BEBYGGELSEHISTORISKT UNDERLAG - Norrkoping · 2019. 5. 15. · Byggnadsantikvariska tjänster 2010-10-22. Dokumentet är uppbyggt kring två huvuddelar. Den första delen är en sammanställning

BILAGA 3.

BEBYGGELSEHISTORISKT UNDERLAG Södra Butängen och nytt resecentrum, Norrköping

2010-10-22

Rev. 2010-12-22

INNEHÅLL

INLEDNING…………………………………………………………………….3

SÖDRA BUTÄNGEN………………………………………………………..4

RANDOMRÅDEN………………………………………………………….11

SKYDDAD BEBYGGELSE OCH PARKER…………………………..17

3 (35) www.niras.se

INLEDNING

Detta dokument utgör ett bebyggelsehistoriskt underlag till ”Resecentrum och södra

Butängen - en antikvarisk konsekvensbeskrivning”, upprättad av NIRAS Sweden AB

Byggnadsantikvariska tjänster 2010-10-22.

Dokumentet är uppbyggt kring två huvuddelar. Den första delen är en

sammanställning över hur bebyggelsen på området södra Butängen har uppkommit

och i korta drag hur den förändrats fram tills idag. I denna del beskrivs två av

Översiktsplanens randområden mer ingående, Kv. Vulkan och Johannisborgs

Slottsruin. Den andra delen utgör en sammanställning över den skyddade

bebyggelsen och parker inom och i direkt anslutning till den aktuella Översiktsplanen.

Bebyggelsen redovisas under respektive lagrum som gett dem deras skydd, dvs.

Byggnadsminnen för sig och kommunalt klassificerade byggnader för sig.

SÖDRA BUTÄNGEN

Butängen var tidigare ett utmarksområde strax norr om staden. På en stadskarta från

1769, se nedan, står antecknat norr om Nordan Qvarteret ”Butängen här utom”,

öster härom ligger Slottsängen och norr om denna, ruinerna efter Johannisborgs slott.

Fyra gårdar har funnit i området; Fredriksdal, Ståthöga och längre bort Ingelstad och

Marieborg. Namnet Butängen har flera förklaringar, den mest förekommande

förklaringen är att namnet kommer från ”butar ” – vilket var namnet på de kuskar

som skötte transporterna från de kringliggande bruken. Kuskarna hade sina bostäder

vid nuvarande Butgatan och under lång tid var det på Butängen som hästarna betade.

En annan förklaring är att ordet”bute” skulla ha en koppling till Vallonerna och

franskans ”bouti”, vilket i såfall skulle innebära att det från början inte alls var kuskar

utan en ”oxkörare” som lät sina djur beta på Butängen.

Karta ovan: Norrköping 1769. Notera rutnästplanen, Saltängstorget i Drottninggatans

förlängning och stadens tre stora infartsvägar väster om Butängen.

5 (35) www.niras.se

Bostadsområdet Fredriksdal växer fram

Fredriksdal, Sandby och Marielund inom Östra Eneby socken var arbetarområden som

kallades Norra förstäderna. Dessa förstäder började växa fram på 1860-talet och

Fredriksdal på Butängen var ett av de första områdena att bebyggas. Inledningsvis

bestod områdena av kåkbebyggelse, men senare tillkom ”riktiga hyreshus” av enklare

slag. På 1880-talet bodde mellan 3000 och 4000 personer i de Norra förstäderna.

Fredriksdal (även kallat Frisko) fick sitt namn av Fredriksdals gård som tidigare låg på

platsen. De första tomterna styckades av från Ståthöga gård under 1860-talet på

initiativ av ägarinnan fru Asker. Inledningsvis såldes små tomter, avsedda för

kolonistugor, men som snart kom att bebyggas med permanentbostäder. Området

växte successivt, utan kommunal planering och betraktades som ett slumområde. Tio

år senare började grosshandlare att stycka av tomter på den s.k. Ståhlbomska jorden,

norr om fabriken. Arbetarbostäder uppfördes, syftet var att förbättra

bostadsförhållandena.

Bild ovan: Flygfoto över Kvarteret Vulkan i förgrunden med Harvesterfabriken. Bortanför

industribyggnaderna ligger Fredriksdalskvarteren med arbetarbebyggelse. Bildkälla:

Norrköpings Stadsmuseum, fotograf Karl Werngren, fotoår okänt.

6 (35) www.niras.se

Fredriksdal beboddes av arbetare, ofta från landsbygden, som sökt sig till Norrköpings

industrier. Vissa arbetade på Holmens bruk, andra inom textilindutrin, eller i hamnen,

de flesta på Harvester. Vanligen byggde arbetarna husen själva. Byggnaderna var ofta

enkelt utförda, utan isolering. Vulcan uppförde senare mer välbyggda bostäder, tyvärr

utan ordentlig grundläggning och sättningar uppstod. Detta medförde en

bebyggelsestruktur där flerfamiljshus varvades med mindre hus och utedass. Ett rum

och kök med tambur var en vanlig bostad. Det var inte ovanligt 7-8 personer trängdes

i ett rum. I köken fanns vedspis, annars lagade man mat i kakelugnen. Sammanlagt

bodde ca 800 personer i Fredriksdal.

1885 hade Östra Eneby kommun med Fredriksdal blivit municipalsamhälle. I början av

1900-talet var de sanitära förhållandena i Fredriksdal under all kritik, sjukdomar

spreds. De sanitära förhållandena var undermåliga, kloakerna rann i öppna diken.

Förstädernas befolkning bad Norrköpings stad om hjälp med vatten, avlopp och gas,

men stadens styrande menade att man inte hade någon skyldighet att hjälpa dem

som bodde utanför stadsgränsen. Förstäder som företeelse skulle bekämpas.

1911 bestod Fredriksdal av sju kvarter: Hagen, Ängen, Rönnen, Kastanjen, Poppeln,

Hästhoven och Vårlöken. Gatorna hette Vestra Storgatan, Östra Storgatan,

Verskadsgatan och Pilgatan. Tvärgator var Nygatan och Änggatan. Det stora antalet

boende medförde att det fanns flera speceriaffärer i området, åtta speceriaffärer,

fem mjölk-och brödbutiker, tre bagerier, ett plåtslageri, två cigarraffärer, samt

skomakeri, vedaffär, frisör och hotell. Den stora arbetsgivaren International Harvester

hade en egen kooperativbutik med köttavdelning, specerier och sybehör.

Föreningslivet var rikt i arbetarkvarteren. I Fredriksdal fanns nykterhetsloge,

söndagsskola och sex fotbollslag. Idrottsplatsen ”Bollspelaren” finns fortfarande kvar.

Östra Eneby kommun införlivas med Norrköping

1916 inkorporerades Östra Eneby församling med Norrköpings stad och

levnadsförhållandena förbättrades.När Norrköpings stad tagit över ändrades efter

hand fler gatunamn. På en karta från 1947 ser man att Änggatan heter Ingelstavägen.

Vestra och Östra storgatorna heter Fredriksdalsgatan. Nygatan har blivit

Ståhlbomsgatan. Även kvarteren bytte namn vid detta tillfälle. Hagen heter

Gjutmästaren, Ängen Löparen, Rönnen Svetsaren och Kastanjen heter Nitaren.

Poppeln har delats i två: Filaren och Montören. Hästhoven heter Bindgarnet och

Vårlöken Maskinisten. Söder om Maskinisten går Vulkangatan och här ligger

kvarteren Eldaren och Växeln.

7 (35) www.niras.se

I nordväst har ett antal nya kvarter tillkommit som Plåtslagaren, Kopparslagaren och

Svarvaren, m.fl . Norr om Filaren och Montören ligger kvarteren Kulstötaren och

Spjutkastaren samt Hejareplan. Norr därom ligger Hejaregatan och idrottsplatsen

Bollspelaren. För att ta sig från staden till Fredriksdal fick man länge köra över en

järnvägsövergång, något som kritiserats under lång tid. Först 1919 uppfördes en bro

över järnvägen vid Harvester. Fredriksdal blev i samband med detta området ”på

andra sidan bron”. 1974 byggdes en ny, bredare bro på samma plats.

Karta ovan: Norrköping 1908. Den röda streckade linjen markerar gränsen för Norrköpings stad.

Endast de lyckorna vid Norrtull och de sydligaste delarna av Butängen ingår i stadsägan. Lägg

märket till den organiska parkformen mellan Järnvägsstationen och Pihlska skolan.

Karta nedan: Norrköping 1947. På kartan framgår de nya gatunamnen och kvartersnamnen som

Fredriksdalsområdet fick efter införlivandet med Norrköping stad.

FD.VÅRLÖKEN

FD. KASTANJEN FD. POPPELN

FD. HÄSTHOVEN

FD. RÖNNEN

8 (35) www.niras.se

I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet började man riva bostadshusen i

Fredriksdal, som ersattes av mindre industrier. Det var första steget i omvandlingen

från bostadsområde till industriområde. Rivningen av husen tog fart under 1960-talet,

det sista revs på 1970-talet.

Butängen blir industriområde

Förvandlingen av Butängen från ängsmark och arbetarbebyggelse till industriområde

började i större omfattning under 1940-talet. Läget var idealiskt, nära järnvägen,

hamnen och Europaväg 4. Kontakten med staden var också bra efter tillkomsten av en

tunnel under bangårdsområdet. På en karta från 1947 finns bebyggda kvarter i

nordväst, norr om Fredriksdalsgatan. I öster har industrikvarter tillkommit: Ritsaren,

Drejaren, Lämparen, Kaparen, Borraren, Sliparen, Stansaren, Sågaren och Hyvlaren, m

fl. Nya tvärgator är Industrigatan och Fabriksgatan m fl. Eldaren är på denna karta

bebyggd med industribyggnader. De övriga industrikvarteren verkar i det närmaste

obebyggda.

Först på 1960-talet är övervägande delen av industrikvarteren på södra Butängen

bebyggda. Norr om Fredriksdalsgatan har kvarteren Spolaren, Ritsaren, Drejaren och

Lämparen tillkommit. Nya vägsträckningar och ändrade gatunamn återfinns på 60-

talskartorna. Exempelvis har Ingelstavägen har åter bytt namn och benämns nu

Karta ovan: Kartan från 1947 visar den begynnande strukturen för industriområdet på

södra Butängen. Notera även hur Johannisborgs slottsruin delvis grävts bort.

9 (35) www.niras.se

Karta ovan: Norrköping 1964. Utvidgningen av Kv. Vulkan har ännu inte gjorts utan

Verkstadsgatan finns kvar.

Ingelstagatan och gatan mellan kv. Sågaren och de gamla Fredriksdalskvarteren heter

nu Kronängsgatan. Genom utökning av Harvesters fabriksområde 1965 försvann

Verkstadsgatan och den del som blev kvar längst i söder döptes om till

Verkmästargatan.

I tidningen Spiralen 1966 beskrivs det norra industriområdet, som bestod av

Butängen, Karlsro och Ingelsta. Den nya Ståthögaleden hade nyligen öppnats för

lokaltrafik. 65 företag hade slagit sig ner på Butängen, mellan Harvester och

Superfosfaten, varav ett 20-tal inom motorbranschen. Fredriksdals bostadsområde

var i det närmaste raderat öster om Ingelstavägen. ”De nya anläggningarna har en

tilltalande arkitektur och smälter väl in i det flacka landskapet, där tre gamla gårdar

ligger som öar i landskapet.1” sägs det i tidningen. De tre gårdarna var Ståthöga,

Ingelstad och Marieborg. Ståthöga var ett stenhus med trappgavlar och en pittoresk

flygelbyggnad. Här fanns kranskötareskolan. De två andra gårdarna låg längre bort

omgivna av gamla ekar. I artikeln omnämns också Lugnet som naggats i kanten,

egnahemsvillorna ligger klämda mellan järnvägen och den blivande riksvägen.

1 Tidningen Spiralen från 1966

10 (35) www.niras.se

Idag karaktäriseras Butängen av en blandad småindustri.

Bild ovan: Byggnad från 1944 i kvarteret

Eldaren, Södra Butängen.

Bild höger: Skjul från 1950-tal uppfört i

sinuskorrugerad plåt. Byggnaden är belägen

i kvarteret Hyvlaren, södra Butängen.

Bild nedan: Inom kvarteret Fräsaren ligger

en av de större byggnaderna inom området.

Den uppfördes redan 1949, men genomgick

omfattande ombyggnationer mellan

åren 1964-1972.


RANDOMRÅDEN

Gamla Harvesterfabriken

Inom kvarteret Vulkan finns det som sannolikt är södra Butängens äldsta

industritomt. Här grundades Norrköpings Mekaniska Verkstads Aktiebolag 18722,

vilket är samtida med flera av de stora industrianläggningarna inne i

Industrilandskapet. En stor skillnad är dock att Kv. Vulkan har varit i bruk kontinuerligt

sedan dess. Företaget lokaliserades strax utanför Norrköpings stadsgräns i området

Fredriksdal i Östra Eneby kommun. Området norr om fabriken var ren landsbygd,

öster om området fanns en del hus. Anläggandet av fabriksbyggnaderna pågick under

1970-talet och byggnaderna restes i anslutning till Östra stambanan för att underlätta

transporter till och från fabrikerna. När fabriken var klar började Östra Eneby

kommun stadsplanera området med gator och vägar. Mellan stambanan och fabriken

fanns dock länge en remsa mark som tillhörde Norrköpings stad, vilket kallades för

”Lyckorna vid Norr Tull”. Först 1915 integrerades även denna del i fabriksområdet.

2 Bostadsförhållandena vid Fredriksdal under Norrköpings Mekaniska Verkstads, Vulcans och International Harvesters tid 1870-1969.

Bild ovan: Rödmarkerade områden är de delar som analysen behandlar. Den tunna gröna linjen

visar det aktuella planområdet. De med cirklar markerade områdena är de randområden som

beskrivs i detta kapitel.

JOHANNISBORGS

SLOTTSRUIN

GAMLA

HARVESTER NORRA PROMMENADEN

BEFINTLIGT

STATIONSOMRÅDE

OCH JÄRNVÄGSPARK


Norrköpings Mekaniska Verkstad tillverkade järnvägsmaterial. Trots att detta borde

ha varit en lukrativ bransch under en period då det svenska järnvägsnätet

expanderade mycket snabbt, gick företaget i konkurs 1879. Vid en rekonstruktion

bildades i stället Aktiebolaget Mekaniska Verkstaden Vulkan. Det nya företaget

tillverkade ångpannor, ångmaskiner och ånglokomobiler samt ångdrivna pumpar för

industrin. Verksamheten startades i liten skala för att inte hamna i samma läge som

föregångaren. År 1886 minskades arbetsstyrkan avsevärt och endast de skickligaste

arbetarna och specialisterna fick vara kvar. Efter sekelskiftet 1800/1900 satsades även

på tillverkning av fotogenmotorer. Aktiebolaget Mekaniska Verkstaden Vulkan var i

drift fram till och med 1905 då verksamheten upphörde.

”Aktiebolaget Mek. Verkstaden Vulcan har i dagarna försålt sin egendom i Norrköping

till det stora amerikanska bolaget för tillverkning af skördemaskiner Harvester & Co.,

som dirigeras af mr Mc Cormick. I köpet ingår egendom, tomter och verkstad samt

delvis äfven inventarier. 3”

3 Teknisk Tidskrift av den 7 oktober 1905

Bild ovan: Norrköpings mekaniska Werkstad avbildad innan 1880-tal då företaget bytte namn till

Mekaniska verkstaden Vulcan. Bildkälla: Norrköpings stadsarkiv, Gamle Swartzens minne vol K 48

nr 649.


Aktiebolaget International Harvester Company började därefter tillverka skörde- och

slåttermaskiner av märkena Deering och McCormick i Norrköping4. I

verkstadsanläggningen genomfördes omfattande om och tillbyggnader. Företaget

blev det första exemplet i staden på ”den andra industrialiseringsprocessen”, som

kännetecknas av massproduktion, utbytbara delar och standardisering. Något år

senare utökades tillverkningen till att även omfatta Mc Cormicks räfsor och Deering

slåttermaskiner och räfsor samt skördeverk. Därefter fortsatte omsättningen och

produktutbudet att växa. 1912 investerades bland annat i en ny skördegarnsfabrik.

1915 härjades verkstadsområdet av en svår brand. Smidesfabrikshuset och de

intilliggande träbyggnaderna brann ned, tillika ett antal cisterner med olika slags

brännbara oljor5.

1927 invigdes ett affärs- och kontorshus samt en garagebyggnad utmed

Ingelstagatan. Byggnaderna uppfördes i 20-tals klassicism efter ritningar av

Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld. I de nya lokalerna inrymdes även en stor

utställningshall där bolagets produkter, lantbruksmaskiner och lastbilar visades upp. I

mitten av 1930-talet arbetade ca 600 personer på International Harvester i

Norrköping6.

År 1965 utvidgas fabriksområdet ytterligare varigenom Verkstadsgatan försvann som

en del av industriområdet. Bara tre år senare lades dock verksamheten ned och

fabriksbyggnaderna såldes till NOSS A-B.

Kvar finns kontors och industribyggnader som uppfördes för Harvester. Numera ägs

byggnaderna av Noss AB.

4 Ur Norrköpings Näringsliv, 1921. Aktiebolaget International Harvester Company.

5 Brand på Harvester. Ur Norrköpings brandväsendes årsrapport 1915.

6 Folkbladet 1987-08-08. ”Då låg fabriken ute på landet” Återblick Norrköping förr.


Johannisborgs slottsruin

Slottsruinen är fornlämning och skyddas av kulturminneslagen 7. Slottet började

byggas efter ritningar av Hans Fleming 1613 på Saltängen norr om Motala ström, dels

som residens till hertig Johan (senare Johan III), dels som befästning för staden.

Johannisborg kom aldrig att färdigställas helt och redan vid slutet av 1600-talet

lämnades anläggningen att förfalla.

1719 brände ryssarna ned stora delar av staden och året därefter fick Norrköpings

borgare rätt att ta sten från det förfallna slottet för att kunna bygga upp staden på

nytt.

I samband med järnvägens utbyggnad mellan 1915 och 1921 flyttades lokstallet från

området väster om stationshuset till Johannsiborgs slottsruin. Detta innebar stora

ingrepp i ruinen, som då var helt förfallen. Ungefär en tredjedel av anläggningens

västra del med två bastioner och en del av gårdsytan är totalt förstörda av lokstall och

bangården. Samtidigt med lokstallet anlades en rangerbangård mellan

huvudjärnvägen och det nya lokstallet. Rangerbangården byggdes ut 1930. I mitten av

1940-talet utvidgades spåranläggningarna ytterligare, bl.a. fick Fosfatfabriken

spårförbindelse 1946-47. 1954-55 förlängdes rangerbangården till Karlsro.

Johannisborg hade ursprungligen en regelbunden femuddig stjärnform. Lämningarna

består idag av befästningsvall, omgivande vallgrav, bevarat porttorn, jordkulle,

7 FMIS, RAÄ Sankt Johannes 51:1

Bild ovan: Gravyr med Norrköping och Johannisborgs slottsruin innan den omfattande branden

1719. Bildkälla: Norrköpings stadsarkiv. Ur boken Norrköpings Minne av Hans Olof Sundelius,

utgiven 1798. Gravyren utförd av Joh. P. Cumelin


husgrund samt överplöjda husgrunder. Vallen är uppförd av lera och klädd med

grästorv. Porttornet är uppfört i två plan, det nedre i sten med putsstrukna fogar, det

övre i tegel med grå kalkputs. Tornets insida har två framspringande flyglar av

gråsten. Tornet är senare försett med tak och kampanil av koppar, träportar, trägolv i

andra planet samt järngaller åt insidan.

Arkeologiska undersökningar har utförts under 1930-talet, 1970 samt 2007 i samband

med att en gasledning skulle dras förbi slottsruinen. Inga lämningar framkom.

Karta ovan vänster: Norrköping 1635.En av de tidigaste kartorna över Johannisborgs Slott.

Karta ovan höger: Norrköping 1719. Slottet inritat som det såg ut året då ryssarna brände

staden. Karta nedan: Norrköping 1923. Det nya lokstallet har skurit in i Slottsruinen.


Bild ovan vänster: Lokstallet som uppfördes inom Johannisborgs slottsruin.

Bild ovan höger: Idag är det bevarade porttornet den tydligaste lämningen inom ruinen.

Bild nedan vänster: Enklare skjul uppfört i sinuskorrugerad plåt och beläget i anslutning till

Lokstallet vid Johannisborgs slottsruin.

Bild nedan höger: Den yttre fasaden på lokstallet som uppfördes inom Johannisborgs

slottsruin.


SKYDDAD BEBYGGELSE OCH PARKER

BYGGNADSMINNEN

GAMLA STADSHUSET, KV. VETT OCH VAPEN 1.

Korta fakta

Uppförd: 1802

Arkitekt: C. Fr. Sundvall.

Ritningsnummer fasad: -

Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar

med putsad fasad och sadeltak.

Funktion vid uppförande: Stadshus.

Funktion idag?

Övrigt

På platsen låg tidigare ett gästgiveri och en

skjutsstation. Bakom stadshuset fanns tidigare en

trädgård formgiven av trädgårdsmästare Broberg.

Stadshusträdgården förblev som sådan fram till

och med 1850 då den raserades för att ge plats åt en teaterbyggnad. 1800-tals

teatern revs i sin tur och ersattes av dagens teater uppförd 1908 av arkitekt

Anderberg8.

8 Landskap och Parker i Norrköping

Bild ovan. Gamla Stadshuset.

SKYDDSBESTÄMMELSER

– Byggnadsminne sedan 1978-04-28

– RÖD i kommunens klassificering av

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.

högsta värde.


NORRA PROMENADEN

Korta fakta

Uppförd: 1855 - 1914

Trädgårdsarkitekt: Knut Forssberg.


Byggnadsbeskrivning: Allé med dubbla rader

parklindar.

Funktion vid uppförande: Ursprungligen körbana i

mitten och promenadstråk mellan träden.

Funktion idag: 1962-63 breddades allékörbanan

och togs i bruk som tvåfilig ”enkelriktad” gata.

Historik

Norrköpings promenader anlades i enlighet med

tidens rådande stadsideal. Ute i Europa förändrades de stora städerna genom att nya

breda trädkantade avenyer och boulevarder drogs fram genom de redan befintliga

stadsstrukturerna. Förändringarna kom av en allmän strävan att förbättra

hälsotillståndet i städerna och detta ville man uppnå genom mer luft och ljus. I

Sverige går det att se genomslaget av de kontinentala idealen bland annat i den

svenska byggnadsstadgan för rikets städer från 1874, där det föreskrevs att alla städer

inom riket skulle planera för att inrätta esplanader och översända planerna till

regeringen för godkännande9.

Norrköping var dock före sin tid. Anläggandet av Norrköpings promenader, eller Nya

allén som den även kallades, hade påbörjats redan 1855. Snusfabrikören Erik Swartz

(1817-1881) bekostade upprättandet av ett planförslag för ” ...anläggning af

promenader, parker och trädgårdar i och omkring staden Norrköping”. Ansvarig för

formgivningen var trädgårdsarkitekten och direktören för Kongl. Majestäts

slottsträdgårdar Knut Forssberg.

Förslaget accepterades och en första omgång med träd, mestadels tyska och

holländska plantor, planterades i Norra Promenaden 1857. Dessa träd dog och allén

återplanterades redan 1858.

9 Landskap och parker i Norrköping

SKYDDSBESTÄMMELSER

– Byggnadsminne 1994-12-02



högsta värde.

Bild ovan. Norra promenaden.


Norra promenadens första etapp var 1,5 km lång och löpte mellan Norrtull och Västra

Kronomagasinet. Körbanan låg i mitten av allén och flankerades med dubbla rader

parklindar. Mellan de båda raderna med lindar gick gångbanor. Mellan de två inre

trädraderna var avståndet 12 meter och mellan de yttre raderna av träden så var det

fem meter, totalt 22 meter. Norr om allén planterades en hagtornshäck. Den andra

utbyggnadsfasen skedde 1889 och drog ut promenaden åt väster och 1899

färdigställdes den åt öster.

Norra promenaden var färdig 1914 och då var den 3,5 km lång och bestod av 1216

lindar och var då norra Europas längsta helt raka boulevard. Den sista sträckan av

norra promenaden kallades för ”Nya Promenaden” och svängde av söderut ned mot

nuvarande krematoriet. Träden på denna sträcka flyttades till platsen från allén som

funnits till utställningen på Sylten 1906 .

Hur nyttjades de färdiga promenaderna?

Allt eftersom träden växte upp blev promenaderna populära rekreationsområden i

staden, både för promenerande och häståkande. Under söndagarna var det ett

vanligt nöje hos de mer välställda Norrköpingsborna att åka fram och tillbaka längs

promenaden med sina hästdragna ekipage och visa upp sig.

Bild ovan: Under första hälften av 1900-talet var Norra Promenaden, i synnerhet kring

stationen och järnvägsparken, ett välbesökt flanerings- och nöjesområde. Bilden visar ute-

serveringen ”Kakahuset” på Norra Promenaden. Bildkälla: Norrköpings Stadsmuseum.

Fotograf: C. Werngren. Fotoår: Okänt.


I den östra änden av promenaden, vid strömmen, fanns en buskplanterad rundel där

hästskjutsarna vände. Även arbetarna promenerade i allén och hälsade på sina

arbetsgivare i hästskjutsarna10.

Förändring av Norra promenaden under 1900-talet

Under 1940-talet ökade biltrafiken i staden och så även i Norra promenaden.

Bilismens stora genombrott under 1950-talet medförde att en stor undersökning

genomfördes av trädens status och vad den ökade trafiken skulle medföra i form av

förändringsbehov etc. I samband med denna utredning vidtogs inga trafikmässiga

åtgärder eller förändringar.

1962-63 byggdes Norra promenaden om, allékörbanan breddades och togs i bruk som

tvåfilig enkelriktad gata.

10

Landskap och parker i Norrköping


SKYDDSBESTÄMMELSER




högsta värde.

Bild ovan: Ringborgska huset.

RINGBORGSKA HUSET, KV. ENVÄLDET 5

Korta fakta

Uppförd: 1784

Arkitekt: E. J. Cederhielm.

Ritningsnummer fasad: 110509, 328064


med putsad fasad indelad av pilastrar. Taket är

brutet med avvalmade gavelspetsar och täckning

av glaserat tegel.

Funktion vid uppförande: Bostadshus.

Funktion idag:

Övrigt

E. J. Cederhielm som uppförde byggnaden var chef

för Östgöta kavalleriregemente. Huset kallades

tidigare för ”lyktan”, men fick har på senare tid

fått populärnamnet Ringborgska huset. Detta namn kommer av att Ringborgs

speditionsfirma varit stationerad i huset under många år.

I byggnaden har bland annat Kronprins Oscar övernattat 1835 då han som sjuåring

invigde Oskar Fredriks bro.


Stationsbyggnaden

Korta fakta

Uppförd: 1866

Arkitekt: Adolf Wilhelm Edelswärd.



med putsad fasad utformad med sido- och mitt

risalit, tak- och gördelgesims samt centralt

placerad lanternin. Centralt i bottenvåningen

utskjutande vindfång/balkong. Takkonstruktionen

är plåttäckt sadeltak med avvalmade partier.

Funktion vid uppförande: Stationsbyggnad

Funktion idag: Stationsbyggnad, sentida

flygelbyggnad finns åt öster där expedition,

kontor samt pressbyrå är inrymd.

Övrigt

Norrköpings stationsbyggnad är uppförd efter

ritningar av Sj:s första chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelswärd.

Edelsvärd formgav inte enbart järnvägsstationen utan hade även arbetat fram en

idealplan för hur de nya stationsmiljöerna på bästa sätt kunde integreras i städerna.

Ett viktigt elementen i idealplanen var att det skulle anläggas ”trädskärmar” utmed

järnvägen för att skydda stadens hus från ånglokens gnistor. En viktig del av planen

var även att det skulle finnas en vacker järnvägspark för de resande att spatsera i. I

Norrköping omformades en redan befintlig park för att passa idealen. Idag är

Norrköpings imponerande och välbevarade parkanläggningar en av landets bäst

bevarade järnvägsmiljöer.

Till järnvägsmiljön hör även ett expressgodsmagasin vilket, liksom som

stationsbyggnaden, byggdes om 1990. Öster om stationsbyggnaden fanns tidigare ett

fraktgodsmagasin som förstördes vid en brand 1995.

SKYDDSBESTÄMMELSER


– Stora ”Q” i detaljplan.



högsta värde.

Bild ovan: Norrköpings stationsbyggnad.


TEATERN, TEATERN 1

Korta fakta

Uppförd: 1908

Arkitekt: Axel Anderberg.

Ritningsnummer fasad:

Byggnadsbeskrivning: Teaterbyggnad i

utpräglad Jugendstil med putsade fasader och

enkel utsmyckning så som takgesims och tunna

band av granit. Teatern är uppförd på en T-

formad plan med påkostad entréfasad,

halvcirkelformad trappa och portik. Taket är

täckt med rött lertegel med en kupol över

scenpartiet.

Funktion vid uppförande: Teater.

Funktion idag: Teater.

Övrigt

Norrköpings teaterbyggnad uppfördes under början av 1900-talet på samma plats

som föregående teater, men med något större tomt. Årtiondena direkt innan och

direkt efter sekelskiftet 1800/1900 var en period då ett flertal städer i Sverige lät

uppföra nya teaterbyggnader. En bidragande orsak till detta var att teaterbränder

förekommit runt om i Europa och Nordamerika med stort antal döda som följd. De

gamla träteatrarna med bristande brandsäkerhet och begränsade

utrymningsmöjligheter klassades som rena dödsfällor.

En av de mer betydande arkitekterna för det svenska teaterbyggandet var arkitekten

Axel Anderberg. Han ritade ett stort antal av sekelskiftets teatrar, bland annat Operan

och Oscarsteatern i Stockholm, Teatern i Karlstad, Kristianstad, Linköping och

Norrköping.

SKYDDSBESTÄMMELSER




högsta värde.

Bild ovan: Norrköpings teater.


W6-HUSET, KV. RENSTRÖMMEN 7

Korta fakta

Uppförd: 1760

Byggmästare: J. F. Fehmer.



med spritputsad fasad och slätputsade detaljer

såsom fönsteromfattningar, hörnkedjor, gördel-

och takgesims. Taket är brutet med avvalmade

gavelspetsar och tegeltäckning. Taket har även ett

flertal takkupor av olika utseende och ursprung.

Funktion vid uppförande: Sannolikt bostadshus.

Funktion idag: Lägenheter.

Övrigt

Byggnaden har haft olika namn genom åren.

Gripenwaldtska huset efter överstelöjtnant Jan

Gripenwaldt som ägde huset under tidigt 1800-tal. Idag kallas byggnaden för W6-

huset vilket kommer av att byggnaden från och med 1861 användes som Ordenshus

för Ordenssällskapet W6 i Norrköping.

Ursprungligen fanns en stor trädgård till byggnaden med lusthus och gårdsbyggnader.

Trädgårdsanläggningen sträckte sig ända fram till Slottsgatan. I trädgården fanns

under en period en servering och tivoli.

Byggnadskroppen har genomgått ett antal förändringar under århundradena för

anpassning till diverse olika funktioner, bland annat har byggnaden inrymt biograf

Stjärnan, Norrköpings första biograf. 1921 inreddes lägenheter i byggnaden efter

ritningar av arkitekt Werner Northun. Vid detta tillfälle togs takkupor upp och

putsdekoren förenklades.

SKYDDSBESTÄMMELSER

– Byggnadsminne 1995-05-15 enligt

Länsstyrelsens beslut med Dnr 221-314/95



högsta värde.

Bild ovan: W6-huset.


SKYDDSBESTÄMMELSER

RÖD i kommunens klassificering av


högsta värde.

Bild ovan: Byggnaden Druvan.

ÖVRIG KULTURHISTORISK BEBYGGELSE

DRUVAN, KV. MÄSSINGEN

Korta fakta

Uppförd: 1927-29

Arkitekt: Kjell Westin.

Ritningsnummer fasad: 1205391

Byggnadsbeskrivning: U-formad byggnadskropp i

två våningar med putsad fasad med dekorativa

inslag av 1920-tals klassicism så som

reliefdekorerade tempelgavlar mot gatan.

Funktion vid uppförande: Restaurang och

systembolagsbutik samt bostäder.

Funktion idag: Folktandvård.

Övrigt

Druvan uppfördes på en plats med lång

krogtradition. Föregångaren var ett ökänt kroghak, Bror Nyter även kallat Skuljons.

Ursprungligen var den nya byggnaden avsedd för restaurang, butik och bostäder.

Restaurangen, som invigdes 1929, är det som gjort byggnaden mest känd. Den var

indelad i en finare, så kallad Klass II - matsal eller festvåning, en trappa upp. I denna

lokal var väggarna dekorerade med målningar av konstnären Einar Forseth. I

nedervåningen fanns en Klass III - restaurang med enklare utbud. På denna våning var

väggarna dekorerade av konstnär Yngve Lundström. Granne till restaurang Druvan låg

en systembolagsbutik.

1938 köptes Druvan av Ösara, senare Sara-restaurangerna. 1955 avvecklades

motbokssystemet i Sverige och Druvan behövde förnyas. Tredjeklassrestaurangen

döptes om till Galejan och förvandlades till en ”Bierstube”. Efter detta följde ett

försök med ändrat inredningstema ”High Chaparall”. Restaurangverksamheten slog

igen på nyårsafton 1978. Därefter stod byggnaden tom och förföll under lång tid.

Först 14 oktober 2004 var byggnaden renoverad och klar för invigning med ny

verksamhet. Folktandvården finns i dag i lokalerna.


F D RIKSBANKSHUSET, KV. RENSTRÖMMEN 7

Korta fakta

Uppförd: 1914

Arkitekt: Werner Bodin, en ofta anlitad arkitekt av

Kungliga Byggnadsstyrelsen.

Ritningsnummer fasad: 1184277

Byggnadsbeskrivning: Byggnad i tre våningar med

putsad fasad och fasaddetaljer och sockelvåning i

huggen kalksten och granit. Fasaden mot

Drottninggatan har kalkstenspilastrar i

kolossalordning och en frontespis med

Riksbanksvapnet. Taket är ett sadeltak med

plåttäckning och små runda takfönster.

Funktion vid uppförande: Riksbankens hus

Funktion idag: Östgöta Enskilda Bank

Övrigt

På tomten låg tidigare ett stort ullmagasin från 1830-talet, vilket hade byggts om och

anpassats för verksamhet som postkontor och telegrafstation. Det gamla

ullmagasinet var i bruk fram till 1914 då byggnaden revs för att ge plats för det nya

Riksbankshuset.

Efter Riksbanken övertog Postverket fastigheten. Sedan början av 2000-talet är

bankverksamhet åter inrymd i fastigheten i form av Östgöta Enskilda Bank.

SKYDDSBESTÄMMELSER


kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. högsta

värde.

Bild ovan: F.d. Riksbankshuset.


F D STORA HOTELLET, KV. VETT OCH VAPEN

Korta fakta

Uppförd: 1854-57

Arkitekt: Karl Theodor Malm


Byggnadsbeskrivning: Byggnaden i tre våningar

med slätputsade fasader och listverk så som

fönsteromfattningar, gesimser, pilastrar.

Bottenvåningen är rusticerad och

mellanvåningen har ristade kvadrar. Taket är ett

valmat sadeltak med plåttäckning.

Funktion vid uppförande: Hotell med 26 rum,

biljardrum, sal, café och kök.

Funktion idag: TV 4

Övrigt

På samma tomt uppfördes en stallbyggnad samtidigt med hotellet. Byggnaderna är

uppförda på en rektangulär plan i en våning med ett högre mittparti i två våningar.

Taket är ett sadeltak med tegeltäckning på de lägre sidopartierna och plåttäckning på

den tvärställda högdelens sadeltak.

Den södra flygeln uppfördes med stallplatser för

åtta hästar, bod samt ovanliggande foderskulle.

Norra flygeln uppfördes med vagnshus, bod samt

ovanliggande foderskulle. I mittpartiet fanns brygg-

och bagarstuga samt drängrum i bottenvåning och

tre bostadsrum en trappa upp.

SKYDDSBESTÄMMELSER



högsta värde.

Bild ovan: F.d. Stora hotellet.


PIHLSKA SKOLAN, KV LAMMET

Korta fakta

Uppförd: 1902

Arkitekt: Lövgren och Paulsson


Byggnadsbeskrivning: Asymmetrisk

byggnadskropp i två våningar samt vindsvåning.

Byggnaden är uppförd i tegel med dekorativa

inslag av formtegel och glaserat tegel. Takfallen

är sadeltak med plåttäckning.

Funktion vid uppförande: Läroverk för flickor.

Funktion idag: Kontorslokal.

Övrigt

Byggnaden uppfördes som ny lokal till

Norrköpings läroverk för flickor. Läroverket hade påbörjat sin verksamhet redan 1880.

Namnet Pihlska skolan har byggnaden fått efter föreståndarinnan Aurore Pihl. Skolan

bedrevs i privat regi fram till och med 1939 då flickskolan kommunaliserades.

SKYDDSBESTÄMMELSER

– Lilla ”q” i detaljplan.



högsta värde.

Bild ovan: Pihlska skolan.


SKYDDSBESTÄMMELSER

Skyddad i detaljplan.

PARKER

KARL JOHANS PARK

Korta fakta

Uppförd: 1887

Trädgårdsarkitekt: Oklart

Byggnadsbeskrivning: Parkanläggning i tysk stil likt

Järnvägsparken med gångvägar och gräsytor i

symmetriska mönster och kulissartade yttre

trädgrupper.

Funktion vid uppförande: Park

Funktion idag: Park

Historik

Det område som idag utgörs av Karl Johans park var

tidigare ett torg där det bedrevs försäljning av ull mm.

Genom århundradena har torget haft olika namn.

Mest kända är namnen Nystadstorget och

Saltängstorget. Efter att kungastatyn hade rests på

torget byttes namnet till Karl Johans torg.

På initiativ från bankdirektör John Philipson, tillika

Bild överst: Karl Johns Park.

2010.

Bild ovan: Karl Johans park är

skyddad i detaljplan med lilla

”q”. Detaljplan för del av

NORDANTILL 1:1, (Hotellgatan)

inom Nordantill Norrköping.

Bild vänster: Karl Johans torg

under 1870-talet innan torget

gjordes om till parkanläggning.

Bakom kungastatyn av Karl XIV

Johan skymtar järnvägsparken.

Bildkälla: Norrköpings

stadsmuseum, fotograf: A. E.

Hjertsäll, fotoår: 1870-1880.


stadsfullmäktiges ordförande, byggdes torget om till park 1887. Vem som utformat

ritningen till parken är oklart. Den nya parken utformades i tysk stil likt

Järnvägsparken med gångvägar och gräsytor i symmetriska mönster och kulissartade

yttre trädgrupper.

När Oscar Fredriks bro byggdes om breddades Drottninggatan, vilket gav parken

slagsida. Statyn stod efter detta inte längre i mitten och symmetrin försvann. För att

återskapa ett symmetriskt rum gjordes rundeln kring statyn oval och pyramidformade

avenbokar planterades på lika avstånd från statyn.

Parken har mycket av sin originalkaraktär kvar. Statyn omgavs tidigare av ett

gjutjärnsstaket och fyra gasljus-kandelabrar, ritade av Karl Theodor Malm.

Kandelabrarna byttes ut under 1940-talet till raka stolpar med runda lampkupor.

Nyproducerade kopior återmonterades dock till Norrköpings 600-årsjubileum11.

Samarien

På utrymmet mellan Karl Johans park och Strömmen fanns två vattenpumpar för

hämtning av vatten. År 1888 utformades även detta område så att det fick mer av

11


Bild ovan: Norrköping 1904. Karl Johans torg har formats om till en förlängning av Järnvägsparken.

Notera även den anlagda parken mellan Stationsbyggnaden och Pihlska skolan samt

parkanläggningen öster om stationsbyggnaden.


parkkaraktär. I och med detta började platsen kallas Samarien. När Oscar Fredriks bro

byggdes om 1980 smalnades även Bråddgatan, vilket gjorde att Samarien blev större

till ytan. Vid detta tillfälle återfördes även här den äldre belysningen. År 2007

ändrades hela parken med nya murar, parksofforna lyftes till en central gradängdel

och övriga ytor gräsbesåddes.

Bild vänster: Stadskartan från 1964 visar Drottninggatan

efter breddnings med förändrade symmetri i parken som

påföljd. Bild nedan: Den senast tillkomna parkdelen

Samarien med sin nya utformning från 2007. Bild underst:

Karl Johans park under tidigt 1900-tal. På denna bild syns

den äldsta utformningen av parkdelen Samarien.

Bildkälla: Norrköpings Stadsmuseum. Fotograf: Okänd.

Fotoår: Okänt. Bilden är beskuren.


Bild ovan: F.d. Järnvägsparken hösten 2010.

JÄRNVÄGSPARKEN

Korta fakta

Uppförd: 1855, 1867

Trädgårdsarkitekt: Knut Forssberg, N J Eriksson.

Byggnadsbeskrivning: En parkanläggning i nära

samverkan med den monumentala

stationsbyggnaden, mönsterlagd utifrån

stationsbyggnadens mittaxel.

Funktion vid uppförande: Stadspark.

Funktion idag: F.d. Järnvägspark.

Historik

Parkanläggningen norr om Karl Johans torg anlades samtidigt som den första sträckan

av Norra promenaden 1855. Ansvarig för formgivningen, även av denna anläggning,

var trädgårdsarkitekten och direktören för Kongl. Majestäts slottsträdgårdar Knut

Forssberg.

Den nya parken var avgränsad mot Slottsgatan med ett gjutjärnsstaket och grindar.

Staketet var formgivet av C. T. Malm. Parken invigdes 1860 och har haft olika namn

sedan dess: Stadsträdgården, Stadsparken, Oscarsparken, Oskuldsparken,

Mittenparken, Järnvägsparken och senast Karl Johans Park12.

När järnvägsstationen invigdes 1867, stramades formspråket i parken upp för att

passa arkitekt A. W. Edelswärds ideal. Edelsvärd var noga med hur hans

stationsbyggnader anslöt till de städer de placerades i och han ansåg att det var

mycket viktigt att resenärerna möttes av en vacker park, samt att parkens vegetation

och träd skulle skydda städernas bebyggelse från ånglokens rök och gnistor.

Uppgiften att omforma den befintliga parken till ”järnvägspark” föll på

trädgårdsdirektören N J Eriksson vid Haga Kongl. Lustslott.

Resultatet blev en parkanläggning i nära samverkan med den monumentala

stationsbyggnaden. Parken var mönsterlagd utifrån stationsbyggnadens mittaxel,

vilken förlängdes i och med anläggandet av Karl Johansparken 1887.

12



Järnvägsparken i Norrköping anses vara en av Sveriges bäst bevarade parker från

denna tid.

Bild ovan: Norrköping 1879. Järnvägsparkens utformning med den uppstramade formen samt

Svea- och Götaparken. Bild nedan vänster: Planteringar i Järnvägsparken 2010 med

stationsbyggnaden i bakgrunden. Bild nedan höger: Järnvägsparkens fontän 2010.


Bild ovan vänster: Sveaparken 2010. Bild ovan höger: Götaparken 2010.

Svea- och Götaparkerna

Korta fakta

Uppförd: 1874

Trädgårdsarkitekt: N J Eriksson.

Byggnadsbeskrivning: -

Funktion vid uppförande: Parkanläggning liknande Järnvägsparken och Karl Johans

park.

Funktion idag: Sveaparken har mer karaktär av ett torg medan Götaparken fått ny

gestaltning under sent 1900-tal.

Historik

På vardera sidan om järnvägsparken låg de så kallade ”Ängsplanerna”. År 1874

beslutades att ängsplanerna skulle planteras. Götaparken var belägen väster om

Järnvägsparken och Sveaparken öster därom. Stadsfullmäktige beslutade att

trädgårdsdirektör N J Eriksson skulle få uppdraget att gestalta de nya parkerna med

liknande läggningar som de i Järnvägsparken och Karl Johans park. Dessa båda

områden kallades senare för Svea- och Götaparkerna och har genomgått ett flertal

förändringsfaser under 1900-talet.

Sveaparken rymde under en period en busstation vilket innebar att resterande

parkyta omvandlades till torg med blomsterrabatter. Götaparken omstrukturerades i


samband med utbyggnaden av Folkets hus. I samband med detta restes glasobelisken

Prisma 1967. År 1990 omformades planteringarna. Trädgårdsarkitekt Anders

Johansson, White arkitekter skapade en nygammal park med vågformade

blomsterrabatter. Parken har på senare tid fått namnet Olof Palmes plats13.

13


Documents

BEBYGGELSEHISTORISKT UNDERLAG - Norrkoping · 2019. 5. 15. · Byggnadsantikvariska tjänster 2010-10-22. Dokumentet är uppbyggt kring två huvuddelar. Den första delen är en sammanställning