BILAGA 3.
BEBYGGELSEHISTORISKT UNDERLAG Södra Butängen och nytt resecentrum, Norrköping
2010-10-22
Rev. 2010-12-22
INNEHÅLL
INLEDNING…………………………………………………………………….3
SÖDRA BUTÄNGEN………………………………………………………..4
RANDOMRÅDEN………………………………………………………….11
SKYDDAD BEBYGGELSE OCH PARKER…………………………..17
3 (35) www.niras.se
INLEDNING
Detta dokument utgör ett bebyggelsehistoriskt underlag till ”Resecentrum och södra
Butängen - en antikvarisk konsekvensbeskrivning”, upprättad av NIRAS Sweden AB
Byggnadsantikvariska tjänster 2010-10-22.
Dokumentet är uppbyggt kring två huvuddelar. Den första delen är en
sammanställning över hur bebyggelsen på området södra Butängen har uppkommit
och i korta drag hur den förändrats fram tills idag. I denna del beskrivs två av
Översiktsplanens randområden mer ingående, Kv. Vulkan och Johannisborgs
Slottsruin. Den andra delen utgör en sammanställning över den skyddade
bebyggelsen och parker inom och i direkt anslutning till den aktuella Översiktsplanen.
Bebyggelsen redovisas under respektive lagrum som gett dem deras skydd, dvs.
Byggnadsminnen för sig och kommunalt klassificerade byggnader för sig.
SÖDRA BUTÄNGEN
Butängen var tidigare ett utmarksområde strax norr om staden. På en stadskarta från
1769, se nedan, står antecknat norr om Nordan Qvarteret ”Butängen här utom”,
öster härom ligger Slottsängen och norr om denna, ruinerna efter Johannisborgs slott.
Fyra gårdar har funnit i området; Fredriksdal, Ståthöga och längre bort Ingelstad och
Marieborg. Namnet Butängen har flera förklaringar, den mest förekommande
förklaringen är att namnet kommer från ”butar ” – vilket var namnet på de kuskar
som skötte transporterna från de kringliggande bruken. Kuskarna hade sina bostäder
vid nuvarande Butgatan och under lång tid var det på Butängen som hästarna betade.
En annan förklaring är att ordet”bute” skulla ha en koppling till Vallonerna och
franskans ”bouti”, vilket i såfall skulle innebära att det från början inte alls var kuskar
utan en ”oxkörare” som lät sina djur beta på Butängen.
Karta ovan: Norrköping 1769. Notera rutnästplanen, Saltängstorget i Drottninggatans
förlängning och stadens tre stora infartsvägar väster om Butängen.
5 (35) www.niras.se
Bostadsområdet Fredriksdal växer fram
Fredriksdal, Sandby och Marielund inom Östra Eneby socken var arbetarområden som
kallades Norra förstäderna. Dessa förstäder började växa fram på 1860-talet och
Fredriksdal på Butängen var ett av de första områdena att bebyggas. Inledningsvis
bestod områdena av kåkbebyggelse, men senare tillkom ”riktiga hyreshus” av enklare
slag. På 1880-talet bodde mellan 3000 och 4000 personer i de Norra förstäderna.
Fredriksdal (även kallat Frisko) fick sitt namn av Fredriksdals gård som tidigare låg på
platsen. De första tomterna styckades av från Ståthöga gård under 1860-talet på
initiativ av ägarinnan fru Asker. Inledningsvis såldes små tomter, avsedda för
kolonistugor, men som snart kom att bebyggas med permanentbostäder. Området
växte successivt, utan kommunal planering och betraktades som ett slumområde. Tio
år senare började grosshandlare att stycka av tomter på den s.k. Ståhlbomska jorden,
norr om fabriken. Arbetarbostäder uppfördes, syftet var att förbättra
bostadsförhållandena.
Bild ovan: Flygfoto över Kvarteret Vulkan i förgrunden med Harvesterfabriken. Bortanför
industribyggnaderna ligger Fredriksdalskvarteren med arbetarbebyggelse. Bildkälla:
Norrköpings Stadsmuseum, fotograf Karl Werngren, fotoår okänt.
6 (35) www.niras.se
Fredriksdal beboddes av arbetare, ofta från landsbygden, som sökt sig till Norrköpings
industrier. Vissa arbetade på Holmens bruk, andra inom textilindutrin, eller i hamnen,
de flesta på Harvester. Vanligen byggde arbetarna husen själva. Byggnaderna var ofta
enkelt utförda, utan isolering. Vulcan uppförde senare mer välbyggda bostäder, tyvärr
utan ordentlig grundläggning och sättningar uppstod. Detta medförde en
bebyggelsestruktur där flerfamiljshus varvades med mindre hus och utedass. Ett rum
och kök med tambur var en vanlig bostad. Det var inte ovanligt 7-8 personer trängdes
i ett rum. I köken fanns vedspis, annars lagade man mat i kakelugnen. Sammanlagt
bodde ca 800 personer i Fredriksdal.
1885 hade Östra Eneby kommun med Fredriksdal blivit municipalsamhälle. I början av
1900-talet var de sanitära förhållandena i Fredriksdal under all kritik, sjukdomar
spreds. De sanitära förhållandena var undermåliga, kloakerna rann i öppna diken.
Förstädernas befolkning bad Norrköpings stad om hjälp med vatten, avlopp och gas,
men stadens styrande menade att man inte hade någon skyldighet att hjälpa dem
som bodde utanför stadsgränsen. Förstäder som företeelse skulle bekämpas.
1911 bestod Fredriksdal av sju kvarter: Hagen, Ängen, Rönnen, Kastanjen, Poppeln,
Hästhoven och Vårlöken. Gatorna hette Vestra Storgatan, Östra Storgatan,
Verskadsgatan och Pilgatan. Tvärgator var Nygatan och Änggatan. Det stora antalet
boende medförde att det fanns flera speceriaffärer i området, åtta speceriaffärer,
fem mjölk-och brödbutiker, tre bagerier, ett plåtslageri, två cigarraffärer, samt
skomakeri, vedaffär, frisör och hotell. Den stora arbetsgivaren International Harvester
hade en egen kooperativbutik med köttavdelning, specerier och sybehör.
Föreningslivet var rikt i arbetarkvarteren. I Fredriksdal fanns nykterhetsloge,
söndagsskola och sex fotbollslag. Idrottsplatsen ”Bollspelaren” finns fortfarande kvar.
Östra Eneby kommun införlivas med Norrköping
1916 inkorporerades Östra Eneby församling med Norrköpings stad och
levnadsförhållandena förbättrades.När Norrköpings stad tagit över ändrades efter
hand fler gatunamn. På en karta från 1947 ser man att Änggatan heter Ingelstavägen.
Vestra och Östra storgatorna heter Fredriksdalsgatan. Nygatan har blivit
Ståhlbomsgatan. Även kvarteren bytte namn vid detta tillfälle. Hagen heter
Gjutmästaren, Ängen Löparen, Rönnen Svetsaren och Kastanjen heter Nitaren.
Poppeln har delats i två: Filaren och Montören. Hästhoven heter Bindgarnet och
Vårlöken Maskinisten. Söder om Maskinisten går Vulkangatan och här ligger
kvarteren Eldaren och Växeln.
7 (35) www.niras.se
I nordväst har ett antal nya kvarter tillkommit som Plåtslagaren, Kopparslagaren och
Svarvaren, m.fl . Norr om Filaren och Montören ligger kvarteren Kulstötaren och
Spjutkastaren samt Hejareplan. Norr därom ligger Hejaregatan och idrottsplatsen
Bollspelaren. För att ta sig från staden till Fredriksdal fick man länge köra över en
järnvägsövergång, något som kritiserats under lång tid. Först 1919 uppfördes en bro
över järnvägen vid Harvester. Fredriksdal blev i samband med detta området ”på
andra sidan bron”. 1974 byggdes en ny, bredare bro på samma plats.
Karta ovan: Norrköping 1908. Den röda streckade linjen markerar gränsen för Norrköpings stad.
Endast de lyckorna vid Norrtull och de sydligaste delarna av Butängen ingår i stadsägan. Lägg
märket till den organiska parkformen mellan Järnvägsstationen och Pihlska skolan.
Karta nedan: Norrköping 1947. På kartan framgår de nya gatunamnen och kvartersnamnen som
Fredriksdalsområdet fick efter införlivandet med Norrköping stad.
FD.VÅRLÖKEN
FD. KASTANJEN FD. POPPELN
FD. HÄSTHOVEN
FD. RÖNNEN
8 (35) www.niras.se
I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet började man riva bostadshusen i
Fredriksdal, som ersattes av mindre industrier. Det var första steget i omvandlingen
från bostadsområde till industriområde. Rivningen av husen tog fart under 1960-talet,
det sista revs på 1970-talet.
Butängen blir industriområde
Förvandlingen av Butängen från ängsmark och arbetarbebyggelse till industriområde
började i större omfattning under 1940-talet. Läget var idealiskt, nära järnvägen,
hamnen och Europaväg 4. Kontakten med staden var också bra efter tillkomsten av en
tunnel under bangårdsområdet. På en karta från 1947 finns bebyggda kvarter i
nordväst, norr om Fredriksdalsgatan. I öster har industrikvarter tillkommit: Ritsaren,
Drejaren, Lämparen, Kaparen, Borraren, Sliparen, Stansaren, Sågaren och Hyvlaren, m
fl. Nya tvärgator är Industrigatan och Fabriksgatan m fl. Eldaren är på denna karta
bebyggd med industribyggnader. De övriga industrikvarteren verkar i det närmaste
obebyggda.
Först på 1960-talet är övervägande delen av industrikvarteren på södra Butängen
bebyggda. Norr om Fredriksdalsgatan har kvarteren Spolaren, Ritsaren, Drejaren och
Lämparen tillkommit. Nya vägsträckningar och ändrade gatunamn återfinns på 60-
talskartorna. Exempelvis har Ingelstavägen har åter bytt namn och benämns nu
Karta ovan: Kartan från 1947 visar den begynnande strukturen för industriområdet på
södra Butängen. Notera även hur Johannisborgs slottsruin delvis grävts bort.
9 (35) www.niras.se
Karta ovan: Norrköping 1964. Utvidgningen av Kv. Vulkan har ännu inte gjorts utan
Verkstadsgatan finns kvar.
Ingelstagatan och gatan mellan kv. Sågaren och de gamla Fredriksdalskvarteren heter
nu Kronängsgatan. Genom utökning av Harvesters fabriksområde 1965 försvann
Verkstadsgatan och den del som blev kvar längst i söder döptes om till
Verkmästargatan.
I tidningen Spiralen 1966 beskrivs det norra industriområdet, som bestod av
Butängen, Karlsro och Ingelsta. Den nya Ståthögaleden hade nyligen öppnats för
lokaltrafik. 65 företag hade slagit sig ner på Butängen, mellan Harvester och
Superfosfaten, varav ett 20-tal inom motorbranschen. Fredriksdals bostadsområde
var i det närmaste raderat öster om Ingelstavägen. ”De nya anläggningarna har en
tilltalande arkitektur och smälter väl in i det flacka landskapet, där tre gamla gårdar
ligger som öar i landskapet.1” sägs det i tidningen. De tre gårdarna var Ståthöga,
Ingelstad och Marieborg. Ståthöga var ett stenhus med trappgavlar och en pittoresk
flygelbyggnad. Här fanns kranskötareskolan. De två andra gårdarna låg längre bort
omgivna av gamla ekar. I artikeln omnämns också Lugnet som naggats i kanten,
egnahemsvillorna ligger klämda mellan järnvägen och den blivande riksvägen.
1 Tidningen Spiralen från 1966
10 (35) www.niras.se
Idag karaktäriseras Butängen av en blandad småindustri.
Bild ovan: Byggnad från 1944 i kvarteret
Eldaren, Södra Butängen.
Bild höger: Skjul från 1950-tal uppfört i
sinuskorrugerad plåt. Byggnaden är belägen
i kvarteret Hyvlaren, södra Butängen.
Bild nedan: Inom kvarteret Fräsaren ligger
en av de större byggnaderna inom området.
Den uppfördes redan 1949, men genomgick
omfattande ombyggnationer mellan
åren 1964-1972.
11 (35) www.niras.se
RANDOMRÅDEN
Gamla Harvesterfabriken
Inom kvarteret Vulkan finns det som sannolikt är södra Butängens äldsta
industritomt. Här grundades Norrköpings Mekaniska Verkstads Aktiebolag 18722,
vilket är samtida med flera av de stora industrianläggningarna inne i
Industrilandskapet. En stor skillnad är dock att Kv. Vulkan har varit i bruk kontinuerligt
sedan dess. Företaget lokaliserades strax utanför Norrköpings stadsgräns i området
Fredriksdal i Östra Eneby kommun. Området norr om fabriken var ren landsbygd,
öster om området fanns en del hus. Anläggandet av fabriksbyggnaderna pågick under
1970-talet och byggnaderna restes i anslutning till Östra stambanan för att underlätta
transporter till och från fabrikerna. När fabriken var klar började Östra Eneby
kommun stadsplanera området med gator och vägar. Mellan stambanan och fabriken
fanns dock länge en remsa mark som tillhörde Norrköpings stad, vilket kallades för
”Lyckorna vid Norr Tull”. Först 1915 integrerades även denna del i fabriksområdet.
2 Bostadsförhållandena vid Fredriksdal under Norrköpings Mekaniska Verkstads, Vulcans och International Harvesters tid 1870-1969.
Bild ovan: Rödmarkerade områden är de delar som analysen behandlar. Den tunna gröna linjen
visar det aktuella planområdet. De med cirklar markerade områdena är de randområden som
beskrivs i detta kapitel.
JOHANNISBORGS
SLOTTSRUIN
GAMLA
HARVESTER NORRA PROMMENADEN
BEFINTLIGT
STATIONSOMRÅDE
OCH JÄRNVÄGSPARK
12 (35) www.niras.se
Norrköpings Mekaniska Verkstad tillverkade järnvägsmaterial. Trots att detta borde
ha varit en lukrativ bransch under en period då det svenska järnvägsnätet
expanderade mycket snabbt, gick företaget i konkurs 1879. Vid en rekonstruktion
bildades i stället Aktiebolaget Mekaniska Verkstaden Vulkan. Det nya företaget
tillverkade ångpannor, ångmaskiner och ånglokomobiler samt ångdrivna pumpar för
industrin. Verksamheten startades i liten skala för att inte hamna i samma läge som
föregångaren. År 1886 minskades arbetsstyrkan avsevärt och endast de skickligaste
arbetarna och specialisterna fick vara kvar. Efter sekelskiftet 1800/1900 satsades även
på tillverkning av fotogenmotorer. Aktiebolaget Mekaniska Verkstaden Vulkan var i
drift fram till och med 1905 då verksamheten upphörde.
”Aktiebolaget Mek. Verkstaden Vulcan har i dagarna försålt sin egendom i Norrköping
till det stora amerikanska bolaget för tillverkning af skördemaskiner Harvester & Co.,
som dirigeras af mr Mc Cormick. I köpet ingår egendom, tomter och verkstad samt
delvis äfven inventarier. 3”
3 Teknisk Tidskrift av den 7 oktober 1905
Bild ovan: Norrköpings mekaniska Werkstad avbildad innan 1880-tal då företaget bytte namn till
Mekaniska verkstaden Vulcan. Bildkälla: Norrköpings stadsarkiv, Gamle Swartzens minne vol K 48
nr 649.
13 (35) www.niras.se
Aktiebolaget International Harvester Company började därefter tillverka skörde- och
slåttermaskiner av märkena Deering och McCormick i Norrköping4. I
verkstadsanläggningen genomfördes omfattande om och tillbyggnader. Företaget
blev det första exemplet i staden på ”den andra industrialiseringsprocessen”, som
kännetecknas av massproduktion, utbytbara delar och standardisering. Något år
senare utökades tillverkningen till att även omfatta Mc Cormicks räfsor och Deering
slåttermaskiner och räfsor samt skördeverk. Därefter fortsatte omsättningen och
produktutbudet att växa. 1912 investerades bland annat i en ny skördegarnsfabrik.
1915 härjades verkstadsområdet av en svår brand. Smidesfabrikshuset och de
intilliggande träbyggnaderna brann ned, tillika ett antal cisterner med olika slags
brännbara oljor5.
1927 invigdes ett affärs- och kontorshus samt en garagebyggnad utmed
Ingelstagatan. Byggnaderna uppfördes i 20-tals klassicism efter ritningar av
Stockholmsarkitekten Knut Nordenskjöld. I de nya lokalerna inrymdes även en stor
utställningshall där bolagets produkter, lantbruksmaskiner och lastbilar visades upp. I
mitten av 1930-talet arbetade ca 600 personer på International Harvester i
Norrköping6.
År 1965 utvidgas fabriksområdet ytterligare varigenom Verkstadsgatan försvann som
en del av industriområdet. Bara tre år senare lades dock verksamheten ned och
fabriksbyggnaderna såldes till NOSS A-B.
Kvar finns kontors och industribyggnader som uppfördes för Harvester. Numera ägs
byggnaderna av Noss AB.
4 Ur Norrköpings Näringsliv, 1921. Aktiebolaget International Harvester Company.
5 Brand på Harvester. Ur Norrköpings brandväsendes årsrapport 1915.
6 Folkbladet 1987-08-08. ”Då låg fabriken ute på landet” Återblick Norrköping förr.
14 (35) www.niras.se
Johannisborgs slottsruin
Slottsruinen är fornlämning och skyddas av kulturminneslagen 7. Slottet började
byggas efter ritningar av Hans Fleming 1613 på Saltängen norr om Motala ström, dels
som residens till hertig Johan (senare Johan III), dels som befästning för staden.
Johannisborg kom aldrig att färdigställas helt och redan vid slutet av 1600-talet
lämnades anläggningen att förfalla.
1719 brände ryssarna ned stora delar av staden och året därefter fick Norrköpings
borgare rätt att ta sten från det förfallna slottet för att kunna bygga upp staden på
nytt.
I samband med järnvägens utbyggnad mellan 1915 och 1921 flyttades lokstallet från
området väster om stationshuset till Johannsiborgs slottsruin. Detta innebar stora
ingrepp i ruinen, som då var helt förfallen. Ungefär en tredjedel av anläggningens
västra del med två bastioner och en del av gårdsytan är totalt förstörda av lokstall och
bangården. Samtidigt med lokstallet anlades en rangerbangård mellan
huvudjärnvägen och det nya lokstallet. Rangerbangården byggdes ut 1930. I mitten av
1940-talet utvidgades spåranläggningarna ytterligare, bl.a. fick Fosfatfabriken
spårförbindelse 1946-47. 1954-55 förlängdes rangerbangården till Karlsro.
Johannisborg hade ursprungligen en regelbunden femuddig stjärnform. Lämningarna
består idag av befästningsvall, omgivande vallgrav, bevarat porttorn, jordkulle,
7 FMIS, RAÄ Sankt Johannes 51:1
Bild ovan: Gravyr med Norrköping och Johannisborgs slottsruin innan den omfattande branden
1719. Bildkälla: Norrköpings stadsarkiv. Ur boken Norrköpings Minne av Hans Olof Sundelius,
utgiven 1798. Gravyren utförd av Joh. P. Cumelin
15 (35) www.niras.se
husgrund samt överplöjda husgrunder. Vallen är uppförd av lera och klädd med
grästorv. Porttornet är uppfört i två plan, det nedre i sten med putsstrukna fogar, det
övre i tegel med grå kalkputs. Tornets insida har två framspringande flyglar av
gråsten. Tornet är senare försett med tak och kampanil av koppar, träportar, trägolv i
andra planet samt järngaller åt insidan.
Arkeologiska undersökningar har utförts under 1930-talet, 1970 samt 2007 i samband
med att en gasledning skulle dras förbi slottsruinen. Inga lämningar framkom.
Karta ovan vänster: Norrköping 1635.En av de tidigaste kartorna över Johannisborgs Slott.
Karta ovan höger: Norrköping 1719. Slottet inritat som det såg ut året då ryssarna brände
staden. Karta nedan: Norrköping 1923. Det nya lokstallet har skurit in i Slottsruinen.
16 (35) www.niras.se
Bild ovan vänster: Lokstallet som uppfördes inom Johannisborgs slottsruin.
Bild ovan höger: Idag är det bevarade porttornet den tydligaste lämningen inom ruinen.
Bild nedan vänster: Enklare skjul uppfört i sinuskorrugerad plåt och beläget i anslutning till
Lokstallet vid Johannisborgs slottsruin.
Bild nedan höger: Den yttre fasaden på lokstallet som uppfördes inom Johannisborgs
slottsruin.
17 (35) www.niras.se
SKYDDAD BEBYGGELSE OCH PARKER
BYGGNADSMINNEN
GAMLA STADSHUSET, KV. VETT OCH VAPEN 1.
Korta fakta
Uppförd: 1802
Arkitekt: C. Fr. Sundvall.
Ritningsnummer fasad: -
Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar
med putsad fasad och sadeltak.
Funktion vid uppförande: Stadshus.
Funktion idag?
Övrigt
På platsen låg tidigare ett gästgiveri och en
skjutsstation. Bakom stadshuset fanns tidigare en
trädgård formgiven av trädgårdsmästare Broberg.
Stadshusträdgården förblev som sådan fram till
och med 1850 då den raserades för att ge plats åt en teaterbyggnad. 1800-tals
teatern revs i sin tur och ersattes av dagens teater uppförd 1908 av arkitekt
Anderberg8.
8 Landskap och Parker i Norrköping
Bild ovan. Gamla Stadshuset.
SKYDDSBESTÄMMELSER
– Byggnadsminne sedan 1978-04-28
– RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
18 (35) www.niras.se
NORRA PROMENADEN
Korta fakta
Uppförd: 1855 - 1914
Trädgårdsarkitekt: Knut Forssberg.
Ritningsnummer fasad: -
Byggnadsbeskrivning: Allé med dubbla rader
parklindar.
Funktion vid uppförande: Ursprungligen körbana i
mitten och promenadstråk mellan träden.
Funktion idag: 1962-63 breddades allékörbanan
och togs i bruk som tvåfilig ”enkelriktad” gata.
Historik
Norrköpings promenader anlades i enlighet med
tidens rådande stadsideal. Ute i Europa förändrades de stora städerna genom att nya
breda trädkantade avenyer och boulevarder drogs fram genom de redan befintliga
stadsstrukturerna. Förändringarna kom av en allmän strävan att förbättra
hälsotillståndet i städerna och detta ville man uppnå genom mer luft och ljus. I
Sverige går det att se genomslaget av de kontinentala idealen bland annat i den
svenska byggnadsstadgan för rikets städer från 1874, där det föreskrevs att alla städer
inom riket skulle planera för att inrätta esplanader och översända planerna till
regeringen för godkännande9.
Norrköping var dock före sin tid. Anläggandet av Norrköpings promenader, eller Nya
allén som den även kallades, hade påbörjats redan 1855. Snusfabrikören Erik Swartz
(1817-1881) bekostade upprättandet av ett planförslag för ” ...anläggning af
promenader, parker och trädgårdar i och omkring staden Norrköping”. Ansvarig för
formgivningen var trädgårdsarkitekten och direktören för Kongl. Majestäts
slottsträdgårdar Knut Forssberg.
Förslaget accepterades och en första omgång med träd, mestadels tyska och
holländska plantor, planterades i Norra Promenaden 1857. Dessa träd dog och allén
återplanterades redan 1858.
9 Landskap och parker i Norrköping
SKYDDSBESTÄMMELSER
– Byggnadsminne 1994-12-02
– RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
Bild ovan. Norra promenaden.
19 (35) www.niras.se
Norra promenadens första etapp var 1,5 km lång och löpte mellan Norrtull och Västra
Kronomagasinet. Körbanan låg i mitten av allén och flankerades med dubbla rader
parklindar. Mellan de båda raderna med lindar gick gångbanor. Mellan de två inre
trädraderna var avståndet 12 meter och mellan de yttre raderna av träden så var det
fem meter, totalt 22 meter. Norr om allén planterades en hagtornshäck. Den andra
utbyggnadsfasen skedde 1889 och drog ut promenaden åt väster och 1899
färdigställdes den åt öster.
Norra promenaden var färdig 1914 och då var den 3,5 km lång och bestod av 1216
lindar och var då norra Europas längsta helt raka boulevard. Den sista sträckan av
norra promenaden kallades för ”Nya Promenaden” och svängde av söderut ned mot
nuvarande krematoriet. Träden på denna sträcka flyttades till platsen från allén som
funnits till utställningen på Sylten 1906 .
Hur nyttjades de färdiga promenaderna?
Allt eftersom träden växte upp blev promenaderna populära rekreationsområden i
staden, både för promenerande och häståkande. Under söndagarna var det ett
vanligt nöje hos de mer välställda Norrköpingsborna att åka fram och tillbaka längs
promenaden med sina hästdragna ekipage och visa upp sig.
Bild ovan: Under första hälften av 1900-talet var Norra Promenaden, i synnerhet kring
stationen och järnvägsparken, ett välbesökt flanerings- och nöjesområde. Bilden visar ute-
serveringen ”Kakahuset” på Norra Promenaden. Bildkälla: Norrköpings Stadsmuseum.
Fotograf: C. Werngren. Fotoår: Okänt.
20 (35) www.niras.se
I den östra änden av promenaden, vid strömmen, fanns en buskplanterad rundel där
hästskjutsarna vände. Även arbetarna promenerade i allén och hälsade på sina
arbetsgivare i hästskjutsarna10.
Förändring av Norra promenaden under 1900-talet
Under 1940-talet ökade biltrafiken i staden och så även i Norra promenaden.
Bilismens stora genombrott under 1950-talet medförde att en stor undersökning
genomfördes av trädens status och vad den ökade trafiken skulle medföra i form av
förändringsbehov etc. I samband med denna utredning vidtogs inga trafikmässiga
åtgärder eller förändringar.
1962-63 byggdes Norra promenaden om, allékörbanan breddades och togs i bruk som
tvåfilig enkelriktad gata.
10
Landskap och parker i Norrköping
21 (35) www.niras.se
SKYDDSBESTÄMMELSER
– Byggnadsminne 1978-04-28
– RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
Bild ovan: Ringborgska huset.
RINGBORGSKA HUSET, KV. ENVÄLDET 5
Korta fakta
Uppförd: 1784
Arkitekt: E. J. Cederhielm.
Ritningsnummer fasad: 110509, 328064
Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar
med putsad fasad indelad av pilastrar. Taket är
brutet med avvalmade gavelspetsar och täckning
av glaserat tegel.
Funktion vid uppförande: Bostadshus.
Funktion idag:
Övrigt
E. J. Cederhielm som uppförde byggnaden var chef
för Östgöta kavalleriregemente. Huset kallades
tidigare för ”lyktan”, men fick har på senare tid
fått populärnamnet Ringborgska huset. Detta namn kommer av att Ringborgs
speditionsfirma varit stationerad i huset under många år.
I byggnaden har bland annat Kronprins Oscar övernattat 1835 då han som sjuåring
invigde Oskar Fredriks bro.
22 (35) www.niras.se
Stationsbyggnaden
Korta fakta
Uppförd: 1866
Arkitekt: Adolf Wilhelm Edelswärd.
Ritningsnummer fasad: -
Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar
med putsad fasad utformad med sido- och mitt
risalit, tak- och gördelgesims samt centralt
placerad lanternin. Centralt i bottenvåningen
utskjutande vindfång/balkong. Takkonstruktionen
är plåttäckt sadeltak med avvalmade partier.
Funktion vid uppförande: Stationsbyggnad
Funktion idag: Stationsbyggnad, sentida
flygelbyggnad finns åt öster där expedition,
kontor samt pressbyrå är inrymd.
Övrigt
Norrköpings stationsbyggnad är uppförd efter
ritningar av Sj:s första chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelswärd.
Edelsvärd formgav inte enbart järnvägsstationen utan hade även arbetat fram en
idealplan för hur de nya stationsmiljöerna på bästa sätt kunde integreras i städerna.
Ett viktigt elementen i idealplanen var att det skulle anläggas ”trädskärmar” utmed
järnvägen för att skydda stadens hus från ånglokens gnistor. En viktig del av planen
var även att det skulle finnas en vacker järnvägspark för de resande att spatsera i. I
Norrköping omformades en redan befintlig park för att passa idealen. Idag är
Norrköpings imponerande och välbevarade parkanläggningar en av landets bäst
bevarade järnvägsmiljöer.
Till järnvägsmiljön hör även ett expressgodsmagasin vilket, liksom som
stationsbyggnaden, byggdes om 1990. Öster om stationsbyggnaden fanns tidigare ett
fraktgodsmagasin som förstördes vid en brand 1995.
SKYDDSBESTÄMMELSER
– Byggnadsminne 2001-01-01
– Stora ”Q” i detaljplan.
– RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
Bild ovan: Norrköpings stationsbyggnad.
23 (35) www.niras.se
TEATERN, TEATERN 1
Korta fakta
Uppförd: 1908
Arkitekt: Axel Anderberg.
Ritningsnummer fasad:
Byggnadsbeskrivning: Teaterbyggnad i
utpräglad Jugendstil med putsade fasader och
enkel utsmyckning så som takgesims och tunna
band av granit. Teatern är uppförd på en T-
formad plan med påkostad entréfasad,
halvcirkelformad trappa och portik. Taket är
täckt med rött lertegel med en kupol över
scenpartiet.
Funktion vid uppförande: Teater.
Funktion idag: Teater.
Övrigt
Norrköpings teaterbyggnad uppfördes under början av 1900-talet på samma plats
som föregående teater, men med något större tomt. Årtiondena direkt innan och
direkt efter sekelskiftet 1800/1900 var en period då ett flertal städer i Sverige lät
uppföra nya teaterbyggnader. En bidragande orsak till detta var att teaterbränder
förekommit runt om i Europa och Nordamerika med stort antal döda som följd. De
gamla träteatrarna med bristande brandsäkerhet och begränsade
utrymningsmöjligheter klassades som rena dödsfällor.
En av de mer betydande arkitekterna för det svenska teaterbyggandet var arkitekten
Axel Anderberg. Han ritade ett stort antal av sekelskiftets teatrar, bland annat Operan
och Oscarsteatern i Stockholm, Teatern i Karlstad, Kristianstad, Linköping och
Norrköping.
SKYDDSBESTÄMMELSER
– Byggnadsminne 1990-12-07
– RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
Bild ovan: Norrköpings teater.
24 (35) www.niras.se
W6-HUSET, KV. RENSTRÖMMEN 7
Korta fakta
Uppförd: 1760
Byggmästare: J. F. Fehmer.
Ritningsnummer fasad: -
Byggnadsbeskrivning: Byggnad i två våningar
med spritputsad fasad och slätputsade detaljer
såsom fönsteromfattningar, hörnkedjor, gördel-
och takgesims. Taket är brutet med avvalmade
gavelspetsar och tegeltäckning. Taket har även ett
flertal takkupor av olika utseende och ursprung.
Funktion vid uppförande: Sannolikt bostadshus.
Funktion idag: Lägenheter.
Övrigt
Byggnaden har haft olika namn genom åren.
Gripenwaldtska huset efter överstelöjtnant Jan
Gripenwaldt som ägde huset under tidigt 1800-tal. Idag kallas byggnaden för W6-
huset vilket kommer av att byggnaden från och med 1861 användes som Ordenshus
för Ordenssällskapet W6 i Norrköping.
Ursprungligen fanns en stor trädgård till byggnaden med lusthus och gårdsbyggnader.
Trädgårdsanläggningen sträckte sig ända fram till Slottsgatan. I trädgården fanns
under en period en servering och tivoli.
Byggnadskroppen har genomgått ett antal förändringar under århundradena för
anpassning till diverse olika funktioner, bland annat har byggnaden inrymt biograf
Stjärnan, Norrköpings första biograf. 1921 inreddes lägenheter i byggnaden efter
ritningar av arkitekt Werner Northun. Vid detta tillfälle togs takkupor upp och
putsdekoren förenklades.
SKYDDSBESTÄMMELSER
– Byggnadsminne 1995-05-15 enligt
Länsstyrelsens beslut med Dnr 221-314/95
– RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
Bild ovan: W6-huset.
25 (35) www.niras.se
SKYDDSBESTÄMMELSER
RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
Bild ovan: Byggnaden Druvan.
ÖVRIG KULTURHISTORISK BEBYGGELSE
DRUVAN, KV. MÄSSINGEN
Korta fakta
Uppförd: 1927-29
Arkitekt: Kjell Westin.
Ritningsnummer fasad: 1205391
Byggnadsbeskrivning: U-formad byggnadskropp i
två våningar med putsad fasad med dekorativa
inslag av 1920-tals klassicism så som
reliefdekorerade tempelgavlar mot gatan.
Funktion vid uppförande: Restaurang och
systembolagsbutik samt bostäder.
Funktion idag: Folktandvård.
Övrigt
Druvan uppfördes på en plats med lång
krogtradition. Föregångaren var ett ökänt kroghak, Bror Nyter även kallat Skuljons.
Ursprungligen var den nya byggnaden avsedd för restaurang, butik och bostäder.
Restaurangen, som invigdes 1929, är det som gjort byggnaden mest känd. Den var
indelad i en finare, så kallad Klass II - matsal eller festvåning, en trappa upp. I denna
lokal var väggarna dekorerade med målningar av konstnären Einar Forseth. I
nedervåningen fanns en Klass III - restaurang med enklare utbud. På denna våning var
väggarna dekorerade av konstnär Yngve Lundström. Granne till restaurang Druvan låg
en systembolagsbutik.
1938 köptes Druvan av Ösara, senare Sara-restaurangerna. 1955 avvecklades
motbokssystemet i Sverige och Druvan behövde förnyas. Tredjeklassrestaurangen
döptes om till Galejan och förvandlades till en ”Bierstube”. Efter detta följde ett
försök med ändrat inredningstema ”High Chaparall”. Restaurangverksamheten slog
igen på nyårsafton 1978. Därefter stod byggnaden tom och förföll under lång tid.
Först 14 oktober 2004 var byggnaden renoverad och klar för invigning med ny
verksamhet. Folktandvården finns i dag i lokalerna.
26 (35) www.niras.se
F D RIKSBANKSHUSET, KV. RENSTRÖMMEN 7
Korta fakta
Uppförd: 1914
Arkitekt: Werner Bodin, en ofta anlitad arkitekt av
Kungliga Byggnadsstyrelsen.
Ritningsnummer fasad: 1184277
Byggnadsbeskrivning: Byggnad i tre våningar med
putsad fasad och fasaddetaljer och sockelvåning i
huggen kalksten och granit. Fasaden mot
Drottninggatan har kalkstenspilastrar i
kolossalordning och en frontespis med
Riksbanksvapnet. Taket är ett sadeltak med
plåttäckning och små runda takfönster.
Funktion vid uppförande: Riksbankens hus
Funktion idag: Östgöta Enskilda Bank
Övrigt
På tomten låg tidigare ett stort ullmagasin från 1830-talet, vilket hade byggts om och
anpassats för verksamhet som postkontor och telegrafstation. Det gamla
ullmagasinet var i bruk fram till 1914 då byggnaden revs för att ge plats för det nya
Riksbankshuset.
Efter Riksbanken övertog Postverket fastigheten. Sedan början av 2000-talet är
bankverksamhet åter inrymd i fastigheten i form av Östgöta Enskilda Bank.
SKYDDSBESTÄMMELSER
RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs. högsta
värde.
Bild ovan: F.d. Riksbankshuset.
27 (35) www.niras.se
F D STORA HOTELLET, KV. VETT OCH VAPEN
Korta fakta
Uppförd: 1854-57
Arkitekt: Karl Theodor Malm
Ritningsnummer fasad: -
Byggnadsbeskrivning: Byggnaden i tre våningar
med slätputsade fasader och listverk så som
fönsteromfattningar, gesimser, pilastrar.
Bottenvåningen är rusticerad och
mellanvåningen har ristade kvadrar. Taket är ett
valmat sadeltak med plåttäckning.
Funktion vid uppförande: Hotell med 26 rum,
biljardrum, sal, café och kök.
Funktion idag: TV 4
Övrigt
På samma tomt uppfördes en stallbyggnad samtidigt med hotellet. Byggnaderna är
uppförda på en rektangulär plan i en våning med ett högre mittparti i två våningar.
Taket är ett sadeltak med tegeltäckning på de lägre sidopartierna och plåttäckning på
den tvärställda högdelens sadeltak.
Den södra flygeln uppfördes med stallplatser för
åtta hästar, bod samt ovanliggande foderskulle.
Norra flygeln uppfördes med vagnshus, bod samt
ovanliggande foderskulle. I mittpartiet fanns brygg-
och bagarstuga samt drängrum i bottenvåning och
tre bostadsrum en trappa upp.
SKYDDSBESTÄMMELSER
RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
Bild ovan: F.d. Stora hotellet.
28 (35) www.niras.se
PIHLSKA SKOLAN, KV LAMMET
Korta fakta
Uppförd: 1902
Arkitekt: Lövgren och Paulsson
Ritningsnummer fasad: -
Byggnadsbeskrivning: Asymmetrisk
byggnadskropp i två våningar samt vindsvåning.
Byggnaden är uppförd i tegel med dekorativa
inslag av formtegel och glaserat tegel. Takfallen
är sadeltak med plåttäckning.
Funktion vid uppförande: Läroverk för flickor.
Funktion idag: Kontorslokal.
Övrigt
Byggnaden uppfördes som ny lokal till
Norrköpings läroverk för flickor. Läroverket hade påbörjat sin verksamhet redan 1880.
Namnet Pihlska skolan har byggnaden fått efter föreståndarinnan Aurore Pihl. Skolan
bedrevs i privat regi fram till och med 1939 då flickskolan kommunaliserades.
SKYDDSBESTÄMMELSER
– Lilla ”q” i detaljplan.
RÖD i kommunens klassificering av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dvs.
högsta värde.
Bild ovan: Pihlska skolan.
29 (35) www.niras.se
SKYDDSBESTÄMMELSER
Skyddad i detaljplan.
PARKER
KARL JOHANS PARK
Korta fakta
Uppförd: 1887
Trädgårdsarkitekt: Oklart
Byggnadsbeskrivning: Parkanläggning i tysk stil likt
Järnvägsparken med gångvägar och gräsytor i
symmetriska mönster och kulissartade yttre
trädgrupper.
Funktion vid uppförande: Park
Funktion idag: Park
Historik
Det område som idag utgörs av Karl Johans park var
tidigare ett torg där det bedrevs försäljning av ull mm.
Genom århundradena har torget haft olika namn.
Mest kända är namnen Nystadstorget och
Saltängstorget. Efter att kungastatyn hade rests på
torget byttes namnet till Karl Johans torg.
På initiativ från bankdirektör John Philipson, tillika
Bild överst: Karl Johns Park.
2010.
Bild ovan: Karl Johans park är
skyddad i detaljplan med lilla
”q”. Detaljplan för del av
NORDANTILL 1:1, (Hotellgatan)
inom Nordantill Norrköping.
Bild vänster: Karl Johans torg
under 1870-talet innan torget
gjordes om till parkanläggning.
Bakom kungastatyn av Karl XIV
Johan skymtar järnvägsparken.
Bildkälla: Norrköpings
stadsmuseum, fotograf: A. E.
Hjertsäll, fotoår: 1870-1880.
30 (35) www.niras.se
stadsfullmäktiges ordförande, byggdes torget om till park 1887. Vem som utformat
ritningen till parken är oklart. Den nya parken utformades i tysk stil likt
Järnvägsparken med gångvägar och gräsytor i symmetriska mönster och kulissartade
yttre trädgrupper.
När Oscar Fredriks bro byggdes om breddades Drottninggatan, vilket gav parken
slagsida. Statyn stod efter detta inte längre i mitten och symmetrin försvann. För att
återskapa ett symmetriskt rum gjordes rundeln kring statyn oval och pyramidformade
avenbokar planterades på lika avstånd från statyn.
Parken har mycket av sin originalkaraktär kvar. Statyn omgavs tidigare av ett
gjutjärnsstaket och fyra gasljus-kandelabrar, ritade av Karl Theodor Malm.
Kandelabrarna byttes ut under 1940-talet till raka stolpar med runda lampkupor.
Nyproducerade kopior återmonterades dock till Norrköpings 600-årsjubileum11.
Samarien
På utrymmet mellan Karl Johans park och Strömmen fanns två vattenpumpar för
hämtning av vatten. År 1888 utformades även detta område så att det fick mer av
11
Landskap och parker i Norrköping
Bild ovan: Norrköping 1904. Karl Johans torg har formats om till en förlängning av Järnvägsparken.
Notera även den anlagda parken mellan Stationsbyggnaden och Pihlska skolan samt
parkanläggningen öster om stationsbyggnaden.
31 (35) www.niras.se
parkkaraktär. I och med detta började platsen kallas Samarien. När Oscar Fredriks bro
byggdes om 1980 smalnades även Bråddgatan, vilket gjorde att Samarien blev större
till ytan. Vid detta tillfälle återfördes även här den äldre belysningen. År 2007
ändrades hela parken med nya murar, parksofforna lyftes till en central gradängdel
och övriga ytor gräsbesåddes.
Bild vänster: Stadskartan från 1964 visar Drottninggatan
efter breddnings med förändrade symmetri i parken som
påföljd. Bild nedan: Den senast tillkomna parkdelen
Samarien med sin nya utformning från 2007. Bild underst:
Karl Johans park under tidigt 1900-tal. På denna bild syns
den äldsta utformningen av parkdelen Samarien.
Bildkälla: Norrköpings Stadsmuseum. Fotograf: Okänd.
Fotoår: Okänt. Bilden är beskuren.
32 (35) www.niras.se
Bild ovan: F.d. Järnvägsparken hösten 2010.
JÄRNVÄGSPARKEN
Korta fakta
Uppförd: 1855, 1867
Trädgårdsarkitekt: Knut Forssberg, N J Eriksson.
Byggnadsbeskrivning: En parkanläggning i nära
samverkan med den monumentala
stationsbyggnaden, mönsterlagd utifrån
stationsbyggnadens mittaxel.
Funktion vid uppförande: Stadspark.
Funktion idag: F.d. Järnvägspark.
Historik
Parkanläggningen norr om Karl Johans torg anlades samtidigt som den första sträckan
av Norra promenaden 1855. Ansvarig för formgivningen, även av denna anläggning,
var trädgårdsarkitekten och direktören för Kongl. Majestäts slottsträdgårdar Knut
Forssberg.
Den nya parken var avgränsad mot Slottsgatan med ett gjutjärnsstaket och grindar.
Staketet var formgivet av C. T. Malm. Parken invigdes 1860 och har haft olika namn
sedan dess: Stadsträdgården, Stadsparken, Oscarsparken, Oskuldsparken,
Mittenparken, Järnvägsparken och senast Karl Johans Park12.
När järnvägsstationen invigdes 1867, stramades formspråket i parken upp för att
passa arkitekt A. W. Edelswärds ideal. Edelsvärd var noga med hur hans
stationsbyggnader anslöt till de städer de placerades i och han ansåg att det var
mycket viktigt att resenärerna möttes av en vacker park, samt att parkens vegetation
och träd skulle skydda städernas bebyggelse från ånglokens rök och gnistor.
Uppgiften att omforma den befintliga parken till ”järnvägspark” föll på
trädgårdsdirektören N J Eriksson vid Haga Kongl. Lustslott.
Resultatet blev en parkanläggning i nära samverkan med den monumentala
stationsbyggnaden. Parken var mönsterlagd utifrån stationsbyggnadens mittaxel,
vilken förlängdes i och med anläggandet av Karl Johansparken 1887.
12
Landskap och parker i Norrköping
33 (35) www.niras.se
Järnvägsparken i Norrköping anses vara en av Sveriges bäst bevarade parker från
denna tid.
Bild ovan: Norrköping 1879. Järnvägsparkens utformning med den uppstramade formen samt
Svea- och Götaparken. Bild nedan vänster: Planteringar i Järnvägsparken 2010 med
stationsbyggnaden i bakgrunden. Bild nedan höger: Järnvägsparkens fontän 2010.
34 (35) www.niras.se
Bild ovan vänster: Sveaparken 2010. Bild ovan höger: Götaparken 2010.
Svea- och Götaparkerna
Korta fakta
Uppförd: 1874
Trädgårdsarkitekt: N J Eriksson.
Byggnadsbeskrivning: -
Funktion vid uppförande: Parkanläggning liknande Järnvägsparken och Karl Johans
park.
Funktion idag: Sveaparken har mer karaktär av ett torg medan Götaparken fått ny
gestaltning under sent 1900-tal.
Historik
På vardera sidan om järnvägsparken låg de så kallade ”Ängsplanerna”. År 1874
beslutades att ängsplanerna skulle planteras. Götaparken var belägen väster om
Järnvägsparken och Sveaparken öster därom. Stadsfullmäktige beslutade att
trädgårdsdirektör N J Eriksson skulle få uppdraget att gestalta de nya parkerna med
liknande läggningar som de i Järnvägsparken och Karl Johans park. Dessa båda
områden kallades senare för Svea- och Götaparkerna och har genomgått ett flertal
förändringsfaser under 1900-talet.
Sveaparken rymde under en period en busstation vilket innebar att resterande
parkyta omvandlades till torg med blomsterrabatter. Götaparken omstrukturerades i
35 (35) www.niras.se
samband med utbyggnaden av Folkets hus. I samband med detta restes glasobelisken
Prisma 1967. År 1990 omformades planteringarna. Trädgårdsarkitekt Anders
Johansson, White arkitekter skapade en nygammal park med vågformade
blomsterrabatter. Parken har på senare tid fått namnet Olof Palmes plats13.
13
Landskap och parker i Norrköping