20
Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson, Roger Hildingsson Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22

Bengt Johansson, Roger Hildingsson Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22 · 2012. 11. 29. · 2012-11-22 Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar

  • Upload
    others

  • View
    1

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • Klimatomställningen och miljömålenMålkonflikter, synergier och styrningsutmaningar

    Bengt Johansson, Roger Hildingsson

    Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22

  • Bengt JohanssonRoger Hildingsson

    LETS Årskonferens2012-11-22

    Klimatomställningen och miljömålen

    Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar

  • Bengt JohanssonRoger Hildingsson

    LETS Årskonferens2012-11-22

    Klimatomställningen och miljömålen

    Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Element i klimatstrategier

    Energieffektivisering

    Bioenergi

    Vindkraft

    CCS

    Reducering av transportarbete

    Balansen mellan de olika delarna kan påverkas av, och påverkar, miljömål och andra samhällsmål

    Vätgas- och elfordon

    Kärnkraft

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Perspektiv på miljömålen som ram för energi- och transportsystemens utveckling

    Miljömålens ramar

    Energi- och transport-systemets miljöpåverkanidag

    Idag 2050

    Ramen kan vidgas eller krympa över tiden som en följd avny kunskap eller förändrade värderingar

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    De 16 miljökvalitetsmålen

    • Utgår från ett styrningsideal med målstyrning

    • Tänkt att även stödja policy- och sektorsintegration

    • Kombination av visionära övergripande mål och konkreta, ofta mätbara, delmål (etappmål) och åtgärdsstrategier

    – från pragmatism till utopisk symbolpolitik (Emmelin)?– institutionaliserad process för genomförande av miljöpolitiken

    • Målen är kontextberoende (dagens värderingar och kunskaper)

    • Mål-/intressekonflikter; hur prioritera mellan miljömål och andra samhällsmål; och mellan olika miljömål?

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Två ingångar till miljömålen

    • Mål som utvärderingsverktyg

    • Mål som riktningsgivare

    • Det första perspektivet är det som vi uppfattar ofta dominerar i diskussioner och i miljömålsarbetet (starkt fokus uppföljning)

    • Vi bedömer att det andra perspektivet är mer användbart när vi diskuterar miljö- och klimatomställning i ett 50-års-perspektiv

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Svårigheter att bedömaklimatstrategiers miljöeffekter

    • Ofta svag geografisk upplösning av liten betydelse för klimat – stor betydelse för andra miljömål

    • Litet tekniskt detaljfokus m a p reningsutrustning och brukningsmetoder

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Två viktiga parametrar för att bedöma miljöeffekt specifikt

    Stor skala

    Liten skala

    Användningens omfattning

    Miljöan-passningav metoder StorLiten

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Begränsad energianvändning –minskat transportarbete

    • Direkt kopplad till målet god bebyggd miljö

    • Indirekt kopplad till förbättrade möjligheter att nå samtliga mål med minskade målkonflikter som följd

    – Minskade utsläpp till luft, minskat behov av resurser för infrastruktur, minskade intrång, minskat buller

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Bioenergi I: Miljöpåverkan av bioenergi varierar

    • Energibärare (oförädlade/förädlade fasta/flytande/gas)• Tekniska lösningar (förbränningsteknik,

    ackumulatortank, reningsteknik)• Typ av resurs (biprodukter från industri och jordbruk,

    avverkningsrester, stamved, olika jordbruksgrödor)• Metod för utvinning (ingår t ex askåterföring)• Lokalisering (t ex biomassa i helåkersbygd eller på

    marginaljordar i skogsbygd)• Alternativ markanvändning

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Exempel på negativa effekter

    • Lokala luftföroreningar vid småskalig förbränning• Risk för försurning av skogsmark vid biobränsleuttag

    (askåterföring kan förbättra resultatet)• Negativ påverkan på biologisk mångfald vid uttag av

    avverkningsrester och rötter• Inverkan på kulturmiljön, t.ex. vid energiskogsodlingar• Globala indirekta effekter av ökad

    biobränsleanvändning

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Möjliga positiva effekter

    • Minskat näringsläckage och erosion och ökad mullhalt om fleråriga grödor ersätter ettåriga

    • Positiva effekter på biologisk mångfald i helåkersbygd• Kadmiumrening i jordbruksmark• Kväveavlastning från skogen i vissa områden

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Vindkraft

    • Huvudsakliga miljöeffekter– Påverkan på fauna– Buller– Intrång i kultur- och naturmiljö

    • Miljöeffekten mycket beroende av lokalisering• Möjliga synergier: Kreotoper, reveffekter• Potentialen 10-20 gånger större än behovet -> Bör inte

    vara omöjligt att lokalisera 30 TWh/år • Kanske kommer det att ske i sämre vindlägen med högre

    kostnader som följd -> Potentiell konflikt mellan miljömål övergår till en konflikt mellan miljö och socioekonomi

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Synergier och målkonflikter

    • Klimatförändringen påverkar flera av miljömålen direkt– Strategier för att minska utsläppen av växthusgaser

    därför nödvändig• Synergier – minskad energianvändning och minskat

    transportarbete bidrar till minskad påverkan på de flesta målen

    • “Utsläppsfria” tekniker som elfordon och vindkraft bra för flera mål

    • Målkonflikter främst gentemot Levande skogar, Hav i balans, Levande kust/skärgård och Ett rikt växt- och djurliv

    – Bioenergin en nyckelfaktor

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Styrningsutmaningar ochmöjliga styrningsprinciper

    • Miljöeffekten beror mycket på lokala förhållanden –hur hantera detta?

    • Svårt att attribuera miljöeffekter just till bioenergi och inte till markanvändning i allmänhet

    • Styrning så nära miljöeffekten som möjligt• Avvägning lokalt kan dock medföra prioritering av

    lokala problem• Ekonomisk kompensation ibland nödvändig

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Exemplet bioenergi – möjliga styrningsmetoder

    • Utsläppskrav på förbränningsanläggningar • Ekonomiska styrning av lokalisering av

    biobränsleodlingar utifrån miljöeffekt• Reglering av skogsbruksmetoder• Skydd av värdefulla biotoper

    • Indirekta effekter svårhanterliga – erfordrar liknande regleringar utanför Sveriges gränser

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Långsiktig planering för att uppnå miljömålen – några aspekter

    • Hur ser miljömålen ut 2050?– Ny kunskap– Nya värderingar

    • Hur utvecklas tekniken på 40 års sikt?• Reversibla kontra irreversibla miljöproblem• Försiktighetsprincipen

    • System för styrning av måluppfyllelse– styrningskapacitet och trovärdighet– flexibilitet och anpassning

  • Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

    Presentationen baseras på:

    • Johansson B. 2012. Klimatomställningens förenlighet med de svenska miljömålen. Rapport Nr 75. Miljö- och energisystem, Lunds universitet.

    • Hildingsson R. and Johansson B. Governing sustainable low-carbon futures: potential synergies and conflicts between climate and environmental policy objectives (Prel. Titel)