Embed Size (px)
Citation preview
33xx
Att lära ut bridge på 3 tillfällen á 3 timmar!
© Sveriges Bridgeförbund 2001
33Micke Melander
Sid 2
Innehåll
Förberedelser
Genomförande
Inledning ...................................................3Rikskonsulenter..........................................3
FörberedelserDiskussion .................................................4Storleken ....................................................4Till start .....................................................4Viktigast.....................................................4Ingen kurs ..................................................4Internet ......................................................4Mera hjälp..................................................5Kontakter ...................................................5Besvikelse ...................................................5Hela projektet 3x3(schema)........................5
Rekrytering viktigtVarianter ....................................................6Det vanligaste.............................................6Metoder .....................................................6
Provbridge Bilder 1,2,3,4,5,6 giv 1,7............................7Visa protokollet..........................................7Giv 2-3-4 ...................................................7Räkna ut resultatet .....................................7
3x3 - Träff 1Introduktion ..............................................8Bilder 1-7, övningsbricka ...........................8Bilder 8-22, bricka 1-2 ...............................9Ev. provbridgegivar 1-4 ..............................9Bilder 23-29, bricka 3-4 .............................10
3x3 - Träff 2Utveckla budgivningen...............................11Snabbrepetera.............................................11Bilder 30-34, giv 5-8 ..................................11
3x3 - Träff 3Se helheten och tävla ..................................11Bilderna 35-38 ...........................................11Tävla med brickorna 9-16 ..........................11
Övrigt3x3 - LathundHonnörspoäng ...........................................12Stödpoäng ..................................................12Trumfstödshöjningar ..................................12Ej trumfstöd...............................................12Fråga om ess ...............................................12Bonuspoäng ...............................................12Utspel.........................................................12Att vara spelförare.......................................12
Givsamling vid provbridgeFyra givar och lite tips ................................13
Givsamling för träff 1 och 2Givarna 1-6................................................14Givarna 7-8................................................15Pedagogiska tips .........................................15
Givsamling för träff 3Givarna 9-12..............................................16Givarna 13-16............................................17
Material listaFör genomförande......................................18För instruktören .........................................18För marknadsföring, reklam och rekryt. .....18Protokoll för provbridge2 protokoll som du kan kopiera upp...........19
Till sistMålsättning med 3x3 .................................20
Sid 3
Jag tror att Du som just fått detta material i din hand vill anta en utmaning. Att börja lära ut en sport som innehåller allt; fart, spänning, problemlösning, ett roligt tävlingsmoment, kamrat-skap och möjligheter till personlig utveckling.
Materialets syfte och mål är att ge dig en introduktion i hur man kan presentera bridge för skolungdo-mar.
Just det som markerades ovan med ”hur man kan” är viktigt att komma ihåg. Detta därför att det här mate-rialet inte är någon bibel eller rätte-snöre. Det är snarare en tipssamling som du kan luta dig mot och som kanske kan hjälpa dig att göra rätt saker i rätt tid. När det kommer ”till kritan” fi nns det lika många
metoder som det fi nns instruktö-rer! INGEN metod är mer rätt än någon annan!
När du är färdig kommer du att märka något som förvånar dig. Det som tog längst tid i ditt rekry-teringsprojekt var förberedelserna. Dessa är extremt viktiga för att lyckas.
SBF har anställda konsulenter som man kan ringa om man vill ha hjälp. Dessa fi nner du i rutan ned-
till på denna sida. Är du osäker om något, vill ha hjälp eller bara vill veta något, tveka inte att kontakta dem.
En förutsättning för att den verk-samhet SBF bedriver på skolor runt om i landet ska kunna göras, är att vi har hjälp och uppbackning av
Inledning
Inledning
idéella krafter från de klubbar och distrikt som fi nns. Om bridgeklub-bens verksamhet ska fungera och utvecklas är det ett ansvar som alla i klubben delar.
Ingen är för gammal eller för ung för att lära sig spela bridge. Ingen är heller i princip för gammal eller för ung för att lära ut spelet till skolungdomar.
Innan vi börjar med förberedel-serna inför upplägget på 3x3 vill
jag bara säga att jag hoppas att du får många trevliga och rogivande stunder med din instruktörsroll i ämnet bridge!
Micke MelanderSveriges Bridgeförbund
”Fart, spänning, problem-lösning och ett roligt tävlingsmoment...”
RikskonsulenterRalf Byström
Långnäsvägen 41, 663 41 Hammarö. 054-52 14 59, 070-577 72 92. [email protected]öran Lindberg
Grönegatan 5B, 222 24 Lund. 046-808 24, 070-892 02 04. [email protected] Winther
Rönnevägen 4A, 294 35 Sölvesborg. 0456-144 66, 0703-144 661. [email protected] Melander
Bergsgatan 26, 852 36 Sundsvall. 060-15 65 68, 070-654 65 68. [email protected]
Sid 4
3x3 är ett koncept som är utarbe-tat för att på ett snabbt sätt lära ut bridge till ungdomar. Materialet kan delas in i följande moment, förberedelser, rekrytering, 3x3 och uppföljning.
3x3 handlar om att vid tre träffar under tre timmar vid varje träff ha teori och praktik enligt meto-den ”Learning by doing”. Det bety-der att man arbetar med praktiska exempel vid borden och samtidigt instruerar hur man ska göra. Dock att de får prova först och se vad som händer.
DiskussionSamtidigt som metoden ”Learning by doing” är enkel, är den också
väldigt avancerad. Detta för att man lämnar den traditionella lärarrollen och snarare blir en diskussionsle-dare i det rum man befi nner sig i. Du besitter en massa kunskap och skall förmedla denna. I den absoluta inledningen är det för dig en envägskommunikation. Men så fort korten kommer på bordet är det istället debatt och diskussion.
Storleken?Om du har större grupper än ett eller två bord, får det bli mer instruktioner än diskussioner. Det ska fortfarande diskuteras och reso-neras, men de diskussioner som då sker är med dig som diskussionsle-dare. Varje diskussion sker ”lokalt” vid varje bord.
Till start!För att dra igång behöver du en skola och dess elever. Det första som måste göras är att ta kontakt med skolan och göra upp om tid för träffar för din rekryteringsfas alternativit direkt till 3x3. När du läser detta material förutsätts att du är bridgeklubbens ansvarige om ej annat skrivs. Är du inte det, är steg två att ta kontakt med den lokala bridgeklubben, så att de är inför-stådda med vad som händer. Det är ju den som ska fortsätta din verk-samhet och ta vid där du slutat ditt arbete, efter tre gånger.
ViktigastDet viktigaste du har att planera, är
planen över hur du skall agera när 3x3 projektet är genomfört. Tyvärr är det alltför vanligt att instruktörer givit sig ut på skolor utan att ha en klar uppföljning med sig. De lyckas då sällan med sin uppgift. De blir smått chockerade över att det kommer någon som är intresserad och än mer chockerad när de vill lära sig mer. Alltså staka ut färdriktningen i förväg för de du ska instruera och lära!
KOM IHÅG! Att åka till en skola och ha introduktion av bridge för att sedan inte ha något papper att sätta i händerna på de som blivit intresserade, är meningslöst.
Allt klart från start med andra ord. Många brukar vara tveksamma till
Förberedelser
Förberedelserdetta sätt att arbeta på. Man tycker att det gått så dåligt tidigare när man försökt att man undviker att göra nya försök. Men det är också en orsak till att de inte når något bra resultat.
Ingen kursOrd som kurs, skola eller lektioner är sådant som de fl esta skolelever skyr när man pratar om deras fritid. Kanske lyckas du få lektionstid och då är det skillnad. Om inte, så får det vara bridge kort och gott. Ute-lämna det andra. Vad gäller den fortsatta verksamheten som du pla-nerat in efter din provbridge (som du också inbjudit till) är det inte nödvändigt att det är en kurs eller något sådant. Det räcker om det
är en träff. TÄNK PÅ att det kan vara så att
vissa kanske vill komma, men inte kan. Det är därför viktigt att man skriver upp vem och vilka som är intresserade när man är där och har sin provbridge, eller vad man nu ägnar sig åt. Ta inte bara adress utan också mail och telefonnum-mer.
InternetSBF har arbetat fram en interaktiv bridgekurs som fi nns tillgänglig på Internet.
Adressen är www.ibridge.org.
Det är en plats på webben där intresserade kan gå in och lära sig mera samt repetera.
”Debatt och diskussion”
Sid 5
Mera hjälpFörsök få fl era från din klubb invol-verade i projektet. Även om de inte agerar på plats är det bra att eleverna får lära känna dem och få fl era bridgekontakter.
KontakterEn förutsättning som är bra att känna till på förhand är, vilken typ av presentation man skall göra och
på vilken plats. Här är det bra att veta vad man vill - vårt förslag - är att du vill genomföra 3x3. Du kan presentera detta material för den ansvarige på skolan och för-klara att detta är din arbetsplan.
Den ansvarige är ofta tveksam då hon inte vet vad du vill. Om du istället leder samtalet och berätter vad du vill, kommer de ofta att vara med på noterna.
BesvikelseMånga tror att det viktigaste är att få komma in på lektionstid och få ett par timmar. Detta är inte alltid bäst - risken är att man får med någon som sabo-terar och inte är ett smack intresse-rad av det hela. Så även om du inte kommer in på lektionstid, behöver det inte vara fel - det kan ju vara tvärtom, då det gäller aktivitetsde-len.
3x3, från start till mål!Planering
Kontakter
Rekrytering
Aktivitet
3x33x3
Uppföljning
Utvärdera
Du inleder med att noga planera alla dessa steg som ska tas. När du vet svaret på hur allt ska gå till, är du klar att starta rekryteringsdelen. Före detta måste du dock ta alla kontakter!
Du tar kontakt med klubben, med skolan och alla andra inblandade.
Här kommer du snart att få reda på vilka förutsättningar som kommer
att gälla. Ex. lektionstid eller ej.Kolla igenom vilket material som fi nns att tillgå från förbundet. Anser du dig ha vad du behöver? - starta rekryteringen. Behöver du inspiration?, - beställ idébanken från kansliet.
Du fi nner mera information under genomförande i denna folder. Det ska påpekas att 3x3 är något som ska anpassas efter skolans villkor.
Gå igenom vad som hänt från att du började planera. Fundera igenom vad som fungerat bra respektive dåligt. Sen är det bara att ändra så att du fi nner din ideala form och börja om från punkt ett, planering igen!
Det är dags att genomföra din prov-bridge. Syftet är bara att lära ut
väldigt enkel ”4-mans whist med trä-karl” och få dem intresserade. Bjud
in till 3x3 eller liknande.
När du avslutat din 3x3 utbildning är det viktigt att du har något nytt
att erbjuda. Ex. att staka ut en färd-plan för dem mot JSM par eller lag
och hur det ska gå till.
Förberedelser
Sid 6
VarianterFöljande är de vanligaste typerna av presentationer som du kommer i kontakt med: • Aulapresentation för fl era klas- ser samtidigt på skoltid• Skolpresentation för en klass i ett klassrum på skoltid - här använder man provbridge!• Fri presentation som sker på en anvisad plats i skolan. Intres- serade kommer och går under den tid man är där. Elever som kommer har rast, håltimme eller likannde. Provbridge är en självklarhet!
Ibland når man uppgörelser där man bestämmer att en fortsatt verk-samhet ska bedrivas. Det är då 3x3 och liknande upplägg är aktuellt.
Skillnaderna mellan de varianter som anges ovan är ganska stora. Man kan inte säga och göra samma saker då förutsättningarna inte är likartade.
Det vanligasteDet vanligaste alternativet som förekommer är den fria presenta-tionen. Där har man oftast lite för lite tid. Men tiden som ges brukar räcka till för att få eleverna intres-serade och att vilja gå vidare. Om möjligt ska man avstyra aula-presentationer då man inte kommer att spela provbridge. Att då för-söka sälja bridge är oerhört svårt. Men, om man spelar sin kort väl i kontakterna med skolan och ansva-riga lärare, är det inte omöjligt att få komma in på lektionstid och ha skolpresentationer. De
Förberedelser
generella principerna för att genom-föra en provbridge är fortfarande desamma. Skillnaden är att man måste intstruera en större grupp, varför allt tar lite längre tid!
MetoderMarknadsföring och rekrytering är en viktig del. Ditt provbridge arrangemang är den bästa rekry-teraren. Till det arrangemanget och till 3x3 måste rekrytering och marknadsföring bedrivas.
Vi föreslår följande plan:• Affischera Beställ hem färdiga affi scher eller tillverka egna med lokal anknytning. Se till att täcka in skolans anslagstavlor. Om det är ett riksidrottsgymnasium, missa inte att affi schera där de tränar!
• Inventera Gå igenom bridgeklubben och kolla om det fi nns barn eller barnbarn som går i skolan. Försök få dem att intressera skoleleverna för vad som komma ska.
• Informationsblad Gör i ordning ett informations- blad som informerar om vad som komma ska. På skolans expedition har varje klass oftast ett fack - här kan du be att få sprida din information. Säg samtidigt till om att du vill ha en förteckning med adresser och namn på eleverna.
• Uppvisningsspela Ta med några bridgespelare
och uppvisningsspela på skolan. Du kan beställa hem SBF:s utställning för att rama in det hela. Du ska även ha med infoblad och det vikti- gaste ta upp namn och adres- ser på de som stannar upp och vill lära sig mera. Detta är ett utmärkt komplement till att man samtidigt har en eller två per- soner som bedriver provbridge vid något annat bord. Nackde- len är att det kräver mycket per- sonal.
• Annonsera Kolla upp vad det fi nns för möjligheter att annonsera i sko- lans tidningar och informations- blad. Radannonser och liknande i dagstidningarna är oftast inte värt vad det kostar. Det är bättre att berätta för dem vad man kommer att göra och att de kommer dit och gör reportage när du genomför din aktivitet.
• Intern-TV De fl esta skolor har ett internt TV system. Här ska du se till att få komma med och informera om er aktivitet.
• Använd din kontakt! Prata igenom hur du tänker dig rekrytera elever till 3x3 med den som är din kontakt på skolan. Han eller hon kan säkert ge tips och ideér för hur man på bästa sätt kan ta tillvara på skolans resurser. Om personen inte är den som är fritidsan- svarig, bör du söka upp den som är det. Denna har ofta god kän- nedom om eleverna!
Rekrytering viktigt!
Sid 7
Provbridge är ett bra sätt att mark-nadsföra bridge på. Detta genom-för du under din rekryteringsdel om du inte fått tid direkt för 3x3. Genom att låta eleverna spela, för-står de bättre vad bridge handlar om.
Bild 1.Bridge är ett kortspel för fyra per-soner. Vi spelar ihop två och två. Vi spelar med en vanlig kortlek där esset är det högsta kortet och tvåan det lägsta.
Bild 2.I bridge använder vi oss av en bridgebricka. Den innehåller fyra fack som är märkta Nord, Syd, Öst och Väst. I vardera av dessa fack ligger 13 kort. Nord-Syd bildar ett par och Öst-Väst ett annat par.
Bild 3.Bridge går ut på att vinna så många stick som möjligt tillsammans med sin partner. Ett stick är när alla spe-lare spelat var sitt kort.
Bild 4.Du måste följa färg om du kan. Om det spelas en spader, måste du också spela en spader om du har någon. Har du inte det, lägger du ett valfritt kort i en annan färg. Lis-tigt är att spela ett kort som du tycker är dåligt och inte tror att du ska vinna på, senare i spelet.
Bild 5. Det högst spelade kortet i varje stick vinner sticket. Den som vunnit föregående stick, spelar ut i nästa stick.
Bild 6. Giv 1.Nu ska ni få lära er några specia-lare som vi använder oss av inom bridgen. Du som sitter Nord och är ”Giv” kallas för spelförare. Det är du som kommer att vara ”the big boss” på den här given. Du skall spela dina egna och din part-ners kort! Du som sitter Öst kallas för utspelare och ska starta spelet genom att spela ut ett valfritt kort. Du som sitter Syd är ”slaven i gänget” och kallas för träkarl. När utspelaren spelat ut, förvandlas han till försvarsspelare vilket även hans partner är. Träkarlen lägger, efter utspelet skett, alla sina kort på bordet, fullt synliga och sorterade i färger. Träkarlen lyder därefter bara order från spelföraren om vilket kort som ska spelas.
Bild 7.När varje spelare spelat ett kort, har man spelat färdigt det sticket. Eftersom fl era ska spela samma giv behåller varje spelare sina kort.
Vartefter korten spelas lägger man dem i en linje framför sig. Ett kort placerat som en etta, markerar ett vunnet stick för ens par. Ett stick markerat som ett minus, markerar ett förlorat stick. Glöm inte att du spelar tillsammans med den som sitter mitt emot dig. Vinner din partner sticket, gör du det också!
Visa protokollet!När varje giv spelats färdig, måste man fylla i ett protokoll. Detta har man som underlag när man skall räkna ut vem som vunnit respek-tive giv som man spelat. Eftersom alla som tävlar har exakt samma kort, spelar det ingen roll om man har dåliga eller bra kort. Det hela handlar om att vinna så mycket som möjligt! På protokollet skriver du vid rätt giv, vem som var spel-förare, hur många stick respektive par vunnit och vad man heter.
Giv 2-3-4Låt dem tävla och spela färdigt täv-lingen. Att de spelar fel och att det kanske går sakta gör ingenting. Låt eleverna ha roligt.
Räkna ut resultatet!Vem vann? När totalt fyra brickor är spelade, summeras resultatet som man presterat. Dela ut priser och informationsmaterial. Här är din uppföljningsplan och det infor-
mationsblad du gjort i ordning i förväg viktigt. Detta sätter du i händerna på dem. Det är bra om den kommande träffen hålls inom en vecka!
Provbridge
Aktivitet: Provbridge
Ditt informationsblad om hur framtiden ser ut sätter du i händerna på dem när de spelat färdigt
Sid 8
På de nästföljande tre sidorna kommer du att guidas igenom den OH-presentation som fi nns framta-gen för 3x3. OH bilderna är fram-tagna för att hjälpa dig presentera ditt budskap.
En viktig aspekt att tänka på är om du har haft provbridge med dina del-tagare eller inte. Om du haft prov-bridge kan du hoppa över bilderna 5-11 i denna presentation. Är det en blandad grupp, där vissa haft, och vissa inte, föreslår vi att du börjar från början i detta material, som om ingen vet något. De som varit med tidigare får vara i sådana fall vara med igen och repetera.
Introduktion I det inledande skedet är det vikti-gaste att du presenterar dig och lär känna din grupp. Att ta i hand och hälsa förstå gången man träffas är en självklarhet.
Bild 1.Intressanta saker som man alltid underar över är:• Ditt namn?• Din ålder?• Var bor du?• Vad jobbar du med?• Vad gör du förutom bridge?Försök hitta paralleller så att ni har någon gemensam nämnare. Ex. om det är en idrott, du kanske har spelat den tidigare, musik. spel, data eller
3x3 - Träff 1
vad det nu må vara.
När ni nu småpratat och lärt känna varandra lite närmare är det dags att starta själva bridgeutbildningen. Detta förutsätter dock att de som fi nns i din grupp redan känner var-andra. Om de inte gör det får du se till att göra någon övning där de lär känna varandra. Risken är i annant fall att de bara kommer att sitta och undra över vad det är för fi lurer som sitter och är med i den lokal ni befi nner er i.
Bild 2Inled med att berätta om att bridge är ett strategispel som bygger på ett samarbete mellan två personer. För att spela krävs i princip bara fyra
personer och en kortlek. Alla har samma tävlingsregler i hela världen. Börja tjata in att det går ut på att vinna så mycket poäng som möjligt.
Kolla vilka kortspel de lirar gör en jämförelse, tex 4-manswhist och plump. Berätta om hur man kan tävla och varför det inte spelar någon roll om man har bra eller dåliga kort.
Bild 3Hur är bridgen utbredd i Sverige och världen? 550 klubbar, 21 distrikt och vi har runt 20 000 tävlingsspe-lare. Man räknar med att det fi nns över 250 000 människor som kan spela bridge bara i Sverige. Runt 3 miljoner tävlings spelare i världen.
Bild 4Gå igenom lite tävlingsformer, att det fi ns landslag, vad dom spelar och vad vanliga medlemmar kan spela för mästerskapstävlingar.
Bild 5, övningsbrickaEfter detta är dags att lägga korten på bordet. Du instruerar dem sam-tidigt som de börjar att spela. Gå igenom tävlingsmomentet.Förklara varför bridge i princip inte har något med tur med korten att göra. Förklara vidare hur själva brickan fungerar och visa hur man skriver protokoll.
Låt dem träna på en ej preparerad kortlek med att ta ut korten, att sor-tera dem etc. Du är med och berättar om varje moment de genomför, ex. ta upp korten, sortera dem i färger, berätta vilka som spelar tillsammans osv. I princip kan man säga att du är en guide som vägleder dem genom deras livs första bridgegivar.
Bild 6De kommer säkert att undra över varför de inte skall blanda. Här kan du förklara för dem att under din introduktion har du för avsikt att visa dem de mest vanliga momenten inom bridgen och därför är givarna preparerade för dem.
Vad går bridge ut på? Berätta om att man skall vinna stick, hur går ett stick till, man spelar medurs i tur och ordning. Att högst vinner och fortsätter spela i nästa stick.
Bild 7Gå igenom det här med att följa färg, sakmomentet och repetera att det är ett parspel.
Mest det grundläggande!
”Instruktören är en guide i bridge-världen där ungdomarna, beroende på engagemang, jagar kunskap”
Sid 9
Bild 8Vem vinner sticket?, vem fortsätter att spela på? Hur många stick kan man vinna, när är spelet slut.
Bild 9. Bricka 1Gå igenom begreppen utspelare, trä-karl, försvarsspelare och spelförare. Låt dem börja med bricka 1. Instru-tera dem under tiden. Det betyder att de inte har någon budgivning på den första brickan.När utspelet kommit och träkarlen lagt upp sina kort bromsar du upp det hela och byter bild
Bild 10När alla spelare spelat ett stick skall de markera dem prova en gång med den färg de valt att spela ut. De skall markera som en etta om PARET vinner sticket och som ett minus om de förlorat.Ta tillbaka korten igen när de spelat första stick och markerat. Byt till nästa bild.
Bild 11Repetera enligt instruktionen på OH-bilden om hur man vinner i bridge. Låt korten ligga kvar och byt bild igen.
Bild 12Fokusera på den som är spelförare och instruera den personen att göra en spelplan. Låt mallen ligga uppe så de kan tjuvkika. Som följer:
Att vara spelförare1. Hur många stick behöver jag?2. Hur många stick har jag?3. Hur många stick saknas?4. Hur kan fi xa mina extra stick?
Bild 13Gå igenom det här med att vara utspelare. Ta upp det tidigare utspe-lade kortet. Förklara hur man över-för information genom varje spelat kort. Lär ut högsta från sekvens och
drag från lång färg. Förklara varför man väljer långa färger.
Låt dem spela fritt!
Diskutera om given vad hände. De skall ha klart för sig spelförarens roll. Och ha lärt sig att man börjar med att godspela sina egna färger - De ska också ha lärt sig att spela ut högsta från sekvens. Och att part-nern till den som spelat ut förstår vad det betyder.
Som du förstår har de nu lärt dig sig väldigt mycket på kort tid. Du fortsätter nu med samma moment och bygger på deras kunskapsbank undan för undan.
Provbridge bricka 1-2-3-4Om de inte spelat provbridge spelar de nu brickorna 1-2-3-4 för avsedda för provbridge. Missa inte att de här (om det är en skolklass) kan deltaga i skolkampen.
Bild 14, bricka 2Lägg upp den andra brickan på bordet. Gå igenom vad det innebär att spela med trumf använd OH bilden som hjälpmedel. Lär dem att man med 26 poäng skall vara i utgång. 1 sang 15-17 varför bud-givningen bör gå 1NT-3NT. Börja tjata det här med bonuspoäng för bjudna utgångar och slammar. Låt dem spela.
Bild 15Dags att införa några fl er moment till de som är försvarsspelare. Lär ut att man kan markera för intresse i färgerna genom att ”slösa” och ”spara” genom att lägga höga och låga kort när man sakar.
Bild 16Dags att börja lära dem räkna hon-nörspoäng. använd OH bilden för att illustrera det hela. Använd den giv de
3x3 - Träff 1
tidigare spelat och låt dem övnings-räkna tillsammans hur många poäng de fyra händerna hade.
Bild 17Gå igenom handtyper. Balanserade och obalanserade. Fokus på vad som är balans. Balanserad hand 4-4-3-2, 4-3-3-3, 5-3-3-2. Återvänd återigen till den tidigare given och konstatera vad de har för handtyper.
Bild 18Repetera räkna poäng och låt dem bjuda handen på bild 18. Täck över svaret.
Bild 19 Lär dem räkna poäng och se hur man vinner. ex 2hjärter med 10 stick isället för att bjuda 4 hjärter med 10 stick eller 1NT - 3NT. Använd bak-sidan på blaskan som hjälp.
Bild 20Börja prata budgivning. Som att tala ett eget språk, översätt vad en enkel budsekvens betyder: 1 ruter - 1 spader.Den som öppnar med 1 ruter lovar 12 poäng, ruter är den personens längsta färg. Den som svarar 1 spader har minst 6 poäng och spelar hellre spader än ruter och har längre spader än hjärter. Om du förklarar på det här sättet och samtidigt och förkla-rar att budgivningen är som att prata ett eget språk kommmer de säkert att förstå. Men man skall ha klart för sig att de ser budgivningen som ett trist moment som måste göras. De vill spela och kolla in vad som blev resultatet av det hela och se vem som vann. Lär dem söka gemensam färg.
Bild 21Kolla OH bilden, hur många poäng?
Bild 22Lär ut poänggränserna för olika
Sid 10
3x3 - Träff 1
utgångsgränser. Poängtera att det är tillsammans med partnern.
Bild 23Gå tillbaka till vad som själva spelet går ut på. Att vinna så mycket poäng som möjligt. Berätta om att det fi nns bonusgränser inlagda vid utågng res-pektive slam. Förklara sambandet när när bjuder att om den ene har lovat 12 och att den andre har 14 så skall de bjuda utgång.
Varför hålla på att räkna poäng? - Sträva efter att nå bonuspoäng 3NT, 4 hö, 5 lå, slammar…
Bild 24, bricka 3Låt dem fundera och svara på frågan. Förklara utgångsgränserna 25, 26, 28, 32 och 36+ addera och bjud ut!Dags att lägga en ny giv på bordet. Låt dem spela den tredje där de skall bjuda slam. Målet är att de skall repetera allt de lärt sig från utspel till godspelning och markeringar samt att bjuda.
Bild 25Diskutera om budgivningen 1NT - 6 NT; hur kan man veta det? Dra slutsatser av HP och att det fi nns totalt 40 HP i kortleken och att man därför kan veta vad partnern har på ett ungefär. Berätta lite om att det fi nns mängder med specialbud, ex. 4NT essfråga. Skälet till detta är för att ”reta” deras intresse lite att bud-givningen trots allt kan vara intres-sant. Detta skall du inte lära ut, utan bara informera om.
Bild 26Dags att träna lite spelteknik. Att spela med trumf - att ta stölder kors och tvärs! Gå igenom och låt dem spela. Ta gärna ut korten ur någon spelad bricka och låt dem prova sjäva vid bordet. Förutsätt att det är uttrumfat. Förklara att även försva-ret kan korsstjäla om man som spel-
förare inte trumfar ut.
Bild 27Dags att börja bjuda med trumf - försök få dem att se en helhet i bud-givningen. Guida via OH bilden och täck över textdelarna. Låt dem bjuda...
Bild 28Introducera inkliv - visa att alla kan vara med och bjuda. Inte förren det gått tre pass i följd är det dags att börja bjuda.
Bild 29, bricka 4Det här kommer det inte att lyckas med tänker de. Berätta om de små roliga röda och blå lapparna. Lär ut att bud över 2 spader och att man tar fram den röda är detsamma som - Straffdubbling! Här skall vi ha fullt pröjs! Allt för att lära in - här skall vi får mera poäng! Vi spar alltså det här med UD till senare. Om du vill kan
du illustrera ett exempel där de inte kan bjuda för att förklara att man då lämpligen använder den röda för att berätta om alla dessa händer.
Låt dem spela bricka 4 där de skall repetera begreppen spela med trumf och ta stölder.
Nu har de lärt sig sanslöst mycket under drygt tre timmar. Men i prin-cip kan de blanda och ge och spela själva hur de vill.
Målet vid den andra träffen är att snabbrepetera visa delar och att bygga på deras kunskap och lägga in lite trix på vägen här och där…
Lämna ut kopior till deltagarna på de bilder du visat. Ge dem också blas-kan 1 och 2 samt boken Steget(t). Då har de det material de kan tänkas behöva för att förkovra sig inför nästa gång.
Sid 11
Innehållet i den andra träffen är egentligen detsamma som vid den första. Du kan använda samma bilder som du använde för att snabbt repetera.
Se till att alla har den lathund du delat ut. Den kan de ha och kika på
när de bjuder och spelar. Den inne-håller de väsentligaste delarna - och är ett bra stöd framförallt när det rör sig om budgivning.
SnabbrepeteraBilderna 15-29.
Bild 30Markeringar. Högt kort = EJ intresse - slösa… Lågt kort = intresse - spara - eller kan inte spela bättre…
Bild 31 Förklara det här med att invitera. När accepterar man och när passar
man.Bild 32Spelteknik, gå igenom vad det inne-bär att maska.
Bild 33Repetera begreppet godspela färger.
Bild 34, brickor 5,6,7,8Lär ut Blackwood, dvs. ur man bär sig åt för att fråga om ess och kung-innehav. Poängtera att de inte får fråga efter kungar om de inte har alla ess.
Låt deltagarna spela giv 5, 6, 7 och 8 och var ett stöd till dem. Instruera vartefter de spelar och repetera.
Men låt dem alltid försöka själva först!
Blanda och ge själva och träna, träna, träna…
Utveckla budgivningen!
”Guidens jobb är att leda, hålla ihop och informera gruppen”
Vi inleder med repetition igen - men väldigt snabbt. Framförallt de delar som var nya förra gången. Bild 35Vi ska prata om starka händer som har minst 20 poäng. Som vanligt fi nns ett undantag berätta om det; balanserad hand 20-21. Förklara sambandet mellan 12-14, 15-17, 18-19 och 20-21 resp. 22-24 NT. Berätta om hur man bjuder med övriga händer via 2 klöver.
Bild 36Försvåra för fi , gå igenom svaga 2 och vad de skall göra om de har bra kort som parter. Förklara att ju högra vi bjuder ju längre färger. Visa på hur svårt det är för motstån-darna att komma rätt när man snor
Se helheten och tävla!
”Pedagogiken är inte oväsentligt, men guiden ska jobba med sin per-sonlighet och allmänna bridgekun-nande på ett trevligt och roligt sätt”
utrymme för dem. Förklara också varför det kan vara rätt att betala ut på en giv, ”offringar”.
Bild 37Gå igenom spärrbud med 7 korts färger på tre läget och med åtta på fyrläget.
Bild 38
Detta är allt de får lära sig i 3x3. Nu skall de spela 8 givar tävling. Med fasta scorer. Önska dem lycka till!
Tävla med brickorna 9-16Vad gäller den fortsatta verksam-heten är det nu mycket viktigt att de har någon kontakt med den lokala bridgeklubben. De kan spela så mycket att de kan gå in och spela på triveslnivå. De bör också få veta hur de kan spela på Internet.
Men som tidigare sagts, se till att du som guide tar dem med till bridge-klubben och att de där får känna på hur det är att tävla.
3x3 - Träff 3
3x3 - Träff 2
Sid 12
3x3 - Lathund
LathundHonnörspoängDin hand har ett visst värde, varje honnör (E-K-D och kn) du har är värd följande: Ess 4 poäng Kung 3 poäng Dam 2 poäng Knekt 1 poäng
StödpoängOm du har trumfstöd, bara då, är kortfärgerna värda följande: Renons (0 kort) 3 poäng Singelton (1 kort) 2 poäng Dubbelton (2 kort) 1 poäng
TrumfstödshöjningarNär du har trumfstöd bjuder du som följer beroende på vilken styrka du har på din hand:ex. 1 spader - 2 spader 6-9 poäng 1 spader - 3 spader 10-12 poäng 1 spader - 4 spader Inte slam… 1 spader - 2 sang* 13+ poäng
* 2 sang visar trumfstöd och talar om att man kanske har gemensam styrka för att kunna spela slam.
Ej trumfstödNär man inte har trumfstöd utan söker eventuellt andra gemensamma färger, lovar ett bud följande: 1 över 1 lovar 6+ poäng 1NT över 1 lovar 6-11 poäng 2 över 1 lovar 12+ poäng
Fråga om ess Budet 4 NT frågar efter antalet ess och besvaras: 5 klöver 0 eller 4 ess 5 ruter 1 ess 5 hjärter 2 ess 5 spader 3 ess
Lathunden delas ut vid den andra träffen!
Har man alla ess kan man fortsätta med 5NT och fråga efter kungarna på samma sätt.
Bonuspoäng!Man erhåller bonuspoäng om man bjuder och spelar hem utgångar och slammar.Utgångsbonus: 3 sang (utan trumf) 9 stick 4 hjärter/spader 10 stick 5 klöver/ruter 11 stickSlambonus: 6 alla 12 stick 7 alla 13 stick
För att bjuda utgångar och slammar behöver du och din partner tillsammans ha minst: 3 sang (utan trumf) 25 poäng 4 hjärter/spader 26 poäng 5 klöver/ruter 28 poäng 6 alla 32 poäng 7 alla 36 poäng
Utspel• Lyssna på budgivningen. • Har du en sekvens ex, K-D-kn i samma färg, spela ut det högsta kortet. Det lovar de två lägre intill liggande korten. • Dra för honnör för att godspela stick. • Spela ut kortfärg mot färgkontrakt för att kanske få en stöld.
Att vara spelförare• Hur många stick behöver jag?• Hur många stick har jag?• Hur många stick saknas?• Hur kan jag få dem?
Sid 13
Giv 1. Spelförare: Nord. Utspel: Öst
♠E103 ♥EK52 ♦KD87 ♣102 ♠96 ♠KDkn52 ♥D94 ♥kn73 ♦E103 ♦642 ♣98743 ♣K6 ♠874 ♥1086 ♦kn95 ♣EDkn5
Giv 2. Spelförare: Öst. Utspel: Syd
♠Dkn86 ♥K94 ♦K84 ♣1065♠K754 ♠E92♥76 ♥Ekn3♦Dkn953 ♦1076♣82 ♣EK73 ♠103 ♥D10852 ♦E2 ♣Dkn94
Givsamling vid provbridge
Giv 3. Spelförare: Syd. Utspel: Väst
♠107 ♥983 ♦K85 ♣Ekn1073 ♠ED863 ♠K95 ♥Kkn6 ♥D10742 ♦kn72 ♦963 ♣86 ♣D2 ♠kn42 ♥E5 ♦ED104 ♣K954
Giv 4. Spelförare: Väst. Utspel: Nord
♠D98 ♥kn1096 ♦E975 ♣72♠E732 ♠104♥K75 ♥E43♦3 ♦KDkn108♣E10964 ♣Dkn5 ♠Kkn65 ♥D82 ♦642 ♣K83
Den som är giv är spelförare och spelar utan trumf. Den som sitter efter given spelar ut.
Tips:Tips:• Försök inte lära ut för mycket.
• Låt de spela och ha roligt - att de spelar tekniskt fel enligt ditt sätt att se på saken gör inget. Låt de spela och ”göra fel”, de gör så gott de kan!
• Prata inte i bridgetermer. Prata som de pratar. Varje gång du säger ett ”bridgeord” eller en ”kortterm”, exempel- vis stick, träkarl etc. måste du också förklara det.
• Tävla och dela ut priser.
• Se till att du får in namnupp- gifter på de som deltagit. Gärna också med e-post- adres ser.
• Ge dem material om hur de kan gå vidare och en inbjudan till nästa träff!
Givsamling
Sid 14
Giv 1 - Nord / Ingen ♠E106 ♥KDkn10 ♦K65 ♣E94♠73 ♠KDkn95♥E73 ♥95♦Dkn98 ♦1072♣Dkn87 ♣1032 ♠842 ♥8642 ♦E43 ♣K65
Mål: Högsta från sekvens, att god-spela en färg och att lära sig alla turerna kring en giv.
Nord spelar 1 sang utan budgiv-ning och ska ta minst sju stick. Öst ska spela ut högsta från sekvens, det vill säga spaderkung. Nord har fem säkra stick och ska lyckas godspela sin hjärterfärg för att slutligen vinna åtta stick.
Giv 2 - Öst / Nord-Syd ♠E87 ♥kn10983 ♦82 ♣Dkn7♠K65 ♠94♥ED6 ♥K54♦D106 ♦EKkn54♣10965 ♣E84 ♠Dkn1032 ♥72 ♦973 ♣K32
Mål: Att bjuda utgång. Lära sig räkna poäng. Spelteknik.
Öst ska efter 1 sang - 3 sang vinna 9 stick. Syd spelar ut högsta från sekvens, spaderdam. En vaken spel-förare vet vem som har spaderess. Genom att lägga lågt blockerar man färgen. Spelföraren vinner nio stick så fort han kommer in. Om spelfö-raren täcker spaderdam börjar för-svaret med fem stick.
Giv 3 - Syd / Öst-Väst ♠E5 ♥kn5 ♦kn109862 ♣852♠K863 ♠Dkn10♥E74 ♥KD32♦EK ♦D5♣Dkn104 ♣EK76 ♠9742 ♥10986 ♦743 ♣93
Mål: Att bjuda slam. Repetera tidigare saker som man lärt sig.
Här ska man bjuda sig till slam, 6 sang. Nord spelar ut ruterknekt och Väst vinner sticket. Genom att god-spela sin spaderfärg, vinner man tolv stick. Inkasserar man sina vin-nare i de andra färgerna före denna godspelning, kommer man inte att lyckas.
Giv 4 - Väst / Alla ♠kn74 ♥ED6 ♦Dkn106 ♣kn65♠1095 ♠86♥9873 ♥105♦8 ♦E7543♣K8732 ♣ED104 ♠EKD32 ♥Kkn42 ♦K92 ♣9
Mål: Att lära sig spela med trumf. Förstå begreppet stöld/stölder.
Väst ska försöka spela ut för stöld. Dvs. man ska lära sig att om mot-ståndarna spelar ett trumfkontrakt, kan man göra sig renons i en färg och kanske få stölder för sina små trumf-kort. Öst ska ta för esset och fort-sätta i ruter. Väst stjäl och kan bara chansa på att vända med klöver. När nu Öst hade klöveresset kommer Väst att få ytterligare en stöld. Tar Öst för sitt klöveress innan han gett partnern en stöld, kommer kontrak-tet att gå hem. Spelföraren har då sina säkra 10 stick. Så fort spelföra-ren kommer in trumfar han ut och bärgar sina stick.
Giv 5. Nord / Nord-Syd ♠Ekn1083 ♥K754 ♦EK9 ♣7♠4 ♠765♥Ekn2 ♥D1063♦Dkn1053 ♦86♣D864 ♣Kkn93 ♠KD92 ♥98 ♦742 ♣E1052
Mål: Att träna att bjuda limit.
Här ska det tränas limitbudgivning, dvs att göra en invit och fråga om det fanns några tillägg eller inte. Nord som hade lite extra bjuder utgång. Öst som inte har något bra utspel bör spela ut en passsiv trumf. Nord har åtta stick och kan vinna fl er genom att ta stölder på bordet. Genom stöl-der ”kors och tvärs” vinner spelföra-ren 11 stick.
Giv 6. Öst / Öst-Väst ♠D96 ♥1064 ♦Dkn7 ♣K872♠kn10843 ♠EK52♥D93 ♥kn8♦E82 ♦10543♣103 ♣964 ♠7 ♥EK752 ♦K96 ♣EDkn5
Mål: Att bjuda 1NT över 1, att preferera och att invitera.
Mera budgivningsträning. Först 1NT över 1 och därefter preferens och invit till utgång. Nord som har tillägg, bjuder ut. Väst startar med spaderknekt. För-svaret fortsätter i spader och spel-föraren stjäl. Spelföraren kan räkna till sex säkra stick. Två stick till får spelföraren genom att godspela sin ruter. Spelföraren inleder med två ronder trumf. Därefter godspe-las rutern. Väst vinner och fortsät-ter med spader. Spelföraren stjäl och kan nu spela höga kort tills Väst stjäl. Jämn hemgång.
Givsamling träff 1&2
Sid 15
Givsamling träff 1&2
Bricka 7. Syd / Alla ♠D98 ♥D108 ♦K85 ♣9643♠5 ♠EK42♥K742 ♥E653♦E109 ♦632♣Ekn1085 ♣D2 ♠kn10763 ♥kn9 ♦Dkn74 ♣K7
Mål: Att söka gemensam färg och bjuda utgång.
Väst öppnar med 1 klöver. Öst för-söker med hjärter och får napp. När två öppningshänder möts ska man till utgång. Syd spelar ut ruterdam på vilken Nord ska markera positivt med femman. Spelföraren tar för esset. Spelar två ronder trumf och sakar en förlorande ruter på spader-kung. Nu ska spelföraren lära sig att maska. Inled med att släppa klöver-dam runt, följt av klöver till kung och ess om Syd inte täckte klöverdam. När det är Nord som har trumf-längden, kommer även den sista ruterförloraren att försvinna på en godspelad klöver. Öst vinner hela 12 stick.
Bricka 8. Väst / Ingen ♠EK643 ♥2 ♦93 ♣K10874♠985 ♠kn102♥KD974 ♥E863♦Kkn2 ♦ED8♣E3 ♣Dkn2 ♠D7 ♥kn105 ♦107654 ♣965
Mål: Träna inkliv och bjuda utgång!
Ö-V bjuder sig till utgång i hjärter. Nord ska vara med och bjuda en spader. Nord spelar ut ess och kung i spader, då Syd markerar positivt med sjuan. Kungen fäller spaderdam
varför Nord kan räkna ut att Syd har en stöld att få i spader. Syd stjäl en tredje rond spader och kontraktet är dödsdömt. Väst måste förlora till klöverkung när masken misslyckas. 9 stick eller en straff.
Här är några pedagogiska tips för dig som ska uppträda inför en grupp. Om du vet med dig att tala är något som du är otroligt bra på och att du är en person som folk nor-malt brukar lyssna till. Då vill vi att du tänker efter en gång till och då främst på bridgeundervisning, samt vilken som är din målgrupp.
Det är viktigt att veta vilken ålders-grupp du har, innan fältarbetet. Du kan nu lägga ribban på den nivå du tycker är lämplig. Risken med att du tar upp för mycket tekniska spelfi -nesser första gången, är att de tror att spelet är komplicerat och svårt. Å
Pedagogiska tipsandra sidan kan det få motsatt effekt om du gör det för lätt.
Kom ihåg att vara dig själv! Ställer dig på ”scen” och försöker vara någon annan än dig själv, kommer ditt självförtroende att vackla. Det bästa är att spela den roll man kan bäst, att vara sig själv.
När du står där och har några nya spelare som vill lära sig ett nytt spel, det är då du har din provbridge. Denna ”minilektion” är det vikti-gaste du gör. När du väl lockat ung-domarna till en kurs så är de fast.
Sid 16
Givsamling träff 3
Bricka 9 ♠Ekn10962Nord / Ö-V ♥942 ♦108 ♣E7♠K7 ♠43♥KD103 ♥E765♦963 ♦EDkn52♣kn1053 ♣K2 ♠D85 ♥kn8 ♦K74 ♣D9864
Väst Nord Öst Syd 2♠ 3♦ 3♠Pass Pass Pass
Utspel:♥E/♠4
ScoreN-S Ö-V N-S Ö-V 100 0200 92 8 84 16170 70 30 62 38140 50 50 38 62 140 28 72 21 79 620 4 96 0 100
Budgivning: Den första brickan sätter omdömet på prov. Öst måste agera med sina 13 poäng. Att bjuda rutern är att föredra framför dubbelt, eftersom man bara har tvåkorts klöver. Syd har lite blandad kompott och bör vara med och bjuda, 3 spader - men där tar normalt budgiv-ningen slut.
Spelet: Målet för spelföraren är att ta en hjärter-stöld och maska i spader. Med aktuell trumfsits går det bra och hemgången är säkrad.
Resultat: 9 stick
Bricka 10 ♠754Öst / Alla ♥kn863 ♦D85 ♣E65♠Ekn103 ♠KD2♥94 ♥EK52♦76 ♦E104♣KDkn43 ♣987 ♠986 ♥D107 ♦Kkn932 ♣102
Väst Nord Öst Syd 1NT Pass2♣ Pass 2♥ Pass3NT Pass Pass Pass
Utspel: ♦2
ScoreN-S Ö-V N-S Ö-V 100 0200 96 4 93 7100 70 30 56 44 600 52 48 50 50 630 42 58 28 72 650 18 82 8 92 690 4 96 0 100
Budgivning: Då Väst får veta att man inte har 4-4 i spader, får han bjuda utgången i sang.
Spelet: Nord spelar ruterdam och fortsätter i ruter. Spelföraren ska blockera ruterförbindel-sen i försvaret och inte vinna med esset förrän tredje gången färgen spelas. Detta spelsätt leder till tio stick när klöveresset sitter på den hand som inte har ruterlängden.Efter ruteress ska spelföraren godspela klöverfär-gen.
Resultat: 10 stick
Bricka 11 ♠Kkn1076Syd / Ingen ♥9 ♦8765 ♣E105♠ED543 ♠2♥K102 ♥EDkn876♦E3 ♦Kkn2♣432 ♣987 ♠98 ♥543 ♦D1094 ♣KDkn6
Väst Nord Öst Syd Pass1♠ Pass 2♥ Pass3♥ Pass 4♥ PassPass Pass
Utspel: ♣K
ScoreN-S Ö-V N-S Ö-V 100 0100 96 4 94 650 86 14 78 22 170 70 30 62 38 420 42 58 10 90 590 4 96 0 100
Budgivning: Östs hand ”växer” när den får stöd i hjärter.
Spelet: N-S kan börja med tre klöverstick. Om så sker har spelföraren till uppgift att om möj-ligt säkerhetsställa sina tio stick. Detta sker bäst genom att försöka ta en ruterstöld på ”korta trumfhanden”, alltså på bordet. Spelföraren provar att trumfa ut i två drag. När trumfen satt 3-1, får man hoppas att det fi nns minst två ruter på den långa trumfhan-den. Detta är ett säkrare sätt att spela på, än att förlita sig till någon mask i spader eller ruter.
Resultat: 10 stick
Bricka 12 ♠E952Väst / N-S ♥K87 ♦K62 ♣E106♠KDkn87 ♠4♥E5 ♥Dkn1032♦kn97 ♦D3♣D98 ♣K5432 ♠1063 ♥964 ♦E10854 ♣kn7
Väst Nord Öst Syd 1♠ Pass 1NT PassPass Pass
Utspel: ♦4
ScoreN-S Ö-V N-S Ö-V 100 0300 96 4 88 12100 70 3090 55 4550 53 47 90 50 50 100 45 55 110 43 57 120 30 70 140 20 80 16 84 300 14 86 11 89 400 9 91 7 93 500 4 96 0 100
Budgivning: Nords spaderlängd gör att han bör avstå från en upplysningsdubbling. Öst har inte poäng till att bjuda på tvåtricksnivån och Väst har ingen orsak till att bjuda vidare på 1NT.
Spelet: Nord vinner första sticket med ruterkung och fortsätter i ruter. Syd måste ge bort en ruter så att förbindelsen fi nns kvar. Ruteress är enda ingången till Syds ruterfärg.
Resultat: 6 stick (1 straff )
Stanna upp efter varje giv. Kom-mentera vad som hänt. Ge dem poäng så att de vet hur ställningen
Sid 17
Bricka 13 ♠EK52Nord / Alla ♥97 ♦ED6 ♣EK103♠kn876 ♠D10♥D85 ♥kn106♦K9 ♦kn10743♣kn942 ♣D85 ♠943 ♥EK432 ♦852 ♣76
Väst Nord Öst Syd 2NT Pass 3♥Pass 3NT Pass PassPass
Utspel: ♦3
ScoreN-S Ö-V N-S Ö-V 100 0660 83 17630 75 25600 60 40 57 43180 48 52150 45 55100 35 65 30 70 100 28 72 20 80 200 12 88 6 94 500 4 96 0 100
Budgivning: Syd försöker hitta en 5-3 i hjärter.
Spelet: Efter utspelet kan spelföraren räkna till åtta toppstick. Hjärterfärgen kan bidra med fl er stick. Eftersom ess och kung i hjärter är de enda ingångarna till bordet, måste spelföraren börja med att spela en liten hjärter från båda händerna. Denna gång ger det fyra stick istället för två.
Resultat: 10 stick
Bricka 14 ♠D1052Öst / Ingen ♥kn93 ♦Kkn10 ♣K64♠3 ♠E9♥K762 ♥D1084♦E9653 ♦742♣1098 ♣7532 ♠Kkn8764 ♥E5 ♦D8 ♣EDkn
Väst Nord Öst Syd Pass 1♠Pass 3♠ Pass 4♠Pass Pass Pass
Utspel: ♣10
ScoreN-S Ö-V N-S Ö-V 100 0450 65 35 50 50420 35 65 17 83 50 8 92 0 100
Budgivning: Nord inviterar till utgång och Syd har rikligt med tillgångar och lägger på.
Resultat: 11 stick
Spelet: Det ser naturligt ut att omgående spela trumf. Men när Öst kommer in på esset vänder han i hjärter och försvaret vinner tre stick. I partävling gäller det att ta till vara på de möj-ligheter som fi nns. Därför skall man spela ruter-dam för att kunna slänga hjärterförloraren på den tredje rutern. Om Väst håller upp ruteress så fi nns det ingång till tredje rutern på klöver-kung.
Bricka 15 ♠107Syd / N-S ♥D76 ♦K1054 ♣10874♠Kkn43 ♠ED986♥E543 ♥kn82♦9 ♦D86♣KD93 ♣kn5 ♠52 ♥K109 ♦Ekn732 ♣E62
Väst Nord Öst Syd 1♦Dbl 2♦ 3♠ Pass4♠ Pass Pass Pass
Utspel: ♦E/♠
ScoreN-S Ö-V N-S Ö-V 100 0500 92 8 90 10200 83 17 80 20110 70 3090 63 3750 60 40 110 55 45 140 50 50 49 51 170 41 59 200 38 62 420 29 71 450 25 75 500 8 92 0 100
Budgivning: När partnern kan upplysnings-dubbla så har Öst utgångsvärden vilket han visar genom att hoppa. Att bjuda 2 spader frivil-ligt innebär c:a sex-nio poäng.
Spelet: Förutom en ruter- och en klöverförlorare så hotar även två hjärterförlo-rare. Spelföraren skall därför så fort som möjligt
godspela klövern så att han kan kasta hjärterför-lorare från handen. Om försvaret hittar hjärter ut (onaturligt) eller hjärterskift efter ruteress, kan kontraktet betas.
Resultat: 10 (9) stick.
Bricka 16 ♠K54Väst / Ö-V ♥E98 ♦kn1093 ♣Kkn10♠Dkn1032 ♠98♥KDkn2 ♥103♦E2 ♦KD87♣65 ♣D8432 ♠E76 ♥7654 ♦654 ♣E97
Väst Nord Öst Syd1♠ Pass 1NT Pass2♥ Pass 2♠ PassPass Pass
Utspel: ♦kn
ScoreN-S Ö-V N-S Ö-V 100 0200 96 4 93 7100 80 20 69 31 110 61 39 120 53 47 50 50 140 39 61 150 16 84 11 89 300 9 91 6 94 500 4 96 0 100
Budgivning: Västs 2 hjärter visar c:a 11-16HP. Öst bjuder Västs först bjudna färd då den oftast är längre. Detta kallas att preferera.
Spelet: Spelföraren tar tre gånger ruter och sakar en klöverförlorare. Därefter är det lämpligt att spela hjärter mot bordet. Lägg märke till att det är extra viktigt i partävling att ta så många stick som möjligt. Bara tio poäng mer än mot-ståndarnas är värdefullt.
Resultat: 9 stick
Givsamling träff 3
Pris-Pris-utdelning
och och avslutning!
Sid 18
Material lista:
För genomförande:Brickor 1-4, med kortlekar 4 stycken (färdiglagda) För provbridgeBrickor 1-16, med kortlekar 16 stycken (färdiglagda) För 3x3Bricka med kortlek 1 st (för att fritt ge och spela)Budlådor 1 setBlaskan 1 & 2 4 st av varjeLathund 4 ex. (kopiera från detta material)Protokoll 4 ex. (kopiera från detta material) Visa standard också!Priser Till din tävling i 3x3 och till provbridgen.Steget(t) 4 ex.
Här får du multiplicera antalet med det antal bord du räknar med att ha. Ha hellre lite för mycket än lite för litet.
För instruktören:Steget(t) 1 bokTrappan 1 bokLärarhandledningar 1 av varjeBlaskan 1 1 exBlaskan 2 1 ex3x3 instruktion 1 ex
Du bör gå igenom materialet - speciellt 3x3 och blaskan 1 respektive 2! Lärarhandledningarna är bra att ha för att inhämta kunskap om inlärningsprocesser.
För marknadsföring, reklam och rekrytering:Affi scher Världens spel - Cool game - I just love those... Foldrar Ett 50 tal av de man bestämmer sig för att användaSvensk Bridge Kan specialbeställas från förbundetBesök av ledning i skola Skall planeras inKontakta SBF:s konsulenter Någon av dem bör kontaktas om man vill veta hur andra gjortIdébank Kan beställas från kansliet vid behov och idétorkaUtställningsmaterial Kan rekvireras från SBF:s kansliLokalt informationsmaterial Bör produceras - kansliet kan hjälpa till!
Kontakta SBF:s kansli:08- 22 00 56
Material lista
Sid 19
Protokoll till provbridge
Resultat av provbridge vid:………....................…………………………………………………….
Nord: Namn:…………………………………………………..Tele:…………………………………….
Adress:…………………………………………………Klass:……………………………………
Syd: Namn:…………………………………………………..Tele:…………………………………….
Adress:…………………………………………………Klass:……………………………………
Öst: Namn:…………………………………………………..Tele:…………………………………….
Adress:…………………………………………………Klass:……………………………………
Väst: Namn:…………………………………………………..Tele:…………………………………….
Adress:…………………………………………………Klass:……………………………………
Bricka nr: 1. (Nord) 2. (Öst) 3. (Syd) 4. (Väst)
Stick N-S: ………… ………… ………… …………
Stick Ö-V: ………… ………… ………… ………… Väderstrecket inom parentesen anger vem som varit spelförare.
Om tävlingen är vid skolstarten -
spela skolkampen!
Protokoll
Resultat av provbridge vid:………....................…………………………………………………….
Nord: Namn:…………………………………………………..Tele:…………………………………….
Adress:…………………………………………………Klass:……………………………………
Syd: Namn:…………………………………………………..Tele:…………………………………….
Adress:…………………………………………………Klass:……………………………………
Öst: Namn:…………………………………………………..Tele:…………………………………….
Adress:…………………………………………………Klass:……………………………………
Väst: Namn:…………………………………………………..Tele:…………………………………….
Adress:…………………………………………………Klass:……………………………………
Bricka nr: 1. (Nord) 2. (Öst) 3. (Syd) 4. (Väst)
Stick N-S: ………… ………… ………… …………
Stick Ö-V: ………… ………… ………… ………… Väderstrecket inom parentesen anger vem som varit spelförare.
Om tävlingen är vid skolstarten -
spela skolkampen!
Målsättning med 3x3
1. 1. Att under dessa tre tillfällen få deltagarna att lära sig att spela en enkel typ av bridge.
Deltagaren ska förstå spelet men också behärska grunderna i spelföring, försvar, utspel och budgivning.
2. 2. Deltagarna ska efter avslutad genomgång vara så drivna att de kan
fortsätta att spela utan ledning.
3. 3. Att deltagarna fått en kontakt med en klubb i grannskapet som kan ta hand om dem
på deras fritid och fortsätta utveckla deras bridgespel.
Lycka till!
