Bedömning för lärande

Andreia Balan

2012

Dagens föreläsning

• 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas

prestationer

• 2. Bedömning för lärande

• 3. En fallstudie i matematik

Finns det andra faktorer som är viktigare?

Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och

social bakgrund.

Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen?

Rangordna följande faktorer

• Individualisering

• Frekventa prov

• Socioekonomiskt status

• Lärarens tydlighet

• Utmanande mål

• Öppna vs. traditionella klasser

• Klasstorlek

Från Hattie (2009): Visible learning

Rangordna följande faktorer

• Lärarens tydlighet 0.75

• Utmanande mål 0.66

• Socioekonomiskt status 0.57

• Frekventa prov 0.34

• Klasstorlek 0.21

• Individualisering 0.20

• Öppna vs. traditionella klasser 0.00

Från Hattie (2009): Visible learning

Effekter

REVERSE

ZONE OF

DESIRED

EFFECTS

0

0,15

0,40

Från Hattie (2009): Visible learning

Nivågruppering = 0,12

REVERSE

ZONE OF

DESIRED

EFFECTS

0

0,15

0,40

0,12

VILKA EFFEKTER GER NIVÅGRUPPERING?

Från Hattie (2009): Visible learning

Lärarens förväntningar = 0,43

REVERSE

ZONE OF

DESIRED

EFFECTS

0

0,15

0,40 0,43

VILKA EFFEKTER GER LÄXOR?

Från Hattie (2009): Visible learning

… och vinnarna Rank Faktor Antal studier Effekt

1 Självbedömning 209 1.44

2 Klassrumsbeteenden 160 0.80

3 Undervisningens kvalitet 141 0.77

4 Ömsesidig undervisning 38 0.74

5 Tidigare prestationer 3387 0.73

6 Relationen lärare-elev 229 0.72

7 Feedback 1276 0.72

8 Formativ bedömning till lärarna 21 0.70

9 Kreativitetshöjande program 658 0.70

10 Metakognitiva strategier 43 0.69

Från Hattie (2009): Visible learning

VILKA EFFEKTER GER FORMATIV

BEDÖMNING?

REVERSE

Formativ bedömning = 0,4 – 0,7

ZONE OF

DESIRED

EFFECTS

REVERSE

0,70

ZONE OF

DESIRED

EFFECTS

Bedömning för lärande Vart eleven är på

väg

Var eleven befinner

sig nu

Hur eleven kommer

vidare

Lärare

Elevens

kamrater

Elev

(Wiliam & Thompson, 2007)

Förtydliga och förstå mål och kriterier

Organisera

aktiviteter som

visar var eleverna

befinner sig i

lärandeprocessen

Ge nyancerad och

framåtriktad

respons

Aktivera eleverna som resurser för varandra

Aktivera eleverna som ägare av den egna

lärandeprocessen

Beakta elevernas syn på och föreställningar om skola, undervisning och skolarbete

Strategi 1 - förtydliga mål och

kriterier

• Grundtanke:

att skapa en gemensam referensram och ett

gemensamt språk

att göra tydligt skillnaden i kvalitéer

• Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens

grundtankar och struktur

Strategi 1 - förtydliga mål och

kriterier Tekniker

• Förklara mål och kriterier i början av varje moment

• Ge konkreta exempel

• Formulera mål i handling

• Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med

eleverna

• Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen

av sina egna prov/bedömningsinstrument

• Skapa bedömningsmatriser

Bedömningsmatriser

• Effekter

1. Ökar transparensen (mål och kriterier blir tydligare)

2. Underlättar feedback

3. Underlättar självbedömning

4. Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare

och elever

5. Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för

elever

men…

Förutsättningar

• Praktisera användningen

• Engagera eleverna i matriskonstruktionen

• Avsätta tid

• Integrera i undervisningen

• Kombinera med andra formativa verktyg

Relationen mål - resultat

• Utmanande mål ger mer effekt på elevprestationer

än ”gör ditt bästa”

Effekt 0.66

• Utmanande mål är viktigare än elevernas

engagemang (undantag elever med

specialundervisning)

Effekt 0.41

Motivation: orsak eller effekt?

competence

challenge

Flow

apathy boredom

relaxation

arousal

anxiety

worry control

high

low

low high

(Csikszentmihalyi, 1990)

Strategi 2 –skapa situationer som gör lärandet synligt

• Grundtanke:

att stimulera elevers lärande

att få syn på mångfalden i elevers tänkande

att förse läraren med information i syfte att förändra

sin undervisning eller få stöd för det som redan görs

• Har ett nära samband till klassrumskultur och

ämnesdidaktik

Strategi 2 –skapa situationer som gör lärandet synligt

Tekniker

• Problemlösning effekt 0.61

• Utmanande uppgifter

• Rika uppgifter

• Diskussioner i klassrummet effekt 0.46 o Nyckel frågor

• Alla ska svara på

• Lätt att samla in och bedöma

o Öppna frågor

• Stimulerar kreativa tänkandet

• Ger information till läraren

Övningar som gör lärandet synligt

Vilket tal är minst? a) 1

6, b)

2

3, c)

1

3, d)

1

2.

Rätt svar 88%

Vilket tal är störst?

Rätt svar 46%; 39% valde (b)

a) 4

5, b)

3

4, c)

5

8, d)

7

10.

[Vinner, PME conference, Lahti, Finland, 1997]

Rita en triangel uppochner

B C D A

I vilka av dessa figurer är en ¼ del av arean

skuggad?

Strategi 3- Feedback

• Grundtanke:

att stimulera reflektion

att ge information om lärandeprocessen och

undervisningens effekter

• Elevernas uppfattningar påverkar deras sätt att

reagera på feedback

Formativ feedback

• Ofta förekommande feedback behöver inte vara formativ

• Feedback som leder till förbättring behöver inte vara formativ

• Feedback är formativ om de används för att göra förbättringar

• Feedback är formativ om den innehåller anvisningar för kommande handlingar

Feedback

uppgiftsnivå

processnivå

metakgnitivnivå

individnivå

Vart är jag på väg? – mål

Var befinner jag mig i

förhållande till målet?

Hur går jag vidare?

Feedback på olika nivåer • Uppgiftsnivå t.ex. faktafel – effekt 0.43

• Processnivå t.ex. hur kan jag ändra strategi inför nästa uppgift– effekt

0.53

• Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får –

förbättrar självbedömningsförmågan, skapar intern feedback

• Personlig nivå t.ex. beröm vs ingen beröm- effekt 0.09-0.34

Olika typer av feedback • Svag feedback 0.16

o Poäng

• Feedback 0.23 o + korrekt svar eller tydliga mål

• Svag formativ bedömning 0.30 o + förklaring

• Medel formativ bedömning 0.33 o + indikation på förbättring

• Stark formativ bedömning 0.51 o + förslag på åtgärder som kan minka gapet

Nyquist, 2003

(Butler, 1988)

Vad händer när elever får både poäng och kommentarer?

A. Vinst: 30%; Attityd: alla positiva B. Vinst: 30%; Attityd: höga poäng positiva, låga poäng negativa C. Vinst: 0%; Attityd: alla positiva D. Vinst: 0%; Attityd: höga poäng positiva, låga poäng negativa E. Något annat

Prestation Attityd

Poäng ingen vinst Höga poäng : positiv

Låga poäng: negativ

Kommentarer 30% vinst Hög presterande :

positiv

Låg presterande:

positiv

Strategi 4 – eleverna som resurser för varandra

• Grundtanke:

att stödja elevers lärande genom kollaborativ lärande

• Sociala och kognitiva aspekter

• Tekniker:

Ömsesidig undervisning

Kamratbedömning (en till en eller grupp till grupp)

Kamratfeedback

Strategi 4 – eleverna som resurser för varandra

• Effekter av kamratfeedback

1. Underlättar för elever att ha en aktiv roll

2. Är direkt och individualiserad

3. Hjälper elever att vara objektiva i förhållande till

bedömningskriterierna

4. Synliggör andra strategier och sätt att tänka

5. Hjälper eleverna att få insikt i

bedömningsprocessen

6. Utvidgar lärandeprocessen till en gemensam

domän

(Nicol & MacFarlane-Dick, 2006; Topping, 2009)

Kamratfeedback

• Att konstruera feedback är kanske mer värdefull än

att få feedback

• Genom att lära sig söka, hantera och agera på

kamratfeedback blir elever bättre på att hantera

lärarfeedback

(Nicol, 2010)

Vad ska kamratfeedback innehålla? • Vilket är mest effektivt av:

omformuleringar

förslag

motivering

lämplighet

specificering

(Gielen et al., 2010)

Olika typer av feedback

• En expert (E) enkla ändringar

• En kamrat (EK) 3 gånger mindre generella kommentarer än FK

• Flera kamrater (FK) effekt 1.23

komplexa ändringar

(Cho & MacArthur, 2007, 2010)

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen

• Grundtanke:

att stödja lärandeprocessen genom ökad

metakognition

• Tekniker:

Självbedömning

Sambedömning (lärare och elever tillsammans)

Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

Strategi 5 – eleverna som ägare av lärandeprocessen

• Effekter av självbedömning

1. Ökat självförtroende

2. Ökad medvetenhet om olika kvalitéer

3. Utveckling av strategier för lärande

4. Djupare inlärning

5. Ökad meningsfulhet

(Topping, 2003, Dochy et al., 1999)

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen

Prestationer

Självuppfattning om ens förmåga

Mål Ansträngning Känslomässig attityd

Självbedömning

Själv-observation Själv-analys Själv-reaktion

Självbedömning

• Självbedömning är en förmåga som är

kontextberoende

• Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till

nya områden.

• Kamratbedömning och sambedömning kan

användas för att träna förmåga till självbedömning

Vad handlar denna studie om?

Implementeringen av de senaste

forskningsresultaten inom fältet formativ bedömning

och matematikdidaktik.

Metod

• Studien genomfördes som en kvasistudie med för-

och efter-test, interventionsgrupp (21 elever) och

kontrollgrupp (24 elever).

• Eleverna gick första året på gymnasiet och läste

kursen Matematik A och B.

• Studien pågick under två ternminer.

Interventionens särdrag • En ökad transparensen genom göra kriterier tydliga för eleverna.

Interventionens särdrag

• Ersättning av poäng med minimatriser

Resultatsammanställning

Namn Kriterier Gr uppg Akilles Linjär funk

Max Akilles

Gr uppg Broar Funk

Max Broar Andra

Prov 1 Algebra Andra

gr funk

Max Prov 1

Prov 2 Geo Sann

Max Prov

2

Lösa G1 1 1 1 1 7 7 8 8 problem V1 1 1 1 1 6 6 6 8 V5 0 1 1 1 3 3 4 5 M1 0 1 0 1 1 1 2 4 Resonera G2 1 1 1 1 7 7 8 8 V2 1 1 1 1 6 7 6 8 M3 1 1 0 0 2 3 2 4

Redovisa G3 1 1 1 1 7 7 8 8 V4 0 1 1 1 5 7 7 8 M1 0 1 0 1 1 1 2 4 Tolka G4 1 1 1 1 7 7 8 8 V3 1 1 0 1 6 7 6 8 M2 1 1 0 0 2 3 1 2 M4 0 0 0 0 2 3 0 1

Namn: Läxtest

Algebra

Prov 1

Algebra

Prov 2

Funktioner

Prov 3

Geometri

Prov 4

Statistik

Betyg

9 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G G

Då

Nu

Interventiones särdarag

Gruppuppgift

Introduktion

Grupperna arbetar med uppgiften

Kamratbedömning

Par av grupper bedömer varandra

med hjälp av matrisen

Grupperna får muntlig feedback

från varandra

Sambedömning

Helklassdiskussion

Läraren ger feedback till varje

grupp

• Kamratbedömning i grupp samt sambedömning

Exempel

Data insamling

A Enkät B Problemlösningsuppgifter C Intervjuer D Nationellt prov

Vad säger läraren i studien • Att arbeta på detta nya sätt tycker jag har varit

väldigt stimulerande och lärorikt

• det har till viss del ökat arbetsbelastningen men jag

tycker att vinsten i arbetssättet väger upp den tid

det tar.

• Det har varit nyttigt och man har fått en annan syn

på både undervisningen och på hur man kan göra

matematiken stimulerande för eleverna.

• …och jag känner att jag har en annan koll på hur

eleverna verkligen tänker.

Vad säger eleverna i studien • Det har hjälpt, vad jag ska tänka på, vad jag

gör när jag löser uppgifter.

• Det är lättare att se de olika stegen i en uppgift.

• Maten har blivit svårare och roligare. Det är svårare för jag är inte van vid denna sort att

lära in. Men jag lär mig mycket mer. Och när

jag förstår någonting då blir det roligare. För om jag sitter där och vet ingenting då blir det

tråkigt. Det har varit svårare men det blir lättare

och så roligare.

Resultat • Förbättrade prestationer i problemlösning

- tolka ett problem och använda lämpliga

matematiska metoder

- matematiska resonemang

- presentera en matematisk lösning och använda

ett matematiskt språk

• Störst förbättring visade elever med låga resultat

Kamratbedömning + matris = 1,43

REVERSE

ZONE OF

DESIRED

EFFECTS

0

0,15

0,40

1,43

VILKA EFFEKTER GER KAMRATFEEDBACK?

”Zone of extreme effects”

Resultat

• Förändring i elevernas matematikrelaterade

föreställningar, i riktning mot mer produktiva

föreställningar som stödjer lärande i matematik.

- om vad matematisk förståelse är

- om vad det innebär att arbeta

matematiskt

- om nyttan av matematik kunskaper

Från Hattie (2009): Visible learning