Embed Size (px)
Citation preview
2
ledare
FörvaltningschefRegionbibliotek Västra Götaland
På 70-talet deltog jag i en barnkultur-grupp som det nyinrättade Statenskulturråd skapat i efterdyningarna av
den stora kulturpolitiska reformen 1974.Vi fann – unga och arga som vi var – att
det enda som skulle förmå kulturinstitutio-nerna att verkligen avsätta medel till barn-kultur var att tvinga bibliotek, museer, teat-rar och konserthusstiftelser att varje år göraett barnkulturbokslut som visade hur mananvände sina medel. Dessa barnkultur-bokslut skulle sedan ligga som underlag förnästa års medelstilldelning. Både Kultur-rådet och Riksrevisionsverket tyckte attförslaget var militant och orealistiskt.
Nu har staten utrett barnkulturen igen ochfunnit att situationen inte förändrats på desenaste 30 åren. Trots all retorik omprioriteringar på barn och unga och allapolitiska högtidstal har mycket lite hänt!Lotta Brilioth Biörnstad, som för statensräkning utreder barnkulturens ställning ilandet, konstaterar att vi inte lyckats ut-jämna skillnader mellan barns möjligheteratt tillgodogöra sig kultur under de senaste30 åren.
Varför händer inget? Det beror naturligt-vis på att de institutioner som prioriterarbarnverksamhet, bibliotek och kultur/musik-skolor finansieras av kommunerna. Ochkommunerna har fått allt sämre ekonomiunder bördan av utökade resurser till vård,skola och omsorg. I de allra fattigaste kom-munerna finns inga kulturskolor och ingen
Barnkultur — mycket retorik, men lite pengar
barnbibliotekarie. Vem arbetar då för barn-kulturen lokalt, just där barnen finns?
Jag tror inte längre på statliga eller kom-munala utredningar, Riksrevisionsverketeller komplicerade utvärderingsverktyg –det göder bara utredningskonsulter ochstatistikinstitut. Jag tror på pengar ochhandling!
Tänk om vi kunde göra som i Norge därkommunerna också är fattiga. Där har manskapat Den kulturelle skolesäcken, ettprojekt som syftar till att varje barn – varän det bor i landet – ska få ett rikt mått avkulturupplevelser under sin skoltid.
Man har uppdragit åt alla ”kulturbyrå-krater” som finns i kommunerna och i länenatt packa litteratur-, dans, teater och musik-upplevelser på ett sådant sätt att ”säcken”når varje barn, även i de allra fattigastekommunerna. Man har flyttat fokus frånkulturinstitutionerna när det gäller de po-litiska övervägandena till medborgarna – idetta fall barnen.
I vår region har vi 700 Mkr till kultur, 62kultur/musikskolor, cirka 100 barnbibliotek-arier och en regional samverkansgruppkring barnkultur – med många arbetsgrup-per.
Regionfullmäktige har givit oss upp-draget att under 2006 prioritera barn- ochungdomskultur. Men det behövs pengarför att fylla säcken; pengar till teater- ochmusikgrupper, till konstnärer och dans-
pedagoger. För barnkultur kostar pengar, påsamma sätt som operaföreställningar ochsymfoniska orkestrar.
Den blir inte till av retorik eller utred-ningar; det behövs pengar, nytt sätt att tänkaoch nya sätt att arbeta.
innehåll
ledare — Barnkultur - mycket retorik,men lite pengar
aktionsgruppen — Slumpen avgör barnens kultur 4-6
aktionsgruppen — Att mötas är lösningen 7
barnbibliotekarie — Eldsjäl som vägrar jobba ideellt 8-10
politik — Stenungsund 10
politik — Vivi-Ann Nilsson 11-12
inlägg — Vad barnbiblioteken ska satsa på... 12-13
unga vuxna — Våga släppa taget! 14-17
på gång — Unikt i Sverige: fullgott bibliotek... 18-19
projekt — Man känner att någon bryr sig 20-22
projekt — Barns väntan kan fungera som modell 23
framsidan
ansvarigutgivare
Lena [email protected]
redaktion
Regionbibliotek Västra GötalandRegionens Hus405 44 GöteborgTel 031-7051680www.bibl.vgregion.se
tryck
redaktions-grupp
Ann-Charlotte Hammaré[email protected]
Ann-Charlotte HammarénLena SkoglundEwa KollbergAnnelie Börjesson
redaktör
bildhantering
Litorapid media ABGöteborg
Pernilla Johansson
4
En barnbibliotekarie som arbetar i Västra Götalandsregionen ska nå uttill 3600 barn. I genomsnitt. Men skillnaderna är stora.I Lerum går det 7460 barn per barnbibliotekarie och i Karlsborg endast1460. Och i Gullspång får barnen klara sig helt utan barnbibliotekarie. – Utmärkande för barnkultur är att den skiljer sig enormt åt bero-ende på var i landet man bor, säger Lotta Brilioth Biörnstad som i höstpresenterar en kartläggning av barnkulturen i landet.
Slumpen avgör barnens kultur
Text och foto Ann-Charlotte Hammarén
aktionsgruppen
Lotta Brilioth Biörnstad hade förvissoväntat sig att det skulle vara ojämliktkommunerna emellan men inte att
skillnaderna skulle vara så stora. Någontingsom har förvånat henne är att det har visatsig att små kommuner i många fall satsarmer på barnkultur än större kommuner. Menockså att det skiljer sig så mycket åt mellanstadsdelar i en och samma stad.
– Stadsdelsreformen har inneburit enförlust för barnkulturen. I vissa fall harstadsdelar med dålig ekonomi prioriteratbort barnkultur nästan helt, konstaterarLotta Brilioth Biörnstad.
– Och när det gäller skolorna har visvårt att få fram ett bra underlag om hur detser ut. Skolverket följer inte upp kulturen.Men vi har förstått att utbudet är väldigtolika beroende på vilken skola man går på.Det kan vara två skolor med sammaekonomi där man på den ena gör stora
satsningar på kulturaktiviteter för elevernaoch på den andra inte har en enda aktivitet.Mycket hänger på rektorn vilket leder till attdet blir slumpartat om kultur blir en del ibarnens skolgång eller inte.
– Att de centrala myndigheterna har såfå anställda som arbetar med kultur i skolanmot samtliga landets 290 kommuner sägerdessvärre en hel del om hur lågt manprioriterar kultur, fortsätter hon.
Under det senaste året har Lotta BriliothBiörnstad tillsammans med kollegan AnitaBashar Aréen, på uppdrag avAktionsgruppen för barnkultur, samlat in såmycket fakta som möjligt om hur det liggertill med barnkulturen i Sverige. Den störstasvårigheten som de har stött på i sitt arbetehar varit bristen på siffror.
– Statens kulturråd gör en viss typ avkvantitativ statistik på exempelvis hur
många skolkonserter som anordnas och hurmånga barnböcker som lånas ut. Däremotfinns det ingen statistik över hur manlyckas nå upp till målet att nå alla barn,berättar Lotta Brilioth Biörnstad.
Hon konstaterar att det inte finnstillräckligt med underlag för att utläsa vadman uppnått inom barnkulturområdetsedan Barnkulturgruppen vidUtbildningsdepartmentet kom med sinrapport Barnen och kulturen 1978. Honefterlyser därför fler barnkulturbokslut förframtiden.
– Vi vet att vi inte har lyckats utjämnaskillnader mellan barns möjligheter atttillgodogöra sig kultur under de senaste 30åren.
– Om man i stort granskar staten, regio-nerna och kommunerna kan man konstateraatt deras verksamhet haltar betänkligt i re-lation till de styrande dokument som finns;
5
Lotta Brilioth Biörnstad konstaterar att ”antal barn per barnbibliotekarie” inte är ett exakt mått påverksamheten.
– Det intressanta vore att ställa alla de arbetsuppgifter en barnbibliotekarie har mot det antal barnhan eller hon förväntas nå med sin verksamhet, säger hon.
Budgetpropositionen för 2005utgiftsområde 17, sidan 54
Makt att bestämma - rätt till välfärdregeringens proposition 2004/05:3
Kulturpolitikregeringens proposition 2004/05:3
FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :Skrivelser, propostioner och andra dokument som rör barnkultur
och det statliga stödet till barnkultur
Utveckling av den nationella stra-tegin för att förverkliga FN:s kon-vention om barnets rättigheterregeringens skrivelse 2003/04:47
Läroplan för det obligatoriska skol-väsendetLpo 94, sidan 8 ff
Aktionsgruppen för barnkultur är en kom-mitté utsedd av regeringen med uppdrag att kart-lägga barnkulturen i Sverige och lämna förslagpå hur barnkulturens ställning kan stärkas.Arbetet startade under hösten 2004 och en slut-rapport ska lämnas i april 2006.
Aktionsgruppen har under våren 2005 gjorten kartläggning av barnkulturen i Sverige idag.Kartläggningen sammanställer i första hand be-fintlig statistik, rapporter, utvärderingar m.m somhandlar om barns och ungas möjligheter att deltai kulturlivet och skapa själva.
Kartläggningen kommer att publiceras påwww.barnkultur.se under hösten.
FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :Aktionsgruppen för barnkultur
.
FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :Antal barn och unga / barnbibliotekariepå folkbibliotek och integrerade folk-och skolbibliotek i Västra Götaland
Kommun Barn/årsv. Tot.antal barn -04
Karlsborg * 1465 1465Färgelanda 1630 1630Sotenäs 1883 1883Orust 2010 3518Ale 2127 6914Mölndal 2147 14 222Bollebygd * 2212 2046Dals Ed * 2236 1118Munkedal 2343 2343Töreboda 2533 2216Lilla Edet * 2567 3209Herrljunga * 2585 2262Vara 2614 3659Essunga 2714 1357Tjörn 2722 3539Vårgårda * 2742 2742Bengtsfors 2843 2132Falköping 2913 7283Strömstad 2918 2444Borås 3087 22 149Öckerö * 3109 3109Lysekil 3128 3128Kungälv 3379 9629Stenungsund 3392 5936Grästorp * 3440 1376Göteborg 3577 96 761Götene 3811 3144Mellerud * 3962 2179Tidaholm 3976 2982Hjo 4026 2013Tanum * 4169 2710Tranemo * 4185 2825Vänersborg 4374 8747Partille 4482 8964Åmål 4773 2864Tibro 4916 2458Skara 4946 4328Svenljunga * 4986 2493Uddevalla 5114 11 506Ulricehamn 5181 5181Mariestad * 5326 5326Mark * 5332 8132Härryda 5546 8874Skövde 5561 11 121Lidköping 5751 8626Trollhättan 5773 12 413Alingsås 6856 8570Lerum * 7460 10 258Gullspång finns ingen barnbibliotekarie på1 260 barn och unga 0-18 år
* I tjänsten ingår också att vara barnkultursamordnare i sin kommun
Sammanställt utifrån Kulturrådets insamlade statistik från varjelänsbibliotek april/maj 2005
För mer information t.ex antal årsverken och antal barn gällandehela landet se Kulturrådethttp://www.kulturradet.se/ovfiles/Barnbibliotekarier_2005.pdf
de kulturpolitiska målen, barnkonventionenoch läroplanen för skola och förskola.
– Men för att kunna göra någraförbättringar behöver vi veta mer precisthur det ser ut.
Utöver fler undersökningar, såvälkvantitativa som kvalitativa finns ett behovav mer praxisnära forskning, forskning somgår tillbaka till verksamheten.
– Den forskning som finns har svårtatt nå ut till dem som arbetar med barn ochkultur och även till dem som fattar beslutom resursfördelning, säger Lotta BriliothBiörnstad.
– Men det ser förstås inte illa ut överallt.Det finns kommuner och regioner som harantagit strategiska planer för barnkulturenoch som driver ett långsiktigt arbete. Därvore det intressant att titta närmare på vilkaresultat som uppnås,
– Barn utgör en stor del av besökarnapå museer, bibliotek och andrakulturinstitutioner. Men antalet anställdasom arbetar med barnfrågor står inte iproportion till barnens andel av besökarna.Om man verkligen vill att barn och ungaska vara aktiva besökare och få ut något avbesöket på museet eller biblioteket finns detinte tillräckligt med museipedagoger ochbarnbibliotekarier.
Utöver att på ett mer medvetet sätt prioriterabarn och ungdomar ser Lotta BriliothBiörnstad ett behov av samordning för attdet ska hända saker.
– Det behövs en nyckelperson somknyter ihop allting. Pengarna utnyttjasdessutom mer effektivt om det finns enperson som har en helhetsbild.
Som exempel på vilka effekter samord-ningen kan leda till nämner Lotta BriliothBiörnstad den drastiska förändringen sominträffade när Norrbottens län anställde endanskonsulent.
– På ett par år ökade man där antaletdansföreställningar från en vartannat år tillatt nå nästan 10 000 barn om året.
– En förklaring till varför det ser ut somdet gör i barnkulturen kan vara att politikeroch tjänstmän saknar helhetsbild, sägerLotta Brilioth Biörnstad.
Någonting man kan hoppas kan kommaatt förändras i och med att kartläggningen
presenteras för regeringen i höst. Kartlägg-ningen ska ligga till grund förAktionsgruppens fortsatta utredning ombarnkulturen i Sverige; en utredning som isin tur ska ligga till grund för ett förslag omhur barnkulturen ska stärkas.
Hur kanbiblioteken
i Västra Götalandutvecklas?
Läs om”Fyrarna” -
tio olika utveck-lingsprojekti regionen.
Hämta ideér ochta del av
erfaren heternai nästa nummer
av
FRAMSTEGETsom utkommer
snart.
Hur ser läget ut för barn- och ungdoms-kulturen?
– Alla är rörande överens om att det ärviktigt att satsa på barnen. Men det finnsett mycket stort glapp mellan vad som sägsoch hur det är. I praktiken ser det dessvärreriktigt illa ut på sina ställen.
– Förutsättningarna skiljer sig också väl-digt mycket åt från kommun till kommun närdet gäller ungas möjligheter att ta del avkultur. Skillnaderna har visat sig vara be-tydligt större än man trott.
Aktionsgruppen har i uppdrag att lyftafram förebilder bland landets kommuner.Vad kännetecknar en föredömlig kom-mun?
– Dels att det står svart på vitt i kommu-nens måldokument att barn och unga skaprioriteras, dels att ledningen aktivt stöttarsamarbete mellan alla parter som arbetarmed barn och barnkultur.
Och hur ser läget ut i regionen?– Generellt kan man faktiskt säga att Väs-
tra Götaland fungerar bra. Men det finnsockså skräckexempel såväl bland kommu-nerna som bland vissa stadsdelar i stä-derna. Det är dessvärre tydligt även här attbarns och ungas förutsättningar och möj-ligheter skiljer sig mycket åt.
Att mötas är lösningenÖkat samarbete och mer tid för att mötas i nätverk. Det är enviktig faktor för att stärka barn- och ungdomskulturen, enligtGertrud Widerberg, en av ledamöterna i Aktionsgruppen för barn-kultur som ska lämna ett förslag till regeringen på hur barnkulturenska stärkas.
Aktionsgruppen för barnkultur ska:lyfta fram de kommuner som etablerat formerför arbetet med barn och kultur som kan tjänasom föredömen.
ta initiativ till modellsamarbete mellan kommu-ner i syfte att förmedla exempel och erfarenhe-ter.
utreda hur professionella konstnärer ochkulturutövare skulle kunna få en större roll änidag i barnens offentliga miljöer.
undersöka hur samspelet mellan kulturlilv ochlärare kan stärkas.
undersöka behovet av och förutsättningarnaför en förbättrad samordning på olika samhälle-liga nivåer för att främja tillgången till kultur ibarnens offentliga miljöer.
analysera hur ändamålsenliga de nuvarandeoffentliga insatserna på barnkulturområdet är.
utreda behovet av en kontinuerlig uppföljningav situationen för barnkulturen.
beakta alla barns möjligheter till eget skapandeoch deltagande i kulturverksamhet oavsett kön,ekonomisk eller etnisk bakgrund, geografiskhemvist eller eventuellt funktionshinder. Särskilduppmärksamhet ska riktas på eventuella genus-eller åldersbundna mönster.
Aktionsgruppen för barnkulturFFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :
aktionsgruppen
Är lösningen att se till att kulturutbudetser likadant ut i varje kommun/stadsdel?
– Nej, givetvis kan det inte se likadantut överallt. Vi är ju olika. Men det krävs engemensam hyfsad nivå och grundsyn. Barnoch unga har rätt till kultur. Deras tillgångtill och möjlighet att söka sitt uttryck i olikakonstformer är en demokratifråga.
–Det går inte att bortse från att det härär ett samhällsansvar eftersom de ungas val-möjlighet oftast är begränsad.
Hur kan man rätta till orättvisorna så attalla barn får liknande möjligheter till kul-tur?
– Jag tror mycket på samarbete. Störremöjlighet till samverkan både mellan kom-munala verksamheter, exempelvis förskolaoch bibliotek, men också över kommun-gränser är jag säker på skulle kunna åstad-komma mycket. Alla har så enormt mycketatt vinna på samarbete. All den inspirationoch kraft som det ger att utbyta erfarenhe-ter och tankar kommer barnen till godo.
– Men för att det ska fungera måste led-ningen inte bara godkänna utan ocksåstötta och se till att nätverk bildas och attmötena sker på betald arbetstid.
– Att jobba sena kvällar ideellt är ingetbra alternativ. Det finns så många eldsjälarsom redan har slagit knut på sig själva.
8
Att det är låg status att jobba med barnkultur stämmer inte.Inte i Stenungsund i alla fall. – Vi som arbetar här är väldigt medvetna om att barn och ungaska prioriteras. Det står svart på vitt i kommunens måldokument,berättar Lotta Holmlund som arbetar som barnbibliotekarie påKulturhuset Fregatten i Stenungsund.
Eldsjälsom vägrar jobba ideellt
Samarbete ingår som en naturlig delav arbetet på Kulturhuset Fregatten.Efter en lyckad gemensam satsning
för att fira Kulturhusets 10 - års jubileumdrev Lotta Holmlund på att alla som arbetademed barnkultur skulle fortsätta attsamarbeta.
Numera träffar hon bland annat kultur-sekreteraren regelbundet. Informellt för-visso men ”definitivt inte ideellt”, som LottaHolmlund uttrycker det.
– Här är det ingen som sitter på kvällarnautan lön. Att jobba ideellt ska man akta sigför, säger hon bestämt.Och samarbeta hinner de med ändå.
– Det är en mycket bra personkemimellan oss som arbetar med barnkultur. Viblir väldigt kreativa tillsammans. Alla vinnerpå att samarbeta, och då särskilt barnen.
Bland annat ser de till att ha gemensammatemadagar, såsom HC Andersson-dagen dåbarnen exempelvis fick tävla om att skapaden fulaste ankungen.
– Vi har turen att ha konstnärer i husetsom arbetar med inriktning på barnkultur.Det är mycket tack vare deras insats somvåra temadagar blir väldigt lyckade,berättar Lotta Holmlund.
Lotta Holmlund ska nå ungefär lika mångabarn som en barnbibliotekarie i genomsnitt.Jag undrar om 3392 barn känns som enmöjlig uppgift.
– Jag har faktiskt aldrig funderat överdet. Men det finns orter utanför centralaStenungsund med mycket barnfamiljer somhar svårt att ta sig till biblioteket.
– Men tack vare bokbussen kan vi nåmånga barn såväl i deras hemkvarter som i
skolan. Under en skoltur möter jag 350 barn.Det är väl inte så illa? Jag inser samtidigtjag inte kan nå alla. Men jag väljer att kon-centrera mig på dem jag når, säger hon.
Ett sätt att nå barn och deras föräldrar ärvia bibliotekets samarbete med BVC.
– Tack vare BVC-grupperna når vimånga unga föräldrar som annars inte hadehittat till biblioteket. Vi har även många ungapappor som har fått biblioteket sommötesplats. Ibland går det vilt till men detär jätteroligt att ha dem här.
– Vi jobbar också mycket motförskolepersonal och lärare. För att nå såmånga barn som möjligt på förskolor ochskolor har vi valt att jobba med ombudistället för att arbeta traditionellt och självagå ut och ha bokprat i klasserna. Lärarna ären bra inkörsport. Men vi har fortfarande Lo
tta H
olm
lund
- ba
rnbi
blio
ktar
ie
i St
enun
gsun
d sk
a n
å 33
92 b
arn.
Text och foto Ann-Charlotte Hammarén
barnbibliotekarie
9
10
I Stenungsund lyckas man tack vare samarbete på Kulturhuset Fregatten anordna temadagar för barn. Foto: Karin Birkedahl
Det är inte ovanligt att man i teorin är över-ens om att man ska prioritera barn ochungdomar. Men ni verkar ha lyckats äveni praktiken? Hur bär ni er åt?
– Sedan vi för fem år sedan tydligt utta-lade att vi skulle prioritera barn och ungahar vi på Kulturhuset successivt utökatprogramverksamhet som riktar sig till denmålgruppen. Vi jobbar medvetet med att deska få prova på alla kulturyttringar. Vi an-ordnar mycket kulturaktiviteter såsom tjej-kvällar, UKM, skaparverkstäder och låterungdomarna ställa ut sina verk i galleriet.
– Vi har också anställt personal med sär-skild inriktning på barn och det är ingenslump att vår barnbibliotekarie och kultur-sekreterare lyckats så fantastiskt med sinatemadagar för barn.
Hur stor betydelse tror du att det har förbarn- och ungdomskulturen att det stårtydligt nedskrivet att barn och ungdomarska prioriteras?
– Den kulturpolitiska visionen som an-togs 2002 har definitivt fungerat som ettstöd. Nu har vi dessutom fått i uppdrag avpolitikerna att titta över den kulturpolitiskahandlingsplanen och komma med ytterli-gare förslag till förbättringar. Det är väldigtroligt att prioriteringen är så tydlig.
Hur kommer det sig att ni valt att satsa såmycket på barn- och ungdomkultur?
– En del av drivkraften har varit bristenpå pengar. Vi har tillhört en av de fattigastekommunerna i landet så vi har varit tvungnaatt tänka över vad pengarna ska gå till ochdå har vi kommit fram till att barn och ungaär absolut viktigast.
– Vi är dessutom en barnrik kommun, enkommun som växer. Beslutet att prioriterabarn och unga genomsyrar hela kommu-nens verksamhet.
Vad finns det för planer för framtiden?–Jag hoppas att kulturskolan, som in-
vigdes häromåret, ska utvecklas. Vi lycka-des omskapa musikskolan till kulturskolavia de staliga pengarna som är avsatta förfler vuxna i skolan. Vi använde bland annatpengarna till att anställa en dramapedagogoch en danspedagog.
– Jag brinner för utbildning och harsvårt att förstå de som inte ser den natur-liga kopplingen mellan utbildning och kul-tur. Tänk om barnen exempelvis fick möj-lighet att lära sig matte via musik . Det vorenåt!
Margareta ÖstmanKulturchef Stenungsunds kommun
Carola Granell (s)ordf. mjuka utskottet Stenungsunds kommun
I Stenungsund har man samlat arbetsutskotten för för-skola, skola, vuxenutbildning, kultur, fritid och socialomsorg under ett och samma utskott s.k.mjuka utskottet.
kvar bokpratet på biblioteket för skolklassersom kommer hit.
När det gäller bibliotekets satsningar påungdomar är Lotta Holmlund inte lika nöjd.
–Det finns ett kulturutbud för ungdomari kulturhuset såsom konserter, tjejkvällaroch aktiviteter i skaparverkstaden. Menbiblioteket är sämre på ungdomssidan. Viträffar bara lärarna upp till högstadiet, sedanhar vi ingen mer kontakt.
Men Lotta Holmlund har ambitioner attändra på bibliotekets bristande ungdoms-engagemang. Och hon känner stöd för sinaidéer.
– Vi var några stycken från kulturhuset,däribland kultursekreteraren och jag, somville åka på studiebesök till den omtaladeDieselverkstan i Nacka och det nystartadeungdomsbiblioteket Lava i Kulturhuset iStockholm.
– Bibliotekschefen och kulturchefen saja direkt. Det är roligt när man känner ettsådant stöd. Nu är mitt nästa mål att satsapå ungdomar och unga vuxna!
politik
11
Målet för kulturpolitiken i Stenungsund äratt skapa förutsättningar för kommunens invå-nare till ett rikt och dynamiskt kulturliv, som en-gagerar, aktiverar och skapar nyfikenhet.
Utbudet av kultur vänder sig till alla kommun-invånare men kulturverksamhet för barn ochunga har hög prioritet. Barnkonventionen arti-kel nr 3 lyder ”alla barn har rätt till kultur, har rättatt utveckla sin skaparkraft och få träna olikauttrycksformer”. Det är därför viktigt att kultur-aktiviteter finns där barn och ungdom vistasdvs inom barnomsorg, skola och fritidsgårdar.
Vi vill:stödja barn- och ungdomskulturgruppenatt genomföra kulturaktiviteter för barn och ungaatt barn och ungdomar ska få ta del av litte-ratur, musik, dans, teater, bildkonst, konsthant-verk, film och foto, men även stimuleras till egenskapande aktivitet bl a genom deltagande i UngKultur Mötsskapa en scen för ungdomars egen skapandeverksamhet och driva olika kulturprojekt för barn
Vi vill:trygga bokbussverksamheten för att bok-bussen även i framtiden ska vara ”ett barnensbibliotek”att unga läsares önskemål och behov spe-ciellt uppmärksammas och att dessa erbjudstilltalande biblioteksmiljö och medieratt skolbiblioteken för barn och vuxenstu-derande, som är viktiga instrument i undervis-ningen, ska ha sådana resurser att de kan full-följa denna uppgift
(Stenungsunds Kulturpolitiska vision är under politiskbehandling och väntas bli klar under hösten)
FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :Ur: Kulturpolitisk vision förStenungsunds kommun
”...det är ingen slump attvår barnbibliotekarie ochkultursekreterare lyckats såfantastiskt med sina tema-dagar för barn.”
Margareta Östman
Regionfullmäktige har ju givit i uppdragatt prioritera barn och ungdomar. Hurkommer ni att arbeta med detta i kultur-nämnden?
– Vi kommer att ge ökat ekonomiskt stödtill dem som i sin verksamhet riktar sig tillbarn och ungdomar.
– Regionens kulturinstitutioner kommerockså att få särskilda uppdrag att jobba medverksamhet som riktar sig till barn och ung-domar.
– Kulturnämnden kommer även att blitydligare i sina krav på återrapportering fråninstitutionerna i hur de lyckas med upp-draget.
– För första gången kommer alla vårauppdrag att genomsyras av prioritering påbarn och ungdomar; någonting kultur-nämnden naturligtvis stödjer. Majoriteten ikulturnämnden tycker att barnkultur är enviktig fråga i vid bemärkelse.
Enligt kartläggning som Aktionsgruppenlåtit göra har det visat sig att satsningenpå barnkultur skiljer sig väldigt mycketåt såväl mellan kommuner som mellanstadsdelar.Hur ska man utjämna skillnaderna?
– Rent generellt tror vi, såväl inomAktionsgruppen som inom kulturnämnden,mer på morot än piska.
Vivi-Ann Nilsson(s)ledamot Västra Götalands kulturnämndledamot i Aktionsgruppen för barnkultur
– Jag tror helt enkelt på att man ska sti-mulera kommunerna att jobba mer med barn-kultur.
– Och gällande skillnader mellan stads-delar är det inte regionens utan den enskildakommunens ansvar att se till barnens till-gång till kultur.
Hur ser du på arrangörsstödet?Finns det inte en risk att stödet leder tillökade skillnader eftersom stödets storlekbestäms utifrån kommunens egna insats?
– I Västra Götalandsregionen skiftar detväldigt mycket från kommun till kommunnär man tittar på hur mycket man satsar påbarn och ungdomskultur. På vissa orter serdet jättebra ut, på andra dessvärre inte såbra.
– Det är väldigt olyckligt att segrega-tionen ökar. Men regionen kan inte gå inoch kompensera barnen i de kommuner därkommunerna själva inte tar ansvar för barn-kulturen.
– Om vi skulle göra det skulle kommu-nerna få incitament att inte satsa på barn-kultur. Kommunerna måste själva inse vik-ten av att prioritera barn och ungdomar.
”Det är väldigt olyckligt att segrega-tionen ökar. Men regionen kan inte gå inoch kompensera barnen i de kommunerdär kommunen själv inte tar ansvar förbarnkulturen.”
Vivi-Ann Nilsson
Cay Corneliuson:
Vad barnbiblioteken
inlägg
Lyhördhet för barns behov, nya for-mer för medverkan och eget ska-pande är mål som aktualiserats i sam-
band med arbetet med barnkonventionenoch som förhoppningsvis förstärks ytterli-gare i framtiden. Inom projektet På barnsoch ungdomars villkor utarbetades en nymålsättning för barnverksamheten som ärett bra verktyg för fortsatt utveckling.
Det jag särskilt hoppas på är nya formerför barnbibliotekariernas vanligaste läs-främjande metod: bokpratet. Naturligtvisbehövs introduktioner av erfarna läsare(bibliotekarier) men säkert finns mångamodeller där barnen kan vara medaktörer.Ett exempel på en verksamhet som pekar åtdet hållet är de bokklubbar som dyker upphär och där, bl.a. på Borås stadsbibliotek,och som blivit populära och välbesökta.
Medierna är viktiga i barns ochungdomars sociala liv och används bl.a. föratt skapa och upprätthålla relationer, därförmåste de också utgöra en central del ibarnbiblioteksutvecklingen.
Medieforskarna studerar inte längrebara ett enskilt mediums effekter utan helamediesituationen och ”kontexten” kringbarn och ungdomar. Mening och betydelseuppstår i mötet mellan barns egna referen-ser och erfarenheter och upplevelser avolika medier. Mediet ”boken” måste ses iförhållande till hela mediebilden och biblio-
teken måste pröva hur de bäst kan stödjabarn och ungdomar i ett samhälle sompräglas av mediemångfalden.
Att arbeta läsfrämjande är lika viktigtsom förut för att barn och ungdomar skabli delaktiga i ett demokratiskt samhälle,frågan är hur olika medier kan samverkaför att stötta läsutvecklingen.
Howard Gardner, som blivit lite av en hus-gud för många barnbibliotekarier i Sverigeoch Danmark, talar om olika utveckladesinnen som ”intelligenser” och identifie-rar åtta sådana.
I Danmark har hans teorier utvecklatspå biblioteksgolvet av Carsten Flink frånNorra Alslev. På Falster är flera kommun-bibliotek i färd med att ”adoptera” varsinintelligens för att se hur de kan fördjupaarbetet kring den. Det blir spännande attse vilka nya arbetsmetoder som kommerut av det och hur det kan ökatillgängligheten till biblioteken.
Utvecklingen med den nya yrkes-kategorin läs- och skrivtekniker pekartydligt mot framtiden. Läs- och skriv-verkstaden i Mimers Hus i Kungälv, somjag besökte för ett tag sen, verkar själv-klar och har ”design för alla”- känsla.Kunde det också finnas ”kulturguider”med rötter i andra delar av världen somlotsar människor med svårigheter att tasig in i vårt informationssamhälle?
FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :Arrangörsstödet
Västra Götalands arrangörsstöd innebäratt kommuner och arrangörer kan söka sub-vention för professionella kulturupplevelser förbarn och unga mellan 3-19 år.
Kriterier för att vara berättigad att sökaarrangörsstöd:
att kommunen upprättar en plan för barnsoch ungdomars kulturverksamhet
en fungerande samordning i kommunen,med ansvar för arrangörsskapet och kontak-ten med den regionala handläggaren av stödet
Arrangörsstödet är totalt 7,5 miljoner kr/år.
För varje kommun reserveras per kalen-derår en viss summa från det regionalaarrangörsstödet, vilken är baserad på antaletpersoner i kommunen mellan 3-19 år. Det regio-nala stödet uppgår till 15 kr per person mellan3-19 år.
Stödet täcker, utöver reserverade medel,även omkostnader som tillkommer vid kultur-arrangemanget, detta för att ingen kommun skabehöva betala mer pga sitt geografiska läge.
Nya arrangörsavgifter från 2005
Kulturpedagoger/projekt.Arrangören betalar 50% av kostnaden
Dans/Musik/TeaterArrangören betalar 50 % av gage-kostnaden
Författare/bildkonstnärer/inspiratörerArrangören betalar 50 % av arvodet
Film Arrangören betalar 50 % av hyrkostnaden
Kulturesor utanför kommunenArrangören betalar resekostnad upp till 1000 krper chartrad buss eller 50 % av kollektiv resasamt ev. inträdesbiljetter
www.vgregion.se/vgrtemplates/Page 12194.aspx
I dagsläget är skillnaderna väldigt storamellan kommunerna. Hur tror du det kom-mer att se ut i framtiden?
– Jag tror att fler och fler inser barnsbehov av att själva skapa och ta del av an-dras skapande och hur otroligt viktigt ska-pandet är för barns utveckling.
– Många kommuner gör redan ett väl-digt bra jobb, så jag är optimistisk inför fram-tiden.
Cay Corneliuson, bibliotekskonsulentStatens kulturråd
n ska satsa på i framtiden
Enligt en undersökning som Kulturrådetgjorde i samband med ansökningen tillinköpsstödet för ett år sedan prioriterarde flesta kommuner samarbete med BVCkring nyfödda barn. Det är en bra ochstrategisk prioritering.
I samband med biblioteksbesöket kanföräldrarna få information om många an-dra saker som är intressanta för dem, ochbiblioteket kan vara en tillgång för barnoch föräldrar på många sätt - som socialmiljö inte minst. En intressant utvecklingpågår kring familjecentraler, i Norrby iBorås bl.a. där bibliotekarier arbetar medspråkstimulans.
Arbetet med biblioteksplanerna kommeratt innebära att samarbetet skola/folkbib-liotek blir mer strategiskt och effektivt ut-vecklat, tex samarbetet med nyckel-personer som speciallärare, talpedagoger,skolledare etc.
Glädjande vore om biblioteken kundeutveckla samarbetet med skolan och sam-tidigt stärka sin egen profil gentemot bar-nen - det vill säga skapa ett tydligareeget tilltal till barn och ungdomar på friti-den.
I sin undersökning Barn frågar – kanbiblioteket svara? konstaterar LenaLundgren att 50 procent av barnens frå-gor inte är relaterade till skolarbetet - sådet finns en bra grund att stå på.
En annan tanke är att biblioteket faktisktockså kan bli tydligare i sitt tilltal till lärareoch förskollärare. Några bibliotek har star-tat pedagogiska hyllor för lärare förskollä-rare etc. vilket verkar vara en bra idé.
I en artikel från 2004 i Centrum förbarnkulturforsknings skriftserie (nr 36) på-pekar Eva Nordlinder, tidigare SBI numeraUmeå universitet, att det finns mycket liteskrivet och forskat kring vad barn självatycker om litteratur. Hon menar att det sä-kert finns kunskaper bland bibliotekarier ochlitteraturpedagoger men att kunskapernadokumenteras sällan och förs inte vidare.
Det är en utmaning för folkbiblioteken,universitet och högskolor som bedriverforskning, att på olika sätt undersöka ochdokumentera vad barn tycker om det de lä-ser.
Barnbibliotekarier har mycket tyst kun-skap som de använder i sitt arbete, men denförs inte vidare till andra. Förhoppningsviskommer barnbibliotekariernas kunskapernaatt tydliggöras och lyftas i samband medatt biblioteksplaner utarbetas.
Biblioteket som social mötesplats är ett in-tressant utvecklingstema i tider av segre-gation och ökande främlingsskap. Det te-mat knyter nära an till utvecklingen avbiblioteksrummet - och här pågår flera nyaintressanta projekt som pekar framåt: 2020Mars Express som är ett samarbete mellan
tre län, Västra Götaland, Jönköping ochSkåne, Rum för barns projekt Barn-perspektiv på barnbibliotek i Stockholmoch Luleå stadsbiblioteks projekt där för-hållandet mellan webb och rum utforskas.
Nyligen besökte jag Uddevalla biblio-tek där det fanns en pingla vid barndiskenför den som ville fråga något. Pingellusteninfann sig omedelbart även för mig och jagbörjade leta efter halvt formulerade frågorsom kunde motivera att jag skulle få pingla.En kul och enkel grej - ibland är det lätt somen plätt.
”Vill man ha kvar sina ungdomar i kommunen gäller det att satsa pådem. Blir man väl bemött som ung vuxen stannar man kvar ellerkommer tillbaka till orten när man blir äldre.”Sanna Eskilsson, ungkulturkonsulent, har bestämda idéer om vadsom krävs för att lyckas med ungdomssatsningar.
Våga släppa taget!
Text och foto Ann-Charlotte Hammarén
FAKTA:KulturUngdom
KulturUngdom är en ideell ungdomsorganisa-tion som har runt 9 000 medlemmar i regionen.
KulturUngdom har i uppdrag att aktivt stödja,stärka, inspirera och lyssna till unga kultur-utövare. Ambitionen är att vara spindeln i näteti Västra Götalands 49 kommuner.
KulturUngdom anordnar bland annat den årligaregionala festivalen UKM (UngKulturMöts)
www.kulturungdom.se
Alla kommuner borde ha enungdomssamordnare. Det stårförst på Sanna Eskilssons
prioriteringslista över vad som bör görasför att förbättra kulturlivet för unga vuxna iregionen.
– Det lönar sig verkligen att satsa på ensärskild tjänst med inriktning på ungdomar,försäkrar hon och hänvisar till kartlägg-ningen Kulturverksamhet och kultur-satsningar för ungdomar 16-26 i VästraGötalands kommuner 2004-2005, som enregional grupp för unga vuxna har låtit göra.
Utmärkande för de kommuner som har ettrikt kulturliv för ungdomar är att det finnsnågon som ansvarar för att samordnaungdomskulturverksamheten.
– Att ha en person som har koll på alltsom händer i kommunen ger en mängd po-sitiva effekter. Tack vare en överblick överalla kulturaktiviteter kan en samordnarekoppla samman personer som kan få stornytta av varandra.
– En persons insatser kommer därige-nom väldigt många tillgodo; såväl kulturar-betare som unga vuxna.
Hur informationen fungerar har också av-görande betydelse för hur kommunernasungdomssatsningar faller ut.
– Det är inte självklart för en tonåringatt gå upp till kommunhuset och själv tareda på hur man söker projektbidrag. Imånga fall vet de inte ens om att det går attsöka pengar, menar Sanna Eskilsson ochpåpekar att det faktiskt är kommunernasuppgift att upplysa om de möjligheter somfinns.
Enligt Sanna Eskilsson behövs det inteheller särskilt mycket arbete för att nå ut.
– Marknadsföring behöver inte vara såkomplicerad. Det räcker med att lägga utflyers på caféer eller andra ställen där ungavuxna håller till. Om man vill informera omatt det finns lokaler att låna räcker det medatt skriva ”Behöver du en lokal ring mig”och namn och telefonnummer. Enkelt ocheffektivt!
Utöver politiker och kommunala tjänstemänmöter Sanna Eskilsson massor av ungamänniskor mellan 13 och 26 år i sitt arbetesom ungkulturkonsulent. Hennes främstaråd till dem som arbetar med unga vuxna är
att våga släppa sina invanda arbetssätt ochlämna över ansvar till de unga.
– Det är viktigare att visa på möjligheterän att skapa aktiviteter. Tillgång till en tomlokal föder ofta massor av idéer. Det gällerbara att ha lite tålamod och våga lita på deungas egna kreativitet.
– Jag inser att det krävs mod att ändrasina mönster. Men gör man det och låter deunga ta över kan jag lova att det händermassor av spännande saker, försäkrarSanna Eskilsson.
unga vuxna
– Mitt jobb är att vara den unga rösten i regionpolitiken, säger Sanna Eskilsson, ungkulturkonsulent.
16
På initiativ av Västra Götalands konsulent-grupp för unga vuxna kom ett förslag kring ettövergripande identifierings och kartläggnings-projekt av gruppen 16-26 åringar.Utgångspunkten var att se hur åldersgruppenpresenterades i kommunala planer och vilkasatsningar som görs på unga vuxna i VästraGötalandsregionen.
Kortfattat kan situationen beskrivas så här:Ansvaret för kulturmöjligheter för 16-26 åringarär ibland uppdelat på olika förvaltningar.I de mindre kommunerna är det ofta uppdelatpå olika förvaltningar, antingen kulturchefen al-ternativt en barn- och ungdomskultur-samordnare, kultursekreterare eller enbarnbibliotekarie.När det gäller föreningsverk-samhet delas ansvaret oftast mellan fritid ochkultur.
Ungefär hälften av kommunerna säger attde inte har en formulerad plan för ungdomaroch kultur. Nästan lika många säger att de hardet, men av dem är det många som är föråld-rade och/eller inte gäller ungdomar över 18 år.Sex kommuner uppger att en ny plan är på gångoch ska finnas att tillgå under första delen av2005. Tre kommuner säger att de inte har ennedskriven plan men ändå har en formuleradstrategi som de jobbar efter.
Det finns exempel på lyckade kulturprojektför ungdomar under 2004, och det i särklassvanligaste evenemanget var UKM(UngKulturMöts). Men oftast tar man upp pågå-ende verksamheter som riktas till ungdomar ochmindre projekt som genomförs i deras regi.Några pratar om ”vanliga” festivaler som riktastill en blandad åldersgrupp men som lockarmånga i åldersgruppen 16-26 år. En vanlig kom-mentar är att man har lite pengar och därförendast fokuserar på de minsta barnen.
Kulturinstitutioner vill ha bra dialog medungdomarna men ungdomarna är inte intresse-rade menar vissa. Gemensamt för många ärintresset för att hitta en form där unga kan varamed och påverka utan att inordna sig i de vux-nas strukturer.
FAKTA:Ur: ” Kulturverksamhet och kultursatsningar för ungdomar 16-26i Västra Götalands kommuner 2004-2005.
FAKTA:Unga vuxna gruppen
Unga vuxna-gruppen är en av de regionalaarbetsgrupper som bildades ur Samverkans-gruppen för barn och ungdom, när ett behovatt fokusera på olika målgrupper och fråge-ställningar växte fram.
Anledningen till att fokus sätts på gruppen16- till 26-åringar är att många kommunalastrukturer och strategier upphör efter grund-skolan, men Unga vuxna-gruppen anser att detär en ålderskategori som är viktig att stödja.Unga vuxna-gruppen började som endiskussions- och informationsgrupp men haralltmer blivit en grupp som arbetar med kon-kreta projekt.
I gruppen sitter representanter från Mu-sik i Väst, Film i Väst, Konst och kulturutveck-ling, Riksteatern Västra Götaland, KulturUngdomoch Regionbibliotek Västra Götaland.
Två av de projekt gruppen arbetat medunder senaste året är:
Kulturbussen. En förstudie ska göras kringmöjligheterna att skapa ett mobilt kulturcentrumi Västra Götaland. Ansökan är skriven av Ungavuxna-gruppen och har beviljats av Statenskulturråd. Förstudien ska genomföras underhösten.
Kartläggning. Den kartläggning av 16 – 26åringars synlighet i kommunernas styr-dokument, speciellt inom kommunernas kultur-sektor, som nämns här brevid, genomfördesunder sista delen av 2004 på Ungavuxna-grup-pens initiativ.Kartläggningen visar ett behov av samtal kringåldersgruppens möjligheter att vara med ochpåverka och kommer troligen att resultera i enseminarieserie under 2006.Om man är intresserad av att få kartläggningenskickad till sig går det bra.Den går att beställa från Annelie Börjesson,[email protected]
Illu
stra
tion
Osk
ar F
erm
”En vanlig kommentar är attman har lite pengar och där-för endast satsar på de minstabarnen”
” Många känner inget stödfrån kommunledningen”
Bibliotek som ligger i anslutning ti l lgymnasieskolor verkar fungera fint i relationmed eleverna, även efter avslutad utbildning.
Kontakterna med regionen skiftar väldigtmellan kommunerna. Det spänner mellan allt ifrånde som säger sig ha mycket kontakt och är heltmedvetna om vilka resurser som finns och vemman ska vända sig till. Andra vet var de skavända sig till men känner inget behov. Ytterli-gare andra har behov men tror inte regionenhar några resurser som kan hjälpa dem. Ochflera menar att regionens utbud och möjligheterär väl synligt men omöjligt att ta del av på grundav den egna kommunens brist på pengar ochpersonal.
Sammanfattning av läget:
Många känner inget stöd från kommun-ledningen.
Stuprörsorganisationer i förvaltningarnaverkar vara ett annat problem., Dålig kommuni-kation mellan t.ex. kultur och fritid.
Projekt över kommungränserna sker barai de gamla länsstrukturerna.
Generellt finns det mycket bättre möjlig-heter till kultur för ungdomar i kustkommunernaoch Göteborgs grannkommuner. Ju längre inåtlandet desto större uppgivenhet.
17
I en nedlagd livsmedelsaffär på Kristinegränd i Göta i Borås hållerkommundelsbiblioteket och öppna förskolan till.På de rymliga ytorna har man lyckats skapa en mötesplats förmammor och pappor med sina småbarn, ungdomar och andravuxna.
Unikt i Sverige:fullgott bibliotek och öppen förskola i samma lokaler
Kristinebergs bibliotek och öppnaförskola”, svarar Mia Roos när detringer. Hon har arbetar som barn-
och skolbibliotekarie ”i en herrans massaår” och ser nu framemot det relativtnystartade gemensamma biblioteket ochöppna förskolans femårsjubileum.
– Det är väldigt stimulerande att arbetamed en sådan här banbrytande verksamhet,berättar hon entusiastiskt när jag träffarhenne och Marie-Louise Bengtsson somär verksamhetsansvarig för kultur och fritidi Göta kommundel.
– När vi är på familjecentralskonferenserär folk väldigt intresserade av att höra omvårt unika sätt att arbeta, berättar honvidare.
Att bibliotek och öppen förskolasamarbetar på olika sätt är inte ovanligt. Detunika i Göta är att man har gemensammalokaler och att förskolefröken ochbarnbibliotekarie arbetar sida vid sida.
– Fast det är viktigt att hålla isäryrkesrollerna, poängterar Mia Roos.
– Även om jag naturligtvis hjälper tillatt klä på en och annan docka och öppnaförskolans personal vid behov lånar utböcker, lägger hon till.
Men blir det inte väldigt stökigt att samsasi samma lokaler, undrar jag lite skeptiskt.Och vilka är fördelarna?
– Nej det blir faktiskt inte särskilt stökigt.Lokalerna är så pass stora och barnen är juhär med sina föräldrar. Tack vare att vi är isamma lokaler skapas däremot en massanaturliga möten som annars inte hadekommit till stånd, berättar Mia Roos.
Det är just de spontana samtalen om böckeroch läsning med nyblivna föräldrar somMia Roos värdesätter allra mest
– Det är otroligt roligt att vara med fråndet att barnen är så små, säger hon.
– Nyblivna föräldrar har ett väldigtengagemang att göra det bästa för sina barn.När man som barnbibliotekarie kommer införst i skolåldern kan det däremot nästankännas lite för sent att prata om hur viktigtdet är att läsa med barnen, konstaterar hon.
Sina bokprat med nyblivna föräldrarnahåller Mia Roos i samarbete med BVC, somförlägger alla sina möten i lokalerna påKristinegränd.
– På den första babycafé- träffen är detoftast ingen som lånar någonting, men innanbarnen hunnit fylla ett år har många av såväl
föräldrarna som barnen blivit fullfjädradelåntagare, berättar hon glatt.
– Många av föräldrarna berättar att deinte läst sedan de gick i skolan men nu fåttlust igen vilket naturligtvis är jätteroligt.Och vill man att barn ska läsa är ett sätt attfå föräldrarna att börja läsa om de inte redangör det. Barn gör ju som bekant somföräldrarna gör och inte som de säger.
Särskilt roligt tycker Mia Roos det är attKristinebergs bibliotek och öppna förskolahar blivit en populär mötesplats även försmåbarnspapporna.
– Det är betydligt lättare för nyblivnafäder att känna sig hemma här än på entraditionell öppen förskola där den absolutamajoriteten är mammor.
– För att locka männen har vi ävensatsat på att ha facktidskrifter omhemmabygge och andra ämnen som vi trorska intressera de unga papporna, berättarMia Roos.
Minst lika entusiastisk som Mia Roosär hennes chef Marie-Louise Bengtsson.
– Många som kommer hit har inte enskommit på tanken att de ska läsa för sinabarn. Tack vare gemensamma lokaler med
på gång
Text Ann-Charlotte Hammarén
FFFFFA K TA K TA K TA K TA K TA :A :A :A :A :
”Boråsmodellen”
I Borås har man lagt till ett fjärde ben i familje-centralsamarbetet: utöver MVC/BVC, IFO ochÖppen förskola ingår även biblioteket som endel.
öppna förskolan når biblioteket nyamålgrupper. Eftersom fritidsgården liggervägg i vägg får biblioteket ocksåspontanbesök från stora barn ochungdomar som annars inte hade hittat hit,berättar hon.
När andra skär ner går man ikommundelen Göta i Borås i motsattriktning. För att kunna ha generösareöppettider på det gemensamma biblioteketoch öppna förskolan har man i höst ökatbarnbibliotekarietjänsten med 50 procent.
– Men en 125 procentig tjänst kan vi haöppet 5 dagar i veckan, totalt 36 timmar,berättar Marie-Louise Bengtsson, somäven kan stoltsera med att man lyckatsöppna ytterligare en biblioteksfilial ikommundelen.
– Även om alla naturligtvis är välkomnatill Kristineberg är den största målgruppentrots allt föräldrar med barn, så därför harvi en annan filial med särskild inriktning påäldre, berättar hon.
– Och ändå är det en hel del äldre somkommer hit regelbundet på biblioteketstemakvällar, inflikar Mia Roos.
Hur kommer det sig då att man kan satsaså mycket i Göta, undrar jag. Är politikernaovanligt välvilliga eller har kommundelenbra ekonomi?
– Politikerna stöttar våra idéer, så längevi genomför dem billigt, berättar Marie-Louise Bengtsson.
– Och vi har faktiskt lyckats fixa till dehär lokalerna med mycket små medel, berät-tar hon vidare och visar, tillsammans medMia Roos, mig runt bland billybokhyllorsom fräschats upp med lite målarfärg, gamlastolar som stoppats om och andra avlagdamöbler som blivit som nya.Och jag ger dem rätt; Visst går det att görafint med lite medel, bara engagemangetfinns. Och engagemang saknas det inte iGöta! – När vi är på familjecentralskonferenser är folk väldigt intresserade av att höra om vårt unika sätt
att arbeta, berättar Mia Roos barnbibliotekarie på Kristinebergs bibliotek och öppna förskola.
projekt
Det enda hon saknar är disco. Annars tycker Leila Aliera sjutton årsnart arton att kulturlägret på Helsjöns folkhögskola är ”otroligtroligt”. – Det är bra att komma ut från boendet och träffa andra, tyckerhon.
Man känner att någon bryr sig
Text och foto Ann-Charlotte Hammarén
Leila
Alie
ra
Leila Aliera kom ensam till Sverige frånAzerbadjan för snart två år sedan. Hon har sökt uppehållstillstånd men
hittintills fått två avslag. På Helsjöns folk-högskola träffar hon ungdomar från de an-dra flyktingboendena i regionen. Jag und-rar om det känns bra att träffa andra i lik-nande situation.
– Äsch vi pratar aldrig om det. Vi försö-ker inte tänka så mycket på sånt, svarar hon.
Men Leila är snabb att flika in att det ändåbetyder mycket att träffas.
– Det är väldigt roligt att vara på ett så-dant här läger. Och så känner man att nå-gon bryr sig om oss - tänker på oss, sägerhon.
På frågan om hon håller på med någrakulturaktiviteter under skolåret svarar hon:
– Jag hade gärna dansat modern dans,det gjorde jag förr men det är svårt att hinnamed nu. Jag har så mycket skolarbete se-dan jag har började på gymnasiet.
Men att besöka biblioteket hinns i allafall med.
– Den här sommaren har jag börjat gåtill biblioteket. Vi gick dit med skolan engång i våras och då visade de oss vad somfanns och berättade hur det fungerar med
Integrations- och demokatiprojekt medsyfte att stärka självförtroendet hos asylsö-kande barn och ungdomarna som kommit en-samma till Sverige
Barns väntan omfattar barn och ungdomar påflyktingboendena; Älvkullen, Gårevik och Tuleboi kommunerna Mölndal, Orust och Lilla Edet.
Projektet intitierades av RegionbibliotekVästra Götaland och är ett samarbete mellanLilla Edet, Mölndal och Orust kommunbibliotek,Migrationsverket, Musik i Väst, skola,KulturUngdom, Röda Korset och Svenska Kyr-kan och studieförbund.
Ett av målen är att utveckla både bättrebiblioteksservice och kulturverksamhet fördenna grupp asylsökande barn och ungdomar.
Regionens kulturnämnd f inansierar enhalvtidssamordnare. Projektet har även fått bi-drag från Kulturrådet som ska användas till attbl.a. göra ”språkväskor” med media, böcker ,film och musik på de mest förekommande språ-ken bland de asylsökande ungdomarna.
Projektet pågår under 2005 men tanken är attnätverken som bildas ska leva vidare efterprojekttidens slut.
Kulturlägret som pågick under helgen 25-28 augusti var en upptakt till projektet Barnsväntan.
Medverkande är förutom asylsökande ung-domar från regionens tre asylförläggningar; per-sonal från Migrationsverket, konsulenter, pe-dagoger i musik, dans och film samt svenskaungdomar från Röda Korset och Svenska Kyr-kan.
Som ett led i integrationstanken var ävengymnasieungdomar boende i tre kommunernainbjudan till lägret. Det var dock ingen somnappade på erbjudandet.
Tanken med lägret var bland annat att skapakontakter, gemensamma upplevelser och geidéer på vad man kan göra senare i höst ochframöver.
FAKTA:Barns väntan
FAKTA:Kulturlägret i Helsjön
lånekort och så. Nu går jag dit för att sittaoch läsa, surfa på nätet, kolla nyheter ochlyssna på musik, berättar hon.
Leila lånar mest böcker på ryska eftersomdet inte finns några på azeriska.
– Jag gick i rysk skola i Azerbadjan sådet är inga problem, men det hade varit ro-ligt om det funnits något på azeriska också.
Leila läser mest facklitteratur; historiskaböcker och geografi. Men inte främst omsitt forna hemland.
– Nej, jag vill veta allt. Om hela världen,säger hon.
Trots att Leila mest är inne på facklitte-ratur har hon även börjat intressera sig förskönlitteratur. För tillfället läser hon Inteutan min dotter.
– Jag blir riktigt irriterad på män när jagläser den boken, berättar hon.
Sameer Karimi, 17 år från Afghanistan,som jag också får en kort pratstundmed när jag besöker Helsjön, är inte
lika positiv till kulturlägret som Leila.– När man inte vet någonting om sin
framtid går det inte ha roligt, säger han.
Det var mycket musik och dans på kulturlägret som anordnades för barn och ungdomar frånflyktingboenden i regionen.
Sameer har liksom Leila också varit i Sverigei snart två år och har även han fått avslagpå två ansökningar om uppehållstillstånd.
– Det finns ungdomar här på lägret somvet att de kommer att få stanna i Sverige.För dem är det lättare att ha roligt. Men jagförsöker också, trots att det är väldigt svårt.
Trots svårigheterna att ha roligt tyckerSameer ändå att det är bra att det anordnasett kulturläger.
– När man har haft så mycket problem isitt liv har man stort behov av att kopplaav, säger han.
– Och det kan man faktiskt göra här.Även om det bara är under en kort tid är detskönt att glömma sina bekymmer.
På flyktingboendet ser Sameer mycket filmoch han har drömmar om att bli skådespe-lare i framtiden.
– Eller advokat, säger han och skrattartill.
– Det är svårt att välja!När det gäller film ser han helst komedier,romantiska filmer från Bollywood,trialmovies - filmer om rättegångsfall - frånHollywood eller drama och historiska fil-mer.
För att låna film åker Sameer till Göte-borgs stadsbibliotek.
– De har mycket bra film men jag saknarde senaste filmerna. Det är svårt att hittanyheter där, konstaterar han.
När Sameer är på stadsbiblioteket passarhan även på att låna böcker skrivna på eng-elska.
– Jag läser mycket om Afghanistan. Jagvill gärna hänga med vad som händer där.Tyvärr finns det inte så mycket litteraturoch den som finns är dessutom inte särskiltaktuell, säger han.
Även nyheter från Afghanistan är svårtatt få tag på, enligt Sameer.
– Tidningarna som finns på biblioteketär flera veckor gamla så det är svårt att fåaktuella nyheter, säger han.
”Jag försöker ha roligt men det är väl-digt svårt att koppla av och tänka på an-nat när man inte vet någonting om sinframtid”
Sameer Karimi 17 år
Barns väntan kan fungera som modell– om det visar sig fungera
Samba, filmkurs, trumspel, fotboll och bad.De inbjudna ungdomarna från regionens asylförläggningar hadeett fullspäckat schema när de träffades under en helg i slutet avaugusti på Helsjöns folkhögskola.Kulturlägret var startskottet för en höst fylld av kulturaktiviteter.
Bättre självkänsla och inspiration attprova på nya saker. Det är någotman hoppas att kulturlägret på
Helsjön ska ha gett ungdomarna som borpå asylförläggningarna i regionen.
– Vi har valt aktiviteter där alla kan varadelaktiga oberoende om man förstårsvenska eller inte, berättar Lena Petersson,projektsamordnare för Barns väntan.
Man hoppas också att ungdomarna viaprojektet ska få lust att själva börja utövanågon form av kulturaktivitet.
– Det är svårt att tänka sig hur svårt detmåste vara att komma ensam till ettfrämmande land.
– Men om man kan väcka en lust hosungdomarna att ägna sig åt någonkulturaktivitet så kan det förhoppningsvisi sin tur ge mer energi att klara avsvårigheterna, säger Lena Petersson.
Under hösten kommer ungdomarnaexempelvis få möjlighet att prova på attspela ett instrument och ägna sig åtbildskapande. Via ett samarbete mellanbiblioteken och migrationsverket kommeren bildpedagog att åka runt påflyktingboendena.
Man kommer också att fortsätta på te-mat filmskapande, som påbörjades på Hel-sjön, med bland annat kurser i redigeringoch ljud. Det kommer även att anordnasgemensamma musikevenemang via samar-
bete med Musik i Väst. Och man har idéerom ett berättarprojekt.
Om allt går i lås kommer man i anslut-ning till berättarbesöket, där en s.k. visuellberättare ska träffa ungdomarna, ha skri-varverkstad på biblioteken alternativt påboendena.
Via projektet kommer nyanlända ungdo-mar att få tillgång till en medieväska inne-hållande cd-skivor, dvd-filmer, ungdomslit-teratur och faktaböcker såsom kokböckermed recept från hemlandet, kartor, lexikonoch böcker om Sverige.
Litteraturen och filmerna kommer attvara på de vanligaste flyktingspråken ara-biska, afghanska, somaliska, kurdiska, per-siska och ryska.
Tanken från början var att ungdomarnaskulle få en medieväska till boendet på sittrespektive hemspråk. Men eftersom det harvisat sig att de flesta vill lära sig svenskasom fort som möjligt har man bestämt attockså ha med en språkkurs på lätt svenska.
När det gäller filmer kommer medieväskandels innehålla filmer från det egna hemlandetmen också från andra länder.
– Det är svårt att hitta film som inte ärdyster från ungdomarnas hemländer. Därförkompletterar vi med några komedier ochromantiska filmer, berättar Lena Peterssonsom i skrivande stund är i full gång med attsöka passande filmer till medieväskorna.
Syftet med medieväskorna är att geungdomarna möjlighet att behålla en visskontakt med sitt forna hemland.
– Det är svårt att komma ensam till ettland och inte förstå vare sig kulturen ellerspråket. Förhoppningsvis kan tillgången tilldet egna kulturen och det egna språketunderlätta den ovissa väntan lite grann,säger Lena Petersson.
Bland projektets inbokade kulturaktiviteterfinns också en vandringsutställning somanordnas i samarbete mellan Migrations-verket, biblioteken, skola och Lödösemuseum.
Enligt planerna ska utställningen, somska handla om ungdomarnas hemländer,visas på en mängd olika ställen under Mång-kulturåret. Till våren blir det också en störreutställning om Barns väntan på Lödösemuseum.
– Barns väntan handlar mycket omsamarbete. En av projektets viktigastefunktioner är att skapa nätverk och sättaigång nya samarbetsformer, berättar LenaPeterson.
Att informera personal och ungdomarnaom det kulturutbud som finns på orten ärytterligare ett syfte med projektet.
– Det finns redan fungerande nätverkoch föreningar i flyktingboendenas närhetsom man kan ta del av såsom Röda korset,Svenska kyrkan och ungdomsföreningar.
24
Framsidan 2/05Aktuellt magasin från Regionbibliotek Västra Götaland
Uppdrag: barnkul tur
