Att styra och leda med tillit

Louise Bringselius

Docent i organisation och ledningLunds universitet

ForskningsledareTillitsdelegationen, regeringskansliet

www.bringselius.selouise@bringselius.seTwitter: @bringselius

Skolchefskonferens 24 maj 2018

Ökad administrativ börda

Vad beror det på?

• Digitala lösningar gör det möjligt

• Ökade ambitioner avseende

likvärdighet, kvalitet, rättssäkerhet

• Allt större organisationer och

fragmenterat landskap av aktörer

• Marknadslösningar

• Fler utbildade att styra på distans och

lönsamma tjänster

• Mode i styrning och ledning – styrning

på distans

”Problemet är en form av styrning och ledning

med fjärrkontroll, där man är avskuren från

verksamheten men ändå fast besluten att

kontrollera den. Man omorganiserar oförtröttligt,

mäter som en galning, premierar en heroisk form

av ledarskap, gynnar konkurrens där det man

behöver är samarbete...”(Henry Mintzberg, 2017)

Vad händer med kultur,ämbetsmannaetik och arbetsglädje?

Scientific Management

Människan som förutsägbar, maskinmetafor. Styrning central.

Human Relations

Människan som komplex,jämför organism. Motivation central.

Jonas Birgersson (Framfab)

1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020

Elon Musk

(Tesla)

Jan Carlzon (SAS)

Pehr G. Gyllenhamm

ar (Volvo)

Elton Mayo /

Human Relations

Ingvar Kamprad (Ikea)

”Tillitsbaserad styrning och ledning ärstyrning, kultur och arbetssätt med fokus påverksamhetens syfte och brukarens behov,där varje beslutsnivå aktivt verkar för attstimulera samverkan och helhetsperspektiv,bygga tillitsfulla relationer samt säkerställaförmåga, integritet och hjälpvillighet.”

Tillit innebär att man i högre grad ger utrymme för

kunskapen och motivationen hos professioner och medborgare

Att samarbeta med fokus på kärnuppdraget

KonkurrensPrisMarknadIncitament

New Public Management

ByråkratiAuktoritetRegleringHierarkiBeslutslinje

New WeberianState

TillitSamarbeteKollegialitetVärdegrund

Professionsteori /New Public Governance

Styrmekanism

Tonvikti styrning och ledning

Balans mellan tre styrmekanismer

Adler (2001) Market, Hierarchy, and Trust: The Knowledge Economy and the Future of Capitalism. Organization Science, 12 (2), 215-234.

1. Öppenhet - att dela information, välkomna oliktänkande och välkomna förbättringsförslag från kärnverksamheten

2. Att delegera handlingsutrymme, välkomna medarbetarinflytande, men också vara tydlig kring mandat och prioriteringar.

3. Ett verksamhetsnära och hållbart administrativt, psykosocialt och professionellt stöd i kärnverksamheten

4. Att premiera kunskapsutveckling, lärande och en evidensbaserad praktik.

5. Att stimulera alla i verksamheten att gemensamt ta ansvar för helheten och samverkar över gränser - medledarskap.

6. Att ha medborgarens perspektiv i fokus och att försöka förstå och möta dennes behov och upplevelser

7. Att sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem man samarbetar med och ha positiva förväntningar.

Vägledande principer för tillitsbaserad styrning och ledning

Kultur& ledarskap

Organisation& processer

Styrning& utvärdering

Traditionell styrning och ledning Tillitsbaserad styrning och ledning

Incitament, kontroll, auktoritet - centralt och top-down.

Formalisering, reglering, förutsägbarhet

Tillit, motivation, psykologisk trygghet, praktikgemenskap, mening -

lokalt och bottom-up.Informella relationer, flexibilitet, profession

Starka staber Starka professioner

Prestationsutvärdering utifrån kvantitativa mått, utformade på distans

Prestationsutvärdering utifrån dialog med professioner och med kvalitativa inslag

Kvalitetssäkring genom kontroll och ansvarsutkrävande

Kvalitetsutveckling genom kollegial kvalitetsutveckling (peer review)

Snäva ansvarsområden (stuprör) Breda gemensamma ansvar (hängrännor)

Primärt mål Följsamhet mot beslutslinje och regelverk Kollegialt lärande, ömsesidig anpassning

Syn på organisationen Detaljerad planritning Dynamiskt nätverk

En fråga enbart för cheferEn fråga för alla i organisationen -

medledarskap

Utvecklas primärt vid chefsutbildningar, betraktas som en attitydfråga för chefer

Utvecklas i den professionella vardagen (t ex med mentorskap) och med fokus på det

(tvär)professionella teamet

Verktyg för att påverka prestationer

Ledarskap

Tillit innebär…

• inte fritt valt arbete, utan samarbete inom tydliga ramar

• en balanserad syn på medarbetare – varken naivism eller cynism

• att premiera lärande genom att överse med mindre allvarliga misstag, men agera på allvarliga problem

• att stärka rättsstaten genom att ge feedback som säkerställer att lagar och regelverk är ändamålsenligt utformade

• att fortsätta kontrollera, men mer selektivt och utifrån dialog med den granskade

• ansvar för alla delar av styrkedjan – från politik till golv

• insatser av alla slag: kultur/ledarskap, styrning/utvärdering samt organisation/processer

Källa: Bringselius, 2018 (kommande SOU)

Sjukvård 1. Landstinget i Kalmar Län, särskilt värdegrundsarbetet i sjukvårdenBirgitta Niklasson, fil dr vid Göteborgs universitetJenny de Fine Licht, fil dr vid Göteborgs universitet

2. Region Skåne, särskilt anslagsfinansieringLina Maria Ellegård, fil dr vid Lunds universitetAnna Häger Glenngård, fil dr vid Lunds universitet

3. Inspektionen för vård & omsorg / Arbetsmiljöverket, samordnad tillsynLinda Moberg, fil dr vid Uppsala universitet

4. Malmö stad, särskilt kvalitetsutveckling i förskolaDalia Mukhtar-Landgren, fil dr vid Lunds universitetNiklas Altermark, fil dr vid Lunds universitet

5. Linköpings kommun, särskilt kvalitetsutveckling i grundskolaOla Fransson, fil dr vid Malmö universitet

6. Skolinspektionen, särskilt ”regelbunden kvalitetsgranskning”Magnus Erlandsson, fil dr vid Malmö universitet

7. Falu kommun, särskilt samverkan kring elevhälsaJohan Hansson, fil dr vid Uppsala universitet

Skola

Följeforskning (”försöksverksamheter”)

8. Nyköpings kommun, särskilt arbetsmiljö inom socialtjänstWanja Astvik, docent vid Mälardalens högskolaRobert Larsson, fil dr vid Mälardalens högskolaJonas Welander, doktorand vid Mälardalens högskola

9. Borlänge kommun, särskilt socialtjänstSusanna Alexius, docent vid Score / Stockholms universitetTiziana Sardiello, ek dr vid Score / Stockholms universitet

10. Sundsvalls kommun, särskilt hemtjänst (Skönsmon)Magdalena Elmersjö, fil dr vid Södertörns högskolaElisabeth Sundin, prof em vid Linköpings universitet

11. Alingsås kommun & Bräcke Diakoni, särskilt IOP / demensvårdkedjaKarin Josefsson, docent vid Borås högskolaMattias Elg, professor vid Linköpings universitet

12. Helsingborgs stad, särskilt ”Bostad först” i socialtjänstVerner Denvall, professor vid Lunds univ. & Linnéuniv.

Omsorg

Övrigabidrag

Louise Bringselius, docent vid Lunds universitet

Bo Rothstein, professor vid Göteborgs universitet

Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola

1. Verka för en tillitsfull dialog mellan tjänstemän och politiska beslutsfattare samt även mellan politiker i nämnder mm.

2. Begränsa antalet mål, regler och krav på återrapportering och säkerställ att de som finns är ändamålsenliga och om möjligt utformade i dialog med berörda medarbetare.

3. Verka för kollegial och lärande inriktning i kvalitetsgranskning och tillsyn, som komplement till traditionella metoder.

4. Verka för gränsöverskridande samarbeten för att möta brukares behov, t.ex. mellan yrkesgrupper och verksamheter.

6. Verka för psykologisk trygghet, genom att bl.a. stimulera relationsbyggande, högt i tak och kontinuitet bland personalen.

7. Säkerställ att alla verkar för det gemensamma uppdraget, dvs. uppdraget i relation till brukaren.

8. Stimulera värdegemenskap och organisatoriskt självförtroende, genom ett kontinuerligt samtal kring värderingar och prioriteringar.

9. Låt det tillitsbyggande arbetet få ta tid.10. Sträva efter att delegera beslutsfattande och

mandat samt skapa möjlighet till verksamhetsutveckling i mötet mellan brukare och medarbetare.

Rekommendationer(Bringselius, kap. 17, SOU 2018:38)

1. Tradition av misstro kan försvåra

2. Alla vill eller vågar inte använda handlingsutrymmet

3. Tillit måste manifesteras – i prioriteringar, värderingar, styrning och arbetssätt

4. Tillit är inte fritt valt arbete

5. Tillit innebär inte att vi ska sluta mäta och kontrollera

6. Tillit innebär att vi förlåter mindre fel – men agerar på allvarliga

7. Tillit är ingen universallösning

8. Alla kommer inte älska tillit

Observera(Bringselius, kap. 17.2, SOU 2018:38)

Tack

Louise Bringseliuslouise@bringselius.se