Att styra och leda med tillit
Louise Bringselius
Docent i organisation och ledningLunds universitet
ForskningsledareTillitsdelegationen, regeringskansliet
[email protected]: @bringselius
Skolchefskonferens 24 maj 2018
Ökad administrativ börda
Vad beror det på?
• Digitala lösningar gör det möjligt
• Ökade ambitioner avseende
likvärdighet, kvalitet, rättssäkerhet
• Allt större organisationer och
fragmenterat landskap av aktörer
• Marknadslösningar
• Fler utbildade att styra på distans och
lönsamma tjänster
• Mode i styrning och ledning – styrning
på distans
”Problemet är en form av styrning och ledning
med fjärrkontroll, där man är avskuren från
verksamheten men ändå fast besluten att
kontrollera den. Man omorganiserar oförtröttligt,
mäter som en galning, premierar en heroisk form
av ledarskap, gynnar konkurrens där det man
behöver är samarbete...”(Henry Mintzberg, 2017)
Vad händer med kultur,ämbetsmannaetik och arbetsglädje?
Scientific Management
Människan som förutsägbar, maskinmetafor. Styrning central.
Human Relations
Människan som komplex,jämför organism. Motivation central.
Jonas Birgersson (Framfab)
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
Elon Musk
(Tesla)
Jan Carlzon (SAS)
Pehr G. Gyllenhamm
ar (Volvo)
Elton Mayo /
Human Relations
Ingvar Kamprad (Ikea)
”Tillitsbaserad styrning och ledning ärstyrning, kultur och arbetssätt med fokus påverksamhetens syfte och brukarens behov,där varje beslutsnivå aktivt verkar för attstimulera samverkan och helhetsperspektiv,bygga tillitsfulla relationer samt säkerställaförmåga, integritet och hjälpvillighet.”
Tillit innebär att man i högre grad ger utrymme för
kunskapen och motivationen hos professioner och medborgare
Att samarbeta med fokus på kärnuppdraget
KonkurrensPrisMarknadIncitament
New Public Management
ByråkratiAuktoritetRegleringHierarkiBeslutslinje
New WeberianState
TillitSamarbeteKollegialitetVärdegrund
Professionsteori /New Public Governance
Styrmekanism
Tonvikti styrning och ledning
Balans mellan tre styrmekanismer
Adler (2001) Market, Hierarchy, and Trust: The Knowledge Economy and the Future of Capitalism. Organization Science, 12 (2), 215-234.
1. Öppenhet - att dela information, välkomna oliktänkande och välkomna förbättringsförslag från kärnverksamheten
2. Att delegera handlingsutrymme, välkomna medarbetarinflytande, men också vara tydlig kring mandat och prioriteringar.
3. Ett verksamhetsnära och hållbart administrativt, psykosocialt och professionellt stöd i kärnverksamheten
4. Att premiera kunskapsutveckling, lärande och en evidensbaserad praktik.
5. Att stimulera alla i verksamheten att gemensamt ta ansvar för helheten och samverkar över gränser - medledarskap.
6. Att ha medborgarens perspektiv i fokus och att försöka förstå och möta dennes behov och upplevelser
7. Att sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem man samarbetar med och ha positiva förväntningar.
Vägledande principer för tillitsbaserad styrning och ledning
Kultur& ledarskap
Organisation& processer
Styrning& utvärdering
Traditionell styrning och ledning Tillitsbaserad styrning och ledning
Incitament, kontroll, auktoritet - centralt och top-down.
Formalisering, reglering, förutsägbarhet
Tillit, motivation, psykologisk trygghet, praktikgemenskap, mening -
lokalt och bottom-up.Informella relationer, flexibilitet, profession
Starka staber Starka professioner
Prestationsutvärdering utifrån kvantitativa mått, utformade på distans
Prestationsutvärdering utifrån dialog med professioner och med kvalitativa inslag
Kvalitetssäkring genom kontroll och ansvarsutkrävande
Kvalitetsutveckling genom kollegial kvalitetsutveckling (peer review)
Snäva ansvarsområden (stuprör) Breda gemensamma ansvar (hängrännor)
Primärt mål Följsamhet mot beslutslinje och regelverk Kollegialt lärande, ömsesidig anpassning
Syn på organisationen Detaljerad planritning Dynamiskt nätverk
En fråga enbart för cheferEn fråga för alla i organisationen -
medledarskap
Utvecklas primärt vid chefsutbildningar, betraktas som en attitydfråga för chefer
Utvecklas i den professionella vardagen (t ex med mentorskap) och med fokus på det
(tvär)professionella teamet
Verktyg för att påverka prestationer
Ledarskap
Tillit innebär…
• inte fritt valt arbete, utan samarbete inom tydliga ramar
• en balanserad syn på medarbetare – varken naivism eller cynism
• att premiera lärande genom att överse med mindre allvarliga misstag, men agera på allvarliga problem
• att stärka rättsstaten genom att ge feedback som säkerställer att lagar och regelverk är ändamålsenligt utformade
• att fortsätta kontrollera, men mer selektivt och utifrån dialog med den granskade
• ansvar för alla delar av styrkedjan – från politik till golv
• insatser av alla slag: kultur/ledarskap, styrning/utvärdering samt organisation/processer
Källa: Bringselius, 2018 (kommande SOU)
Sjukvård 1. Landstinget i Kalmar Län, särskilt värdegrundsarbetet i sjukvårdenBirgitta Niklasson, fil dr vid Göteborgs universitetJenny de Fine Licht, fil dr vid Göteborgs universitet
2. Region Skåne, särskilt anslagsfinansieringLina Maria Ellegård, fil dr vid Lunds universitetAnna Häger Glenngård, fil dr vid Lunds universitet
3. Inspektionen för vård & omsorg / Arbetsmiljöverket, samordnad tillsynLinda Moberg, fil dr vid Uppsala universitet
4. Malmö stad, särskilt kvalitetsutveckling i förskolaDalia Mukhtar-Landgren, fil dr vid Lunds universitetNiklas Altermark, fil dr vid Lunds universitet
5. Linköpings kommun, särskilt kvalitetsutveckling i grundskolaOla Fransson, fil dr vid Malmö universitet
6. Skolinspektionen, särskilt ”regelbunden kvalitetsgranskning”Magnus Erlandsson, fil dr vid Malmö universitet
7. Falu kommun, särskilt samverkan kring elevhälsaJohan Hansson, fil dr vid Uppsala universitet
Skola
Följeforskning (”försöksverksamheter”)
8. Nyköpings kommun, särskilt arbetsmiljö inom socialtjänstWanja Astvik, docent vid Mälardalens högskolaRobert Larsson, fil dr vid Mälardalens högskolaJonas Welander, doktorand vid Mälardalens högskola
9. Borlänge kommun, särskilt socialtjänstSusanna Alexius, docent vid Score / Stockholms universitetTiziana Sardiello, ek dr vid Score / Stockholms universitet
10. Sundsvalls kommun, särskilt hemtjänst (Skönsmon)Magdalena Elmersjö, fil dr vid Södertörns högskolaElisabeth Sundin, prof em vid Linköpings universitet
11. Alingsås kommun & Bräcke Diakoni, särskilt IOP / demensvårdkedjaKarin Josefsson, docent vid Borås högskolaMattias Elg, professor vid Linköpings universitet
12. Helsingborgs stad, särskilt ”Bostad först” i socialtjänstVerner Denvall, professor vid Lunds univ. & Linnéuniv.
Omsorg
Övrigabidrag
Louise Bringselius, docent vid Lunds universitet
Bo Rothstein, professor vid Göteborgs universitet
Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola
1. Verka för en tillitsfull dialog mellan tjänstemän och politiska beslutsfattare samt även mellan politiker i nämnder mm.
2. Begränsa antalet mål, regler och krav på återrapportering och säkerställ att de som finns är ändamålsenliga och om möjligt utformade i dialog med berörda medarbetare.
3. Verka för kollegial och lärande inriktning i kvalitetsgranskning och tillsyn, som komplement till traditionella metoder.
4. Verka för gränsöverskridande samarbeten för att möta brukares behov, t.ex. mellan yrkesgrupper och verksamheter.
6. Verka för psykologisk trygghet, genom att bl.a. stimulera relationsbyggande, högt i tak och kontinuitet bland personalen.
7. Säkerställ att alla verkar för det gemensamma uppdraget, dvs. uppdraget i relation till brukaren.
8. Stimulera värdegemenskap och organisatoriskt självförtroende, genom ett kontinuerligt samtal kring värderingar och prioriteringar.
9. Låt det tillitsbyggande arbetet få ta tid.10. Sträva efter att delegera beslutsfattande och
mandat samt skapa möjlighet till verksamhetsutveckling i mötet mellan brukare och medarbetare.
Rekommendationer(Bringselius, kap. 17, SOU 2018:38)
1. Tradition av misstro kan försvåra
2. Alla vill eller vågar inte använda handlingsutrymmet
3. Tillit måste manifesteras – i prioriteringar, värderingar, styrning och arbetssätt
4. Tillit är inte fritt valt arbete
5. Tillit innebär inte att vi ska sluta mäta och kontrollera
6. Tillit innebär att vi förlåter mindre fel – men agerar på allvarliga
7. Tillit är ingen universallösning
8. Alla kommer inte älska tillit
Observera(Bringselius, kap. 17.2, SOU 2018:38)
Tack
Louise [email protected]