Skolpraktikan - mah.se · • Möjligheter att med digital teknik skapa mötesplatser mellan högskola och skola • Bättre förutsättningar att koppla de självständiga arbetena

Skolpraktikan

- en dokumentsamling om den verksamhetsförlagda tiden (VFT)

i Lärarutbildningen

Läsåret 08/09

Lärarutbildningen

Innehållsförteckning Varför en Skolpraktika? ................................................................................ 3 Lärarutbildning 210-330 hp .......................................................................... 5 Nyheter i Lärarutbildningen fr o m ant h07 .................................................. 6 Lärarutbildningens struktur – antagning ht01-ht06 ...................................... 7 Lärarutbildningens struktur fr om antagning ht07 ........................................ 8 Huvudämnen ................................................................................................. 9 Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen ............................................ 12 VFT-utlägg h08/v09 .................................................................................... 13 Verksamhetsförlagd tid – organisation och arbetsuppgifter ....................... 14 Mentorsförteckning .................................................................................... 17 PM för placering på partnerområde ............................................................ 21 Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret...................................................................................... 23 Examenskombinationer för lärare mot de tidigare åren.............................. 25 Examensalternativ antagning 08 ................................................................. 26 Avtal för partnerområde .............................................................................. 27 Resebidrag ................................................................................................... 29 Ekonomin inom systemet med partnerområden.......................................... 30 Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT, ant h01-h06) ............. 31 Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) – studenter antagna fr o m ht 2007 ............................................................................ 34 Praxis angående studenters eget arbete på partnerskola under VFT........... 37 Progression i lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid .......................... 38 Bedömning av studenter fr o m antagning ht 2007..................................... 42 Att underkänna VFT.................................................................................... 43 Examination av VFT under avslutningstermin inom Lärarprogrammet..... 45 Självständiga arbeten inom lärarprogrammet ............................................. 46 Studenter på partnerskolor – frågor kring vikariat...................................... 48 Om tillträdeskrav i utbildningen ................................................................. 51 Studieuppehåll och avbrott.......................................................................... 52 Angående registerkontroll, utdrag ur Belastningsregistret ......................... 53 Försäkringar................................................................................................. 54 Studenter som utsätts för trakasserier ......................................................... 55 Student som skadar sig under VFT ............................................................. 56 Preventiva insatser mot tuberkulos ............................................................. 57 Mötesplatser skola – högskola .................................................................... 58

MAH / Lärarutbildningen

Ingrid Rosenquist Utbildningsledare

2007-04-15 Rev 2008-09-19 av Marianne Hedstigen

VARFÖR EN SKOLPRAKTIKA? Sedan den nya lärarutbildningen startat 2001 kom ganska snart propåer från samordnare på skolorna om att få tillgång till ett häfte där viktig information samlas om den nya lärarutbildningen och då i synnerhet om den verksamhetsförlagda tiden, VFT. Man hade upplevt att det var mycket att hålla reda på och har känt behovet av skriftligt underlag. När högskolans mentorer hösten 2003 fick sitt material samlat i en MENTORSPRAKTIKA blev önskemålen från samordnarna allt starkare och vi började prata om en SKOLPRAKTIKA. Syftet med den är precis det som står ovan, nämligen att vara en plats där viktig information samlas lättillgängligt för samordnarna. Den är absolut inte tänkt att vara en samling riktlinjer för hur VFT ska utformas på de olika skolorna! Det ansvarar partnerskolorna för med utgångspunkt från styrdokumenten. Vi har försökt ta med sådan information som kan vara av vikt för samordnarna att känna till, även om det ibland enbart rör högskolans personal/mentorerna. Vi har däremot medvetet valt bort dokument om rutiner för betygsrapportering på högskolan för att inga missförstånd ska ske. Det omdöme om studenten som lämnas från skolan till mentorn på särskild blankett, som finns i häftet, är däremot ett mycket viktigt underlag för högskolans examination. SKOLPRAKTIKAN uppdateras en gång per år. Under året kommer ofta ny information och då får SKOLPRAKTIKAN kompletteras med lösblad. På vår hemsida www.mah.se/lut/partneromraden under rubriken Dokument och faktablad läggs kontinuerligt viktiga dokument och faktablad ut. Synpunkter på SKOLPRAKTIKAN, med önskemål om innehåll mm, lämnas till Marianne Hedstigen: [email protected] 040-665 80 52.

Ingrid Rosenquist/ Marianne Hedstigen

3

Lärarutbildning 210-330 hp

Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp) till 330 hp, vilket innebär 3,5-5,5 års studier beroende på vilken inriktning studenten valt. Svensk lärarexamen ska innehålla minst två ämnen. Huvudämnet är basen i utbildningen. I huvudämnet kombineras ämneskunskaper med hur man gör ämnet begripligt i klassrummet. Här integreras även frågor som är angelägna för alla lärare, t ex barns och ungdomars utveckling och lärande, samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, undervisning och kulturfrågor. Den verksamhetsförlagda tiden (VFT) ingår i och är en viktig del av huvudämnesstudierna. En bit in i utbildningen väljer studenten ett eller flera sidoämnen.

På följande sidor finns beskrivning över utbildningens struktur, de olika huvudämnena, möjliga studiespår (åldersspår inom skola) samt andra lärarutbildningar vid Malmö högskola.

5

Nyheter i Lärarutbildningen fr o m antagning ht07 Lärarutbildningen förändrades i grunden 2001. De egna utvärderingarna, Högskoleverkets granskning, ny examensordning och Bolognaprocessen är exempel på analyser och nya propåer som alla medför förändringar. Revideringsarbetet har för lärarprogrammet har bl a resulterat i en ny utbildningsplan, nya kursplaner och en ny utbildningsstruktur fr o m hösten 2007. Samtliga kurser inom programmet (liksom alla övriga kurser inom högskolan) klassificeras på grund- respektive avancerad nivå. Den nya utbildningsstrukturen innebär bl a:

• huvudämnesstudierna startar efter 10 veckor den första terminen • sidoämnesstudierna startar efter tre terminer • jämnare fördelning av VFT över utbildningstiden

Lärandemål för kurser har införts. Dessa beskriver vad studenten skall klara av efter genomförd kurs. Betygskriterierna anger hur väl studenten förväntas uppnå lärandemålen. Särskilda lärandemål har tagits fram för VFT. Ett nytt självständigt arbete (sammanläggningsarbete) har införts på grundnivå. Arbetet skall fördjupa reflektionen kring yrket genom att studenterna gör utvecklingsprojekt/ arbeten som knyter samman hft (högskoleförlagd tid) och VFT. En digital produktion skall ingå i arbetet. Det självständiga arbetet på avancerad nivå (motsvarar det traditionella examensarbetet) skall tydligare än idag vara praxisanknutet och fokusera på skolutvecklingsfrågor. Resultatet skall återkopplas till partnerskolorna. Detta möjliggörs genom att kursen ligger som första kurs i terminen – återkoppling kan då ske under terminens andra kurs som dessutom innehåller den avslutande VFT-perioden. Förändringarna gäller för studenter fr o m antagning hösten 2007. De studenter som är i utbildningen (dvs antagna före ht07) omfattas inte av förändringarna utan följer den utbildningsplan som gällde vid antagningen. Vad innebär den nya utbildningen för partnerskolan?

• Jämnare fördelning av VFT över utbildningstiden, studenterna har mer VFT längre fram i utbildningen – större nytta.

• Möjligheter att med digital teknik skapa mötesplatser mellan högskola och skola • Bättre förutsättningar att koppla de självständiga arbetena till lokal skolutveckling • Tvärvetenskaplig kurs i slutet av utbildningen – Att vara lärare - som är organiserad

efter partnerområdet. Kursen skall bl a förbereda för ämnesövergripande arbetssätt och samverkan med andra lärare (arbetslagsliknande).

Dessutom: Fr o m höstterminen 2007 läser man högskolepoäng istället för akademiska poäng. Ett akademiskt poäng i det gamla systemet räknas om till 1,5 högskolepoäng. Exempelvis blir 20 akademiska poäng 30 högskolepoäng.

Förklaringar Gråmarkerad ruta = terminen innehåller VFT Inled = Inledande termin H = Huvudämnesstudier S = Sidoämnesstudier

Lärarutbildningens struktur - antagning ht01-ht06

1. Gäller EJ studenter med huvudämne Engelska och lärande eller Tyska och lärande.

2. Endast studenter med huvudämne: Engelska och lärande eller Tyska och lärande

3. Endast studenter med huvudämne: Svenska i ett mångkulturellt samhälle eller Samhällsvetenskap och lärande och då Gy ingår i studiespåret.

4. Endast studenter med huvudämne och sidoämne Svenska i ett mångkulturellt samhälle och Samhällsvetenskap och lärande och då Gy ingår i studiespåret.

Avvikelser kan förekomma t ex pga sidoämnesval och tillgodoräkningar.

Utbildning Antal VFT

veckor Termin

210 hp

270 hp1

270 hp2

300 hp3

330 hp4

1 Inled Inled Inled Inled Inled 3

2 H H H H H 5

3 H H H H H 5

4 H H H H H 7

5 S H H H H

6 S S S H H

7 H S S S S

8 S S S S

9 H H S S 5

10 H S

11 H

7

Lärarutbildningens struktur fr o m antagning ht07

Förklaringar: Fotnoter: G – Gemensamma kurser 1. Endast studenter mot Gt som väljer att förlänga sin H – Huvudämneskurser utbildning med en termin. S – Sidoämneskurser 2. Endast studenter med huvudämne: Samhällsvetenskap Y – Yrkesämneskurser och lärande eller Svenska i ett mångkulturellt samhälle Gråmarkerade kurser innehåller VFT och då Gy ingår i studiespåret (alternativt något av dessa inramade kurser är på ämnen som sidoämne och Gy i studiespåret). avancerad nivå . 3. Endast studenter med huvudämne och sidoämne Samhällsvetenskap och lärande och Svenska i ett mångkulturellt samhälle och då Gy ingår i studiespåret

Utbild-ningslängd

Termin 210-240 hp 270-330 hp Antal

VFT-veckor

90-hp 180-hp Antal VFT-

veckor

1 G H G H 3 8

2 H H 5 Y 8

3 H H 5 G Y 4

4 S S 8

5 S S Y

6 H S 8 G 4

7 H G H H 4

8 H alt S1 H H 4

9 H G 4

10 H alt S2

11

S3

Huvudämnen BARNDOMS- OCH UNGDOMSVETENSKAP I huvudämnet Barndoms- och Ungdomsvetenskap studeras och analyseras barns och ungas livsvillkor. Sambanden mellan teori och praktik, dvs mellan praktiken i förskola och skola och de teoretiska studierna om barns och ungas lärande och utveckling problematiseras och diskuteras. Frågor som när, hur, vad och varför barn och unga lär och utvecklas står i fokus för förståelsen av kunskapsfältet. Ett av kunskapsområdena utgörs av ”De yngre barnens ämnesdidaktik” inom vilket bl a barns och ungas språktillägnande och meningsskapande behandlas liksom omvärlds- och livsfrågor. I huvudämnet används flera olika uttrycksformer som bild, musik, film och drama – både som pedagogiska redskap och som möjliga vägar att problematisera, förstå och tolka omvärlden. BILD OCH VISUELLT LÄRANDE Huvudämnet inriktas mot studier av bilders och visualiseringars betydelse för lärande. Utbildningen ska leda till pedagogiskt professionell bildmedvetenhet och didaktisk förmåga att arbeta med bilder. Inom huvudämnet blir därmed valet av olika redskap, metoder och teorier i samband med studier, samtal och produktion av bilder ett angeläget innehåll. I utbildningen ingår gestaltande arbete i olika medier och format. Bildmediernas roll inom ungdomskulturen, men även ungdomars bildspråkliga utveckling i praktiken fokuseras.

DEN FRIA TIDENS LÄRANDE Fria tidens lärande är ett huvudämne som tillvaratar, breddar och fördjupar den redan befintliga inriktningen mot fritidspedagogiskverksamhet. Huvudämnet är en fusion av utbildnings- och fritidsvetenskap och har huvudfokus på lärandeprocesser i identitetsskapande och socialisation.

ENGELSKA OCH LÄRANDE Engelska och lärande är ett kulturellt heterogent och kommunikativt huvudämne som betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala och kulturella sammanhang. Tre innehållsspår bildar grund för huvudämnets tio 10-poängskurser: Lärande och språkundervisning, Kunskaper om språk samt Kunskaper om texter, medier och kultur. GEOGRAFI, MILJÖ OCH LÄRANDE Ett gränsöverskridande huvudämne som integrerar lärandefrågor med natur och naturför-hållanden, kultur och samhälle samt konsekvenser av människors handlande. Inom huvudämnet behandlas didaktiska frågor kopplat till innehåll som bland annat rör plattektonik, klimatfrågor, städers utveckling och struktur samt hållbar utveckling allt i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. Sambanden mellan människors olika levnadsvillkor och hur naturresurser används/utnyttjas är centrala.

9

HISTORIEVETENSKAP OCH LÄRANDE Inom detta huvudämne börjar man i 1900-talets historia och studerar ämnet bl a utifrån sin egen och sin familjs roll i historien. Översikt över världshistorien, källkritik, fördjupning kring svensk historia och bruket av historia i samhället integreras med studier av barns och ungdomars livsvillkor, hinder och möjligheter för lärande och praktisk undervisningsmetodik. IDROTT OCH FYSISK BILDNING Huvudämnet utgår ifrån det vidgade idrottsbegreppet vilket innebär att såväl elitidrott som breddidrott, hälsoaktiviteter och upplevelseaktiviteter praktiseras, studeras, analyseras och konstrueras. Att skapa förståelse för barn och ungas lärande i idrott och hälsa under deras skoltid är grundläggande. Studierna sker ur olika perspektiv och på ett flervetenskapligt sätt. Utbildningen ger de kunskaper och den kompetens som krävs för att i hela skolans vardag arbeta med idrottsrelaterade frågor och medverka i utveckling och genomförande av skolans hälsofrämjande strategier. KULTUR, MEDIER, ESTETIK - KME Huvudämnet KME är ett språkämne som använder sig av estetisk gestaltning och kommunikation för att utveckla kunskap att arbeta multimodalt (mångspråkligt) med ett kunskapsstoff. I kurserna används en bred repertoar av estetiska praktiker, material, medier och metoder för didaktiska ändamål. Studenterna möter också verktyg i form av kulturteori och kulturanalys. Till detta knyts ämnesdidaktiska frågor och frågor som rör lärandets sociala kontext. Syftet är att kunna förstå och stödja barn och ungas lärande i vår tid. MATEMATIK OCH LÄRANDE Huvudämnet är till för dig som vill öka lusten och lärandet i matematik hos dig själv, barn, ungdomar och vuxna. Här förenas ämneskunskaper med hur man lär ut, förståelse för hur andra tänker och lär sig, och att det finns olika sätt att lösa matematiska problem. I huvudämnet ingår även tvärvetenskapliga studier som sätter matematiken i ett samhälleligt sammanhang. NATURVETENSKAP OCH LÄRANDE Varför är solen röd? Varför är det svårare att öppna kylskåpsdörren andra gången? Ett huvudämne för dig som vill att omvärlden ska förstås även från ett naturvetenskapligt perspektiv. Man läser ämneskurser i biologi, fysik, kemi och teknik. Innehållet är planerat för en fortsatt yrkesverksamhet. Det ingår även tvärvetenskapliga kurser som sätter in studierna i ett samhälleligt sammanhang t ex naturvetenskap på gott och ont, problemen och nyttan av genteknologi mm. RELIGIONSVETENSKAP OCH LÄRANDE Här behandlas aktuella frågor om t.ex. etik, moral, skuld och livets mening. I huvudämnet studeras nutida händelser i relation till vetenskapligt tänkande om religioner och livsåskådningar. Religionsvetenskapen studeras ur ett historiskt såväl som samhälleligt perspektiv och här fokuseras exempelvis etnicitet, ungdomskultur, identitet, genus, miljö, makt, mänskliga rättigheter och globalisering med koppling till skola och lärande.

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN OCH BARNS LÄRANDE Detta huvudämne riktar sig mot förskolan och skolans tidigare skolår och innehåller kurser i religion, etik och moral, historia, geografi och samhällsvetenskap. Mångkulturalitet och barns läs- och skrivutveckling är två genomgående perspektiv i alla kurser. SAMHÄLLSVETENSKAP OCH LÄRANDE Samhällsvetenskap och lärande är ett tvärvetenskapligt huvudämne där kurserna spänner över bland annat demokrati och makt, massmediekunskap, samhällsekonomi och kulturgeografi. Här diskuteras frågor om hur man kan göra städer ekologiskt hållbara, massmediernas roll som opinionsbildare, mänskliga rättigeter m.m. I huvudämnet behandlas också gruppsykologiska processer med betoning på konflikthantering, gränssättning och elevmedverkan. SVENSKA I ETT MÅNGKULTURELLT SAMHÄLLE Huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle har ett innehåll som förbereder studenterna för pedagogisk verksamhet inom både svenska och svenska som andraspråk i förskola, skola och vuxenundervisning. Det nära sambandet mellan språk-, kunskaps- och personlighetsutveckling kommer på olika sätt till uttryck i huvudämnets alla åldersinriktningar. Huvudämnet fokuserar på sambandet mellan språk och kultur samt skolans roll som språklig och kulturell mötesplats. TYSKA OCH LÄRANDE (ingen antagning h07 och h08 pga för få sökande)

Huvudämnet Tyska och lärande är kommunikativt upplagt och betonar att språkutveckling och språkanvändning sker i sociala sammanhang. Kurserna i huvudämnet spänner över ett vitt fält av frågor om språk, språkutveckling och språkundervisning. I utbildningen fokuseras också på det starka sambandet mellan språk och kultur samt på lärandet och lärandets villkor. Studenterna lär sig hantera tyskan i klassrummet så att undervisningen blir levande, varierad, innehållsrik och lockande.

11

Andra lärarutbildningar på Lärarutbildningen LÄRARUTBILDNING 90 HP Studenter på Lärarutbildning 90 hp har genom tidigare studier t ex fristående högskolekurser eller yrkesinriktad högskoleutbildning tillägnat sig ämneskunskaper. Studierna inriktar sig på ett helhetsperspektiv för lärande och utveckling samt lärarrollens allmänna krav och villkor. De centrala kunskapsområdena i utbildningen behandlar pedagogiska frågor som är angelägna för alla lärare och omfattar t.ex. samhällsuppdraget, värdegrunds- och demokratifrågor, lärande, undervisning och kulturfrågor. I de tvärvetenskapliga ämnesstudierna uppmärksammas olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap. Studierna bidrar till fördjupning av ämnes- och yrkeskunskaper. VFT är integrerad i utbildningen med totalt 30hp. Lärarutbildningen 90hp ges även som distanskurs. Vad gäller VFT för de studenter som är placerade inom Malmö Högskolas partnerområden är det samma utlägg och krav som för övriga studenter i Lärarutbildning 90hp.

ARABISKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Arabiska med didaktisk inriktning kan läsas dels som program, dels som fristående kurs. Ämnesstudierna (90 hp) ger kompetens för att undervisa i och på arabiska och spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Centrala kunskapsområden är bl a arabiska språket och dess språktillhörighet, arabisk litteratur i undervisningen, språksituationen i arabvärlden och samhällsförhållandena i de arabiska länderna under olika tidsperioder. Kursen ger djupare insikter i modersmålslärarens arbetsvillkor, uppdrag och modersmålsundervisningens integrerande roll. Under ämnesstudierna tre terminer är 15 hp verksamhetsförlagd utbildning förlagd till grundskola och/eller gymnasieskola. Läs mer på www.mah.se/lut/utbildning LÄRARUTBILDNING 180 HP, YRKESLÄRARUTBILDNING Detta alternativ vänder sig till studenter som vill bli lärare med inriktning mot gymnasieskolans yrkesförberedande bygg-, fordons-, industri-, el & elektronik-, energi-, hantverks-, livsmedels- och restaurangprogram och har arbetslivserfarenhet från det yrkesområde som motsvarar det yrkesförberedande program mot vilket examen riktas. Denna utbildning är till en del parallell med Lärarutbildning 90 hp men anpassad för blivande yrkeslärare. De yrkesteoretiska studierna inleds med inriktning mot yrkesfacklig breddning. Studierna omfattar frågor av vikt för det egna yrkesområdet men syftar också till att ge kännedom om yrkesområden med nära anknytning till det egna. De yrkesteoretiska studierna fördjupas senare i utbildningen genom att studenterna vidareutvecklar sig inom det egna yrkesområdet där individuella önskemål och behov ges utrymme inom ramen för utbildningen. I denna del av kursen genomförs också analyser av vilken yrkesteori som kan appliceras på olika årskurser inom de yrkesförberedande programmen. Här studeras också samhällets styrning av företagandet samt de juridiska ramarna för verksamheten.

VFT-utlägg h08/v09 Beslut 080306

VFT- VFT-Ht 08 Termin hp veckor fältdag central fältdag period 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 Mentorsdagar

T1:1 2,2 1,5 2 v 40 (5 dagar) 23/9 (ti v39)T1:2 2,2 1,5 2 12/1 1 v 13/11 (to v46), 9/12 (ti v 50)T3:1 3,8 2,5 2 2v 15/9 (må v38), 28/10 (ti v44)T3:2 3,8 2,5 2 12/11 2v 9/1 (fr v2) T5:1 5,2 3,5 3 5) 3v 17/9 (on v38), 4/11 (ti v45)T5:2 5,2 3,5 2 5) 3v 12/12 (fr v50)T7/T9:1 6 4 5) 4 v 8/9 (må v37), 21/10 (ti v 43)T7/T9:2 1 5

90:T1:1 5,4 3,6 3 v 40 (5 dagar) 2v 23/9 (ti v39), 28/10 (ti v44)90:T1:2 6 4 4 12/1 3v 9/1 (fr v2) 90:T2:1 6 4 5 3 v 17/9 (on v38), 4/11 (ti v45)90:T2:2 6 4 4 12/1 3 v 12/12 (fr v50)90:T3:1 8/9 (må v37)90:T3:2 6 4 5) 4 v 18/12 (to v51)

VFT- VFT-Vt 09 Termin hp veckor fältdag central fältdag period 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Mentorsdagar

T2:1 3,8 2,5 2 2 v 12/2 (to v7)T2:2 3,8 2,5 2 2/4 2 v 16/4 (to v 16), 29/5 (fre v 22)

T10 T7/T9/T10:1 6 4 5) 4 v 27/1 (ti v5), 24/3 (ti v13)T74/T94 T7/T9/T10:2 1 5

90:T1:1 5,4 3,6 3 5) 3 v 12/2 (to v7)90:T1:2 6 4 5 5) 3 v 16/4 (to v 16), 29/5 (fre v 22)90:T2:1 6 4 5 3 v 23/1 (fr v 4), 2/3 (må v10)90:T2:2 6 4 4 2/4 3 v 7/5 (to v19)90:T3:1 5 v 27/1 (ti v 5)90:T3:2 6 4 5) 25/5 (må v 22)

1 Gäller endast de studenter som läser huvudämne moderna språk (tyska eller engelska)2 Gäller endast studenter i 210hp utbildning 3 Gäller även studenter i Lärarutbildning 180hp (Yrkeslärarutbildning)

Enl Bologna

5 Central fältdag läggs in under sammanhängande period vid behov

4 Gäller endast ett fåtal studenter som gör avslutande termin i förväg

6 Gäller även studenter i termin 4 i lärarutbildning 180 hp (Yrkeslärarutbildningen)

T26-90 hp

T3-90 hp

LÄRARUTBILDNING 90/180 HÖGSKOLEPOÄNGT1-90 hp

T2

VÅRTERMIN 2009Utlagt som

LÄRARUTBILDNING 210-330 HÖGSKOLEPOÄNG

Terminstider: 090119--090607

T2-90hp

T3-90hp

LÄRARUTBILDNING 90/180 HÖGSKOLEPOÄNG T1-90hp3

T51

T72/T9

T1

T3

HÖSTTERMIN 2008Utlagt som

LÄRARUTBILDNING 210-330 HÖGSKOLEPOÄNG

Terminstider: 080901-- 090118

VFT-seminarier för pedagogisk personal på partnerskolor: H08: 27/10, 2/12

V09: 7/5, 12/5För ytterligare information och anmälningsmöjligheter se: www.mah.se/lut/partneromraden/motesplatser

13

MALMÖ HÖGSKOLA 2002-01-06 Lärarutbildningen Marianne Hedstigen rev. 2008-10-22 Verksamhetsförlagd tid - organisation och arbetsuppgifter Organisation VFT-organisationen är uppbyggd kring 13 olika partnerområden1 med ett antal mentorer knutna till varje område. Totalt c:a 100 mentorer. I varje partnerområde (mentorslag) finns en kontaktmentor. Det finns även inom varje enhet på lärarutbildningen en mentor som är VFT-ansvarig för enheten. Utbildningsledare med ansvar för VFT har regelbundna möten med de VFT-ansvariga och kontaktmentorerna. VFT-ansvariga

Arbetsuppgifter för mentorer - delta i möten med egna mentorsgruppen - delta i partnerskoledagarna. - delta i utbildningsdagar för mentorer - ”vägleda” nya mentorer i mentorslaget i mentorsuppdraget Skolansvar: samordnare och arbetslag - hjälpa till vid inventering av platser - placera studenter tillsammans med samordnare - informera om utbildningen - samla och samtala med arbetslagen - utforma bedömningsrutiner

- ha möten med samordnare/arbetslag under terminerna kring studenternas prestationer

1 Partnerområde 3 och 4 är sammanslagna till ett partnerområde (P3).

P8 Lund N Lomma + Gy

P9 Lund Ö Staffanst +Gy

P10 Lund S Burlöv + Gy

P11 Husie S Inners Centrum + Gy

P12 Fosie Oxie + Gy

P13 Kirseb Hyllie V Inners + Gy

P14 Bunkef Limham Roseng + Gy

P1 Bjuv Båstad Högan Klippan Ängelh Åstorp

P2 Kävlinge Landskr Svalöv

P3 Helsingborg

P5 Svedala Trelleb Vellinge

P6 Simrish Sjöbo Skurup Tomelill Ystad

P7 Eslöv Hörby

KSM Annika Cederberg-S.

SOL Pähr Hansson

NMS Dora Sallnäs

BUS Liselotte Dahlbeck

IS Lena Bååth

UTSAM Marianne Hedstigen (utbildningsledare),

Marie Jemth (utbildningshandläggare), Mari Bergqvist (mötesplatser skola – högskola), Anders Eskilsson (studieadministratör), Britt-Louise Hansson (konferensadministration etc),

Nils Johansson (KSM), Lena Bååth (IS)

Kontaktmentorer för P1-P14

IDV Myrtel Berggren

- diskutera lösningar med arbetslagen vid U på VFT - meddela studieuppehåll och avbrott till skolor respektive administrationen. Studentansvar: 1. utöva mentorsskap genom att följa och följa upp studenternas utveckling 2. examinera studenternas VFT genom att

- besöka studenterna i undervisning/pedagogisk verksamhet. Alla studenter ska ha besök varje termin (undantag T1, studenter i lärarutbildning 210-330 hp)

- möta studenter på mentorsdagar och vara samtalspartner för VFT-erfarenheter - följa upp studenterna under deras sammanhängande veckor för VFT genom besök,

samtal, samling mm - särskilt uppmärksamma studenter där arbetslagen signalerar om problem - bedöma i samråd med partnerskolan

- samla in omdömen från partnerskolan - göra en samlad bedömning av och examinera studenternas VFT samt meddela dem

betyg - informera studenten vid U om hur omtentamen skall gå till och dokumentera detta

(Vid åtgärder som studievägledande samtal eller avrådan kontaktar mentorn respektive enhetsledning.)

3. hålla i mentorsdagar enligt utlägg. Observera att dessa dagar ingår i examinationen, är obligatoriska och får alltså inte ställas in.

4. varje termin informera om kriterier för terminens VFT 5. ha överblick över sina studenter, deras val av huvudämnen och studiespår. (För studenter

med flera åldersinriktningar inom studiespåret, se dokument: Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret i detta häfte.)

Arbetsuppgifter för kontaktmentorer - vara informationslänk mellan mentorslag och utbildningsledning i VFT-frågor - vid behov lämna/sammanställa uppgifter för och från mentorsgruppen - leda möten inom mentorsgruppen - samordna verksamheten mot mentorer på så sätt att de grundläggande idéerna med

partnerskolesystemet omvandlas till konkret planering för mottagandet av studenterna på partnerskolorna, för planering av deras VFT, för uppföljning och bedömning

- delta i möten kontaktmentorer – VFT-ansvariga – utbildningsledning. Arbetsuppgifter för VFT-ansvariga - informera nya mentorer på enheten - informera de nyantagna studenterna på sin enhet - placera enhetens nyantagna studenter - informera om VFT-frågor på enheten - delta i möten kontaktmentorer – VFT-ansvariga – utbildningsledning. Arbetsuppgifter hos Utsam - policyfrågor – utforma, informera om och förtydliga regler och riktlinjer - samordna VFT-verksamheten och partnerområdesorganisationen - avtal med kommuner - samordna placering av nyantagna studenter

15

- inventering av platser för nya studenter - platstilldelning till respektive partnerområde

- löpande placeringar av studenter (t ex studenter som återkommer efter stup, omplaceringsärenden)

- föra register över studenternas placeringar och mentorer - föra register över partnerskolor och kontaktpersoner - utläggning av VFT (läsårsplanering) - ta fram underlag för utbetalning av ersättning till partnerområden - handlägga studentärenden, t ex ansökningar om byte av partnerområde (se nedan) - samordna och utveckla mötesplatser skola - högskola - leda möten kontaktmentorer – VFT-ansvariga – utbildningsledning. Arbetsgång vid omplacering av studenter De bärande idéerna för partnerskolesystemet är ömsesidig nytta och djup. Därför ska en student vara placerad på samma skola/verksamhet under hela utbildningstiden. För att inte en urholkning av systemet ska ske gäller följande: Mentorn placerar endast om studenter inom partnerområdet i följande fall:

- om skolan inte längre har plats för studenten (p g a förändring i tjänstefördelning, lärares sjukdom e dyl,)

- om skolan inte kan tillgodose studentens studiespår eller huvudämne eller om det handlar om att tillgodose placering inom det andra studiespåret (210-240 hp)

I sådana fall försöker man i första hand placera om på det ursprungliga rektorsområdet och om detta inte går i den kommun/stadsdel detta tillhör. Först därefter vänder man sig till andra rektorsområden/stadsdelar/kommuner inom partnerområdet. Inga omplaceringar får göras av mentorn om en student vill vara på en skola med t ex en annan profil. I sådana fall får önskemålen tillgodoses genom de sk utflykterna, dvs besöken under enstaka fältdagar på andra partnerskolor. Är mentorn tveksam angående en eventuell omflyttning av student kontaktas utbildningsledare. Samma gäller för de studenter som mentorn inte kan placera inom det egna området. Studenter som inte är nöjda med sin placering hänvisas liksom tidigare till samrådsgruppen för VFT-placeringar. Särskilda skäl för speciell placering Studenter som anser sig ha särskilda skäl för speciell placering eller som är missnöjda med beslut fattade av mentorer lämnar sina synpunkter skriftligen till Marie Jemth (kan lämnas i postlådan utanför studerandeexpeditionen), för vidarebefordran till VFT-samrådsgruppen. Utbildningsledare med ansvar för VFT är beslutsfattare, men samråder oftast med samrådsgruppen innan beslut fattas. I gruppen ingår representanter från Utsam som arbetar med VFT-placeringar, representanter från enhetsledningar samt studentrepresentanter. Denna grupp sammanträder två-tre gånger/termin.

Mentorsförteckning (2008-09-12) Partnerområdets kontaktmentor är markerad med *.

Partnerområde 1, P1 Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Åstorp, Ängelholm Hans-Åke Hansson* IS 665 83 60 B 434 d Anders Lindh IS 665 80 06 C 422:06 Stefan Nyzell IS 665 86 05 C 434:01 Per-Eskil Persson NMS 665 81 46 F 407 c Marianne Rönnbom NMS 665 80 36 F 407:01 Annika Welinder KSM 665 81 86 A 329:22

Partnerområde 2, P2 Kävlinge, Landskrona, Svalöv Jan Härdig SOL 665 81 83 E 422:04 Bitte Johannesson* KSM 665 81 69 A 329:06 Monika Kristiansson BUS 665 81 62 C 239:02 Bodil Liljefors Persson IS 665 86 09 C 422 d Jan Nilsson KSM 665 81 41 B 335 b Therese Vincenti Malmgren IS 665 83 22 D 304 Eva Nyblom KSM 046- 73 97 61 Skönadalsskolan, Kävlinge [email protected]

Partnerområde 3, P3 Helsingborg Jyri Backman IDV 665 83 29 B 130:17 Carl-Erik Blomberg* KSM 665 82 89 A 404 d Annette Byström SOL 665 83 33 E 434 Karin Embro Larsson IS 665 82 28 C 434 Karin Lagerholm NMS 665 86 54 E 234:03 Karin Nyström IS 665 83 23 C 422:04 Pia Skrake BUS 665 81 08 C 239

17

Partnerområde 5, P5 Svedala, Trelleborg, Vellinge Jan Anders Andersson IS 665 81 80 B 435 c Myrtel Berggren IDV 665 81 95 B 130:29 Ulrika Bohlin* KSM 665 82 02 B 304:01 Linda Liljendahl IDV 665 82 49 B 130:23 Pia Nilsson BUS 665 82 44 A 204:02 Mats Olsson BUS 665 82 97 C 239:03 Maria Sandström NMS 665 80 17 E 234 d Lilian Waldenström IS 665 82 16 C 422 c Cecilia Wigerstad SOL 665 83 57 D 404

Partnerområde 6, P6 Sjöbo, Simrishamn, Skurup, Tomelilla, Ystad Bengt-Olof Bergfeldt IS 665 82 55 C 422:05 Bengt Hermansson IDV 665 81 94 B 130 Agneta Holmberg* SOL 665 82 46 D 404 d Pesach Laksman NMS 665 81 01 E 234b Mats Lundström NMS 665 82 98 E 335 b Helena Malm KSM 665 81 74 A 404 b Jan Nilsson KSM 665 81 41 B 335 b Sven-Göran Ohlsson IS 665 80 05 C 422 Cecilia Rösténius NMS 665 82 27 F 407:02

Partnerområde 7, P7 Eslöv, Hörby Astrid Boström KSM 665 82 13 B 304:04 Bengt Cederberg* IS 665 82 19 B 434 c Pähr Hansson SOL 665 80 56 D 427 b:01 Birgitta Pettersson NMS 665 82 06 E 334 Peter Persson IDV 665 82 76 B 130

Partnerområde 8, P8 Lund N, Polhem (Gy), Lomma Lisbeth Borg SOL 665 81 47 E 422 Anna Fabri IDV 665 81 90 B 130:26 Elisabeth Jennfors* KSM 665 81 91 A 329:19 Karin Nilsson NMS 665 88 86 E 335 Maja Nordenankar IS 665 82 18 B 404 b Katarina Schenker IDV 665 75 29 B 130 Bodil Svensson KSM 665 83 38 B 336 b

Partnerområde 9, P9 Lund Ö, Spyken (Gy), Vipan (Gy), Staffanstorp Fanny Jonsdottir BUS 665 82 95 A 204 a Mikael Londos IDV 665 81 22 B130:11 Lars Nordstedt KSM 665 81 05 B 304 d Lena Persson IS 665 80 29 B 435 a Agneta Rehn NMS 665 80 75 E 335 a Ann-Christin Sahlning IS 665 81 45 C 433:01 Birgitta Schultz KSM 665 86 63 B 336:03 Annette Zeidler* NMS 665 86 57 E 304

Partnerområde 10, P10 Lund S, Katedral (Gy), KomVux Lund, Burlöv Mari Bergqvist KSM 665 86 67 A 329:21 Annika Cederberg-Scheike KSM 665 81 37 A 329 Kajsa Hallstedt IS 665 83 32 B 435 b Jesper Sjöström NMS 665 80 50 E 334 c Pia Thimgren* SOL 665 81 12 A 329:02

Partnerområde 11, P11 Malmö: Centrum, Husie, S Innerstaden, Petri (Gy), Medie (Gy), KomVux Södervärn, NTI (Gy), Malmö Praktiska (Gy), Cyber (Gy) Bodil Cronquist IS 665 82 54 B 404 Gisela Hofmann SOL 665 83 54 D 404 c Pia Jäderquist KSM 665 82 78 A 329:05 Annika Kraft BUS 665 80 59 C 228:02 Lisbeth Ringdahl NMS 665 80 38 E 234:01 Thomas Småberg IS 665 86 08 C 434 Sanne Vils BUS 665 86 62 C 239:06 Annika Åhlander* KSM 665 82 65 A 329:04

19

Partnerområde 12, P12 Malmö: Fosie, Oxie, Borgar (Gy), Rönnen (Gy), Frans Suell – Jörgen Kock (Gy), Mölledal (Gy), John Bauer (Gy) Sverker Aasa NMS 665 80 19 E 234 c Lena Andersson NMS 665 81 27 F 407:05 Liselotte Dahlbeck BUS 665 82 61 C 278:03 Marianne Enö IS 665 83 08 B 435:02 Ingrid Hillborg IS 665 80 60 B 404 d Ulf Petersson* KSM 665 91 25 A 404:01 Gunnel Stjernfeldt KSM 665 83 49 B 336:02 Anna-Karin Svensson IS 665 82 20 B 404:02 Els-Mari Törnquist KSM 665 83 45 B 304:03 Camilla Hodel-Fryzell BUS 0709-436126 Lindängeskolan

[email protected]

Partnerområde 13, P13 Malmö: Hyllie, Kirseberg, V Innerstaden, Heleneholm (Gy), Universitetsholmen (Gy), Einar Hansen Gy Anna Arnell KSM 665 80 11 A 329 Ewa Berg KSM 665 80 45 A 404:04 Lena Bååth IS 665 80 85 C 433 a Jörgen Jensen BUS 665 82 17 C 239:05 Joel Rudnert IS 665 81 28 B 435 Dora Sallnäs NMS 665 86 55 E 234:04 Anette Sköld* IS 665 86 03 C 422 Marie Thavenius KSM 665 86 65 A 329:02

Partnerområde 14, P14 Malmö: Limhamn-Bunkeflo, Rosengård, Agnesfrids (Gy), Latin (Gy), Pauli (Gy), KomVux Kronborg, Ängsdalsskolor, Sveaskolan Irene Andersson IS 665 81 75 C 433 c Stina Block KSM 665 86 78 A 329 Agneta Hessel KSM 665 83 12 A 329 Mats Johnsson IDV 665 82 71 B 130:25 Lars Larheden BUS 665 81 72 A 204 d Johan Nelson NMS 665 82 29 E 334 d Charlotte Paggetti IS 665 82 28 B 404:03

MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist/Marianne Hedstigen 2007-06-10 rev. 2008-08-12

PM för placering på partnerområde Text till studenter antagna ht08

Partnerskolesystemet En del av studierna på Lärarprogrammet utgörs av Verksamhetsförlagd tid (VFT). På lärarprogrammet i Malmö tillämpas ett system med partnerskolor - partnerskolesystemet. En av de bärande idéerna bakom partnerskolesystemet är att studenterna under VFT befinner sig inom samma partnerområde under hela sin utbildningstid för att ur olika aspekter på ett fördjupat sätt växa i läraryrket. Detta innebär alltså att man som student är placerad på samma partnerskola för hela utbildningstiden. Lärarutbildningen har skrivit avtal med ett antal kommuner (25 st) i Skåne om att placera ett visst antal studenter på respektive område för studenternas hela utbildningstid. Studenterna kan därför aldrig själva ordna platser. Partnerområdena samverkar med högskolan vad gäller studenternas utbildning så som den beskrivs i utbildningsplan och kursplaner samt kring lärares kompetensutveckling. Den verksamhetsförlagda tiden är en starkt integrerad del av utbildningen. VFT ingår i huvudämneskurs och bearbetas i huvudämneskurs. Därför kan VFT inte vara förlagd till andra skolor än partnerskolor till Malmö högskola, Lärarutbildningen1.

Registrering I samband med registreringen inför starten av höstterminen kommer de nyantagna studenterna att på registreringsblanketten ha möjlighet att ange på vilken ort man kommer att bo under studietiden. Studenterna ska också ange vilket/vilka studiespår (åldersspår) som skall ingå i examen (vissa kombinationsmöjligheter finns) i de fall då valmöjlighet finns. Studenter i Lärarutbildning 90 hp är redan antagna till studiespår och skall inte ange något på registreringsblanketten (se antagningsbesked). På blanketten ska också anges vilka skolor man har personlig anknytning till (se nedan Studenters rättssäkerhet). I samband med registreringen finns möjlighet att ansöka om speciell VFT-placering av särskilda skäl (särskilda skäl kan vara t ex medicinska eller starka sociala skäl). Skriftlig ansökan, styrkt med intyg, ska vara VFT-administrationen tillhanda på registreringsdagen eller senast den 29 augusti2. För mer info se: Särskilda skäl för speciell VFT-placering (www.mah.se/lut/vft - dokument ).

Studenters rättssäkerhet För att studenter ska få en så saklig och opartisk bedömning som möjligt får studenter som har en personlig anknytning till en skola inte placeras där. (Med personlig

1 För studenter i distansutbildning boende i kommuner som inte ingår i partnerskolesystemet kan eventuellt placering närmare hemorten förekomma. 2 Lämnas i brevlådan utanför C223 eller skickas till: Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Marie Jemth, 205 06 Malmö

21

anknytning menas att man t. ex. själv har gått eller arbetat där, har egna barn som går där, eller har släktingar som arbetar där.) Regeln om att studenter inte placeras inom område som man har personlig anknytning till liksom regeln att det är högskolan som ordnar platsen och inte studenten själv, bedöms vara en garanti för att undvika situationer där objektiviteten i en bedömning av en students skolförlagda utbildning kan ifrågasättas. Placering på partnerområde Studieorten Malmö-Lund är utgångspunkt för placeringarna. Att bli placerad på studieorten är naturligt, även för studenter som bor långt från studieorten. Kring studieorten finns ett närområde (Burlöv, Kävlinge, Svedala, Vellinge och motsvarande) och ett ytterområde (Landskrona, Helsingborg, Trelleborg, Skurup, Tomelilla, Ystad, Åstorp och motsvarande). Utgångspunkten för placeringen av studenterna på de olika partnerområdena är det antal platser som finns inom de olika partnerområdena för varje huvudämne/ämne och åldersspår. Utifrån tillgången på platser placeras studenterna så att de • får så kort resväg som möjligt till sitt partnerområde • kan ta sig till partnerområdet med allmänna kommunikationer • att fördelningen av studenter mellan partnerområdena blir så god som möjligt

Detta innebär dock att ett stort antal studenter kan komma att placeras så att man får kortare eller längre resor till sitt partnerområde. Studenter som antas som reserver när utbildningen startat, kan inte alltid räkna med att få så korta resor som möjligt. Studenter som bor på studieorten eller i närområdet och placeras i ytterområdet kan erhålla visst bidrag för resor enligt speciella överenskommelser som gjorts med kommunerna. Det är i sådana fall kommunerna som betalar ut bidraget till studenterna. Studenter som bor i ytterområdet erhåller inget bidrag. (För ytterligare info se: www.mah.se/lut/vft – dokument, Resebidragsregler.) När den preliminära placeringen gjorts vid terminens början publiceras denna på hemsidan för VFT (www.mah.se/lut/vft ) samt anslås på plats på Lärarutbildningen som meddelas vid registreringen. När den preliminära placeringen anslagits har studenterna ganska kort tid på sig att sinsemellan göra byten. Sådana byten kan endast göras med student som har samma huvudämne och studiespår (åldersinriktning). Då beslut fattats om möjliga byten anslås de definitiva placeringarna. För datum angående placeringsanslag - se nedan.

Datum Händelse 29 aug Sista dag ansökan om speciell placering enligt särskilda

skäl 9 sep Preliminära placeringar anslås med start kl 9.00 12 sep 12.00 - Sista dag för byte av placering med annan student. 15 sep Definitiva placeringar anslås 23 sep Mentorsdag 1 29 sept VFT startar

MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist/Marianne Hedstigen Utbildningsledare

2003-02-05 rev 2005-10-26

rev 2007-11-14 rev 2008-09-28

Riktlinjer för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret Följande principer är vägledande för VFT-placering av studenter med mer än en åldersinriktning inom studiespåret. Mentorer och samordnare inom respektive partnerområde beslutar tillsammans om placering. Detta sker, om möjligt, efter samråd med studenten.

1. Studenter med studiespår mot förskola (Fö), fritidspedagogisk verksamhet (Fp)

och grundskolans tidigare år (Gt)

a Studenter antagna h01-h06: Kontinuitetsperspektivet i partnerskolesystemet ska tillgodoses: Det ska finnas en sådan kontinuitet i placeringen att studenterna kommer rejält på djupet inom den ena studiespåret och skolans nytta av studenterna blir tydlig. Urholkning av partnerskolesystemet behöver motverkas. Detta innebär att studenten alltid har en huvudplacering på en skola/verksamhet. Studenterna har alltså sin huvudplacering inom ett studiespår, men måste också skaffa sig erfarenhet från ytterligare studiespår. I normalfallet innebär det att minst en termins vft ska förläggas till det andra spåret. Vid kombinationen FpGt rekommenderas, där så är möjligt, parallelläggning av Fp och Gt. Annars gäller även samma princip för Fp som för Fö och Gt. Termin ett (T1) är inte tillräcklig som enda erfarenhet för något studiespår. Förskoleklass ingår som del av både Fö och Gt. Placering i förskoleklass är alltså inte tillräcklig som enda erfarenhet för något av studiespåren. Studenter med mer än ett studiespår bör inte omplaceras till ny verksamhet först under T7. Under den avslutande terminen ska studenten kunna arbeta på ett självständigt och ansvarsfullt sätt, vilket försvåras om verksamheten är helt ny för studenten.

b. Studenter antagna från och med ht07:

Studenter antagna fr o m ht07 med åldersspår FöGt har den placering de fått i T1 under T1 och T2. I T3 skall de vara på det andra åldersspåret. Studenten får önska vilket av åldersspåren de önskar all sin placering under avancerad nivå. I de fall där man som mentor hyser tveksamheter har man alltid ”sista ordet”.

23

Då förskoleklass ingår som del av både Fö och Gt och placering i förskoleklass inte är tillräcklig som enda erfarenhet för något av studiespåren och båda spåren ska tillgodoses under de tre första terminerna är det lämpligt att vänta med placering i förskoleklass till de slutet av utbildningen.

2. Studenter med studiespår som kombinerar examen mot grundskolans senare år

(Gs) och gymnasieskola (Gy) Studenterna har sin placering på ett studiespår under hela utbildningstiden. Utifrån placering bedöms studenternas förmåga att arbeta inom de valda åldersspåren. Om tveksamheter om studentens förmåga att klara av den andra verksamhetsformen föreligger måste studenten ha placering även inom det andra åldersspåret.

a. Studenter antagna från och med ht07: Studenter antagna från och med ht07 med åldersspår GsGy bör under VFT på avancerad nivå (T7-T9) få göra del av VFT inom ”det andra ämnet”. Detta ska i första hand ske på egna partnerskolan. Endast i de fall där ämnet inte finns på egna skolan kan VFT genomföras på annan skola - detta sker i sådana fall på VFT i T8. Det handlar alltså inte om att studenter byter placering, utan om en tillfällig placering. En förutsättning är att placering går att ordna inom lärarutbildningens partnerområden och att ”det andra ämnet” är ett undervisningsämne i skolan. För studenter i lärarutbildning 90 hp med studiespår GsGy gäller motsvarande för studenter antagna från och med ht08. VFT som genomförs på annan skola görs under del II av T2.

Examenskombinationer för lärare mot de tidiga åren Den samlade lärarutbildningen som startade 2001 öppnade upp för examenskombinationer mot lärare i förskola (Fö), fritidpedagogisk verksamhet (Fp) och grundskolans tidigare år (Gt) på ett sätt som inte var möjligt enligt den tidigare examensordningen. Studierna för att bli lärare mot tidigare åren har sedan dess huvudsakligen skett inom ett samlat studiespår där studenter med olika examensinriktningar ryms mot Fö, Fp, Gt eller tvåkombinationer av dessa. Respektive verksamhetsområde synliggörs inom utbildningen, dels genom placeringen på den verksamhetsförlagda tiden, dels genom val av litteratur, särskilda seminarier, projektarbeten o.s.v. inom den högskoleförlagda tiden. Det stora antalet examenskombinationer inom ett huvudämne (upp till sex varianter) har ibland inneburit att studenterna inte upplevt att just deras examensinriktning varit tillräckligt synliggjord. I syfte att tydliggöra ingångarna för lärare mot Fö och Fp och för att förstärka dessa perspektiv ännu mera i huvudämnena kommer vi därför från och med antagningen ht 2007 att minska antalet examenskombinationer. Studievägar för lärare med inriktning mot förskola För att vara mera flexibla och anställningsbara väljer allt fler studenter examenskombinationen FöGt. Vi har tagit fasta på detta och i de flesta huvudämnen har därför lärarutbildningen om 210/240-högskolepoäng att ha inriktning mot FöGt. Det innebär samtidigt att det inte finns studiespår enbart mot Gt i dessa huvudämnen. I Barndoms- och ungdomsvetenskap finns det även studiespår riktat enbart mot Fö för att möta det stora behov som finns av lärare i förskolan. Se vidare tabell på nästa sida. Studievägar för lärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet Många studenter som vill inrikta sig mot fritidspedagogisk verksamhet har haft svårt att se tydliga ingångar och studievägar i den nya lärarutbildningen. Detta har vi åtgärdat genom att utveckla ett nytt huvudämne exklusivt för Fp-studenter – Den fria tidens lärande – som utgör huvudalternativet för den lärarstudent som vill inrikta sig mot examen avsedd för fritidspedagogisk verksamhet. Kombinationsexamina med Fp är begränsade till två huvudämnen – Kultur, medier, estetik samt Barndoms- och ungdomsvetenskap – enligt tabellen på nästa sida. De studenter som siktar mot kombinationsexamen där Fö, Fp eller Gt ingår ska ha minst en termins VFT (termin 2 eller 3) inriktad mot den del i kombinationen där man inte har sin huvudplacering. I Lärarutbildning 90hp finns spår mot Fö, Fp respektive Gt, men inga kombinationsmöjligheter, eftersom den VFT som genomförs under utbildningens tre terminer ska kunna genomföras inom samma verksamhet.

25

Examensalternativ antagning 08

210-240 hp 270-330 hp Arabiska med didaktisk inriktning GtGs, Gs, GsGy Barndoms- och ungdomsvetenskap Fö

FöGt FpGt

Bild och visuellt lärande Gs GsGy

Den fria tidens lärande Fp Engelska och lärande Gs

GsGy Geografi, miljö och lärande FöGt Gs

GsGy Historievetenskap och lärande Gt Gs

GsGy Idrott och fysisk bildning FöGt Gs

GsGy Kultur, medier, estetik Fö

FöGt FpGt

Gs FpGs GtGs

Matematik och lärande FöGt Gs GsGy

Naturvetenskap och lärande FöGt Gs GsGy

Religionsvetenskap och lärande Gt Gs GsGy

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande

FöGt

Samhällsvetenskap och lärande Gt Gs GsGy

Samhällsvetenskap och lärande, internationell variant

GsGy

Svenska i ett mångkulturellt samhälle FöGt Gs GsGy

Lärarutbildning 90 hp Fö Fp Gt

Gs Gy GsGy

Lärarutbildning 180 hp, (yrkeslärarutbildning)

Gy

Lärarexamen med inriktning mot pedagogisk verksamhet i: Fö – Förskola och förskoleklass Fp – Fritidspedagogisk verksamhet Gt – Grundskolans tidigare år och förskoleklass Gs – Grundskolans senare år Gy – Gymnasieskolan och vuxenundervisning

Avtal för partnerområde Lärarutbildningen Datum Kontrakt om partnerområden mellan • XXX kommun med Barn- och Utbildningsnämnden jämte XXX-gymnasiet med däri

ingående skolformer samt Vuxenutbildningen (nedan benämnda skolan) och

• Malmö högskola, området för lärarutbildning, (nedan benämnd högskolan) Samarbetet kring partnerområden har som mål att utveckla former för ett fördjupat samarbete mellan högskolan och skolan i syfte att förstärka lärarutbildningens kvalitet, studenternas yrkesutveckling och skolpersonalens kompetensutveckling. Detta kontrakt är upprättat för att ange intentioner och ramar angående samarbetet kring partnerområden mellan ovanstående parter. • Parterna förbinder sig genom detta kontrakt till ett fördjupat samarbete mellan

lärarutbildningen/högskolan och skolan. Samarbetet skall vara till nytta för båda parters verksamheter. Det omfattar skolans medverkan i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen och högskolans medverkan i kompetensutveckling för skolans lärare.

• Parterna har att utse ansvarig personal som samarbetar för att utforma verksamheten så att

planering, genomförande och uppföljning sker på ett fullgott sätt. Högskolan

- ansvarar för lärarutbildningen i dess helhet och examinationen - ansvarar för att ta fram och fastställa utbildningsplaner och kursplaner utifrån de

förordningar som gäller för lärarutbildningen - arbetar fram en grundorganisation för den verksamhetsförlagda tiden med bl a fördelning

av studenter mellan olika partnerområden - har huvudansvaret för att följa studenterna genom utbildningen och därvid bl a deras

utveckling till reflekterande praktiker - samråder med respektive område om kompetensutveckling för skolans personal

Partnerområdet - tar emot ca xx studenter per år med början vid antagningen höstterminen 2001 och

ansvarar för studenternas utbildning under hela den verksamhetsförlagda tiden. Utbyten av studenter kan komma att ske under utbildningstiden.

- ansvarar för att ett flertal studenter placeras i arbetslag på samma skola, för att studenternas val av ålders- och ämnesinriktning tillgodoses och för att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen präglas av kvalitet och progression

- har utifrån utbildningens styrdokument och i samarbete med högskolan ett huvudansvar för genomförandet av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen samt medverkan i examinationen.

Studenterna

27

- hör till en partnerskola under hela sin utbildning - genomför sin verksamhetsförlagda del av utbildningen på partnerskolan med kontinuerliga

fältdagar och längre sammanhängande perioder

• Omfattningen av kontraktet regleras utifrån de ersättningsnivåer, som regleras i avtal mellan staten och svenska kommunförbundet (1993-06-28) och

- baseras på antaganden om studentgenomströmning - regleras terminsvis efter studentregistrering vid mitterminsskifte • Kommunen bidrar enligt särskild överenskommelse till studenternas reskostnader.1 • Konkreta överenskommelser om åtgärder av olika slag specificeras terminsvis i löpande

överenskommelser utifrån intentioner och ramar i kontraktet. • Om förutsättningarna för kontraktet väsentligen förändras skall nya förhandlingar upptas, om

endera parten begär detta. För skolan:

För högskolan:

Olle Holmberg Förvaltningschef xxx kommun

Områdeschef

1 Denna mening finns endast i avtal med kommuner ytterområde – se text om resebidrag.

MAH / Lärarutbildningen

Ingrid Rosenquist

2001-10-15 Rev 2004-02-25, 2007-11-03

Resebidrag

Studieorten, närområden och ytterområden

Studieorten Malmö-Lund är utgångspunkt för placeringarna. Att bli placerad på studieorten måste anses vara naturligt, även om studenten bor långt från studieorten, eftersom utbildningen är förlagd hit. I många fall kan placering på studieorten vara enda möjligheten att placera en student som bor längre bort. Kring studieorten finns ett närområde (Burlöv, Lomma, Kävlinge, Svedala, Vellinge (- utom Skanör-Falsterbo), Staffanstorp och ett ytterområde (Bjuv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Höganäs, Hörby, Klippan, Landskrona, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge (Skanör-Falsterbo), Ystad, Åstorp och Ängelholm). (Närområdet definieras i ekonomitermer som det område med utgångspunkt från Malmö, där kostnaden med allmänna kommunikationsmedel motsvarar kostnaden för resor mellan Malmö kommun – Lunds kommun.) Bor studenten på studieorten eller i närområdet och placeras i ytterområdet kan han/hon erhålla visst bidrag för resor. Riktmärket är priset för resa med allmänna kommunikationsmedel mellan Malmö kommun och Lunds kommun. Den del av kostnaden för resor med allmänna kommunikationsmedel som överstiger kostnaden för resor med allmänna kommunikationsmedel Malmö-Lund betalas av kommunen där partnerskolan är belägen. Speciella överenskommelser har gjorts med berörda kommuner. Bor studenten däremot i ytterområdet utgår inget bidrag.

29

MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist/Marianne Hedstigen 2002-08-26 Rev 2008-04-21

Ekonomin inom systemet med partnerområden Som framgår av kontraktet mellan högskolan och partnerområdet regleras ersättningsnivåerna utifrån avtalet mellan staten och svenska kommunförbundet (1993-06-28). Mera konkret innebär detta följande penningnivåer. Nedanstående resonemang har vi fört muntligt i våra informationsmöten med partnerområdena. 1. Som beräkningsgrund använder vi den modell som finns inom det

partnerskolesystem som påbörjades hösten 1998. På denna grund (9 900:- /student under hela utbildningen) har vi lagt en pris- och löneomräkning. För innevarande år (2008) innebär det en uppräkning med 0,77 %.

2. Ersättningen blir med denna beräkningsmodell för en hel utbildning 11 615:- per student (ovanstående uppräkning inkluderad) innevarande år (2008).

3. Denna summa delar vi sedan upp på antal studieterminer inom en examen Utbetalning sker alltså även under terminer då studenter inte har verksamhetsförlagd tid, men är registrerade i utbildningen. Detta innebär för

- 270 hp och däröver (9 terminer) 1 290 kr/student och termin1 - 210 hp (7 terminer) 1 660 kr/student och termin2 - 90/180 hp3 (3 terminer) 3 870 kr/student och termin

4. I mitten av varje termin avläser vi antal registrerade studenter på respektive

partnerområde och det utgör underlaget för beräkningen. Ovanstående har ingenting att göra med hur partnerområdena (och de olika kommunerna) väljer att hantera lönesättningen för sina lärare, utan utgör enbart en beräkningsgrund för att visa vilken ekonomi som uppstår i systemet. För studenter som gör om VFT utbetalas ersättning med 550:-/ vecka.

1 För studenter som finns i utbildningen mer än nio terminer, utbetalas ersättning de åtta första terminerna, samt den termin de gör sin avslutande VFT. 2 För studenter som finns i utbildningen mer än sju terminer, utbetalas ersättning de sex första terminerna, samt den termin de gör sin avslutande VFT. 3 För studenter i Lärarutbildning 180 hp (yrkeslärarutbildning) utbetalas ersättning de terminer som studenten har VFT, dvs termin 1, 4 och 6.

Används fr o m ht06

Lärarutbildningen

Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT)

- Att använda för studenter antagna h01-h06

Studentens namn:_______________________________ Personnummer:________________ Huvudämne/60p.utbildn:_________________________ Termin:_______________________ Skola/verksamhet:____________________________________________________________ Studiespår:____________________ Lärare/arbetslag:_______________________________ Ansvarig högskolementor:______________________________________________________

Arbetsgång: - omdöme ges av skolorna (lärare/arbetslag). Detta ska inte ges i form av betyg - vid samtal mellan representanter för skolan och mentorn görs bedömning av studenten - mentorn sätter därefter betyg Mentorn är betygsättare och ansvarig för betygsrapporteringen. Mentorn sätter betyg utifrån examensordningens mål så som de uttrycks i På väg mot läraryrket sid 9. Betyget grundar sig dels på sådant som sker inom ramen för mentorskontakterna (aktiviteter, samtal och skrivande), dels på sådant som sker i samband med verksamheten/skolan. Nedan följer de dimensioner som arbetslagets/lärarnas omdöme ska utgå från. Se vidare i På väg mot läraryrket s 13-29. Det omdöme som ges behöver också relateras till var i utbildningen (början/slutet) studenten befinner sig.

Studentens förmåga att − reflektera kring och analysera olika situationer och verksamheter − kommunicera med barn/ungdomar, föräldrar och personal − att utöva ett tydligt demokratiskt ledarskap − organisera den pedagogiska verksamheten/undervisningen så att det blir meningsfulla

lärandesituationer för barn/ungdomar − omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnet så att alla barn/ungdomar lär och

utvecklas − visa ett förhållningssätt som vilar på den värdegrund som uttrycks i läroplanen − använda informations- och kommunikationsteknik − bedöma, värdera och stärka barns/ungdomars lärande och utveckling

OBS Blanketten skall vara mentorn (examinator på högskolan) tillhanda senast en vecka före terminens sista mentorsdag.

31

Denna blankett ingår som en del av lärarutbildningen och är inte avsedd att användas som referens vid ansökan om tjänst.

Sammanfattande omdöme från lärarna/arbetslaget om studentens VFT inom huvudämnet med utgångspunkt i frågeställningarna på föregående sida (Se även På väg mot läraryrket sid. 13-29) Kommentera antingen varje punkt eller försök ge ett sammanfattande omdöme. Försök härvid ange vilka som är studentens starka sidor och vilka områden som kan behöva förbättras. ___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Antal fullgjorda fältdagar:___________________________________________ Fullgjort sammanhängande VFT (antal veckor):________________________


Studentens utvärdering av sina insatser under VFT:n (utgå gärna från arbetslagets omdöme) ___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Underskrift avser dels att man tagit del av det som ”motparten” skrivit, dels signering av det man själv skrivit. _________________________________ _______________________________________ Datum Skola/verksamhet ________________________________________ _______________________________________________ Underskrift Befattning ________________________________________ _______________________________________________ Namnförtydligande Tel nr _________________________________ _______________________________________ Datum Studentens underskrift


33

Används fr o m ht08

Lärarutbildningen

Omdöme om den verksamhetsförlagda tiden (VFT) - studenter antagna fr o m ht 2007


Arbetsgång: - omdöme ges av skolorna (lärare/arbetslag). Detta ska inte ges i form av betyg - vid samtal mellan representanter för skolan och mentorn görs bedömning av studenten - mentorn sätter därefter betyg Mentorn är betygsättare och ansvarig för betygsrapporteringen. Mentorn sätter betyg utifrån de lärandemål och betygskriterier som finns för VFT. Betyget grundar sig dels på sådant som sker i samband med verksamheten/skolan, dels på sådant som sker inom ramen för mentorskontakterna (aktiviteter, samtal och reflektion). I skriften På väg mot läraryrket, Ht 2007 finns lärandemålen för VFT som bygger på examensordningens mål. Lärandemål finns efter den inledande terminen samt efter de avslutande terminerna på grund- respektive avancerad nivå. Efter övriga terminer/kurser med VFT ska studenten ha visat en tydlig utveckling på väg mot lärandemålen för avslutande terminer på grund- respektive avancerad nivå utifrån skrivningarna i ”Från novis till professionell”. För lärarutbildning 90 respektive 180 hp finns särskilda lärandemål.

Studentuppgifter (ifylles av studenten) Namn:_______________________________ Personnummer:_____________________ Utbildningslängd (hp)_________________________ Termin ____________________ Huvudämne/Ämne:_______________________________________________________ Ansvarig högskolementor__________________________________________________

Uppgifter om verksamhet/skola (ifylles av lärare/representant för arbetslaget) Skola/verksamhet:_____________________________Partnerområde:____________ Verksamhetsform (t ex Förskola, Grundskola etc):____________________________ Lärare/arbetslagets representant:__________________________________________ Tel uppgiftslämnare: ___________________________________________________


Sammanfattande omdöme från lärarna/arbetslaget om studentens VFT med utgångspunkt från de förmågor som beskrivs i På väg mot läraryrket, Ht 2007 (avsnittet Från novis till professionell) Omdömet bör omfatta de tre aspekterna i progressionsmatrisen Från novis till professionell:

• IDENTITET – progression mot en egen praktisk teori och därmed läraridentitet

• KUNSKAP – progression mot en didaktisk medvetenhet • KOMMUNIKATION – progression mot ett kommunikativt, demokratiskt

ledarskap (se bilaga 2 i På väg mot läraryrket).

Ange vilka som är studentens starka sidor och vilka områden som kan behöva förbättras. ___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Antal fullgjorda fältdagar:___________________________________________ Fullgjort sammanhängande VFT (antal veckor):________________________

35


Studentens utvärdering av sina insatser under VFT:n (utgå gärna från arbetslagets omdöme) ___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

_________________________________ _______________________________________ Datum Datum ________________________________________ _______________________________________________ Lärares/repr från arbetslaget underskrift Studentens underskrift


1(1) MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist Anders Olsson

2006-03-16 Rev 2007-11-04

Praxis angående studenters eget arbete på partnerskola under VFT Vi har medvetet undvikit att ange några riktmärken för hur mycket en student själv ska ansvara för av egen verksamhet under VFT på partnerskolan. Dock har någon form av praxis utvecklats under årens lopp. När man söker fånga in denna praxis i skrift blir det tydligt varför vi tidigare undvikit att fästa den på pränt: det ser så absolut ut i skrift! Därför kan vi inte tala annat än om riktmärken som behöver hanteras med varsamhet av mentorn där man väger in partnerskolans möjligheter, studentens behov och olika andra omständigheter. Auskultation får t ex inte underskattas långt fram i utbildningen, förutsatt givetvis att studenten aktivt diskuterar och problematiserar det man ser tillsammans med läraren. Ibland förekommer samverkansprojekt mellan skola och högskola (ex Öresundsgymnasiet i Malmö) där vissa studenter deltar. En sådan verksamhet är viktig men kanske inte alltid kan beskrivas enligt gängse mallar. Varje enskild situation behöver alltså beaktas utifrån detta resonemang. Dock bör nedanstående kunna ses som ett riktmärke för vad studenten minst behöver svara för. Lärarutbildning 210-330 hp Första terminen kan vara prövande. Det handlar mycket om vilka erfarenheter studenten har från tidigare av arbete med barn och ungdomar, liksom om mod och vilja att ge sig i kast med uppgifter. Allra senast under den första VFT-perioden termin 2 måste studenten aktivt finnas i ledar-/lärarroll inför grupp/klass. Därefter sker en upptrappning av studentens eget arbete i verksamheten/skolan Under de två avslutande VFT-terminerna (studenter ant ht01-ht06) resp VFT-terminer på avancerad nivå (studenter fr om ant ht07) måste studenten på ett ansvarsfullt och självständigt sätt kunna arbeta med de olika uppgifter som ingår i läraruppdraget. Studenten är nära sin lärarexamen och kraven bör ställas efter det. För studenter antagna h01-v07 är Från novis till professionell är det redskap som man som mentor och student kan använda för att få hjälp med att se just progressionen från termin 1 och till den avslutande terminen. Viktigt är samspelet mellan kvantitet och kvalitet. För studenter fr o m ant. Finns förutom Från novis till professionell de nya lärandemålen. Lärarutbildning 90 och 180 hp För Lärarutbildning 90 och 180 hp innebär det förda resonemanget att inledningen av den första perioden i termin 1 kan vara prövande men att man under slutet av denna period måste aktivt finnas i ledar-/lärarroll inför grupp/klass. Därefter sker en upptrappning av studentens eget arbete i verksamheten/skolan Under resten av utbildningen är samma resonemang tillämpligt som för Lärarutbildning 210-330 hp.

37

Lärarutbildningen 050407 Progression i lärarutbildningens verksamhetsförlagda tid Detta material avser att beskriva progressionen av lärarkompetensen från novis till professionell. Det tar sin utgångspunkt från, och speglar, examensordningens mål1 och därmed de olika fokus som presenteras i skriften ”På väg mot läraryrket”. Samtidigt beskriver det en professionsutveckling som är vidare än det som sker inom utbildningens ram. Materialet bör ses som ett komplement till ”På väg mot läraryrket”. Syftet med att formulera progressionen i text är att ge underlag för både formativ och summativ bedömning av den verksamhetsförlagda tiden (VFT), dvs både vara ett stöd vid handledning/utvecklingssamtal och hjälp vid betygssättning. Materialet har dock inte för avsikt att beskriva olika betygsnivåer eller vara en avprickningslista. De generella betygskriterierna för VFT gäller2. Läraruppdraget är komplext och sammansatt av en mängd förmågor som egentligen är omöjliga att renodla eftersom de ständigt griper in i, och överlappar, varandra. För att kunna beskriva progressionen har vi dock identifierat följande tre centrala förmågor som i sin tur bryts ner i mindre delar:

• Identitet – Förmåga att reflektera över den egna praktiska teorin • Kunskap – Förmåga att göra didaktiska överväganden • Kommunikation – Förmåga att utöva ett demokratiskt ledarskap

Varje förmåga beskrivs i fyra nivåer från novis till professionell. Vi har strävat efter att formulera nivåerna så att de:

• beskriver vägen mot ett och samma mål, dvs inte beskriver olika mål (förmågor i vårt fall) i olika nivåer

• svarar mot vår generella nivåbeskrivning, dvs att kvalitetskraven på samma nivå är jämförbara mellan olika förmågor

• beskriver positiva kvaliteter som talar för sig själv, dvs inte uttrycker oförmåga eller är jämförande

• är generella och tolkningsbara, dvs inte är alltför konkreta och specifika • har samma abstraktionsgrad i samtliga nivåer, dvs att den inte ökar i högre nivåer

Materialet har tagits fram under hösten 2004/våren 2005 på Lärarutbildningen, Malmö högskola. Arbetsmaterialet har kontinuerligt diskuterats/utvecklats vid seminarier (VFTC) tillsammans med lärare/pedagoger från partnerskolorna. Arbetsgruppen består av följande personer: Jerry Albihn, mentor SOL, Olle Andersson, student LFH, Christer Elfversson, mentor KSM, Lilian Håkansson, mentor IS, Annika Kraft, mentor LFH, Lisbeth Ringdahl, mentor NMS och Anders Olsson, ordf. i gruppen samt mentor NMS.

1 Målen för lärarexamen i högskoleförordningens examensordning finns beskrivna på sid 9 i ”På väg mot läraryrket – Den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen”, (reviderad version 2003) 2 Se sidan 10 i ”På väg mot läraryrket”

IDENTITET - Förmåga att reflektera över den egna praktiska teorin* -version 050313

Generell nivåbeskrivning

dvs. förmåga att reflektera över…

sina personliga erfarenheter (praktikbaserade argument)

andras systematiserade erfarenheter (teoribaserade argument)

sina personliga värderingar (etiska argument)

Är medveten om men har diffusa kunskaper om läraruppdraget, sökande, iakttagande och ofta passiv.

Nivå 1 - novis Är diffust medveten om den egna praktiska teorin.

Kan använda gjorda erfarenheter oreflekterat i liknande situationer. Förklaring i stil med att ”sunt förnuft säger att …”

Kan redogöra för några teorier om lärande utan att koppla till egen praktik. Teorier och egen praktik två parallella spår.

Är diffust medveten om hur de egna värderingarna tar sig i uttryck i lärarrollen. Svårt att se att olika pedagoger har olika värderingar.

Har kunskap om läraruppdraget, uppmärksammar, analyserar, prövar/omprövar och söker sig aktivt fram i sin praktik.

Nivå 2 Försöker förstå den egna praktiska teorin.

Ställer sig frågan varför blev det som det blev och försöker hitta generella mönster i sin undervisning/ verksamhet som går att utveckla.

Reflekterar över och jämför sin egen praktik med olika lärandeteorier. Teorierna ger avtryck i den egna praktiken.

Kan se kopplingar mellan den egna praktiken och sina egna värderingar. Kan även koppla sina egna värderingar till värden som finns i styrdokumenten.

Identifierar sig som lärare, kan formulera läraruppdraget och kan omsätta sin lärarkunskap i handling, kritiskt granska sitt agerande och dra slutsatser.

Nivå 3 Är medveten om och kan formulera den egna praktiska teorin.

Kan förklara och motivera varför hon gör som hon gör mot bakgrund av gjorda erfarenheter. Är beredd att pröva och kritiskt granska alternativa angreppssätt i sin fortsatta utveckling.

Kan förklara och motivera sin egna praktiska teori med hjälp av andras systematiserade erfarenheter. Har utvecklat ett professionellt språk och kan ”varudeklarera” sin undervisning/ verksamhet.

Är medveten om och kan motivera sina egna värderingar och hur de formar den egna praktiken.

Problematiserar och tolkar läraruppdraget, söker nya infallsvinklar för sin praktik och utvecklar målmedvetna, långsiktiga strategier. Ser sin del och sitt ansvar i något större och medverkar till gemensam utveckling av verksamheten.

Nivå 4 – profes-sionell Tar utgångspunkt i den egna praktiska teorin för att driva utvecklings-arbete.

Kommunicerar aktivt sina gjorda erfarenheter och tar ett ansvar för att reflektera och utvecklas tillsammans med andra i arbetslaget.

Refererar till teorier om lärande och kunskapsutveckling i verksamhetens gemensamma pedagogiska diskussioner.

Är beredd att diskutera och ifrågasätta vilka värderingar som ligger bakom den egna praktiska teorin.

* ”Varje lärare har en ”praktisk teori” om undervisning och denna teori är subjektivt sett den starkaste faktorn för lärarens egen pedagogiska praktik. Handledning med lärare måste följaktligen utgå från den enskilda lärarens praktiska teori och försöka få läraren att medvetet formulera och utveckla den, för att därigenom göra den mottaglig för förändringar.” Gunnar Handal och Per Lauvås, På egna villkor - En strategi för handledning, Studentlitteratur (2000)

39

KUNSKAP - Förmåga att göra didaktiska överväganden* –version 050313 dvs. förmåga att

äga, använda och utveckla ämneskunskap inklusive pedagogik

sätta upp relevanta mål och bedöma och värdera barnens/elevernas lärande och utveckling

skapa en förskola/skola för alla med hjälp av innehåll, metod och organisation

Nivå 1 novis Är medveten om och börjar reflektera över didaktiska frågor.

Visar en medvetenhet om och vilja/förmåga att fördjupa och bredda sina ämneskunskaper. Arbetar med handledaren/ arbetslaget som förebild eller modell. Är självfokuserande.

Känner till vilka syften och mål som styr verksamheten. Ser och uppfattar vad barn/elever lär sig. Ger dem respons utifrån enkla kriterier som bra och dåligt. Bedömer med utgångspunkt i egen erfarenhet och utan att reflektera över olika kriterier och deras innebörd.

Arbetar utifrån, och håller sig till, färdiga planeringar eller anvisat material. Inser att barn/elever har olika individuella behov. Använder olika läromedel.

Nivå 2 Prövar/ omprövar och diskuterar olika didaktiska val.

Har, eller skaffar sig, relevanta ämneskunskaper för att genomföra verksamheten. Kan konkretisera sina nuvarande ämneskunskaper på ett sådant sätt att det blir begripligt för barnen/eleverna. Fokuserar interaktionen med barnen/eleverna.

Kan tolka styrdokumentens syften och mål och koppla dem till den egna verksamheten. Börjar tillämpa de utvärderings- och bedömningskriterier som gäller för ämnet, kursen eller verksamheten. Kommer med förslag om hur barnen/eleverna kan förbättra sitt arbetssätt eller sina resultat. Börjar använda kvalitativ metod för respons och bedömning.

Planerar och leder verksamhet delvis utifrån egna idéer och angreppssätt. Tillämpar olika arbetsformer som främjar barnens/elevernas läroprocess både individuellt och i grupp. Intresserar sig för och reflekterar över barns/elevers olika sätt att lära och låter resultatet ligga till grund för det fortsatta planingsarbetet. Kan värdera olika läromedel (inklusive IKT).

Nivå 3 Kan motivera och analysera sina didaktiska val.

Omsätter goda och relevanta ämneskunskaper. Kan generalisera utan att vara fördomsfull och onyanserad. Väljer stoff och arbetssätt utifrån barnens/elevernas förutsättningar och behov. Förmår entusiasmera och engagera barn/elever med hjälp av sina ämneskunskaper. Fokuserar barnens/elevernas utveckling och lärande.

Kan formulera relevanta mål och bedömningskriterier utifrån styrdokumenten och kommunicera dem på ett sådant sätt att barnen/eleverna /föräldrarna förstår. Stimulerar barnen/eleverna att själva utvärdera och reflektera över sina arbetssätt och sina resultat. Använder regelbundet och med säkerhet kvalitativa metoder för respons och bedömning.

Planerar, genomför och kan motivera undervisningen/ verksamheten med hänsyn till barnens/elevernas skiftande förmågor, intressen och behov samt med hänsyn till övergripande perspektiv, som kön, miljö och etnicitet. Låter barnen/eleverna reflektera över sitt eget lärande. Kan dra slutsatser om värdet av olika läromedel (inklusive IKT).

Nivå 4 professionell Bidrar med analyser och reflektioner i kollegiets didaktiska diskussioner/ samtal.

Utvecklar och uppdaterar löpande sina ämneskunskaper. Gör egna bedömningar och prioriteringar av verksamhetens innehåll och arbetssätt och är medveten om vilka teoretiska antaganden dessa bedömningar och prioriteringar bygger på.

Deltar i formuleringen av lokala mål för den egna enhetens verksamhet. Vågar vara ärlig och uppriktig i bedömningsprocessen och använder bedömningen som ett redskap för att stärka allas vilja och tillit till att lära. Använder utvärderingen som ett redskap för att förbättra och utveckla verksamheten.

Har långsiktiga strategier för att få alla barn/elever att lära och utvecklas efter sina förutsättningar. Diskuterar barnens/elevernas utveckling och lärande tillsammans med kolleger i ett helhetsperspektiv - identifierar och försöker lösa eventuella strukturella problem. Kan utveckla egna effektiva läromedel (inklusive IKT).

* Exempel på didaktiska frågor finns på sidan 21 i ”På väg mot läraryrket”

KOMMUNIKATION - Förmåga att utöva ett demokratiskt ledarskap dvs. för-måga att

leda och ge inflytande agera efter värdegrund och hantera konflikter

kommunicera och samverka

Nivå 1 novis

Söker balansen mellan att vara privat och personlig. Arbetar med att skilja elev-/ kompis-/ föräldraroll från lärarroll. Vill och vågar leda en grupp barn/ elever med planerat material. Är medveten om vikten av tydlighet och struktur. Har en diffus uppfattning om formerna för elevmedverkan samt föräldrarnas rättigheter i skolan/förskolan.

Rättvis och strävar efter att behandla alla barn/elever lika. Är medveten om styrdokumentens grundläggande värderingar* men är osäker på hur de ska komma till uttryck i verksamheten. Är prövande i konfliktsituationer. Otydlig gränssättning.

Visar öppenhet för att etablera kontakt med barn/elever och för att föra en dialog med dem. Ger uttryck för engagemang och intresse för barnen/eleverna och deras villkor och behov. Visar en aktiv vilja till samarbete med verksamhetens personal och en öppenhet för att upprätta en dialog.

Nivå 2 Är bekväm i ledarrollen, reflekterar över det egna ledarskapet och kan se sina starka respektive svaga sidor i sin ledarroll. Är tydlig och strukturerad i sitt ledarskap. Kan bjuda på sig själv och visa empati med bibehållen integritet För en dialog med barnen/eleverna och är lyhörd för deras signaler och för stämningen i gruppen samt beaktar detta vid fortsatt planering och genomförande. Inser betydelsen av föräldrarnas delaktighet i det löpande arbetet.

Inser att man måste behandla barn/elever olika för att uppnå likvärdighet. Kan ge exempel på hur styrdokumentens värderingar* kommer till uttryck i verksamheten. Strävar efter att vara en demokratisk förebild i sitt eget sätt att agera i mötet med barnen/eleverna. Visar engagemang i konfliktsituationer samt försöker hantera dem. Sätter gränser, men är ibland inkonsekvent.

Ser och bekräftar varje individ. Kan leda ett resonerande samtal i lyhört samspel med barnen/eleverna både enskilt och i grupp. Behärskar ett berättande och förklarande framställningssätt. Tar aktiv del i arbetslagets löpande arbete. Utnyttjar de möjligheter som erbjuds att få kunskap om olika delar av verksamheten. Uppvisar social kompetens i mötet med personal och föräldrar.

Nivå 3 Har hittat sin personliga ledarstil. Har en väl genomtänkt organisation samt kan överblicka konsekvenserna av denna. Är medveten om hur de personliga värderingarna kommer till uttryck i ledarskapet. Är flexibel och kan hantera oförutsedda händelser. Ger barnen/eleverna verktyg för att de ska kunna reflektera över och bli medvetna om sitt eget lärande. Utvecklar strategier så att barn/elever och föräldrar vill, vågar och får möjlighet att ta initiativ och ansvar.

Arbetar målmedvetet med att skapa ett öppet förtroendefullt klimat i gruppen/klassen där alla barn/elever utvecklas, blir bekräftade och känner sig trygga. Har strategier för hur styrdokumentens värderingar* kommer till uttryck i den egna praktiken. Även snabbt fattade beslut och agerande i trängda situationer genomsyras av samhällets grundläggande värderingar. Reagerar konstruktivt på kränkningar. Sätter tydliga gränser och visar fasthet och konsekvens.

Kan på ett inkännande sätt kommunicera med såväl hela barngrupper/klasser som enskilda barn/elever. Samverkar naturligt med kollegor och föräldrar. Kan formulera sig så att alla barn/elever förstår och lär. Behärskar och använder olika kommunikativa färdigheter (tex kroppsspråk, drama, musik, bilder). Uppfattar vad som händer här och nu, är lyhörd och kan byta perspektiv. Är i stånd till att utveckla flerstämmiga miljöer som på ett demokratiskt sätt stimulerar barnens/elevernas utveckling.

Nivå 4 professionell

Uppvisar förmåga, intresse för och behov av samarbete samt tilltro till vad han/hon kan utföra tillsammans med andra. Fungerar som arbetsledare för och samarbetspartner till såväl barn/ungdomar som vuxna (i arbetslaget). Använder elevernas/föräldrarnas delaktighet i verksamhetens löpande arbete som en resurs och uppmuntrar dem att reflektera över och kritiskt granska förskole-/skolkulturen.

Arbetar aktivt med, utvecklar samt tar ansvar för utvärdering av värdegrundsfrågor i verksamheten* . Bejakar pluralistiska samtal om värdegrunden inom ramen för demokratiska principer. Ser mönster i konfliktsituationer är uppmärksam på maktstrukturer och försöker hitta långsiktigt hållbara lösningar som är giltiga i hela verksamheten.

Planerar och samarbetar ämnesövergripande med kollegor och söker kontakter och samarbete utanför skolans ram. Försätter sig medvetet i situationer där den kommunikativa förmågan prövas och utmanas. Visar intresse för läraruppgiften i en decentraliserad förskola/skola och kan föra en debatt som kan leda till en konkret skolutveckling.

* ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta” Lpfö/Lpo/Lpf

41

Styrtext kring bedömning av VFT för studenter fr o m antagning ht 007 finns i På väg mot läraryrket Ht 2007

Att underkänna VFT Riktlinjer • Godkänd VFT innebär förutom att lärandemålen/kriterierna för termins VFT har uppnåtts

även fullgjord tid.

• Bedömning av VFT grundar sig dels på sådant som sker i samband med verksamheten/skolan (fältdagar, inklusive de centrala fältdagarna och sammanhängande veckor), dels på sådant som sker inom ramen för mentorskontakterna (aktiviteter, samtal och reflektion). En helhetsbedömning görs av terminens VFT, utifrån de kriterier som finns för gällande antagningsomgång.

• Mentor är ansvarig betygsättare för VFT. Partnerskolan medverkar genom att ge omdömen.

• Omtentamen innebär att det antal veckor VFT, fältdagar och mentorsdagar som gäller för terminen görs om. Omtentamen sker under högskolans terminstider och i första hand inom ordinarie VFT-perioder.

Kommentarer: Vid betygsättning VFT gör mentor en helhetsbedöming av terminens VFT. Ett underkännande kan grunda sig på:

- att lärandemålen/kriterierna för terminen ej uppfylls t ex har studenten under sitt arbete på partnerskolan ej genomfört VFT med godkänd kvalitet.

- att studenten inte har lämnat in/genomfört dokumentation och reflektion som är av den kvalitet att den kan godkännas.

- att studenten har ej närvarat på partnerskolan under fastställda perioder/dagar Ang krav på fullgjord VFT Studenten ska ha varit närvarande på sin partnerskola under anvisad tid. Student som varit frånvarande enstaka dagar kan i samråd med mentor och partnerskola genomföra dessa vid annan tidpunkt under aktuell termin. Sammanhängande perioder ska genomföras på utlagd VFT-tid och får inte delas upp. Frånvaro utöver enstaka dagar kan därmed innebära att student blir underkänd på aktuell VFT-period.

I de fall en student inte deltagit i samtliga fältdagar utan t ex varit frånvarande från någon enstaka dag bör noga övervägas om U ska sättas. Är det första gången det sker bör man kunna följa upp det under påföljande termin. Om däremot en student vid upprepade tillfällen uteblivit från fältdagar eller mentorsdagar eller inte fullföljt gällande överenskommelser kan ett U sättas även om arbetet på partnerskolan varit bra. I examinationen av studentens förmåga att hantera hela läraruppdraget måste också vägas in förmågan att ta ansvar. Samma regler för omtentamen som angetts ovan gäller också i detta fall.

De centrala fältdagarna är av särskild vikt att uppmärksamma. De är partnerområdenas presentation och problematisering av för dem angelägna frågor. Att studenterna deltar i dessa dagar är en absolut självklarhet då de ingår i VFT. Student som av någon anledning ej varit närvarande är skyldig att:

43

Undantag från ovanstående kräver dispens från enhetsledning.

1. meddela skolans samordnare

2. meddela mentor

3. informera sig om vad som tagits upp på den centrala fältdagen och söka fram motsvarande innehåll på annat sätt och därefter återigen kontakta skolan för att diskutera med någon där

Då risk för underkännande föreligger: - Mentorn ska ge studenten tydlig information om att underkänt betyg kan komma att ges.

Detta bör om möjligt ske i så god tid att studenten har möjlighet att åtgärda bristerna.

- Det innebär att partnerskolan omgående ska kontakta mentor för besök och/eller utvecklingssamtal så snart de uppmärksammar en student som det finns tveksamheter kring.

- Vid samtalet deltar student, representant för arbetslaget och mentor. Om möjligt bör dokumentation innehålla handlingsplan för terminens fortsatta VFT (mentor dokumenterar).

- Om underlag för underkännande framkommer då terminens VFT i det närmaste är avslutad kan betyget Underkänd dock ges utan genomfört utvecklingssamtal.

Hantering av underkänd VFT

- Beslut om underkännande meddelas studenten av dennes mentor. Personlig vägledning ska ges. I allvarligare fall, som t ex kan leda till en avrådan, ska det personliga samtalet handhas av berörd enhetsledning tillsammans med mentorn. I samtliga fall ska skriftlig dokumentation upprättas (blankett: Dokumentation av studieresultat) och förvaras hos studieadministratören.

- ”För att äga tillträda till nästkommande termin med VFT måste närmast föregående termins VFT vara godkänd.”1 (ur: Utbildningsplanen). Detta innebär att underkänd VFT vanligen leder till att studenten tar studieuppehåll.

- Omtentamen av VFT sker under högskolans terminstider och i första hand i under ordinarie VFT-perioder.

- Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för VFT.

.

1 För Lärarutbildning 210/330 hp gäller denna föreskrift först inför studier i termin 3. För huvudämnet Arabiska med didaktisk inriktning se särskild utbildningsplan.

Examination av VFT under avslutningstermin inom Lärarprogrammet - gäller studenter antagna ht01-ht06 Avslutningsterminen innehåller två 15 hp kurser inom huvudämnet, där den ena utgörs av examensarbetet. Första kursen innehåller fyra veckors VFT (6 hp), vilken på samma sätt som tidigare betygsätts av mentorn på egen provkod. Betygsrapportering sker efter avslutad kurs, dvs vid mitterminsskiftet. Tregradig skala används. Examensarbetet innehåller 1,5 hp VFT. Dessa är avsedda för examensarbetets behov och utformas helt och hållet utifrån uppläggningen av examensarbetet. Det kan handla om att genomföra ett undervisningsupplägg men kan också bestå av insamling av material m.m. Vissa arbeten utnyttjar kanske inte VFT-möjligheten. VFT erhåller därmed ingen egen provkod och betygsätts ej av mentorn. Bedömningen sker alltså av examensarbetet i sin helhet av den betygsättande läraren (examinator). Tregradig skala används.

45

Självständiga arbeten inom lärarprogrammet MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Anders Olsson Gunilla Löfström

I samband med den s k Bolognaprocessen fick vi en ny högskoleförordning för de utbildningar som startade hösten 2007. I examensordningen ställs det krav på två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng (hp) vardera för lärarexamen på 240 hp och däröver. För lärarexamen på 180 hp och 210 hp krävs endast ett självständigt arbete. I Malmö har vi dock samma krav för lärarstudenter oavsett examensomfattning eftersom vi anser att lärararbetet är lika komplext i de tidigare åren som i de senare. Skillnaden består i olika omfattning av ämnesstudier dvs utbildningslängd. Det innebär att studenter mot de tidiga åren läser kurser på avancerad nivå och genomför två självständiga arbeten om 15 hp på samma sätt som studenter som är inriktade mot de äldre eleverna. Arbetena har som övergripande syfte att fördjupa reflektionen kring yrket och examineras i lärarutbildningens huvudämnen respektive lärarutbildning 90/180 hp. Det självständiga arbetet på grundnivå Det första arbetet ligger alltså på grundnivå och syftar till en fördjupad integration mellan de högskole- och verksamhetsförlagda delarna av utbildningen genom att erfarenheter från VFT bearbetas under den högskoleförlagda tiden. Meningen är att studenterna ska få syn på och förstå undervisning och lärande i ett sammanhang och successivt utveckla en nyfiken och sökande hållning till forskning inom det egna fältet. Uppläggningen av arbetet varierar därför beroende av huvudämne och studiespår. Varje student har kunskap om hur upplägget ser ut i det egna huvudämnet. Hälften av arbetets 15 hp kommer från VFT på grundnivå och hälften från den högskoleförlagda tiden. VFT genomförs som vanligt på partnerskolornas villkor och examineras av mentor utifrån lärandemålen för VFT. Det självständiga arbetet handleds och genomförs i två eller flera huvudämneskurser under termin 1 - 3 och i termin 1 för lärarutbildning 90/180 hp. Arbetet examineras av lärarutbildare i de kurser som innehåller del av det självständiga arbetet. Syftet med att arbetet görs i delar är att åstadkomma en tydlig progression. För att inspirera till en mångfald av dokumentationsformer kommer en digital produktion att ingå i arbetet. I samband med detta kommer forskningsetiska och juridiska frågor som rör om ljud- och bildupptagning och publicering att diskuteras och klargöras. Inga digitala produktioner där personer kan identifieras kommer att publiceras utan de tillstånd som krävs. Det självständiga arbetet på avancerad nivå Det andra arbetet ligger på avancerad nivå och genomförs i slutet av utbildningen i form av ett examensarbete. Arbetet utgår från ett problemområde som är förankrat i huvudämnet och läraryrket. Detta möjliggörs genom att studenterna läser sina huvudämnen och är ute på sina partnerskolor under den termin då de bestämmer undersökningsområden för sina examensarbeten. Eftersom studenten återvänder till sin partnerskola kursen efter sitt examensarbete så finns goda förutsättningar för studenterna att redogöra för sitt arbete och på så sätt få feedback även från lärare på partnerskolorna Partnerskolornas roll i utvecklingen av de självständiga arbetena Det är viktigt att påpeka att de självständiga arbetena inte ska uppfattas som högskoleuppgifter som inkräktar på partnerskolornas planerade verksamhet. Ambitionen att synliggöra och förstå lärprocesser på vetenskaplig grund ska snarare ses som en del av lärarens vardagliga arbete. En del av studentens insamlande av empiri kommer att på ett naturligt sätt ingå i den dagliga verksamheten på partnerskolan. Studenten måste planera och förankra sitt arbete i samråd med berörda personer såsom mentor,

handledande lärare och pedagoger/arbetslag, rektor och naturligtvis de personer som kommer att omfattas av insamlad empiri 1. Mötesplatser kring den verksamhetsförlagda tiden arrangeras varje termin i form av seminarier, och under de närmaste åren kommer några av dessa att ha fokus på de självständiga arbetena. Se vidare www.mah.se/lut/partneromraden Det är önskvärt att partnerskolorna och högskolan för en dialog kring potentialen i de självständiga arbetena.

1 Om studentens insamlande av empiri är av omfattande slag bör fältdagar och icke-schemalagda dagar inom den högskoleförlagda delen av kursen användas.

47

MAH / Lärarutbildningen Ingrid Rosenquist Utbildningsledare

1999-12-12

Rev 2003-03-03 Rev 2006-08-28

Studenter på partnerskolor – frågor kring vikariat VERKSAMHETSFÖRLAGD TID Under verksamhetsförlagd tid (VFT), både vid enstaka fältdagar och sammanhängande perioder, arbetar studenterna i skolan. Det är skolan som avgör var och på vilket sätt arbetet bedrivs. Några av partnerskolesystemets huvudtankar är att • studenten ska känna sig nyttig genom sitt arbete skolan • skolan ska kunna ha nytta av studenten, både som en extra vuxen men minst lika mycket

som en diskussionspartner i arbetet, både det dagliga och det mera långsiktiga arbetet med skolutveckling.

Ansvarsfrågor När man är student i utbildningen är man inte lärare. Skall man tillfälligt vikariera för en förskollärare, lärare eller fritidspedagog krävs ett anställningsförfarande. Enligt högskolans regler kan du inte ha rollen som student när du är anställd som vikarie, dvs den tiden kan inte betraktas som studietid. Det yttersta ansvaret för förskolans och skolans verksamhet har huvudmannen, dvs kommunen eller styrelsen för en fristående skola. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för verksamheten som helhet. Kommuner och landsting samt fristående skolor är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare och fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Det är förskolläraren, läraren eller fritidspedagogen som leder planeringen och genomförandet av arbetet med barnen/eleverna. Den som inte uppfyller kraven, tex en lärarstudent, får anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i sänder.

Fältdagar Om man i förväg vet att någon av de lärare som studenten brukar arbeta tillsammans med under en fältdag är t.ex. på planeringsdag på högskolan, är det naturligt att lärare/arbetslag och student diskuterar i förväg och planerar arbetet för ett sådant tillfälle så att studenten kan gå in och hjälpa till i den verksamhet han/hon brukar arbeta. Det är rektor eller den rektor utser som i sådana fall är ansvarig för verksamheten och som ska finnas till hands och vid behov stödja studenten i arbetet. Om det uppstår akut behov av hjälp diskuterar rektor och/eller andra lärare i arbetslaget med studenten om det är möjligt för studenten att gå in och arbeta vid detta tillfälle. Även här är det givetvis rektor eller den rektor utser som i sådana fall är ansvarig för verksamheten och som ska finnas till hands och vid behov stödja studenten i arbetet. Fältdagarna är en del i utbildningen och regelrätta vikariat, där studenten får hela ansvaret och därmed ersätts för arbetet, får inte förekomma dessa dagar. Arbetar man som betald vikarie en dag som var tänkt som fältdag, räknas denna inte som sådan. Man får då ta igen fältdagen en annan dag. Man kan inte både vara student i utbildningen och samtidigt vara vikarie. Sammanhängande perioder Under de sammanhängande perioderna under utbildningen arbetar studenten också utifrån den planering man gör på skolan. Samma regler som under fältdagar gäller för dessa perioder. Det innebär alltså att studenten ska kunna arbeta i sin ordinarie verksamhet även om den lärare som har huvudansvaret inte är där. Dessa längre perioder planeras ju tillsammans mellan arbetslag och student och därför är det naturligt att studenten ju längre tid som gått av en sådan period och också ju längre man kommer i sin utbildning, både tar över mer och mer av arbetsuppgifterna och blir allt mer självständig så att man också kan arbeta ensam med eleverna. Vid alla sådana tillfällen är det givetvis rektor eller den rektor utser som är ansvarig för verksamheten och som ska finnas till hands och vid behov stödja studenten i arbetet. Det förutsätts att studenten arbetar full tid under dessa veckor med planering och genomförande av undervisning och deltar i annan verksamhet som ingår i en lärares skyldighet. Om studenten under en sådan period får förfrågan om vikariat (avlönat och med fullt ansvar), är det, liksom för fältdagar viktigt att beakta att • studenten har full rätt att säga nej till en sådan begäran från skolan. Någon press på

studenterna från skolans sida får inte förekomma. • studenten givetvis själv får ta ansvar för om man på tid som inte är planerad för annat

anser sig kunna vikariera • studenten kan riskera att missa en kurs och därmed poäng, vilket kan skapa problem med

studiemedel och därmed förlänga utbildningen. Vikariat kan därför endast röra sig om enstaka tillfällen.

49

HÖGSKOLEFÖRLAGD TID Att studera på lärarutbildningen innebär heltidsstudier där varje termin omfattar 20 veckor, vilket räknas som 30 högskolepoäng (hp). All tid inom en kurs är inte schemalagd. Detta innebär dock inte att detta är fri tid utan att den behöver användas inom den pågående kursen till självstudier, arbete i olika grupper, studiebesök m.m.

Om tillträdeskrav i utbildningen - Utdrag ur utbildningsplaner för lärarutbildning Föreskrifter, Lärarutbildning 210-330 hp För att äga tillträde till nästkommande termin med verksamhetsförlagd del fr om termin 3 inom huvudämnet måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del inom huvudämnet vara godkänd.

Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del. Dessutom gäller för:

• Studenter antagna ht05 och ht06 För att äga tillträde till studier inom huvudämnets tredje termin skall studenten senast den 1 december terminen före uppfylla följande krav: · Den inledande terminen skall vara godkänd · Minst 21 hp av den högskoleförlagda tiden inom huvudämnet skall vara godkända.

• Studenter antagna ht01-ht06 För att få tillträde till den avslutande terminen inom huvudämnet skall studenten med inriktning mot en examen omfattande 210 hp ha uppnått 150 hp (därav minst 75 hp inom huvudämnet) respektive 210 hp för en student med inriktning mot en examen omfattande 270 hp och däröver (därav minst 105 hp inom huvudämnet).

• Studenter antagna fr o m ht07: För att äga tillträde till studier på avancerad nivå skall studenten uppfylla följande krav: · De inledande tre terminerna skall vara godkända · Minst 45/75 högskolepoäng av sidoämnesstudierna skall vara godkända.

Föreskrifter, Lärarutbildning 90 hp och 180 hp För att äga tillträde till nästkommande termin med verksamhetsförlagd del måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del vara godkänd. Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del. Föreskrifter, Lärarutbildning: Arabiska med didaktisk inriktning, 270 hp För att äga tillträde till studier på avancerad nivå i Arabiska med didaktisk inriktning III, 61-90 högskolepoäng måste studenten senast sju veckor före terminsstart ha 30 högskolepoäng godkända studier i Arabiska med didaktisk inriktning. För att få tillträde till de två avslutande terminerna med allmänt utbildningsområde (avancerad nivå) skall studenten vara godkänd på den inledande terminen och den verksamhetsförlagda tiden inom grundnivån samt ha uppnått 180 högskolepoäng. För att äga tillträde till den sista terminen med verksamhetsförlagd tid måste närmast föregående termins verksamhetsförlagda del vara godkänd. Student äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle för verksamhetsförlagd del.

51

Studieuppehåll och avbrott Studieuppehåll Studenter i utbildningen kan, då särskilda skäl föreligger, beviljas studieuppehåll. Detta beviljas för ett år i taget. Då student beviljats studieuppehåll meddelas mentorn om detta som i sin tur ansvarar för att meddela partnerskolan. Avbrott Även vid avbrott meddelas partnerskolan om avbrottet via mentorn. Befarade avbrott Om en student uteblir från VFT och inte heller meddelar detta - kontakta mentorn! Ansvaret att söka studieuppehåll och meddela avbrott finns hos studenten. Tyvärr händer det att studenter inte ansöker om/meddelar detta. Det medför att studenters namn kan finnas kvar på listor även sedan studenten ”försvunnit”. Om vi får kännedom om att student uteblivit kontaktas denna och blanketter för ansökan/avbrott förmedlas.

Angående registerkontroll, utdrag ur Belastningsregistret Studenter som påbörjar sina studier fr o m ht08 Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. Förslaget syftar till att öka barns skydd mot att utsättas för övergrepp eller kränkningar från personer som arbetar inom de berörda verksamheterna. Lagändringen innebär att den registerkontroll som idag ska göras av alla som erbjuds anställning inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg utvidgas till att gälla även studenter som går lärarutbildning och där praktik/verksamhetsförlagd tid (VFT) inom de berörda verksamheterna ingår. De nya bestämmelserna började gälla den 1 april 2008 och omfattar de studenter som påbörjar sin utbildning efter detta datum. (Lag 2000:873, SFS 2008:53) Detta innebär att de studenter som börjat lärarutbildningen 2008 (eller senare) måste visa upp ett aktuellt utdrag ur Belastningsregistret för rektor inom den verksamhet där han/hon placerats för att genomföra sin VFT. Ett sådant utdrag är endast giltigt ett år. Studenter som påbörjat sina studier före ht08 Studenter som påbörjat sina studier vid lärarutbildningen före ht08 omfattas inte av lagändringen och ovan nämnda utdrag får inte avkrävas av studenter, varken av oss inne i utbildningen eller av skolorna. Om rektor däremot vill anställa en student som vikarie finns skyldighet för rektor att vid en sådan erbjudan om vikariat (även för enstaka timme) att begära utdrag ur Belastningsregistret. Övrigt Utdrag ur Belastningsregistret beställs genom Rikspolisstyrelsen i Kiruna och blankett finns på www.polisen.se . För de uppgifter om oss som finns i Belastningsregistret gäller att bötesstraff gallras efter 5 år medan villkorlig dom, skyddstillsyn och fängelse tas bort efter 10 år. (Detsamma gäller om man dömts till vård av något slag.)

53

Försäkringar Ur: Studentens ABC FÖRSÄKRING Tänk på att försäkra dig och ditt hem. Många försäkringsbolag har studentförsäkringar. Från och med den 1 juli 2000 är studenter vid universitet och högskolor försäkrade under studietiden och under direkt färd mellan bostaden och högskolan/partnerskola eller där du gör din praktik. Försäkringen täcker endast personskador. Samma villkor gäller under VFT som vid de högskoleförlagda delarna. För att täcka andra skador än personskador måste studenten alltså ha en hemförsäkring. På fråga till Malmö Högskolas jurist (2003-07-01), Hans Johnsson, om försäkringen gäller även då studenterna besöker sina partnerskolor på ”icke VFT-tid” fick vi följande svar: Studenter är försäkrade under skoltid. Med skoltid menas bl a den tid då studenten vistas på praktikplats som godkänts av högskolan. Om besöket görs som ett led i utbildningen (dvs om vi tycker att studenten har behov av besöket i sin utbildning) är studenten försäkrad. Besök av mer privat natur omfattas inte. Ytterligare information finns på www.mahse under rubrik: För medarbetare - Juridiska frågor – Försäkringar, där bland annat följande går att läsa: STUDENTFÖRSÄKRINGAR Malmö högskola har som målsättning att ha ett bra försäkringsskydd för de studenter som har sin verksamhet helt eller delvis förlagd vid högskolan. Nedan1 ges en översiktlig bild över vilka försäkringar som gäller. Vid varje försäkring finns länkar till Kammarkollegiet där man i detalj kan se vilka villkor som gäller. Även skadeanmälningsblanketter kan hämtas via länkar.

1 Se www.mah.se/templates/Page____2854.aspx

Studenter som utsätts för trakasserier Utdrag ur: PM angående hur anställda vid Malmö Högskola ska agera när man misstänker eller kan konstatera att en student har trakasserats i strid med lagen om likabehandling av studenter i högskolan – av Hans Jonsson, jurist på Malmö Högskola Lagen om likabehandling av studenter säger bland annat att högskolor har en särskild utredningsskyldighet när det framkommit omständigheter som tyder på att en student trakasserats i något av de anseende som lagen åsyftar. Trakasserierna eller kränkningarna ska ha sin grund i studentens etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning, funktionshinder eller könstillhörighet för att lagen ska bli tillämplig. Som exempel kan nämnas nedsättande tillmälen, förekomsten eller spridning av texter, bilder och märken, klotter på väggar etc. Det är den drabbade som avgör om handlingen eller beteendet som hon/han utsätts för är kränkande. Om högskolan negligerar att agera vid ett misstänkt fall trakasserier eller kränkning kan högskolan bli skadeståndsskyldig. Det är viktigt att alla anställda vid högskolan reagerar när de får information om eller annars uppmärksammar att en student kan ha utsatts för trakasserier. Högskolan är skyldig att göra en utredning även i de fall där misstanken om trakasserier eller kränkning endast grundar sig på ryktesspridning, anonyma muntliga eller skriftliga påståenden eller andra omständigheter. Konflikter av rent bagatellartad karaktär ska naturligtvis hanteras på ett så enkelt sätt som möjligt av närmast berörda personer. Det krävs då att konflikten får sin omedelbara och av berörda parter helt accepterade lösning. Om det inte är så ska områdeschef/motsvarande underrättas. Ärendet ska därefter lämnas över till högskolans jurist. Student eller annan som avser att lämna en formell anmälan rörande trakasserifall ska alltid lämna anmälan till den utredningsansvarige (dvs högskolans jurist). Om någon annan anställd vid högskolan tar emot anmälan ska den omgående vidarebefordras till den utredningsansvarige. Då den utredningsansvarige nås av uppgifter om att en student kan ha blivit kränkt görs en bedömning av de uppgifter som framkommit. Undersökningen syftar till att få klarhet i om en formell utredning är nödvändig. Den utredningsskyldighet som högskolan har gäller såväl det som händer under studenternas högskoleförlagda tid av utbildningen som den verksamhetsförlagda tiden. Mer information kan fås av Hans Jonsson, 040-665 71 40

55

Malmö högskola 2005-10-25 Lärarutbildningen Rev 2008-10-23

Student som skadar sig under VFT Om någon student råkar ut för en olycka eller blir skadad i samband med en incident under vistelsen på partnerskolan gäller att mentor omgående kontaktar Marianne Hedstigen eller Marie Jemth. Studenten måste också omgående skickas till vårdcentralen/akuten för att få sina skador dokumenterade. Detta är av största vikt – man kan aldrig veta om det blir framtida men av även det som verkar obetydligt. I övrigt finns det blanketter för studenten att fylla i och skadan ska via högskolan anmälas på olika sätt. Detta behöver ni inte bekymra er om – huvudsaken är att Marianne Hedstigen blir meddelad så sköter hon resten tillsammans med vår jurist. Det är också viktigt att upplysa studenter som mår dåligt av det de varit med om att de bör kontakta Studenthälsan där de kan få hjälp att bearbeta vad som hänt. Rektor/skola måste ändå göra skadeanmälan/anmälan av incident.

Preventiva insatser mot tuberkulos Enligt Socialstyrelsens rekommendationer för att förebygga spridning av tuberkulos ska det genomföras en riktad hälsokontroll av de studenter som kommer att ha verksamhetsförlagd tid inom barnomsorg (förskola och förskoleklass). Detta innebär att samtliga studenter antagna hösten 2008 med examensprofil mot Förskola (Fö), Fritidspedagogiskverksamhet (Fp) och/eller grundskolans tidigare år (Gt)1 ska fylla i och lämna in en hälsodeklarationen. En sjuksköterska på Studenthälsan tolkar därefter resultaten. Studenter i riskzonen kallas till tuberkulintest (PPD) Ytterligare information finns på: www.skane.se/templates/Page.aspx?id=21556 Vid frågor kontakta: Lotta Andersson, sjuksköterska, Studenthälsan tel: 040-665 73 23 e-post: [email protected]

1 Inriktning mot grundskolans tidigare år omfattar även förskoleklass

57

MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Anders Olsson/Mari Bergqvist Mötesplatser skola – högskola I vår strävan att fördjupa samarbetet mellan partnerskolor och högskola arrangeras varje termin en rad mötesplatser. Upp emot tusen lärare, rektorer och förvaltningschefer möter varje år lärarutbildare på Lärarutbildningen i Malmö vid olika konferenser och seminarier riktade till partnerskolorna. Mötesplatserna präglas av ömsesidighet och syftar till att utveckla både skolan och lärarutbildningen. De bidrar också till en ökad kunskap om våra olika verksamheter. Här följer en generell beskrivning av de mötesplatser som finns för närvarande. Information om aktuella mötesplatser hittar du på lärarutbildningens hemsida – www.mah.se/lut – under Partnerområden – Mötesplatser skola - högskola (direktlänk: www.mah.se/lut/partneromraden/motesplatser ). Samtliga mötesplatser är kostnadsfria, men kräver i de flesta fall förhandsanmälan via hemsidans elektroniska anmälningsformulär. VFT-SEMINARIER Varje termin återkommer ett antal populära seminarier som fokuserar på studenternas verksamhetsförlagda tid (VFT). All pedagogisk personal är välkomna, även de som inte själva har haft hand om någon student. Seminarium A tar upp grundläggande frågor som rör arbetet med studenter under deras verksamhetsförlagda tid. Exempel på innehåll som tas upp:

- Vad innebär vår gemensamma pedagogiska uppgift som lärarutbildare för lärarutbildning och partnerskolor?

- Vilka förväntningar finns hos partnerskolorna, lärarutbildningen respektive studenterna?

- Diskussion om handledning och reflektion, dvs samtalet om undervisning och lärande – koppling mellan praktik och teori.

Till seminarium A kopplas även en inledande föreläsning som tar upp ideologin bakom lärarutbildningen som startade 2001 särskilt med avseende på VFT och partnerskolesamarbetet. Även den nya utbildningsstrukturen som införts hösten 2007 i samband med den s k Bolognaprocessen berörs. Samverkan mellan Lärarutbildningen vid Malmö högskola och partnerskolorna i de omgivande kommunerna bygger på två principer.

- Dels handlar det om djup. Studenterna är på samma ställe under hela studietiden (även om de har möjlighet att göra kortare besök i andra verksamheter/skolor) för att komma under ytan på skolkulturen. På så sätt lär de känna miljön, lärare och elever. Att vara på en arbetsplats under en lång tid är enda sättet att känna delaktighet och förstå läraryrkets villkor. Djupet består i kontakten med en skola och en läromiljö, inte enbart i kontakten med enstaka lärare/handledare.

- Dels handlar det om ömsesidig nytta. Genom att studenterna återkommer till samma skola under utbildningen kan de på alla möjliga sätt vara resurser i arbetet med att utveckla barnen/elevernas lärande, men också i den skolutveckling som bedrivs på partnerskolan. En viktig förutsättning för detta är att studenterna är på samma skola genom hela sin utbildning. Lärarutbildningen och även högskolan i sin helhet måste också vara resurser för skolan i detta arbete.

Seminarium BC som behandlar frågor om bedömning av studenternas prestationer under deras VFT och progressionsfrågor. Exempel på frågor som tas upp:

- Hur bedömer vi studenternas VFT? - Exempel på hur bedömningsprocessen kan se ut.

- Hur tolkar vi det som står i våra styrdokument, dvs. examinationsordningen och På väg mot läraryrket?

- Från novis till professionell – Material som kompletterar På väg mot läraryrket att användas vid handledning/utvecklingssamtal och vid bedömning/betygsättning (gäller studenter antagna före h07).

- De nya lärandemålen för VFT (gäller studenter fr o m antagning h07) - Konkretisering och diskussion angående de generella kriterierna för G och VG. - Hur kan vi höja kvaliteten på VFT?

Vid de valbara D-seminarierna presenterar ett antal huvudämnen sig under två timmar och diskuterar speciellt kopplingen mellan teori och praktik, dvs hur VFT- erfarenheterna integreras i huvudämnet. På så sätt kan du bekanta dig med mer än ett huvudämne under samma dag. Dessa seminarier kan vidare utgöra en länk till de huvudämnesarenor som presenteras nedan. Hösten 2007 introducerades Seminarium E där utveckling och förändring inom lärarutbildningen i samband med Bolognaprocessen behandlas. Fokus ligger på det självständiga arbete studenterna ska genomföra på grundnivå inom ramen för huvudämnet. I det arbetet får studenterna fördjupa reflektionen kring yrket genom att göra utvecklingsprojekt/arbeten som knyter samman den högskoleförlagda tiden och den verksamhetsförlagda tiden. Två huvudämnen presenterar under seminariet hur de självständiga arbetena är upplagda och det kommer även att finnas tid för diskussion. VFT-seminarierna ges i huvudsak när studenterna har sammanhängande VFT. Aktuella datum och vidare information publiceras på hemsidan i början av varje termin. Förhandsanmälan sker via elektroniskt anmälningsformulär. Det finns även möjlighet att utlokalisera VFT-seminarier till partnerskolor/kommuner. Det finns många varianter på upplägg - allt från seminarieserier över längre tid till enstaka studiedag. Av planeringsskäl måste vi ha ett halvårs framförhållning. Mer information på hemsidan (se adress ovan). Poänggivande utbildning för pedagoger på partnerskolor: Från novis till professionell - att möta lärarstudenter under den verksamhetsförlagda tiden (7,5 hp). ABC-seminarierna ingår och byggs på med ett antal kurstillfällen. Kursen fördjupar och utvecklar det innehåll som tagits upp på ABC-seminarierna genom föreläsningar, litteraturstudier och diskussioner både i seminarieform och via nätbaserade diskussionsgrupper. Mer information finns på vår hemsida. HUVUDÄMNESARENOR/SEMINARIER ÄMNESDIDAKTIK OCH EXAMENSARBETE Huvudämnena utgör basen för lärarutbildningen och är de nya yrkesämnen som integrerar innehåll som rör ämnen och ämnesområden med innehåll som rör lärararbetets och lärandets villkor. Varje huvudämne består av åtta till tolv 10-veckors kurser (15 högskolepoäng, hp) varav den sista utgörs av ett examensarbete. Sedan den nya lärarutbildningen startade 2001

59

har en mängd kurser beskrivits, planerats, genomförts, utvärderats och reviderats inom ramen för de olika huvudämnena och för Lärarutbildning 90 hp. Många krav ställs på huvudämnet och dessa ska tillgodoses utan att huvudämnets inre sammanhang äventyras. Eftersom huvudämnena utgör basen för lärarutbildningen är det intressant för både skola och högskola att varje huvudämne skapar en arena där man diskuterar såväl ämnets ”själ” som aktuella ämnesdidaktiska frågor. Även huvudämnenas forskningsmiljöer och utvecklingsområden kopplade till studenternas examensarbeten kan behandlas i dessa arenor. Genom att diskutera huvudämnena har lärare på partnerskolorna bättre möjligheter att se hur studenterna kan bidra till utvecklingen av den egna verksamheten. Diskussionerna betyder naturligtvis också mycket för det kontinuerliga utvecklingsarbetet med huvudämnets kurser och innehåll. Aktuell informationen om huvudämnesarenor läggs ut efterhand på hemsidan (se adress ovan). Lärarutbildningens sista termin innehåller ett examensarbete som motsvarar tio veckors studier. Studenten väljer själv inriktning för sitt arbete. Undersökningsområdet ska dock vara förankrat i huvudämnet och kan med fördel vara framdiskuterat i dialog med partnerskolan. Partnerskolorna har i många fall identifierat autentiska problem eller utvecklingsområden som finns i den egna verksamheten. Både ur ett student- och skolperspektiv är det positivt att det genomförda arbetet är efterfrågat och kan komma till nytta i den lokala skolutvecklingen. Hösten 2003 och våren 2005 hade vi välbesökta seminarier där vi diskuterade de möjligheter som examensarbetet innebär för utveckling av verksamheten både på partnerskolan och på högskolan. Vi diskuterade även krav på innehållet i examensarbetet, återkoppling till partnerskolorna och gemensamma strategier inför kommande examensarbeten. Utbildningsstrukturen vid Lärarutbildningen i Malmö till och med antagning ht 2006 gör att studenten inte har någon verksamhetsförlagd tid vid den tidpunkt då de gör sina val av undersökningsområden. För att underlätta kommunikationen mellan student och partnerskola har vi konstruerat en sökbar databas där partnerskolor och studenter med gemensamma idéer kan finna varandra. Studenterna förväntas publicera sina arbeten elektroniskt, men arbetet med återkopplingen av studenternas examensarbeten till partnerskolorna måste förstärkas. HÖSTKONFERENS OCH PARTNEROMRÅDESDAG En dag varje höst arrangerar Lärarutbildningen en höstkonferens som riktar sig till personal på Lärarutbildningen samt partnerskolornas förvaltnings-/skolchefer och rektorer. Här diskuteras strategiska frågor som har betydelse både för skolan och för högskolan. Hösten 2008 var temat för konferensen Forskning för framtiden – Dialog för framtiden.. Varje vårtermin bjuder Lärarutbildningen in rektorer och VFT-samordnare från samtliga partnerområden till en partnerområdesdag. Studenternas mentorer från högskolan deltar också. Här utbyter vi erfarenheter mellan partnerområdena, introducerar nyheter och förändringar inom lärarutbildning och partnerskoleorganisationen samt diskuterar aktuella frågor i samarbetet med högskolan inom det egna partnerområdet.

FÖRELÄSNING De föreläsningsserier som tidigare varit obligatoriska i lärarprogrammet tas bort fr o m antagning 2007. Istället erbjuder vi föreläsningar som är öppna för både studenter, personal och partnerskolor. Vi börjar hösten 2008 med tre föreläsningar på temat samtal. Aktuella datum finns på hemsidan. Ingen förhandsanmälan. SKRÄDDARSYDD SEMINARIEDAG FÖR REKTORER Ett antal kommuner med förvaltningschef och rektorer har besökt lärarutbildningen de senaste åren för att diskutera den nya lärarutbildningen inom ramen för partnerskolesamarbetet. En viktig fråga som har diskuterats är hur man ute i kommunerna kan använda de nyutexaminerade lärarna som inte alltid liknar de "gamla" vad gäller ämneskombinationer mm. Kommuner som är intresserade av en seminariedag kan kontakta Marianne Hedstigen ([email protected]) för vidare diskussion om uppläggning mm. Ha god framförhållning. PRENUMERERA PÅ UTSKICK Om du vill ha e-post om olika mötesplatser som är på gång och när det är dags att anmäla sig till dessa kan du prenumerera på detta. Anmäl dig via hemsidan (www.mah.se/lut/partneromraden/motesplatser) VARMT VÄLKOMMEN TILL LÄSÅRETS MÖTESPLATSER! Senaste nytt, fördjupad information och aktuella anmälningsformulär finner du alltså på Lärarutbildningens hemsida: www.mah.se/lut/partneromraden/motesplatser Kontakta gärna Mari Bergqvist ([email protected]) om du har synpunkter på hur vi kan vidareutveckla eller skapa nya mötesplatser inom ramen för partnerskolesamarbetet.

61

Documents

Skolpraktikan - mah.se · • Möjligheter att med digital teknik skapa mötesplatser mellan högskola och skola • Bättre förutsättningar att koppla de självständiga arbetena