjuksköterskan samlar in

data om patientens hälsotillstånd. Att samla information och lära känna patienten är en

viktig uppgift som sjuksköterskan har. Denna arbetuppgift är något som behövs ges

utrymme för att kunna genomföras systematiskt och på ett etiskt sätt. Den väsentliga

information som sjuksköterskan samlat dokumenteras sedan i patientens journal.

Modellen som används mest i Sverige anågående dokumenation är VIPS-modellen.

Modellen ger en strukturerad blick över omvårdnadsinformationen och bygger på fyra

nyckelbegrepp: välbefinnade, integretet, prevention och säkerhet (Florin, 2009).

5

2.8 Teoretisk referensram Fram tills 1986 ställdes inga juridiska krav på att sjuksköterskorna skulle föra

journalanteckningar. En ny patientjournallag krävde att alla med legitimation i vården

skulle föra journalanteckningar. Detta skulle vara ett dokument med datum, signatur och

detta dokument fick inte raderas. Den lag är idag ersatt med patientdatalagen. Ett behov

av praktiska råd kring hur en journal skulle föras utvecklades. Kraven på sjuksköterskan

ökade och omvårdnad blev ett eget ansvarsområde som inte enbart involverade läkaren.

Omvårdnaden skulle nu kunna granskas i efterhand för att visa grunden till beslut som

tagits, vilka omvårdnadsbehov som fanns samt hur dessa hade åtgärdats (Ehnfors,

Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 2013).

Vips-modellen är ett stöd för dokumentation av omvårdnad i patientjournaler. Många

sjuksköterskor anser att denna modell har hjälpt dem att finna ord för att beskriva

omvårdnad, stärkt den analytiska förmågan samt tydliggjort hur omvårdnaden bidragit i

hälso- och sjukvården (Ehnfors, et al., 2013).

Det finns två grundläggande utgångspunkter bakom VIPS-modellen, personcentrerad

vård samt omvårdnadsprocessen. Personcentrerad vård, för att tydliggöra patientens

perspektiv och medverkan i omvårdnaden. Omvårdnadsprocessen utgör ryggraden i

VIPS-modellen och det är den som struktur som ramar in sökorden. VIPS-modellen

används för att göra noteringar i patienternas journaler och kan ses som ett neutralt

språk vars avsikt är att erbjuda ett språk som är tillräckligt neutralt för att medge att

dokumentationen kan färgas av kunskap inom omvårdnaden (Ehnfors, et al., 2013).

VIPS-modellen är väl beprövad och modellen har används från 1991. Utvärderingar har

gjorts, och forskare har studerat modellen och jämfört den med andra

klassifikationsmodeller. VIPS står för fyra centrala begrepp som beskriver

omvårdnadens mål, välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet. Det finns ett

starkt stöd för dessa begrepp då de ingår i FN:s deklaration kring de mänskliga

rättigheterna, i WHO:s hälsodefinition, lagar, förordningar, empiriska studier samt i

teoretiska konstruktioner inom omvårdnad. Dessa begrepp ligger till grund för att sätta

övergripande mål i den praktisk omvårdnad. Det går att diskutera och beskriva på

avdelningen hur optimalt välbefinnandet är för den enskilde patienten. Med respekterad

6

integritet och optimal säkerhet ser akutsjuksköterska hur risken för ohälsa kan

minimeras genom preventiva åtgärder (Ehnfors, et al., 2013).

VIPS-modellens metod används för att utföra en säker vård. Genom en

omvårdnadsstatus får man en god överblick över patientens situation och olika

förhållanden som är relevanta för omvårdnaden vid den första kontakten och vårdtiden.

Under sökordet säkerhet dokumenteras bland annat risk för skada, risk för våld,

övergrepp, självskadebeteende, oförmåga att klara vardagen på ett säkert sätt. Även

säkerhets och skyddsåtgärder, begränsningar och hjälpmedel som används av

sjuksköterskan dokumeteras (Ehnfors, et al., 2013).

3 Problemformulering

Våld i nära relationer är ett vanligt förekommande fenomen som anses vara ett stort

problem för kvinnor världen över och ett hot mot hälsan. Sjukvården har ett ansvar att

upptäcka och identifiera våld mot kvinnor för att kunna ge en adekvat vård av hög

kvalité. Att behandla en kvinna för symtom såsom smärta och depression utan att

uppmärksamma våldet är inte att vårda någon med god kvalité. Genom att fråga

kvinnorna angående våldet ges en möjlighet till en dialog (Berglund & Witkowski,

2014). Vid ankomst till avdelningen har sjuksköterskan som uppgift att lyssna till

kvinnans berättelse, ett ankomstsamtal. VIPS är ett väl beprövat instrument för att

strukturerat få fram information som behövs för att ge god vård. Detta instrument är en

samling av sökord som sjuksköterskan samlar in för att bilda sig en uppfattning om

vårdbehovet (Björvell, 2011). Trots att dessa riktlinjer finns är IPV något som inte alltid

uppmärksammas på akutmottagningar.

4 Syfte

Att undersöka hur akutsjuksköterskor på ett effektivt sätt kan arbeta för att identifiera

våld i nära relation hos kvinnor.

5 Metod Metoden var en litteraturstudie där vi använde oss av kvantitativa och kvalitativa

artiklar som handlade om olika arbetssätt och rutiner som sjuksköterskor på en

7

akutmottagning kan använda i sitt arbete. Detta för att upptäcka IPV för utsatta kvinnor.

Kristenssen (2014) beskriver att en systematisk litteraturstudie är en sammanställning

av tidigare genomförda studier. Arbetet utförs i tydliga steg där en eftersökning,

granskning och sammanställning av tidigare litteratur, relevant för litteraturstudiens

syfte, använts. En mixad metod med kvalitativa och kvantitativa artiklar tillämpades i

denna litteraturstudie, detta för att få ett bredare perspektiv inom problemområdet.

5.1 Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna var att artiklarna överensstämde med syftet för studien. Artiklarna

skulle handla om kvinnor som söker vård på akutmottagningar, även artiklar med ett

urval av gravida samt missbrukande kvinnor inkluderades. Artiklarna skulle vara

skrivna på engelska eller svenska. Artiklar från hela världen inkluderades.Artiklarna

skulle även vara publicerade från 2005 till 2015. I databaser där det var möjligt att

inkludera peer-reviewed valdes att inkludera detta alternativ för att få en bättre kvalité i

sökningen. Kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår.

Exklusionskriterierna var att utesluta de artiklar som inte inriktade sig på

akutmottagningar samt de artiklar som innefattade familjevåld. Artiklar som även

beskrev hur våldet identifierades inom mödravården och pediatriska avdelningar

inkluderades men den delen som inriktade sig mot dessa områden valdes att exkluderas

då detta inte svarade på syftet.

5.2 Sökningsförfarande

I föreliggande sökning har två databaser använts, Cinahl och PubMed. Val av ämnesord

har skett via Svensk MeSH, för att få en korrekt benämning av valda ämnesord.

Ämnesorden anpassades för att få fram relevanta artiklar som stämde överens med

syftet. Forsberg & Wengström (2013) beskriver att det finns ett antal olika databaser att

söka artiklar i. Nedan kommer en beskrivning på tillvägagånssättet i de olika

databaserna. Slutligen fick vi fram åtta artiklar som används i litteraturstudien

5.3 Databassökning och urval Nedan kommer en beskrivning på tillvägagånssättet i de olika databaserna.

8

Sökningen i PubMed pågick mellan 20151011-20151125. Innan sökningen började

diskuterades vilka sökord som ansågs relevanta med utgångspunkt i syftet, detta för att

finna artiklar som svarade till syftet. Domistic violenc och battered women söktes som

MeSH-termer, då inte intimate partner violence och violence against women inte fanns

som en MeSH-term användes en fritextsökning. Dessa kombinerades med OR. Denna

kombination gjordes för att täcka ett stort område inom sökorden för våldsutatta

kvinnor. För att få fram rätt kontext och yrkeskategori användes Emergency service

hospital som en MeSH-term, Emergency nursing MeSH-term, Emergency nures

practitiones i fritextsökning. Dessa kombinerades och gav slutligen ett resultat på fyra

artiklar. Tre sycken lästes i fulltext varav en artikle blev vald till granskning. Se bilaga

1. PubMed är en referensdatabas och inriktar sig på medicin, biomedicin, odontologi

och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013).

I Chinahls databas skedde sökningarna mellan 20151011-20151125. I sökningen

kombinerades domistic violence, battered women och intimate partner violence. Dessa

söktes som headings. Violence against women söktes som fritextsökning. Vilket sedan

kombinerades så som i pubmed för att nå en bred täckning. Emergency service,

emergency nurse och emergency nurse practitioner och kombinerade dessa med OR.

Slutligen kombinerades dessa sökningar med AND och gav ett resultat på 158 artiklar.

63 abstract lästes och 47 artiklar lästes i fulltext. 15 valdes till kritisk granskning varav

åtta inkluderades i resultatet. Se bilaga 1. Val av databaser gjordes för att nå fram

relevant information då Cinahl är en databas som innehåller referenser till artiklar

rörande omvårdnad, hälso- och sjukvård, medicin, sjukgymnastik och arbetsterapi. Här

kan man hitta artiklar från hela världen (Forsberg & Wengström, 2013).

5.4 Kvalitetsgransking

Med syfte som utgångspunkt för valda artiklar granskades studierna för att undersöka

vilka som skulle bli inkluderade i litteraturstudien.Vi valde att använda redan befintliga

granskningsmalla. En för kvalitativa och en för kvantitativa studier. Detta för att det

redan finns välbeprövade malla att använda sig av. Granskningen utgick i helhet från

mallarna men vissa ändringar, då vi tog bort frågor. Detta gjordes för att utesluta de

frågor som inte var aktuella för studierna för att skapa en granskningsmall som kunde

hanteras utifrån våra kunskaper. Kristensen (2014) belyser att det inte finns någon

anledning till att göra en egen granskningsmall när en litteraturstudie som denna görs,

9

då det redan finns en mängd mallar som kan användas med viss manipulation för att

passa en uppsats. Vi började läsa igenom abstrakt för att finna vilka artiklar som passade

syftet. Vidare lästes de utvalda fulltexterna för att se vilka som skulle granskas. De

artiklar som fortfarande passade in på syftet blev utvalda att kritiskt granskas. Enligt

Kristenssen (2014) är detta ett upplägg som kan användas när man genomför en

litteraturstudie. Han menar att litteraturen ska genomgå en noggrann kritisk granskning

som görs i flera steg för att bedöma kvalitén på artiklarna. Efter att en konsensus

uppnåtts valdes dessa artiklar att granskas. Gemensamt valdes en granskningsmall.

Samtliga studier granskades var för sig för att sedan jämföras, detta för att öka

trovärdigheten i studie. Forsberg & Wengström (2013) användes för att hitta

granskningsmallar. I bilag 3 redovisas vilka artiklar som slutligen ingår i

litteraturstudien .

5.5 Dataanalys

Vi gick från helhet till delar för att finna en ny helhet i artiklarna vi valt, detta för att

uppnå ett nytt resultat. Resultatet lästes enskilt ett flertal gånger för att finna det centrala

i texten. Dessa delar diskuterades sedan tillsammans. Utifrån detta utformades utsagor

av resultaten vi fått. Vidare fick vi fram koder som slutligen ledde till olika teman,

något som gemensamt diskuterades fram. Under analysprocessen eftersträvades att inte

lägga in någon egen tolkning i texten. Exempel på teman som hittades ses i tabell 1.

Analysen genomfördes utifrån Forberg & Wengström (2013) beskrivning av

genomförandet.

Tabell 1 Exempel på dataanalys

Utsagor Kondenserade utsagor Kod Tema Checklistan för

riskfaktorer

innehållade sökord

leder till

idetnifiering av

IPV.

Vikten av

kontenuerliga

rutiner för att

identifiera IPV.

The context of the domestic

violence discussions. Which

were almost always initiated

by providers during the social

history, as a part of a checklist

of risk factors.

Våld blev nästan alltid

upptäckt under upptag av

socialt som sökord som en

del av en checklista för

riskfaktorer.

Fifty-one percent of the

registered nurses indicated that

they routinely screened all

patients for abuse, but 74%

also responded to a separate

question that they only

screened selected patients.

This finding may indicate that

registered nurses routinely

screen selected patients with

Hälften av sjuksköterskorna

uttryckte att dem utefter rutin

screenade alla patienter

angående våld. 74% svarade

att endast utvalda patienter

screenades. Resultatet

indikerar att sjuksköterskors

enbart screener patienter med

uppenbara symtom.

Det finns risk för att

patienter inte

identifieras för IPV

då sjuksköterskorn

inte screenar alla

patienter.

10

more obvious signs of abuse

but universally screen patients

only some of the time.

6 Forskningsetiska överväganden När vi läste utvalda artiklar var vi noga med att undersöka om det fanns ett etiskt

resonemang. De artiklar som inte hade ett etiskt resonemang gick vi till tidsskriften där

de publicerades för att undersöka om den hade som krav att artiklarna gått genom den

etiska kommittén, vilket artiklarna hade. Vi har valt att diskutera och haft ett etiskt

resonemang för att stärka studiens resultat. Detta gjordes genom att noggrant och

strukturerat analysera texterna. Att inte utelämna eller manipullerat delar av resultatet

för att virda resultatet till fördel för studiens syfte och resultat. Enligt Forsberg &

Wengström (2013) ska etiska övervägande göras vid en systematisk litteraturstudie.

Detta görs angående urval och presentation i resultatet. Ett tillstånd från etiska

kommittén ska anges i studien eller att etiska övervägande noggrant har övervägts i

genomförandet. Redovisning ska finnas av alla artiklar som ingår i litteraturstudien samt

att alla resultat ska presenteras. Det anses oetiskt att endast använda resultat som stödjer

forskarnas åsikter. Forsberg & Wengström (2013) betonar att fusk samt ohederlighet

inte får förekomma inom forskning och några exempel på detta är plagiat av data, stöld

samt förvrängning av forskningsprocessen.

7 Resultat I studiens resultat framkom tema som vikten av konternuerliga rutiner, probing som

hjälpmedel, kunskap och utbildning samt instrument.

7.1.1 Vikten av kontenuerliga rutiner för att identifiera IPV

När akutvårdsakutsjuksköterskorna blev tillfrågade kring hur de går tillväga för att

identifiera IPV i de situationer som de utsatta kvinnorna och deras sällskap inte själva

tar upp någon typ av våld. Akutsjuksköterskorna menade att skadorna ofta inte stämmer

överens med kontaktorsaken. Men att akutsjuksköterskorna enligt rutin letar efter

vanliga skador som är typiska för IPV som tillexempel en svullen läpp eller en blåtira då

detta indikerar på IPV (Leppäkoski, Åstedt-Kurki och Paavilainen, 2010). Ungefär

hälften av akutsjuksköterskorna uttryckte att de utefter rutin screenade alla patienter

angående våld. 74 % av akutsjuksköterskorna menade att de bara screenade utvalda

patienter vilket kan indikera att akutsjuksköterskor enbart väljer att screena patienter för

11

IPV med uppenbara tecken på våld och skador som till exempel blåmärken eller andra

synliga skador hos kvinnor (Yonaka, Yoder, Darrow och Sherck, 2007). Rutiner som

innefattar möjligheten till att ha en meningsfull konversation kring IPV var sänkt om

akutsjuksköterskan screenade patienten när partnern närvarade. Watt, Bobrow och

Moracco (2008) menar att patienter drabbade av IPV hade önskat att akutsjuksköterskan

hade som rutin att erbjuda patienterna ett telefonnummer att ringa för framtida hjälp.

När akutsjuksköterskorna blev tillfrågade kring hur de som rutin stöttade de kvinnor

som är utsatta för våld svarade de väldigt systematiskt hur de gick till väga (Watt, al et.,

2008). Genom att akutsjuksköterskorn hade en checklista för riskfaktorer samt rutiner

för att uppta anamnes och använda socialt som sökord blev våld nästan alltid upptäckt.

Vidare belyser resultatet att olika kommunikativa strategier och rutiner som en

akutsjuksköterska kan använda sig av på en akutmottagning för att nå fram till

patienterna och ta upp och diskutera samt identifiera våld. Exempel på frågor som

akutsjuksköterskorna kunde använde sig av var, ”Är du utsatt för IPV” eller ”Slår han

dig?”. Vidare beskrivs att i de samtal där våld var märkbart uppgav 16 % psykiskt våld.

34 % fysiskt våld. 6 % uppgav fysiskt och psykiskt våld. Enbart 32 % av patienterna

som uppgett att de är utsatta för våld hade detta dokumenterat i journalen (Rhodes, et

al., 2007). Akutsjuksköterskorna beskriver hur värdefulla riktlinjerna och rutiner är och

hur dessa underlättar för att sjuksköterskan ska kunna närma sig kvinnan på ett passande

sätt. De spelar även en viktig roll vid dokumentation av hälsotillstånd samt när det

gäller att få fram information om våld i närarelation (Kolbrun Svavarsdottir och

Orlygsdottir, 2008). Goda rutiner gör att akutsjuksköterskorna kan växa i sin förmåga

att hjälpa och utveckla avdelningens policy för IPV (Ambuel, Hamberger, Guse,

Melzer- Lange, Phelan och Kistner, 2013). Metoderna och rutinerna för att samtala med

kvinnorna varierade (Watt, al et., 2008) För att identifiera IPV krävs det att

akutsjuksköterskan har som rutin att observerar patienten noggrant. Det är när

akutsjuksköterskan har som rutin att ta sig tid att prata och fråga patientenerna om de

kan berätta om sina situationer, ofta berättar kvinnorna genomgående kring denna

(Leppäkoski, al et., 2010;Watt, al et., 2008).

7.1.2 Vikten av utbildning för att skapa kontinuerliga rutiner.

Yildiz, Selimen och Dogan (2014) belyser att det är viktigt att vara noga med att inte

lämna patienten ensam i samband med anamnesen. Före utbildning kring IPV ansåg 13

12

av 15 akutsjuksköterskor att detta inte var viktigt och 2 av 15 tyckte det var viktigt. Tre

månader efter utbildningen ansåg 7 av 15 akutsjuksköterskor att det inte var viktigt. 8 av

15 akutsjuksköterskor tyckte det var viktigt Rhodes et al. (2007) ger exempel på positiv

respons kring erkännande av IPV från akutsjuksköterskan som inkluderade att tillåta

patienten samtala kring sina upplevelser, samt att se till att de inte är i en uppenbar fara.

Det är även viktigt att som akutsjuksköterska upplysa kring lagar och rättigheter,

kontakta socialarbetare, visa empati och oro samt stödja och följa upp patienterna.

7.1.3 Probing som hjälpmedel för att identifiera IPV.

Cirka en tredjedel av gångerna använde sig sjuksköterskan av probing, det vill säga

fördjupande frågor, som hjälpmedel för att få vidare information kring IPV. I 10 % av

fallen gick sjuksköterskan mer djupgående i frågorna eller fick en mer detaljerad IPV-

historia genom att använda sig av probing. Patienternas erkännande var vanligare att

upptäcka i inspelningar där sjuksköterskan använde sig av probing. Genom att ställa

öppna frågor gavs en möjlighet till diskussion kring IPV, genom att sjuksköterskan gav

respons och visad empati när patienter uttrycker psykosociala problem som stress. I

följande artikel beskrivs hur sjuksköterskan får vetskap kring en traumatisk IPV historia

från en ung kvinna genom att vara lyhörd och ställa fördjupande frågor kring stress och

följa upp en utebliven menstruation (Rhodes, et al., 2007).

7.1.4 Kunskap och utbildning som strategi för att identifier IPV.

Akutsjuksköterskans kunskap kring att uppta en anamnes och historia från kvinnliga

patienter utsatta för våld ökar chanserna för att akutsjuksköterskorna ska kunna

identifier IPV. Kunskap och utbildning behövs för att autsjuksköterska ska kunna

relatera andra sjukdomstillstånd till IPV. Innan utbildning inom IPV är det enbart 40 %

av akutsjuksköterskorna som är positivt inställda till att fråga kvinnorna kring skadorna

för att utifrån dessa kunna utvärdera ett eventuellt samband (Yildiz, al et., 2014).

Leppäkoski al et. (2010) beskriver hur akutsjuksköterskorna utan utbildning och

kunskap rapporterade att dolda blåmärken gjorde det svårt att identifiera våldet då dessa

inte är lätta att direkt identifiera och koppa till IPV. Akutsjuksköterskorna erkänner att

många IPV fall går obemärkta förbi. Ambuel al et. (2013) beskriver hur

akutsjuksköterskor som fått utbildning kring IPV upplever en ökad kunskap inom

området. Enligt Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottir (2008) menar

akutsjuksköterskorna att riktlinjerna är till stor hjälp för att förbereda sig för att

13

handskas med IPV i början. Akutsjuksköterskorna beskriver att de var orliga och tyckte

det var svårt och blev generade i början vid frågor kring IPV. Efter en tid blev frågorna

en vana vilket ledde till en ökad trygghet hos akutsjuksköterskorna (Kolbrun

Svavarsdottir & Orlygsdottir, 2008). Akutsjuksköterskorsnas olika bakgrund visar hur

problem med att identifiera IPV minskar hos de som erhöll utbildning. De som fick

utbildning kring IPV förde djupare resonemang kring problematiken att identifiera IPV

än akutsjuksköterskor som inte fått genomgå någon utbildning (Leppäkoski, al et.,

2010). Efter utbildning var det mer troligt att akutsjuksköterskorna rapporterade att de

hade identifierat IPV på deras avdelning än före utbildningen. Efter utbildningen

rapporterade akutsjuksköterskorna att de hade en ökad kunskap och förståelse för IPV

(Ambuel, al et., 2013).

7.1.5 Frågeformulär som standaliserat instrument

Ett databaserat frågeformulär tog 6 minuter att genomföra. 88 % av patienterna

rapporterade att de tyckte om att använda detta instrument för att svara på frågor. Alla

förutom 1 av deltagarna som screenades genom det databaserade frågeformuläret

innehållande IPV frågor blev screenade för IPV (99,8%) jämfört med 33% som

genomförde ett frågeformulär som inte innehöll några frågor om IPV. Patienter som

genomförde de databaserade frågeformuläret med IPV frågor hade en signifikant ökad

chans att klassificeras som positiva till IPV jämfört med de som inte genomförde detta

och fick vanlig vård (Tarutman, MaCarthy, Miller, Campbell, och Kelen, 2007)

8 Diskussion

8.1 Metoddiskussion Under sökning användes två databaser. Som krav fanns att artiklar skulle besvara syfte.

Vi försökte hitta artiklar med studier gjorda i Sverige men fann inga under de sökorden

som vi valt. Detta kan ses som en svaghet eftersom artiklarna inte avser den svenska

sjukvården. Forsberg & Wengström (2013) menar att det pragmatiska kriteriet innebär

att resultatet i studien har en betydelse för praktiken. På grund av detta valdes att göra

en bred sökning med artiklar från hela världen för att vid behov exkludera världsdelar

eller länder om det skulle behövas. Sedan valdes att inkludera Skandinavien, för att få

ett perspektiv som liknar den svenska sjukvården. Andra inklusionskriterier var att

artiklarna inkluderade kvinnor som sökt vård på akutmottagningar samt

akutsjuksköterskor som jobbade på akutmottagningar för att öka chanserna att artiklarna

14

stämmer överrens med urvalet och att resultate svarar an på syftet. Forsberg &

Wengström (2013) beskriver att det är av stor vikt att val av studier ska innefatta samma

ämnesområde. Artiklar som hade ett blandat urval där pediatrik och akutsjukvård samt

förlossning representerades inkluderades i studen. Exklutionskriterierna angående dessa

artiklar var artiklar där det inte gick att urskilja i resultatet vilka delar i resultatet som

riktade sig till akutsjukvården. Forsberg & Wengström (2013) menar att urvalet ska

stämma överrens med studiens syfte. Om sökningen gjorts om hade en avgränsning

gjorts av artiklarna så att urvalet bestod av myndiga kvinnor. Detta anser vi hade sparat

mycket arbete då det tog lång tid att exkludera artiklar som inte överensstämde med

våra inklusionskriterier.

En svaghet i litteraturstudien är att vi inte avgränsade vår sökning i Pubmed till vilken

design vi använde. Enligt Kristensen (2014) är det en viktig del i sökningen att avgränsa

studien i Pubmed. Anledningen till att vi inte avgränsade sökningen är att under

sökningens gång ändrade vi design då vi även ville få fram subjektiva erfarenheter.

Detta ledde till att vi använde oss av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Forsberg

& Wengström (2013) belyser att en mixad metod kan vara bra att använda sig av då ett

specifikt fenomen kan synliggöras ur olika synvinklar. Detta anser vi vara en styrka.

Urvalet av artiklar startade med att efter sökningen lästes alla artiklars rubriker. Därefter

lästes 67 abstrakt. Efter att ha sållat ut artiklar och funnit att 50 stycken av dessa

abstrakt svarade på vårt syfte lästes dessa artiklar i fulltext. Gemensamt kom vi sedan

fram till att 15 av dessa svarade på syftet i studien. Fulltexterna lästes enskilt för att

sedan diskutera fram en konsensus i vilka artiklar som svarade an på syftet. Även detta

gjordes via triangulering, något som anser ökar trovärdigheten i studien. 15 artiklar gick

sedan vidare till granskning. Slutligen resluterade det i sju artiklar som höll en hög eller

medel kvalité och en av dessa låg kvalité. Östlundh (2012) beskriver att kvalitén och

standarden på det texter som används i ett examensarbete ska vara hög. Segesten (2012)

menar att en kritisk och medveten bedömning av källorna krävs. I studien användes en

artikel med låg kvalité, något som kan ses som en svaghet då Forsber och Wengstöm

(2013) menar att artiklar med låg kvalité inte bör inkluderas. Artikeln fick en låg

skattning i granskningen då den saknadeen röd tråd samt detaljerade beskrivningar av

vissa delar. Valet att inkludera artikeln gjordes då resultatet svarade an på syftet, även

om det från början var önskvärt att alla artiklar skulle vara hög eller medel. Något vi

15

anser öka trovärdigheten var att i sökningen i de olika databaserna fick fram en artikel

som redan inkluderades i arbetet.

Till granskningen numrerades alla artiklar för att undvika att blanda ihop dessa, samt att

vi färgmarkerade artiklarna utifrån likheter och skillnader. Friberg (2012) belyser vikten

av att ta ut likheter och skillnader i respektive studie för att i analysprocessen kunna

pendla mellan helhet och delar för att nå fram till ett slutgiltigt resultat. Detta gjordes för

att hålla struktur inför analysprocessen och för att undvika att gå miste om relevanta

delar i valda artiklar. Något som vi anser vara en styrka då vi med detta systematiska

tillvägagångsätt undviker att gå miste om viktigt material. För att öka trovärdigheten

genomfördes granskningen enskilt där vi sedan gemensamt diskuterade fram vilka

artiklar som vi ansåg höll en bra kvalité. Enligt Kristenssen (2014) är detta ett upplägg

som kan användas vid genomförandet av en litteraturstudie. Han menar att litteraturen

ska genomgå en noggrann kritisk granskning. Detta görs i flera steg för att bedöma

kvalitén på artiklarna. Efter att vi valt ut artiklarna vi skulle granska utsåg vi gemensamt

en granskningsmall för att uppnå en struktur i granskningsprocessen. Forsberg &

Erngström (2013) menar att granskningsmallar med fördel kan användas då dessa

underlättar ett systematiskt arbetssätt.

Under processens gång användes triangulering för att stärka trovärdigheten i studien.

Forsberg & Wengström (2013) beskriver att detta kan göras för att undersöka samma

fenomen i en studie ur olika synvinklar. Därför valdes att genomföra en triangulering

där vi läste och kvalitetsgranskade artiklarna var för sig för att sedan jämföra våra

resultat. Kristenssen (2014) belyser att det inte finns någon anledning till att göra en

egen granskningsmall när en litteraturstudie görs då det redan finns en mängd mallar

som kan användas och vid behov manipuleras för att passa uppsatsen. I bilaga 2 & 3

redovisas de artiklar som slutligen ingår i litteraturstudie och mallarna för respektive

metod. Vid granskningen fick vi fram artiklar vi ansåg hålla en hög, medel eller låg

kvalité. Slutligen valde vi att använda oss av de artiklar som höll medel eller hög

kvalité. Inspiration hämtades hos Forsberg & Wengströms (2013) för att hitta mallar att

använda. Mallarna var en kvalitativ och en kvantitativ mall, viss manipulation gjorde

för att passa till vårt syfte. En svaghet kan vara att vi inte använt ett poängsystem i

granskingen utan valt de artiklar som haft ett tydligt svar på syftet, väl beskriven metod

och ett relevant urval. Detta gjordes med Forsberg & Wengström (2013) som grund då

16

de belyser vikten av att forskningen omfattar syfte, frågeställning, design, urval

mätinstrument, analys och tolkning. Ändringar som gjordes var att stryka samtliga

frågor i mallarna som vi ansåg vara för detaljerade för att kunna utföra en korrekt

granskning efter våra kunskaper. Ett exempel på frågor som valts att uteslutas var frågan

om vi höll med om slutsatsen. Denna fråga ansåg vi kunde leda till tolkning från vår

sida. Detta tror vi lett till en minskad risk för bias och öka trovärdigheten i arbetet.

Något som kan ses som en styrka i arbetet är att endast åtta artiklar användes. Då det

inom forskningsområdet finns mycket artiklar som rör sig om kvinnans subjektiva

upplevelse men det saknas forskning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Något som

framkom under sökningprocessen. Forsberg & Wengström (2013) beskriver att det inte

finns någon regel på hur många studier som ska inkluderas. Det bästa är att inkludera

studier som är relevanta för litteraturstudien. Enligt Kristenssen (2014) kan avgränsning

i årtalen göras för att få fram den relevanta forskningen inom området. Även Friberg

(2012) belyser att vetenskapligt material är en färskvara och därför valde vi att avgränsa

till en tioårsperiod för att nå relevant forskning. Därför valdes ett spann på 10 år för att

hitta ett brett urval av artiklar men som ändå hade ny och relevant information.

Forsberg & Wengström (2013) användes som utgångspunkt för att analysera fram ett

resultat. Vi läste resultatet flera gånger för att ta fram de centrala delarna i texten. Sedan

delades texten upp i utsagor, kondenserad utsaga, kod och tema. För att få fram

utsagorna från artiklarnas resultat lästes resultaten var för sig. Sedan jämfördes

resultaten för att gemensamt ta fram koder och teman som svarade på litteraturstudiens

syfte. En styrka i studien är att vi under diskussionen till koder och teman var överens

om vad som ansågs centralt och relevant. Detta är något som vi anser stärker resultat.

En viss tolkning kan ha förekommit vilket kan ha påverkat resultatet.

8.2 Resultatdiskussion 8.2.1 Vikten av kontinuerliga rutiner för att identifiera IPV

I vår systematiska litteraturstudie beskrivs hur akutsjuksköterskor kan arbeta för att

identifiera IPV samt hur vidareutbildning kan leda till ökad kunskap och förståelse som

gör att akutsjuksköterskorna lättare kan identifiera IPV.

17

Studien av Leppäkoski al et. (2010) beskriver hur akutsjuksköterskorna bara screenade

utvalda patienter vilket indikerade att akutsjuksköterskor enbart väljer att screena

patienter för IPV med uppenbara tecken på våld och skador hos kvinnorna. Vi anser att

alla kvinnor ska ha samma förutsättningar att bli identifierade för IPV. VIPS-modellen

en väl beprövad metod och är bra för att identifiera IPV då en användning av de

standardiserade frågorna ökar akutsjuksköterskornas chans att ta upp IVP vid upptaget

av anamnes. Öqvist, (2008) belyser vikten av att se helheten som någonting större än

summan av delarna. Genom att akutsjuksköterskan använder sig av VIPS-modellen tror

vi att det underlättar för hen att inte missa kvinnor som är utsatta för IPV då det genom

den standardiserade modellen ger samma förutsättning för alla patienter. Petersson och

Vahlne (2010) menar att en akutsjuksköterska har som ansvar att besitta kunskap inom

omvårdnad och professionellt formulera omvårdnadshandlingar. När

omvårdnadsproblem uppstår ligger det i akutsjuksköterskans yrkesroll att med en

helhetssyn underlätta för patienten samt att hitta en lösning. Ehnfors, Ehrenberg och

Torell-Ekstrand, (2013) beskriver hur VIPS-modellen ställer frågor kring säkerhet, risk

för våld samt risk för skada och övergrepp vilket sedan dokumenteras under sökordet

säkerhet. Socialstyrelsen, (2014) presenterar 2014 ett nytt instrument (FREDA) som har

till syfte att underlätta identifiering, utredning samt dokumentation genom korta frågor

kring IPV. Där kortfrågorna används för att ge en bättre beskrivning av våldets karaktär

samt utsträckning. Något som är framtaget för att underlätta för akutsjuksköterskorna

samt för att skapa ökad kunskap kring IPV. Vi anser att dessa två modeller är bra

grundläggande rutiner för akutsjuksköterskan att ha för att identifiera IPV. Rhodes al et.

(2007) beskriver att möjligheten till att ha en meningsfull konversation kring IPV var

sänkt på grund av olika faktorer som till exempel att akutsjuksköterskan misslyckades

att ta upp och identifiera IPV. Även en utebliven förståelse hos akutsjuksköterskan för

säkerheter och risker samt bristfällighet i att ge patienten tillgängliga resurser påverkade

identifieringen av IPV. Petersson och Vahlne (2010) menar att det är väsentligt att

akutsjuksköterskan möter patienter med respekt och ser varje möte som unikt där

relation ska skapas och dialoger ska utvecklas med patienten. Det är genom

kommunikation som delaktighet och förståelse samt tillämpning av både teoretisk och

praktisk kunskap förmedlas och skapas. Kolbrun Svavarsdottir och Orlygsdottir

(2008) beskriver hur akutsjuksköterskorna anser att riktlinjer är värdefulla då de spelar

in och underlättar för att kunna närma sig kvinnan på ett passande sätt. De spelar även

18

en viktig roll vid dokumentation av hälsotillstånd samt när det gäller att få fram

information om våld i nära relation.

8.2.2 Vikten av utbildning för att skapa kontinuerliga rutiner.

Yildiz, Selimen och Dogan (2014) belyser att det är viktigt att vara noga med att inte

lämna patienten ensam i samband med anamnesen. Före utbildning kring IPV ansåg 13

av 15 akutsjuksköterskor att detta inte var viktigt och 2 av 15 tyckte det var viktigt. Tre

månader efter utbildningen ansåg 7 av 15 akutsjuksköterskor att det inte var viktigt. 8 av

15 akutsjuksköterskor tyckte det var viktigt. Vi anser att utbildning är relevant för att

akutsjuksköterskorna ska få en möjlighet till att skapa en förståelse och kunskap kring

varför kontinuerliga rutiner är viktigt. Nilsson Kajermo och Wallin (2011) menar att det

är viktigt att akutsjuksköterskor kan erbjuda sina patienter effektiva och säkra metoder

och att resurser används på ett bra sätt. Akutsjuksköterskan ska kunna reflektera över de

rutiner och metoder som finns och andvänds, samt ha kunskap till att kunna medverka i

utvecklingsarbetet. Rhodes et al. (2007) ger exempel på positiv respons kring

erkännande av IPV från akutsjuksköterskan som inkluderade att tillåta patienten samtala

kring sina upplevelser, samt att se till att de inte är i en uppenbar fara. Det är även

viktigt att som akutsjuksköterska upplysa kring lagar och rättigheter, kontakta

socialarbetare, visa empati och oro samt stödja och följa upp patienterna. Genom

utbildning och rutiner tror vi akutsjuksköterskor kommer att arbeta professionellt med

ett professionellt förhållningssätt. Rutiner leder till en säkrare och bättre vård för både

akutsjuksköterskorna och deras patienter. Öhrn (2011) beskriver hur utvecklade rutiner

skapar ett systematiskt arbetssätt som leder till en förbättrad patientsäkerhet.

8.2.3 Probing som hjälpmedel för att identifiera IPV.

Att akutsjuksköterskan använder sig av probing för att få detaljerad och djupgående

information. Genom att akutsjuksköterskan använde sig av probing och öppna frågor

gavs möjlighet till en djupare diskussion kring IPV. Probing gav även förutsättningar

för akutsjuksköterskan att ge respons och visa empati när kvinnorna uttryckte

psykosociala problem som till exempel stress (Rhodes, et al., 2007). Vi tror att detta

arbetssätt ökar akutsjuksköterskans chanser att se helheten och inte låta IPV gå förbi

oidentifierat. Öquist, (2008) belyser vikten av att kunna se helheten. Risken med

probing som arbetssätt anser vi är att kvinnorna kan uppleva att akutsjuksköterskan inte

förhåller sig professionellt och inte respekterar patientens privata sfär. Det positiva kan

trots denna risk vara att akutsjuksköterskan genom probingen får en bra inblick i

19

patientens livsvärld. Dahlberg och Segesten (2010) menar att livsvärdsteorin är

nödvändig för att kunna ge en god vård. Att vårda med ett patientperspektiv innebär att

patienten med sin individuella livsvärld utgör en utgångspunkt i vårdandet. Vi tror att

detta är viktigt för att akutsjuksköterskan ska kunna tillämpa omvårdnadsprocessen.

8.2.4 Kontinuerlig kunskap och utbildning som strategi för att identifier IPV.

Akutsjuksköterskans kunskap kring att uppta en anamnes och historia från kvinnliga

patienter utsatta för våld ökar chanserna för att akutsjuksköterskorna ska kunna

identifier IPV. Kunskap och utbildning behövs för att akutsjuksköterska ska kunna

relatera andra sjukdomstillstånd till IPV. Innan utbildning inom IPV var enbart 40 % av

akutsjuksköterskorna positivt inställda till att fråga kvinnorna kring skador för att

utifrån dessa kunna utvärdera ett eventuellt samband till IPV (Yildiz, al et., 2014).

Leppäkoski al et. (2010) beskriver hur akutsjuksköterskor utan utbildning och kunskap

rapporterade att det är svårt att identifiera våldet. Akutsjuksköterskorna erkänner att

många IPV fall går obemärkta förbi. Ambuel al et. (2013) beskriver hur

akutsjuksköterskor som fått utbildning kring IPV upplever en ökad kunskap inom

området. Enligt Kolbrun Svavarsdottir & Orlygsdottir (2008) menar

akutsjuksköterskor att riktlinjer är till stor hjälp för att förbereda sig inför att handskas

med IPV i början. Akutsjuksköterskorna beskriver att de var oroliga och tyckte det var

svårt och blev generade i början vid frågor ställda kring IPV. Efter en tid blev frågorna

en vana vilket ledde till en ökad trygghet hos akutsjuksköterskorna (Kolbrun

Svavarsdottir & Orlygsdottir, 2008). Akutsjuksköterskorsnas olika bakgrund visar hur

problem med att identifiera IPV minskar hos de som erhöll utbildning. De som fick

utbildning kring IPV förde djupare resonemang kring problematiken att identifiera IPV

än de akutsjuksköterskor som inte fått genomgå någon utbildning (Leppäkoski, al et.,

2010). Efter utbildning var det mer troligt att akutsjuksköterskorna rapportera att de

hade identifierat IPV på deras avdelning än före utbildningen. Efter utbildningen

rapporterade akutsjuksköterskorna att de hade en ökad kunskap och förståelse för IPV

(Ambuel, al et., 2013). Leppäkoski al et. (2010) menar att för att identifiera IPV krävs

det att akutsjuksköterskan har som rutin att observerar patienten noggrant. Genom att

akutsjuksköterskan får erhålla utbildning och har kunskap och som rutin att använda sig

av VIPS-modellen och FREDA tror vi att det blir lättare att identifiera IPV då detta

underlättar för patienterna att berätta kring sin situation. Nilsson Kajermo och Wallin

(2011) menar att akutsjuksköterskan kontinuerligt måste uppdatera och utveckla sina

20

kunskaper för att på så sätt kunna erbjuda en vård som är säker och av god kvalité. När

dessa metoder används som en strategi och grund för att identifiera IPV tror vi även att

det skapar ytterligare möjligheter för akutsjuksköterskan att se kvinnornas livsvärldar

och utifrån denna kunna ge en individanpassad vård. Ehnfors et al. (2013) beskriver att

VIPS-modellen är en bra metod för att identifiera omvårdnadsbehov. Dahlberg och

Segesten (2010) belyser att det är viktigt att akutsjuksköterskan fokuserar på samt

eftersträva att vilja förstår patienternas individuella livsvärldar. Då det är denna som

påverkar patienternas syn och upplevelse av hälsa, sjukdom och lidande. Rhodes et al.

(2007) menar att det är viktigt att som akutsjuksköterska förutom att upplysa kring lagar

och rättigheter, samt att tillåta patienterna att samtala kring sina upplevelser. Det är även

viktigt att visa empati och oro samt stödja och följa upp patienterna. Yildiz al et. (2014)

menar att utbildning och ökad kunskap leder till en ökad förståelse hos

akutsjuksköterskorna att samtala kring IPV. När det kommer till antalet erkännande av

IPV är detta relaterat till akutsjuksköterskans kunskap kring att uppta en anamnes från

kvinnliga patienter som är utsatta för våld och utifrån anamnesen kunna relatera andra

sjukdomstillstånd och skador till IPV. Björvell (2011) menar att dokumentation

framförallt innefattar säkerhet, integritet och kontinuitet för patienten. Vid

dokumentation saknas det i dagens läge väsentlig omvårdnadsdokumentation. Detta

anser vi även vara en brist i identifieringen av IPV. Om omvårdnadsdokumentation

saknas kan det vara svårt att se helheten hos patienten. Björvell (2011) menar att VIPS-

modellen är ett styrningsinstrument som hjälper akutsjuksköterskan att sortera och

strukturera information om patienten. Sökorden är vetenskapligt framtagna och utgör

specifika begrepp, begreppens innebörd underlättar akutsjuksköterskans arbete i att

sortera information från patienten. Med hjälp av den informationen får

akutsjuksköterskan ett bra underlag att analysera samt formulera omvårdnadsdiagnosen

som behöver åtgärdas. Leppäkoski al et. (2010) beskriver hur akutsjuksköterskorna utan

utbildning och kunskap rapporterade att dolda blåmärken gjorde det svårt att identifiera

våldet då dessa inte är lätta att direkt identifiera och koppla till IPV. Ambuel al et.

(2013) beskriver hur akutsjuksköterskor som fått träning kring IPV beskriver en ökad

kunskap inom området. Genom att akutsjuksköterskan använda sig av VIPS-modellen

tror vi det blir lättare att få en struktur i anamnesupptagningen. Med vidare utbildning

samt kunskap och genom att använda FREDA som ett komplement anser vi att

chanserna till att identifiera kvinnor drabbade av IPV på en akutmottagning ökar.

Björvell (2011) belyser att VIPS-modellen fungerar inom alla olika typer av

21

vårdspecialiteter. Kolbrun Svavarsdottir och Orlygsdottir (2008) beskriver hur

akutsjuksköterskorna var orolig i början och tyckte det var svårt innan utbildningen

startade. Vi anser att utbildning är bra då en ökad kunskap kring IPV leder till en ökad

förståelse hos akutsjuksköterskorna för de utsatta kvinnorna. En ökad förståelse anser vi

leder till en ökad kunskap vilket ger en trygghet hos akutsjuksköterskorna i sitt

arbetssätt. Kolbrun Svavarsdottir och Orlygsdottir (2008) beskriver att

akutsjuksköterskorna efter att genomgått utbildningen ansåg att riktlinjerna var till stor

hjälp för att förbereda sig för att handskas med IPV. Leppäkoski al et. (2010) beskriver

akutsjuksköterskors som fick utbildning i att identifiera IPV inte hade problematik i att

identifiera IPV eller upplevde samma osäkerhet som de akutsjuksköterskor som inte

genomgått någon utbildning. De som fick utbildning kring IPV förde djupare

resonemang kring problematiken att identifiera IPV än de akutsjuksköterskor som inte

fått genomgått någon utbildning. Ambuel al et. (2013) beskriver att efter utbildningen

rapporterade akutsjuksköterskorna att de hade en ökad förståelse för patienter utsatta för

IPV. Yildiz al et. (2014) beskriver hur utbildning ledde till att akutsjuksköterskorna

insåg vikten av en trygg miljö vilket leder till att patienterna känner sig trygga. Ambuel

al et. (2013) beskriver hur en intervention ledde till att akutsjuksköterskorna hade en

ökad förståelse för lagar och regler samt en ökad säkerhet kring att handskas med IPV.

De rapporterade även att deras arbetsplats och kollegor var bättre på att hjälpa till att

upptäcka IPV. Berlin et al. (2009) menar att arbetsmiljön är viktigt för att

akutsjuksköterskan ska kunna utföra ett bra arbete med säkra rutiner. Vi anser att det är

av stor vikt att akutsjuksköterskorna är införstådda i hur viktigt det är att få utbildning

och därför ökad kunskap kring IPV för att på så sätt minska problematiken där kvinnor

går förbi oidentifierade på akutmottagningar. Utbildning och kunskap tror vi leder till en

ökad kvalité och säkerhet i vården. Rönnberg, (2011) beskriver att enligt Hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) ska kvaliteten i verksamheten systematiskt utvecklas och

säkras.

8.2.5 Frågeformulär som standaliserat instrument

Alla förutom 1 av deltagarna som screenades genom det databaserade frågeformuläret

innehållande IPV frågor blev screenade för IPV. Jämfört med en tredjedel som

genomförde ett frågeformulär som inte innehöll några frågor om IPV. Patienter som

genomförde de databaserade frågeformuläret med IPV frågor hade en signifikant ökad

chans att klassificeras som positiva till IPV jämfört med de som inte genomförde detta

22

och fick vanlig vård (Tarutman, MaCarthy, Miller, Campbell, och Kelen, 2007). Vi

anser att om det i större utstrcäcknig användes frågeformulär som instrument hade detta

kunnat leda till att fler IPV offer upptäcktes. Att kombinera VIPS-modellen, FREDA

samt frågeformulär så hade detta bidragit till en mer täckande screening.

9 Förslag till vidare forskning Trots att det finns fram forskade rutiner och olika instrument som en akutsjuksköterska

kan använda sig utav för att identifiera IPV. Vi anser att ytterligare forskning kring hur

akutsjuksköterskorna arbetssätt kan vara orsaken till att kvinnor utsatta för IPV missas.

Även om det finns riktlinjer samt arbetssätt har vi i denna studie upplevt en brist hos

akutsjuksköterskan på kunskap kring hur arbetet kring identifieringen av IPV ska

utföras. Vi tror att vidare forskning som fokuserar på hur akutsjuksköterskan ska gå till

väga i sitt arbete kommer att resultera i en bättre vård för kvinnorna, att exempelvis

kombinera VIPS-modellen med FREDA- instrumenten. Detta tror vi hade varit en

studie som eventuellt kunnat påvisa vikten av rutiner och kunskpa kring IPV. IPV är ett

område där mycket forskning finns utifrån kvinnornas perspektiv och upplevelser, men

forskning inriktat utifrån ett sjuksköterskeperspektiv i Sverige saknas.

11 Slutsatser IPV är ett vanligt förekommande fenomen som anses vara ett stort problem för kvinnor

världen över och ett hot mot hälsan. Sjukvården har ett ansvar att upptäcka och

identifiera våld mot kvinnor för att kunna ge en adekvat vård av hög kvalité. Många

kvinnor söker vård och stöd på akutmottagningar trots detta är det många som går förbi

utan att IPV identifieras. Vår slutsats är att mer kunskap hos sjuksköterskorna behövs

för att underlätta identifiering av IPV. Att vårda en kvinna som är utsatt kräver en stor

insats där många faktorer spelar in. Akutsjuksköterskan måste ha förståelse för IPV för

att kunna vårda kvinnorna samt ha goda förutsättningar och stöd på avdelningen. Denna

litteraturstudie belyser brist på akutsjuksköterskans arbetssätt i form av kunskap och

rutiner. Även strukturen kring identifieringen behöver utvecklas. Då det finns många

arbetssätt att använda sig av till exempel VIPS-modellen. Okunskap kring de olika

arbetssätten leder till en osäkerhet hos akutsjuksköterskan angående IPV. Vi anser att

reslutatet inte kan överföras då studien inte är tillräckligt omfattande.

23

12 Referenser

Ambuel, B., Hamberger, L., Guse, C., Melzer-Lange, M., Phelan, M., & Kistner, A.

(2013). Healthcare Can Change from Within: Sustained Improvement in the Healthcare

Response to Intimate Partner Violence. Journal Of Family Violence, 28(8), 833-847

15p. doi:10.1007/s10896-013-9550-9

Berglund, A., & Witkowski, Å. (2014). Hälso- och sjukvårdens ansvar. I Heimer, G.M.,

Björck, A. & Kunosson, C. (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. (S.127-

152). (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Berlin, J., Carlström, E. & Sandberg, H. (red.) (2009). Team i vård, behandling och

omsorg: erfarenheter och reflektioner. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: en

praktisk handbok. (3.,[utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.)

Stockholm: Natur & kultur.

Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken:

välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Florin, J.(2009). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg., & L., Wallin. Omvårdnadens

grunder ansavr och utveckling.(1.uppl.) (S.47-82). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm:

Natur & Kultur.

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (S.133-143). (2., [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

24

Göransson, K., Eldh, A.C. & Jansson, A.M. (2008). Triage på akutmottagning. (1.

uppl.) Stockholm: Studentlitteratur.

Heimer, G.M., Björck, A. & Kunosson, C. (red.) (2014). Våldsutsatta kvinnor:

samhällets ansvar. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Johnsson-Lathma, G. (2014). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. I Heimer,

G.M., Björck, A. & Kunosson, C. (red.) (2014). Våldsutsatta kvinnor: samhällets

ansvar.(S.19-42). (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kristenssen, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Landstinget kalmar län. (2010). Kvinnofrid, rutiner och riktlinjer inom hälso- och

sjukvården samt tandvården vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot kvinnor. Hämtad

2016-01-04 från

http://www.ltkalmar.se/Documents/F%C3%B6r%20v%C3%A5rdgivare/V%C3%A5ld

%20i%20n%C3%A4ra%20relation/Handlingsplan%20V%C3%A5ld%20i%20n%C3%

A4ra%20relationer%202015-10-06.pdf

Leppäkoski, T., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2011). Experiences of emergency

care by the women exposed to acute physical intamate partner violence fråm the finnish

perspetctive. International Emergency Nursing, 19(1), 27-36.

doi:10.1016/j.ienj.2010.02.006.

Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P., & Paavilainen, E. (2010). Identification of women

exposed to acute physical intmate partner violence in an emergency department setting

in Finland. Scandinavian journal Of Caring Sciences, 24(4), 638-647.

doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00754.x.

Lindblom, P., Castrén, M. & Kurland, L. (2010). Akutsjukvård och våldsutsatta kvinnor.

I A. Berglund (Red.). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (ss. 127-

132). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid.

25

Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld i nära relation.

Hämtad 2015-08-11.

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relatione

r/Vald_i_nara_relationer_amnesguide/

Nilsson, K och Wallin, L.(2011) Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg., & L., Wallin.

Omvårdnadens grunder ansvar och utveckling.(1.uppl.) (S.301-331). Lund:

Studentlitteratur.

Nyström, M. (2003). Möten på en akutmottagning: om effektivitetens vårdkultur. Lund:

Studentlitteratur.

Petersson, B. & Vahlne, L. (1997). Handledning: ett vårdpedagogiskt verktyg. Lund:

Studentlitteratur.

Perciaccante, V. J., Carey, J. W., Srinivas M. Susarla, S. M., & Dodson, T. B. (2010).

“Markers for intmate partner violence in Emergency Department setting”.

Perciaccante, V J. Journal Of Oral And Maxillofacial Surgery Volume: 68 Issue: 6

(2010-06-01) p. 1219-1224. doi: 10.1016/j.joms.2010.02.010.

Rhodes, K., Frankel, R., Levinthal, N., Prenoveau, E., Bailey, J., & Levinson, W.

(2007). Improving patient care. 'You're not a victim of domestic violence, are you?'

Provider-patient communication about domestic violence. Annals Of Internal

Medicine, 147(9), 620-627 8p.

Rönnberg, L. (2011). Hälso- och sjukvårdsrätt. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Segesten, K. (2012). Användbara texter. I Friberg. F. (red.). Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (S. 47-57).(2., [rev.] uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Socialstyrelsen 2015. FREDA, att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer.

Hämtad 2015-08-11 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-15.

26

Svavarsdottir, E., & Orlygsdottir, B. (2009). Identifying abuse among women: use of

clinical guidelines by nurses and midwives. Journal Of Advanced Nursing, 65(4), 779-

788 10p. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04872.x

Trautman, D., McCarthy, M., Miller, N., Campbell, J., & Kelen, G. (2007). Intimate

partner violence and emergency department screening: computerized screening versus

usual care. Annals Of Emergency Medicine, 49(4), 526-534 9p.

Watt, M., Bobrow, E., & Moracco, K. (2008). Providing support to IPV victims in the

emergency department: vignette-based interviews with IPV survivors and emergency

department nurses. Violence Against Women, 14(6), 715-726 12p

Yildiz, Tülin, Deniz Selimen, and Duygu Dogan. 2014. "A Study Comparing the Pre-

and Post-Training Knowledge of Emergency Department Nurses in Turkey for the

Diagnosis of Physically Abused Women." Journal Of Family Violence 29, no. 5: 519-

525 7p. CINAHL with Full Text, EBSCOhost (accessed November 21, 2015).

Yonaka, L., Yoder, M., Darrow, J., & Sherck, J. (2007). Barriers to screening for

domestic violence in the emergency department.Journal Of Continuing Education In

Nursing, 38(1), 37-45 9p.

Öhrn.(2011) Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg., & L., Wallin. Omvårdnadens

grunder ansvar och utveckling.(1.uppl.) (S.371-400). Lund: Studentlitteratur.

Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (3.,

omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.

II

13 Bilagor

13.1 Bilaga 1 13.1.1 Pub Med, sökning 2015-10-11

PubMed

Sökord Resultat Antal

lästa

rubrike

r

Antal

lästa

abstrac

t

Antal

lästa

fulltexte

r

Valda till

gransknin

g

Använd

a

artiklar

1

Domesticviolence/nurs

ering

[Mesh]

39

2

Batteredwomen

[Mesh]

1898

3

Intimatepatientviolenc

e

[Mesh]

0

4

Intimatepatientviolenc

e

Ejämnesord

4616

5

Violenceagainstwome

n

[Mesh]

0

6

Violenceagainstwomen

pubmed

3348

7 1 or 2 or 4 or 6 7943

III

8

Emergency service

hospital

[Mesh]

32261

9

Emergencynursing

[Mesh]

4460

10

EmergencyNursePracti

tioners

pubmed

1253

11 9 Or 10 5408

12 8 And 11 941

13 7 And 12 4

14 13 Peerreviwedoch

från 2005-2015

4 4 4 3 1 1

IV

13.1.2 Cinahl, sökning 2015-11-25

Cinahl

Sökord Resultat

Antal lästa

rubriker

Antal

lästa

abstrac

t

Antal

lästa

fulltexter

Valda till

granskning

Använd

a

artiklar

1

Domestic

violence

-Headings

5432

2

Batteredwomen

-Headings

2657

3

Intimatepatientviolence

-Headings

5474

4

Violenceagainstwomen

-Fristextsökning

27

5

1 or 2 or 3 or 4 10793

6

Emergency service 27395

V

7

EmergencyNursePractit

ioner

263

8

6 or 7 27535

9

5 and 8 283

10

2005-2015 169

11

Peerreviwed 158 158 63 47 15 8 (1)

VI

13.2 Bilaga 2

Litteraturmatris 1 Författare Land År Titel

Syfe Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier

Urval/bortfall Metod Resultat Gradering

Karin V. Rhodes, Richard M. Frankel, Naomi Levithal, Elisabeth Prenoveau, Jannine Bailey, Wendt Levinsson. USA ,2007

“You´re Not a

victim of Domestic

Violence, Are You?”

Provider-Patient

Communication about

Domestic Violence.

Att beskriva kommunikationen angående våld i nära relation mellan sjuksköterskor och kvinnliga patienter.

Kvantitativ analys av data.

Patienter som söker vård på akutmottagningen Inklusion: Kvinnor mellan 18-65 år. Som inte var akut sjuka.

Bekvämlighetsurval. Bortfall beskrivs ej.

En randominserad kontrollerad.

Att frågan angående våld i nära relation görs i anamnesen under soicalt fakta. Det är vanligt att svaren från kvinnorna nonchaleras.

LÅG

Litteraturmatris 2 Författare/Land/År/ Titel

Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier

Urval/bortfall Metod Resultat Gradering

Lisa Yonaka, Marian K. Yoder, Janet B. Darrow, John P. Sherck. USA 2007. Barriers to Screening for Domestic Violence in the Emergency Department.

Att beskriva potentiella barriärer för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning när det handlar om att identifiera våld i nära relation.

Kvalitativ Population: Sjuksköterskor på akutmottagningar. Inklusion: Sjuksköterskor som arbetade heltid eller deltid på akutmottagningar.

Litteraturstudie

Icke exprementiell metod. Livertskala användes.

Den största barriären för att identifiera de utsatta kvinnorna var att sjuksköterskorna inte hade någon utbildning i hur frågor kring våld skulle ställas, samt att språket vart ett hinder.

HÖG

Litteraturmatris 3 Författare/Land/År/ Titel

Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier

Urval/bortfall Metod Resultat Gradering

Tuija Leppäkoski, Päivi Åstedt-Kurki, Eija Paavilainen. Finland, 2010.

Identification of women exposed to acute pysical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland

Att beskriva frekvensen av kvinnor som utsatts för IPV som söker vård på akutmottagning som uppskattas av personalen. Samt identifiering av akut IPV.

Kvantitativ/ kvantitativ (Mix metod) = triangulering

Patienter som söker vård på akutmottagningen. Inklusion: Kvinnor som kommer till akutmottagning. Bara fysiska skador relaterat till IPV Exklusion: våld som inte kan relateras till IPV

Bekvämlighetsurval. 49% bortfall

En tvärsnittsstudie Enkät och intervju.

Det största hindret att identifiera IPV är kvinnors ovilja att prata om våld, personalens bristande kunskap att ställa frågor kring IPV och kvinnors inkonsekventa förklaringar relaterat till de fysiska skadorna.

HÖG

VII

Litteraturmatris 4 Författare/Land/År/ Titel

Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier

Urval/bortfall Metod Resultat Gradering

Tülin Yildiz, Deniz Selimen, Duygu Dogan. TURKIET (2014) A Study Comparing the Pre- and Post- Training Knowlefge of Emergency Department Nurses in Turkey for the Diagnosis of Physically Abused Women.

Att fastställa kunskapsnivåer före och efter träning hos akutmottagningen sjuksköterskor på att diagnostisera kvinnor som har utsatts för våld

Kvantitativ. Två mätningar, en gång före och en gång efter utbildningen.

Population: Sjuksköterskor på akutmottagningar där utbildningen hölls. Inklusion: Sjuksköterskor arbetsverksamma på universitetssjukhus. Exklusion: Tre sjuksköterskor som genomgått en pilotstudie innan exkluderades.

Urval: Bekvämlighets

Intervju med öppna frågor, semistrukturerad

Att redan i sjuksköterskeutbildningen bör utbildning om IPV ges då denna kunskap ger ett stöd i sjuksköterskas kommande arbete.

HÖG

Litteraturmatris 5 Författare/Land/År/ Titel

Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier

Urval/bortfall Metod Resultat Gradering

Deborah E. Tarutman, MelissaL. MaCarthy, Nancy Miller, Jaquelyn C. Campbell, Gabor D. Kelen. USA, 2007 Intimate Partner Violence and Emergency Department Screening: Computerized Versus Usuale Care.

Att jämföra databaserade frågeformulär mot vanliga arbetssätt vid screening av IPV.

En kvasiexperimentell design.

Population: Patienter som söker vård på akutmottagningen. Inklusion: kvinnor över18år. Söker vård på akutmottagning. Exklusion: Akut sjuka, ej skiljbara från sin partner, de som ej kunde skriva och läsa, drogpåverkade, redan deltagit i studien.

Bekvämlighetsurval.

Datorbaserade frågeformulär, en mötning gjordes med IPV frågor och två utan.

Visar att det är en signefikatn skillanad på att använda databaserade screeeningen i att identifiera IPV än dem som inte fick IPV frågorna.

HÖG

Litteraturmatris 6 Författare/Land/År/ Titel

Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier

Urval/bortfall Metod Resultat Gradering

Erla Kolbrun Svavarsdottir, Brynja Orlygsdottir. Island, 2008. Identifying abuse among women: use of clinical guidelines by nurses and midwives.

Att identifiera förekomsten av våld mot kvinnor som söker vårdtjänster och utvärdera användningen av kliniska riktlinjer för att identifiera inter våld.

Tvärsnittsstudie.

Population: Kvinnor som söker vård på akutmottagningen och sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningen. Inklusion: kvinnor mellan 18 och 67 år. Söker vård på akutmottagning. Kunna läsa och skriva Isländska eller engelska. Exklusion:

Bekvämlighetsurval. Bortfall: Två av 103 kvinnor valde att ej delta i studien efter att fått information angående syfte.

Enkäter och intervjuer.

Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppskattade riktlinjerna, vilket ger en ökad förutsättning att identifiera våld.

HÖG

VIII

Påverkad av alkohol, droger, medicin med olagliga substanser

Litteraturmatris 7 Författare/Land/År/ Titel

Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier

Urval/bortfall Metod Resultat Gradering

Bruce Ambuel, L. Kevin Hamberger, Clare E. Guse, Marlene Melzer- Lange, Mary Beth Phelan, Amy Kistner. USA, 2013. Healthcare Can Cahnges from Within: Sustained Improvement in the Healthcare Response to Intimate Partner Violence.

Målet med studie är att utvärdera genomförandet av ett screeningsinstrument på fyra platser: två primärvården, familjmedicin kliniker, en pediatrik klinik och en akutmottagning. Detta genom att använda fyra frågor.

Kvalitativ och kvantitativ metod = mixad metod.

Population: Patienter som söker vård på akutmottagning med olika ekonomiska förutsättningar. Inklusion: Akutsjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal samt kvinnor utsatta för IPV. Exkulsion: individer som inte givit sitt samtycke exkluderades.

Bekvämlighetsurval.

Semistrukturerade intervjuer med kvantitativ analys.

Resultatet visar att efter genomförd utbildning ger en ökad kunskap av identifieringen av IPV.

HÖG

Litteraturmatris 8 Författare/Land/År/ Titel

Syfte Design Population/ inklusions- och exklusionskriterier

Urval/bortfall Metod Resultat Gradering

Melissa H. Watt, Emily A. Bobrow, Kathryn E. (Beth) Moracco. USA, 2008. Providing Support to IPV Victims in the Emergency Department Vignette-Based Interviews With IPV Survivors and Emergency Department Nurses

Att beskriva potential socialt stöd till IPV offer i vårdinrättningar enligt beredskap för att avslöja och vidta åtgärder för att ta itu med kvinnors säkerhet.

Kvalitativa intervjuer.

Population: sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar och kvinnor som varit utsatta för IPV, boende i jourhem.

Typiskt urval.

Semistrukturerade intervjuer.

Resultatet visar att kvinnorna upplevde rädsla som en barriär medan sjuksköterskorna upplevde en motvilja hos kvinnorna att samtala om våldet. Kvinnorna efterfrågade mer resurser kring vidare vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer kunskap och bättre utvecklade instrument.

HÖG

IX

X

13.3 Bilaga 3 Granskningsmallar

Forsberg & Wengström (2013)

Kvalitativ

1. Syftet med studien?

=

a. Vilken kvalitativ metod användes?

=

b. Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?

Ja: Nej:

2. Undersökningsgrupp

a. Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (inklutions och

exklutionskriterierna ska vara beskrivna.)

JA: Nej:

b. Var genomfördes undersökningen?

=

c. Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades.

=

d. Vilken urvalsmetod användes?

- Strategiskt urval

- Snöbollsurval

- Teoretisk urval

- Ej angivet

e. Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant

demografisk bakgrund).

=

f. Är undersökningsgruppen lämplig?

Ja: Nej:

3. Metod för datainsamling

a. Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde

datainsamling)?

XI

Ja: Nej:

Beskriv:

b. Beskrivs metoderna för datainsamligen tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)?

Beskriv:

c. Ange dator insamlingsmetod:

- ostrukturerade intervjuer

- halvstrukturerade intervjuer

- fokusgrupp

- observationer

- video/bandinspelning

- skrivna texter eller teckningar

d. är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)?

Ja: Nej:

4. Dataanalys

a. Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

=

b. Ange om:

- Teman är utvecklade som begrepp

- Det finns episodiskt presenterade citat

- De individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är

beskrivna

- Svaren är kodade

c. Resultatbeskrivning:

=

d. Är analys och tolkning av resultat diskuterade?

Ja: Nej:

e. Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?

Ja: Nej:

XII

f. Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?

Ja: Nej:

g. Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?

Ja: Nej:

h. Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

Ja: Nej:

i. Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns

citat av orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda

tolkningar)?

Ja: Nej:

5. Utvärdering:

a. Kan resultatet återkopplas till den unrsprungliga forskningsfrågan?

Ja: Nej:

b. Stöder insamlade data forskarens resultat?

Ja: Nej:

c. Har resultaten klinisk relevans?

Ja: Nej:

d. Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

Ja: Nej:

e. Finns risk för bias?

Ja: Nej:

f. Vilken slutsats drar författaren?

=

g. Håller du med om slutsatsen?

Ja: Nej:

Om nej, varför inte?

XIII

=

h. Ska artikeln inkluderas?

Ja: Nej:

Granskningsmall – Forsberg & wengström (2013)

Kvantitativ

1. Beskrivning av studien:

a. Forskningsmetod

- RCT

- CCT (ej randomiserad)

- Multicenter, antal center :

- Kontrollgrupp/er:

b. Patientkarakteristiska

- Antal :

- Ålder:

- Man/kvinna:

2. Kriterier för inkludering/exkludering

a. Adekvat inkludering/exklusion

Ja: Nej:

b. Intervention:

3. Vad avsåg studien att studera?

a. Vad är dess primära resp. sekundära effektmått:

b. Är urvalsförfarandet beskrivet?

Ja: Nej:

c. Representativt urval?

Ja: Nej:

XIV

d. Randomiseringsförfarandet beskrivet?

Ja: Nej: Vet ej:

e. Likvärdiga grupper vid start?

Ja: Nej: Vet ej:

f. Analyserade i den grupp som de randomiserades till?

Ja: Nej: Vet ej:

g. Blindning av patienter?

Ja: Nej: Vet ej:

h. Blindning av vårdare?

Ja: Nej: Vet ej:

i. Blindning av forskare?

Ja: Nej: Vet ej:

4. Bortfall

a. Bortfallsanalysen beskriven?

Ja: Nej:

b. Bortfallsstorleken beskriven?

Ja: Nej:

c. Adekvat statistisk medod?

Ja: Nej:

d. Etiskt resonemang?

Ja: Nej:

5. Hur tillförlitligt är resultatet?

a. Är instrumenten valida?

Ja: Nej:

XV

b. Är instrumenten reliabla?

Ja: Nej:

c. Är resultatet generalierbart?

Ja: Nej:

6. Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,

konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)

:

7. Sammanfattande bedömning av kvalitet

Hög: Medel: Låg:

Kommentar: