Att utveckla en styrmodell

Att utveckla en styrmodell

Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Utgångsläget

”Plan för vård, omsorg och rehabilitering”

Men? Hur omsätta detta i den praktiska vardagen?



Det första steget

Att omsätta och konkretisera de politiska målen?



Det första steget


?



Det första steget


?

Uppdragsplaner!



Politikens mål, ramar och förväntningar

Det första steget

Avdelningschef

Chef Uppdragsplan

Chef Uppdragsplan

Chef Uppdragsplan



Syftet med uppdragsplanen är att tydliggöra och reglera villkoren för äldreomsorgens chefer och är i sin struktur en överenskommelse mellan avdelningschef och respektive chef. Uppdragsplanen är uppdelad i två delar. Den ena delen anger ramen för själva chefsuppdraget och i den andra delen konkretiseras respektive chefs uppdrag avseende verksamhetens innehåll, åtagande, kvalitet och resurser. Den delen av uppdragsplanen är ett sätt att beskriva vad som skall utföras under året, till vilken kvalitet och med vilka resurser. Tanken är att planen skall vara ett aktivt styr- och uppföljnings-instrument, med andra ord så fastställs också vad som

skall följas upp och hur och när detta skall ske.

Uppdragsplanerna



Uppdragsplan 2008 för södra hemvårdsområdet

Överenskommelse mellan avdelningschefen för äldreomsorgsavdelningen ochhemtjänstchefen för södra området

Inledning

Ditt ansvar som chef

Som enhetschef i Lindesbergs kommun har Du ansvar för att verka för att brukare ochmedborgare i Lindesbergs kommun känner förtroende och trygghet för den verksamhet sombedrivs.

…. leda verksamheten på det södra hemvårdsområdet i Lindesbergs kommun, ………. verka för …. ….ske i dialog ….…. tillsammans med övriga chefer ansvar att utveckla äldreomsorgen ….…. ansvar för ekonomi, verksamhet, personal och arbetsmiljö..…. förutsätts samverka och samarbeta.

Denna del av planen gäller tills vidare men avstämning görs årligen.



Uppdrag 2008

Under det här avsnittet konkretiseras Ditt uppdrag vad gäller verksamhetens innehåll, åtagande,kvalitet och resurser samt hur verksamheten skall följas upp.

Åtagande1. Alla brukare skall ha en aktuell individuell vård- och omsorgsplan.

Verksamhetsanpassat uppdragDu har, tillsammans med övriga hemtjänstchefer, ett uppdrag att utveckla hemvården för att mötaframtidens behov. I detta ligger bland annat att medverka vid utarbetande/införande av ett vård-,resursfördelnings- och tidsmätningsinstrument.

UppföljningUtifrån de olika åtagandena skall verksamheten följas upp. Under den här rubriken anges alltsåvad som skall följas upp, på vilket sätt, vem som ansvarar, när det skall följas upp (olika för olikaåtaganden/kriterier etc). Den ekonomiska uppföljningen sker enligt särskild ordning.

1. Individuell vård- och omsorgsplan.Vad: Antalet personer med aktuell individuell vård- och omsorgsplan.När: Årsskiftet.Hur: Uppgifterna lämnas till Kenneth Löfgren som sammanställer.

Vad: Stickprovsundersökning (ett antal stickprov för att utröna om planen innehåller mål,åtgärder med mera och om det finns tidsangivelser för uppföljning).

När: Under året.Hur: Stickprovsundersökningen genomförs av Kenneth Löfgren.





Politikens mål, ramar och förväntningar

Det första steget

Avdelningschef

Chef Uppdragsplan

Chef Uppdragsplan

Chef Uppdragsplan

Medarbetare Uppdragsplan



U

p

p

f

ö

l

j

n

i

n

g



Känsla att något fattades

Det fattades en samlad plan för äldreomsorgen

?

En process att utveckla en verksamhetsplan, där de politiska målen definieras/tolkas och bryts ner till avdelningsnivå och där avdelningens egna mål och ambitioner beskrivs, startades.

Planen skulle också innehålla en modell för uppföljning - Ett samlat dokument.



Varför vi finns.

Hur vi vill uppfattas av medborgarna.

Vad vi på sikt vill uppnå.

Vad skall vi uppnå det närmaste året/åren.

Vad skall följas upp samt hur och när skall dettaske.

Uppdragen till enhetschefer och hemtjänst-chefer konkretiseras i form av åtaganden i deårliga uppdragsplanerna. Varje chef har sedanatt omsätta uppdragen i egna planer för sinverksamhet.

Verksamhetsidé

Kännetecken

Inriktning

PrioriteringarÅrliga

Up

pd

ragsplan

Uppföljning

Up

pd

ragsplan

Up

pd

ragsplan

Det andra steget



Kännetecken

Kännetecknen anger hur vi vill uppfattas av medborgarna, brukarna och deras anhöriga, samarbets-partners med flera avseende bemötande, kvalitet och förhållningssätt.

Det andra steget



Kännetecken

• Brukarfokus

• Kvalitativ och faktabaserad verksamhet

• Öppenhet

• Samverkan

• Attraktiva arbetsplatser

Det andra steget



Brukarfokus

Vi är i första hand till för våra brukare vilket återspeglar sig i vårt förhållningssätt. Varje människa är unik och detta är alltid den utgångspunkt som skall prägla vården och omsorgen. Att bli bemött med respekt och på ett korrekt sätt, trygghet, själbestämmande, integritet, helhetssyn, inflytande och delaktighet och rättssäkerhet är några av våra grundläggande principer.

Det andra steget



Kvalitativ och faktabaserad verksamhet

All verksamhet som bedrivs inom äldreomsorgen skall vara kunskapsbaserad samt vara en del av den lokala, regionala och nationella kunskapsuppbyggnaden. Dokumentation, utvecklingsprojekt, eventuell lokalt anknuten forskning är exempel på insatser som bidrar till att bygga upp ny kunskap.

Kvalitetsnivån inom varje delområde inom äldreomsorgen beskrivs med kvalitetsindikatorer som kontinuerlig följs upp och redovisas.

Det andra steget



Det andra steget

Inriktning

Utifrån politikens intentioner och äldreomsorgsavdel-ningens egna tankar inför framtiden har 8 områden utkristalliserats som beskriver äldreomsorgens inrikt-ning de närmaste åren. Vi menar att dessa områden är viktiga för utvecklingen av äldreomsorgen, har stor betydelse för brukarna, deras anhöriga, frivilliga och frivilligorganisationer men flera och för våra medar-betare. Inriktningsmålen har fokus på 2009-2010 (mandatperioden)



Det andra steget

Inriktning

• Lättillgänglig information

• Förebyggande verksamhet

• Inflytande och trygghet

• Metod- och verksamhetsutveckling

• Effektivitet

• Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring

• Attraktiva arbetsplatser och kompetent personal



Det andra steget

Metod- och verksamhetsutveckling

…….. Ett stort utvecklingsområde är att utveckla den målrelaterade vården, omsorgen och rehabiliteringen.

Inriktningsmål 2010

• Alla insatser skall bygga på väldefinierade behov och beslut samt vara målrelaterade i alla led. Planering och uppföljning av insatserna skall utvecklas.



Det andra steget

Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring… Kvalitet kan ses ur många olika perspektiv, dels inre kvalitet (inom organisationen) och dels yttre kvalitet (ex. medborgarnas, brukarnas upplevelse), men kvalitet kan också beskrivas på flera olika nivåer, nämligen struktur(mått), process(mått) och resultat(mått) och eventuella orsakssammanhang dem emellan.

Det finns vissa förutsättningar när man skall utveckla kvalitetsmått/indikatorer och det är att dessa skall vara mätbara och kvantifierbara, skall kunna tolkas på ett entydigt sätt och de måste täcka huvuddelen av äldreomsorgens verksamhet (ex. från ansökan/handläggning till insatsernas genomförande). Måtten skall alltså kännetecknas av vetenskaplig rimlighet/ validitet, vikt/relevans, mätbarhet och tolkningsbarhet/entydighet.

Inriktningsmål

• Kvalitetsmått/indikatorer skall tas fram som beskriver verksam-hetens kvalitet.



Det andra steget

Prioriterade områden 2008Ett exempel:

Målrelaterad vård, omsorg och rehabilitering

• I alla beslut/ordinationer skall det finnas mål som beskriver vad som förväntas uppnås med insatserna.

Kommentar: De övergripande målen skall sedan på ”utförarnivå” brytas ner till delmål som beskriver hur man skall uppnå det/de uppsatta målet/en.

• Alla brukare/patienter skall ha en aktuell vård och omsorgsplan. Planen skall utarbetas tillsammans med brukaren eller dennes företrädare.



Det andra steget

Uppföljning - ett exempel

Målrelaterad vård, omsorg och rehabilitering

Beslut/ordinationer:

Ett urval av ”beställningar” granskas 2 gånger om året - aktgranskning (enligt en fastställd tidplan).

Vård- och omsorgsplaner:

1. Antalet personer med aktuell individuell plan.

2. Ett urval av vård- och omsorgsplaner granskas en gång per år.



All verksamhet inom äldreomsorgen skall präglas av god kvalitet, vilket innebär att följande kvalitetskriterier skall vara vägledande i handläggningsprocessen.

• Den som ansöker om insats skall bli bemött på ett korrekt och respektfullt sätt.• Behovsbedömningen skall bygga på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov beaktas.• Beslut om insatsernas mål, inriktning och omfattning skall vara tydliga och kunna förstås av den som ansöker.• Alla brukare skall ha en ”aktiv” vård- och omsorgsplan.• Insatserna skall utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhöriga/närstående.• Alla beslut och vård- och omsorgsplaner skall följas upp systematiskt.

Kvalitetskriterier - exemplet ”handläggningsprocessen”



TillgänglighetMed detta menas bland annat att stödet både kan ges i akuta situationer (så långt detta är möjligt) och planerat, att delar av stödet skall vara biståndsfritt och till vissa delar kostnadsfritt.Individuellt – utifrån den som vårdarMed detta menas att stödet, så långt det är möjligt, skall planeras och genomföras utifrån den som vårdar.FlexibilitetMed detta menas att det, så långt det är möjligt, skall vara den anhöriges situation som skall styra stödet och insatserna.KontinuitetMed detta menas att det bör finnas en kontaktperson i den geografiska närheten och på de särskilda boendena och att det skall vara så få avlösare som möjligt.SamverkanMed detta menas samverkan med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att samordna anhörigstödet, engagera organisationer och frivilliga i stödet till anhöriga.

Kvalitetskriterier - exemplet anhörigstöd



Varför vi finns.

Hur vi vill uppfattas av medborgarna.

Vad vi på sikt vill uppnå.

Vad skall vi uppnå det närmaste året/åren.

Vad skall följas upp samt hur och när skall dettaske.

Uppdragen till enhetschefer och hemtjänst-chefer konkretiseras i form av åtaganden i deårliga uppdragsplanerna. Varje chef har sedanatt omsätta uppdragen i egna planer för sinverksamhet.

Verksamhetsidé

Kännetecken

Inriktning


Up

pd

ragsplan

Uppföljning

Up

pd

ragsplan

Up

pd

ragsplan

Det andra stegetU

p

p

f

ö

l

j

n

i

n

g

U

p

p

f

ö

l

j

n

i

n

g



ÄLDREOMSORGEN

PLAN FÖR VÅRD, OMSORG OCHREHABILITERING 2004-2006

Reviderad 2006-03-16



Verksamhetsberättelse2007

för äldreomsorgeni

Lindesbergs kommun

Ann- Britt LöfströmKenneth Löfgren

Äldreomsorgens skrif t- och rapportserieRapport nr 1 2008Lindesberg januari 2008

Äldreomsorgens

Verksamhetsplan2008- 2010

.

Äldreomsorgens styr- och uppföljningsmodell

Verksamhetsidé

Kännetecken

I nriktning


Uppföljning

Uppdragsplaner



Aktgranskning- en byggsten i äldreomsorgens

kvalitetsledningssystem

ArbetsrapportEva Fägerås

Kenneth Löfgren

Äldreomsorgens skrift- och rapportserieRapport nr 1Lindesberg februari 2007

Aktuellt om

Äldreomsorgeni Lindesberg- en beskrivning

Kenneth Löfgren

Äldreomsorgens skrift- och rapportserieRapport nr 3 2007Lindesberg mars 2007



Befolkningsutvecklingoch

behovsutveckling65- w år

Kenneth Löfgren

Äldreomsorgens skrift- och rapportserieRapport nr 4 2007Lindesberg maj 2007

Öppna jämförelser

Ett första försök att redovisa ett antalresultat- och resursindikatorer i jämförelse

med ett antal jämförelsekommuner

Kenneth Löfgren

Äldreomsorgens skrift- och rapportserieRapport nr 7 2007Lindesberg augusti 2007



Mål

Mål/delmål

Omsätts i praktiken

U

p

p

f

ö

l

j

n

i

n

g

Brukaren, anhöriga,

medborgare

• Kvalitetsmått/indikatorer

• Klagomålshantering

• Brukar/anhörigenkäter

• Avvikelser

• Kompetens

•Utvärderingar

•Verksamhetsmått

•Ekonomiska mått

• Etcetera

Måluppfyllelse?



Kostnad per brukare

Brukarmixanalys(Uppdelat på LSS och ordinärt /

särskilt boende)

Analys av produktivitet(insatsjämförelse)

Konsumtionsanalys(Medelkostnad per invånare och

åldergrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp)

Resultatanalys(Kostnad per resultat, KPB

kombinerat med resultat)

KOSTNAD PER BRUKARE

- Räkneskapssammandrag- Individrapportering

- Nyckeltal- Benchmarking

- Indikatorer

• Kostnad per hemtjänsttimme

• Kostnad per dygn i särskilt

boende

• Kostnad per dygn i LSS

boende för vuxna

• Brukarnöjdhet

• Brukarmix, ordinärt / särskilt

boende per grupp

• Kostnad per invånare och åldersgrupp

• Medelkostnad per åldersgrupp



Konsumtion TotalindexKommun Hjt-timme Säbo LSS boende % ytterfall, ord/säbo % ytterfall, LSSMedelkostnadKostnad per inv. TotalindexBorlänge 323 1 537 1 620 7,96% 23,65% 175 977 54 068 8,33Karlstad 362 1 914 2 141 8,41% 30,83% 195 881 54 531 5,00Östersund 410 1 392 1 770 1,44% 47,44% 174 044 52 871 5,83Hammarö 326 1 635 1 799 13,61% 37,96% 266 619 69 045 5,00Säffle 464 1 328 1 974 7,94% 18,88% 254 782 55 258 5,83Lindesberg 439 1 328 1331 2,35% 33,64% 215 932 60 503 9,17Kumla 589 1 677 1393 7,05% 37,65% 151 558 64 923 5,83Örebro 463 1 412 Saknas 7,61% Saknas 151 904 71 676 6,25Umeå 378 1 765 1 765 26,23% 34,29% 272 912 107 632 2,50Skellefteå 327 1 368 1431 1,11% 49,06% 232 341 97 198 6,67Höör 454 1 487 1 450 9,82% 29,07% 188 074 80 539 6,67Varberg 396 1 678 2 200 15,42% 18,80% 207 353 82 176 4,17Malmö Stad, VIN 374 1 290 2 048 4,83% Saknas 133 723 70 322 5,00Falun 285 1 864 Saknas 20,57% Saknas 181 117 65 634 5,00Vansbro 404 1 438 Saknas 21,00% 28,80% 324 606 113 611 3,00Markaryd 383 1 323 1468 9,07% 30,59% 234 267 74 818 6,67Robertsfors 364 1 784 2 414 18,94% 30,88% 237 955 119 580 1,67Högsby 519 1 581 2 259 25,26% 33,33% 234 507 93 736 1,67Katrineholm 335 1 307 1 885 8,29% 41,41% 252 758 59 799 6,67Älmhult 336 1 643 1 910 26,45% 46,67% 297 807 81 177 5,00Enköping 446 1 795 2 275 21,03% 30,74% 297 087 75 236 1,67

399 1 550 1 841 12,59% 33,54% 222 915 76 397 5,12

Produktivitet Brukarmix

Kostnad per brukare



Kostnad per brukareMålet är att bryta ner beräkningarna per grupp/enhet/område och koppla ihop kostnader med mera med upplevelser av kvalitet (brukare, anhöriga, medarbetare). Finns ett samband mellan hög kostnad och god kvalitet?

Brukarmix Produktivitet

Brukare Medarbetare

Bemötande

Trygghet

Inflytande

Antal ytterfall Kostnad/hemtjänst-timma/plats

Bemötande

Trygghet

Inflytande

Nästa steg



Tack för oss!

Documents

Att utveckla en styrmodell