Axpressen nr 2 2013

NUMMER TVÅ TJUGOHUNDRATRETTON

Anna Danås:Kommunens nya folkhälsoplanerare

TÄVLA

OCH VINN

sid 15

Varför dröjer den grafiska profilen?

2 | AXPRESSEN NR 2 2013

NYTT FRÅN VETLANDA KOMMUNDenna tidning utkommer med fyra nummer per år.

Redaktionsverkstad: Annelie Jönsson, Ingela Carlström, Sofie Josephson, Mirja Nilsson, Eija-Maarit Karhu och Sara Persson.

Ledaren

Friskvårdstävlingen är avslutad

Vi är nu i en tid när många försöker få undan det sista inför semestern, några har redan gått på ledighet och planeringen för att klara sommaren ställs snart på prov.

Budgetprocessen är i full gång och kommunfullmäktige fattar i juni beslut om budgetramar för respektive nämnd samt investeringsbudget. Som alltid kommer det att krävas vissa anpassningar i verksamheten men överlag kommer vi som det ser ut i skrivande stund att ha relativt goda förutsättningar för att bedriva verk-

samheten trots lägre tillväxt i ekonomin än vad som är önskvärt.

Vi ska hela tiden jobba med ständiga förbättringar (det hörs ju för övrigt på namnet) och i fokus är nu en undersök-ning av kommunens samlade fastig-hetsförvaltning i kommun och bolag. Vi har bostäder och lokaler i kommunen, Witalabostäder och Industrilokaler och var och en jobbar på sitt sätt. Våra kärnvärden tillväxt, resultat och engage-mang är styrande för att värdera vilken organisation som bäst kan bidra till att stärka hela kommunkoncernen.

Jag hade för en tid sedan förmånen att vara med och inviga vindkraftparken i

Lemnhult. En stor investering i kommunen som gene-rerat arbetstillfällen under byggtiden men som också genererar arbetstillfällen under hela drifttiden. Produk-tionen i parken tillsammans med VETAB:s elproduk-tion från vattenkraft och kraftvärmeverket gör att den samlade elproduktionen i kommunen är lika stor som förbrukningen.

I budgetbeslutet inför 2013 infördes två nya funktio-ner - miljösamordnare och folkhälsosamordnare. Det är exempel på viktiga frågor i en kommuns arbete som omfattar alla verksamheter. Anders Bernberg börjar nu bli varm i kläderna som miljösamordnare. Anna Danås har börjat som folkhälosamordnare med placering på Höglandets räddningstjänstförbund. Kom-munfullmäktiges mål om att uppmärksamma samspelet mellan folkhälsa och miljö utgör också en utmaning.

Vetlanda kommun var en av årets klättrare i Svenskt näringslivs ranking där vi förbättrade vår position med 90 placeringar och hamnade på plats 46. En förbättring vi ska glädja oss åt. Kommunfullmäktige har just antagit kommunens nya näringslivsspolicy som beskriver hur vi ska arbeta. Den viktigaste åtgärden är att vi alla bidrar till en god service och ett gott bemötande. Självklart ska vi i första hand vara duktiga på vår verksamhet och ge en bra service. Fler företag är något som stärker kommunens utveckling på lång sikt.

Avslutningsvis konstaterar jag också denna gång att många fantastiska insatser görs i vår organisation och vill önska alla en skön sommar och en trevlig semester, när det blir så dags.

Magnus Färjhage kommunchef

Du var väl med och tävlade om fina priser i vårens friskvårdstävling? Många bidrag har redan trillat in till Daniel Hall, ansvarig för tävlingen på HR-konto-ret.– Det har varit ett stort intresse för tävlingen, säger Daniel, som är den som hittat på konceptet till vårens poängjakt. Tanken med tävlingen var att det skulle vara enkelt för alla att vara med. Vissa promenerar med hunden, andra springer och någon cyklar eller jobbar i trädgården – här betyder all motion lika mycket.

Tredelad tävlingTävlingen har varit i tre delar; det lag som motionerat mest, bästa träningsbilden och dessutom delas det ut ett hederspris till någon som gjort stora framsteg i sitt eget motionerande eller är särskilt bra på att inspirera andra.

– Den som vinner inspirationspriset kommer att få ett fint diplom, lovar Daniel.

Poängjaktens vinnare kommer att få vara med på Lilla vild-marksspa anordnat av Ramkvilla Outdoor Activity. Det kom-mer även att lottas ut pris bland lag som har minst 500 poäng i snitt

Foton har kommit in under tävlingens gång. Bilderna kom-mer att presenteras på Vinna, där alla kan vara med och rösta. En lunch för hela laget på Östanå värdshus är det hedersamma priset i den deltävlingen.

Ny chans till höstenTog du inte chansen och var med och tävlade den här gången kommer det troligen nya möjligheter redan till hösten.

– Jag tror att det blir någon form av tävling igen då, säger Da-niel. Nu ska vi bara komma på en bra tävlingsform för att lyckas aktivera så många som möjligt!

Text & foto: Sofie Josephson

Daniel Hall jobbar på HR-kontoret och har varit ansvarig för friskvårdstävlingen..

AXPRESSEN NR 2 2013 | 3

Förstelärare – ett karriärstegUtbildningsdepartementet ger statligt bidrag till kommuner som

arbetar målinriktat med att söka och rekrytera skickliga, engage-

rade lärare. Lärare som har ett stort intresse av att utveckla under-

visningen och som ser elevernas resultat som en utvärdering av den

egna undervisningen. De här lärarna kallas förstelärare.

Den nedåtgående spiralen i skolorna med bland annat försämrade resultat är en anledning till satsningen. Det ska bli attraktivt att vara lärare och det ska finnas möjlighet till karriär.

Förstelärarens lön ökar med 5 000 kronor i månaden, en summa som finansieras via statsbidrag.

– Vetlanda kommun har fått statsbi-drag till elva förstelärare i en första omgång, berättar Ingela Nyberg, utvecklingsledare på barn- och utbild-ningsförvaltningen.

Nationellt och lokalt vill man samma sakFrån utbildningsdepartementets sida och även lokalt vill man stärka skolans professionella utveckling.

– Yrkesskickliga lärare bidrar till sko-lans utveckling. De ska hitta former för att sprida sitt goda arbetssätt och stärka det kollegiala samarbetet så att skolans mål nås i högre utsträckning,

säger Ingela Nyberg och tillägger:

– Man har sett utifrån forskning att lärarens engagemang, förmåga att skapa intressant och spännande undervisning och att eleverna får till-räckligt med utmaningar till lärandet påverkar elevernas resultat i väldigt stor utsträckning. Det finns flera yrkesskickliga lärare inom vår organi-sation som arbetar på detta sätt och deras kvaliteter vill vi som arbetsgivare ta vara på.

FörutsättningarAtt bli förstelärare innebär ett tillfäl-ligt förordnande under en treårs-period

– Vi tycker att satsningen är bra och att den behövs, säger Ingela Nyberg. Vetlanda kommun är redan nu i en rekryteringsprocess. De nationella riktlinjerna togs fram ganska snabbt så barn- och utbildningsförvaltningen har fått jobba intensivt.

– Allt är inte färdigt. Det finns saker som får utvecklas under tiden. Det är många delar där vi inte vet om vi har hamnat rätt och som vi får följa och justera, fortsätter Ingela

Lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning kan söka. Man har gjort en internannonsering där lärare har fått ansöka och beskriva resultatet av sitt arbete och hur lära-ren tänker om skolutveckling.

– Vi har gjort en kompetensanalys om vad det är för kvalifikationer som kän-netecknar en förstelärare, säger Ingela Nyberg. Under augusti och september genomför vi anställningsintervjuer. De kompletteras med intervjuer med elever. Rektorn får också lämna en bedömning av läraren.

Den 1 oktober börjare Vetlandas förstelärare sina ”nya” jobb.

Text: Sara Persson Foto: Mirja Nilsson

Ingela Nyberg är utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen.


Folkhälsa – mer än kost och motion Elva mål för folkhälsa - vad innebär det? Vi försöker hitta svaren

hos kommunens nya folkhälsosamordnare.

Axpressen hälsar på hos Anna Lund-borg Danås, kommunens folkhälso-samordnare sedan februari i år. Vi sitter i hennes arbetsrum på Rädd-ningstjänsten, där hon halva tiden också arbetar som krisberedskapssam-ordnare.

– Hälsa betyder verkligen olika saker för olika människor, inleder hon.

Och att folkhälsa är betydligt mycket mer än kost och motion är odiskuta-belt efter en pratstund med Anna.

Det finns elva folkhälsomål, antagna av Statens folkhälsoinstitut, och Anna ska jobba med dem alla. En omöjlig-het kan tyckas för en halvtidstjänst.

– Man skulle lätt kunna ”ätas upp” av jobbet, ler Anna, men många frågor hänger ihop med varandra och på så sätt arbetar man med flera mindre

frågor och täcker in flera mål i samma projekt. Dessutom måste man ju prioritera såklart!

Brett ämneFolkhälsoarbete är som sagt ett brett ämne med alltifrån trafikfrågor och psykisk ohälsa till äldresäkerhet och brottsförebyggande. Bredden gör att alla kommunens förvaltningar är inblandade. Annas roll är den sam-ordnande.

– Just nu far jag runt till alla olika förvaltningar för att göra en invente-ring, berättar Anna. Vad jobbar för-valtningen med när det kommer till folkhälsofrågor? Jag diskuterar med chefer och träffar ledningsgrupper.

Det visar sig att kommunen gör en hel del. Det kan vara tekniska kon-torets arbete med nya cykelvägar och

belysning för tryggare stadsmiljö, kul-tur- och fritidsförvaltningens satsning på fotbollsskola för barn med rötter i andra länder eller vård- och omsorgs-förvaltningens jobb med att förhindra fallolyckor hos äldre personer. Annas uppdrag är att få förvaltningarna att samverka mera i de här frågorna, att ta lärdom av varandra och dra nytta av varandras erfarenheter.

– Min vision är att politikerna ska se värdet av att satsa på förebyggande arbete, säger Anna. Folkhälsoarbete är något som är väldigt långsiktigt och sträcker sig långt förbi en mandatpe-riod.

Arbetet med inventeringen ska mynna ut i en folkhälsopolitisk plan, som ska ge riktlinjerna för hur man ska jobba med folkhälsa i kommunen och sätta upp mål för arbetet.

Anna Danås finns på Höglandets Räddningstjänstförbund och är kommunens nya folkhälsosamordnare.


Jämlik folkhälsaPå frågan om det finns något speciellt projekt i kommunen som hon skulle vilja satsa på blir svaret:

– Att nå ut till utlandsfödda i olika frågor är viktigt. Vi behöver sätta in insatser där det verkligen behövs för att få folkhälsan mer jämlik. Att ha samma stöd till alla gör att klyftorna mellan de som mår bra och de som har någon form av problem fortsät-ter vara lika stora. Det finns idag ett antal projekt igång i bostadsområdet Kantarellen, där många nysvenskar bor. Jag skulle vilja bygga på de be-fintliga projekten där med ännu mer folkhälsofokus. Det kan handla om studiecirklar, projekt för kvinnor och informationsinsatser.

Att Anna gillar sitt jobb är inte att ta miste på. Hon har mycket att berätta om hur hon ser på folkhälsa och hur viktigt det är att se saker i ett större sammanhang och arbeta förebyg-gande på en bred samhällsnivå. Med en nyfikenhet och en stor portion nytänkande vill hon få oss att fundera i det vida folkhälsoperspektivet.

– Jag tycker att Vetlanda kommun ligger långt fram i folkhälsoarbetet, säger hon. Förvaltningarna jobbar på bra med sina områden. Nu är det mitt jobb att koordinera allas arbete, så vi drar åt samma håll.

Text & foto: Sofie Josephson

FAKTADetta är Statens folkhälso- instituts elva mål:- Delaktighet och inflytande i

samhället- Ekonomiska och sociala förutsätt-

ningar- Barn och ungas uppväxtvillkor- Hälsa i arbetslivet- Miljöer och produkter- Hälsofrämjande hälso- och sjuk-

vård- Skydd mot smittspridning- Sexualitet och reproduktiv hälsa- Fysisk aktivitet- Matvanor och livsmedel- Tobak, alkohol, narkotika, dopning

och spel

Som anställd i Vetlanda kommun har man en egen e-postadress. All e-post lagras på servrar som drivs av Höglandets IT (HIT). Nu har dessa servrar blivit överfulla. I våra e-postboxar finns en gräns för hur mycket man som användare får lagra. Denna gräns ligger på 500 megabyte (MB) per person.

Varje e-postkonto som respektive anställd har kostar kommunen pengar. Lag-ring upp till 500 MB ingår i detta pris, men om vi överstiger den mängden, så kostar detta extra för kommunen.

Vad kostar det? Kostnad för varje så kallat ”block” om överstigande 500 MB kostar 301 kronor per 500 MB och år. Om vi antar att Pelle har en ”box” som innehåller 1 500 MB, så kostar detta kommunen 602 kronor extra per år.

Vad är det som kostar?Det som kostar är ökningen av antalet hårddiskar som datan måste lagras på och antalet databaser som måste till för att hantera informationen på hårddis-karna.

– Främst handlar det om att ökningen av e-post drar med sig ökade kostnader centralt, säger verksamhetsutvecklare Daniel Cederlöf på HIT. Vi måste ha utrymme på våra servrar för att kunna lagra e-posten, vilket gör att vi i vår tur måste köpa in hårdvara för att klara behovet.

Kan man inte få någon signal som användare när man börjar närma sig gränsen för vad som är tillåtet?– Jo, det finns en funktion som genererar ett e-postmeddelande när inkorgen börjar bli för full, men i och med migreringen har denna tillfälligt varit avsla-gen. Nu när alla höglandskommunerna är klara med sin migrering, kommer vi att slå på denna funktion igen och då kommer det att bli lättare för använ-darna, avslutar Daniel.

Lathund finns på VinnaEn lathund för hur man kontrollerar sitt e-postutrymme samt hur man rensar bland och eller sparar e-post kommer att finnas på Vinna. Tänk på att även rensa i mappen ”skickat”.

Text: Eija-Maarit Karhu Foto: Daniel Cederlöf

Daniel Cederlöf är verksamhetsutvecklare på Höglandets IT (HIT).

Rensa bland e-posten!


Axpressen frågarSå här i budgettider, vad tycker du att kommunen ska prioritera och varför?

Eva-Marie Tikkanen, HR-konsult på HR-kontoret

För mig är miljöfrågorna viktiga så det skulle jag vilja att man prioriterar.

Karin Blomander, specialpedagog på Tomaslundsskolan

Jag skulle vilja att man satsade på fler vuxna i skolan och det behöver inte vara lärare. Barnen behöver lära sig samspel och de behöver bli lyssnade på.

Carina Bardh, ordförande i vård- och omsorgsnämnden (M)

Som ordförande i vård- och om-sorgsnämnden, tycker jag att man ska prioritera vård och omsorg. Det är en verksamhet som berör många medborgare på många olika sätt, som kund eller anhörigvårdare.

Margareta Darell, administratör på kommunkansliet

Jag vill att man satsar på en vaktmäs-tare i stadshuset. Vi behöver någon som är allt-i-allo och har en översyn över våra lokaler.

Annika Henriksson, mättekniker på tekniska kontoret

Jag tycker att man ska satsa på underhållet och asfalteringen på våra gator och vägar. Dessutom behöver fordonsparken och våra arbetsredskap på gata-parkavdelningen ses över, eftersom de i många fall är gamla och omoderna.

Charlott Samuelsson, bistånds-handläggare på vård- och omsorgs-förvaltningen

Jag tycker man ska satsa mer på skolan, skolbarnen är ju vår framtid!


Sören Karlsson, vaktmästare på vård- och omsorgsförvaltningen

Jag tycker att man ska prioritera kommunens basverksamheter, alltså skola, vård och omsorg, gata/park och så vidare. Sen tycker jag det vore bra med fler händer inom vården och omsorgen. Jag tycker att man ska hålla sig till det elementära, och det grundutbud som kommuner ska stå för.

Maria Sundberg, livsmedelsinspek-tör på miljö- och byggförvaltningen

Jag tycker att man ska satsa på ekolo-giska råvaror på våra skolor, förskolor och äldreboenden.

Jan Johansson, oppositionsråd (VF)

Enligt min uppfattning ska vi satsa på skolan, vården och föreningslivet.Inom skolan krävs mer resurser till verksamheten. Inom vården går det inte att fortsatt skära ner timmar och tjänster. Förutsättningarna för kom-munens föreningsliv måste stärkas genom höjda föreningsbidrag.

Maria Fantenberg, handläggare vid överförmyndarverksamheten

Utifrån min egen verksamhet så skulle jag önska att det satsades mer på budget- och skuldrådgivning.

Anette Lundgren, bibliotekschef på kultur- och fritidsförvaltningen

Kultur! Särskilt biblioteket förstås, både det fysiska, men också det virtuella på webben.

Susanne Gröhn, lärare i förskolan

Jag tycker det ska satsas på material till våra barn i förskolan. Gärna cyklar, klätterställningar och en roligare ute-miljö.


Så fort man säger Agresso så suckar de som jobbar med

ekonomi. Vi intervjuade ekonomichef Andreas Eliasson

för att få svar på en del frågor.

Varför är det så mycket som har blivit fel?– Det är många delar som ska fungera i ett ekonomisystem. Det räcker med att en liten del inte blir rätt så kan det leda till att ganska mycket inte fungerar, säger Andreas. Olika försys-tem som till exempel Procapita ska kopplas ihop och där är Tieto Enator och Höglandets IT inblandade utöver Agresso och vi i kommunen.

– Att föra in ett helt nytt ekonomisys-tem går aldrig smärtfritt. Vissa delar har inte fungerat och vi för en diskus-sion med Agresso för att komma tillrätta med problem som fortfarande finns, till exempel påminnelse- och kravhanteringen.

Vi bytte scanningleverantör – fungerar scanningen nu?– Nu fungerar det hyfsat bra, men vi får ofta in de scannande fakturorna lite sent. Därför är det extra viktigt att snabbt kontera och få iväg fakturorna för betalning när de kommer till användarna, uppmanar Andreas.

– Hör av dig till oss på ekonomikon-toret om du behöver hjälp. Låt inte fakturorna bli liggande. Vi blir glada om du ringer oss, säger han.

Varför bytte vi kontoplan sam-tidigt?– Vi hade en riktigt gammal konto-plan som behövde ses över. Nu kom det en ny kontoplan just för kom-muner som vi rekommenderas att använda. Dessutom behövde vi ändra verksamhets- och ansvarskoder. Num-merserierna räckte inte riktigt till och nu kan vi också lättare skicka in den statistik som vi måste skicka varje år.

Har ni hittat alla ”försvunna” fakturor?– Ja, skrattar Andreas, vi har lärt oss att leta bättre i alla fall! Fakturorna försvinner av olika orsaker och de flesta har vi rättat till. Sedan är det viktigt att den som konterar gör det rätt – annars hamnar fakturan fel.

En annan sak man ska tänka på är att inte trycka på ”Avvisa” om man får en faktura som man själv inte ska attes-tera. Då ska man returnera fakturan till den som skickade den.

– Vi har för närvarande en person som har extra koll på detta och hon kan plocka upp fakturorna från de ställen de hamnat på.

När kommer allt att fungera?– Innan semestern vill vi ha allt på plats. Sedan kommer vi alltid att be-höva jobba med att utveckla systemet och det finns större förutsättningar för det i Agresso än vad det gjorde i vårt gamla system.

– Jag har en stark tro på att allt kommer att bli jättebra. Flera andra kommuner har blivit mycket nöjda efter uppstartsperioden. Jag vill också lyfta fram och tacka personalen på ekonomikontoret som har gjort och gör ett fantastiskt jobb. Tack!

Text & foto: Ingela Carlström

”Det är viktigt att snabbt kontera och få iväg fakturorna.”

Elisabeth Hägglund jobbar mycket med kommunens kundfakturor.

Marita Rundblad i kassan jobbar hårt med att få plus och minus att stämma.

– systemet som många suckat över


TIPS!Andreas tipsRing oss på ekonomikontoret och fråga om du är osäker! Vänta inte!

Elisabeths tipsAvvisa inte en faktura om det inte är du som ska godkänna den - skicka den i retur.

Maritas tipsUppge alltid ZZ-kod, förvaltning och namn när du handlar något.

Andreas Eliasson vill att man hör av sig till ekonomikontoret om man behöver hjälp. ”Låt inte fakturorna bli liggande. Vi blir glada om du ringer oss”, säger han.


Hur går det egentligen till när kommunen beslutar något?Vi har fått in synpunkter och frågor kring hur kommunala beslut

fattas, och då passar det ju bra att försöka reda ut hur saker och

ting egentligen går till.

Kristina Odelberg är sekreterare både i kommunstyrelsen och kommunfull-mäktige, och hon förklarar hur det fungerar.

– Ett ärende börjar ofta med att en myndighet, ett företag eller en privat-person skickar en handling till kom-munen, berättar Kristina. Det kan också vara en handling som skrivits av någon tjänsteman eller som kommer från någon nämnd inom kommunen. Sedan följer flera arbetssteg.

Vem får fatta beslut i kommu-nen?– Varje nämnd har ett reglemente, ett antal regler, som styr exakt vad de ska jobba med och besluta om. Vissa saker tycker de kanske att chefen i förvaltningen, till exempel skolchefen, kan fatta beslut om utan att nämnden måste vara med, och då kan han få delegationsrätt att göra det. Sedan kan han i sin tur ge till exempel rektorerna rätt att besluta i vissa frågor.

Om ett ärende kommer in och inte omfattas av någon nämnds reglemen-te tar kommunstyrelsen upp ärendet. Ibland går det vidare till kommunfull-mäktige.

Viktiga beslut fattas i fullmäk-tigeKommunstyrelsen är också en nämnd och har ett reglemente för vilka frågor de ska jobba med. Dessutom förbe-reder de alla ärenden som tas upp i kommunfullmäktige.

Ibland skickas ett ärende vidare från kommunstyrelsen till kommunfull-mäktige för beslut. Där fattas alla viktiga beslut som rör hela kommu-nen. Man beslutar till exempel om budgeten, kommunalskatten samt eventuella förändringar av större/vik-tigare taxor och avgifter.

Frågan är fri!– Ring gärna och fråga om det är något beslut du undrar över, uppma-nar Kristina. Fråga politikerna eller fråga mig!

Ett ärendes gångVi ska först beskriva den generella gången och sedan titta på två aktuella ärenden för att se hur man gått till-väga.

Text: Ingela Carlström Foto: Ulrika Svensson och Ingela Carlström

Kristina Odelberg är kommunsekreterare på kommunkansliet


Ryttarföreningen får låna 300 000 kronor 1. Ryttarföreningen tog kontakt med kommunen

och berättade att de haft kvarka i flera månader. Deras försäkring plus egna pengar har bekostat de första månaderna. Nu är pengarna slut, bland annat eftersom de fått ställa in stora tävlingar och ridskole-verksamheten. De ber om att få låna pengar av kom-munen, max 300 000 kronor.

2. Ärendet faller inte in i någon särskild nämnds regle-mente eftersom det inte är nämndernas uppdrag att låna ut pengar.

3. Ärendet går till kommunstyrelsen. Eftersom de har ansvar för den ekonomiska förvaltningen ska beslutet fattas av dem och behöver inte gå vidare till fullmäktige.

4. Kommunstyrelsen beslutar att låna ut max 300 000 kronor och att ryttarföreningen måste lämna in en återbetalningsplan senast i juni 2014.

5. Beslutet skickas ut till ryttarföreningen och ekono-mikontoret.

6. Nästa år tar man upp ärendet igen för att titta på återbetalningsplanen.

Vi granskar två ärenden – ryttarföreningen och MogärdeskolanTvå ärenden som vi fått frågor om är

• beslutet att ryttarföreningen ska få låna 300 000 kronor och

• förslaget att vi ska ha två högstadieskolor istället för tre.

Två högstadieskolor istället för treDetta ärende är inte avslutat men här får ni en nulägesbild.

1. I november 2012 tillsätts en arbetsgrupp för att utreda var högstadieeleverna ska lokaliseras i framtiden. Gruppen lämnar tre alternativ till barn- och utbildningsnämnden:

A. Tre jämnstora skolor i kommunen

B. Landsbro skola och Withalaskolan

C. Withalaskolan och en nybyggd skola i centralorten

2. Innan nämnden fattar beslut tar kommunstyrelsen ett beslut som påverkar.

3. Kommunstyrelsen beslutar att Mogärdeskolan ska renoveras och bli en F-6-skola från 2016. Man ger tekniska kontoret i uppdrag att i samverkan med barn- och utbildningsförvalt-ningen projektera för en ny lösning för elever i årskurs 7-9. Man ska beräkna kostnader och ta fram en tidplan.

4. Mot bakgrund av kommunstyrelsens beslut förordar barn- och utbildningsnämnden alternativ B - att ha Withala-skolan och Landsbro skola som högstadieskolor.

5. Tekniska kontoret fortsätter sitt uppdrag från kommunsty-relsen och just nu samarbetar de med miljö- och byggför-valtningen och barn- och utbildningsförvaltningen för att:

• UtredahurWithalaskolankanbyggasomochrenoveras

• GåigenomallatekniskasystempåMogärdeskolanföratt få fram en relevant kostnad för renovering

• SeöverLandsbroskolasbehovavrenoveringocheven-tuell ombyggnation.

6. Tekniska kontoret kommer att lämna över sin projekterade lösning för årskurs 7-9 och beslut kommer att fattas i kom-munstyrelsen eller kommunfullmäktige.


Kommunens fastighets-organisation under lupp En utredning pågår för att se över kommunens fastig-

hetsorganisation. Samordning och vunna fördelar, både

ekonomiskt och kompetensmässigt, är nyckelorden.

Det är ingen ny fråga som väckts när kommunen ser över sin fastighetsorganisa-tion. Detta har kommit upp flera gånger under de senaste åren, men det är först nu som det blir en utredning. Uppdraget kommer från Vetlanda Stadshus AB.

– Det finns flera orsaker till att vi tar upp detta just nu, säger kommunchef Magnus Färjhage. Dels vill vi försöka få ett samlat grepp över allt fastighetsun-derhåll i kommunen. I dag finns två organisationer som jobbar med i princip samma sak, fastighetsavdelningen i kommunen sköter drift och underhåll i kom-munens fastigheter och personal på Witalabostäder som sköter bolagets fastighe-ter. En annan orsak är att Witalabostäders VD, Ulf Neuhaus, sagt upp sig och vi behöver veta vad för slags efterträdare vi ska rekrytera.

Styrandet av lokalutnyttjandet är också en central fråga. Vissa fastigheter som nyttjas av kommunens olika verksamheter ägs av Witalabostäder, medan andra med liknande verksamhet ägs av Vetlanda kommun. Man kan konstatera att

frågan om fastighetsorganisationen har en ekonomisk och en kvalitativ aspekt.

God kompetens i organisationenMagnus trycker på att det i dag finns stor kompetens inom fastighetssidan totalt i kommunen. Det handlar inte om att ifrågasätta den kunskap som finns i de olika organisationerna. Frågan är istället om vi kan ta till vara på och samordna kompetensen på ett bättre sätt.

Vad kan då utredningen kom-ma fram till?Den snabba utredningen, som startade 16 maj och beräknas vara klar i mitten på juni, ska inte leverera någon komplett utredning där alla detaljer redovisas. Den kommer att resultera i underlag för ett politiskt inriktningsbeslut. Därefter kommer eventuella vidare och noggrannare utredningar att ta vid.

Många olika möjligheterMagnus Färjhage menar att det finns många olika möjligheter.

– Det vi vill är att 1+1=3, det vill säga att vi vinner fördelar och mervärde genom att utnyttja kompetens och resurser, säger han. Hur vi gör det på bästa sätt, ja, det är det som utred-ningen ska visa. Det kan ju vara så att utredningen kommer fram till att det är bra som vi har det. Eller så hamnar all fastighetsförvaltning i ett bolag, nytt eller befintligt eller kanske all fastighetsförvaltning ska vara kommu-nal, utan bolagsinblandning. Till och med ”outsourcing” av fastigheterna kanske är en möjlighet och att kom-munen hyr av en extern aktör.

– Oavsett vilken inriktning utred-ningen kommer fram till kommer vi att arbeta vidare med de här frågorna, säger Magnus och understryker igen att inga beslut, annat än inriktning på fortsatt arbete, fattas i detta skede.

Utredningen görs av fastighetskon-sulten Fasticon från Malmö, som har lång erfarenhet av de här frågorna och utrett liknande frågor i andra kom-muner. Konsulttjänsten är upphand-lad efter de regler som finns i LOU, lagen om offentlig upphandling och kommunens upphandlingsregler.

Text: Sofie Josephson Foto: Annelie Jönsson

Bäckagårdens äldreboende i Vetlanda sköts idag av kommunens fastighetsavdelning.


Rätt teknik - viktigt i arbetet inom vård och omsorg

På bilden till höger visar Eva och Linda gruppen hur man ska göra för att flytta en person som ligger i sängen. .

Eva Bondesson och Linda Sirhamre är utbildare i Modern arbetsteknik för

vård- och omsorgsförvaltningen. Grundutbildningen som är obligatorisk för

all omvårdnadspersonal omfattar en och en halv dag. Cheferna får en kortare

utbildning för att bli insatta i vad arbetstekniken innebär.

Vården är ett tungt arbete där risken för skador är stor om man inte använ-der rätt teknik.

– Genom arbetsteknik ger arbetsgiva-ren arbetstagaren bättre förutsättningar, en arbetsmetod, för att kunna göra ett bra jobb. Det är ett synsätt där kunden är mer aktiv, berättar Linda och Eva.

Arbetsgivaren är skyldig att se till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att se till att arbetstagarna får god kännedom om de förhållanden som arbetet bedrivs under. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren har den utbildning som behövs och att denne vet hur man undgår risker.

Vård- och omsorgsförvaltningen har utbildat sin personal i Modern arbets-teknik – grundutbildning i tre år, där även hjärt- och lungräddning (HLR)

samt brandutbildning ingår. Nu är det dags för nästa steg, där man upprepar och preciserar utbildningen utifrån medarbetarens behov.

När man fullföljt utbildningen får man ett intyg/diplom och meningen är att man ska gå utbildningen vart tredje år så att man utvecklar och upprätthåller sina kunskaper.

Linda Sirhamre och Eva Bondesson ar-betar båda som flexanställda underskö-terskor, men under perioden oktober till maj håller de i utbildningen cirka två gånger i veckan. Om man känner behov av utbildning i arbetsteknik kan man meddela sin chef, så lägger de till en utbildning utöver de redan inplane-rade tillfällena.

– Vi brinner verkligen för detta och längtar till vi ska till Norrgården och ha

utbildning, säger Linda.

För att utbilda i Modern arbetsteknik har de gått en utbildning i Göteborg.

Det är inte bara ordinarie personal som får ta del av utbildningen i arbetsteknik utan även timvikarier får gå en heldag. Det görs även en genomgång med semestervikarierna inför sommaren.

– De flesta tycker att det är bra att man får en utbildning i arbetsteknik och frågar efter det, berättar Linda och Eva. Det är också trevligt att göra något tillsammans i arbetsgruppen utanför den ordinarie arbetsplatsen.

– Det roliga för oss med att lära ut, är att vi ofta lär oss mycket själva också, avslutar de med ett leende.

Text & foto: Mirja Nilsson


FAKTA:Is consed Eum fugitaque Nisquis Guoditias sus sae alis exerum qui con elisSequam Esti illam Facest liqui Archita voluptature

Beslut om ny grafisk profil dröjer Förslaget till ny grafisk profil för Vetlanda kommun är

nu klar. Enligt tidsplanen skulle dokumentet tas upp för

beslut i kommunfullmäktige den 22 maj, men beslutet

dröjer då politikerna vill ha mer tid att förankra profi-

len i sina partigrupper.

– Jag upplever att partigrupperna vill ha mer tid på sig innan de är beredda att fatta beslut, säger Tommy Bohman (S) kommunalråd. En ny grafisk profil är en fråga som skapar engagemang hos många.

Kommunens arbetsgrupp kommer därför att besöka de olika partigrupperna, gå igenom det förslag till grafisk profil som nu finns och ge partierna möjlighet att få svar på sina frågor. Med anledning av detta så kommer den uppgjorda tids-planen inte att kunna hållas.

Det är viktigt att poängtera att det kommande beslutet i kommunfullmäktige inte handlar om pengar eller kostnader, utan det handlar om ifall man ska anta eller avslå det förslag till grafisk profil som vi redan betalat för.

– Kommunen har idag ett spretigt uttryck och behovet av en enhetlig profi-lering är stor. Arbetet med att ta fram förslaget till profil har kostat 280 000 kronor och det skulle vara mycket olyckligt om vi måste börja om, med yt-terligare kostnader för kommunen som följd, säger Magnus Färjhage som är kommunchef.

BakgrundI budget för 2013 avsattes 400 000 kronor för varumärkesarbete. En del av dessa pengar används till att ta fram en ny grafisk profil då behovet av detta

är påtagligt. Anbudsförfrågan har skickats ut till åtta olika företag och kommunen beslutade att anlita kommunikationsbyrån Kompago för uppdraget.

Uppdraget inleddes med informa-tionsinsamling och research. Resul-tatet av det arbetet visade att dagens Vetlanda kommun har en spretig kommunikation i form av vapnet, den svart-vit-röda logotypen och Eva Magnussons akvareller som tillsam-mans ger en otydlig bild av kommu-nen.

För att få så många som möjligt att känna sig delaktiga i processen har representanter från förvaltningarna och från politiken bjudits in att med-verka i workshops. Vi har också haft en webbenkät på hemsidan som alla medborgare har kunnat svara på.

Förslag till ny profil och införandeUtgångspunkten var inte att kom-munvapnet skulle bort, men resultatet av ovanstående blev att kommun-vapnet har ersatts av en mänskligare, varmare och mer utåtriktad symbol som bygger på axet och Emån och symboliserar öppenhet, uppkopplad, natur, kreativitet och trovärdighet. Den stämmer också överens med kommunens vision – här växer människor och företag.

Typsnittet i logotypen är öppet och välkomnande och lite mer modernt än de som vi använt tidigare.

Färger och färgskala har hämtats i vad Vetlanda är; Gult från axet, blått från Emån, det gröna i naturen och orange/brunt som står för det jordnära.

Det är inte tänkt att den grafiska pro-filen ska implementeras över en natt, utan övergången sker successivt. Det finns vissa skyltar som ändå skulle by-tas, som till exempel infartsskyltarna som är rostiga, och skyltar som vi har väntat med att byta ut. Det mesta vi använder idag är digitalt och enkelt att ändra och medför alltså inga extra kostnader.

Text: Annelie Jönsson Foto: Mirja Nilsson

Magnus Färjhage visar förslaget på ny logotype för Vetlanda kommun.


FAKTA:Is consed Eum fugitaque Nisquis Guoditias sus sae alis exerum qui con elisSequam Esti illam Facest liqui Archita voluptature

Vad är Agresso?

1. Kommunens nya ekonomisystem

X. En förutsättning för att bli förstelärare

2. En utbildning i arbetsteknik

Skicka ditt svar via e-post till [email protected] senast den 30 juni 2013.

Var med i Axpressens tävling och vinn fina priser! Denna gång har vinsterna friskvårdstema.

Nu äntligen sol och värme! Vi längtar och trängtar

efter att få åka till våra sommarstugor, njuta av härliga

grillkvällar med familj och vänner. Vi längtar efter att få

bada och bara vara för en kort stund. Men framför allt

längtar vi efter att få vara lediga!

Sommartipset!

Jag längtar verkligen efter att få vara sommarledig och njuta av vår un-derbara svenska sommar med all sin grönska och de långa ljusa kvällarna. I den småländska skogen får vi njuta av att då och då träffa på graciösa älgar som strövar omkring och som på håll betraktar oss människor när vi gör entré i deras skog.

I vårt stall har vi fått fyra små kattungar som tecken på att våren har gjort sin entré och sommaren är på väg. Alla stallkompisar är engagerade i dessa katter, från den minsta till den äldsta. Här i Småland och i Vetlanda kan vi glädja oss åt vår natur med sjöar, åar, ängar och skog.

För bara några veckor sedan råkade jag träffa på en älg! Mitt på en skogs-väg! Jag satt på min häst. Hästen, älgen och jag stod för några ögonblick blixtstilla, avvaktande och tittade på varandra, sedan slog rädslan till och

min dotter som var med sa försiktigt - nu vänder vi mamma! Så vi vände till-baka samma väg vi kom ifrån. Älgen bara stod där harmlös och mäktig och tittade på oss medan vi vände tillbaka. Han gjorde sig inget besvär att ge sig in i skogen. Tänk att i vår småländska skog vi får uppleva detta. Till sist får vi inte glömma regnet men handen på hjärtat var vore den svenska somma-ren utan regn?

Jag vill tipsa om ett besök på Natu-rens Bästas hemsida, här kommer lite information hämtat från hemsidan samt adressen.

NATURENS BÄSTA är ett banbry-tande kvalitetsmärke för ansvarsfull upplevelseturism i naturen i Sverige. Det som internationellt ofta kallas för ekoturism.

NATURENS BÄSTA är det första nationella kvalitetsmärket för ekotu-

rismarrang-emang på det norra halvklotet, och det sjösattes under FN:s Internatio-nella Ekoturismår 2002.

NATURENS BÄSTA håller på att samla alla Sveriges främsta naturrese-arrangörer och deras finaste produk-ter.

NATURENS BÄSTA skapades för att du lättare ska kunna hitta fram till dem. Ett sätt att skilja agnarna från vetet.

http://www.ekoturism.org/ naturensbasta

Ha en trevlig och skön sommarledig-het och upplev Sverige i sommar!

Text: Sara Persson


Bemanningscenter är navetJag tog först kontakt med navet kring all vikarierekrytering inom förvalt-ningen, nämligen Bemanningscenter. Bemanningscenter har sina lokaler på Norrgården. Där sitter ett antal bemanningsplanerare, vilka har till uppgift att administrera och sköta tilldelningen av personal till de som är i behov av vikarier. Jag pratar med Annelie Braam, som är bemannings-planerare.

Är det svårt att få tag på vikarier?

– Ja, det beror på, utbildade vikarier är det svårt att hitta.

Hur rekryterar ni?– Vi rekryterar ju egentligen inga se-mestervikarier, utan den rekryteringen sköter varje områdeschef för sig, via ”Offentliga jobb” där tjänsterna an-

nonseras. Men timanställda rekryte-rar vi genom att de får lämna in en intresseanmälan, varefter vi pratar lite med de sökande. Sedan hålls en inter-vju av chefen på Bemanningscenter. Om det blir aktuellt med anställning, skrivs ett intyg om tystnadsplikt på, vi pratar vidare med områdeschef för det område som kan bli aktuellt för vikarien. Om chefen godkänner sökanden, tar vi över igen och ordnar med bredvidgång och inlärning av de system vi använder oss av och hur bokningen av personal fungerar.

Vad gör man om man inte får tag på utbildad personal? – Vi söker brett i våra dataregister efter tillgänglig personal, men om det måste vara en person som har delegering så kan vi inte se detta i vår

Semester och tid för vikarier

databas, utan har detta skrivet vid sidan av på ett separat ställe. Om vi inte får napp där utökar vi sökningen till personal som ej är tillgänglig just då. Om detta inte heller lyckas, går vi över och försöker få den ordinarie personalen att fördela om, om detta är möjligt, så att man eventuellt kan frigöra någon där. I värsta fall får man beordra in personal. Det är mest panik på morgnarna att hitta ersät-tare, sen kan det lugna ner sig till eftermiddagen och då har vi ju lite mer tid på oss.

Vad är det bästa med ditt arbete? – Det är att ingen dag är den andra lik. Det är ett himla gott arbetsklimat i vår grupp, vilket ju förstås inte gör det hela sämre. Arbetsklimatet spelar stor roll. Jobbet kan periodvis vara stressigt och situationen pressad, men samtidigt är det kul när det händer mycket. Vi är även ständigt under utveckling, vilket känns stimulerande.

Vad säger områdescheferna?Jag söker mig vidare till områdesche-ferna för att få deras bild av som-maren och hur de upplever det hela. Jag ringer upp områdeschef Annelie Albertsson, som arbetar som chef över några av Vetlandas hemtjänstgrupper. Jag frågar Annelie om hon upplever det svårt att rekrytera just inför som-maren?

– Ja, det kan jag nog tycka att det är, när det gäller just utbildad personal. Vi hade det lite svårt överhuvudtaget med rekryteringen i början, men sedan har det tagit fart.

Jag frågar Annelie varför hon tror att det är svårare att rekrytera just utbil-dad personal?

– Jag tror de ofta blir ”tingade” eller rekryterade via sina praktikplatser under utbildningen. Landstinget har nog lite lättare att rekrytera. Det faller sig ganska naturligt att de sjukvårdan-de uppgifterna är lite mer lockande för rollen som undersköterska, det kommer vi nog inte ifrån, men det är faktiskt lättare att få folk till hem-tjänsten nu, mot vad det var förut, så det har ju blivit mer attraktivt.

Varför tror du att trenden har vänt?

– Jag tror det beror på att det är så mycket på gång inom hemtjänsten, det händer nya spännande saker, och vi är under utveckling, sen är det ju ett fritt arbete under ansvar, vilket

När vi vill ha semester, behövs det andra som tar över

våra jobb under tiden. Jag bestämde mig för att under-

söka hur detta såg ut inom vård- och omsorgsförvalt-

ningen, om det var svårt att rekrytera, varför männ-

iskor brinner för yrket och hur de olika funktionerna

arbetar med frågan.

Under sommaren rekryteras ungefär 300 semestervikarier till vård och omsorg.


Vetlanda ska få ett eget skoldatatek

nog många tycker är roligt.

Under sommaren rekryteras det unge-fär 300 semestervikarier till vård- och omsorgsförvaltningen.

Cecilia Johansson jobbar också som områdeschef inom hemtjänsten. Ce-cilia anser att det inte är så svårt att få sökande till sommarjobben, men att det är lite knivigare med att få fatt på utbildad personal.

– Många är unga, cirka 18 år och uppåt, och ungdomarna är ju väldigt sociala och dras nog till yrket då det medför att de får interagera med människor och lockas av det indivi-duella tänket som detta arbete kräver. De tycker ofta att det är ett omväx-lande jobb.

Ann-Christine Granberg är områdes-chef på Tomasgården, ett av kommu-nens äldreboenden.

– Jag tycker nog att vi på Tomas-gården har haft det ganska lätt att få tag på personal, även om vi också haft det svårt att få tag på utbildade undersköterskor. Jag tror också att det överlag är lättare för oss i staden att rekrytera. Vet att några av mina kol-legor som ansvarar för landsbygden haft det lite tuffare.

Varför tror du att det är så svårt att få tag på utbildad personal?

– Jo, för att det utbildas färre av dem. Det är mindre antal sökande till utbildningen, vi måste göra det po-pulärt på något sätt igen, göra det att-

raktivt. Vi har ju ett ansvar att säkra upp bemanningen även i framtiden. Vi måste få fram vilket fantastiskt yrke det faktiskt är att arbeta inom vård- och omsorg.

Jobb med människorCaroline Crona, är en av dem som antagit utmaningen att arbeta som se-mestervikarie inom vård- och omsorg. Jag blir nyfiken på varför just hon valt detta yrke.

– Jag älskar att jobba med människor. Det är ett roligt och omväxlande yrke som dessutom är väldigt givande. Detta är mitt första jobb som vikarie inom vård och omsorg, tidigare har jag jobbat som fastighetsskötare två somrar. Jag är utbildad underskö-terska sen lite mer än ett år tillbaka. Anledningen till att jag valde den utbildningen är att jag kände att jag ville jobba med människor. Jag brin-ner för att se människor utvecklas till ökad självständighet och därmed stärka sitt självförtroende.

Varför är det brist på utbildad personal?Sofie Schiller är funktionschef över äldreomsorgen:

– För att det är färre som söker till utbildningen. Vi har funderat på detta och vad vi kan göra för att öka intresset för denna yrkeskategori. Diskussioner pågår kring förslag till åtgärder för att få upp intresset och vad vi kan göra för att fler ska söka sig

till omvårdnadsprogrammet.

Text & foto: Eija-Maarit Karhu

Till hösten startar Vetlanda kommun ett skoldatatek.

Det är ingen särskild plats utan en verksamhet som

ansvarar för och arbetar med IT och specialpedago-

gik. Elever från förskola till vuxenutbildning kan helt

enkelt få extra hjälp av olika IT-verktyg.

– Ett skoldatatek har utrustning, kompetens och kunskap om alterna-tiva verktyg och hur de kan användas som pedagogiska verktyg i barn/elevers lärandesituationer. Skoldata-teket ska medverka till att lärare ges en fördjupad och specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT kan stimulera lärande, säger Ann Ljungström som är verksamhetschef för Resurscentrum för elevhälsa.

Läs mer på nästa sida.

Annelie Braam är bemanningsplanerare vid Bemanningscenter.

Cecilia Johansson jobbar som områdeschef för hemtjänsten.


Karolina Sandell, Christina Wahlstedt, Ann Ljungström och Eric LeHir jobbar på det nya datateket.

Tanken på att starta ett skoldatatek har funnits i flera år. Kommunen har både lokala och kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare och uppstar-ten av ett skoldatatek kan ses som en förlängning av det arbetet.

Vetlanda har beviljats projektpengar för två tjänster, i första hand under 2013. De två tjänsterna är fördelade på tre personer; Christina Wahlstedt, Eric Le Hir och Karolina Sandell.

Tjänsterna har internrekryterats under våren. I uppdraget ligger att omvärldsbevaka inom området, rigga och anpassa verktygen inför elev/föräldrars/lärares besök samt utbilda, handleda och sprida information. Tjänsterna tillhör organisatoriskt Resurscentrum för elevhälsa med Ann Ljungström som chef.

Karolina, du är ju en av dem som arbetar med detta projekt, vad fick dig att söka tjänsten?– Jag har länge drömt om att få arbeta med att handleda elever, föräldrar och skolpersonal i användandet av alternativa verktyg. I mitt lärarjobb har jag under alla år stött på elever som har varit i behov av särskilt stöd och försökt hitta alternativa vägar för dem att tillägna sig kunskapen.

Jag tror att Skoldatateket kan ge elever i vår kommun en möjlighet att få utbildning på lika villkor. För

att detta ska bli bra tror jag att det är viktigt att också utbilda personalen som arbetar med eleverna i vardagen. Det är inte alltid självklart med perso-nalutbildning och det är en stor brist. Om inte skolpersonalen är bekväma med verktyget har det visat sig att eleven inte använder sig av det i lika stor utsträckning. Jag önskar att alla elever ska få lära på sitt eget vis och på liknande villkor oavsett vad man har för förutsättningar.

Christina är också anställd i projek-tet, så här berättar hon:– Jag tyckte att det skulle vara intressant och utvecklande att få var med och starta upp ett datatek från grunden. I mitt arbete kommer jag dagligen i kontakt med elever som behöver tillgång till användbara och anpassade läroverktyg för att lyckas i sitt skolarbete.

Ska verktygen bli ett bra redskap så är det tvunget att pedagogerna runt eleven kan använda dem. Därför är utbildning av pedagoger i använ-dandet av alternativa verktyg något datateket måste ägna sig åt. Jag tror att det kommer att välkomnas av alla inom skolan att få detta stöd.

Tyvärr ligger kommunen långt efter i sin satsning på modern och användar-vänlig teknik. Jag vill få politikerna att se vinsten av att investera i tidsen-

lig teknik som kan vara ett sätt att nå ökad måluppfyllelse på.

Kommer verksamheten fort-sätta efter projekttiden? – Det vet vi i nuläget inte, men vi hoppas så klart på en fortsättning, avslutar Ann.

Text: Eija-Maarit Karhu och Ingela Carlström Foto: Stefan Elg

C-pen, en så kallad handscanner, är ett av de verktyg som kommer att finnas. Med den kan man scanna in text till sin mobil eller dator och till exempel få den uppläst eller översatt.

Documents

Axpressen nr 2 2013