Upload
kenneth-hansen
View
226
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
En liten tanke kan lätt bli en nordisk gemenskap
Citation preview
H.C. Andersen
Sagor&berättelser
k o m p l e t t s A m l i n g
s e s A m
H.C
. An
dersen
CD
CA
RL
SE
N
Fo
lk
oc
h r
öv
ar
e i k
am
om
ill
a s
ta
d
Fo
lk
oc
h r
öv
ar
e i k
am
om
ill
a s
ta
d
GY
LD
EN
DA
L
GY
LD
EN
DA
L
eG
Ne
r: k
la
s k
lä
tt
er
mu
s
eG
Ne
r: k
la
s k
lä
tt
er
mu
s
GY
LD
EN
DA
L
GY
LD
EN
DA
LT
HO
RB
JØ
RN
EG
NE
R:
KA
RIU
S O
CH
BA
KT
US
TH
OR
BJ
ØR
N E
GN
ER
: K
AR
IUS
OG
BA
KT
US
astrid
lin
dgren
s bästa h
istoriern
a
astrid
lin
dgren
mio
min
mio
an
dersen
s även
tyr
astrid
lin
dgren
Brö
dern
a lejo
nh
järta
väljas o
ch illu
streras avib
span
g olsen
H.C
. An
de
rs
en f
ör b
Ar
n
Astrid Lindgren
Astrid Lindgren
Astrid Lindgren
H.C
. An
dersen
: livet är den
mest u
nd
erbara även
tyr. 16 berättelser o
m tro
och
ho
pp
Pippi Långstrump
DA
GB
OK
AV
DA
GB
OK
AV
I LöN
NEB
ERG
A
LåN
GSTR
Um
p
Emil
Pippi
BarnkulturNordisk
Festival
Forlaget B
ostru
p
81ÄVentYr
av
H.C.Andersen
eG
Ne
r: k
la
s k
lä
tt
er
mu
sG
YL
DE
ND
AL
Astrid Lindgren
DA
GB
OK
AVMadicken
astrid
lin
dgren
ron
ja röverd
otter
Fler b
erättelser från b
arnen
h.c
. an
dersen
En liten tanke kan lätt bli en nordisk gemenskap, historien om idén Av Torben Iversen, idémakare
En hälsning från familjen Egner Av Bjørn Egner
De magiska barnen Av Johs. Nørregaard Frandsen, Syddansk Universitet
Lejonet är inte som han borde vara Av Inger Hjuler Bergeon, cand. theol. och präst i Odense Grundtvigske Valgmenighed.
Längtan och gemenskap Av Henrik Lübker, museiinspektör, cand. mag. ph.d., Odense Bys Museer
Tidlösa verk i en modern kontext – klassikerna lever på biblioteken Av Anne-Mette Kjærbye Jakobsen, cand. mag., Odense Centralbibliotek
Biografier, bibliografier
Presentation av: Kardemomme By, Kristiansand, Norge Astrid Lindgrens Verden, Vimmerby, H.C. Andersen Paraden, Odense, Danmark
och Børnekulturhuset Fyrtøjet, Odense, Danmark
Nordisk Barnkultur FestivalI N N E H Å L L
w w w . N o r D I s k E E v E N T y r . o r g
“Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel.
Barn skapar mirakel när de läser. Därför behöver barn böcker!”
Astrid Lindgren
“Livet själv är den mest underbara saga!”H.C. Andersen
“Man får inte plåga andra, man skall alltid bjuda till, men för
övrigt får man göra, som man vill!”Thorbjørn Egner
Det var en gång… Jag minns inte årtalet, men jag minns att det var sensommar. Himlen var blå och jag satt där, precis mitt i solen, på en bänk på torget i vimmerby tillsammans med min unga hustru. Våra två flickor lekte och hade kul tillsammans med andra barn på en liten lekplats framför oss. Barn kan alltid hitta på saker tillsammans! De gick ombord på kapten Långstrumps sjörövarskepp och seglade så långt bort som fantasin kunde ta dem. “vimmerbys lilla vackra torg är helt enkelt småland i ett nötskal, vilken fantastisk barndom Astrid Lindgren måste ha haft just här”, tänkte jag. “Det skulle jag verkligen unna alla mina härliga ungar i H.C. Andersen Paraden att se!” och så föddes den, idén! Bara så där! De populära sagofigurerna från de nordiska länderna – från H C Andersens, Astrid Lindgrens och Thorbjørn Egners berättelser – ska
ge sig ut från böckerna och iväg på besök hos varandra, livs levande. Det handlar verkligen om ett tydligt gemensamt kulturarv! Alla vi vuxna har fått dem med modersmjölken! vi vet allesamman att lilla Ida blir upphissad i flaggstången, att Pippi kan lyfta en häst, att de tre rövarna i kamomilla stad har ett lejon, att karius och Baktus gillar wienerbröd, att prinsessan på ärten har sovit förskräckligt dåligt och att kejsaren går genom staden utan kläder! och det ska de nya generationerna inte behöva gå miste om! Jag hoppade upp från bänken. “kom, vi går till stadshotellet och äter lite pyttipanna, så att jag kan komma på andra tankar. Jag har ju ändå semester och hjärnan ska få lite ledigt.”
Nästa vår reste jag norrut igen! Med planen under armen och hu
vudet fullt av idéer. Först till vimmerby och sedan till kristiansand där ett av områdena heter kardemomme By (kamomilla stad). Här fick jag verkligen uppleva samhörigheten med “de nordiska brödrafolken”. Jag fick ett riktigt hjärtligt mottagande! och idén växte och växte! Låt oss skapa en festival, ett undervisningsprojekt – låt oss komma igång! Det passar så fint tillsammans med firandet av Egners 100årsdag – och 50-årsfirandet av utgivningen av den första boken om
Emil i Lönneberga! och i odense är temat givet för blomsterfestivalen! Låt oss
En liten tanke kan lätt bli en
nordisk gemenskapAv Torben Iversen, idémakare och ledare för H C Andersen Paraden, Odense
komma igång! Låt oss göra något riktigt roligt, så att barn och unga kan få samma upplevelse som vi själva fick när vi som små fick se Herr Nilsson titta upp från väskan med guldpengarna på tv, eller fick höra godnattsagor om klas klättermus och Tummelisa. Det finns likheter och skillnader i språk och sagor – och så finns det framför allt massor av gemenskap, massor av saker som binder oss samman! Det är den sprudlande fantasin, den barnsliga glädjen, den lärorika upplevelsen och den poetiska visdomen som vi vill föra vidare! Låt oss komma igång! Det är så mycket man ska lära sig! Ibland är det lätt, andra gånger är det svårt. Men det är enkelt
att suga i sig livskraft, näring och
mod från Astrid, Hans Christian och Thorbjørn. Där finns så mycket att hämta. sagor och historier kan lära oss att vi i vårt eget liv spelar huvudrollen och att det handlar om att göra livet självt till det allra härligaste och mest sagolika
äventyret! Låt oss komma igång!
Tanken om att skapa en gemensam nordisk barnkulutrfestival är spännande, och vi är glada för att festivalen arrangeras första gången i kamomilla stad och i djurparken i kristiansand, samma år som Thorbjørn Egner skulle ha fyllt 100 år.
vår far föddes den 12/12 1912 och utbildade sig till tecknare. Han skrev och illustrerade sina första barnböcker i början av fyrtiotalet.
De mest kända berättelserna kom på femtiotalet, först som sagor i barnprogram på radio, och senare som illustrerade böcker och teaterpjäser. Både böckerna och pjäserna togs väl emot, både i Norge och i de andra nordiska länderna.
kamomilla stad,som ligger i kristiansands djurpark, byggdes i full skala med utgångspunkt i en stor modell av staden som han
hade byggt själv i sin ateljé i oslo. Tyvärr fick han aldrig uppleva sin stad i helt färdigt skick, men alla hus hade byggts upp i full storlek när han i 1990 besökte djurparken för sista gången. staden invigdes i juni 1991.
vi i familjen Egner tycker att det är extra trevligt att den första barnkulturfestivalen äger rum i just kamomilla stad i 2012.
En hälsning från familjen EgnerAv Bjørn Egner
Folk och rövare i kamomilla stad
karius och Baktus
klas klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen
Bamsefar och andra sånger
Pippi Långstrump
Emil i Lönneberga
rasmus på luffen
Madicken
Alla vi barn i Bullerbyn
karlsson på taket
ronja rövardotter
Bröderna Lejonhjärta
Den fula ankungen
Den lilla sjöjungfrun
Prinsessan på ärten
kejsarens nya kläder
Tummelisa
snödrottningen
Näktergalen
Elddonet
Dummerjöns
Några av Astrid Lindgrens bästa och mest kända berättelser:
Några av Hans Christian Andersens bästa och mest kända berättelser och sagor:
Några av Thorbjørn Egners bästa och mest kända berättelser:
Barn tar stor plats i en modern familj i det moderna välfärdssamhället, som till exempel de nordiska länderna. Det är bra, för barn behöver uppmärksamhet. Men ibland kan det bli lite för mycket, för det är inte barnens ansvar att göra föräldrarna och de vuxna lyckliga. Barn kan på en och samma gång vara mycket synliga och mycket osynliga, sedda och förbisedda, för i det moderna livsmönstret finns det en tendens att barn och unga har blivit en spegel för de vuxnas drömmar om lycka. När mina barn är lyckliga så är jag lycklig! Men det är ju att ge barnen ett ansvar som de vare sig kan eller ska bära.
Fram till slutet av 1700talet var barn närmast att betrakta som ett nödvändigt ont. vilket okänsligt uttalande! De skulle växa upp till arbetskraft eller roller som hade tilldelats dem långt innan de föd
des. Barndomen var en sorts förspilld tid när de vuxna lämpligen kunde tukta och moralisera eftersom barn var syndiga varelser. Under 1800talet förändras detta lyckligtvis, för enligt bland annat JeanJacques rousseaus böcker om det naturliga barnet och dess förutsättningar, spred sig en ny tanke om att barn bar på en möjlig utvecklingsmöjlighet. Det är den tanken som får kraft och näring under 1800talet, i romantikens tidsålder, när vi upptäcker fantasin som den kraft som kan gripa tag, röra och förändra. Det grekiska ordet phantasia betyder något som görs synligt. Inbillningskraften kommer efter hand att hyllas och uppskattas, inte bara som något gud äger, utan som den inspiration och kraft varigenom människor möter det gudomliga och andliga, och därmed det förnyande.
konstnärer och vetenskapsmän anses på 1800talet vara individer som i särskilt hög grad kunde öppna upp för den skapande inbillningskraften. Det speciella med dessa genier, konstnärerna och vetenskapsmännen, ansågs vara att de kunde öppna dörrar till särskilda rum av inspiration i sinnet, som hos de flesta hade korkats igen av allmänborgerlig självgodhet. De hade fortfarande öppna luckor till barndomens fantasirike.
H.C. Andersen var den främste av de konstnärer som skildrade barnets och barnslighetens krafter. Barn representerar hos Andersen ett öppet sinne. Han skapade en genre, konstsagan, som gav den barnsliga fantasin de krafter den förtjänade. och så skapade han alltså samtidigt världslitteratur genom att skapa en genre som han inte kunde undertrycka i sig själv.
De magiska
barnenAv Johs. Nørregaard Frandsen, Syddansk Universitet
vid övergången till 1900talet har barn fått en betydande status i samhällsdebatten. I de nordiska länderna diskuteras exempelvis barns rättigheter, så det är det sociala barnet eller kanske till och med det politiska barnet som nu träder fram. I wien skriver sigmund Freud sitt berömda verk om drömtydning där han pekar på att barndomens erfarenheter alltid kommer att vara närvarande som spår och definitioner i den vuxna människans medvetna och undermedvetna. vi kan inte springa ifrån vår barndom!
Barnet får en utomordentligt central roll inom konst och litteratur, och det är inte som objekt för moraliska eller uppfostringsmässiga tankar som det förekommer. I en lång rad fantastiska verk skildrar till exempel engelska författare, som ju levde under den viktorianska och den edwardianska perioden, den egendomliga dubbelheten som synen på barnet rymde. Bilden av barnet och barndomen var tvetydig: å ena sidan fantasi och känslighet, å andra sidan utsatthet och socialt förtryck. En rad fantastiska författare skildrar barn och barndomen på ett sätt där barnet ges
fantastiska egenskaper. Det gäller Lewis Carroll, som låter sin Alice i underlandet vandra genom världen “upside down”. Det gäller James Barrie som låter sin Peter Pan övervinna både den fysiska och den mentala tyngdlagen. kenneth grahame, A.A. Milne, rudyard kipling och Mark Twain är andra som skapar fantastiska porträtt av barn och barndomen, som är i stånd att överträffa det vedertagna och förutsägbara.
Peter Pan kunde flyga. Han är ett magiskt barn som aldrig vill bli vuxen, eftersom vuxenheten innebär en stelnad massa. Han får efterföljare. H.C. Andersens förbluffande upptäckt av fantasin som
världens viktigaste råvara är en grund som en rad av de andra använder som utgångspunkt. James Barrie hänvisar till honom. En ny generation av fantastiska berättare visar upp sina historier för världens barn från och med mitten av 1900talet. De skildrar barn för barn, och barnen i deras berättelser är fantastiska. De är inte bara skildrade i fantastiska berättelser, utan de är fantastiska eftersom de har en inneboende kraft och styrka som gör att de kan korrigera och utmana den vuxenkultur som stänger in barndomens öppna landskap.
Det är Thorbjørn Egner och Astrid Lindgren och deras generation som tar upp arvet från Ander
sen och Barrie med flera. Eg ners rövare i kamomilla stad är som barn eftersom de har förmågan att se och upptäcka branden i den vuxna borgerlighetens tornbyggnader. klas klättermus och djuren i Hackebackeskogen är fylld med den musikalitet som tar världen vidare. Astrid Lindgrens figurer är nästan alla magiska barn med en inneboende kraft och tro på livet. Pippi, eller Pippilotta viktualia rullgardina krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en fantastisk representant. Hon kan lyfta en häst, bo ensam, leka, hitta på, vara sakletare, uppfinna ord, skoja, och så äger hon en apa och en hel väska full med guldpengar. Bättre än så blir det inte! Pippi skildras som den spegel barn kan spegla sig i för att hitta sig själva. Men Pippi är också den tvetydiga romanhjältinnan som utmanar de vuxnas glömda förmåga att göra världen till ett äventyr.
H.C. Andersen, Thorbjørn Egner och Astrid Lindgren har med utgångspunkt från sin – och vår – nordiska värld, skapat en väg i världslitteraturen som aldrig fördunklas, eftersom barndomens fantasi är den resurs som aldrig någonsin kommer att släckas.
Lejonetär inte som han borde vara
Nej, det är han inte – och det är det mycket i världen som inte är. Hur förlikar man sig med det? Hur kan man ändå längta, hoppas och önska att det goda och det rätta ska hända? vi kan ju så lätt hamna i tillrättavisningar och kritik av andra när olika saker inte är som de borde vara. Det blir snabbt till besserwissermoraliserande och pekfingrar. Då är det bra att läsa Andersen, Egner och Lindgren. De utgör en daglig medicin till alla som bär på en inre hycklare.
Det är i boken Folk och rövare i kamomilla stad som Egner låter de tre rövarna prata om lejonet. “Lejonet är i alla fall inte som han borde vara”, säger Jesper. och det har han goda skäl att säga eftersom den har ätit upp hans stortå. “Det gör inte så mycket”, säger kasper, “för när du har stövlarna
på dig, så syns det inte”; och det stämmer ju förstås. “Det var ju otur det där, men det var bara det att lejonet var lite extra hungrigt just den dan”, säger Jonatan som älskar mat. Ändå håller Jesper fast vid att lejonet inte är som han borde vara.
När jag läser Andersen, Egner och Lindgren, så ser jag samma kärlek till människor och till våra människoliv. Alla tre löser upp spänningar så att man skrattar. De berättar med humor om små och stora tilldragelser i våra liv. om allt det vi gör och säger, som vi själva tycker är ovanligt korrekt och ordentligt, moraliskt och bildat. Men som blir till likgiltighet och nonsens när det mänskliga glöms bort och allt görs till lagar, regler och svart/vit moral. som t.ex. hos åkersorken i Tummelisa,
skvallret i gårdarna runt Lönneberga och tant Sofia.
Lejonet är inte som han borde vara. Nej! och vem kan väl kräva det av ett lejon? Eller av en människa? Det finns dock många som kräver: vi borde vara som man bör vara. som om vi kunde programmeras. vad det skulle vara bra om det satt några älskvärda genier och skrev historier om det. För barn. och inte minst för vuxna. De gav oss anarki med modersmjölken och vitamindropparna. De fick oss att skratta så att vi upptäckte vad komik är. och vilken komedi människolivet kan vara, som Balzac beskrev i romancykeln “Den mänskliga komedin”. Andersen, Egner och Lindgren visar det för barn och vuxna, utan att för ett ögonblick glömma allvaret.
av Inger Hjuler Bergeon, cand. theol. och präst i Odense Grundtvigske Valgmenighed.
som tusentals norska, svenska och danska barn gick jag i söndagsskola som barn. Där fick vi höra om Jesus. Och vi fick höra om det goda och om det mindre goda. Vi fick också höra berättelser om barn som hade det svårt eller som hade gjort något dumt. och hur dumt det skulle vara att erkänna det. Lyckligtvis hade min far köpet boken om rövarna i kamomilla stad. Hemma hos oss var det den barnbok som vi läste tills den gick sönder. samma sak med karius och Baktus. vi kunde sångerna
utantill, för dem nynnade min pappa. vi älskade kasper, Jesper och Jonatan. De var våra hjältar. så när jag som vuxen fick höra att “de tre vise männen” hette Balthasar, kaspar och Melchior, så tänkte jag: jamen, dem känner jag ju redan. Vi tyckte inte om tant Sofia, men hon spelade en stor roll. För när någon av oss plötsligt blev väldigt självgod, så var det ofta någon annan som började sjunga: “om bara alla var som jag, så skulle allt va’ bra. Men ingen annan är som jag, och ingenting är bra.” Lyckligtvis läste vi också H.C. Andersen. Men teckningarna var så sorgliga att det var först när jag blev nästan vuxen som jag kunde se hur rolig han är. När jag kunde läsa själv var Emilböckerna de första jag slukade, och sedan blev det Pippi. vilken tur att det var i skandinavien som de tre berättarna levde. Här där kristendomen har spelat så stor roll i de folkliga rörelserna skulle det vara så lätt att hamna i puritanism om vi inte hade dem. Med dem i bagaget får man också lov att upptäcka vilken rolig berättare Jesus var.
Andersen, Egner och Lindgren liknar varandra genom sin humor. En humor som alltid drivs av kär
lek och generositet. Humor kan vara avslöjande och översittande. och humor kan vara avslöjande, kärleksfull och försonande på en och samma gång. Andersen kan vara grym i sin humor, men när han är det, “drar han alltid ner byxorna” på sig själv först. och det är alltid försonande. Det är narrens uppgift. Exempelvis i Dummerjöns, som ju är en klumpig och lite enfaldig person, som avslöjar
snobbigheten på slottet. Eller i den ultrakorta berättelsen “Ett gott humör” där en självgod person som får all sin visdom från tidningen “Adressavisen” går runt på en kyrkogård och bedömer de döda. Han har humör och klokskap nog att avslöja de dödas ytliga liv – men vad lever han själv egentligen för liv? När Pippi ordnar fråge sport som ett alternativ till skolans förhör, så handlar det också om humor och avslöjande i kärlekens namn. De fattiga barnen kan få gratis soppa eller varma under kläder, men de ska svara rätt. Pippi försöker och allt går på tok. Enligt normerna svarar hon fullständigt fel, men logiskt helt korrekt. och när hon skickas ut för att skämmas, avslöjar hon än en
gång hur nonsensaktigt skolsystemet är. Hon ordnar en alternativ frågesport där man kan få karameller och guldmynt. Men hur barnen svarar och hur de kommer fram till svaren, spelar ingen roll. och alla får priser. För det finns det gott om.
varken Andersen, Egner eller Lindgren är likgiltiga inför hur vi uppträder mot varandra i vårt samhälle. som en outtalad visdom finns i grunden: alla ska ha det bra. Ingen ska utnyttja andra. Ingen ska behöva vara fattig. och allt det tomma prat som vuxna fyller världen med för att dölja ojämlikheter eller för att snygga till saker som borde göras om, det avslöjar de alla tre. De avslöjar också att vi alltid har lättare att “skjuta budbäraren” än att ta det allvarliga budskapet på allvar, som budbärare i alla tider förmedlar. Emil är en rackarunge, sägs det. Men många av de saker han gör, gör han för att han vill göra något bra. Andra gånger är det rena busfasoner han håller på med. Men busfasonerna gör inte en pojke till en rackarunge. och kreativitet och bra idéer är inte detsamma som att vara olydig eller att vara ett problem barn. Emil är en liten
anarkist som endast har respekt för auktoriteten om det finns skäl för det. och skälet ska vara att varken människor eller djur ska behöva må dåligt eller behandlas illa. Då blir han arg. så rosenrasande arg att han ser rött. Det är “kärlekens vrede” som ger sig till känna hos en liten pojke i småland. En liten riddare, där dygderna om vänskap, uthållighet och kärlek till sin nästa är fullt intakta; allt medan modern förtvivlat skriver i sin skrivbok och fadern gormar och skriker. Hos Emil och andra av Lindgrens huvudpersoner är den grundläggande kärleken och etiken alltid viktigare än de vardagsnormer som på den tiden är på modet. och därför kan de protestera och göra uppror i “kärlekens namn”.
Det finns försoning i berättelserna hos Andersen, Egner och Lindgren. En försoning som går på djupet. När t.ex. Bamsefar i Hackebackeskogen har infört en ny lag om att man inte ska äta varandra och alla är överens om detta, så är det ändå en som, än en gång, vill säga att räven åt ju minsann... Då avbryter Bamsefar och säger: “gjort är gjort och ätit är ätit”. Det är försoning på allra högsta nivå.
De som har lidit skada, har blivit hörda. De som har idéer om hur vi kan komma vidare utan att hämnas, har blivit hörda. och först då skrivs det regler som alla kan bli eniga om. Att det då är en rättshaveristisk person som vill nämna att räven ju minsann... det stoppas med fast hand.
Lejonet är inte som han borde vara. Nej. och det är det ingen av oss som är. varken vuxna eller barn. Men vi försöker. och medan vi försöker skapa ett bra liv för varandra i världen, så behöver vi kunna skratta. och det får Andersen, Egner och Lindgren oss att göra. De vet alla tre att lejon inte är som de borde vara och med humor berättar de för oss om kärlek och försoning.
I mina bokhyllor har de nedersta hyllorna allt eftersom tömts på böcker. Lugnt och fint har platsen övertagits av fler och fler leksaker. strax ovanför leksakerna har dock nya böcker flyttat in. Så nu står de återigen sida vid sida, precis som de stod i mina föräldrars hylla när jag var barn, karius och Baktus, Emil i Lönneberga och H.C. Andersens sagor. I sin nya fina skrud väntar de på att få slitas och nötas av ivriga barn och vuxenhänder, som så många utgåvor slitits och nötts innan dem. De väntar på att bli lästa, och jag – jag väntar på att min poj ke ska blir stor nog så att jag ska kunna börja läsa dem för honom. så tror jag det är många föräldrar som kän
ner. Det finns det en särskild anledning till. För även om Thorbjørn Egner, Astrid Lindgren och H.C. Andersens berättelser på många sätt är väldigt olika, så har de också ett gemensamt drag som gör dem så slitstarka att generation efter generation vill dela dem med sina barn.
Först och främst erbjuder berättelserna ett gemensamt rum där barn och föräldrar kan möta varandra på samma nivå. Här handlar det inte om förmaningar eller reprimander. Här handlar det inte om att barn ska lära sig att bli goda vuxna. snarare är det barnens värld och barnperspektivet som kommer till sin rätt och tas på allvar – ofta åtföljt av några träf
fande beskrivningar av hur underligt vi vuxna egentligen uppför oss. För barnen rymmer berättelserna därmed en omedelbar lockelse. De rymmer barnets lekande tillgång till världen, där man kan vända upp och ner på vuxenvärldens cementerade hierarkier. Här kan också det banala och välbekanta rymma stor magi, och det hotfulla och okända kan behandlas och bearbetas av barnet. För vuxna handlar det kanske i högre grad om en viss nostalgi, där minnen väcks till liv från en tid när världen ännu inte hade avslöjat sina mysterier, utan i stället var en värld som framstod som stor, underfundig och obegriplig. Men även nostalgin är en väg till en ge
av Henrik Lübker, museiinspektör, cand. mag. ph.d., Odense Bys Museer
Längtan och gemenskap– Andersen öppnar dörren, Lindgren och Egner går in
menskap mellan föräldrar och barn. För det är just genom minnet från sin egen barndoms berättelser som den vuxna kan sätta sig in i barnets situation och därmed skapa nya gemensamma erfarenheter. En sådan form av igenkänning, där avstånd i tid, rum och sätt att vara suspenderas till förmån för gemenskapen, kommer också ofta direkt till uttryck i berättelserna. Egner inleder karius och Baktus med att sammanfoga det nära och fjärran och det kända och okända. Han skriver: “Det var en gång en pojke, och det var Jan. Han hade tänder i munnen, och det har vi ju allesamman”. Även om det var “en gång” förstår vi att det lika gärna skulle kunna vara nu, eftersom pojknamnet är ett som vi känner igen. och med sina tänder i munnen är ju Jan precis som du och jag. Lindgren gör något liknande. Hon skriver: “Emil i Lönneberga hette en pojke som bodde i Lönneberga. Det var en liten besvärlig en, inte riktigt så snäll som du. Fast han såg snäll ut, det gjorde han visst det. När han inte skrek.” Här används jämförelsen till att markera en skillnad mellan Emil och barnet. Men även i skillnaden finns en sorts igenkänning. För
utifrån betraktat vet de flesta barn ganska väl att de inte alltid är snälla. och om de inte alltid är snälla så är Emil kanske inte heller alltid en liten besvärlig en. Även om Lindgren på så vis delar in barnen i snälla och besvärliga, får hon samtidigt barnen att känna att sanningen kanske inte är så enkel som författaren vill ge sken av. För trots och faktiskt också på grund av Lindgrens inledning skapas en igenkänning mellan olika sidor hos Emil och olika sidor hos barnet som hör eller läser berättelsen.
På många sätt var det H.C. Andersen som öppnade dörren till barndomens rum när han 1835 skrev sina första sagor. Han talade direkt till barnen och var en av de första att ta barnens erfarenhetsvärld och perspektiv på allvar. Men om Andersen öppnade dörren, så gick Lindgren och Egner in genom den. Det ser man bl.a. genom att H.C. Andersens sagor i deras komplexitet och tematik nog vänder sig till något större barn än Lindgrens och framför allt Egners berättelser. Hos Egner har de flesta konflikter tonats ner. Hans universum lyfter fram en nästan idyllisk utopi som barn och vuxna tillsam
mans kan värma sig i. Men även hos honom är det ända längtan och inte utopin som är ett bärande moment för både barn och vuxna. I sin inledning till klas klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen skriver han: “I Hackebackeskogen finns också, precis som hos oss i den stora världen, en längtan efter fred och trygghet och respekt för andra”. sam tidigt behandlar berättelserna vår längtan, ensamhet och rädsla – om det är i en nästan konfliktlös utopi som Folk och rövare i kamomilla stad, där själva “skurkarna” bara rövar så lite de kan, eller om det är när Emil i Lönneberga trotsar snöstormen för att få den sjuke Alfred till doktorn i Mariannelund. svårast och mest konfliktfyllt är det dock hos H.C. Andersen som emellanåt nästan kompromisslöst skildrar förlusten, ensamheten och döden, som t.ex. i “Flickan med svavelstickorna”, “Historien om en moder” eller “Den ståndaktige tennsoldaten”. Men även svåra be rättelser om ensamhet och längtan kan vi klara. För längtan finns hos oss alla: det är just därför som vi i Egners, Lind grens och Andersens famn möts och söker oss till varandra.
“Packa inte in barn i vadd och bomull – utan i starka berättelser”. så lyder ett citat av Astrid Lindgren. genom generationer har tre stora nordiska författarskap slagit rot i minnet hos många barn, och många vill som vuxna föra vidare sin barndoms litterära upplevelser till sina egna barn. Astrid Lindgren, Thorbjørn Egner och H.C. Andersen spelar fortfarande en stor roll i förmedlandet av barnlitteraturen anno 2012 och förmedlandet av deras älskade berättelser sträcker sig långt utanför boksidorna.
Bra berättelser drar in läsaren och lyssnaren i en värld där allt är möjligt. En värld där gott och ont möts och där berättelsen lever vidare i fantasin efter att man har nått fram till den sista sidan.
Bibliotekarierna Lisbeth Johannesen och gitte Therkildsen har i flera år förmedlat litteratur till barn och unga på odense Cen
tralbibliotek. Även de tre stora nordiska författarskapen Thorbjørn Egner, H.C. Andersen och Astrid Lindgren.
Men hur förmedlar man de klassiska nordiska författarskapen i en tid när nya och fler medier står på kö för att fånga barnens uppmärksamhet?
“De tre stora författarskapen förmedlar på många sätt sig själva”, säger gitte Therkildsen, barnbibliotekarie vid odense Centralbibliotek. “Efterfrågan är stor eftersom barnen möter berättelserna genom sina föräldrar som önskar ge sina barn samma upplevelse av t.ex. ronja rövardotter, Folk och rövare i kamomilla stad eller sagan om Den fula ankungen, som de själva fick som barn. Dessutom möter barnen författarskapen i förskolan och på skolan.”
Men även om klassikerna ofta förmedlar sig själva finns det gott
om möjligheter att transformera berättelserna utifrån det skrivna ordet och ut i det fysiska rummet. “De tre författarnas olika världar är perfekta när det gäller att få fram spektakulära saker. vi har vid flera tillfällen samarbetat med bl.a. Produktionsskolen i odense kring att ta fram fysiska ramar och rekvisita, i vilka barnen kan leka, klä ut sig och på egen hand utforska de olika litterära världarna”, berättar gitte Therkildsen.
genom åren har barn på biblioteken i odense kunnat leka sig in i de litterära verken. Det finns många exempel på detta, bland annat firandet av H.C. Andersens 200årsdag år 2005. Då arrangerade odense Centralbibliotek ett rollspel där barn fick prova på hur
Tidlösa verki en modern kontext – klassikerna lever på biblioteken
Av Anne-Mette Kjærbye Jakobsen, Cand. Mag., Odense Centralbibliotek
det var att leva på H.C. Andersens tid. Under 200årsjubileet framställdes bl.a. också en “H.C. Andersentapet” à. En tapet där barn på Fyns bibliotek fick presentera sin tolkning av olika milstolpar i författarens liv.la Bayeuxtapetet
la BayeuxtapetenÄven Astrid Lindgrens
100-årsdag år 2007 firades. Här bjöd odense Centralbibli
otek in till “Födelsedagskalas” och man tog fram några tablåer där barn kunde leka bland rumpnissar eller hitta på tokiga saker som Pippi Långstrump i villa villekulla.
“Det är bevisat att barn lär sig bättre när de interagerar”,
berättar Lisbeth Johannesen. “Barnen minns bättre när de an
vänder sina sinnen för att uppleva berättelserna. I Odense finns det t.ex. också ett helt hus, Fyrtøjet, som är skapat för att barn ska kunna uppleva stadens kända författares sagor genom egen interaktion och fantasi.”
gemensamt för de tre nordiska författarnas verk är att berättelserna har så stor bredd att de tilltalar både pojkar och flickor, och bjuder in till att återges i andra format och
medier. redan 1954 blev Thorbjørn Egners berättelse om karius och Baktus till en kort dockfilm, och det är svårt att tänka på “Folk och rövare i kamomilla stad” utan att också börja nynna på sången om kasper, Jesper och Jonatan. Astrid Lindgrens berättelser har bl.a. blivit kända och älskade tvproduktioner och i Danmark så är ronja rövardotter för många kopplade till artisten sebastians musik.
För att bli sedd och hörd i en kultur där medierna står i kö för att få den enskildas uppmärksamhet, är en nutida framställning en viktig faktor för både barns och vuxnas uppfattning av de klassiska litterära verken, hävdar gitte Therkildsen. År 2007 nyöversattes Astrid Lindgrens berättelser till danska av kina Bodenhoff, och många illustratörer har tolkat och förnyat det visuella i H.C. Andersens sagor, på samma sätt som bl.a.
den danska drottningen står bakom scenografin till filmatiseringen av H.C. Andersens “De vilda svanarna” och filmen “Snödrottningen”.
“Många spännande konstnärer har tolkat den visuella framställningen av H.C. Andersens sagor, men
språkligt sett har man hållit sig trogen diktarens egna ord. En språklig upp datering av Andersens sagor skulle kunna blåsa nytt och spännande liv i sagorna för nutidens läsare”, säger Lisbeth Johannesen.
På frågan om huruvida Egner, Lindgren och Andersen kommer att fortsätta att tilltala barn även i framtiden, svarar bägge bibliotekarierna ja. Eftersom det handlar om bra, tidlös litteratur med rika möjligheter att
förnyas och förmedlas på många olika plattformar. Litteratur som på många sätt talar till barn och vuxna, och kräver fantasi och kreativitet. Berättelserna begränsar sig inte till det skrivna ordet, och därför kommer de att leva vidare även hos kommande generationer.
H.C. Andersen (född i odense 1805, död i köpenhamn 1875) var dansk poet och författare. Hans far var skomakare och hans mor tvätterska. Han skrev 156 sagor, mer än 800 dikter samt flera romaner, skådespel och reseskildringar. Plus tre självbiografier! Han var och är världsberömd för sina sagor och den mest kända dansken i världen någonsin. sagorna finns översatta till mer än 150 olika språk. Efter sin barndom på fattigskolan i odense ville han – 14 år gammal – pröva sin lycka vid Det kongelige Teater i köpenhamn. Dock utan framgång! Efter några år på slagelse latinskola inledde han den fantastiska författerkarriär under eget namn. Han gifte sig aldrig och fick inga barn. Andersen instiftade ett stipendium, som skulle utdelas till en “flitig skolpojke” i Odense. stipendiet delas fortfarande ut – varje år – på föfatterens födelsedag 2. april. Numera kan stipendiet sökas av både pojkar och flickor.
Hans Christian Andersen
Thorbjørn Egner (född 1912 i oslo, död 1990) var norsk författare, illustratör, poet och kompositör. Han skrev för barn och vuxna. Det är berättelserna och teaterpjäserna för barn, som har gjort honom känd och älskad i många länder. Egner utbildade sig vid statens kunstog Håndværksskole. Därefter var han verksam som dekoratör och reklamtecknare. Han gav ut en serie läseböcker för skolan. Mest känd är han för sina barnböcker och för “Barnetimen for de minste” i NRK Radio. Han fick fyra barn. Thor bjørn Egner tildelades 1972 st. olavs orden för sina betydande kulturella insatser.
Thorbjørn Egner
Astrid Anna Emilia Lindgren (född 1907 Ericsson i vimmerby, död 2002 i stockholm) var svensk författare. Hon är känd och älskad över hela världen för sina barnböcker, som har översatts till 95 språk. Hon har tildelats ett stort antal nationella och internationella utmärkelser bland annat H.C. Andersenmedaljen 1958 och “Årets svensk i världen” 1997. Astrid Lindgren lärde sig själv läsa vid fem års ålder och fick 13 år gammal sin första uppsats publicerad i Vimmerby Tidning. 1926 flytttade hon til Stockholm där hon lärde sig maskinskrivning och stenografi. Mor till två barn. Hon var en framträdande samhällsdebattör och engagerade sig bland annat för barns rättigheter. Astrid Lindgrens många verk har totalt sålt i över 145 miljoner exemplar.
Astrid Lindgren
Besok Kamomilla Stad i Dyreparken. Har moter du figurerna och upplever atmosfaren. En trogen kopia av staden i boken, skapad i samarbete med
Thorbjørn Egner.
dyreparken.no
Här blir sagor verklighetKänner du Pippi Långstrump? I Astrid Lindgrens Värld finns hon, Emil, Ronja och många av Astrid Lindgrens andra figurer på riktigt. Barnen kan träffa och leka med dem i Villa Villekulla, Mattisborgen och alla de andra välbekanta miljöerna. Det är så sagor blir verklighet. Har ni långt att resa kan ni bo på vår camping eller i någon av våra bekväma stugor som ligger alldeles i närheten av entrén. Vår sommarsäsong startar 11 maj och äventyret fortsätter ända till den 4 november. Välkomna!
Vimmerby • SMÅLAND • 0492-798 00 • www.alv.seIll
ustr
atio
n ©
Ingr
id V
ang
Nym
an/S
altk
råka
n AB
.
grundades 1988 Internationallt prisbelönad
H.C. Andersen Paraden
se mer på www.hcandersenparaden.dk
Mer än 5000 förestallningar i hela den världen Tre dagliga förställingar på sagoslottet i odense
H.C. Andersens HusH.C. Andersens BArndomsHjem
den Fynske LAndsBy– en landsby fra H.C. Andersens tid
Børnekulturhuset
Beställ broschyren och läs om alla upplevelser som kan ge en härlig dag i den store sago-författarens födelsestad.
www.museum.odense.dk
Upplev ett sagoliktäventyr i Odense
NorDBUk, Nordisk Børne og Ungdomskomité, Astrid Lindgrens
värld, kristiansand Dyrepark, odense Blomsterfestival, A. P. Møller
og Hustru Chastine Mckenney Møllers Fond til almene Formål, Johanne og Ejnar Flach
Bundegaards Fond, Direktør Michael Hermann Nielsens Mindelegat, Fionia Fond, Energi
Fyns almene Fond, oAk Foundation Denmark, Nielsen & Nielsens Fond til Alment
velgørende Formål, odense kommune kULTUr, Møllerens Fond, Augustinus Fonden,
Nordea Fonden, region syddanmark, Fondet for Dansksvensk samarbejde, Clara Lach
manns Fond, Ingeniør N.M. knudsens Fond, Letterstedtska föreningen, Fynske Frimurers
Fond, DATs, Nordisk kulturfond samt H.C. Andersen Paradens eventyrlige sponsorklub:
orifarm group, gartneriet PkM, odense Marcipan, Fehrs Fond, McDonalds odense,
odense Børnehospitals Fond, Fynske Medier
odense Blomsterfestival
Tack till:
Astrid Lindgren
DA
GB
OK
AVAlla vi barn i Bullerbyn
Astrid Lindgren: m
adicken och Lisabet på Junibakken
Astrid Lindgrenm
irA
Be
ll
astrid
lin
dgren
mio
min
mio
TH
OR
BJ
ØR
N E
GN
ER
: K
AR
IUS
OC
H B
AK
TU
S
Ast
rid
lin
dg
re
nV
ärlden
s bästa k
arlsson
Thorbjørn Egner: Folk och rövare i Kam
omilla stad
H.C
. An
dersen
sk
Ar
nB
As
se
n
h.c
. aN
de
rs
eN
Nio
utvald
a berättelser
Astrid
lin
dgren
lilleb
ror o
ch k
arlsson
på taket
sesam
sesA
m
brannerog korch
brannerog korch
An
dersen
även
tyrg
Yld
en
dA
l
OA
B- T
ryk
a/s
, Od
ense
H.C
. An
dersen
CD
CA
RL
SE
N
Fo
lk
oc
h r
öv
ar
e i k
am
om
ill
a s
ta
d
Fo
lk
oc
h r
öv
ar
e i k
am
om
ill
a s
ta
d
GY
LD
EN
DA
L
GY
LD
EN
DA
L
eG
Ne
r: k
la
s k
lä
tt
er
mu
s
eG
Ne
r: k
la
s k
lä
tt
er
mu
s
GY
LD
EN
DA
L
GY
LD
EN
DA
LT
HO
RB
JØ
RN
EG
NE
R:
KA
RIU
S O
CH
BA
KT
US
TH
OR
BJ
ØR
N E
GN
ER
: K
AR
IUS
OG
BA
KT
US
astrid
lin
dgren
s bästa h
istoriern
a
astrid
lin
dgren
mio
min
mio
an
dersen
s även
tyr
astrid
lin
dgren
Brö
dern
a lejo
nh
järta
väljas o
ch illu
streras avib
span
g olsen
H.C
. An
de
rs
en f
ör b
Ar
n
Astrid Lindgren
Astrid Lindgren
DA
GB
OK
AV
DA
GB
OK
AV
I LöN
NEB
ERG
A
LåN
GSTR
Um
p
Emil
Pippi
Nordiskt barnkultursamarbete mellan
kamomilla stadkristiansand, Norgewww.dyreparken.no
Astrid Lindgrens världvimmerby, sverigewww.alv.se
H.C. Andersen Paradenodense, Danmarkwwww.hcandersenparaden.dk
www.nordiskeeventyr.org