Att leda och utveckla skolhälsovården

Att leda och utveckla skolhälsovården

Ledningskonferens för skolsköterskor och skolläkare

Bonnierhuset

13 september

2011

Cecilia Ljung

Alla barn i Sverige

Bästa tänkbara start i livet –

liv och utveckling av personlighet

Folkhälsa

&

Barnkonvention

BKFöräldrastöd

Folkhälsoutveckling

YrkeskategorierY

N Nationella banor

N4Y2N1 N6

TunnelbanaBIS

Y5

Hälso- och sjukvård

Y3

Elevhälsan

HFSU

Bk/Fh

Barn och unga – bästa tänkbara start i livet

Vägnät för yrkesgrupper och prioriterade områden… en idéskiss…

Metoder

Trygg & säker skola

Psykisk hälsa

MI

Levnadsvanor

Delaktighet & inflytande

Cecilia Ljung

Folkhälsostrateg/

samordnare

Karlskoga och Degerfors kommuner/

partnerskapetwww.orebro.se/barnkonventionen

4

[email protected]

www.karlskoga.se

http://www.orebro.se/barnkonventionen

mailto:[email protected]

http://www.karlskoga.se/

60 minuter om…

• Nationell nivå - barnkonvention och folkhälsa, med extra fokus utifrån barnkonventionen

• Folkhälso och barnrättsperspektiv!?

• Rekommenderade och prioriterade områden

1989 1990 2002 2004 2002-2007 2007 2009 2010

BK

antas av F

N

BK

träder i kraft

Sveriges 4:e rapport

till B

arnrättskomm

ittén

Nationell strategi

BKPartnerskapet

förB

k genom

förande

Mål för

folkhälsan

En förnyad

folkhälsopolitik C

oncluding observations

Begrepp att fundera över…

• Att ha ett barnrättsperspektiv

• Att utgå från barnets perspektiv

7

• Att ha ett barnperspektiv

• Att ha ett folkhälsoperspektiv

Folkhälsa och barnrättsperspektiv

Barn har behov av…

Barn har rätt till…

Barnets eget perspektiv…

Från den vuxnes perspektiv…

Att ha ett barnperspektiv… Eller???

Barnkonventionen..• Ingen annan konvention har fått så stort stöd av världens länder – endast 2 länder som inte ratificerat…

• Innehåller 54 artiklar utan inbördes rangordning

• Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är konventionens fyra grundprinciper.

Skyldigheter för länderna:• Utnyttja sina

tillgängliga resurser maximalt för att tillgodose barnets rättigheter

• Transformation –Se över så lagstiftningen i landet överensstämmer med konventionen

• Ratificerat - lovat att följa alla artiklarna

• Rapportera till FN:s barnrättskommitté om efterlevnaden av konventionen

• Hjälpa varandra att följa artiklarna

Barnkonventionen i Sverige

• Transformation• Gett avtryck i flera av Sveriges lagar (HSL,

föräldrabalken, namnlagen, SoL, skollagen m.fl)• Utgångspunkt för svensk barnpolitik• Svenska staten ansvarig för åtagandena i BK• Kommunerna har en viktig roll vad gäller BK. • Viss kritik till Sverige från FN:s barnrättskommitté.

BarnkonventionenFN:s konvention om barnets rättigheter

Sätter normer för barns:• Hälsa och utbildning• Sociala trygghet• Rimlig levnadsstandard• Lek och fritid

Samt fastslår barnens rätt till:• Språk, identitet och kultur

14

MångfaldsperspektivetRättighetsperspektivetSjälvständighetsperspektivetResursperspektivet

Art 2 Lika värdeArt 3 Främsta rummetArt 6 Liv och utvecklingArt 12 Att få sin röst hörd

Barnkonventionen 0-18 år Ungdomspolitiken 13-25 år

Partnerskapet för BK• Partnerskapet bildades 2004 med mål att

förbättra barns villkor.

• 2008 ingick 11 kommuner förlängt samarbete i partnerskapet.

• Grund för samverkan:– Överenskommelse– Verksamhetsplan – Kommunernas egna förutsättningar &

prioriteringar

16

Prioriterade områden -ett arbetande partnerskap

• Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande.

• Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen.

• Utveckling av metoder för att mäta resultaten i arbetet.

• Spridning av kunskap om konkreta arbetssätt eller speciella projekt.

17

Sveriges fjärde rapport till barnrättskommittén

Rekommendationer/kommentarer från barnrättskommitén:

• Brister i hur kommuner, landsting och departement samverkar för att genomföra barnkonventionen.

• Bättre utbildning i barnkonventionen för de som arbetar för/med barn.



• Samordnande och heltäckande sätt för att samla in statistik om barn.

• Kommittén är bekymrad över rasism, särskilt i våra skolor och föreslog åtgärder.



• Kommittén (K) orolig över att barn inte kan påverka sin tillvaro. Därför vill K att beslut som berör barn personligen ska innehålla barnets åsikter.



• Kommittén (K) föreslår att barn ska få bättre stöd av samhället (ex. när föräldrar inte kan komma överens om vårdnad.)



• Kommittén (K)känner oro över att barns villkor skiljer sig åt i olika delar av landet. K uppmärksammar att många barn känner stress och att självmord och olika uttryck för psykisk ohälsa ökar. Ökning av barnfetma och övervikt är oroande. K vill att Sverige tar fram åtgärder som kan minska deras problem och stärka barns psykiska hälsa.



• Kommittén (K) är oroad över att många tonåriga flickor i Sverige gör abort och att unga missbrukar alkohol, röker och använder droger. Därför vill K att skolorna ska arbeta mer för att stärka ungdomars hälsa. Dessutom vill K att ungdomar ska få bättre rådgivning, hjälp och vård utan föräldrars tillstånd när det behövs.



• Kommittén (K)vill att Sverige särskilt ska satsa på att förebygga och bekämpa mobbning och då tänka särskilt på barn med funktionshinder och utländsk bakgrund.

Exempel på nationella prioriteringar och utveckling

• SKL driver utvecklingsarbete för psykisk hälsa och ungdomsdialog• 2010 – En samlad strategi för ANDT• 2010 – Strategi för att stärka barnets rättigheter, ”Handslaget” –

barnkonventionen med prio förskola/skola, sjukvård, socialtjänst• Uppbyggnad av centrala hemsidor och statistik system.• 2011 – Regeringen stödjer särskilt självmordsförebyggande

arbete, stöd till föräldrar, bra kostvanor, ökad fysisk aktivitet, minskat tobaksbruk

• 2011 - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen

• 2011 – Skollag, alkohollag

Strategi för att stärka barnets rättigheter

Prop. 2009/10:232

En utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter genom 9 strategier.

Strategi för att stärka barnets rättigheterBarnets fysiska och psykiska integritet ska respekterasi alla sammanhang.

Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.

Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.

Strategi för att stärka barnets rättigheterBeslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter.

Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan.

Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn.

Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.

Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

De elva målområdena är:1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomiska och sociala förutsättningar3. Barns och ungas uppväxtvillkor4. Hälsa i arbetslivet5. Miljöer och produkter6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7. Skydd mot smittspridning8. Sexualitet och reproduktiv hälsa9. Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel

Tre delar i vardagsarbetet

Det barn/ungdom/anhörig möter:

• Värdegrunden

- bemötandet• Kunskapsområdet

-hälsa/barnkonvention

För elevhälsan och kommunen/landstinget/huvudman:• Systematiskt hälsofrämjande/ sjukdomsförebyggande/barnrättsarbete i organisationen

IDÉVÄRLDVERKLIGHET

Från idé till verklighet

VisionerPolicy

Värderingar

Motiv/intentionLedstjärna

MålResultat

Handlingsplan

Resurser

Tidsplanering

Organisatoriskaförutsättningar

Vem?Vem?

Hur?Hur?

Varför?Varför?

Vad?Vad?

När?När?

Med vad?Med vad?

…det viktigaste idag?!

Goda exempel/metoder

MI

ICDP

Från likabehandling till Inkludering

Rymden

www.bo.se

Blås grönt

ICDP – Vägledande Samspel och Barnkonventionen

• Barnet ett subjekt med egen kompetens

• ICDP – förverkligande av barnkonventionen

• Fokus på samspel med barn och omsorgsgivare

• Ett förhållningssätt för att öka; – omsorgskvaliteten för barnet– positiv uppfattning och inställning till barnet– förståelse för barnets avsikter– lyhördhet för barnet

34

folkhälsa och barnrätt möts

Synergieffekt

uppstår när

Sammanfattningsvis• Barn har rätt!• Främjande och förebyggande arbete• Lyssna som en kanin…• Långsiktighet• Kunskap/erfarenhet och forskning• Samverka mellan kompetenser• Öka kunskap vid behov• Följ upp o samla in statistik – meranvänd!!!

37

Cecilia Ljung

[email protected]

0586-622 43 www.karlskoga.se

Tack för er uppmärksamhet!

Documents

Att leda och utveckla skolhälsovården