Befolkningsgeografi - Capensis div/PDF Ge 1/Ge 1 Befolkningsgeografi.… · Befolkningsgeografi (demografi) handlar bl.a. om var människor bor, vilka miljöer de bor i, varför de

33Befolkningsgeografi

Befolkningsgeografi

500 f.Kr 0 2000195019001500 2050

1 miljard

2 miljarder

9 miljarder

8 miljarder

7 miljarder

4 miljarder

5 miljarder

3 miljarder

6 miljarder

BEFOLKNINGSUTVECKLING- HISTORIA OCH PROGNOS

Befolkningsgeografi (demografi) handlar bl.a. om var människor bor, vilka miljöer de bor i, varför de bor där, varför de flyttar samt vilken ålders- och könssamman-sättning en geografiskt avgränsad grupp människor har.

Kapitlet tar i tur och ordning upp den framtida be-folkningsökningen med tillhörande resursbrist och vilka krav vi ställer på vår boendemiljö. Efter det följer de grundläggande demografiska begreppen födelse- och dödstal, migration, befolkningsförändring och be-folkningspyramid.

På nästföljande sidor behandlas de stora utmaningar-na med en kraftigt åldrande befolkning, HIV och höga födelsetal i resurssvaga regioner. Det viktiga könsper-spektivet finns på sidorna om genusgeografi. Kapitlet avslutas med en beskrivning av Sveriges befolknings-geografi.

Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolknings-ökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en för-dubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora befolknings utveckling man r äknade med för 40 år se-dan har inte blivit så dramatisk som man då trodde. FN har nyligen sänkt sin prognos från 9,3 till 8,9 miljarder till år 2050. Folköknings takten av stannar på grund av att de fattiga länderna i Latinamerika och Asien har sänkt sina födelsetal snabbare än beräknat. Det som också påverkar prognosen är AIDS. Dödsfallen i sjuk-domen kommer under 2000-talets första halvsekel att skörda 280 miljoner människoliv.

Hotet från en s tundande befolkningsexplosion är idag nedtonat, även om vissa länder som t.ex. Nigeria förutspås stora problem. Nästan all befolkningsök-ning, ca tre miljarder i världen de närmaste 100 åren, k ommer att ske i de mindre utvecklade ländernas stä-der. U tmaningen för framtiden är att de resurser som finns ska fördelas rättvist mellan världens invånare.Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

34 Befolkningsgeografi

1950 1990198019701960 2010 2040203020202000

2,0

1,0

BEFOLKNINGSTILLVÄXT I VÄRLDEN%

Vid sekelskiftet år 2000 fanns det sex m iljarder männis-kor på jorden. Under hösten år 2011 passerade världens be folkning sju miljarder. Om alla jordens männi skor

fick en halv kvadratme-ter var skulle de r ymmas på Gotland! I augusti år 2007 passerade Sverige nio miljonersstrecket. Av alla världens invånare är 99,85 % inte svenskar.

Den stora livsmedels-kollapsen i Kina åren 1960 - 61, med höga dödstal och halverat barna födande i landet, syns tydligt som ett hack i världens befolknings-ökning. De sjunkande dödstalen i världen gjorde att den årliga befolknings til lväxten

nådde drygt två procent under 1 960-talet. De snabbt minskade födelsetalen efter år 1970 berodde på en allmän ekonomisk utveckling i världens länder, vilket ledde till senare giftermål och födelse kontroll.

En v iktig demografisk trend är att medellivslängden i v ärlden ökar, inte bara i de rika, utan även i många av de fattigare länderna. I långtidsprognoser k ommer v ärldens befolkning att kulminera på tio miljarder männi skor år 2100. Efter det kommer antalet att m inska. En förutsäg else så långt fram i tiden är dock osäker eftersom det är svårt att bedöma alla faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen.

1970 2010 20501. Kina 820 Kina 1 300 Indien 1 8002. Indien 554 Indien 1 200 Kina 1 4003. USA 205 USA 310 USA 4004. Ryssland 130 Indonesien 243 Indonesien 3005. Indonesien 122 Brasilien 201 Pakistan 3006. Japan 104 Pakistan 180 Bangladesh 3007. Brasilien 97 Bangladesh 160 Etiopien 3008. Tyskland 78 Nigeria 152 Nigeria 2509. Bangladesh 67 Ryssland 139 Brasilien 250

10. Pakistan 66 Japan 127 Kongo (Kinshasa) 200

De tio folkrikaste länderna. De tio folkrikaste länderna angivna i 40-årsintervall: år 1970 och år 2010 samt en befolknings prognos för år 2050. Antalet är angivet i miljoner.

Födelsetalen i världen sjunker, men världens befolkning ökar ändå årligen med nästan 100 miljoner eftersom medellivsläng-den samtidigt ökar.

Äldre indisk kvinna. Indien kommer att passera Kina som det folkrikaste landet i världen ungefär år 2025.

Befolkningsprognoser


Boendemiljö är en samlad beskrivning av alla de f ysiska, kulturella och sociala faktorer som be stämmer kvalite-ten på boendet. Några exempel på de här fak torerna är: kommunikationer, sanitära möjligheter, buller, skol-tillgång, markägoförhållanden och krimi nalitet.

Den första bofasta befolkningen i världen hade jord-bruk som huvudsaklig försörjning. Deras viktigaste miljökrav var:

◊ tillgång till vatten,

◊ ett lämpligt klimat och

◊ bördig jord som ofta finns i anslutning till flodernas slätter och dalar.

En stor del av världens befolkning, t.ex. i Kina, Indien och Bangladesh, bor och livnär sig även idag i en sådan miljö.

I samband med den industriella revolutionen kom f aktorer som handelsplatser, närhet till råvaror och till-gång till energi att spela en allt större roll för var någon-stans m änniskor kunde bo och försörja sig.

Invånare i den rikare delen av världen kan friare välja bostadsort och boendemiljö, e ftersom trans-porter och kommunikationer är välutvecklade. Det är lätt att arbets pendla, skicka varor i inarbetade distri-butionssystem och överföra digital information i stora mängder.

Villabebyggelse i Lake Norman, North Carolina, USA. De ca 400 m2 stora enfamiljshusen ligger intill den konstgjorda sjön Lake Norman. Några familjer har egen helikopter med landningsplatta på tomten. Villaområdet omges av ett tre meter högt stängsel. Vid infarten finns bemanning året runt. Familjerna har vaktmästare och barnflickor anställda. När barnen hämtas utanför skolans inhäg-nade område måste barnflickorna identifiera sig för att få med barnen hem igen.

By i Afghanistan. Människorna i de afghanska bergs byarna försörjer sig på enkelt jordbruk och boskapsskötsel.

Boendemiljöer


Överbefolkning kan tolkas olika beroende på vilken utgångspunkt man har. Det går att utskilja två huvud-linjer i definitionen av begreppet:

◊ Överbefolkning är när ett land eller en region inte kan ge människorna där rimliga levnads-förhållanden. Om människorna far illa eller rent av dör i armod är området överbefolkat.

◊ Överbefolkning är när den fysiska miljön försämras av mänskliga aktiviteter. En felaktig bevattning kan exempelvis orsaka en försalt-ning av jordbruksmarken som på sikt minskar livsmedelsproduk tionen.

Inom Sveriges gränser har vi en stor biologiskt pro-duktiv yta per person. Med det perspektivet kan ett högt resurs uttag moti veras eftersom det inte påverkar naturmiljön. Det går dock inte att isolera Sverige från om världen, vare sig i tanken eller i praktiken, när över-befolkning och miljö påverkan diskuteras. Handeln i världen fl yttar e kologiska e ffekter utanför nationsgrän-serna, vilket innebär att vår konsumtion ger avtryck i andra delar av världen. Är ett område överbefolkat om den bästa odlings jorden i en region används till bomulls odling för produktion av billiga kläder till oss sam tidigt som människorna s välter där?

I det här avsnittet diskuteras överbefolkning främst ur ett livsmedelsperspektiv. Ett område kan t.ex. f örsörja 200 invånare per km2 med livsmedel medan ett a nnat bara kan försörja tio invånare. När det saknas utpräglad h andel i o mrådet blir livsmedelstillgången den viktig-aste f aktorn som be stämmer graden av över befolkning.

Malthus och BoserupMalthus var en brittisk ekonom vid sekelskiftet år 1800. Hans teori var att folkmängden inte kunde över-skrida resurstaket i ett område. För regioner och länder med litet handelsutbyte har teorin fort farande relevans. Malthus menade år 1798 att födelsekontroll var av största vikt eftersom mattillgången var be gränsad. Bo-serup, dansk ekonom under 1900-talet, hävdade i mot-sats till Malthus att resurstaket kunde höjas genom mer arbete och en förbättrad teknik.

När Malthus lade fram sina teorier för 200 år s edan kunde han inte f örutse de billiga transporterna, handelns betydelse och jordbruksteknikens utveckling när han resonerade kring resurs taket. Malthus teori stämmer om det inte går att utveckla tekniker eller om energin inte räcker. Vi måste förlita oss på vad vår egen jord kan ge oss. Det är m iljöns bärkraft på jorden som kommer att sätta g ränserna.

Överbefolkning och resurser

Tät bebyggelse på Shanghais bakgator, Kina.


Ökad befolkning

Ökad efterfrågan på mat

BoserupFortsatt folkökning

Mindre matper person

Överutnyttjadenaturresurser

Malthus

Förbättrad jordbruksteknik

Svält och krig begränsarbefolkningstillväxten

Befolkningstillväxtenavmattas

MALTHUS OCH BOSERUP

Boserup menade att jordbruket kunde intensifieras för att försörja en ökande befolkning. Ett sentida exem-pel är de försök som har gjorts med “microdosing”, en gödslingsteknik. Tekniken har fördubblat skördarna för deltagande jordbruk i västra Afrika - en region med ett stort livsmedelsunderskott.

Det svälter en miljard människor i världen Å andra sidan har svälten minskat från 35 % år 1970 till dagens 15 %. Det produceras tillräckligt med mat för alla i världen just nu, men fördelningen av livsmedel är skev. Vi använder också våra högkvalitativa livsmedel till drivmedel, t.ex. etanol i Sverige, och till djurfoder när vi föder upp grisar med importerade sojabönor. Hur många m änniskor jorden kan försörja med livsmedel i framtiden är svårt att f örutse. Vi kan med en förbät-

trad teknik höja jord brukets a vkastning, men bara till en viss nivå.

Hur många människor jorden kan försörja utan att belasta kommande generationers resursuttag är svårt att bedöma. Ser man till jordens eko system som hel-het, med uttag av spannmål, timmer, fisk och sötvatten med mera, överbelastas ekosystemen idag med 25 %. Om ett hållbart uttag av resurser från ekosystemen får b estämma resurstaket, med dagens konsumtions-mönster, är gräns en för överbefolkning 5,3 m iljarder människor. Jorden är, med det perspektivet, redan över-befolkad. Sverige är med liknande resonemang också överbefolkat. Vi gör av med mångfalt mer resurser än vad genomsnittsmedborgaren i världen får förbruka för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande.

Hur många människor kan vi vara på jorden? En för bättrad teknik och en ökad kunskap har gjort att jorden kan försörja allt fler människor. I diagrammet visas hur befolkningsutvecklingen har gått språngvis framåt när ny teknik har införts.

Malthus och Boserup representerar helt olika syn på världens livsmedelsförsörjning.

Spannmålsproduktionen och världens befolkning har dubblerats sedan slutet av 1960-talet. Mängden spannmål per person har legat på ca 300 kg under den här 40-årsperioden. Enligt Bose-rup kan resurstaket höjas med bättre jordbruksteknik.

1000 år 100 år10 000 år100 000 år

10 miljoner

100 miljoner

1 miljard

10 miljarder

Miljöns bärkraft i ett jägar/samlar-samhälle

Miljöns bärkraft i ett enkelt bondesamhälle

RESURSTAKMiljöns bärkraft i ett industrisamhälle

1990198019701960 20102000

400

200

VÄRLDENS SPANNMÅLSPRODUKTION

300

100

Kilo

gram

span

nmål

per p

erso

n oc

h år


Födelsetalet a nger hur många barn som föds per år i relation till landets t otala i nvånarantal. I Sverige föds ca 110 000 barn per år. F ödelsetalet är 12 födda per 1 000 in vånare och år. F ödelsetal under 20 betraktas som låga. De rika länderna har låga födelse tal. I vissa fattiga länder ligger f ödelsetalen över 50 per 1 000 invånare. När f ödelsetalen ligger över 30 betraktas de som höga. En femtedel av världens befolkning bor i länder med höga födelsetal – före trädesvis i Afrika.

Ett annat mått på tillståndet i befolknings utvecklingen är att mäta fruktsamheten. Det demografiska m åttet anger hur många barn varje fertil kvinna, 1 5 - 49 år, får i genomsnitt. En summerad fruktsamhet på 2,15 barn

Födelse- och dödstal

per kvinna räcker för att hålla befolknings mängden i Sverige konstant. I fattigare länder, där många barn dör, behövs högre fruktsamhet för att befolkningen inte ska minska.

Dödstalet mäter hur många som dör varje år per 1 000 in vånare. Västvärlden har dödstal runt 10 per 1 000 in vånare. De fattiga länderna har dödstal över 20 per 1 000 invånare bl.a. beroende på den höga spädbarns-dödligheten.

Den naturliga folkökningen beräknas med formeln:

Naturlig folkökning = Födda - Döda

Spädbarnsdödlighet mäts i hur många barn som inte överlever sin ettårsdag per 1 000 levande födda. Späd-barnsdödligheten i Afrika ligger på ca 100, i Sverige på 2,5. Dödsorsaken för en av sju kvinnor i Niger är komplikationer efter graviditet, förlossning eller abort! I Sverige är motsvarande värde en av 17 400. Varje år dör ungefär en halv miljon kvinnor i världen av sviter från förlossningen.

Nyfödd. Ett nytt liv börjar.

Barn i kåkstad. Jakten på rent vatten är bokstavligen livs-viktig för att överleva i många av världens kåkstäder.


Migration

Migration innebär att människor flyttar. Emigration är utvandring och immigration är samma sak som invand-ring. Idag bor tre procent av världens befolkning i ett annat land än de föddes i.

Det är vanligare att flytta kort än långt. De som fl yttar långt väljer oftast att flytta till en storstad. De som re-dan bor i en storstad flyttar sällan till landsbygden. Idag bor ungefär hälften av världens befolkning i städer. Yn-gre människor fl yttar oftare än äldre.

Formeln för befolkningsförändringar är:

Befolkningsförändring = Födda - Döda + Inflyttade - Utflyttade

Orsaker till migrationDet finns flera olika modeller som försöker förklara o rsakerna till migrationen. Anledningarna till en fl ytt kan vara faktorer som individen inte styr över, t.ex. ar-betsmarknad, transportsystem samt fysisk miljö i all-mänhet. Det kan också vara faktorer som individen kan påverka såsom vänner, utbildning och egna intressen.

Hur långt man planerar att flytta är något som m ånga tar hänsyn till först när de sociala och ekonomiska f aktorerna är beaktade. Det är svårt att i förväg veta hur det ekonomiska ut fallet blir. Om avståndet till den önskade nya platsen är för långt kan flyttlasset ofta gå i riktning mot den önskade boendeorten, men kanske inte riktigt ända fram.

Den tyske geografen E.G. Ravenstein beskrev år 1881 att människor flyttar efter följande mönster:

◊ ju längre en individ flyttar, desto större ort går flytten till,

◊ att flytta korta sträckor är vanligast,

◊ ekonomisk utveckling i landet gör att flytt-ningsvolymen ökar och

◊ flyttningar i en riktning ger en returström av fl yttningar tillbaka, dock inte lika stor.

Ett exempel på återvändare finns bland de iranier som kom till Sverige i samband med den stora flyktingvå-gen åren 1986-1990. Idag har 14 % återvänt till Iran. Ungefär hälften av de som utvandrar från Sverige är utrikes födda.

De engelska uttrycken push och pull, knuffa och dra, b rukar användas för att b eskriva vad som påverkar vår flyttningsiver. Några av push-faktorerna är:

◊ arbetsbrist, bostadsbrist och livsmedelsbrist,

◊ dåliga utbildningsmöjligheter och dåligt kul-turutbud (”fucking-Åmål”-faktorn),

◊ etniskt och/eller socialt utanförskap,

◊ krig,

◊ begränsad yttrandefrihet,

◊ klimatförändringar och

◊ naturkatastrofer.

Det som kan locka, pull-faktorerna, är motsatserna till push-faktorerna. En viktig pull-faktor är kärlek m ellan två människor.

Axel Olssons utvandrarmonument, Karlshamn, Blekinge. Kristina vänder sig om, hon längtar tillbaka till Sverige.


Befolkningspyramiden

Ett vanligt diagram för att åskådliggöra befolkningens fördelning i ålder och kön är befolkningspyra miden. Diagrammet beskriver befolkningens historia och b efolkningsstrukturen just nu. Det går även att göra förutsägelser om framtiden. När diagrammet uppfanns såg ländernas fördelning i diagrammet ut som just pyramider. Pyramidformen återfinns bland de fattiga l änderna, men bland de rika ser diagrammen mer ut som tunnor.

Den demografiska övergångenDen demografiska övergången är ett förlopp där ett lands födelse- och dödstal minskar. När både födelse- och dödstal är låga är den demografiska övergången avslutad.

I den första fasen är födelse- och dödstalen höga. Dödstalen varierar kraftigt beroende på sjukdomar, krig och svält. Det är främst spädbarnsdödligheten som är hög. I den andra fasen är födelsetalen fortfarande höga, men dödstalen minskar. De länder som har övergått till den andra fasen har t.ex. förbättrat livsmedelstillgång-en och de sanitära förhållandena samt infört vaccina-tioner för barn. Den största b efolkningstillväxten sker i övergången m ellan den andra och den tredje fasen. I tredje fasen börjar sedan födelsetalen att min-ska när familjeplane ringen blir allmän. Det innebär

att folkökningstakten avstannar. I den fjärde fasen är födelse talen marginellt högre än dödstalen. I den femte fasen överstiger döds talen födelsetalen, en naturlig folkminskning. En förklaring till det lägre barnafödan-det är att kvinnor gör yrkeskarriär och får barn senare i livet.

Ekonomi och demografisk övergångI fattiga länder är det vanligt att gruppen 15 år och yng re utgör nästan halva befolkningen. När ett land går från högt till lågt barnafödande minskar försörjnings-bördan för den yrkesarbetande befolkningen. Landet kan då satsa större resurser på i nfrastruktur, utbildning, teknik utveckling med mera. Är det geografiska läget gynn samt och samhällsstrukturen fungerande kan den här ”demografiska g åvan” vara avgörande för om landet ska kunna gå in i en period med kraftig ekonomisk utveckling. Befolkningsprognoser går att använda till förut sägelser om regioners ekonomiska tillväxtmöj-ligheter. Den e konomiska utvecklingen som väntar i värld en skulle, med demografisk utgångspunkt, kunna ge västvärlden och Japan god ekonomisk tillväxt fram till år 2020. De ”asiatiska tigrarna” Korea, Singapore och nu även Kina, kommer att ha en fortsatt god utveckling fram till år 2020, men avmattas kraftigt därefter. Syd-asien, Nordafrika, Mellan östern och L atinamerika är områden som successivt kommer att ta en allt större andel av världsekonomin fram till år 2050. Länderna strax söder om Sahara k ommer inte att få någon för-bättring de närmaste åren, men kan efter år 2020 för-bättra sina inkomster.

Prognoser och scenarier rymmer ofta stora mått av osäkerhet. Den demografiska övergången som f örklaringsmodell har använts tidigare, men k ommer kanske inte att gälla de kommande 50 åren. Den e konomiska utvecklingen i världen beror också på hur världshandeln utvecklas och hur en hållbar u tveckling ska kunna skapas. Ekonomisk tillväxt har hittills inne-burit en högre belastning på våra redan nu överutnytt-jade natur resurser.

‰

FAS 1 FAS 5FAS 2 FAS 3 FAS 4

10

40

30

20

DÖDSTAL

FÖDELSETAL

DEN DEMOGRAFISKA ÖVERGÅNGEN

Födelsetal

Dödstal

Naturlig befolknings-ökning

0


Föde

lsetal

Död

stal

Naturli

gfo

lkökn

ing

Fam

iljepla

nerin

g

Socia

l och

ek

onom

isk

statu

s

FAS 4

FAS 3

FAS 2

FAS 5

Högt Högt

Högt

Liten

Liten

MinskandeMinskande

Minskande

Lågt Lågt

Lågt Ökande Negativ

Hög

Medel

Nej

Ja, delvis

Nej

Ja

Ja

Svält, sjukdomar, krig, enkla transportmedel som försvårar handel och hjälpinsatser i svältområden, små städer, förindustriella samhällen, folkvandringar förekommer,Sverige fram till år 1810.

Fattiga länder, AIDS, vaccinationsprogram, förbättrade transportmöjligheter, �yttströmmar till platser med försörjningsmöjlighet, majoriteten bor på landsbygden, Sverige befann sig i fas 2 fram till 1860-70.

Industrialisering, urbanisering, ökad utbildning, minskad emigration, majoriteten är stadsbor, kommunikationer och transporter förbättras, stor/ökande servicenäring, Sverige lämnade fas 3 i början av 1930-talet.

Rika länder, goda livsvillkor, den naturliga folkökningen är låg, stor andel bor i städer, stora �yttströmmar inom och mellan städer, lätt att pendla, telekommunikation, snabba förändringar i näringslivet ställer höga krav på människor, Sverige är i fas 4.

Låga födelsetal och/eller ökande dödstal på grund av en åldrande befolkning. Inget land har varit i fas 5 under någon längre tid.

FAS 1

Tabellen visar sambandet mellan befolkningens åldersstruktur och socio-ekonomisk utveckling. Industrialisering och förbättrade jordbruksmetod-er leder till minskade dödstal och födelsetal. Modellen har traditionellt utgjorts av fyra faser, men numera kan även en femte fas tillfogas.


Östtimor - Fas 1Den första fasen finns inte längre representerad av något land i världen. Ett av de områden som var det sista att lämna den första fasen var Östtimor. Östtimor är ett litet land som år 2000 hade 850 000 invånare. Vid det senaste sekelskiftet var 41 % av befolkningen under 15 år.

Området tillhörde Portugal till år 1975. Före bildan-det av staten Östtimor var det en provins tillhörande Indonesien. Oroligheterna inför självständig heten kul-minerade år 1999. Hela samhällsstrukturen kollapsade och ca 15 % av landets befolkning var på flykt. Minst 80 % av l äkarna flydde i samband med oroligheterna.

Landet har fått omfattande stöd från hjälp-organisationer och FN. Området spås en positiv u tveckling bl.a. tack vare de gas- och oljefyndigheter som finns inom landets gränser.

Nigeria - Fas 2År 2012 har Nigeria enligt prognoserna 158 miljoner invånare, vilket innebär att det är Afrikas folk rikaste land. Drygt 40 % av befolkningen är under 15 år och endast 2,5 % är över 64 år. Medelåldern är 19 år. Fyra miljoner nigerianer är HIV-positiva. Av de 2,2 miljon er som f öddes år 1972 kommer knappt två tredjedelar att vara i livet 40 år senare.

Den summerade fruktsamheten är 5,5 barn per k vinna och födelsetalet är 37 per 1 000. Det ger en naturlig folkökning på 2,4 % per år eller årligen 3,8 miljoner fler niger ianer. 60 % av kvinnorna och 76 % av männen över 15 år kan läsa. Vid 36 % av förlossningarna finns läkare eller barnmorska närvarande. Spädbarnsdödligheten är 99 per 1 000 och under tiden närmast efter förlossning-en dör elva av 1 000 nyblivna mödrar.

Jordbruksproduktionen har inte ökat lika snabbt som befolkningen. Landet som tidigare var en nettoexportör av livsmedel måste nu importera mat.

0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Östtimor 2000

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Nigeria 2012, prognos

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

Hjälpande hand. FN har spelat en ak-tiv roll för att demokratisera Östtimor.


Peru - Fas 3Peru har 28 miljoner invånare. Skillnaden i stand-ard mellan stad och landsbygd är stor. Födelsetal och dödstal har minskat snabbt i Peru sedan 1970-talet. År 2008 var födelsetalet 20 per 1 000 och den summe-rade fruktsamheten 2,4 barn per kvinna. Peru har en naturlig folkökning på 1,3 %. Spädbarnsdödligheten är 30 per 1 000. De minskade födelsetalen är ett resultat av familje planering och användning av preventivmedel.

Trots att en tredjedel av befolkningen är under 15 år har landet en stor andel i åldersgruppen 15 - 64 år. Det finns endast en liten andel äldre människor i landet.

0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Makedonien 2005

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Peru 2007

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

Makedonien - Fas 4I Makedonien bor det drygt tre miljoner och landet hade en befolkningstillväxt på 0,7 % u nder p erioden 1975 - 1999. Den naturliga folkökningen var år 2008 0,26 % och under perioden 2010 - 2015 tros befolk-ningstillväxten bli 0,1 %. Spädbarnsdödligheten är under tio per 1 000 födda. Det är bara en femtedel av befolkningen som är under 15 år.

Den summerade fruktsamheten är 1,5 barn per k vinna och med oförändrade födelsetal kommer landet snart att gå in i fas 5. I fas 5 är dödstalet högre än födelsetalet.

Barn på landsbygden, Peru. I Perus bergsområden är befolkningen fattig. Skillnaden i levnadsstandard m ellan landsbygd och stad är stor i Peru.


0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Ryssland 2012, prognos

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Ryssland 2012, prognos

Män och kvinnorFr

itt ef

ter w

ww

.cens

us.go

v

Ryska federationen - Fas 5 Ryska federationen har nästan en befolkning på 140 miljoner. År 1992 passerade landet en demografisk milsten - antalet döda var då större än antalet födda. Ryss land har en negativ naturlig folkökning. År 2010 var födelsetalet 12 och dödstalet 14 p er 1 000 invånare. Det ger en m inskning av b efolkningen med 0,2 % per år. Under åren 1993-2005 var den naturliga folkminsk-ningen 0,6 % per år.

Ryska kvinnor f ödde år 2010 i genomsnitt 1,4 barn. Tio år tidigare födde varje rysk fertil kvinna i genom-snitt 1,3 barn under sitt liv. Det är de stora barn kullarna runt år 1980 som nu visar sig i födelse statistiken. M edellivslängden är 59 år för män och 73 för k vinnor. Det går 86 män per 100 kvinnor. Det är gott om än-kor i Ryssland. För klaringen till m ännens t idiga död är alkoholmissbruk, rökning, hjärtinfarkt, tuberkolos och fattigdom. Studeras befolknings pyramiden syns t ydligt hur stor dödligheten är bland män över 50 år. Idag förväntas hälften av alla 50-åriga män i Ryssland vara döda inom tio år!

Det finns även hack i vissa åldersgrupper. Under a ndra världs kriget föddes inte så många barn (å ldrarna 65 - 69 år). Andra världskrigets låga födelsetal ses t ydligt också i den andra generationen, i åldersgrupp-en 40 - 44 år. År 2025 k ommer stora åldersgrupper att pensioneras i Ryssland. De som ska försörja dessa är de små barn kullarna i början av 2000-talet.

Ryska försäljare, Irkutsk, Ryssland. På järnvägssta-tionen i Irkutsk försörjer sig de ryska kvinnorna på att sälja mat till resenärerna.


₃₀₀

₂₀₀

₁₀₀

EUROPAS ÅLDRANDE BEFOLKNING

Årtal

₁₉₅₀ ₁₉₇₅ ₂₀₀₀ ₂₀₂₅ ₂₀₅₀

₄₀₀

Milj

oner

15-59 år

14 år och yngre

60 år och äldre

Källa: FN

VÄRLDENS ÅLDRANDE BEFOLKNING

Årtal

₁₉₅₀ ₁₉₇₅ ₂₀₀₀ ₂₀₂₅ ₂₀₅₀

Milj

arde

r

15-59 år

14 år och yngre

60 år och äldre

Källa: FN

₀₅

₅₀₄₅₄₀₃₅₃₀₂₅₂₀₁₅₁₀

₅₅

Befolkningsökningen i världen kommer att fortsätta även om varje fertil kvinna föder två barn. Det beror på att 27 % av världens befolkning är under 15 år och att livslängden ökar. Medellivslängden i världen var 65 år vid det senaste sekelskiftet och år 2050 antas den vara 74 år. Då kommer endast 21 % vara under 15 år.

Genom att studera livslängd, födelse- och döds tal går det att göra prognoser för framtiden. Det går att se hur stor andel som är i rätt ålder för yrkesarbete för

Världens demografiska utmaning

att kunna försörja pensionärerna och barnen. I Europa k ommer det år 2045 att finnas 350 miljoner människor i åldern 15 - 59 år och sammanlagt 100 + 225 = 325 mil-joner unga och gamla. Om den “demo grafiska bomben” briserar i Europa eller inte påverkas i stor utsträckning av vilken ekonomisk utveckling länderna kommer att ha. Inom EU diskuterar man att höja pensionsåldern, få fler k vinnor i arbete och underlätta för invandrare att komma in på arbetsmarknaden.

Spaniens åldrande befolkning. Spanien har stora demogra-fiska utmaningar framför sig. Allt fler äldre ska försörjas av ett minskande antal förvärvsar-betande. Fruktsam-heten är 1,25.


HIV

Sju procent av den vuxna befolkningen i Afrika är HIV-positiv. Länderna söder om Sahara, t.ex. Sydafri-ka, Zimbabwe och Kamerun, har en mycket högre an-del smittade. De muslimska länderna norr om Sahara har förhållandevis få smittade.

Varför är det så svårt att få stopp på smittsprid ningen? I de länder som har drabbats värst finns några generella förklaringsmodeller: de är fattiga, det är tabu att prata om sexualitet och det är vanligt med många sexualpart-ners.

När en HIV-positiv person får bromsmediciner ökar livslängden. Risken att sprida viruset vidare är dessut-om lägre med medicin i kroppen. Medicinerna är dock för dyra för att fattiga länder ska ha råd med dem i de mängder som behövs.

Det finns ett samband mellan länders ekonomiska utvecklingsgrad och andelen HIV-positiva, men det är inte så tydligt. USA, Costa Rica och Nepal har lika stor andel smittade, men ländernas köpkraft skiljer sig åt betydligt. De nordiska länderna, liksom de betydligt fattigare länderna Jorda nien och Tadzjikistan har en mycket låg andel smittade.

GapminderGapminder är en stiftelse, utan ekonomiskt vinstintresse, som verkar för att göra statistik över mänsklighetens utveckling begriplig. Stiftelsen drivs i samarbete med bl.a. FN. En av grundarna är Hans Rosling, professor i internationell hälsa. www.gapminder.org

bce4ec


0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Botswana 2000

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Botswana 2020, prognos

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Botswana 2040, prognos

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

Befolkningskollaps i BotswanaBotswanas befolkning uppgår till nästan två miljoner. Den summerade fruktsamheten var år 2010 3,0 barn per kvinna och den naturliga folkökningen 1,2 %. 35 % av befolkningen är under 15 år. Landet har haft en fan-tastisk ekonomisk utveckling de senaste 40 åren, vilket till stor del beror på diamantutvinningen i landet.

I Botswana är 24 % av den vuxna befolk ningen HIV-positiv. I Sverige är motsvarande värde under 0,1 %. Botswana ligger i den region som är värst drabbad av AIDS i hela världen, den sydligaste delen av Afrika. Det är svårt att göra bedömningar av vilka effekter en sådan omfattande epidemi har för en region.

Om familjeförsörjaren dör är det en tragedi för f amiljen. Samtidigt förlorar staten inkomster i form av skatter och m åste l ägga en större andel av resurserna på vård på grund av det stora a ntalet sjuka m änniskor i landet. Botswana har varit ett framgångsland med hög tillväxttakt, satsning inom vård och u tbildning samt en mer utbredd välfärd. Medel livslängden kommer att sjunka från nästan 70 till 30 år på mycket kort tid.

År 2000 fanns det ca 220 000 m änniskor i å lders-gruppen 10 - 14 år. Fyrtio år senare, när åldersgruppen är 50 - 54 år, kommer den att ha m inskat till 50 000. Den här förkortade medellivslängden beror på AIDS. Av de 10 - 14 år gamla barnen kommer 80 % att vara döda när de skulle ha varit 50 - 54 år. I en skolklass med 30 stycken 14-åringar kommer 24 att dö inom 40 år. N ästan alla av dem kommer att dö i AIDS.

I befolkningspyramiden syns tydligt att dödligheten är större bland kvinnorna. Kvinnor smittas lättare än män av HIV, men det är inte den enda förklaringen. Synen på kvinnornas rätt till sina egna kroppar skiljer sig markant från västerlandets. Flickorna smittas i unga år och hinner kanske få några barn innan de senare dör i AIDS. Det är många barn som lämnas kvar ens-amma när föräldrarna går bort. Aidsepidemin hotar att radera ut den ekonomiska och sociala utveckling som många fattiga länder har haft de senaste decennierna. Det finns flera o rganisationer som arbetar aktivt med att förebygga en vidare spridning av HIV.


Den demografiska fällan

Den demografiska fällan uppstår när den demografiska övergången drar ut på tiden och ett land blir kvar i fas 2. Dödstalen har minskat något, men födelsetalen fort-sätter att vara höga, vilket gör att befolkningen ökar i antal.

Nigeria är ett tydligt exempel på ett land som har fastnat i den demografiska fällan. Ett ökat resursuttag m inskar avkastningen inom jordbruket och befolk-ningen d rabbas av svält och sjukdomar. Några lösningar som kan hjälpa länderna ur den demografiska fällan är att förbättra vattentillgången och avloppshanteringen samt att få ner barnadödligheten. Minskar dödlig heten hos barnen kan föräldrarna sätta större tillit till att de överlever och därmed begränsa sitt barnafödande. N ågot som också har visat sig begränsa födelsetalen är att kvinnor ges möjlighet till utbildning. Utbildade kvinnor får i allmänhet barn senare och kan mer aktivt styra sina liv.

Barn per kvinna

1,0-1,9

2,0-2,9

3,0-3,9

4,0-4,9

5,0-5,9

6,0-6,9

7,0-7,9 Källa: FN

SUMMERAD FRUKTSAMHET

Med några få undantag återfinns länder med mycket höga fruktsamhetstal i Afrika. Vid höga fruktsamhetstal ökar risken för landet att hamna i den demografiska fällan.

Indiskt barn, Indien. Familjeplaneringen ökar när landet utvecklas ekonomiskt. Rätt använda kan kondomer fylla en stor barnbegränsande funktion samt minska spridningen av HIV.


Mali - ett land fast i den demografiska fällanI västra Afrika ligger Mali med tolv miljoner invånare och en naturlig folkökning på 2,7 %. Landet ligger på 174:e plats av 177 rankade länder gällande mänsklig utveckling enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP. In-dexet mäter faktorer såsom fattigdom, medellivslängd och utbildningsnivå.

Mali är, efter begynnande demokratisering i början av 1990-talet, ett av de mer stabila länderna i Västafrika. Korruption, gamla maktstrukturer och 50 % analfa beter bland de vuxna gör omställningen till ett bättre land långsam. Över 70 % av befolkningen har mindre än en dollar per dag till sin försörjning.

Landet har ingen kust utan är i första hand beroende av det politiskt instabila Elfenbenskusten för att få ut sin bomull och sitt guld på världsmarknaden. Sväng-ningar i världsmarknadspriset på Malis två viktigaste exportvaror drabbar landet hårt.

80 % av befolkningen försörjer sig på jordbruk och fi ske, men den snabba folkökningen och det torra k limatet i Saharas utkant gör det svårt att få fram till-

0-45-9

75-79

65-6960-64

50-5455-59

45-4940-4435-3930-3425-2920-24

10-1415-19

80 +

70-74

Mali 2012 och 2042, prognos

KvinnorMän

Fritt

efter

ww

w.ce

nsus

.gov

1,01,5 0,5 02,02,5 1,0 1,50,5 2,0 2,5Miljoner

Befolkningsprognos för Mali. Enligt prognosen kommer det år 2012 att finnas 2,7 miljoner barn i åldern 0-4 år. 30 år senare kommer den ålders gruppen ha ökat till 5,0 miljoner. Befolknings pyramiden kommer år 2042 fortfarande ha ett fas 2-utseende.

Kvinna med barn, Mali. Den unga kvinnan bor intill floden Niger i Mali. Det enkla taket skyddar barnet mot solens heta strålar.

räckligt med mat till invånarna. Mali är beroende av hjälpinsatser från utlandet. Två tredjedelar av folket har tillgång till tjänligt dricksvatten. I spåren av under-näring och dålig sjukvård skördar kolera, malaria och tuberkulos många människoliv.

Medellivslängden är bara 45 år och befolkningens medelålder är så låg som 16 år. Varje kvinna föder i ge-nomsnitt 6,5 barn. Av 1 000 födda dör 106 före ett års ålder. Dödligheten för barn under fem år är 200 per 1 000. Åldersstrukturen i landet visar att det befinner sig i fas 2. År 2042 kommer befolkningen att vara 2,5 gånger större än år 2012 och fortfarande befinna sig i fas 2. Mali har fastnat i den demografiska fällan.


Genusgeografi

Geografi har traditionellt sett två huvudinriktningar: naturgeografi (t.ex. geomorfologi, klimatologi, glacio -logi och biogeografi) och kulturgeografi (t.ex. ekono-misk geografi och befolkningsgeografi). Genusgeo-grafin är ett forskningsfält inom kultur geografin. Den studerar flera olika delar inom geografin, men utifrån ett annat perspektiv. Könet sätts i fokus vid undersök-ningar.

Behovet av genusforskning har uppkommit eftersom det inte råder jämställdhet mellan könen. Jämställdhet innebär att män och kvinnor har samma möjligheter och makt att påverka sina liv samt forma samhället de lever och verkar i. I början av 1900-talet fick kvinnorna i västvärlden successivt samma formella rättigheter som männen, t.ex. rösträtt och arvsrätt. U nder 1960-talet växte kvinnorörelserna i omfattning. De hade ofta ett ursprung i radikala politiska rörelser.

Vi har, i olika utsträckning, förväntningar på vad som är typiskt för flickor och pojkar. Omvärldens förvänt-ningar, beroende på vilket biologiskt kön en människa har, utvecklar något som kallas det sociala könet, med ett annat uttryck: genus. När man an lägger ett genus-perspektiv, i forskning och vardag, innebär det att köns-mönster och ojämställdhet belyses. Det kan i bland vara problematiskt att ha ett genusper spektiv och in direkt förstärka/ polarisera skillnader i vad som är manliga och kvinnliga pro blemformuleringar. Genus forskning utmanar invanda normer och värden vid högskolor och universitet om vad det ska forskas om och hur forskning ska bedrivas. När kvinnor ses som en enhet-lig grupp inne bär det indirekt att frågor om sexuali-tet, ras och klass tonas ner. När avgränsningar inom ett forsknings fält görs riskeras alltid kritik, oavsett om den är genusinriktad eller inte.

Kvinnor med barn, Afghanistan. Afghanistan är ett av de fattigaste och minst jämställda länderna i världen.


hur kvinnor och män d rabbas olika vid naturkatastrof-er. I Bangladesh var dödligheten nio gånger större för flickor och kvinnor vid den stora översvämningen år 1991 och när jordbävningen drabbade befolkningen i Kobe år 1995 i Japan dog 1,5 gånger fler kvinnor än män. Vid tsunamikatastrofen år 2004 var dödligheten minst tre gånger så stor för kvinnorna. Äldre kvinnor och f attiga utan tillgång till bil, var överrepresenterade i den grupp som blev kvar i New Orleans efter orkanen Katrina år 2005. Ojämlikheten beror på att kvinnor och barn vistas i miljöer med sämre skydd än de förvärvsar-betande männen, de är fattigare och får heller inte lika snabbt tillgång till varningsrapporter.

I Indien är kvinno underskottet någonstans runt 50 miljoner. Underskottet på flickor/kvinnor beror på att könet bestäms med ultraljud och flickfostren abor teras. Man upp skattar att en halv miljon extra flickfoster aborteras per år i Indien. Flickor som föds riskerar, i vissa fall, att mördas eller vanvårdas till döds. I Indi-ens fattiga delar gynnar t raditionen de familjer som har pojkar. Det är pojkarna som tar hand om föräldrarna. De är föräldrarnas pensions försäkring. Kvinnorna har därför i det avseendet ett lägre värde. I de länder som idag har stora kvinnounderskott, t.ex. Indien, Kina och Pakistan, kommer många unga män ofrivilligt att bli utan fru och familj.

Befolkning för Indien år 2010 (miljoner)

Pojkar Flickor Pojk-överskott

Pojköver-skott i %

0-4 år 64,7 58,4 6,3 10,75-9 år 63,8 58,0 5,8 10,1

10-14 år 62,2 56,8 5,4 9,415-19 år 58,3 53,5 4,8 8,920-24 år 54,3 50,2 4,1 8,125-30 år 50,8 47,5 3,3 7,0

Kvinnan i världenGenomsnittskvinnan i världen har en dubbelt så lång arbetsdag som genomsnittsmannen. Hon utför en stor del av det oavlönade arbetet med att ta hand om barnen, de äldre och hushållet. Av världens totala löneutbetal ningar får kvinnorna endast ut en niondel av vad männen får i lön trots att de arbetar dubbelt så mycket! Männen äger dessutom 97 % av alla tillgångar och tär betydligt mer på världens naturresurser än vad kvinnorna gör.

Dubbelt så många kvinnor som män är analfabeter. Var sjätte parlamentsledamot i världen är en kvinna. Länder som bygger upp samhällssystemen på religiösa grunder för hindrar ofta att kvinnorna får samma rättig-heter och skyldigheter som männen har.

Kvinnor är mer utsatta än män vid flyktingkatastrofer. Bland vuxna är det fyra gånger vanligare med kvinnliga flyktingar. Det finns även ett tydligt samband mellan

Det indiska pojköverskottet. Det naturliga pojköverskottet ligger runt fem procent. År 2010 var det fyra miljoner män i Indien i åldersgruppen 20-24 år som inte kunde hitta någon jämnårig kvinna att gifta sig med.

Indisk flicka.


Utbildning, arbete och familjÄven i den ”jämställda” västvärlden finns det skillnader beroende på kön. K vinnor är överre-presenterade i yrkes områden såsom vård, om-sorg och förskola. Typiskt ”manliga” yrkesgrup-per är byggnadsarbetare och fastighetsskötare. Kvinnor tjänar mindre, även om arbetsuppgif-terna är likvärdiga. Kvinnor har större andel hus hållsarbete och arbetar oftare deltid. Kvin-norna har därför en mer begränsad möjlighet att arbeta heltid eller att ha lång restid till ar-betet.

I SOU 2007:35 behandlas ”Flyttning och pendling i Sverige”. Utredningen visar att män och högutbildade tjänar (ekonomiskt) på att flytta. In-rikes födda män pendlar mer och längre till sitt arbete än kvinnor, både inrikes och utrikes födda. Det innebär att m ännen, generellt sett, har mindre tid att vara med familjen och ägna sig åt hushållsarbete. Författarna frågar sig om det är ett symptom på ojämlika makt-positioner i hushållet eller om det är fria och upplysta individers självständiga val.

En studie från England om högutbildade kvinnor inom informations-teknik-kommunikationsbranschen i Cambridge visade att kvinnorna i undersökningen tidsprioriterade barn och hushåll mer än vad männen gjorde. Det könsbundna mönstret, att kvinnorna min-

Ett urval av jämställdhetsvariabler i SverigeKälla: På tal om kvinnor och män, SCB

1970-talet Slutet av 2000-taletKvinnor Män Kvinnor Män

Andel förvärvsarbetande 60 % 90 % 80 % 86 %Andel av de förvärvs-arbetande i offentlig sektor 42 % 21 % 52 % 19 %

Andel av de förvärvs-arbetande i privat sektor 58 % 79 % 48 % 81 %

Vård av små barn (föräldrapenning) 100 % 0 % 78 % 22 %

Sveriges Riksdag 15 % 85 % 49 % 51 %

skade sin arbetstid, fick flera konsekvenser. Kvinnorna upplevde sig mindre delaktiga i företagets utveckling, de fick mindre tid för informella kontakter på arbetsplat-sen och de fick sämre karriärmöjligheter trots liknande kompetens. En annan ”oväntad” effekt av kvinnornas tillkortakommande i yrkeslivet var att deras kompetens inte kunde tas tillvara. En förändrad företagskultur, där kvinnorna inte missgynnades, skulle högst troligt öka företagens konkurrenskraft.

I Sverige bor en mycket stor majoritet av befolk ningen i tätorter. Det är ofta män som har planerat gator, belys-ning, byggnaders utseende och bostadsområdens pla-cering i förhållande till daghem, affärer och kollektiv-

Konstruktion av socialt kön. Hur mycket påverkar uppväxten val av yrke? En procent av motorfordons-mekanikerna i Sverige är kvinnor, resten är män...


De mest jämställda länderna i världen

IslandNorge

Finland Sverige

Nya ZeelandIrland

Danmark

De minst jämställda länderna i världen

JemenTchad

PakistanMali

ElfenbenskustenSaudiarabien

BeninUndersökningen är gjord i ett urval av 134 länder av World Economic Forum år 2010.

trafik. Genusforskning har pekat ut samband mellan männens normer och hur dessa styr samhällsplanering. De erfarenheter och åsikter kvinnorna har om olika samhällsmiljöer beaktas mycket lite vid planerings-arbetet.

Ett annat studieområde är makten över rummet. Det handlar t.ex. om vilka platser kvinnor undviker under olika tider på dygnet till skillnad från män. Anser du att det är farligare att gå ensam som kille eller tjej i vissa miljöer? Är något av könens rörelsefrihet begränsad? Statistik från Sverige visar att i åldersgruppen 16 - 24 år känner kvinnorna sju gånger oftare oro för våld än vad männen i samma ålder gör. I realiteten är det dock

Ett urval av jämställdhetsvariabler i Sverige

Källa: På tal om kvinnor och män, SCB

◊ Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn – de kan välja båda.

◊ Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem.

◊ Män kombinerar ett betalt arbete med politiskt och fackligt engage mang.

◊ Män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken.

25 % fler män än kvinnor i den åldersgruppen som blir utsatta för hot eller våld.

Pojkarna i Sverige har betydligt lägre betyg än flickor-na från gymnasiet. I åldersgruppen 25 - 44 år har 44 % av kvinnorna och 35 % av männen eftergymnasiala studier. Till universitet och högskolor antogs 37 % män och 63 % kvinnor år 2008.

Bland lärare och forskare på Sveriges universitet och högskolor är fördelningen 41 % kvinnor och 59 % män. Kvinnorna är kraftigt underrepresenterade på de t yngre posterna. Bland professorerna finns det idag 18 % k vinnor.

GENOMSNITTLIG TID FÖR AKTIVITETER • ALLA VECKODAGAR • 20-84 ÅR

Kvinnor1990/912000/012010/11

Personliga behov Fri tidObetalt arbeteBetalt arbeteKälla: Tidsanvändningsundersökningen, SCB

Män1990/912000/01

3 6 9 12 15 18 21

2010/11

0 24


Sveriges befolkningsgeografi

I Sverige har en omfattande inflyttning till städerna ägt rum efter andra världskriget. Jordbruket effektiviserades och industri- och tjänstesektorerna växte. Så gott som alla tätorter växte, men allra mest växte i ndustriorterna och de större städerna. Städer med stor inflyttning var Norrköping, Borås, Sundsvall, Gävle och Eskilstuna. När industrierna sedan effektiviserades och konkur-rensutsattes genom billigare produktion utomlands blev utflyttningen från traditionella industriorter stor.

Den trend som går att urskilja sedan mitten av 1990-talet är en långsam och stabil inflyttning till storstäder, regioncentra och universitetsstäder. I så gott som alla andra delar av landet, som har befolknings-koncentrationer under 100 000 invånare inom en radie av 40 km, sker en avfolkning. I Sveriges 50 folkrikaste k ommuner ökar folkmängden med några enstaka un-dantag. Bland de 50 minsta kommunerna minskar invånar antalet i 80 % av fallen.

Den vanligaste flyttaren i Sverige är en 21-årig k vinna.

Att hon flyttar är 25 % vanligare än att en 21-årig man gör det. Kvinnor i åldrarna 16 - 26 år flyttar mer än män i samma ålder. Män i åldrarna 27 - 50 år flyttar mer än kvinnor i samma åldersgrupp.

Det går att grovt dela in människor i två olika typ-er: flytt are och stannare. En ensamboende är mer flyttnings benägen än en sammanboende. En delförkla-ring är att även partnern vill ha ett arbete på den nya platsen. Högutbildade flyttar i större utsträckning jämfört med lågutbildade. Den som väljer att bli sin uppväxt ort trogen värderar trygghet och tradition högt. De ser vänner som en “investering”.

I Stockholm är könskvoten 87 % i åldrarna 20 - 24 år, vilket innebär att det går 87 män på 100 k vinnor. I T idaholm däremot är för hållandet omvänt. Där går det 129 män på 100 kvinnor. Är du en ung g iftaslysten kvinna? Då är Tidaholm att föredra framför Stock-holm, i alla fall statistiskt.

I Pajala arrangeras Römppäviikko varje år. Det är en vecka fylld med glädje och fest i slutet av september. För länge se-dan hade pigor och drängar ledigt just den här veckan efter skörde-tiden och många p assade på att förlova sig. R ömppäviikko åter-upplivades igen år 1987 i en lite mer modern tappning. I den nya versionen av veckan bjöds k vinnor in från olika del ar av världen. Några av dem har valt att s tanna i Pajala. I Pajala går det 173 män på 100 k vinnor.

Älvsjö, Stockholm. I Sverige bor 85 % av befolkningen i tätorter. På 1870-talet rådde det omvända förhållanden med 85 % på landsbyg-den. Den stora bygg naden mitt i bild är Älvsjö mässan.


Sveriges demografiska faserFas 1 i Sverige präglades av flera missväxtår, dysenteri, smittkoppor och krig. Dödstalet översteg födelsetalet flera gånger under slutet av 1700-talet. Efter kriget mot Ryssland 1808 - 1809 steg födelsetalen.

Övergången till fas 2 kan sättas någon gång runt år 1810. De dödliga sjukdomarna fortsatte, men döds-talen överskred inte längre födelsetalen.

Övergången till fas 3 ligger omkring 1860 -1870. Från år 1870 fram till Spanska sjukan år 1918 var b efolkningsökningen årligen närmare 1,5 %.

De otroligt låga födelsetalen på 1930-talet är starten på fas 4, vilket syns tydligt i diagrammet. Spåren efter de små barnkullarna går att se som sänkor i födelse-talen med 25-årsintervall. De större barnkullarna syns som toppar runt åren 1920, 1945, 1966 och 1990. Förstagångsföderskorna i Sverige blir äldre och äldre. Nästa topp kommer att inträffa nästan 30 år efter år 1990. Döds talet översteg födelsetalet för första gången på nästan 200 år under åren 1997 - 2001. Babyboomen som har pågått under hela 2000-talet kommer högst

20001960 1970 1980 19901900 1910 1920 1930 1940 19501860 1870 1880 18901800 1810 1820 1830 1840 18501760 1770 1780 1790

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

FAS 1 FAS 4FAS 3FAS 2

BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING I SVERIGE 1755-2010

INVANDRING

UTVANDRING

FÖDDA

DÖDA

Källa: SCB2010

troligt att mattas av efter år 2010.De tre topparna av invandring under 1900-talets

senare hälft beror på finsk arbetskraftsinvandring (1968 - 71), kriget i Jugoslavien (tidigt nittiotal) och den tillfälliga asyllagen år 2006.

Sydsvensk bondgård. I Sverige bor 15 % av befolkningen i landsbygd.


Sveriges framtida befolkningÅr 2012 kommer det att finnas 788 000 ungdomar i åldern 19 - 24 år. Det är 170 000 fler än år 2001. Den här ungdomstoppen kommer att ställa krav på t.ex. ut-bildningsplatser och arbetsmarknadsåtgärder.

Sverige har ett relativt bra läge att förbättra sin ekono-mi just nu. De små barnkullarna i början av 1930-talet har börjat kräva vårdinsatser, men eftersom de är så få belastar de inte ekonomin lika mycket som större ål-dersgrupper skulle ha gjort.

Runt åren 2020 - 30 kommer tre saker att inträffa i Sverige:

◊ Från år 1933 till år 1945 ökade barna födandet i Sverige från 85 000 till 135 000 födda per år. Den stora barnkullen börjar gå i pension år 2010. Tio till tjugo år senare kommer de att behöva mer vård och omsorg. Kost naden för kommuner och landsting beräknas öka med 15 - 20 % under den kommande 25-årsperio-den enbart beroende på demografiska föränd-ringar.

◊ Den arbetsföra befolkningen k ommer att minska med 20 000 personer per år.

◊ Kvinnorna i den stora kullen som föddes i början av 1990-talet k ommer att få barn. Det är roligt, men det skapar kostnader till en början.

Försörjningsbördan är det antal personer som varje yrkes verksam ska försörja inklusive sig själv. Idag är den

Kommun år 2012

Försörj-nings börda

Kommun år 2040


1 Haparanda 3,11 Haparanda 3,432 Eda 2,96 Pajala 3,373 Pajala 2,94 Eda 3,244 Ljusnarsberg 2,89 Ljusnarsberg 3,185 Åsele 2,84 Övertorneå 3,14

Kommun år 2012


Kommun år 2040

Försörj-ningsbörda

1 Solna 2,01 Solna 2,132 Sundbyberg 2,02 Sundbyberg 2,143 Stockholm 2,08 Stockholm 2,194 Åre 2,11 Mölndal 2,235 Vallentuna 2,12 Vallentuna 2,24

2,3 personer, vilket betyder att en yrkesverksam svensk, förutom sig själv, ”försörjer” ytterligare 1,3 personer. Vissa kommuner i Sverige kommer att få en k raftigt ökad försörjningsbörda för den förvärvs arbetande b efolkningen. Fram till år 2040 kommer försörjnings-bördan successivt öka till 2,5 i Sverige.

Lösningen på den här befolkningsutvecklingen är att ha en hög tillväxt, förlita sig på arbetskrafts invandring eller höja pensionsåldern. I Sverige finns det en miljon människor, motsvarande 11 %, som är födda utomlands

Högst försörjningsbörda i Sverige.Lägst försörjningsbörda i Sverige.

Murare. När en liten del av befolkningen förvärvs arbetar är försörjnings bördan hög.


och 17 % av invånarna har utländsk bakgrund (minst en förälder är född utrikes). Fram till år 2021 beräknas ytterligare en halv miljon att invandra till Sverige. Då kommer vi att vara 10 miljoner invånare i landet. År 2060 förväntas befolkningen vara nästan 11 miljoner. Om pensionsåldern höjs till 68 år successivt fram till år 2033 kommer försörjningsbördan att ligga kvar på dagens nivå.

Till en början kan en ökad invandring från EU:s nya medlemsländer väntas, men den trenden kommer att mattas av i takt med att levnadsstandarden ökar i de länderna. Sverige kommer att få konkurrens om arbets-kraften i Europa. Vi har ett perifert läge i EU och ett lite bistert klimat. Länder som Spanien och Italien har en ännu värre demografisk s ituation framför sig än S verige. Länder i Syd- och Mellaneuropa har därför ett större intresse än Sverige av att aktivt värva arbetskraft i framtiden.

Fruktsamheten i Sverige var strax under 2,0 år 2010. År 2009 var åldern för förstagångsföräldrarna 29 år för kvinnorna och 31,4 år för männen. År 1975 var å ldrarna 24 respektive 26 år. Spädbarnsdödligheten är knappt tre per 1 000 levande födda.

1900

1910

1990

1980

1970

1960

1950

1940

1930

1920

2000

4,0

3,0

2,0

1,0

SUMMERAD FRUKTSAMHET I SVERIGE

Källa: SCB

2010

Antal barn per fertil kvinna minskade snabbt från år 1900 fram till 1930-talet.

Julius i solglasögon. Julius föddes år 2006. Hans farfar Bertil, som du ser som barn på fotografiet till höger, hade en helt annan uppväxt 70 år tidigare. Den summerade fruktsamheten år 2006 var 1,85 barn.

Familj i Dalarna på 1930-talet. Framför det enkla huset finns delar av familjen: farfar, farmor, far och de två yngsta av de åtta syskonen.


Hur långt har din mamma flyttat från barndoms-hemmet till där hon bor nu?Hur långt har din pappa flyttat från barndoms hemmet till där han bor nu?Är det mamma eller pappa som har flyttat längst?Vilka faktorer påverkade dem att flytta hit och/eller vilka faktorer får dem att inte flytta härifrån?

Hur långt har din mormor och morfar flyttat från barn-domshemmet till där de bor nu?Hur långt har din farmor och farfar flyttat från barn-domshemmet till där de bor nu?Är det han eller hon som har flyttat längst?

Hur långt är det till mormor och morfar?Hur långt är det till farmor och farfar? Hur långt har du till närmaste kusin?

Om du blir förälder:Är det något du vill göra först (utbildning, arbete, b ostad med mera)?Hur gammal skulle du vilja vara?Vad är viktigt i din omgivning (boende, daghem, skola, natur, tillgång till kultur, sport med mera)?Hur många barn skulle du vilja ha?

Hur många syskon har du?Hur många syskon har dina föräldrar?Hur många syskon har dina mor- och farföräldrar?

I vilka områden i din hemkommun är det attraktivt att bo? Varför är de attraktiva?Var tror du att du kommer att bo om fem år? Varför just där? Var kommer du att bo om 30 år? Varför just där?

Vad finns det för skillnader och likheter bland svaren i klassen? Vad tror du att det beror på?

Bondefamilj år 1951. Sanno likheten att få fyra flickor är 6,25 %. Syst-rarna på bilden är födda på 1930- och 1940-talen. De fyra systrarna fick samman lagt nio barnbarn. Det ger en fruktsamhet på strax över två barn per generation. Alla barn och barnbarn till systrarna är uppväxta i jordbruksbygd. Barnbarnen bor alla inom en radie av tio kilometer.

En undersökning i befolknings geografi


Instuderingsfrågor

BEFOLKNINGSPROGNOSER s. 341. Vilka är de fem folkrikaste länderna i världen?2. Hur många procent av världens befolkning bor

i Sverige?3. Varför sjönk födelsetalen i början av 1970-talet?4. När i tiden kommer befolkningsökningen i

världen att understiga en procent?

BOENDEMILJÖER s. 355. Vilka olika faktorer beskriver boendemiljön?6. I vilka miljöer blev de första människorna bo-

fasta?

ÖVERBEFOLKNING OCH RESURSERs. 36-37

7. Vad är överbefolkning?8. Är Sverige överbefolkat?9. Vilken är den stora skillnaden på Malthus och

B oserups syn på livsmedelsförsörjningen?10. När går det att tillämpa Malthus teori?11. Hur många människor i världen svälter?12. Hur många miljarder människor, med dagens

konsumtionsmönster, tål jordens ekosystem?

FÖDELSE- OCH DÖDSTAL s. 3813. Hur anges födelsetalet?14. Hur stort är födelsetalet i Sverige?15. Vad är summerad fruktsamhet?16. Hur anges dödstalet?17. På vilken kontinent dör ungefär vart tionde barn

före ett års ålder?18. Hur lyder formeln för naturlig folkökning?

MIGRATION s. 3919. Vad är emigration?20. Vad är immigration?

21. Hur stor del av världens befolkning bor i städer?22. Hur lyder formeln för befolkningsförändring?23. Kan du ange fyra faktorer som får oss att flytta?24. Kan du ange fyra faktorer som får oss att stanna

kvar?

BEFOLKNINGSPYRAMIDEN s. 40-4125. Vad beskriver en befolkningspyramid?26. Varför heter det befolkningspyramid?27. Vad är definitionen på den demografiska

övergången?28. Mellan vilka faser är befolknings ökningen som

störst?29. I vilken fas är födelsetalen som lägst?30. När tror man att västvärldens goda ekonomiska

tillväxt kommer att mattas av?31. Vilka regioner kommer att ha tagit en allt större

del av världsekonomin år 2050?32. Vad är det för skillnad på befolkningspyra-

miderna för fas 1 och fas 2?

VÄRLDENS DEMOGRAFISKA UTMANING s. 45

33. Varför ökar världens befolkning i antal även om kvinnor i genomsnitt föder två barn?

HIV s. 46-4734. Varför sprids HIV snabbare i vissa länder?35. Vilket kön dör mest i AIDS i Botswana?

DEN DEMOGRAFISKA FÄLLAN s. 4836. I vilken fas befinner sig ett land som fastnat i

den demografiska fällan?37. Varför har Nigera fastnat i den demografiska

f ällan?38. Hur kan länder som fastnat i den demografiska

f ällan ta sig ut därifrån?


GENUSGEOGRAFI s. 50-5339. Vad föds det mest av: pojkar eller flickor?40. Nämn några skillnader mellan genomsnitts-

kvinnan och genomsnittsmannen i världen.41. Varför är det samhällsekonomiskt lönsamt att

kvinnor har samma möjligheter som män i yrkeslivet?

SVERIGES BEFOLKNINGS-GEOGRAFI s. 54-57

42. Vad har de städer i Sverige gemensamt som hade en kraftig inflyttning efter andra världskriget?

43. Vilka områden i Sverige sker det inflyttning till just nu?

44. Är du en ”stannare” eller ”flyttare”?45. Stämmer påståendet att Sveriges naturliga folk-

ökning var i snitt 10 000 per år under slutet av 1700-talet?

46. År 1869 var den första stora utvandringsvågen i Sverige. Ungefär hur stor var befolkningsför-ändringen då?

47. När kommer elevantalet att vara mycket lågt på gymnasiet i Sverige?

48. När kommer nästa babyboom i Sverige?49. Varför har Sverige ett gynnsamt demografiskt

läge just nu för att förbättra sin ekonomi?

Atlasfrågor

LIBER50. Hur många måste det minst bo på en plats för

att det ska kallas tätort? (s. 7) 51. Hur många procent utgör 0-4-åringarna i

S verige? (s. 7)

52. Vilken åldersgrupp är den största i Sverige? (s. 7)

53. Vilka är de folktätaste kommunerna i Norrland? (s. 6-7, 25)

54. Ange en kommun i Sverige som har färre än 1 inv/km2. (s. 25)

55. Vilket land i Europa har flest inv/km2? (s. 28) 56. Vilket land i Europa har minst antal inv/km2?

(s. 28)57. Ange en mångmiljonstad som ligger i Syd-

amerikas inland? (s. 120)58. Hur många invånare har Chile? (s. 120)

GLEERUPS59. Hur stor är folktätheten i Årjängs kommun?

(s. 8, 26)60. Vilket land i Europa har flest invånare per km2?

(s. 42)61. Ökar eller minskar befolkningen i områdena

runt Manchester och Liverpool? (s. 44-45)62. Var i Tyskland är arbetslösheten hög? (s. 50)63. Finns det något samband i Tyskland mellan ar-

betslöshet och befolkningstillväxt? (s. 50)64. Hur stor är befolkningstillväxten i Indien?

(s. 75)65. Hur många flyttade från Sichuan mellan åren

1994-1998? (s. 80)66. I vilket afrikanskt land är det dödlighetsöver-

skott? (s. 109)67. När i tiden var födelseöverskottet som störst för

de fattiga länderna? (s. 111)

Documents

Befolkningsgeografi - Capensis div/PDF Ge 1/Ge 1 Befolkningsgeografi.… · Befolkningsgeografi (demografi) handlar bl.a. om var människor bor, vilka miljöer de bor i, varför de