Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Klimatomställningen och miljömålenMålkonflikter, synergier och styrningsutmaningar
Bengt Johansson, Roger Hildingsson
Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22
Bengt JohanssonRoger Hildingsson
LETS Årskonferens2012-11-22
Klimatomställningen och miljömålen
Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar
Bengt JohanssonRoger Hildingsson
LETS Årskonferens2012-11-22
Klimatomställningen och miljömålen
Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Element i klimatstrategier
Energieffektivisering
Bioenergi
Vindkraft
CCS
Reducering av transportarbete
Balansen mellan de olika delarna kan påverkas av, och påverkar, miljömål och andra samhällsmål
Vätgas- och elfordon
Kärnkraft
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Perspektiv på miljömålen som ram för energi- och transportsystemens utveckling
Miljömålens ramar
Energi- och transport-systemets miljöpåverkanidag
Idag 2050
Ramen kan vidgas eller krympa över tiden som en följd avny kunskap eller förändrade värderingar
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
De 16 miljökvalitetsmålen
• Utgår från ett styrningsideal med målstyrning
• Tänkt att även stödja policy- och sektorsintegration
• Kombination av visionära övergripande mål och konkreta, ofta mätbara, delmål (etappmål) och åtgärdsstrategier
– från pragmatism till utopisk symbolpolitik (Emmelin)?– institutionaliserad process för genomförande av miljöpolitiken
• Målen är kontextberoende (dagens värderingar och kunskaper)
• Mål-/intressekonflikter; hur prioritera mellan miljömål och andra samhällsmål; och mellan olika miljömål?
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Två ingångar till miljömålen
• Mål som utvärderingsverktyg
• Mål som riktningsgivare
• Det första perspektivet är det som vi uppfattar ofta dominerar i diskussioner och i miljömålsarbetet (starkt fokus uppföljning)
• Vi bedömer att det andra perspektivet är mer användbart när vi diskuterar miljö- och klimatomställning i ett 50-års-perspektiv
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Svårigheter att bedömaklimatstrategiers miljöeffekter
• Ofta svag geografisk upplösning av liten betydelse för klimat – stor betydelse för andra miljömål
• Litet tekniskt detaljfokus m a p reningsutrustning och brukningsmetoder
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Två viktiga parametrar för att bedöma miljöeffekt specifikt
Stor skala
Liten skala
Användningens omfattning
Miljöan-passningav metoder StorLiten
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Begränsad energianvändning –minskat transportarbete
• Direkt kopplad till målet god bebyggd miljö
• Indirekt kopplad till förbättrade möjligheter att nå samtliga mål med minskade målkonflikter som följd
– Minskade utsläpp till luft, minskat behov av resurser för infrastruktur, minskade intrång, minskat buller
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Bioenergi I: Miljöpåverkan av bioenergi varierar
• Energibärare (oförädlade/förädlade fasta/flytande/gas)• Tekniska lösningar (förbränningsteknik,
ackumulatortank, reningsteknik)• Typ av resurs (biprodukter från industri och jordbruk,
avverkningsrester, stamved, olika jordbruksgrödor)• Metod för utvinning (ingår t ex askåterföring)• Lokalisering (t ex biomassa i helåkersbygd eller på
marginaljordar i skogsbygd)• Alternativ markanvändning
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Exempel på negativa effekter
• Lokala luftföroreningar vid småskalig förbränning• Risk för försurning av skogsmark vid biobränsleuttag
(askåterföring kan förbättra resultatet)• Negativ påverkan på biologisk mångfald vid uttag av
avverkningsrester och rötter• Inverkan på kulturmiljön, t.ex. vid energiskogsodlingar• Globala indirekta effekter av ökad
biobränsleanvändning
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Möjliga positiva effekter
• Minskat näringsläckage och erosion och ökad mullhalt om fleråriga grödor ersätter ettåriga
• Positiva effekter på biologisk mångfald i helåkersbygd• Kadmiumrening i jordbruksmark• Kväveavlastning från skogen i vissa områden
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Vindkraft
• Huvudsakliga miljöeffekter– Påverkan på fauna– Buller– Intrång i kultur- och naturmiljö
• Miljöeffekten mycket beroende av lokalisering• Möjliga synergier: Kreotoper, reveffekter• Potentialen 10-20 gånger större än behovet -> Bör inte
vara omöjligt att lokalisera 30 TWh/år • Kanske kommer det att ske i sämre vindlägen med högre
kostnader som följd -> Potentiell konflikt mellan miljömål övergår till en konflikt mellan miljö och socioekonomi
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Synergier och målkonflikter
• Klimatförändringen påverkar flera av miljömålen direkt– Strategier för att minska utsläppen av växthusgaser
därför nödvändig• Synergier – minskad energianvändning och minskat
transportarbete bidrar till minskad påverkan på de flesta målen
• “Utsläppsfria” tekniker som elfordon och vindkraft bra för flera mål
• Målkonflikter främst gentemot Levande skogar, Hav i balans, Levande kust/skärgård och Ett rikt växt- och djurliv
– Bioenergin en nyckelfaktor
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Styrningsutmaningar ochmöjliga styrningsprinciper
• Miljöeffekten beror mycket på lokala förhållanden –hur hantera detta?
• Svårt att attribuera miljöeffekter just till bioenergi och inte till markanvändning i allmänhet
• Styrning så nära miljöeffekten som möjligt• Avvägning lokalt kan dock medföra prioritering av
lokala problem• Ekonomisk kompensation ibland nödvändig
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Exemplet bioenergi – möjliga styrningsmetoder
• Utsläppskrav på förbränningsanläggningar • Ekonomiska styrning av lokalisering av
biobränsleodlingar utifrån miljöeffekt• Reglering av skogsbruksmetoder• Skydd av värdefulla biotoper
• Indirekta effekter svårhanterliga – erfordrar liknande regleringar utanför Sveriges gränser
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Långsiktig planering för att uppnå miljömålen – några aspekter
• Hur ser miljömålen ut 2050?– Ny kunskap– Nya värderingar
• Hur utvecklas tekniken på 40 års sikt?• Reversibla kontra irreversibla miljöproblem• Försiktighetsprincipen
• System för styrning av måluppfyllelse– styrningskapacitet och trovärdighet– flexibilitet och anpassning
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Presentationen baseras på:
• Johansson B. 2012. Klimatomställningens förenlighet med de svenska miljömålen. Rapport Nr 75. Miljö- och energisystem, Lunds universitet.
• Hildingsson R. and Johansson B. Governing sustainable low-carbon futures: potential synergies and conflicts between climate and environmental policy objectives (Prel. Titel)