Avtal och köp

En allmän orientering

Tre grundläggande principer

• Avtalsfrihet– Frihet att sluta avtal med vem som helst om vad som helst

• Avtalsbundenhet– Ingångna avtal ska hållas

• Avtalet binder endast parterna

• Men många undantag finns!

Tvingande och dispositivt

• Till den del innehållet i ett avtal avviker från tvingande rättsnormer är avtalet inte bindande

• Avtal som avviker från dispositiva rättsnormer är däremot bindande

Alltså:

Om ett avtal strider mot en lagregel – ta alltid reda på om lagregeln är tvingande eller dispositiv!

Avtalsrättens struktur

• Avtalslagen (AvtL)– Gäller i princip alla avtal

• Speciallagstiftning för särskilda avtalstyper– T.ex. för köpavtal, bolagsavtal, anställningsavtal,

transportavtal osv.

• Många frågor har inget svar i lag– Andra rättskällor, t.ex. förarbeten och prejudikat – Doktrin

Avtalsrättsliga grundproblem

• Har ett avtal uppkommit?• Vad innebär avtalet?• Är det bindande?• Har ett avtalsbrott skett?• Vilka påföljder är i så fall aktuella?

Har avtal uppkommit?

• Avtalslagens modell för avtals uppkomst

– Avtalet är en överenskommelse– Sammanstämmande viljeförklaringar– Dessa kallas anbud och accept

• Anbud och accept är bindande var för sig

1 § AvtL

Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret.Vad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja.I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat.

Exempel

Elin skickar ett mail till Anders och erbjuder Anders att köpa Elins gitarr för 500 kr. Anders svarar efter en liten stund att han gärna vill ha gitarren. Elin säger då att hon har ångrat sig.

• Kan Anders kräva att Elin fullgör köpet?

3 § AvtLGöres anbud i brev eller telegram utan att tid för svar däri utsättes, måste antagande svar komma anbudsgivaren till handa inom den tid, som vid anbudets avgivande skäligen kunde av honom beräknas åtgå. Vid beräkningen av nämnda tid äge anbudsgivaren, där ej annat föranledes av omständigheterna, förutsätta, att anbudet framkommer i rätt tid samt att svaret avsändes utan uppskov efter det anbudstagaren åtnjutit skälig betänketid och icke varder under vägen försenat; är anbudet gjort i telegram, äge anbudsgivaren tillika förutsätta att svaret befordras på enahanda sätt eller annorledes kommer honom lika tidigt till handa.Anbud, som göres muntligen utan att anstånd med svaret medgives, måste omedelbart antagas.

Svar

Ja, ett bindande avtal har uppkommit. Elin är därför skyldig att överlämna gitarren till Anders mot att Anders betalar 500 kr.

Varför? Elin har gett ett anbud och Anders accept har kommit Elin till handa inom den s.k. Acceptfristen (inom skälig tid).

Vad innebär avtalet?

• Avtalstolkning– Den gemensamma partsavsikten– Lydelsen– Tillitsprincipen

• Om tolkningen inte ger något svar:– Utfyllning, t.ex. med dispositiva rättsnormer– Även resultatet av utfyllning räknas som avtalsinnehåll

Är avtalet bindande?

• Ogiltighetsregler– Allmänna ogiltighetsregler finns i avtalslagen

• Tvingande rättsnormer för avtals innehåll– T.ex. konsumentskyddslagstiftning

• Jämkning – 36 § avtalslagen

Har ett avtalsbrott skett?

• Avtalsbrott = avtalsparts agerande i strid mot innehållet i ett bindande avtal

• Frågan förutsätter därför

– att avtalet tolkas och eventuellt utfylls– att avtalet är bindande

Vilka påföljder är aktuella?

• Allmänna påföljder– Fullgörelse– Skadestånd– Hävning (väsentligt avtalsbrott)

• Särskilda påföljder finns för särskilda avtalstyper– T.ex. prisavdrag, avhjälpande och omleverans vid

avtalsbrottet fel inom köprätten

Köpavtalet

• Syftar till att överföra äganderätten till en vara

• Säljaren åtar sig att leverera varan till köparen

• Köparen åtar sig att betala säljaren

Olika slags köp

• Lös och fast egendom– Köplagen (KöpL) och konsumentköplagen (KKL) reglerar köp av

lös egendom– Jordabalken (JB) reglerar köp av fast egendom

• KKL gäller endast konsumentköp– Dvs. köp, där köparen är konsument och säljaren näringsidkare

• Till skillnad från KöpL är KKL till stora delar tvingande till förmån för köparen

Köprättsliga grundproblem

• Risken för varan

• Säljarens avtalsbrott

• Kontraktsbrottspåföljder

Riskövergång

• Risken går normalt över till köparen vid avlämnandet– Dvs. säljaren ansvarar för ”olyckor” före

avlämnandet

• Men riskövergången är betydelsefull även för frågor kring avtalsbrott och påföljder

Exempel

Anta att Elin i föregående exempel inte ångrar sig, men att någon stjäl gitarren innan Anders hämtat den.

• Är Anders skyldig att betala för gitarren?

Den första frågan!

• Vilken köplag är tillämplig?

1 § KöpL

Denna lag gäller köp av lös egendom.Lagen gäller i tillämpliga delar även byte av lös egendom.Lagen gäller inte överlåtelse av tomträtt.Vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk gäller i stället för bestämmelserna i 3, 13, 17--21 samt 30--40 §§ vad som föreskrivs i 4 kap. 11, 12 och 18--19d §§ jordabalken. Om en tomträttsupplåtelse enligt 13 kap. 5 § jordabalken har innefattat överlåtelse av en byggnad, gäller de nämnda bestämmelserna i jordabalken dock inte om något annat följer av 13 kap. 8 § jordabalken.

Ok. Gitarren är ju lös egendom. KöpL kan alltså vara tillämplig.

4 § KöpL

Lagen gäller inte i fall då konsumentköplagen (1990:932) är tillämplig.

1 § KKLDenna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument.Lagen gäller även i fall då säljaren inte är en näringsidkare, om köpet förmedlas för säljaren av en näringsidkare. I sådana fall svarar både näringsidkaren och säljaren för säljarens skyldigheter enligt lagen.Lagen gäller i tillämpliga delar även byte av lösa saker.

I denna paragraf avses medkonsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Lag (2002:587).

Ok – KKL är inte tillämplig. Alltså går vi tillbaka till KöpL.

12§ KöpL

Bär köparen risken för varan, är han skyldig att betala varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren.

Ok – om Anders måste betala beror på om Anders bär risken. Men gör han det?

13 § KöpL

Risken går över på köparen, när varan avlämnas enligt avtalet eller enligt 6 eller 7 §§.Avlämnas varan inte i rätt tid och beror det på köparen eller något förhållande på hans sida, går risken över på köparen när säljaren har gjort vad som ankommer på honom för att avlämnandet skall kunna ske.Skall köparen hämta varan på en annan plats än hos säljaren, går risken över när tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta att varan finns tillgänglig för avhämtning.

Ok – frågan om Anders bär risken beror på om gitarren är avlämnad. Är den då avlämnad?

6 § KöpL

Hämtningsköp

Varan skall hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe eller, om han saknade affärsställe som hade samband med köpet, sitt hemvist. Visste parterna vid köpet att varan eller det parti ur vilket den skall tas fanns på en annan plats, skall varan hållas tillgänglig för avhämtning på denna plats.Varan är avlämnad när köparen har tagit hand om den.

Svar

Nej, Anders behöver inte betala. Anders har inte tagit hand om gitarren, avlämnande har därför inte skett och därmed har risken inte gått över till Anders.

I detta fall är det ett s.k. hämtningsköp och då sker avlämnande först när köparen tar hand om varan.

Säljarens avtalsbrott

• Dröjsmål = inte avlämnande i tid

• Fel = inte avtalsenlig vara

• Både dröjsmål och fel medför rätt till kontrakts(avtals-)brottspåföljder

Att bedöma dröjsmål

• Är varan avlämnad i rätt tid? Om inte, så föreligger dröjsmål

– Vad räknas i den aktuella situationen som avlämnande?– Notera att detta kan variera.

Elin ansvarar t.ex. för dröjsmål i nyssnämnda exempel

– Eftersom gitarren är stulen kommer den inte alls att avlämnas till Anders

Vad kan Anders göra?

22 § KöpL

Avlämnas inte varan eller avlämnas den för sent och beror det inte på köparen eller något förhållande på hans sida, får köparen enligt 23--29 §§ kräva fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne betalningen enligt 42 §.

Att bedöma fel

• Utgångspunkt:

– Fel föreligger om varan vid riskövergången avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet

• Lagen ger utfyllande definitioner av vad köparen har fog att förutsätta

17 § KöpLVaran skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet.Om inte annat följer av avtalet, skall varan1. vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används, 2. vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning, 3. ha egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och 4. vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan.Om varan avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket eller i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är varan att anse som felaktig.

Exempel

Anta att ingen stjäl gitarren i föregående exempel. Däremot saknar den strängar när Anders kommer och hämtar den.

• Föreligger fel?

Ja – den som köper en gitarr har normalt fog att förvänta sig att den har strängar.

• Men inte alltid!– Anta att Elin i sitt mail uttryckligen skrivit att den

saknar strängar – Eller anta att priset är mycket lågt