Att studera på högskola

Att studera på högskola

All utbildning vid universitet/högskola bygger på kurser Heltidsstudier – 40 timmar per vecka. 60 högskolepoäng (hp) per år Ett studieår består av 40 veckor och är indelat i två terminer, höst-

och vårtermin Deltidsstudier – t ex halvfart eller kvartsfart Distansstudier – hel eller halvfart


Program

– leder till examen

- bestämt vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning de ska läsas Fristående kurser

Du kan själv lägga ihop kurser till en utbildning som leder fram till en generell examen. Då kan du själv välja vilka kurser du vill och du kan läsa kurserna i den ordning du vill.

Yrkesexamen

Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar då om yrkesexamen som till exempel psykolog, sjuksköterska och socionom etc.

Att studera på högskola Läs på ett program

Du kan läsa på ett program som leder till en examen. Då har universitetet eller högskolan bestämt vilka kurser som ska ingå i programmet och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Om du läser på ett program är du garanterad plats på alla kurser som ingår.

Lägg själv ihop kurser

Du kan själv lägga ihop kurser till en utbildning som leder fram till en generell examen. Då kan du själv välja vilka kurser du vill och du kan läsa kurserna i den ordning du vill.

Yrkesexamen

Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar då om yrkesexamen som till exempel psykolog, sjuksköterska och socionom.


Olika former av undervisning

Föreläsning Seminarium Laboration Grupparbete Fältstudier Praktik Självstudier

Behörighet, urval och anmälan

Grundläggande behörighet

krävs till all högskoleutbildning och är samma oavsett vilken utbildning du söker. Kraven för grundläggande behörighet varierar något beroende på när man gick ut gymnasiet. Generell princip - slutbetyg från gymnasium där svenska och engelska ingår.

Särskild behörighet

Kurs/er som du måste ha för att bli särskilt behörig till en utbildning. Ska du exempelvis läsa till tandläkare, måste du både ha grundläggande behörighet och förkunskaper som motsvarar kurserna Matematik D, Biologi B, Fysik B och Kemi B från gymnasieskolan.

Behörighet, urval och anmälan forts.

Grundläggande behörighet genom reell kompetens

Det här behöver du ha: Lägst betyget Godkänt alternativt E i Svenska/Svenska som andra språk A + B eller Svenska/Svenska som

andra språk 1, 2 och 3 Engelska A eller Engelska 5 och 6 Matematik A eller Matematik 1a, b eller c Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b samt tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder.

Om du uppfyller dessa krav görs bedömningen att du uppfyller kraven för grundläggande behörighet.

Behörighet, urval och anmälan

Urval

Om det är fler som har anmält sig till en utbildning än det finns platser, görs ett urval bland de som söker. För att delta i urvalet måste du vara behörig, det vill säga ha de rätta förkunskaperna. Du kan bli antagen eller reservplacerad.

Urvalsgrupp

De som har samma typ av meriter – till exempel betyg, högskoleprov eller högskolepoäng – och har anmält sig till en viss utbildning, konkurrerar med varandra i en urvalsgrupp.

Du kan vara med i flera urvalsgrupper

Om du till exempel har både ett slutbetyg från gymnasiet och ett högskoleprovsresultat, så är du med i två urvalsgrupper.

Behörighet, urval och anmälan forts.

Anmälan görs på www.antagning.se

Kopia på betygen vidimeras och skickas till VHS

15 april inför höstterminen

15 oktober inför vårterminen

Vad är vidimera? – ett intygande att kopian är riktig d v s överens-

stämmer med originalet. Be någon vidimera genom att skriva namn,

namnteckning och telefonnummer på kopian.

Sen anmälan

- De som har sökt i tid får plats först

- Tänk på att om du gör en sen anmälan kan du få en plats bara om det finns platser kvar efter att alla som har anmält sig i tid har blivit antagna eller fått en reservplats.

Validera/Reell kompetens

Två olika syften

För bedömning av behörighet Beslutas av antagning vid högskolan

Bedömning av kunskaper motsvarande kurs/utbildning Beslutas av programansvarig, kursansvarig, examinator etc.

Högskoleprovet - en andra chans

Högskoleprovet är en av urvalsgrunderna då du söker till högskolan. Ditt provresultat kan öka möjligheterna att bli antagen.

Provet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla universitetsoch högskoleutbildningar. Ett resultat på högskoleprovet ger ett mått på

förmågan att klara av högre studier.

8 delprov - hälften av uppgifterna är kvantitativa och hälften verbala.

Provet ges två gånger per år – vår och höst

Mer information och gamla prov att träna på; www.studera.nu

Tips på länkar som hjälper dig inför valet av utbildning

Sök och jämför utbildning - www.studera.nu

Planera ditt utbildningsval - www.saco.se

Information om yrken/studier - www.ams.se

Vägen till framgångsrika studier

Planering

Motivation

Koncentration

”o-stress”

Studieteknik

Lärstilar

Målet i sikte!

• ”Måste” för ex. befordran, försörjning etc.

• Min dröm…

• Intresserad av ämnet

Din motivation är drivkraften i dina studier

Planering

Varför ska man planera?

Lättare att prioritera och sätta upp mål Minimera risken för obehagliga överraskningar Minska stress och oro Få mer tid över

Planering

• Överblick - precisera huvudmålet och ställ i relation till andra mål i ditt liv

• Dela upp huvudmålet i delmål

• Utarbeta en studieplan per vecka och dag som är omväxlande och flexibel

• Håll fast vid planen (viss flexibilitet förstås!)

• Utvärdera dina studier då och då. Vad har funkat bra/mindre bra?

Tidstjuvar

”Telefonen” Ofullständigt informeradOtillräcklig planering OorganiseradSkjuter upp till morgondagen Dålig studiemiljöBrist på självdisciplin Oförmåga att säga nejLämnar uppgifter oavslutade

Utveckla vanor för ökad koncentration Studera på vissa platser Studera på så ostörd plats som möjligt Ordning på skrivbordet Börja arbeta omedelbart Gör en sak i taget Ta pauser Dela upp arbetspassen Börja i god tid

Olika sorters stress

• ”Tok-stress”

• Additionsstress

• Informationsstress

• Ekonomisk stress

Antistress-tips

Kör inte över dina kroppssignaler,

lyssna på symtomen

Skriv listor och prioritera/planera

Gör en sak i taget, var närvarande i

det du gör

Bollplank

Lätta på trycket

Med en god studieteknik är mycket vunnet…

Lärstilar

Syn Visuell BilderDiagramSymboler

Hörsel Auditiv LyssnaFrågaDiskutera

Läsa/skriva ”Read and write” ListorGlosor

Prova själv KinestetiskExperimentera

UtforskaRöra på sig

Visuell

Viktigt att se föreläsaren, ser hellre på presentationen än gör anteckningar

Tips på studiemetoder

- Läs litteraturen

- Gör skriftliga sammanfattningar/mindmaps

- Egna bilder, skisser, symboler

- Färgpennor med nyckelord

- Skriv minneskort med viktiga fakta

- Se en film om ämnet

Tycker om ingående förklaringar, föreläsare som är ”rika på ord”, antecknar men vill samtidigt lyssna


-Lyssna på föreläsningar

-Arbeta i par/grupp

-Läs högt för dig själv

-Se (hör!) film om ämnet

-Redovisa för andra

-Lyssna på ljudböcker

Auditiv

Tar helst in information via texter och lyssnar gärna på ”informationstäta lärare”, skriver gärna själv


-Skriv sammanfattningar

-Gör egna frågor på materialet och skriv svar

-Skriv om med egna ord

-Gör om bilder till ord

”Read and write”

Kinestetisk

Svårt att koncentrera sig när man måste sitta stilla. Noterar rörelser, gester, miner. Studiemiljön måste kännas bra.


- På föreläsningar, sitt långt framme för bästa fokusering

- Läs högt för dig själv och rör dig samtidigt i rummet

- Gör minneskort med informationen i sekvenser

- Ta pauser – rör på dig

Litteraturtips:

Bo Angelöw: Konsten att lyckas med sina studier

Mats Eneroth: Studieteknik för universitet/högskola

Länktips:

www.pulsro.sewww.vark-learn.comwww.resurs.folkbildning.net/cfl-webbplats/larstilar.cfl.se/pdf/larstilstest_hafte.pdf

Kontaktuppgifter

Eva Feron 08-524 86865

[email protected]

Jeanette Söderberg Norland 08-524 86011

[email protected]

Documents

Att studera på högskola