Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

7/23/2019 Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

http://slidepdf.com/reader/full/miljoemalen-arlig-uppfoeljning-av-sveriges-miljoekvalitetsmal-och-etappmal 1/262

rapport 6557 • MARS 2013

MiljömålenÅrlig uppföljning av Sveriges

miljökvalitetsmål och etappmål 2013



Miljömålen

Årlig uppöljning av Sverigesmiljökvalitetsmål och etappmål 2013



BsnngOrdertel: 08-505 933 40Ordera: 08-505 933 99

E-post: [email protected]: Arkitektkopia AB, Bo 110 93, 161 11 Bromma

Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

NuvdsvTel: 010-698 10 00, a: 010-698 10 99

E-post: [email protected]: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 978-91-620-6557-7ISSN 0282-7298

© Naturvårdsverket 2013

Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013Grask produktion och illustration: AB Typoorm

Miljökvalitetsmålikoner: Tobias Flygar

341 843

TRYCKSAK



FörordDeNNa rapport iNNehåller den årliga uppöljningen av miljökvalitetsmålen ochetappmålen 2013. Nya preciseringar av miljökvalitetsmålen nns nu på plats menbedömningarna i ördjupad utvärdering 2012 kvarstår – vi når inte 14 av 16 miljö-kvalitetsmål. Etappmålen öljer vi upp ör örsta gången.

För andra året i öljd redovisar vi Naturvårdsverkets slutsatser i ett riståendeavsnitt. Slutsatserna bygger i år vidare på ett av de identierade okusområdenai 2012 års ördjupade utvärdering av miljömålen – Utveckla strategier ör hållbar

konsumtion! Vi ser att en omställning av samhället med ökad miljöhänsyn i helakedjan av produktion och konsumtion – rån råvara till avall – behövs ör upp-yllelsen av fera miljökvalitetsmål.

Naturvårdsverket samordnar miljömålsuppöljningen, men det är de målansva-riga myndigheterna som står ör resultatredovisning, analys och bedömning av deenskilda miljökvalitetsmålen och etappmålen. Länsstyrelsernas samverkansorganRUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) svarar ör denregionala analysen.

En av Naturvårdsverkets viktigaste uppgiter är att i samverkan med andraölja upp och utvärdera hur miljön mår och hur miljöomställningen i samhälletgår. Samarbetet med ett stort antal personer inom de många myndigheterna medansvar i miljömålssystemet samt organisationer är en örutsättning ör miljömåls-uppöljningen. Naturvårdsverket tackar alla medverkande ör deras engagemangoch bidrag.

Stockholm i mars 2013

Maria Ågren, Generaldirektör





InnehållFörord 3

Naturvårdsverkets slutsatser 6

Arbetet med miljömålsuppöljning 11

DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN 17

Begränsad klimatpåverkan 18

Frisk lut 30Bara naturlig örsurning 42

Gitri miljö 54

Skyddande oonskikt 78

Säker strålmiljö 86

Ingen övergödning 98

Levande sjöar och vattendrag 108

Grundvatten av god kvalitet 124

Hav i balans samt levande kust och skärgård 136Myllrande våtmarker 152

Levande skogar 164

Ett rikt odlingslandskap 176

Storslagen jällmiljö 188

God bebyggd miljö 202

Ett rikt vät- och djurliv 212

REGIONALA LIKHETER OCH SKILLNADER

I MILJÖTILLSTÅND OCH MILJÖARBETE 227

Når vi miljökvalitetsmålen i länen? 234

UPPFÖLJNING AV ETAPPMÅLEN 237

Etappmål om utsläpp av väthusgaser (2020) 238

Etappmål om lutöroreningar 241

Etappmål om arliga ämnen 249

Etappmål om avall 255

Etappmål om biologisk mångald 258



6 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sVERIGEs MILJÖKVALITETsMÅL OCH ETAPPMÅL 2013

Naturvårdsverkets slutsatserVi BehöVer täNka miljö och öka hänsynen i hela kedjan av produktion och kon-sumtion – rån råvara till avall. För att vi ska nå miljökvalitetsmålen krävskonsumtion med så liten miljöpåverkan som möjligt, god hushållning med natur-resurser, eektiv energianvändning och resurseektiva kretslopp som är ria rånarliga ämnen. Det är innebörden i det generationsmål ör hållbar utveckling somriksdagen beslutat om1.

14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att nås till år 2020 med idag beslutadestyrmedel. Bedömningarna kvarstår sedan den senaste ördjupade utvärderingen2.I utvärderingen lyte vi ram örslag till okusområden ör politiken, där samladeinsatser skulle verka positivt ör fera miljökvalitetsmål. Ett av okusområdena ärUtveckla strategier ör en hållbar konsumtion.

Naturvårdsverkets slutsatser bygger på vår samlade kunskap, där uppöljningoch analys av miljökvalitetsmål och etappmål är en aktuell och viktig del. Slut-satserna är inte en sammanattning. I våra slutsatser lyter vi i år ram några godaexempel på bentliga och öreslagna styrmedel ör en samhällsomställning medökad hänsyn och minskad miljöpåverkan. Exemplen tangerar i fera all Miljö-målsberedningens strategiarbete och regeringens etappmål, till exempel rörandemark- och vattenanvändning, lutöroreningar, arliga ämnen och avall. Att byggavidare på goda exempel kan vara ett spår i att utveckla strategier och styrmedelör hållbar konsumtion och produktion.

Mx v symd bvs b dun c nsumn

Miljöpåverkan uppstår både innan, under och eter det att vi konsumerar en pro-dukt eller tjänst. Utvinning av råvaror, produktion, distribution och avall påver-kar den biologiska mångalden och örorenar lut och vatten. Resurs- och energi-eektivisering och teknikutveckling minskar trycket på naturresurser och minskar

skadliga utsläpp. Men så länge den totala konsumtionen ortsätter att öka mins-kar ändå inte konsumtionens sammanlagda miljöpåverkan.Vi behöver minska miljöbelastningen även genom till exempel beteendeöränd-

ringar. Genom att integrera miljökostnader i priset på varor och tjänster är detmöjligt att gynna beteenden som leder till konsumtion och produktion med lägre

1 Proposition 2009/10:155. Svenska miljömål – ör ett eektivare miljöarbete. Sid. 21.2 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – ördjupad utvärdering av miljömålen 2012.

Rapport 6500.



MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV sVERIGEs MILJÖKVALITETsMÅL OCH ETAPPMÅL 2013 7

miljöpåverkan. Regeringens etappmål om värdet av ekosystemtjänster är ett bety-

delseullt steg.För hållbarhet rån råvara till avall behövs ekonomiska, juridiska och inor-

mativa styrmedel i en ändamålsenlig mix3. Insatser inom såväl miljöpolitiken sominom andra politikområden är viktiga örutsättningar ör att nå miljömålen. Storaekonomiska värden örknippade med ekosystemtjänster nns i nuläget inte medi beslut om hur samhället nyttjar mark och vatten4. Ett steg på vägen att miljö-anpassa politiken vore att genomöra miljö- och klimatbedömningar av till exem-pel propositioner5.

B mjnsyn gnm nng, syn c gd d

Tillsyn, rådgivning och samhällsplanering är viktiga styrmedel ör en ökad miljö-hänsyn i brukande, exploatering och produktion. Det nns fera goda exempel därde gett lyckade resultat.

Genom att olika aktörer samverkar i arbetet med regionala och kommunalavatten- och materialörsörjningsplaner nns möjligheter att väga olika anspråkpå mark och vatten mot varandra och värdera ekosystemtjänster såsom dricks-vatten6. Planerna behöver knytas ihop med kommunala översiktsplaner ör att åbästa eekt.

Flera kommuner håller nu på att revideras sina översiktsplaner och länsstyrel-serna stödjer arbetet bland annat genom att tillgängliggöra regionala och natio-

nella planeringsunderlag. Plan- och bygglagens nya regler kan då å genomslag såatt översiktsplanerna bättre beaktar miljökvalitetsmålen och andra nationellaoch regionala mål om hållbar utveckling7. Exempel på incitament ör att en ökadmiljöhänsyn ska å genomslag i planeringen är statligt ekonomiskt planerings-stöd till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som tydligt bidrar till attnå klimat- och miljömål7. En nyckel är att den regionala nivån är med mer i pla-neringen, så att till exempel länsstyrelsernas kunskap kan stödja kommunernasplanering.

Kunskapsunderlag och ett helhetsperspektiv på miljö och landskap i den ysiskaplaneringen är konkreta nyckelaktorer ör ett energi- och transportsnålt samhälleoch ör att skapa och vidmakthålla en grön inrastruktur. Den gröna inrastruk-

3 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen – ördjupad utvärdering av miljömålen 2012.Rapport 6500.

4 Naturvårdsverket. 2012-11-01. Redovisning av regeringsuppdrag att sammanställainormation om ekosystemtjänster (M 2012/176/Nm). NV-00841-12.

5 Naturvårdsverket. 2012. Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan klimatutsläpp 2050.Rapport 6537.

6 Se årlig uppöljning 2013 av bl.a. miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet ochMyllrande våtmarker.

7 Se årlig uppöljning 2013 av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.




turen skulle även kunna utvecklas vid skogliga åtgärder och exploateringar om

myndigheterna kunde stärka sitt arbete med rådgivning och tillsyn i enlighet medbentlig lagstitning8.

Myndigheternas rådgivning och tillsyn har inom många områden potential attutökas och bli ett bättre stöd till verksamhetsutövare samtidigt som miljönyttankan öka. Ett sätt att möjliggöra en proaktiv och kompetent tillsyn till stöd örverksamhetsutövare, vore att göra en tydligare koppling mellan tillsyn och till-synsavgiter9.

Rådgivning via Greppa Näringen, Greppa Växtskyddet och Mångald påslätten är bra exempel på ett mjukt styrmedel och lyckat samarbete mellan myn-digheter och organisationer. Verksamheten har betydelse ör fera miljökvalitets-

mål och sytar till att minska övergödningen, örbättra hanteringen av bekämp-ningsmedel respektive gynna grön inrastruktur och biologisk mångald.

Såväl rådgivningen som de konkreta miljöåtgärderna är beroende av nansie-ring rån landsbygdsprogrammet, vilket är ett centralt styrmedel i miljöarbetet.Utormningen av miljöersättningarna inom det ramtida landsbygdsprogrammetär således en nyckelråga ör fera miljökvalitetsmål, medan andra jordbruksstöddelvis kan motverka miljömålen10.

Mnsd mjvn gnm ng undng c nmn

Det är sannolikt klokt att satsa på styrmedel som påverkar investeringar i teknik

eller inrastruktur som har lång livslängd eller som gör det enklare ör hushåll ochöretag att göra miljö- och klimatsmarta val11. Oentlig upphandling och inorma-tion är exempel på sådana styrmedel.

Flera miljökvalitetsmål pekar på att utsläpp rån transporter påverkar målennegativt. Vägtraken utgör det huvudsakliga problemet ör lutkvalitet och bulleri stadsmiljö och påverkar människors hälsa. Trakverket och storstadskommu-nerna har beslutat om nya, delvis gemensamma upphandlingskrav kring utsläpprån väghållning och arbetsmaskiner. Här har oentliga aktörer gått öre i sinupphandling och det kan ha vägledande betydelse ör andra aktörer12.

8 Naturvårdsverket. 2012-12-13. Redovisning av uppdrag att utarbeta en landskapsanalysoch analysera relevanta styrmedel or att utveckla den gröna inrastrukturen (M2012/722/ Nm). NV-03013-12.


10 Se årlig uppöljning 2013 ör bl.a. miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingenövergödning, Myllrande våtmarker, Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar ochvattendrag.

11 Naturvårdsverket. 2012. Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan klimatutsläpp 2050.Rapport 6537.

12 Se årlig uppöljning 2013 ör miljökvalitetsmålet Frisk lut.




På den stora skalan utvecklas internationella krav och regeringens etappmål kring

minskade utsläpp av lutöroreningar rån sjötraken. I mindre skala är ett posi-tivt exempel att Göteborgs hamn, i en kampanj ör renare havsmiljö, tar ut enavgit på artyg med mer än 0,5 procent svavelhalt i bränslet. Sjöartens totalautsläpp av svaveldioxid i Göteborg har nu minskat med nästan 20 procent13.

Utsläppen av lutöroreningar minskar också till öljd av skärpt lagstitning ochinternationella överenskommelser. Dessa styrmedel ger även örutsättningar attskydda miljö och människors hälsa rån arliga ämnen.

Ett viktigt komplement till lagstitning är att tillgängliggöra inormation somger konsumenten möjlighet att välja bort varor med arliga ämnen. Inom ramenör FN:s globala kemikaliestrategi14 har ett stort antal länder beslutat att utveckla

ett rivilligt internationellt program ör inormation om ämnen i varor. Inorma-tionen om arliga ämnen är även viktig ör att kunna hantera material riktigt iåtervinning och avallshantering15.

a b djn n v v

I utveckling av styrmedel och strategier ör hållbar produktion och konsumtion ärdet betydelseullt att behandla även resurs- och energieektivisering och de slutligalänkarna i kedjan ända ram till återvinning och avall. Det kan innebära såvälmiljövinster som goda möjligheter till aärsutveckling och nya arbetstillällen.

Eektivare energianvändning är en väg ramåt ör att hushålla med naturresur-

serna och nå fera miljökvalitetsmål, etersom vi då kan begränsa vårt nyttjandeav såväl ossil som örnybar energi. Det händer mycket inom detta område. EU:sdirektiv om energieektivisering, ekodesign och energimärkning är viktiga steg.Boverkets ändrade byggregler och reglerna ör energideklarationer om energi-prestanda verkar alla ör eektivare energianvändning i ny och bentlig bebyg-gelse16.

Regeringens strategi ör ett hållbart nyttjande av mineraler17 är en del i attmöta den globala eterrågan på värdeulla mineraler, som resulterar i ett stort ochökande antal ansökningar om prospekterings- och brytningstillstånd i Sverige.Som ett komplement till strategin är det viktigt att verka ör utvecklad återvinning

13 Se årlig uppöljning 2013 ör miljökvalitetsmålet Bara naturlig örsurning.14 SAICM, Strategic Approach to International Chemicals Management, se http://www.kemi.se/

sv/Innehall/Internationellt/Konventioner-och-overenskommelser/SAICM15 Se årlig uppöljning 2013 ör miljökvalitetsmålet Gitri miljö.16 Se årlig uppöljning 2013 ör miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.17 Näringsdepartementet. 2013. Sveriges mineralstrategi – För ett hållbart nyttjande av

Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. N2013.02.




av mineraler, till exempel genom att hitta styrmedel som kan stimulera ”urban

mining” och ”waste mining” 18.Forskning och utveckling är viktiga styrmedel som kan leda till örebyggande

av avall, såväl utvinningsavall rån mineralbrytning som hushållssopor. Att öre-bygga avall är eektivt ör att minska resursörbrukning och miljöpåverkan, menbehöver kompletteras med styrmedel som stimulerar återvinning. Den nationellaavallsplanen19 innehåller en mix av örslag ör att minska avallsmängder och ökaåteranvändning och återvinning.

18 Naturvårdsverket. 2012-03-22. Inspel till svensk mineralstrategi (N2012/1081/FIN).NV-02433-12.

19 Naturvårdsverket. 2012. Från avallshantering till resurshushållning – Sveriges avallsplan2012–2017. Rapport 6502.




Arbetet medmiljömålsuppöljning

Vi öljer ör örsta gången upp miljökvalitetsmålen utirån de reviderade precise-ringarna av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna, som denierar målen och ärcentrala i bedömning och uppöljning, beslutades av regeringen i april 201220.De ansvariga myndigheterna arbetar nu med att utveckla uppöljning och bedöm-

ning av preciseringarna ör respektive miljökvalitetsmål.Det är premiär ör uppöljningen av etappmål. Undantaget är etappmålet om

utsläpp av växthusgaser, som Naturvårdsverket öljt upp sedan 201121. Även öretappmålen behöver ansvariga myndigheter nna ormer ör uppöljningen.

De nationellt målansvariga myndigheterna står ör resultatredovisning, analysoch bedömning av respektive miljökvalitetsmål och etappmål. De målansvarigamyndigheterna är Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk,Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndig-heten och Sveriges geologiska undersökning. Målansvariga myndigheter har säntårlig uppöljning av miljökvalitetsmålen på remiss till de myndigheter och orga-

nisationer som ingår i samverkansgruppen ör miljömålsuppöljning22, samt vidbehov till ytterligare instanser.

Naturvårdsverket har örutom målansvar ör sju miljökvalitetsmål och elvaetappmål även ansvar ör att samordna myndigheternas arbete med miljömåls-uppöljning. Som en del i samordningen har verket tagit ram anvisningar till stödör regionala och nationella myndigheters arbete med årlig uppöljning23.

20 Regeringsbeslut I:4, 2012-04-26, M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål– preciseringar av miljökvalitetsmålen och en örsta uppsättning etappmål.

21 Naturvårdsverket. 2011. Miljömålen på ny grund – Naturvårdsverkets utökade årligaredovisning av miljökvalitetsmålen 2011. Rapport 6433.

22 Samverkansgruppen ör miljömålsuppöljning består av de 25 myndigheterna medansvar i miljömålssystemet, de em myndigheterna med inormation av betydelse örmiljömålsuppöljningen, öreträdare ör länsstyrelserna (via RUS) och Sveriges kommuneroch landsting (SKL), samt de centrala intresseorganisationerna Jordens Vänner, Lant-brukarnas Riksörbund (LRF), Naturskyddsöreningen, Svenskt Näringsliv och Världs-naturonden WWF.

23 Anvisningar nns ör nationell respektive regional uppöljning av miljökvalitetsmålen,samt ör uppöljning av etappmålen. Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07388-12.




inn g ujnng 2013

Den årliga uppöljningen har okus på redovisning och analys av det gångna åretsresultat. Form och innehåll är likartat mellan regional och nationell uppöljning.Nationella myndigheter har använt sig av det regionala underlaget ör den natio-nella uppöljningen. Årlig uppöljning och indikatorer ör miljökvalitetsmålenredovisar vi även på miljömål.se. Där kan man läsa den regionala uppöljningenav miljökvalitetsmålen ör respektive län.24

Årlig uppöljning 2013 innehåller två huvudsakliga delar ör respektive miljö-kvalitetsmål: resultat och analys. Etappmålen har öljts upp på motsvarande sätt,men då etappmålen är av en annan karaktär än miljökvalitetsmålen är uppölj-ningen mer kortattad. Därtill nns det sparsamt med inormation ör en del

etappmål etersom regeringen attade beslut om etappmålen ör knappt ett årsedan25.

Resultatdelen har okus på det gångna året och redovisar ny inormation ommiljötillståndet och om örutsättningarna ör att nå målet. I begreppet örut-

sättningarna ryms viktiga styrmedel och åtgärder inom miljösektorn men äveninsatser i samhället inom andra politikområden, som påverkar målet positivt ellernegativt. Ansvarig myndighet redovisar aktuella resultat ör miljökvalitetsmåletsolika preciseringar där nyheter av betydelse har ramkommit sedan den ördju-pade utvärderingen.26 Myndigheterna redovisar resultat ör respektive miljökva-litetsmåls preciseringar, vars kortnamn utgör rubriker i avsnittet. Preciseringarnaöverlappar ibland varandra och då redovisar myndigheterna två eller fera precise-ringar samlat, eller hänvisar mellan preciseringar.

Analysdelen sytar till att klargöra örutsättningarna ör att nå miljökvalitets-målet och ger en bedömning av hur utvecklingen ör målet ser ut just nu. Ansvarigmyndighet ger enklare analyser av orsaker till situationen ör miljökvalitetsmålet,och/eller av eekter i miljön till öljd av styrmedel och åtgärder i samhället. Myn-digheterna har möjlighet att djupdyka i särskilt angelägna rågor och att kortattatange de mest angelägna insatserna ör att uppnå målet. I analysen står det myn-digheterna ritt att använda preciseringarna eller andra skärningar som struktur.

Bedömningen av om miljökvalitetsmålet är uppnått sker i huvudsak i sambandmed de ördjupade utvärderingarna av miljömålen, då myndigheterna gör engrundlig måluppyllelseanalys. En egentlig ny bedömning av måluppyllelse i sam-band med den årliga uppöljningen är i praktiken endast aktuell om betydande

24 En översikt över den regionala uppöljningen nns i denna rapport, i avsnittet Regionalalikheter och skillnader i miljötillstånd och miljöarbete.

25 Regeringsbeslut I:4, 2012-04-26, M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål– preciseringar av miljökvalitetsmålen och en örsta uppsättning etappmål.





örändringar skett. Bedömningen av utvecklingen i miljön ör målet väger samman

olika data som rör miljötillståndet och/eller uppskattade eekter ör miljötillstån-det av genomörda åtgärder. Utvecklingen kan vara positiv trots att målet intebedöms kunna nås inom tidsramen, eller omvänt.

Uvcng v mjmsujnngn

Regeringens beslutade i april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitets-målen som örtydligar det miljötillstånd som ska nås27. Preciseringarna ska utgöragrunden ör att tolka miljökvalitetsmålens innebörd, vara kriterier vid bedöm-ningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande ör miljöarbetet. Enligtregeringens bedömningsgrund bör ett miljökvalitetsmål bedömas som möjligt att

nå antingen om det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttryckerkan nås, eller om tillräckliga åtgärder är beslutade och örväntas vara genom-örda28.

Underhand har det stått klart att de målansvariga myndigheterna har behovav att operationalisera preciseringarna. Det har även ramkommit önskemål omatt det behöver bli enklare att härleda myndigheternas bedömningar av målupp-yllelse.

För att å en mer konsekvent, transparent och robust miljömålsuppöljning harNaturvårdsverket som samordningsansvarig myndighet startat ett särskilt utveck-lingsarbete i dialog med målansvariga myndigheter och RUS (länsstyrelsernas

samverkansorgan). De målansvariga myndigheterna ska utveckla och beskrivauppöljningen av respektive miljökvalitetsmål, ör att ramöver ge löpande stöd inationellt och regionalt arbete med uppöljning och måluppyllelseanalys. Ansva-riga myndigheter ska beskriva vad som öljs upp och hur, samt vilken myndighetsom är ansvarig i olika delar av miljökvalitetsmålet.

En översyn av indikatorerna kommer ske som en del i utvecklingen av uppölj-ningen. Indikatorerna ör respektive mål kan komma att bytas ut eller revideras,så att de bättre nyttjar tillgänglig data och överensstämmer med till exempel inter-nationell rapportering. Tidsplanen är att utvecklingsarbetet kring uppöljning ochmålbedömning ska vara klart inör nästa ördjupade utvärdering av miljömålen.

27 Regeringsbeslut I:4, 2012-04-26, M2012/1171/Ma. Se även Ds. 2012:23 Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en örsta uppsättning etappmål.

28 Prop.2009/10:15, Svenska miljömål – ör ett eektivare miljöarbete, sid. 28.




Övergödningssituationen är otillredsställande på många håll i hav och sötvatten.Sämst örhållanden råder i Östersjön. Åtgärder ör att minska utsläpp av över-gödande ämnen har gett resultat, men det tar tid innan miljön svarar på de ör-ändringar som sker. Om målet ska kunna nås behöver utsläppen minska, dels i

länderna runt Östersjön, Skagerrak och Kattegatt dels rån internationell sjöart.

7. Ingen övergödning

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN?

MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos ör år 2020.

De globala utsläppen av väthusgaser ökar, liksom halterna i atmosären. Orsa-ken är bland annat att ossila bränslen används i el- och värmeproduktion ochtransporter. Ett globalt klimatavtal krävs ör att halvera utsläppen till år 2050och sänka dem till nära noll vid seklets slut. Det kan begränsa den globalatemperaturökningen till under två grader och risken ör arlig klimatpåverkan.

Förhöjda halter av lutöroreningar orsakar alltjämt betydande skador påmänniskors hälsa, på vätlighet samt på kulturöremål. Fler åtgärder behövsinnan miljökvalitetsmålet kan nås. Internationella insatser behövs ör att minskahalterna av partiklar och marknära oon. Nationellt är ytterligare åtgärder ange-lägna ör att minska utsläppen av kväveoider liksom av partiklar rån dubbdäck.

Nedallet av örsurande ämnen har minskat kratigt de senaste decennierna.En örbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte iskogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, rämstör att minska utsläppen av kväveoider rån internationell sjöart. Nationelltmåste åtgärder vidtas, särskilt ör att minska skogsbrukets örsurningspåverkan.

* målår 2050 i en örsta etapp.

Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet all av hudcancerhar dock ökat under lång tid. Att minska eponeringen ör UV-strålning kräveren örändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning.Även om eponeringen ör UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerallatt öka en period, etersom det kan ta decennier ör hudcancer att utvecklas.

Uttunningen av oonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen nns dockosäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av oonskiktets

naturliga variationer. Det nns även ett ortsatt hot mot oonskiktet på grundav klimatets ramtida inverkan, ortsatt användning av oonnedbrytande ämnensamt utsläpp rån uttjänta produkter.

Vissa miljögiter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnensaknas underlag ör att bedöma hur halter i människa och miljö har örändrats.Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökaddius spridning av arliga ämnen. Användningen av särskilt arliga ämnen harbegränsats inom EU. Styrmedel utvecklas positivt, men fer åtgärder behövs.

1. Begränsad klimatpåverkan*

6. Säker strålmiljö

2. Frisk lut

3. Bara naturlig örsurning

5. Skyddande oonskikt

4. Gitri miljö

JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade

styrmedel och med åtgärder genomörda öre 2020.POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det nns

i dag planerade styrmedel som beslutas öre 2020.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig

riktning ör utvecklingen i miljön.

NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till

2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.

OKLAR: Tillräckliga underlag ör bedömning

av utvecklingen i miljön saknas.




MILJÖKVALITETSMÅL Bedömningar av möjligheten att nå målet. Prognos ör år 2020.

Många sjöar och vattendrag uppyller inte god ekologisk status. Försurningen harminskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och rag-mentering utgör problem i hela landet. Många arter har gått tillbaka på grund avörsämrad livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men ilångsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas ör att säkra biologisk mångald.

Förorenat grundvatten nns i hela landet, rämst i jordbruks- och olktäta områden.Två stora problem är örekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skyddav grundvattenresurser går ramåt. Skärpt lagstitning har minskat användningenav naturgrus. För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom bland annat miljö-tillsyn, samhällsplanering, vattenörvaltning och landsbygdsprogram.

Övergödning, miljögiter och ett intensivt ske påverkar biologisk mångald ochhavens produktionsörmåga. Fisk rån Bottenhavet och Bottenviken har ort-arande höga halter av miljögiter. Bättre örutsättningar att leva och verka längskusterna behövs. Även skydd av värdeulla områden och andra nationella åtgär-der är viktiga, liksom beslut utanör Sverige som påverkar havsmiljön.

Många intressen nyttjar naturresurser i jällens känsliga miljöer. Vindkrat, gruv-industri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologiskmångald. Terrängordon ger ökade skador på mark och vätlighet. Mer kunskapbehövs om jällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar jällens eko-

system tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatörändringar.

Många arter och naturtyper riskerar att örsvinna och ekosystem utarmas. Främ-mande arter ortsätter att öka. Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksomökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka interna-tionellt. Styrmedel saknas, tillämpas inte eller saknar tillräckliga resurser ör attbiologisk mångald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.

Natur- och kulturvärden hotas av igenväning och ett intensivt jordbruk. Bristpå betesdjur riskeras i delar av Sverige. Flera ågelarter i odlingslandskapet somvarit stabila ser ut att minska. Trots många åtgärder syns inget tydligt trendbrottinom negativa områden. Möjligheten att kunna driva ett livskratigt jordbruk ärberoende av bland annat EU:s jordbrukspolitik.

Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom ör att stärka sam-hällsplaneringen och skydda kulturvärden. Allt fer bostäder åtgärdas mot radonoch blir mer energieektiva. Däremot ökar vägtransporterna och ger mer bulleroch dålig lutkvalitet, grönområdena i tätorter minskar och avallsmängdernaortsätter att öka. Generellt behövs fer åtgärder och nya styrmedel.

Tillståndet ör fera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter ärhotade. Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt ramåt, liksom

kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har ökatmängden död ved samt arealen äldre lövrik skog och gammal skog. Mer kunskapbehövs om eekten av åtgärder och en ökad konkurrens om skogsmark.

Våtmarker väer igen som en öljd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan.Fortarande skadas värdeulla våtmarker. Biologisk mångald, kulturvärden ochekosystemtjänster påverkas negativt. Klimatörändringar, rämmande arter ochkvävenedall beräknas öka. Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock långsamt.Mer hänsyn krävs, liksom att fer våtmarker skyddas, restaureras och anläggs.

15. God bebyggd miljö

14. Storslagen jällmiljö

16. Ett rikt vät- och djurliv

13. Ett rikt odlingslandskap

8. Levande sjöar och vattendrag

10. Hav i balans samtlevande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

9. Grundvatten av god kvalitet






De 16 miljökvalitetsmålen




BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKANaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för

klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och

i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen

säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har till-

sammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Riksdagen har fastställt två preciseringar:

TEMPERATUR: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst

2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internatio-

nellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

KONCENTRATION: Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentratio-

nen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljon-

delar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter).

målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade eller

planerade styrmedel.

utvecklingen i miljön är negativ.

Resultat och analys i sammanattning

rsu

Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre än medeltempera-turen 1850. Tioårsperioden 2001–2010 är det varmaste årtiondet som uppmätts.

HALTERNA I ATMOsFäREN ÖKAR

Det samlade bidraget rån alla växthusgaser i atmosären brukar räknas om tillkoldioxidekvivalenter. Om tvågradersmålet ska vara möjligt att nå bedöms attkoncentrationen av växthusgaser på lång sikt måste stabiliseras på högst 400 ppmkoldioxidekvivalenter. Den sammanlagda halten av växthusgaser uppskattas idagtill cirka 465 ppm koldioxidekvivalenter. Utsläpp av partiklar påverkar ocksåklimatet. Exempelvis bidrar sot till uppvärmning, medan andra partiklar kyler.

B E G R Ä N S A D

K L I M

A T P Å V E R K

A N




EFFEKTER I MILJÖN

Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatörändringen även i obser-vationer av exempelvis tillbakagången ör majoriteten av jordens glaciärer, stigan-de havsnivåer, örändrade nederbördsmönster och minskningen av istäcketi Arktis.

ETT NyTT KLIMATAVTAL AVGÖRANdE

Hittills har det inom FN:s klimatkonvention inte gått att enas om tillräckligautsläppsminskningar ör att nå tvågradersmålet. På konventionens möte i Doha2012 enades man om en arbetsplan ör det avtal som ska gälla ör alla parter eterKyotoprotokollets utgång (2020). Det beslutades också om en andra åtagande-

period ör Kyotoprotokollet (2013–2020). Minskningsmålen är dock än så längelåga och å länder deltar.

anys

BAKGRUNd

Atmosärens örhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser rån mänskligaverksamheter ger upphov till global uppvärmning. År 2011 nådde de globala kol-dioxidutsläppen rekordnivåer, och utsläppen har ortsatt att öka under 2012.

BEdÖMNING OCH ANALys AV GAPET TILL ATT NÅ MILJÖKVALITETsMÅLET

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2050 med i dag beslutade ellerplanerade styrmedel. För att klara att hålla den globala temperaturörändringenunder två grader behöver de globala växthusgasutsläppen minska i storleksord-ningen 50–60 procent till år 2050 jämört med år 2000 ör att däreter ortsättaminska.

BEHOV AV yTTERLIGARE INsATsER

Såsom konstateras i det underlag som Naturvårdsverket under 2012 presente-rade till en ärdplan ör ett klimatneutralt Sverige år 2050, så behövs det bredauppgörelser i den långsiktiga klimatpolitiken på liknande sätt som det gör inom

energipolitiken. Energi- och klimatrågorna är sammanlänkade i hög utsträck-ning. Klimatpolitiken har liksom energipolitiken också tydliga kopplingar med enrad andra politikområden som orskningspolitik, transportpolitik, bostadspolitik,jordbruks- och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och denekonomiska politiken. Kratulla satsningar på orskning, innovation och intro-duktion av klimatstrategisk teknikutveckling behövs. Hushållning med energi ochresurser är nödvändigt.




Resultat

M mu c ncnn

Enligt riksdagsbeslut rån 2009 är miljökvalitetsmålets innebörd att den globalaökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst två grader Celsius jäm-ört med örindustriell nivå (det så kallade tvågradersmålet29). För att klara detska den svenska klimatpolitiken utormas så att den bidrar till att koncentrationenav växthusgaser i atmosären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm (miljon-delar) koldioxidekvivalenter30.

Den sammanlagda halten av växthusgaser31 är idag cirka 465 ppm32 koldioxi-dekvivalenter, och ökar årligen med fera ppm. Figur 1 visar utvecklingen ör kon-

centrationen av koldioxid, den mest betydelseulla av de växthusgaser människansläpper ut. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet. Sot har en nettoupp-värmande eekt, medan till exempel sulat- och nitratpartiklar ger en kylning.Den totala eekten av partikelutsläppen uppskattas vara kylande33.

Den globala medeltemperaturen är idag cirka 0,8 grader högre än medeltempe-raturen 1850. Tioårsperioden 2001–2010 var det varmaste årtiondet som någon-sin uppmätts med en global genomsnittstemperatur på 0,4–0,5oC över genom-snittet 1961–1990 och cirka 0,2oC över genomsnittet ör årtiondet 1991–200034.

29 IPCC:s kunskapsöversikt visar att temperaturökningar även under två grader kan ha

betydande eekter.30 Koldioxidekvivalent är mängden av en växthusgas, t.ex. metan, uttryckt som den mängdkoldioxid som ger samma växthuseekt.

31 De gaser som avses är koldioxid, metan, lustgas och de fuorerade gaserna HFC, PFC,SF

6och NF

3(den så kallade Kyotokorgen), samt de växthusgaser som hanteras under

Montrealprotokollet.32 Europeiska Miljöbyrån, 2012. http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/gures/observed-

trends-in-total-greenhouse-133 IPCC, 2007: Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution o Working

Group I to the Fourth Assessment Report o the Intergovernmental Panel on ClimateChange.

34 NASA, http://www.nasa.gov/ CRU, http://www.cru.uea.ac.uk/ NCDC, http://www.ncdc.noaa.gov/

B E G R Ä N S A D

K L I M

A T P Å V E R K

A N




19901985 1995 2000 2005 2010 2015

ppm

Figur 1. Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989–2011

KÄLLA: ITM, STOCKHOLMS UNIVERSITET INOM MILJÖÖVERVAKNINGSPROJEKTET

KLIMATPÅVERKANDE ÄMNEN PÅ SVALBARD MED EN MÄTSTATION PÅ SVALBARD

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar på grund av mänskliga utsläpp och avskogning. Trenden

under de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent.

400

390

380

370

360

350

Mj

Utöver temperaturökningen märks den pågående klimatörändringen även i obser-

vationer av exempelvis tillbakagången ör majoriteten av jordens glaciärer, stigan-de havsnivåer, örändrade nederbördsmönster (ör Nordeuropas del generellt ökadnederbörd) och minskningen av istäcket i Arktis35. I september 2012 uppmättesden minsta utbredningen av den arktiska havsisen sedan satellitmätningar börjadevid slutet av 1970-talet.36

Den ökade koldioxidhalten i atmosären har också lett till en pågående örsur-ning av världshaven, då en del av den tillörda koldioxiden löses i haven.

Förändringarna i klimatet bedöms bli större vid våra nordliga breddgrader äni världen i genomsnitt. Eekterna kan till exempel bli omattande ör jord- ochskogsbruket. Känsliga miljöer i jällen och Östersjön kan skadas eller helt ör-

svinna.

35 IPCC, 2007: Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contributiono Working Group II to the Fourth Assessment Report o the Intergovernmental Panel onClimate Change. Även EEA, 2012: Climate Change, impacts and vulnerability in Europe2012.

36 National Snow and Ice Data Center. http://nsidc.org




innn mndng

En örutsättning ör att minska de globala utsläppen är samarbete mellan världensländer. Hittills har det inte gått att enas om tillräckliga utsläppsminskningar öratt nå tvågradersmålet.

På Klimatkonventionens artonde partsmöte (COP18) i Doha i december 2012enades parterna om en arbetsplan ör det avtal som ska gälla ör alla Klimatkon-ventionens parter eter utgången av Kyotoprotokollets37 andra åtagandeperiod.Målet är att det nya avtalet, som utormas inom arbetsgruppen Durbanplattor-men38, ska antas 2015 och börja gälla senast 2020. Utgångspunkten är att avtaletska bygga på gemensamma men dierentierade åtaganden39. De ortsatta ör-handlingarna kommer att handla mycket om att enas kring hur denna princip

ska omsättas i åtaganden. Att parterna har enats om en arbetsplan ör det nyaavtalet innebär att örhandlingarna åter sker samlat, eter att en tid ha pågått i tvåparallella örhandlingsgrupper, en under Klimatkonventionen och en under Kyoto-protokollet (bland annat till öljd av att vissa parter valt att raticera Klimatkon-ventionen men inte Kyotoprotokollet).

Under COP18 attade parterna även beslut om den andra åtagandeperioden örKyotoprotokollet. Åtagandeperioden är på åtta år, 2013 till 2020. Minsknings-målen är dock låga och å länder deltar – 85 procent av världens utsläpp omat-tas ortarande inte av några bindande åtaganden40. En ramgång vid COP18 vardock att mötet lyckades bevara det nuvarande regelverket ör utsläppsboköringensom bland annat omattar en eterlevnadsmekanism, vilket innebär möjlighet tillvissa ormer av sanktioner mot parter som inte ullöljer sina åtaganden. Län-derna har också möjlighet att höja sina åtaganden vid den översyn som parternabestämde ska ske mitt i åtagandeperioden. Översynen är kopplad till arbetet medatt inör det ramtida avtalet överbrygga gapet mellan nuvarande utästelser omutsläppsminskningar och vad som behövs ör att klara tvågradersmålet.

EU har i de internationella klimatörhandlingarna hat inriktningen att indu-striländerna ska göra åtaganden som kollektivt minskar deras utsläpp med 25–40procent till år 2020 och med 80–95 procent till år 2050 jämört med år 1990.

37 Protokoll till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC) som innehåller bindande överens-kommelser om minskade utsläpp av sju växthusgaser (se otnot 31).

38 The Ad Hoc Working Group on the Durban Platorm or Enhanced Action (ADP).39 Innebär att behovet av utsläppsminskningar behandlas som en gemensam angelägenhet

ör mänskligheten, men att industriländerna tar ett större ansvar på grund av deras högahistoriska påverkan på dagens och ramtidens klimat, höga utsläpp per person, och högakapacitet att agera, samt på grund av övriga ländernas rätt till utveckling.

40 Följande länder åtog sig vid COP18-mötet bindande åtaganden ör den andra åtagande-perioden: Australien, samtliga EU-länder, Island, Kroatien, Norge, Schweiz, Kazakstan,Vitryssland och Ukraina.

B E G R Ä N S A D

K L I M

A T P Å V E R K

A N




Symd c gd nn sm eU

ENERGI

Till styrmedel och åtgärder inom energi som antagits under 2012 hör EU-kommis-sionens handlingsplan41 ör 2012–2014 inom ramen ör Ekodesigndirektivet42.I handlingsplanen astslås en rad produktområden som ska bli öremål ör mini-mikrav på energieektivitet. Bland produkterna nns till exempel värmepannoroch styrutrustning ör värmesystem och belysning. Minimikraven väntas eektivi-sera eller minska energianvändningen i såväl Sverige som övriga EU-länder.

Ett nytt energieektivitetsdirektiv43 har antagits och trätt ikrat år 2012. Direk-tivet sytar till att uppnå det energibesparingsmål på 20 procent av EU:s primären-ergianvändning 2020, som tidigare antagits men enligt prognos inte varit på vägatt uppyllas.

I januari 2012 trädde även Boverkets ändrade krav på energihushållning i bygg-reglerna (BBR44) i krat. I denna omgång har skärpning gjorts ör byggnader somhar annat uppvärmningssätt än elvärme. För dessa innebär örändringen skärptakrav med cirka 20 procent på byggnadens specika energianvändning och genom-snittlig värmeisolering. År 2009 ändrades energihushållningskraven ör byggnadersom huvudsakligen värms med elvärme. Dessa krav har inte skärpts 2012. Enöversyn av byggreglerna är aviserad till 2015.

I juli 2012 ändrades lagen om energideklarationer ör byggnader45. Bland deändringar som görs nns till exempel att energiexpertens besiktning av byggnadenska ske på plats, vilket inte varit ett krav tidigare.

I budgetpropositionen ör 2013 öreslår regeringen att energiorskningssats-ningen ligger kvar på dagens nivå och successivt stärks till 2016, och däreter blirpermanent ör att skapa långsiktighet.

En ändring i ellagen har gjorts som innebär att elkonsumenter ges möjlighetatt teckna avtal som bygger på timmätning. Tanken är att timmätning ska kunnabidra till örändrade örbrukningsmönster, så att eektuttaget blir lägre under

41 Commission Sta Working Document. Establishment o the Working Plan 2012–2014under the Ecodesign Directive. http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-business/ documents/eco-design/working-plan/les/comm-swd-2012-434-ecodesign_en.pd

42 Direktivet innebär att produkter måste ha en viss energieektivitet och resurseektivitetör att å användas inom EU.

43 Direktiv 2012/30/EU om energieektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2012:315:0001:0056:SV:PDF

44 Boverkets byggregler, BBR 19. http://www.boverket.se/Bygga--orvalta/Bygg--och-konstruktionsregler-ESK/Boverkets-byggregler-BBR-19

45 Lag (2006:985) om energideklaration ör byggnader. http://www.riksdagen.se/sv/ Dokument-Lagar/Lagar/Svenskorattningssamling/Lag-2006985-om-energideklar_ss-2006-985




kritiska perioder, då örbränning med ossila bränslen är som vanligast. En utred-

ning har också tillsatts om nettodebitering av el, det vill säga att den örnybarael som privatpersoner eller öretag med småskalig produktion producerar ochöverör till elnätet ska kunna kvittas mot annan el som de tar emot rån elnätet.

Det ekonomiska stödet ör installation av solceller har örlängts till och med2016, medan stödet ör installation av solvärme har upphört. Vindkratens expan-sion ortsatte under 2012, vilket resulterade i en tillväxt av vindelsproduktionenpå nära 20 procent under 2012. Totalt stod den örnybara energin under 2012 örungeär hälten av energianvändningen i Sverige46.

EU:s sysTEM FÖR HANdEL MEd UTsLäPPsRäTTER

År 2012 var det sista året i andra handelsperioden i EU:s system ör handel medutsläppsrätter (EU-ETS). Systemet inördes 2005 och omattar huvudsakligen ör-bränningsanläggningar samt viss energiintensiv industri (motsvarande nära hältenav växthusgasutsläppen inom unionen). Från och med januari 2012 deltar ävenlutarten i handelssystemet. Handeln omattar fyg inom EU samt till och rånEU. EU-kommissionen har dock öreslagit att tillälligt undanta fygningar till ochrån EU i avvaktan på att den internationella lutartsorganisationen ICAO skaarbeta ram örslag om ett globalt handelssystem ör lutarten.

I den tredje handelsperioden, 2013–2020, har perfourkolväten (PFC) och lust-gas (N2O) tillkommit som nya gaser ör vissa anläggningar i handelssystemet.

Även fer sektorer är inkluderade, däribland aluminiumtillverkning.Den nya handelsperioden innebär också att nationella ördelningsplaner harersatts av ett gemensamt tak ör hela EU-ETS, och att gratis tilldelning baseraspå riktmärken47. Sektorer där handelssystemet bedöms medöra risk ör att verk-samheter och utsläpp fyttas till länder med lägre krav (”koldioxidläckage”) kanå tilldelning upp till 100 procent av aktuellt riktmärke. Övriga verksamheter åren tilldelning som motsvarar 80 procent av riktmärket 2013 med successiv minsk-ning till 30 procent 2020. Ingen gratis tilldelning ges ör elproduktion.

Utsläppsrätter som inte delas ut gratis auktioneras ut. Andelen utsläppsrättersom ska auktioneras ut ökar kratigt i den nya handelsperioden, till cirka 50 pro-

cent. Under andra handelsperioden 2008–2012 har det byggts upp ett omattandeöverskott av utsläppsrätter i systemet vilket kommer att kunna öras över tillperioden 2013–2020.

46 48 % av energianvändningen enligt den senast tillgängliga statistiken, rån 2010. Energi-indikatorer 2012, Energimyndigheten.

47 Riktmärken konstrueras eter de tio procent mest koldioxideektiva anläggningarna i varjesektor inom EU.

B E G R Ä N S A D

K L I M

A T P Å V E R K

A N




Överskottet av utsläppsrätter har lett till låga priser och därmed bristande sti-

mulans ör långsiktiga utsläppsminskningar. Under 2012 har det därör örtsomattande diskussioner om åtgärder ör att höja priset på utsläppsrätterna.Kommissionen har därör, som åtgärd på kort sikt och ör att minska utbudet avutsläppsrätter i början av perioden, öreslagit att senarelägga auktioneringen avutsläppsrätter till slutet av handelsperioden48. Även mer långsiktiga strukturellaåtgärder diskuteras.

TRANsPORTER

I en granskning av inrastrukturplaneringen49, presenterad av Riksrevisionen imars 2012, konstaterades bland annat att lönsamheten ör många nya inrastruk-

turinvesteringar bygger på trakvolymer som sannolikt är svåra att örena medklimatmålen.I april 2012 redovisade Trakverket Kapacitetsutredningen50, som analyserar

åtgärder ör att öka kapacitet och eektivitet i transportsystemet, med sikte påår 2025. Utredningens huvudörslag innebär inte minskade utsläpp, men i utred-ningen ingår också ett klimatscenario, som utirån så kallad back casting visar påen målbild där klimatmålen nås.

Hösten 2012 tillsattes en utredning om målet ör en ossiloberoende ordons-fotta 203051. Sytet är att kartlägga handlingsalternativ och identiera möjligaåtgärder ör hur Sverige ska nå en ossiloberoende ordonsfotta. Slutredovisning-

en sker hösten 2013.Under 2012 attades också bland annat beslut om en ny miljöbilsdenition ochom beskattning av biodrivmedel i låginblandningar över 6,5 procent. I januari2012 betalades den örsta supermiljöbilspremien ut. Premiens syte är att rämjaen ökad örsäljning och användning av nya bilar med låg klimatpåverkan, ochbetalas ut till maximalt 5 000 bilar under åren 2012–201452. Med avseende påkoldioxidutsläppen innebär kraven högst 50 gram/kilometer, vilket idag i prakti-ken bara elbilar och laddhybrider klarar.

48 Handel med utsläppsrätter: Kommissionen lägger ram alternativ ör att reormera deneuropeiska koldioxidmarknaden. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-1208_sv.htm

49 Inrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7, http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/15649/Anpassad_12_7_Inrastrukturplanering.pd

50 Kapacitetsutredning ör transportsystemet. http://www.trakverket.se/kapacitet51 http://www.sou.gov.se/ossilri/index.htm52 Under 2012 registrerades cirka 850 bilar som uppyller kraven på en supermiljöbil.




ÖVERGRIPANdE

I december 2012 presenterade Naturvårdsverket underlag till en ärdplan ör ettSverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 205053. I rapporten analyseras hurSverige ska kunna nå målvisionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser2050.

Uppmärksamhet har också riktats mot lutöroreningar med klimatpåverkan,det vill säga öroreningar (till exempel sotpartiklar) som både påverkar klimatetoch har negativa eekter på människors hälsa54. Sverige har under året varit ett avde drivande länderna i den nystartade koalitionen Climate and Clean Air Coalition(CCAC), som arbetar ör minskade utsläpp av klimatpåverkande lutöroreningar.

Analys och bedömning

Bgund

Atmosärens örhöjda koncentration av klimatpåverkande gaser rån mänskligaverksamheter ger upphov till global uppvärmning. Den största delen av dessautsläpp orsakas av örbränning av ossila bränslen ör el- och värmeproduktion,transporter och industrins värmeproduktion, liksom av industriprocesser, jord-bruksproduktion och avallshantering samt avskogning i tropikerna.

Utsläppen har som en öljd av en stark global ekonomisk tillväxt ökat kratigtunder de senaste tio åren. Särskilt hög har utsläppsökningen varit rån ossil-beroende el- och värmetillörsel i tillväxtekonomier, inte minst Kina. Dessa länderhar ördubblat sina utsläpp sedan 1990 medan industriländernas utsläpp ligger påungeär samma nivå55. År 2011 nådde de globala koldioxidutsläppen rekordnivåer(cirka 35 miljarder ton koldioxid, en ökning med tre procent jämört med 2010),och utsläppen har ortsatt att öka under 2012 (ökningen under året har prognosti-cerats till 2,6 procent56).

53 Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050, Rapport6537. http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ ISBN1/6500/978-91-620-6537-9.

54 I allet marknära ozon (vars bildande underlättas av fera ämnen som människan släpperut) nns även en negativ eekt på vegetation och grödor.

55 http://www.wri.org/project/cait56 Global Carbon Project, http://www.globalcarbonproject.org

B E G R Ä N S A D

K L I M

A T P Å V E R K

A N




Bdmnng c nys v g n mjvsm

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2050 med i dag beslutade ellerplanerade styrmedel. För att klara att hålla den globala temperaturörändringenunder två grader (tvågradersmålet) behöver de globala växthusgasutsläppen mins-ka i storleksordningen 50–60 procent till år 2050 jämört med år 200057. Till år2100 måste de minska med nära 100 procent. Den minskningstakten örutsätteratt de globala utsläppen kulminerar de allra närmaste åren, ör att däreter hinnaminska tillräckligt snabbt. För att nå Begränsad klimatpåverkan behövs ytterligarestyrmedel.

En halvering av de globala utsläppen jämört med 1990 innebär att utsläppenper person år 2050 i genomsnitt högst år uppgå till cirka två ton koldioxidekvi-

valenter (beräknat med en beolkning på 9 miljarder). I Figur 2 visas växthusgas-utsläpp år 2005 per person ör totala globala utsläpp samt ör Kina, USA, EU-27och Sverige. För att nå en utsläppsnivå på cirka två ton per person behöver degenomsnittliga utsläppen minska i alla regioner jämört med dagens nivå.

20

25

15

5

0

Ton koldioxidekvivalenter per person

Figur 2. Utsläpp av växthusgaser per person globalt och i olika länder 2005

Totala globala

utsläpp

Kina USA EU-27 Sverige

KÄLLA: CLIMATE ANALYSIS INDICATORS TOOL (CAIT) VERSION 9.0, WORLD RESOURCES INSTITUTE, 2012

Utsläpp av växthusgaser per person för år 2005 uppdelat i totala globala utsläpp samt för Kina, USA,EU-27 och Sverige.

10

57 Med en sannolikhet runt 70 procent enligt till exempel SMHI Klimatologi Nr 4,Uppdatering av den vetenskapliga grunden ör klimatarbetet, 2011. Vilken sannolikhetsom bedöms som önskvärd är avhängig av politiska överväganden.




Miljoner ton koldioxidekvivalenter

Figur 3. Utsläpp av växthusgaser 1990–2011 samt prognos för 2015 och 2020

Energi exkl. transportInrikes transporter totalt

Industriprocesser Lösningsmedel och andra produkterJordbruk

Avfallshantering

1 9 9 0

1 9 9 5

1 9 9 4

1 9 9 3

1 9 9 2

1 9 9 1

1 9 9 9

2 0 0 1

2 0 0 0

1 9 9 6

1 9 9 8

1 9 9 7

2 0 0 3

2 0 0 2

2 0 0 4

2 0 0 5

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 1 0

2 0 1 1

2 0 1 5

2 0 2 0

2 0 0 9

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Rapporterade nationella utsläpp av växthusgaser per sektor fram till 2011 och en prognos för utsläppen

2015 och 2020.

KÄLLA: NATIONAL INVENTORY REPORT 2013 SWEDEN (HISTORISKA UTSLÄPP) SAMTREPORT FOR SWEDEN ON ASSESSMENT OF PROJECTED PROGRESS, MARS 2013 (PROGNOSTISERADE UTSLÄPP)

Bv v yg nss

Såsom konstateras i Naturvårdsverkets tidigare nämnda underlag till ärdplan mot2050, behövs det breda uppgörelser om huvuddragen i den långsiktiga klimat-politiken, på liknande sätt som det gör inom energipolitiken. Energi- och klimat-rågorna är sammanlänkade i hög utsträckning. Klimatpolitiken har liksomenergipolitiken också tydliga kopplingar med en rad andra politikområden somorsknings- och innovationspolitik, transportpolitik, bostadspolitik, jordbruks-och skogspolitik, samt olika områden inom miljöpolitiken och inte minst den eko-nomiska politiken.

För industrialiserade länder såsom Sverige behöver utsläppen minska drastiskt.Detta kräver omattande utsläppsminskningar inte minst i transportsektorn ochinom industrin.

Omställningen av transportsektorn handlar om yra parallella delar; utvecklingmot ett mer transportsnålt samhälle, överfyttning till energieektivare trakslag,energieektivisering av ordon och arkoster, samt örnybara drivmedel.

B E G R Ä N S A D

K L I M

A T P Å V E R K

A N




Svensk industri har i jämörelse med många andra länder en hög andel process-

relaterade utsläpp. Möjligheterna att minska processutsläppen är mer komplexaän att minska utsläppen rån örbränning inom industrin. För processutsläppenkrävs utveckling, demonstration och kommersialisering av nya tekniker.

Kratulla satsningar på orskning, innovation och introduktion av klimatstrate-gisk teknikutveckling behövs. Hushållning med energi och resurser är nödvändigt.




FRISK LUFTaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kultur-

värden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en

generation.

Riksdagen har astställt har astställt tio preciseringar:

BENSEN: Halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter lut beräknatsom ett årsmedelvärde

BENS(A)PYREN: Halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubik-meter lut (0,1 nanogram per kubikmeter lut) beräknat som ett årsmedelvärde

BUTADIEN: Halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter lutberäknat som ett årsmedelvärde

FORMALDEHYD: Halten av ormaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeterlut beräknat som ett timmedelvärde

PARTIKLAR (PM2,5): Halten av partiklar (PM2.5) inte överstiger 10 mikrogram perkubikmeter lut beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeterlut beräknat som ett dygnsmedelvärde

PARTIKLAR (PM10): Halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubik-meter lut beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter lutberäknat som ett dygnsmedelvärde

MARKNÄRA OzON: Halten av marknära oon inte överstiger 70 mikrogram per kubik-meter lut beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeterlut räknat som ett timmedelvärde

OzONINDEx: Ooninde inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter lut underen timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september

KVÄVEDIOxID: Halten av kvävedioid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter lutberäknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter lut beräknat som

ett timmedelvärde (98-percentil)KORROSION: Korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år

målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade eller planerade

styrmedel.

utvecklingen i miljön är positiv.

F R I S K

L U

F T





rsu

Idag står hushållssektorn ör ca 2/3 av utsläppen av bens(a)pyren och utsläppenhar ökat58. Utsläppen beror rämst av eldning med ved. Brister i statistikunderlagetgör att den långsiktiga trenden ör halterna är osäker i mindre och medelstora tät-orter med inslag av vedeldning. Även utsläppen av partiklar har ökat bland annatinom el och värmeproduktion samt hushållssektorn där vedeldning ingår.

Den nationella prognosen ör utsläppen av partiklar till 2020 visar att trakensutsläpp via avgasröret minskar påtagligt medan partiklar rån slitage av bromsar,däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att dominera sektorns par-

tikelutsläpp 202059. Partiklar rån hushållens örbränningsanläggningar örväntas2020 ligga på ungeär dagens nivå. Halten av partiklar (PM2,560) överskrider deöreslagna maximala nivåerna, i örsta hand i södra Sverige. Det beror sannoliktpå transport av örorenad lut rån öresundsregionen och övriga Europa. I övrigalandet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskridsi gaturum i några städer. Det nns en minskande trend ör partiklar (PM2,5) iregional bakgrundslut61.

Utsläppen i Europa av öroreningar som bildar ozon (Kväveoxider och fyk-tiga organiska ämnen) har minskat med ca 20 % den senaste tioårsperioden2001–2010, med viss osäkerhet om trendens vidare utveckling det senaste året

2009–2010. De totala svenska utsläppen minskar också. Hushållens utsläpp avfyktiga organiska ämnen har dock ökat de senaste em åren62. Antalet episodermed höga halter av marknära ozon minskar. Det långsiktiga målet63 till skydd örhälsan överskrids, medan målet ör växtligheten i huvudsak är uppnått64.

58 Data hämtade rån Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pd http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

59 Data hämtade rån Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.naturvards

verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pd http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

60 I dagligt tal partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer.61 Miljöövervakningen, Datavärden ör lutkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/

lutkvalitet.4.7d4c4e812d2da6a41680004804.html62 Data hämtade rån Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvards

verket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pd,http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

63 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, 2011.64 Miljöövervakningen, Datavärden ör lutkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/

lutkvalitet.4.7d4c4e812d2da6a41680004804.html




Utsläppen av kväveoxider rån vägtraksektorn ortsätter att minska medan

utsläppen rån el- och värmeproduktion har ökat under 2000-talet65. Andelendieseldrivna personbilar örväntas öka avsevärt, men trots detta kan en ortsattminskning av utsläppen av kväveoxider örväntas beroende på en ortsatt tekniskutveckling av ordonen. Detta under örutsättning att beslutade kravnivåer mot-svaras av minskade utsläpp i verkligheten. Medelvärden ör halterna av kväve-dioxid, både års- och timmedelvärden, överskrids rekvent i gatumiljön i landetsstörre och medelstora städer66. En långsiktigt minskande trend kan observerasi örsta hand ör Stockholm.

anys

Revision pågår av EU:s Tematiska strategi ör lutöroreningar67. Göteborgsproto-kollet om utsläpp av lutöroreningar reviderades den 4 maj 2012 men har ännuinte trätt i krat68. Nytt är att protokollet även inkluderar utsläpp av partiklarsamt ska beakta utsläpp av sot (BC)69. IIASA (International Institute or AppliedSystems Analysis) har gjort en preliminär analys av konsekvenserna av ett revide-rat Göteborgsprotokoll70. Analysen visar en örväntad örbättring av miljö- ochhälsopåverkan, men inte ullt motsvarande 2005 års Tematiska strategi ör lut-öroreningar i EU.

Sydsverige påverkas i större grad av inföde av örorenad lut rån övrigaEuropa Ytterligare åtgärder inom EU och internationellt samt även lokala åtgär-

der är nödvändiga ör att minska utsläppen av partiklar så att målen ör PM 2,5kan klaras i större städer i södra Sverige som Malmö.

En analys av visar att de festa större och medelstora städer riskerar att över-skrida målet ör PM10 i gatumiljö till 2020 om inga ytterligare åtgärder genom-örs. Erarenheterna rån dubbdäcksörbud på enskilda gator och dammbindninghar varit positiva, även om önskvärd minskning av halterna inte tillullo uppnåttspå alla platser71. Ytterligare styrmedel som till exempel en skatt på dubbdäck ärsannolikt nödvändigt ör att klara målet.

65 Data hämtade rån Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pd, http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/ NFR-report_1990-2011_SE.xls

66 Miljöövervakningen, Datavärden ör lutkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/ lutkvalitet.4.7d4c4e812d2da6a41680004804.html

67 http://ec.europa.eu/environment/air/review_air_policy.htm68 http://www.unece.org/env/lrtap69 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.70 CIAM Report 1/2012. http://gains.iiasa.ac.at/index.php/publications/policy-reports/

gothenburg-protocol-revision71 Steg på vägen. Rapport 6500, 2012.

F R I S K

L U

F T




En komplettering av bestämmelserna om NOx-rening ör arbetsmaskiner tillsam-

mans med nya upphandlingskrav ör entreprenadmaskiner, gemensamma örTrakverket och storstadskommunerna, kan örväntas örbättra örutsättningarnaör minskade halter av kvävedioxid och partiklar. Beslut om trängselskatt harattats i Göteborg med start rån 1/1 2013, en åtgärd som där kan örväntas bidratill att nå målen ör kvävedioxid. Den sammanattande analysen visar att målenör kvävedioxid inte nås utan ytterligare åtgärder till 2020.

Även Ekodesigndirektivet72 kan örväntas bidra till minskade utsläpp etersomhushållssektorns utsläpp är betydelseulla i Europa som helhet. Ett påskyndandeav genomörandetiden skulle ha stor betydelse ör att snabbt minska utsläppen avbens(a)pyren, partiklar och sot (BC)73.

Etersom ozon huvudsakligen transporteras in rån övriga Europa är internatio-nella överenskommelser ör att minska utsläppen av ozonbildande ämnen avgö-rande ör att klara målen. Därör kvarstår ett stort behov av ytterligare internatio-nella åtgärder.

Resultat

Uvcng v usnngn n Fs u

De totala utsläppen av bens[a]pyren minskade kratigt 2008 då utsläppen rånaluminiumproduktion upphörde. Idag står hushållssektorn ör ca 2/3 av utsläppenoch utsläppen har ökat med 27 % de senaste em åren74. Utsläppen i hushålls-sektorn beror rämst på vedeldning.

De sektorer i Sverige där utsläppen av partiklar har ökat är jordbruk och ske,el och värmeproduktion samt hushållssektorn där vedeldning ingår75. För övrigasektorer har utsläppen minskat. Den nationella prognosen ör utsläppen till 2020visar att trakens utsläpp via avgasröret minskar påtagligt medan partiklar rånslitage av bromsar, däck och väg kvarstår på en hög nivå och helt kommer att

72 Direktiv 2005/32/EC.73 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.74 Data hämtade rån Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.

naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pd http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

75 http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls




dominera sektorns partikelutsläpp 202076. Partiklar rån hushållens örbrännings-

anläggningar örväntas 2020 ligga på ungeär dagens nivå.Utsläppen i Europa av öroreningar som bildar ozon (Kväveoxider och fyk-

tiga organiska ämnen) har minskat med ca 20 % den senaste tioårsperioden2001–2010, med viss osäkerhet om trendens vidare utveckling det senaste året2009–2010. De totala svenska utsläppen minskar också. Hushållens utsläpp avfyktiga organiska ämnen har dock ökat de senaste em åren77. Vilken användningsom orsakar utsläppen är under utredning.

Utsläppen rån vägtraksektorn ortsätter att minska medan utsläppen rånel- och värmeproduktion har ökat under 2000-talet 78. Viktiga källor till kväve-oxider i tätortsluten är traken, arbetsmaskiner samt i vissa all sjöarten. Ande-

len dieseldrivna personbilar örväntas öka avsevärt, men trots detta kan en ort-satt minskning av utsläppen av kväveoxider örväntas beroende på en ortsattteknisk utveckling av ordonen79. En örutsättning är dock att beslutade kravni-våer på personbilar motsvaras av minskade utsläpp i verkligheten. Tung trak stårör en betydande del av de minskade utsläppen.

Uvcng v mjsnd Fs u

BENsEN

Halten bensen i tätorterna minskar stadigt.

BENs(A)PyRENDen långsiktiga trenden är tydligt minskande i de större tätorternas gaturum.I den urbana bakgrundsmiljön i mindre och medelstora tätorter kan ingen tydligutsläppstrend utläsas, vilket beror på brister i statistikunderlaget. Ett begränsatkartläggningsprojekt pågår ör att örbättra kunskaperna.

76 Data hämtade rån Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pd,http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

77 Data hämtade rån Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP:http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/IIR-submission-a-2013_SE.pd,http://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/klimat-och-lut/utslapp/NFR-report_1990-2011_SE.xls

78 Data hämtade rån Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP: http://www.naturvardsverket.se/upload/11_statistik/lutororeningar/IIR-submission-2013_SE.pd , http://www.naturvardsverket.se/upload/11_statistik/lutororeningar/NFR-report_1990-2011_SE.xls

79 SMHI Meteorologi Nr 150 2012; Reg EC 715/2007; Reg EC 692/2008; Reg EC 595/2009.

F R I S K

L U

F T




BUTAdIEN OCH FORMALdEHyd

Ingen uppdatering av mätdata har skett.

PARTIKLAR

Halten av partiklar (PM2,580) överskrider de långsiktiga målvärdena, (10 mikro-gram per kubikmeter lut beräknat som ett årsmedelvärde och 25 mikrogram perkubikmeter lut beräknat som ett dygnsmedelvärde) i örsta hand i södra Sverige.Det beror sannolikt på grund av transport av örorenad lut rån öresundsregionenoch övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även omårsmedelvärdet överskrids i gaturum i några städer. Det nns en minskande trendör partiklar (PM2,5) i regional bakgrundslut (skog/landsbygd långt rån enskilda

källor), rånsett 2011 då halten ökade81

. Minskningen kan observeras även i södradelen av landet, och kan bero på att åtgärdsarbetet ör att minska lutöroreningari Europa har börjat visa eekt. Orsaken till ökningen 2011 är oklar men kan beropå variationer i vädret. Det nns omattade bevis ör att partiklar som öroreningi luten i våra tätorter har allvarliga eekter på människors hälsa även vid låganivåer och åtgärder ör att minska halterna kan därör motiveras även vid örhål-landevis god lutkvalitet82.

Halten av partiklar (PM1083) överskrider de öreslagna maximala nivåerna(15 mikrogram per kubikmeter lut beräknat som ett årsmedelvärde och 30 mikro-gram per kubikmeter lut beräknat som ett dygnsmedelvärde) i gatumiljön gene-

rellt och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige. En minskandelångtidstrend ör PM10 i gatumiljön kan observeras i de större städerna med vissosäkerhet om trendens vidare utveckling 2011. Höga halter av partiklar (PM10)beror i örsta hand på användning av dubbdäck. Nya data pekar på att slitage-partiklar i omgivningsluten påverkar vår hälsa84.

80 I dagligt tal partiklar med en diameter mindre än 2,5 mikrometer.81 Miljöövervakningen, Datavärden ör lutkvalitet. http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/

lutkvalitet.4.7d4c4e812d2da6a41680004804.html82 Air Quality Guidelines Global Update, WHO Europe 2005.83 I dagligt tal partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer.84 K. Meister, C. Johansson, Forsberg, Estimated Short-Term Eects o Coarse Particles

on Daily Mortality in Stockholm, Sweden, Environmental Health Perspectives Online19 December 2011.




30

50

20

10

0

Mikrogram/m3

Figur 4. Partiklar PM10 i gaturum, årsmedelvärden 1999–2011

1 9 9 9

KÄLLA: NATIONELLA DATAVÄRDEN FÖR LUFT

2 0 0 0

2 0 0 2

2 0 0 3

2 0 0 4

2 0 0 5

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 9

2 0 0 1

2 0 1 1

2 0 1 0

2 0 0 8

40

Göteborg, Gårda

Landskrona,Eriksgatan

Malmö, Dalaplan

Norrköping,Östra promenaden

Stockholm,Hornsgatan

Sundsvall,Strandgatan

Umeå, VästraEsplanaden

Uppsala 1/ Uppsala 2,Kungsgatan

Växjö, Storgatan

Örebro,Rudbecksskolan

Tidstrend för årsmedelvärden för partiklar PM10 mikrogram/m3 i närhet till

gata eller väg i svenska städer.

Miljömålets precisering

Miljökvalitetsnorm

OZON

Antalet episoder med höga halter av marknära ozon minskar över tid. Medelhal-ten av marknära ozon minskar också, om än i långsammare takt. Det långsiktiga

målet till skydd ör hälsan överskrids, medan målet ör växtligheten är i huvudsakuppnått85. Ozonbildningen är starkt väderberoende, och varma somrar kan högahalter uppträda. Vad gäller växtlighet överskrids vissa år målnivåerna till skyddör växtligheten i södra delen av landet samt i kustnära områden, men i huvud-delen av landet nås lutkvaliteten med avseende på ozon ör växtligheten. Detnns ett känt samband mellan exponering ör ozon och dagligt antal dödsall samtinläggning på sjukhus även i områden där halterna inte är särskilt höga. Miss-tanken har ökat att även långtidsexponering ör ozon påverkar hälsan allvarligt.


F R I S K

L U

F T




KVäVEdIOXId

Medelvärden ör halterna av kvävedioxid, (20 mikrogram per kubikmeter lutberäknat som ett årsmedelvärde och 60 mikrogram per kubikmeter lut beräknatsom ett timmedelvärde, 98-percentil), överskrids rekvent i gatumiljön i landetsstörre och medelstora städer86. Halterna överskrids även i urban bakgrundsmiljö,rämst i storstäderna, men även i fera medelstora städer nns risk att målnivåernaöverskrids. En svag minskning av halterna har skett de senaste åren, men om detär en långsiktig trend kan ännu inte astställas på alla platser utom ör Stockholmdär minskningen är tydligast.

40

70

20

10

0

Mikrogram/m3

Figur 5. Kvävedioxid i gaturum, årsmedelvärden 1999–2011

1 9 9 9

KÄLLA: NATIONELLA DATAVÄRDEN FÖR LUFT

2 0 0 0

2 0 0 2

2 0 0 3

2 0 0 4

2 0 0 5

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 0 1

2 0 1 0

2 0 1 1

2 0 0 9

30

60

50

Tidstrend för årsmedelvärden för kvävedioxid mikrogram/m3 i närhet till gata

eller väg i svenska städer.

Göteborg, Gårda

Halmstad,Viktoriagatan

Jönköping,Kungsgatan

Malmö, Dalaplan

Skellefteå, E4

Stockholm,Hornsgatan

Sundsvall,Strandgatan

Umeå, Västra

Esplanaden

Växjö, Storgatan

Miljömålets precisering

Miljökvalitetsnorm

KORROsION

Ingen uppdatering under året har skett av mätningarna av korrosion på kalksten.






Symd c bsu

INTERNATIONELLT/EU

Revision pågår av EU:s Tematiska strategi ör lutöroreningar87. Strategin kom-mer att öljas av en uppdatering av fera direktiv inom området bl.a direktivet omutsläppstak samt lutkvalitetsdirektivet. Göteborgsprotokollet om utsläpp av lut-öroreningar reviderades den 4 maj 2012 men har ännu inte trätt ikrat88. Nytt äratt protokollet även inkluderar utsläpp av partiklar samt även ska beakta utsläppav sot (BC)89. IIASA (International Institute or Applied Systems Analysis) hargjort en preliminär analys av konsekvenserna av Göteborgsprotokollet90. Analysen

visar att ör hela EMEP området (Lutvårdskonventionens (CLRTAP:s) rappor-teringsområde) minskar utsläppen av SO2 med 41 %. NOX med 31 %, primärapartiklar rån utsläpp av PM 2,5 med 22 % och fyktiga organiska ämnen (VOC)med 33 % rån 2005 till 2020. Minskningarna motsvarar inte ullt ut de somuppskattas till öljd av redan beslutad lagstitning men inkluderar jämört med EUäven länder i östra Europa. Likväl, medör minskningarna i utsläpp en väsentligörbättring av hälsopåverkan där dödligheten till öljd av partiklar minskar med27 % och ör ozon med 11 % rån 2000 till 2020. Detta motsvarar inte ullt utden örväntade örbättringen av 2005 års Tematiska strategi ör lutöroreningari EU utom ör hälsopåverkan av ozon där Göteborgsprotokollet leder till störreberäknade procentuella örbättringar vilket delvis beror på ändrade antagandenom utvecklingen ör ozonhalten i opåverkad miljö.

EU-Kommissionen har i december 2012 beslutat att komplettera bestämmel-serna om NOx-rening ör arbetsmaskiner som tvingar till bättre eterlevnad91.Kraven ska inörlivas i nationell rätt inom 12 månader. Beslutet kan örväntasörbättra örutsättningarna ör en minskad trend ör halterna av kvävedioxid.

Ekodesigndirektivet kan örväntas bidra till minskade utsläpp etersom hus-hållssektorn står ör betydande utsläpp i Europa som helhet. IIASA har gjort enkonsekvensanalys av direktivets genomörande92. Inom EU-27 stod år 2005 småörbränningsanläggningar ör 1/3 av utsläppen av partiklar (PM2,5 och BC)93

87 http://ec.europa.eu/environment/air/review_air_policy.htm88 http://www.unece.org/env/lrtap89 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.90 CIAM Report 1/2012. http://gains.iiasa.ac.at/index.php/publications/policy-reports/

gothenburg-protocol-revision91 Direktiv 2010/26/EU.92 Emissions rom households and other small combustion sources and their reduction

potential. TSAP Report 5, IIASA, 2012.93 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.

F R I S K

L U

F T




samt under 10 % av VOC utsläppen. Genomörande av Ekodesigndirektivet skulle

leda till påtagligt minskade utsläpp jämört med nu rådande lagstitning. Redanom man bortser rån vinsten av ökade krav på energieektivitet så skulle direk-tivet medöra en minskning av PM2,5 utsläppen med 35 % 2020 och med 70 %2030 jämört med 2005. Detta ska jämöras med 21 % minskning med nu attadebeslut mellan 2005 och 2020. Utsläppen av sot (BC)94 beräknas minska utsläppenmed 25 % till 2020 och 75 % till 2050 om Ekodesigndirektivet genomörs.

NATIONELLT

Nya upphandlingskrav entreprenadmaskiner, som är delvis gemensamma örTrakverket och storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö samt

områden där miljökvalitetsnormen riskerar överskridas), har beslutats under åretvilket bedöms ha vägledande betydelse ör andra upphandlande enheter inomkommuner och landsting. Kraven kan örväntas innebära minskade utsläpp rånväghållning och arbetsmaskiner. Beräkningar visar att den största miljövinstenerhålls genom att de äldsta maskinerna asas ut.

Beslut om tränselskatt har attats i Göteborg med start rån 1/1 2013, en åtgärdsom kan örväntas bidra till att nå målet. Trängselskattens minskning av trakenger tydlig eekt på NO2-halterna i Göteborg (minskning 2–5 %), Mölndal ochPartille (minskning 1–2 %). Minskningen av kvävedioxidhalten innebär att 13 000fer göteborgare vid sin bostad uppnår målets årsmedelvärde 20 mikrogram/m3.

Boverket har hat återrapporteringskrav i regleringsbrevet ör 2012 att se överbyggreglerna med andledning av uppdatering av EU-standarden ör eldnings-utrustning. Stegvis skärpta utsläppskrav ör eldningsutrustning ör asta bränslenär öreslagna inom Ekodesigndirektivet. Inörandet kan örväntas å stor betydelseör att minska utsläppen av bland annat partiklar (PM2,5 och BC)95. Ett påskyn-dande av genomörandetiden skulle ha stor betydelse ör att snabbt minska utsläp-pen av BC i Sverige.

94 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.95 Black carbon (BC) avser den svarta klimatpåverkande komponenten i sot.






KVäVEdIOXId

En minskande trend ör kvävedioxid kan observeras åtminstone ör Stockholmmen mera osäkert ör övriga tätorter utom ör 2011 där halterna minskar gene-rellt. En beräkning ör vägmiljön i 40 kommuner ör år 2020 jämört med 2008har genomörts98. Resultaten visar att målet ör årsvärdet av kvävedioxid riskeraratt överskridas i de större tätorterna i gatumiljön men däremot klaras målet 2020i ”urban bakgrund” (miljön ej i direkt anslutning till gator och vägar som tillexempel parker). Likaså riskerar målet timmedelvärde överskridas i de allra störs-ta tätorterna. Situationen blir avsevärt bättre jämört med 2008. Den sammanat-tande analysen visar att målet ör kvävedioxid inte nås utan ytterligare åtgärdertill 2020.

OZON

Etersom ozon huvudsakligen transporteras in rån övriga Europa är internatio-nella överenskommelser ör att minska utsläppen av ozonbildande ämnen i Euro-pa som helhet avgörande ör att klara målet. Men etersom utsläppen av VOCinom hushållsektorn ortsätter att öka i Sverige nns anledning att även analyseraom det är kostnadseektivt med åtgärder inom den sektorn inom landet.

98 SMHI Meteorologi Nr 150 2012.




BARA NATURLIG FÖRSURNINGaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida

gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller

inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vatten-

ledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

Riksdagen har fastställt fyra preciseringar:

PÅVERKAN GENOM ATMOSFÄRISKT NEDFALL: Nedallet av lutburna svavel- och kväve-öreningar rån svenska och internationella källor inte medör att den kritiska belastning-en ör örsurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige

PÅVERKAN GENOM SKOGSBRUK: Markanvändningens bidrag till örsurning av mark ochvatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till vätplatsens örsurningskänslighet

FÖRSURADE SJÖAR OCH VATTENDRAG: Sjöar och vattendrag uppnår oberoende avkalkning minst god status med avseende på örsurning enligt örordningen (2004:660)om örvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön

FÖRSURAD MARK: Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniskamaterial och arkeologiska öremål i mark och inte skadar den biologiska mångaldeni land- och vattenekosystem


styrmedel.


Resultat och analys i sammanattningÅrets uppöljning av miljökvalitetsmålet visar samma bild som den ördjupadeutvärderingen 2012, det vill säga att miljökvalitetsmålet inte är möjligt att nås till

2020.

Svagt positiv trend i miljön…

Det internationella arbetet med att minska utsläppen av lutöroreningar rån land-baserade källor har varit ramgångsrikt. I Europeiska unionen (EU 27) har tillexempel svavelutsläppen minskat med 60 procent och kväveoxidutsläppen med30 procent mellan åren 2000 och 2010. Från internationell sjöart ökar dock undersamma period utsläppen med 5 procent ör svaveldioxid och med 20 procent örkväveoxider.

B A R A

N A T U

R L I G

F Ö R S U R N I

N G




Under 2011 klarade Sverige, ett år örsenat, sitt åtagande att minska utsläppen av

kväveoxider i EU:s takdirektiv ör lutöroreningar.De minskade utsläppen har lett till en långsam örbättring av örsurningsläget

i Sveriges sjöar och vattendrag. I skogsmark och grundvatten tar återhämtningenlängre tid. Här har ännu inte någon tydlig återhämtning kunnat noteras, endasten viss örbättring i markvattnet.

… men miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020…

Bedömningen av miljökvalitetsmålet har inte ändrats. Några nya styrmedel medstor påverkan på miljökvalitetsmålet har inte inörts under det senaste året. Detreviderade Göteborgsprotokollet som antogs i maj 2012 kommer inte att ha

någon påtagligt positiv påverkan på måluppyllelsen.Preliminära beräkningar visar att utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider

i Europa beräknas minska med ytterligare 40 procent vardera mellan 2010 och2020. Såväl skogs- som sjöarealen med överskridande av kritisk belastning, dvsden nivå som inte långsiktigt orsakar biologiska skador i ekosystemen, beräknasminska ytterligare något som en öljd av detta.

Skogsbrukets örsurningspåverkan örväntas ortsätta att öka etersom uttagetav avverkningsrester som grot (grenar och toppar) ökar på grund av ökad eter-rågan på biobränslen. År 2011 togs grot ut på 79 000 hektar skogsmark och askaåterördes på 15 000 hektar. Incitamenten ör askåteröring som kan kompensera

ör skogsbrukets örsurningspåverkan är svaga rämst ör att annan användningav askor är billigare som exempelvis att använda askan till att täcka deponier.Även om det nns en viss positiv utveckling i miljön tar naturens återhämtninglång tid eter ett halvt sekel av kratig örsurningspåverkan.

…så ytterligare åtgärder krävs

Ytterligare beslut som begränsar utsläppen rån internationell sjöart krävs, rämstav kväveoxider. Nationellt behövs rämst styrmedel som minskar skogsbruketsörsurande påverkan och utsläppen av kväveoxider. Det nu pågående arbetet medEU:s tematiska strategi ör lutöroreningar och EU:s takdirektiv ör lutörore-

ningar kan komma att medöra en mer positiv utveckling ör miljökvalitetsmålet.




ResultatDen av människan orsakade örsurningen av skogsmark, ytvatten och grundvattenhar rämst orsakats av utsläpp och nedall av svavel- och kväveöreningar samtäven av skogsbruket.

Fsud sj c vndg

Trenden ör återhämtningen i sjöar och vattendrag är svagt positiv. Andelen ör-surade sjöar (större än 1 hektar) bedöms nu eter undersökning av samtliga 4 800omdrevssjöar inom Miljöövervakningen vara 10 procent. År 1990 var andelenörsurade sjöar 17 procent. Försurningspåverkan är störst i sydvästra Sverige, där

andelen örsurade sjöar är 47 procent. I mellersta och östra Sverige är 10 procentav sjöarna örsurade, medan andelen örsurade sjöar i norra Sverige är 3 pro-cent99.

Fsud m

Trots ett kratigt minskat nedall av örsurande svavel sker i dag inte en återhämt-ning i skogsmarken, men en viss örbättring kan ses i markvatten. Försurnings-tillståndet i markens B-horisont i mineraljorden var relativt oörändrat underperioden 1985–2009. En svag tendens mot ökad örsurning under 2000-talet kannoteras100. En geogrask surhetsgradient kan däremot ses där andelen mark i de

två suraste klasserna är cirka 50 procent i sydvästra Sverige, 30 procent i mellerstaoch östra Sverige samt 20 procent i Norrland101.

Utsläpp av försurande ämnen

I Europeiska unionen (EU 27) har under perioden 2000–2010 utsläppen av sva-veldioxid rån landbaserade källor minskat med cirka 60 procent till 4,5 miljonerton, kväveoxider med 30 procent till 9 miljoner ton samt ammoniak med drygt10 procent till 3,6 miljoner ton102. Under samma period har rån internationellsjöart utsläppen av svaveldioxid ökat med 5 procent till 2,4 miljoner ton ochkväveoxider med drygt 20 procent till 4 miljoner ton.

99 Se indikatorn Försurade sjöar, http://www.miljomal.se/indikatorer100 Stendahl J (2012): Indikatorn ör skogsmarkens surhetstillstånd ör perioden 1985–2009,

NV-04165-12.101 Se indikatorn Försurad skogsmark, http://www.miljomal.se/indikatorer102 http://www.emep.int

B A R A

N A T U

R L I G

F Ö R S U R N I

N G




Nya data ör 2011 visar att utsläppen i Sverige av kväveoxider är 146 000 ton.

Det innebär att Sverige, nu ett år ör sent, klarade sitt åtagande ör utsläpp avkväveoxider i EU:s takdirektiv till 2010 som var satt till 148 000 ton103.

Under 2012 har en utvärdering gjorts av 2008 års höjning av kväveoxidav-giten104. I rapporten ramkommer att de totala utsläppen av kväveoxider inteminskat nämnvärt som en öljd av höjningen rån 40 kr till 50 kr per kg kväve-oxidutsläpp.

pvn gnm mss nd

För att miljökvalitetsmålet ska nås krävs att nedallet av örsurande ämnen mins-kar till en nivå, här denierat som kritisk belastning, som inte orsakar biologiska

skador i ekosystemen. Mellan åren 1990 och 2010 har nedallet av svavel överSverige minskat med 70 procent. Någon statistiskt säkerställd minskning av ned-allet av kväve över Sverige har dock inte kunna noteras under samma period105.

År 2010 överskred det sura nedallet den kritiska belastning som naturen tål på17 procent av den totala avrinningsområdesarealen respektive 19 procent av dentotala skogsmarksarealen106.

pvn gnm sgsbu

Skogsbruket bidrar till örsurning av skogsmarken genom att trädens upptag avnäringsämnen örsurar marken. När biomassa tas bort i samband med avverkningåterörs inte de basiska ämnena till marken, vilket leder till örsurning. Framörallt gäller det om man även ör bort de näringsrika grenarna och topparna,kallat grot. Genom askåteröring kan örsurningspåverkan vid grot-uttag mot-verkas. Från 2010 till 2011 har askåteröringen vid grot-uttag ökat något rån10 000 hektar till 15 000 hektar. Grot-uttaget har sedan början av 2000-talet merän ördubblats till att idag omatta 79 000 hektar, gur 6.

103 Air emission annual data reporting or Sweden 2013, http://cdr.eionet.europa.eu/se/un/ colqgyzla/envuryz7q

104 Naturvårdsverket. 2012. Utvärdering av 2008 års höjning av kvävoxidavgiten.Rapport 6528.

105 Se indikatorn Nedall av kväve, http://www.miljomal.se/indikatorer106 Naturvårdsverket (2012): Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012.

Naturvårdsverket rapport 6500.




80

100

60

20

0

Tusen hektar

Figur 6. Uttag av GROT (grenar och toppar) samt askåterföring

1 9 9 8

2 0 0 0

1 9 9 9

2 0 0 3

2 0 0 2

2 0 0 1

2 0 0 5

2 0 0 4

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 0 9

2 0 1 0

2 0 1 1

KÄLLA: DATA FRÅN SKOGSSTYRELSEN

40

Grotuttag enl.SKS åtgärds-undersökning

Askåterföring

Flera länsstyrelser påtalar i sin regionala uppöljning av miljökvalitetsmålet viktenav att askåteröring görs vid uttag av grot (grenar och toppar) i örsurade områ-den. Södra Skogsägarna gör sedan den 1 augusti 2012 en stor satsning på att åtill stånd återöring av aska vid GROT-uttag.

För att å bra eekt av de åtgärder som sätts in är det viktigt att ha kunskap omvar de gör störst nytta. Energimyndigheten nansierar ett projekt som sytar till

att utveckla regionala modeller ör örsurningskänsligheten i avrinningsområden.Modellerna ska ge verktyg som kan användas i planeringen av skogsbruksåtgärdermed hänsyn till ytvattenörsurning107.

innn symd

REVIdERAT GÖTEBORGsPROTOKOLL

Inom FN:s lutvårdskonvention om gränsöverskridande lutöroreningar, antogs imaj 2012 ett reviderat Göteborgsprotokoll. Protokollet omattar totalt 51 länder.De utsläppstak som astställts är relativa med basår 2005 och slutår 2020. För

Sverige innebär det att utsläppen av svaveldioxid ska minska med 22 procent,kväveoxider med 36 procent och ammoniak med 15 procent. Det revideradeGöteborgprotokollet kommer i princip innebära att utsläppen inom EU endastkommer att minska i linje med den örväntade utvecklingen med redan beslutadestyrmedel och åtgärder. Det positiva är att fer länder har ått möjlighet att anslutasig till Göteborgsprotokollet vilket ökar den politiska tyngden av konventionen.

107 Ågren A. och Lögren S (2012): pH sensitivity o Swedish orest streams related to catch-ments characteristics and geographical location – implications or orest bioenergy harvestand ash return, Forest Ecology and Management 276 (2012) 10–23.

B A R A

N A T U

R L I G

F Ö R S U R N I

N G




ENERGIEFFEKTIVITETsdIREKTIV

Ett nytt energieektivitetsdirektiv, 2012/27/EU, som bl. a ersätter energitjänstedi-rektivet (2006/32/EG) har antagits och trätt ikrat år 2012108. Direktivet sytar tillatt uppnå det energibesparingsmål på 20 % av unionens primärenergianvändning2020, som tidigare antagits men enligt prognos inte varit på väg att uppyllas.Direktivet kan ha en viss betydelse ör miljömålet.

INTERNATIONELL sJÖFART

IMO:s (International Maritime Organization)109 reviderade MARPOL110 AnnexVI ör sjöarten tillhör idag ett av de viktigare styrmedlen ör att nå miljömålet.Kraven på minskade utsläpp av svavel och kväveoxider skärps i etapper, se gur 7.

EU-kommissionen inörlivade i maj 2012 IMO:s beslut i EU-lagstitningen genomatt revidera direktiv 1999/32/EG om svavelhalt i marina bränslen. Från den1 januari 2012 är den högsta tillåtna svavelhalten globalt 3,5 procent. I svavel-kontrollområdena, Östersjön och Nordsjön kommer den högsta tillåtna svavel-halten år 2015 vara 0,1 procent.

Globalt 2012 3,5

Globalt 2020 eller ev. 2025 0,5

Svavelkontrollområden 2010 1,0

Svavelkontrollområden 2015 0,1

Vägtransport 0,001

%

Figur 7. Nuvarande och kommande gränsvärden för svavelhalt i marint bränsle jämfört med nuvarandegränsvärden för vägfordon

0 0,5 1,0 1,5 3,5 4,0

KÄLLA: MARPOL 73/78, ANNEX VI

2,5 3,02,0

Helsingorskommissionen (HELCOM)111 har utarbetat en ansökan ör att upprät-

ta Östersjön till ett kvävekontrollområde (NECA)112

där högre krav kommer attställas. Beslut om att ansökan ska skickas till IMO ör godkännande togs på ettministermöte som hölls i Moskva i maj 2010. Målsättningen var då att den skulleskickas in under 2011, men HELCOM:s medlemsstater har ännu inte kunnat enas

108 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2012:315:0001:0056:SV:PDF109 Internationella sjöartsorganisationen.110 Internationella konventionen ör örebyggandet av öroreningar rån artyg.111 Kommissionen ör skydd av Östersjöns marina miljö.112 Helcom HOD 37/2012.




om en slutlig tidpunkt. På initiativ av Ryssland planerar HELCOM att hålla en

konerens om NECA ör berörda intressenter i mars 2013113. Detta med målsätt-ningen att öka acceptansen ör NECA. Under örutsättning att ansökan skickas inskulle det i praktiken innebära att ansökan tidigast kan behandlas av IMO underMEPC114 66 i januari 2014.

HELCOM:s ansökan visar på att kostnadseektiviteten ör att minska kväve-oxidutsläppen rån artyg är jämörbar med att vidta åtgärder inom jordbruk ochpå reningsverk. Åtgärdskostnaden ör att minska utsläppen rån sjöarten haruppskattats till 1316–1844 EURO per ton kväveoxider.

En nyligen ramtagen kostnads–nyttoanalys kopplad till att göra Nordsjön tillett NECA-område visar på god kostnadseektivitet med ett uppskattat örhållan-

de mellan kostnad och nytta på 1,6–6,8115. Nyttan är beräknad utirån minskadehälsoeekter.

Göteborgs hamn driver sedan 2011 en kampanj ör renare havsmiljö, genom atten avgit tas ut på artyg med mer än 0,5 procent svavelhalt i bränslet. Sjöartenstotala utsläpp av svaveldioxid i Göteborg har nu minskat med nästan 20 procent116.

Analys och bedömningMiljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Bedömningen har inte ändrats och baseras rämst på hur nedall

av örsurande lutöroreningar och skogsbruk utvecklas. Utvecklingen i miljönbedöms vara svagt positiv. Några nya styrmedel med stor påverkan på miljökvali-tetsmålet har inte inörts under det senaste året.

Uvcng v snd mjn 2020

En ortsatt svag örbättring av örsurningsläget i sjöar och vattendrag kan örvän-tas. År 2020 beräknas andelen örsurade sjöar vara 9 procent, det vill säga endastmarginellt lägre jämört med i dag117. Någon mer omattande återhämtning iskogsmark kan inte örväntas till 2020.

113 Minutes ater HELCOM HOD 39/2012.114 MEPC= Marine Environment Protection Committee inom IMO.115 Danish Ministry o the Environment (2012): Economic Impact Assessment o a NOx

Emission Control Area in the North Sea, Environmental Project no. 1472, 2012.116 http://www.goteborgshamn.se/Nyhetsrummet/Pressreleaser/43-artyg-i-kampanj-or-renare-

sjoart117 Fölster J och Valinia S (2012): Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010. Komplettering

till rapport 2011:24. Underlag till utvärdering av miljömålet Bara naturlig örsurning,SLU rapport 2012:5.

B A R A

N A T U

R L I G

F Ö R S U R N I

N G




Uvcng v us c nd v sund mnn

Enligt preliminära beräkningar kommer såväl utsläppen av svaveldioxid somkväveoxider inom Europeiska unionen (EU 28)118 minska med cirka 40 % mellan2010 och 2020. Utsläppen av ammoniak beräknas inte minska, snarare öka mednågra procent119.

Som en öljd av prognosticerade utsläppsminskningar visas att sjöarealen iSverige där den kritiska belastningen ör örsurning överskrids beräknas minskamed 16 procent till 2020 jämört med idag (2010). Någon nämnvärd örbättringdäreter örväntas inte till 2030 . För egna nationella beräkningar avvaktas detslutliga basscenarie som kommer att utgöra underlag inör örhandlingar om ettnytt takdirektiv.

En nyligen ramtagen prognos ör de svenska utsläppen av lutöroreningar120 visar att utsläppen av kväveoxider totalt beräknas minska med 37 procent mellan2007 och 2020 och halveras till år 2030, gur 8. Inom vägtransporterna beräknasutsläppen minska med 52 procent till 2020 och med 76 procent till 2030. Dettatrots att andelen dieseldrivna ordon (rämst lastbilar men även personbilar), somidag inte har samma krav på rening som bensindrivna ordon, ökar och år 2020beräknas stå ör nästan 88 procent av kväveoxidutsläppen rån vägtransporter.

Utsläppen av svaveldioxid i Sverige beräknas minska med 14 procent till 2020och ammoniak med 8 procent, men ingen ytterligare minskning beräknas ske till2030.

118 I EU 28 har här även räknats in Kroatien som rån den 1 juli 2013 är nytt medlemsland119 IIASA (2012) TSAP-2012 Baseline: Health and Environmental Impacts, TSAP Report 6,

Version 1, November 2012.120 http://cdr.eionet.europa.eu/se/un/colqgyzla/envuqex7g.




150

300

100

50

0

Tusen ton

Figur 8. Utsläpp av kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2) och ammoniak

(NH3) 1990–2010 samt prognos till 2030. Basåret för prognosen är 2007.

1990

KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL LRTAP 2013 http ://cdr.eionet.europa .eu/se/un/colqgyz la

1995 20052000 20152010 2020 2030

250

200

NOx

SO2

NH3

Uvcng v sgsbus sunngvn 2020

Till öljd av ökande eterrågan på biobränslen och annan skogsråvara örväntassåväl ökat uttag av biomassa som olika produktionshöjande åtgärder i skogsbru-ket. Skogsbruket örväntas öka i intensitet till öljd av ökad biobränsleeterrågan.

Detta innebär ett ökat örsurningstryck på marken och även risk ör ökad örsur-ning av ytvatten. I en rapport rån Sveriges lantbruksuniversitet har nyligen visatsatt örsurningspåverkan på marken under perioden 2010 till 2020 beräknas blistörre än örsurningen kopplat till det sura nedallet ”idag”, speglat av perioden1996–2009. Detta gäller särskilt ör granskog, men även ör björkskog, medundantag ör björkskog i norra Sverige121.

En möjlighet att minska skogsbrukets örsurande eekt är att återöra aska tillskogsmark när grot tas ut. Det saknas i dag emellertid starka drivkrater och styr-medel ör återöring av aska. Detta diskuteras idag inom ett nytillsatt aktörsrådör askåteröring, där sytet är att öreslå åtgärder som motverkar biomassa-

uttagens örsurande och näringsutarmande inverkan.

121 Iwald J, Lögren S, Stendahl J, Karltun E (2013): Acidiying eect o removal o treestumps and logging residues as compared to atmospheric deposition, Forest Ecology andManagement 290, 49–58.

B A R A

N A T U

R L I G

F Ö R S U R N I

N G




PÅGÅENdE OCH AVsLUTAdE UTREdNINGAR MEd KOPPLING TILL sKOGsBRUK

Flera utredningar som på sikt kan komma att leda till nya och örändrade styr-medel av betydelse har redovisats eller är pågående under 2012.

En ör miljökvalitetsmålet viktig utredning, Färdplan 2050122, har slutredovi-sades i slutet av 2012. En nyligen ramtagen rapport rån Miljömålsberedningensexpertgrupp om miljöhänsyn i skogsbruket nns tillgänglig som arbetsmaterial.

Inte i någon av dessa två rapporter beskrivs konsekvenserna av örslag till änd-rad markanvändning ör uppyllelsen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig örsur-ning. För att nå Begränsad klimatpåverkan konstateras att det krävs ökade uttagav biomassa rån skogen men målkonfikten med miljökvalitetsmålet Bara naturligörsurning beskrivs inte. I slutrapporten rån Färdplan 2050 argumenteras rämst

ör eektivare energianvändning som ett sätt att uppylla även andra miljökvali-tetsmål och hushållning med naturresurserna etersom de örnybara energislagendå inte behöver öka lika mycket.

Uvcng c byds v nnn symd

Ny TEMATIsK sTRATEGI OCH REVIdERAT TAKdIREKTIVFÖR LUFTFÖRORENINGAR INOM EU

År 2013 är ”The Year o Air” i miljöarbetet inom EU, vilket sätter okus på arbe-tet med att begränsa utsläppen av lutöroreningar.

Det pågående arbetet med EU:s tematiska strategi ör lutöroreningar123 och

EU:s takdirektiv ör lutöroreningar kommer örhoppningsvis att bidra till attytterligare utsläppsminskningar kommer till stånd. Förslagen örväntas presente-ras hösten 2013.

Den nuvarande EU-strategin ör lutöroreningar rån 2005 astställer mål ör2020 (jämört med värdena ör 2000)124. För örsurning innebär det att de områ-den där den kritiska belastning överskrids ska minska med 74 procent ör skogs-mark och med 39 procent ör sjöar och vattendrag. Dessa mål beräknas uppnås125.

122 Naturvårdsverket (2012): Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan klimatutsläpp2050, rapport 6537.

123 http://ec.europa.eu/environment/air/review_air_policy.htm124 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2005:0446:FIN:EN:PDF125 IIASA (2012) TSAP-2012 Baseline: health and Environmental Impacts, TSAP Report 6,

Version 1, November 2012.




I arbetet med översynen av den tematiska strategin diskuteras ett antal initiativ

riktade mot olika sektorer, som exempelvis mer representativa EURO testmetoderör vägordon. Det är viktigt att redan beslutade och även kommande avgas-gränsvärden verkligen uppylls även vid verklig användning.

EU-KRAV PÅ UTsLäPP AV KVäVEOXIdER FRÅN VäGFORdON

Totalt beräknas utsläppen av kväveoxider rån mobila källor i Europa minskamed cirka 60 procent till 2020 jämört med 2005. Utsläppen av kväveoxider råndieseldrivna personbilar och lätta lastbilar beräknas inte minska i samma omatt-ning som ör bensindrivna personbilar och tunga lastbilar, utan endast med drygt20 %. Till 2030 beräknas dock minskningen bli 70 % beroende på inörande av

EURO 6126

, vilket är positivt ur örsurningssynpunkt.INTERNATIONELL sJÖFART

De regler som antagits och beslut som har attats i FN:s internationella sjöarts-organisation IMO är positiva ör måluppyllelsen av Bara naturlig örsurning,men inte tillräckliga vad gäller kväveoxidutsläpp. Om Östersjön skulle bli ettkvävekontrollområde kommer utsläppen att minska påtagligt, men örst eter2020.

I havsområden i Sveriges närområde Östersjön och Nordsjön beräknas utsläp-pen av kväveoxider öka ram till 2020, med cirka 40 procent räknat rån år 2000.Svaveldioxidutsläppen beräknas däremot minska kratigt, med cirka 95 % mellan

åren 2000 till 2020127.

Vd vs m s ns?

För att örutsättningarna ör att nå miljökvalitetsmålet ska kunna vara på plats till2020 krävs mer långtgående internationella beslut om utsläppsmål och styrmedelör svavel- och kväveöreningar ör såväl utsläpp rån landbaserade källor somsjöart. Nationellt behöver åtgärder vidtas ör att minska skogsbrukets örsur-ningspåverkan och kväveoxidutsläppen.

126 IIASA 2012: The potential or urther controls o emissions rom mobile sources inEurope, TSAP report 4 Version 2.0, November 2012.

127 Wagner F., Amann M., Bertok I, Coala J., Heyes C., Klimont Z., Raaj P. and Schöpp W(2010): Baseline Emission Projections and Further Cost-eective Reductions o Air Pollu-tion impacts in Europe – a 2010 Perspective, NEC Scenario Analysis report Nr 7, IIASA.

B A R A

N A T U

R L I G

F Ö R S U R N I

N G




rgn ujnng v mjvsm

I två län i Sverige bedöms miljökvalitetsmålet nås, Stockholm och Uppsala. I yralän bedöms miljökvalitetsmålet vara nära att nås och i resterande 15 län bedömsdet inte nås. I Dalarna och Gävleborgs län har bedömningen av måluppyllelseändrats till att bli mer negativ, rämst på grund av nytt dataunderlag. Trendenbedöms som positiv i sju län, neutral i nio län, negativ i ett län och oklar i 3 län.Förutsättningarna är väldigt olika ör olika län. I exempelvis Hallands län bedöms80 procent av sjöarna vara örsurade, medan inga sjöar bedöms vara örsuradei Uppsala och Norrbottens län.




GIFTFRI MILJÖaNSVariG MYNDiGhet: KEMIKALIEINSPEKTIONEN

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället

ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av

naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa

och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen

är nära bakgrundsnivåerna.

Riksdagen har astställt se preciseringar:

DEN SAMMANLAGDA ExPONERINGEN FÖR KEMISKA ÄMNEN: Den sammanlagda epo-neringen ör kemiska ämnen via alla eponeringsvägar inte är skadlig ör människor ellerden biologiska mångalden

ANVÄNDNINGEN AV SÄRSKILT FARLIGA ÄMNEN: Användningen av särskilt arliga ämnenhar så långt som möjligt upphört

OAVSIKTLIGT BILDADE ÄMNEN MED FARLIGA EGENSKAPER: Spridningen av oavsiktligtbildade ämnen med arliga egenskaper är mycket liten och uppgiter om bildning, källor,utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytnings-produkter är tillgängliga

FÖRORENADE OMRÅDEN: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att

de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljönKUNSKAP OM KEMISKA ÄMNENS MILJÖ- OCH HÄLSOEGENSKAPER: Kunskap om kemiskaämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig ör riskbedömning

INFORMATION OM FARLIGA ÄMNEN I MATERIAL OCH PRODUKTER: Inormation ommiljö- och hälsoarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig

målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade

styrmedel.

tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

G I F T F R I M I L

J Ö





Trender ör ämnen som mäts och övervakas i miljön varierar. För fertalet ämnensaknas dock underlag ör ange halter eller utvecklingsriktning.

Varje länsstyrelse bedömer trenden i sitt län. Tio länsstyrelser anser inte att detgår att se någon tydlig riktning ör utvecklingen i miljön beträande Gitri miljö,sex tycker att utvecklingen i miljön är negativ, två tycker att den är positiv och treanser att utvecklingen i miljön är oklar eller att tillräckliga underlag ör bedöm-ning saknas.

Förutsättningarna att nå Gitri miljö har örbättrats genom skärpt lagstitninginom EU och internationellt. Användningen av vissa särskilt arliga ämnen har

begränsats genom EU-regler. En del välkända och sedan länge begränsade miljö-giter, som undersökts i långa tidsserier, uppvisar en positiv utveckling i miljön.Halterna av andra ämnen, som till exempel vissa långlivade perfuorerade ämnenökar. För fertalet ämnen saknas uppgiter dels om halter i människa och miljö,dels om hur halterna örändrats över tid. Farliga ämnen som ingår i och spridsrån varor, byggnadsverk och andra asta konstruktioner kan påverka människoroch miljö under lång tid.

Ökande konsumtion leder till ökad kemikalie- och varuproduktion globalt,vilket bidrar till ökad dius spridning av arliga ämnen. En ny FN-rapport128 visaratt produktionen och spridningen av kemikalier i miljön ortsätter att öka, vilket

kan innebära att det blir svårt att nå nationella och internationella miljömål. Enstor del av de varor som konsumeras i Sverige tillverkas dessutom i länder utanörEU, många gånger med svagt utvecklad kemikaliekontroll.

Lagstitning och andra styrmedel på området utvecklas generellt sett positivtoch bedöms på sikt kunna ge goda örutsättningar att nå målet och ge bättreskydd ör hälsa och miljö mot kemiska risker. Kunskapen om hälso- och miljö-arliga egenskaper är ör det stora fertalet ämnen ortarande briställig. Metodikör att bedöma riskerna med ramörallt hormonstörande ämnen, nanomaterialoch kombinationseekter behöver utvecklas. Särskild hänsyn behöver tas tillkänsligheten hos oster, barn och ungdomar. Kontrollen av kemiska ämnen i varor

är briställig och behöver utvecklas vidare i regelverken.Det nns cirka 1 300 örorenade områden som bedöms utgöra mycket stor risk

ör miljön och människors hälsa. Ytterligare ca 14 000 områden behöver till vissdel också åtgärdas. Eterbehandlingstakten behöver dock ortarande öka.

Företagens arbete med att byta ut arliga ämnen mot mindre arliga ämnenbehöver utvecklas vidare i hela varukedjan.

128 UNEP (2012). Chemical Global Outlook. Towards Sound Management o Chimicals.




Under året har fera viktiga åtgärder, såväl nationella som inom EU och interna-

tionella, vidtagits som bidrar till att skapa örutsättningar att på sikt nå Gitrimiljö. Nationellt har bland annat fera örslag tagits ram som kan ge en tydligareinriktning på Sveriges arbete ör Gitri miljö inom EU. Ett sådant är Miljömåls-beredningens örslag till strategi ör detta arbete. Även regeringen har astställttre etappmål under 2012 ör utveckling av styrmedel inom EU rörande särskiltarliga ämnen, kunskap om hälso- och miljöegenskaper och inormation omarliga ämnen i varor. Dessutom redovisade Kemikalieinspektionen under 2012 ettregeringsuppdrag ”Bättre EU- regler ör en gitri miljö” som bland annat omat-tar analys av brister och utvecklingsbehov avseende EU-regler inom området ochörslag till ändringar som bör drivas av Sverige.129

Inom EU har kommissionen i örslag till EU:s sjunde miljöhandlingsprogramöreslagit, i linje med svenskt initiativ, att en EU-strategi ör en gitri miljö ska tasram.

Kemikalieinspektionen har vidare med de extra resurserna som öljt med reger-ingsuppdraget Handlingsplan ör en gitri vardag 2011–2014 – Skydda barnen

bättre kunnat arbeta ör skärpta krav, i såväl utveckling som tillämpning avEU:s kemikalielagstitning, ör att begränsa örekomsten av arliga ämnen.

Flera viktiga steg har tagits i att begränsa användningen av särskilt arligaämnen, såväl inom EU:s kemikalielagstitning Reach som inom Stockholmskon-ventionen och andra internationella konventioner. Kandidatörteckningen i Reach

har till exempel uppdaterats med 67 nya ämnen, därav em på grund av att de ärhormonstörande resp. huvudsakligen kratigt allergiramkallande vid inandning.

Arbetet med den globala kemikaliestrategin inom SAICM130 har ortsatt ochresulterat i beslut om att till år 2015 utveckla ett örslag till rivilligt internatio-nellt program ör inormation om ämnen i varor med principer ör vilken inor-mation som aktörer under en varas livscykel bör å tillgång till.

129 Kemikalieinspektionen. Bättre EU-regler ör en gitri miljö – rapport rån ett regerings-uppdrag. Rapport 1/12. 2012.

130 SAICM: (Strategic Approach to International Chemicals Management) MötesrapportSAICM/ICCM.3/24 Annex III (Presiden’t summary o the high level dialogue).

G I F T F R I M I L

J Ö




Resultat

övgnd

I detta avsnitt redovisas viktiga händelser som berör fera av Gitri miljöspreciseringar.

Regeringen har astställt tre etappmål rörande särskilt arliga ämnen, kunskapom hälso- och miljöegenskaper och inormation om arliga ämnen i varor. Miljö-målsberedningen presenterade en strategi ör Sveriges arbete inom EU och interna-tionellt ör Gitri miljö i sitt delbetänkande Minska riskerna med arliga ämnen!

– Strategi ör Sveriges arbete ör en gitri miljö131. Miljömålsberedningen öreslogytterligare em etappmål i syte att uppnå Gitri miljö. Regeringen gav i december

2012 Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta ram ett örslag till handlingsplan örSveriges insatser i utvecklingen av Reach.

På uppdrag av regeringen arbetar Kemikalieinspektionen med Handlingsplan

ör en gitri vardag 2011–2014 – Skydda barnen bättre. En delredovisning skagöras den 31 januari 2013. Kemikalieinspektionen har med de extra resurserna,100 milj kr i yra år, under 2012 bland annat kunnat öka tillsynen av arligaämnen i varor, kunnat arbeta ör skärpta krav i såväl utveckling som tillämpningav EU:s kemikalielagstitning ör att begränsa örekomsten av arliga ämnen samtört branschdialoger med näringslivet ör att diskutera möjliga åtaganden om attminska riskerna med arliga ämnen i varor. Dialogerna har berört leksaker, texti-

lier och kosmetika.

EU

Läkemedelsverket har deltagit i Miljömålsberedningens arbete med att utormaörslag till ny kemikaliepolitik. Resultatet är ett örslag till etappmål som inklude-rar läkemedel.132 Läkemedelsverket har även bidragit till EEA:s rapport om upp-datering över läkemedels- och miljöläget i EU.

Läkemedelsverket har, inom ramen ör en dialog med kosmetikabranschen,gjort en analys av örekomst och halt av utvalda parymämnen i barn- och ung-domsprodukter på den svenska marknaden.

Ett samverkansprojekt om Reach-tillsyn med syte att öka kunskapen och ör-bättra tillsynen över användningen av kemikalier har genomörts i samarbetemellan Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, kommuner och länsstyrelser.133

131 SOU 2012:38.132 Läkemedelsverket. Underlag ör årlig uppöljning av miljökvalitetsmålet Gitri Miljö

Dnr 670-H-1201701. 2012-11-28. Dnr 589:2012/520168.133 Naturvårdsverket. PM. Underlag ör uppöljning av miljökvalitetsmålet Gitri miljö 2012.

2012-11-30. Diarienummer NV-09874-12.




Kemikalieinspektionen redovisade i slutet av mars 2012 ett regeringsuppdrag

Bättre EU-regler ör en gitri miljö134 som bland annat omattar analys av bristeroch utvecklingsbehov avseende EU-regler inom området och örslag till örbätt-ringar som bör drivas av Sverige.

Regeringen gav Kemikalieinspektionen i uppdrag att till april 2013 redovisa enutveckling av de örslag om mål och principer ör en sammanhållen EU-lagstit-ning ör arliga ämnen i textilier som Kemikalieinspektionen presenterat i rappor-ten Bättre EU-regler ör en Gitri miljö.

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen tagit ram ett örslag till hand-lingsplan ör växtskyddsmedel.

En nationell avallsplan ör 2012–2017135 har beslutats. I planen öreslås bland

annat mål och åtgärder ör att minska spridning av arliga ämnen rån nedlagdadeponier, skrotbilar, utsläpp till lut rån avallsörbränningsanläggningar samtåtgärder ör att undvika bränder i avallslager.

Regeringen har tillsatt en utredning ”Nationell handlingsplan ör säker använd-ning och hantering av nanomaterial”. Den ska vara klar 2013.

I öljande avsnitt redovisas viktiga händelser ör respektive precisering till Gitri miljö.

Dn smmngd xnngn ms mnn

GLOBALT

Ett reviderat Metallprotokoll under CLRTAP136 har beslutats med överenskom-melser om strängare utsläppskrav. I örlängningen bör detta medöra minskaddeposition av kvicksilver, kadmium och bly över Sverige.

EU

Sverige har bland annat hat en ledarroll vid ramtagande av vägledning ör till-lämpning av regler kring jämörande bedömning och substitution samt åttgenomslag i arbetet med att ta ram underlag ör att bland annat identiera kandi-dater ör substitution mot bakgrund av POP/PBT-egenskaper137.

En ny biocidörordning har antagits av EU under 2012 ör inörande 2013.Viktiga nyheter är bland annat nya regler ör att minska riskerna rån biocidbe-handlade varor.


135 Naturvårdsverket. Från avallshantering till resurshushållning. Sveriges avallsplan2012–2017. Rapport 6502. 2012.

136 Convention on Long-range Transboundary Air Pollution. Konventionen om gränsöver-skridande lutöroreningar.

137 Kemikalier med POP/PBT-egenskaper är organiska, långlivade (persistenta), kan lagrasi levande vävnad (bioackumulerbara) och är gitiga (toxiska).

G I F T F R I M I L

J Ö




Kommissionen har beslutat att Sverige ör vissa rodenticidprodukter har rätt att

begränsa ömsesidiga erkännanden mellan EU:s medlemsländer. Det ger möjlighetatt minska riskerna med miljöpåverkan i den nationella prövningen.

Kommissionen har inom ramen ör EU:s sjunde miljöhandlingsprogram öre-slagit att en EU-strategi ör en gitri miljö ska tas ram som bland annat skainkludera en samlad policy ör kemikalier i varor utirån olkhälso-, miljö- ochavallsaspekter. Förslaget till miljöhandlingsprogram ska örhandlas i Rådet ochParlamentet under 2013.

NATIONELLT

Hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har enligt miljömålssystemets indi-

kator minskat betydligt jämört med basåret 1988, se gur 9. Indikatorns risk-index speglar trender på längre sikt. Sedan slutet av 90-talet är både risker medväxtskyddsmedel och användning på en relativt stabil nivå. Förändringar mellanåren i användning speglar i stora drag en örändring i val av grödor, något sompåverkats av EU:s jordbrukspolitik. De senaste åren har träda och arealen vallökat något samtidigt som spannmålsarealen minskat vilket även ses i en minskadanvändning eter den ökningen som var 2008.

60

120

40

20

0

Index år 1988 = 100

Figur 9. Riskindikatorer jämfört med antal hektardoser för växtskyddsmedel

under åren 1988–2011, uttryckt som ett index med 1988 som basår

1 9 8

8

KÄLLA: KEMIKALIEINSPEKTIONEN

1 9 9

0

1 9 9

4

1 9 9

6

1 9 9

8

2 0 0

0

2 0 0

2

2 0 0

4

2 0 0

6

1 9 9

2

2 0 1

0

2 0 1 1

2 0 0

8

100

80

Hektardoser

Miljörisker

Hälsorisker

Hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har enligt miljömålssystemets indikator minskat betydligt

jämfört med basåret 1988. Indikatorns riskindex speglar trender på längre sikt. Sedan slutet av

90-talet är både risker med växtskyddsmedel och användning på en relativt stabil nivå. Förändringar

mellan åren i användning speglar i stora drag en förändring i val av grödor, något som påverkats av

EU:s jordbrukspolitik. De senaste åren har träda och arealen vall ökat något samtidigt som spannmåls-

arealen minskat vilket även ses i en minskad användning efter den ökningen som var 2008. Indikatorn

finns också på miljömål.se/indikatorer.




Kvicksilver kan utlakas rån marken till ytvatten till öljd av skogsbruk. Ett ör-

tydligande i skogsvårdslagens hänsynsparagra trädde i krat i januari 2012. Detinnebär bland annat att vid skötsel av skog ska vattenkvaliteten i sjöar och vatten-drag bibehållas eller örbättras.

I syte att undersöka utrymmet ör nationella krav har Kemikalieinspektionenkartlagt lagstitning som andra länder har vidtagit rörande byggprodukter.

MOTVERKANdE INsATsER

Exempel på beslut som motverkar måluppyllelse är att Sverige har dispens rånEU och år saluöra strömming med örhöjda dioxinhalter. Ett annat exempel gerSkåne län som rapporterar om kommunala örsök att örbjuda slamspridning ör

att minska problem med miljögiter, men de kommunala besluten har ogiltigör-klarats av länsstyrelsen.

MILJÖ- OCH HäLsOTILLsTÅNdET

I modersmjölk har halterna av fera reglerade miljööroreningar minskat underlång tid enligt miljömålssystemets indikator, se gur 10. Minskningen sker docklångsamt trots att användning och spridning kratigt begränsats. För vissa särskiltarliga ämnen där användningen begränsats eller örbjudits minskar halterna imodersmjölk medan halterna av ersättningsämnena ökar.138

Ett akut problem idag är att nivåerna av dioxiner och dioxinliknande PCB i etsk rån Östersjön är oacceptabelt höga och utgör en risk ör människors hälsa.

Dioxinhalterna i strömmingsmuskel visar till exempel inte någon tydlig tendensatt minska med undantag ör Bottenhavet.139 Ny orskning visar att dioxin i ski större utsträckning än vad som tidigare antagits kommer rån atmosäriskt ned-all.140

Den svenska miljöövervakningen visar att delar av beolkningen har halter avkadmium i urin som ligger vid eller över de nivåer som kan relateras till påverkanpå njurar och skelett. Beolkningens exponering ör kadmium behöver därörminska.141 Enligt en skånsk uppöljning inom ramen ör miljöövervakningen öre-aller det ha skett en sänkning av kadmiumivåerna i både urin och blod hos kvin-

138 Naturvårdsverket. PM. Underlag ör uppöljning av miljökvalitetsmålet Gitri miljö 2012.2012-11-30. Diarienummer NV-09874-12.

139 Havsmiljöinstitutet. Havet 2012.140 Managing the dioxin problem in the Baltic region with ocus sources to air and edible sh.

Wiberg, K., Assea, A., Sundqvist, K., Cousins, I. Johansson, J. McLachlan, M., Sobek, A.,Cornelissen, G., Miller, A., Hedman, J., Bignert, A., Peltonen, H., Kiljunen,M., Shatalov, V.,Cato, I. Diarienummer 670-H12-01701. Diarieörd hos Kemikalieinspektionen i jan 2013.

141 Kemikalieinspektionen. Kadmiumhalten måste minska – ör olkhälsans skull En risk-bedömning av kadmium med mineralgödsel i okus. Rapport rån ett regeringsuppdrag.Rapport 1/11. 2011.

G I F T F R I M I L

J Ö




nor.142 Oavsett detta är kadmiumexponeringen på en nivå som sannolikt bidrar till

ökad benskörhet. Kemikalieinspektionen har i en rapport kommit ram till att densamhällsekonomiska kostnaden ör rakturer orsakade av höga kadmiumhalteri maten, grovt sett, uppgår till 4,0 miljarder kronor per år.143

60

120

40

20

0

Index år 1996 = 100

Figur 10. Halterna av vissa långlivade organiska miljöföroreningar i modersmjölk från förstföderskor

från Uppsalaregionen i relation till 1996 års utgångsvärde

KÄLLA: LIVSMEDELSVERKET, SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

100

80

I modersmjölk har halterna av flera reglerade miljöföroreningar minskat under lång tid enligt miljö-

målssystemets indikator. Minskningen sker dock långsamt trots att användning och spridning kraftigtbegränsats. För vissa särskilt farliga ämnen där användningen begränsats eller förbjudits minskar

halterna i modersmjölk medan halterna av ersättningsämnena ökar. Indikatorn finns också på

miljömål.se/indikatorer.

1995 2001 2007 201119991997 20052003 2009

PBDE (bromeratflamskyddsmedel)

PCB 153

Dioxiner

DDE (nedbrytnings-produkt av DDT)

Trots åtgärder har inte kadmium i havsmiljön minskat. I fertalet av lokalerna imiljöövervakningen av miljögiter i biota i havsprogrammet är halterna orta-rande högre än på 80-talet och under de senaste åren visar koncentrationen avkadmium i strömmingslever en svag tendens att öka på vissa lokaler.144

Halterna av kvicksilver har minskat betydligt i både strömming och sillgrissle-ägg eter insatta åtgärder. I Västerhavet syns dock ingen avtagande trend ör

kvicksilver i sill. Inte heller nns någon sådan trend ör Bottenviken, Bottenhavetoch södra Östersjön under de senaste åren.145 Problem med kvicksilver nns även

142 Skerving, S., Lömark, L., Rentschler, G., Lundh, T. Kadmiumhalter i blod och urin hosskånska kvinnor 2010 – med jämörelser bakåt till 1999/2000. Rapport 2012-03-26 rånArbets- och miljömedicin, Skånes Universitetssjukhus/Lund.

143 KemI PM 12/12 Samhällsekonomisk kostnad ör rakturer orsakade av kadmiumintagvia maten.

144 Havsmiljöinstitutet. Havet 2012.145 Havsmiljöinstitutet. Havet 2012.




i insjösk. Halterna ligger mycket över de halter som anges som gränsvärden i

vattendirektivet och det nns inga tecken på att dessa halter minskar.146

Under senare tid har bly uppmärksammats alltmer, bland annat i kranar ochkaeautomater och blyets risknivåer har justerats nedåt147. Trots en sänkning avexponeringen pga stoppet ör blyad bensin är säkerhetsmarginalen ör bly intesärskilt stor mellan svenskars beräknade exponering och den exponering därhälsoeekter inte kan uteslutas.

Kvicksilverhalten i blod hos barn är jämörelsevis hög, men inte på en nivå somkan örväntas ge toxiska eekter. De riskreducerande åtgärder som hittills harvidtagits mot kadmium- och kvicksilverörorening har inte hat någon markanteekt på halterna i svenska livsmedel. För bly, HCH, PCB, HCB och DDT har

dock åtgärderna i de festa all hat positiv eekt på halterna i livsmedel.En riktad insats av Länsstyrelsen i Skåne län påvisade rester av bekämpnings-

medel i grundvatten inom skyddsområdet ör vattentäkten. Halterna låg i fera allöver gällande EU-gemensamma riktvärden ör ämnen som idag används inom tillexempel grönsaks- och potatisodling148. Vattenmyndigheternas statusklassning avgrundvattenörekomster visar på rester av bekämpningsmedel över riktvärden i dejordbruksintensiva delarna av landet. Detta medör problem vid dricksvattenram-ställning.149

Livsmedelsverket har också låtit analysera ett stort antal matkorgsprover, och hit-tar 10 olika växtskyddsmedel i mätbara halter i rukt, grönsaker och potatis, av de

350–400 växtskyddsmedel som är analyserbara. Halterna av de unna växtskydds-medlen är låga, och torde innebära en liten hälsorisk ör medelkonsumenten.150

anvndnngn v ss g mnn

GLOBALT

Vid den globala kemikaliestrategins tredje konerens antogs hormonstörandeämnen som en ny prioriterad råga ör internationellt inormationsutbyte.I oktober 2012 attade Stockholmskonventionens expertkommitté beslut om attrekommendera famskyddsmedlet hexabromocyklododekan (HBCDD) på listan

ör utasning.

146 SLU. Yttrande (rörande Årlig uppöljning 2013). ID SLU.ua.Fe2013.1.1.3-533. 2013-02-20.147 EFSA-rapport: http://www.esa.europa.eu/en/esajournal/doc/1570.pd 148 (2012 Länsstyrelsen i Skåne län, Grundvattenkvalitet i Skåne län, Utvärdering av regional

provtagning av grundvatten 2007–2010, Rapport 2012:12).149 Remissvar rån HaV till KemI.150 Market Basket 2010, SLV-rapport på Livsmedelsverkets hemsida).

G I F T F R I M I L

J Ö




I maj 2012 uppdaterades den svenska genomörandeplanen ör Stockholms-

konventionen.151 Denna örväntas bidra till minskad spridning av särskilt PFOS152 och de bromerade famskyddsmedlen rån varor i avallsledet.

Sverige deltar i örhandlingarna om en global kvicksilverkonvention. Det avslu-tande örhandlingsmötet hölls i januari 2013 och gav en konventionstext som skaskrivas under i den japanska staden Minamata i oktober i 2013.

Rotterdamkonventionens översynskommitté, Chemical Review Committee,CRC, har öreslagit att yra nya ämnen/ämnesgrupper ska läggas till annex III tillkonventionen.

EU

Kandidatörteckningen i Reach har under 2012 uppdaterats med 67 nya ämnenoch innehöll i december 138 särskilt arliga ämnen. Fem av de nya ämnena har enbedömningsgrund som skiljer rån övriga SVHC-ämnen genom att de bedöms somsärskilt arliga på grund av att de är hormonstörande resp. huvudsakligen kratigtallergiramkallande vid inandning.

Kommissionens öreskrivande kommitté har röstat igenom att ytterligare8 ämnen ska öras upp på tillståndslistan i Reach (bilaga XIV). I december 2012innehöll tillståndslistan 14 ämnen.

Inom Reach har fera beslut om begränsad användning av särskilt arliga ämnenattats. Bland annat har användning av den kratigt hudallergiramkallande bio-

ciden dimetylumarat begränsats i importerade varor, och bly har begränsats ismycken.Kemikalieinspektionen har tagit ram ett örslag till begränsning inom EU av

bly och blyöreningar i konsumentvaror. Förslaget innebär en haltgräns ör hurmycket bly som år nnas i konsumentvaror som barn kan stoppa i munnen. För-slaget har överlämnats till den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA.

Regeringen har anmält till EU att den avser att inöra ett nationellt örbud motatt använda det hormonstörande ämnet bisenol A (BPA) i lack och ytskikt i ör-packningar ör livsmedel som är särskilt avsedda ör barn under tre år.

I juni 2012 togs endosulan, hexaklorbutadien (HCBD) och polyklorerade na-

talener (PCN-ämnen) och kortkedjiga klorparaner upp i EU:s örordning omPOP-ämnen153.

151 Naturvårdsverket. National Implementation Plan or the Stockholm Convention onPersistent Organic Pollutants or Sweden 2012. Report 6498. May 2012.

152 Perfuoroktansulonat.153 POP, Långlivade organiska öroreningar, Persistent Organic Pollutants.




Ett tolkningsdokument har tagits ram som tydliggör omattningsområdet av nya

RoHS-direktivet. Det betyder att kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom, PBBoch PBDE kommer att vara begränsade i fer produktgrupper än tidigare.

Biocidörordningen som antogs i juli 2012 innebär bland annat att ämnen medvissa egenskaper, till exempel hormonstörande hälsoeekter, ska bli kandidatäm-nen ör substitution.

Kommissionen har initierat en revision av strategin ör hormonstörandeämnen154. Sverige har ramört till Kommissionen att strategin bland annat bör hasom mål att uppnå tillräcklig skyddsnivå ör barn, människors hälsa och miljö ochambitionen att eliminera risker med hormonstörande ämnen ör känsliga grupper(gravida kvinnor, oster, barn och ungdomar).

EU-parlamentet uppmanade i mars 2013 EU-kommissionen att så snart sommöjligt lägga ram örslag ör att deniera och hantera hormonstörande ämnen.De bör enligt parlamentet betraktas som ämnen som inger mycket stora betänklig-heter enligt Reach-örordningen eller motsvarande enligt annan lagstitning.

NATIONELLT

Regeringen gav Kemikalieinspektionen i uppdrag att till april 2013 redovisa enutveckling av de örslag om mål och principer ör en sammanhållen EU-lagstit-ning ör arliga ämnen i textilier som Kemikalieinspektionen presenterat i rappor-ten Bättre EU-regler ör en Gitri miljö155.

Förekomsten av ämnen med cancerramkallande, mutagena eller reproduk-tionstoxiska egenskaper (CMR-ämnen) i svensktillverkade varor minskar enligtmiljömålssystemets indikator, se gur 11. Emellertid hade trenden troligen intevarit lika gynnsam om guren kunnat inkludera även varuimporten. En allt störredel av nyproducerade varor som används i Sverige, och inom EU, importeras rånländer där kunskapen om CMR-ämnen i varor ota är låg.

154 Commission o the European Communities. Communication rom the Commission to theCouncil and The European Parliament. Community Strategy or Endocrine Disruptersa range o substances suspected o interering with the hormone systems o humans andwildlie. Brussels, 17-12-1999, COM (1999) 706 nal.


G I F T F R I M I L

J Ö




0

10

20

30

40

50

60

Användningen av så kallade CMR-ämnen i svensktillverkade varor minskar. Trenden hade troligtvis inte

varit lika gynnsam om figuren även inkluderat varuimporten. Indikatorn finns också på miljömål.se/

indikatorer.

KÄLLA: KEMIKALIEINSPEKTIONEN

1 9 9 6

1 9 9 7

1 9 9 9

1 9 9 8

2 0 0 0

2 0 0 1

2 0 0 3

2 0 0 5

2 0 0 7

2 0 0 9

2 0 0 2

2 0 0 4

2 0 0 6

2 0 0 8

2 0 1 0

Tusen ton

Figur 11. Mängden cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen

(CMR-ämnen) i svenskproducerade varor 1996–2010

Arbetsmiljöverket har inört nya styrmedel ör att användningen av särskilt arligaämnen ska minska så långt möjligt och ör att allmänt minska skadlig exponeringör kemiska ämnen i arbetslivet. 156, 157

MOTVERKAR MÅLUPPFyLLELsE

Sverige anmälde 2011 till Kommissionen att vi ville sänka vårt nationella gräns-värde ör kadmium i handelsgödsel rån 100 till 46 mg Cd/kg P. Detta haravslagits under 2012.

Kadmiumörbudet i bilaga XVII till Reach158 utökades 2011 till att omattaalla plastmaterial. Högre kadmiumhalt tillåts ör vissa byggprodukter tillverkadeav återvunnen PVC. Kommissionen beslutade att dra tillbaka utökningen medmotiveringen att den inte var tekniskt möjlig att genomöra. Därör går man nu

tillbaka till den tidigare omattningen av plastmaterial. Återgången till den tidi-gare omattningen började gälla den 18 september 2012.

156 Föreskriter om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19.157 Föreskriter om hygieniska gränsvärden, AFS 2011:18.158 Förordning 494/2011.




FRIVILLIGA INITIATIV

Trakverket har beslutat att använda samma kriterier som det rivilliga BASTA-systemet159 vid klassning och bedömning av material, varor och kemiska produk-ter. De innebär att användningen av särskilt arliga ämnen kommer att minska i enstor del av anläggningssektorn.

Tillsammans med BASTA (byggbranschens miljöbedömningssystem ör bygg-och anläggningsprodukter) och Skanska har Trakverket startat ett projekt somska ge svar på hur långt det är möjligt att bygga inrastuktur utan arliga ämnen.

Ett webbverktyg ör substitution, Subsport, lanserades i maj 2012 av Chemsec– en ideell organisation som drivs av de yra miljöorganisationerna Naturskydds-öreningen, WWF Sweden, Fältbiologerna och Jordens vänner. Det nns nu mer

än 200 allstudier inlagda i Subsport där öretag och organisationer beskriver hurde asat ut arliga ämnen.

Greenpeace har undersökt 14 vattenavvisande byxor och jackor och unnit attsamtliga innehöll perfourerade ämnen (PFC).160

ovsg bdd mnn md g gns

EU

Industriemissionsdirektivet161 innebär skärpningar bland annat i tillämpningen avbästa tillgängliga teknik (BAT) och i minimikraven på utsläpp rån stora örbrän-ningsanläggningar. Det kan leda till åtgärder som kan minimera bildning av oav-siktligt bildade ämnen.

NATIONELLT

En uppdaterad svensk genomörandeplan ör Stockholmskonventionen beslutadesi maj 2012, med åtgärder ör utasning av tolv gamla och tio nya så kalladePOP-ämnen. Cirka em av dessa är eller kan vara oavsiktligt bildade.

Den nationella avallsplanen innehåller åtgärder ör att öka antalet avallsör-bränningsanläggningar med kontinuerlig provtagning av dioxiner och uraner.

Fnd mdn

Under 2011 ördelade Naturvårdsverket drygt 635 miljoner kronor i statligabidrag till arbetet med eterbehandling av örorenade områden. Tabell 1 visarstatistik ör de senaste tre åren. SGU driver ör närvarande cirka 25 av dessaobjekt.162 Eterbehandlingstakten behöver öka.

159 Byggbranschens miljöbedömningssystem ör bygg- och anläggningsprodukter.160 Greenpeace. Chemistry or any weather. Greenpeace tests outdoor clothes or perfuorina-

ted toxins. 2012.161 IED, 2010/75/EU.162 SGU. Yttrande beträande årlig uppöljning 2013 av Gitri miljö. Ärendenr 33-159/2013.

2013-02-22.

G I F T F R I M I L

J Ö




tb 1. Eterbehanling av örorenae områen. Reultat 2009–2011.

2009 2010 2011

Totalt antal rikklaae objekt 17 279 18718 19 305

Antal pågåene och avlutae utreningar 506 520 546

Antal pågåene åtgrer 27 29 30

Antal avlutae åtgrer 65 75 86

Antal avlutae åtgrer, uppöljning genomör ochobjektet r klart

43 49 54

Statens Geotekniska Institut har tagit ram en strategisk orskningsplan rörandebland annat undersökningsmetodik och kunskapsuppbyggnad om örorenadeområden.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har inrättat landets örsta miljöriskområde,Kniphammaren. Beslutet innebär bland annat att vissa åtgärder inte år bedrivaseller utöras utan öregående anmälan.

MOTVERKAR MÅLUPPFyLLELsE

Följden av den juridiska praxis som utvecklats angående ansvar ör eterbe-

handling är mindre privat betalningsansvar och ökat betalningsansvar ör detallmänna, vilket riskerar att sakta in takten på eterbehandlingsarbetet något.

MILJÖTILLsTÅNdET

En omattande analys har gjorts av organiska ämnen i lakvatten rån aktiva ochavslutade privata och kommunala deponier ör hushålls- och industriavall medolika reningstekniker. Graden av rening har uppmätts liksom halter och vissaeekter i recipient. Resultaten antyder att deponier med hög tekniknivå på reningreducerar utsläppet tillredställande ör fertalet riskämnen.163

163 Studie ramtagen inom Naturvårdsverkets miljöövervakning. Väntas publiceras undervåren 2013.




kuns m ms mnns mj- c sgns

GLOBALT

Stockholmskonventionens expertkommitté beslutade i oktober 2012 om en väg-ledning ör hur kombinationseekter ska övervägas i samband med ramtagandeav riskproler ör nominerade ämnen.164

EU

I slutet av december 2012 anns i Echas databas 7 884 ämnen registrerade. Näralla inasningsämnen har registrerats i Reach örväntas data enligt inormations-kraven nnas ör i storleksordningen 30 000–40 000 ämnen över 1 ton per år ochtillverkare.

Ett problem vid registreringen i Reach är att många av de underlag som indu-strin lämnar in är oullständiga. En rapport rån Client Earth och EEB rån okto-ber 2012165 kritiserar Echa ör att i tillräcklig utsträckning inte använt ha sin möj-lighet att inkräva kompletterande inormation till oullständiga registreringsdos-siers. I rapporten kritiserats också Echa ör att den stora mängd inormation omämnen som nns inom myndigheten, inte kommer övriga samhället till del.166

Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har i ebruari 2012 presente-rat den örsta listan över 90 ämnen som kommer att utvärderas inom ramen örReach-örordningen under 2012–2014.

Som stöd ör registreringen av nanomaterial har Kommissionen publicerat fera

tillägg till Vägledning om inormationskrav och kemikaliesäkerhetsbedömning .Risker ör antibiotikaresistens i miljön har inkluderats i arbetet med att ta ram

kunskap om hur läkemedelssubstanser påverkar vattenmiljön. Utvecklingen avvattenreningsmetoder ortsätter inom detta program.167

För närvarande pågår en rad av EU nansierade orskningsprojekt som sytartill att öka kunskapen av läkemedels miljöåverkan, till exempel PHARMAS168 ochCYTOTHREAT169,170.

164 Annex V i mötesrapporten rån POPRC8 http://chm.pops.int/Convention/POPsReview-Committee/LatestMeeting/POPRC8/POPRC8ReportandDecisions/tabid/2950/Deault.aspx

165 Identiying the bottlenecks in REACH implementation – The role o ECHA in REACH’sailing implementation. http://www.eeb.org/EEB/?LinkServID=53B19853-5056-B741-DB6B33B4D1318340

166 Inormation rån Naturskyddsöreningen i remissvar till KemI.167 Läkemedelsverket. Underlag ör årlig uppöljning av miljökvalitetsmålet Gitri Miljö

Dnr 670-H-1201701. 2012-11-28. Dnr 589:2012/520168.168 PHARMAS: se http://www.pharmas-eu.org/home/objectives som huvudsakligen arbetar

med antibiotika och läkemedel som används vid cancerbehandling.169 CYTOTHREAT, se: http://www.cytothreat.eu/ som också arbetar med läkemedel som

används vid cancerbehandling.170 Inormation rån Läkemedelsverket i remissar till KemI.

G I F T F R I M I L

J Ö




inmn m g mnn m c du

GLOBALT

EU och Sverige har inom SAICM drivit rågan om bättre tillgång till inormationom kemikalier i varor. Arbetet har lett till att högnivåmötet 2012 beslutade attUNEP, till år 2015, ska utveckla ett örslag till rivilligt internationellt programmed principer ör vilken inormation om ämnen i varor som aktörer under envaras livscykel bör å tillgång till.

EU

Biocidörordningen som antogs under 2012 innebär bland annat att varor somuppges ha biocidegenskaper ska märkas med ingående verksamma ämnen rån

1 september 2013.Identieringen inom EU av särskilt arliga ämnen på Reach kandidatörteckning

har lett till att inormationskravet ör varor i Reach i december 2012 omattade138 ämnen.

Det kommer att bli obligatoriskt i alla EU-länder att rån den 1 juli 2013CE-märka byggprodukter som omattas av en harmoniserad standard enligt EU:sByggproduktörordning171. Nytt är även att bland annat säkerhetsdatablad ellerinormation enligt kandidatörteckningen ska lämnas vid överlåtelse och blir där-med tillgänglig ör konsumenter i detaljhandeln.

NATIONELLTUnder 2011 och 2012 har Kemikalieinspektionen bedrivit ett tillsynsprojekt sombland annat har kontrollerat öretags eterlevnad av regler om inormationsplikt iReach-örordningen172. Analyserna visade att 18 av 50 inköpta varor innehöll merän 0,1 viktprocent av ett eller fera ämnen på kandidatörteckningen. I de festaall var detta okänt ör öretagen.173

171 305/211.172 Enligt artikel 33 är leverantören av en vara är skyldig att lämna inormation om särskilt

arliga ämnen som nns upptagna på den så kallade kandidatörteckningen och som över-stiger 0,1 viktprocent av innehållet och om hur varan kan hanteras på ett säkert sätt.

173 Kemikalieinspektionen (2012). Tillsynen av inormationsplikten i Reach. Inspektions-projekt 2011–2012. Rapport 5/12.




Analys och bedömningGitri miljö är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planeradestyrmedel. Förutsättningarna att nå Gitri miljö har örbättrats genom skärptlagstitning inom EU och internationellt. Det behövs dock fer styrmedel ochåtgärder inom samtliga sex preciseringar till Gitri miljö. Lagstitningen behö-ver ortsätta att utvecklas, såväl på nationell nivå som på EU-nivå och internatio-nell nivå. I arbetet med att utveckla kemikaliepolitiken och lagstitningen behöversärskilt barns utsatthet tas om hand.

övgnd

ÖVERGRIPANdE KOMPLETTERANdE ÅTGäRdER OCH sTyRMEdELKemikalierågorna och miljökvalitetsmålets globala karaktär visar på vikten av attmodern kemikalielagstitning inörs varteter och eterlevs i alla länder.

I UNEPs sammanställning av samhällsekonomisk orskning inom kemikalie-området ”Cost o Inaction”, som Sverige bidragit till, redovisades bland annat attantalet dödsall på grund av örgitning av bland annat växtskyddsmedel, yrkes-kemikalier, bly och partiklar år 2004 uppgick till 964 000 stycken. Det motsvarar1,6 % av samtliga dödsall på global nivå det året. Det är i samma nivå som anta-let dödsall i Malaria.174

Ekonomiska styrmedel bör kunna användas i större utsträckning än hittills, till

exempel när det gäller att minska användningen av arliga ämnen. Principen attörorenaren betalar bör tillämpas i högre grad ör att täcka kostnader ör operativoch undersökande övervakning när det gäller att öka kunskapen om örekomstoch eekt av miljögiter i mark- och vattenmiljö.175 Sverige behöver ortsätta arbe-tet med att skapa örutsättningar ör en ramkonvention i syte att skapa en sam-manhållen struktur ör det internationella kemikaliearbetet. Med en sådan skulledet bland annat vara möjligt att reglera ytterligare ämnen av globalt intresse.

Arbetet med att utveckla styrmedel ör Gitri miljö är ortsatt beroende avatt miljömyndigheter och myndigheter inom fera sektorer medverkar i arbetet,till exempel när det gäller människors hälsa, läkemedel, livsmedel, jord- och

skogsbruk, byggande och inrastruktur, med mera.

174 UNEP 2013: http://www.unep.org/hazardoussubstances/UNEPsWork/Mainstreaming/ CostsoInactionInitiative/tabid/56397/Deault.aspx

175 Remissvar rån HaV till KemI.

G I F T F R I M I L

J Ö




Kemikalieinspektionens rapport Bättre EU-regler ör en gitri miljö visar att EU:s

regler om kemikalier är omattande och har i stort sett örnyats helt under densenaste tioårsperioden. Analysen visar dock att det ortarande nns luckor ochbehov av regelutveckling. Exempel på detta är:

• Reach är inte anpassad ör att analysera och åtgärda grupper av ämnen.• Inormationskraven i Reach ör kemikalier som hanteras i låga volymer är

otillräckliga.• EU-reglerna är otillräckliga när det gäller läkemedels miljöpåverkan.• Särskilda regler behövs ör kemikalier i vissa varor till exempel textilier.• Kemikalieregler, varuregler och avallsregler behöver integreras bättre i ett livs-

cykelperspektiv.• EU-reglerna behöver utvecklas ör att bättre ta hänsyn till barns exponering ör

kemikalier och till deras särskilda känslighet och sårbarhet.

Ekodesigndirektivet kan användas ör att säkerställa inormationskrav om exem-pelvis örekomst av arliga ämnen i vissa produkter. Detta har hittills gjorts ibegränsad utsträckning, exempelvis ska lampor ör hushållsbruk märkas medeventuellt innehåll av kvicksilver.

Kemikaliekrav bör ställas vid upphandling. En utvecklad hållbar upphandlingär ett viktigt komplement till EU-lagstitning, tillsyn och internationella överens-kommelser.

PRIORITERINGAR UNdER KOMMANdE ÅR

Kemikalieinspektionen avser att i samarbete med Livsmedelsverket kartläggaanvändning och örekomst av fuorerade brandsläckningsskum bland annat ör attkunna stödja kommunerna i deras arbete med örorenade vattentäkter. Vidare attutveckla nätverk ör perfuorerade ämnen där institut och myndigheter ingår.

Kemikalieinspektionen har analyserat vilka miljöskatter som skulle kunna varalämpliga att inöra på kemikalieområdet. Kemikalieinspektionen avser att gå vida-re i detta arbete och ta ram örslag på miljöskatter.

Boverket arbetar med ett projekt under 2013 med att ta ram en ny vägledningör hantering av bygg- och rivningsavall i samband med rivningsåtgärder. Arbetetsker i samverkan med Naturvårdsverket inom ett projekt med tillsynsväglednings-kampanj ör bygg- och rivning.176

176 Boverkets remissvar till KemI.




Dn smmngd xnngn ms mnn

LäGEsBEsKRIVNING

Kunskap om den sammanlagda exponeringen ör kemiska ämnen saknas. Densnabbt ökande produktionen, konsumtionen och handeln med varor ökar sprid-ningen av kemiska ämnen och utvecklingen ställer stora krav på att eektivastyrmedel och åtgärder inörs som kan motverka den ökande spridningen. Mångavaror nns kvar i samhället under lång tid och kan därör bidra till emissioner ochexponering av kemiska ämnen under lång tid. Det leder till att eventuella örbudoch begränsningar av innehåll i varor tar lång tid innan det ger minskad emissiontill miljön. Uppskattningsvis kan styrmedel som ger tillräckliga örutsättningarnnas kanske 10–15 år eter 2020.

BIdRAG TILL MÅLUPPFyLLELsE

Beslut som kan bidra till att begränsa exponeringen ör arliga ämnen har tagitsunder året till exempel inom ramen ör olikartade styrmedel som metallprotokol-let under CLRTAP, Rotterdamkonventionen och EU:s biocidörordning. Natio-nellt har en ny avallsplan beslutats. Inom skogs- och jordbruket märks en ortsattgynnsam utveckling vad gäller övergång rån kemiska till icke-kemiska metoder,emellertid har användningen av växtskyddsmedel inte minskat. UNEP-rapportenGlobal Chemicals Outlook visar att produktionen och spridningen av kemikalierortsätter att öka. Det innebär sammantaget att arbetet med att skapa örutsätt-

ningar i orm av styrmedel att nå preciseringen år 2020 är på väg, samtidigt ökardock exponeringen på grund av ökad konsumtion.

ANGELäGNA sTyRMEdEL OCH ÅTGäRdER

I ett generationsperspektiv krävs genomgripande örändringar ör att kommabort rån det kemikalieberoende som livsmedelsproduktionen nu vilar på, vilketörutsätter insatser ör att utveckla och inöra alternativ till kemisk bekämpning.Substitution till mindre arliga ämnen måste öka och bli en naturlig del i öreta-gens utvecklingsarbete och kunskapen hos många öretag behöver öka. Tillsynenav kemikalier i varor måste öka. Det är även viktigt med ett systemtänkande,

exempelvis att materialåtervinning inte ska innebära att särskilt arliga ämnenåterinörs i materialkretsloppen. Genom att inköpare och upphandlare ställerkemikaliekrav nns stor potential ör att produkter och varor med mindre miljö-och hälsoskadliga egenskaper vinner marknadsandelar.

Viktiga åtgärder är att ortsätta begränsa användning av arliga ämnen inomEU och globala konventioner och överenskommelser. Exempelvis behövs inter-nationellt arbete och en samordnad strategi ör att begränsa eekterna rånutsläpp av kvicksilver och andra metaller kopplat till eekter i sötvattenbiota.

G I F T F R I M I L

J Ö




Övervakningen av kvicksilver i insjösk behöver också bli mer omattande ör att

kunna utvärdera om åtgärder har gett avsedd eekt.177

Barn och ungdomar är mer sårbara än vuxna ör påverkan rån kemikalier.EU:s regelverk behöver utvecklas ör att det bättre ska skydda människans ort-plantning och barns hälsa. För att bättre skydda barnens hälsa behövervägled-ningsdokumenten som ska underlätta tillämpningen av EU-regler utvecklas vaddet gäller testmetoder, teststrategier och metodik ör riskbedömning. EU-reglernabehöver utvecklas så att barn inte utsätts ör särskilt arliga ämnen, inklusivehormonstörande ämnen, rån kemiska produkter och varor. Det är viktigt att sålångt det är möjligt även undvika att allergiramkallande ämnen örekommer ivaror avsedda ör barn. Leksaksdirektivet är ett exempel på regelverk där skydds-

nivån behöver höjas.Ett miljöproblem som uppdagats särskilt de senaste åren är örekomst av

plastpartiklar i söt- och havsvatten, men kunskapen är ortarande låg om bådeursprung och miljö- och hälsoeekter. Det nns därör ett behov av en kartlägg-ning och analys av mänskligt producerade ragment i söt- och havsvatten. Kart-läggningen kan eteröljas av en strategi med åtgärder ör att minska utsläppen avpartiklar, samt ett kontrollprogram ör uppöljning av åtgärderna.

Uppöljningen av ämnen i grundvatten och dricksvatten som härrör rån kemi-kalieanvändningen är otillräcklig. Detta gäller även det kommunala dricksvattnet.Systematiska rikstäckande inventeringar av screeningtyp behövs ör olika ämnes-

grupper ramör allt i större vattentäkter men även i privata brunnar.178

Deposition av tungmetaller och andra öroreningar leder ortarande till enupplagring i skogsmarken, vilket brukande av skogsmarken riskerar att rigöratill ramör allt vatten. Behovet av orskning om bra metoder ör att minska mety-lering samt att minska läckaget av kvicksilver och metylkvicksilver rån skogs-mark är ortsatt stort. Teknikutveckling behövs även ör att avskilja bland annattungmetaller rån slam rån avloppsreningsverk. Detta skulle minska riskerna vidspridning på jordbruks- och skogsmark.

Arbetet med den svenska handlingsplanen ör växtskyddsmedel grundar sig pådirektivet om en hållbar användning av bekämpningsmedel179 med ett övergri-

pande mål om att riskerna ör miljön och människors hälsa ska minska. Direktivetinnehåller minimiregler. För svensk del nns alltså nu en unik möjlighet att vidgenomörandet i nationell rätt särskilt beakta våra miljökvalitetsmål och natio-nella handlingsplaner såsom den ör en Gitri vardag.

177 SLU. Yttrande (rörande Årlig uppöljning 2013). ID SLU.ua.Fe2013.1.1.3-533. 2013-02-20.178 SGU. Yttrande beträande årlig uppöljning 2013 av Gitri miljö. Ärendenr 33-159/2013.

2013-02-22.179 2009/128/EG




Förutom styrmedel i orm av regelverk och internationella konventioner kan till-

syn i kombination med rivilliga åtgärder lytas ram som viktigt ör preciseringen.Från regional nivå rapporterar Norrbottens län till exempel att det nns ett stortbehov av att stärka tillsynen och arbeta örebyggande genom inormationskam-panjer gentemot verksamhetsutövare, kommuner och allmänhet. Norrbottens länanser även att tillsyn och kartläggning av miljögiter i oentliga miljöer som sko-lor och örskolor behöver ökade resurser.

anvndnngn v ss g mnn

LäGEsBEsKRIVNING

Användning av särskilt arliga ämnen kan örväntas minska ramöver. Det kanske tack vare till exempel kandidatörteckningen, tillståndssystemet och reglernaom begränsningar i Reach, samt internationella konventioner ör långlivade orga-niska öroreningar (POP) och kvicksilver. Med tanke på att dataunderlag ör attidentiera särskilt arliga ämnen örst nu börjar tas ram i betydande omattningär processen dock bara i sin början. För att användningen ska upphöra eller starktbegränsas, krävs sannolikt långa utasningsperioder med relativt omattande ochdetaljerade regler som tar lång tid att genomöra. Utvidgning av globala överens-kommelser tar lång tid. Uppskattningsvis kan styrmedel som ger tillräckliga örut-sättningar nnas 10–15 år eter 2020.

BIdRAG TILL MÅLUPPFyLLELsEBeslut inom internationella konventioner och Reach med fera styrmedel bidrar tillatt särskilt arliga ämnen kan örväntas minska. Generellt utvecklas styrmedlenåt rätt håll. När det gäller kadmium i handelsgödsel och plaster har motgångari EU-arbetet örsvårat måluppyllelsen. Sammantaget är arbetet med att skapaörutsättningar i orm av styrmedel att nå preciseringen år 2020 på god väg, menmycket arbete återstår.


Viktiga åtgärder är teknikutveckling ör att minska exponeringen rån processer

och varor och att eliminera behovet av särskilt arliga ämnen, utvecklingsarbeteör att utnyttja bioteknik och att syntetisera kemikalier eektivare – så kallad grönkemi, ökad kontroll över föden av särskilt arliga ämnen i kretsloppen samt stärktainternationella konventioner beträande global handel och långväga transporteradearliga ämnen. Vidare behöver industrins arbete med att byta ut arliga ämnen motmindre arliga ämnen utvecklas vidare. Många öretag saknar tillräcklig kunskapom innehållet av arliga ämnen i de tusentals varor som sätts på marknaden. Ökaterarenhetsutbyte och stöd till exempel genom branschdialoger och rån ett samlatnationellt kompetenscentrum skulle kunna bidra till detta. De viktigaste styrmedlenär lagstitning och internationella konventioner.

G I F T F R I M I L

J Ö




ovsg bdd mnn md g gns

LäGEsBEsKRIVNING

Spridningen av oavsiktligt bildade arliga ämnen kommer sannolikt inte att mins-ka i tillräcklig grad till 2020, och det är osäkert när tillståndet kan uppnås.


Den uppdaterade svenska genomörandeplanen ör Stockholmskonventionen ochdet skärpta Industriemissionsdirektivet örväntas bidra till minskad spridning avoavsiktligt bildade ämnen med arliga egenskaper. Det innebär att arbetet med attskapa örutsättningar i orm av styrmedel att nå preciseringen år 2020 har tagitsmå steg ramåt.


De viktigaste åtgärderna är att öka kunskapen om de oavsiktligt bildade ämnena,minimera eller eliminera bildningen, eektivisera reningsteknikerna och sluthante-ra avallet så att dessa ämnen inte heller på lång sikt sprids till miljön. Det är ävenviktigt att utveckla och astställa mätmetoder ör emissioner av arliga ämnen öratt kunna ställa krav och mäta eterlevnad.

De viktigaste styrmedlen är regler och konventioner i kombination med ri-villiga åtgärder.

Fnd mdnLäGEsBEsKRIVNING

Sveriges örorenade områden kommer sannolikt inte att vara åtgärdade till 2020.Osäkerheter nns beträande möjligheterna till nansiering och nivån av det stat-liga anslaget till eterbehandling av örorenade områden.


Under 2011 ördelade Naturvårdsverket drygt 635 miljoner kronor i statligtbidrag till arbetet med eterbehandling av örorenade områden. Miljödomar visaratt verksamhetsutövarens ansvar är mindre än i tidigare praxis och att bidrags-

medel därör måste användas i större omattning än tidigare. Arbetet med attuppnå preciseringen år 2020 går ramåt men takten måste öka.


De viktigaste åtgärderna är kunskapsuppbyggnad ör att prioritera örorenadeområden, utvecklade och eektiviserade saneringsmetoder och örtydligadansvarsördelning mellan myndigheter.

De viktigaste styrmedlen är statlig nansiering, lagstitning som reglerar verk-samhetsutövares och astighetsägares ansvar samt praxisbildning inom miljö-




balken. även vägledning är ett viktigt styrmedel som även kan bidra till fer

privatnansierade åtgärder i syte att åtgärda örorenade områden.Många kemiska ämnen som släpps ut hamnar örr eller senare på havsbotten

där de antingen bäddas in i sedimenten och begravs eller, i värsta all, resuspende-ras och kommer i omlopp igen. Mörkertalet när det gäller örorenade sediment-områden är troligen stort och de styrmedel som nns ör att å till stånd sådanaundersökningar skulle behöva ses över. I vattenmiljöer kan det till exempel varamer komplicerat att utreda ansvarsrågan.180

kuns m ms mnns mj- c sgns

LäGEsBEsKRIVNING

Kunskapen om hälso- och miljöarliga egenskaper är ör det stora fertalet ämnenortarande briställig. Detta gäller särskilt kunskap om hälso- och miljöegenska-per ör lågvolymämnen, det vill säga ämnen som produceras i högst tio ton perår, och ör nanomaterial, hormonstörande ämnen samt om kombinationseekterav exponering rån fera ämnen. Även kunskap om ämnen i produkter och varor,liksom om den exponering människor och miljö utsätts ör, är otillräcklig.

Till stor del örväntas örutsättningar i orm av regler nnas 2020 ör att kun-skaper som möjliggör riskbedömning och säker hantering av ämnen inom allaanvändningsområden ska bli tillgängliga. För några områden, exempelvis låg-volymämnen i Reach samt miljöegenskaper hos läkemedel som varit i bruk långtid, kommer dock ytterligare en tidsperiod, uppskattningsvis em år, att behövas.


Allt fer ämnen registreras i Reach och allt fer ämnen granskas inom programmenör utvärdering av verksamma ämnen i biocidprodukter eller växtskyddsmedel.Det innebär att tillgången till kunskap om ämnens egenskaper har ökat. Arbeteör att deniera kunskapskraven rörande nanomaterial och hormonstörandeeekter pågår. Det innebär sammantaget att arbetet med att skapa örutsättningaratt nå preciseringen år 2020 är på god väg.

ANGELäGNA sTyRMEdEL OCH ÅTGäRdERDe viktigaste åtgärderna är kunskapsuppbyggnad rörande nanomaterial, hormon-störande ämnen samt exponering rån fera ämnen, så kallade kombinations- ellercocktaileekter, och att driva på inom EU ör att utveckla datakraven i Reachbeträande ämnens miljö- och hälsoegenskaper.

De viktigaste styrmedlen är lagstitning på europeisk nivå.

180 Remissvar rån HaV till KemI.

G I F T F R I M I L

J Ö




inmn m g mnn m c du

LäGEsBEsKRIVNING

Utökade krav på inormation om arliga ämnen i varor kommer sannolikt att kun-na vara inörda ör vissa grupper av konsumentprodukter till 2020, men skärptagenerella krav ör alla varor örväntas inte nnas örrän 5–10 år senare.


Under 2012 har UNEP, inom ramen ör SAICM, inlett arbete med att ta ram ettörslag till rivilligt internationellt program ör inormation om ämnen i varorsom ska innehålla principer ör inormationsöveröring i leverantörskedjor och tillaktörer under en varas livscykel. Initiativet är mycket betydelseullt ör örutsätt-

ningarna att nå preciseringen. Vidare har en ny biocidörordning beslutats sombland annat innebär att varor som innehåller biocider måste märkas med uppgi-ter om ingående verksamma ämnen. Identieringen inom EU av särskilt arligaämnen på den så kallade kandidatörteckningen har lett till att inormationskravetör varor i Reach i december 2012 omattade 138 ämnen.

Arbetet med att skapa örutsättningar att nå preciseringen år 2020 har tackvare denna utveckling tagit viktiga steg.


De viktigaste åtgärderna är utveckling av metoder och system ör att tillgänglig-

göra inormation om kemiska ämnen i material, varor och i uttjänt material öråtervinning. Insatser behövs såväl inom EU som internationellt, bland annat inomramen ör SAICM.

De viktigaste styrmedlen är lagstitning i kombination med näringslivets egnainitiativ som går längre än lagstitningen.




SKYDDANDE OzONSKIKTaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Riksdagen har astställt två preciseringar:

VÄNDPUNKT OCH ÅTERVÄxT: Vändpunkten ör uttunningen av oonskiktet har nåttsoch början på återväten observeras

OFARLIGA HALTER OzONNEDBRYTANDE ÄMNEN: Halterna av klor, brom och andraoonnedbrytande ämnen i de övre lutlagren understiger den nivå där oonskiktetpåverkas negativt

målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda

före 2020.


Resultat och analys i sammanattningMånga nya studier tyder på att ozonskiktet är på väg att återhämtas även om det

ännu inte är helt säkerställt. De festa ozonnedbrytande ämnen uppvisar ocksåen minskning beträande både utsläpp som halter såväl nationellt som globalt.Den nationella trenden ör UV-strålningen är neutral men ligger under molnriadagar även ortsättningsvis ca 5 % över reerensvärdet (ett opåverkat tillstånd).Samtidigt ökar emellertid insikten om att den pågående klimatörändringen ävenpåverkar stratosären181. Temperaturen i stratosären har sjunkit och det öreliggerdärmed en risk ör att det vissa år kan bildas ett ozonhål182 över Arktis motsva-rande det ozonhål som uppstått över Antarktis varje vårvinter sedan början av1980-talet.

Även om många trender pekar åt rätt håll nns det ortarande aktorer som

kan komma att örändra bilden. Den globala produktion och användning avHCFC genererar ortsatta utsläpp och såväl CFC, HCFC och haloner ortsätteratt läcka ut rån uttjänta produkter. Även de globala utsläppen och halterna avlustgas (N2O), som mestadels kommer rån gödselhanteringen och djurhållning

181 Det skikt i jordens atmosär som börjar vid cirka 10–15 kilometers höjd och sträcker sigupp till ungeär 50 kilometer över markytan.

182 Ozonhålet denieras ota som en yta över Antarktis där mängden totalozon i stratosärenminskat med mer än 50 %.

S K Y D

D A N D E

O z O N S K I K T




i jordbruket, ökar. Vidare kan de oväntade och kratiga ozonminskningarna över

Arktis våren 1997 och 2011 eventuellt ha samband med den pågående klimat-örändringen. Detta sammantaget med osäkerheter i ramtagna utsläpps- och till-ståndsdata, naturliga variationer hos klimatet och ozonskiktet, bör mana till ör-siktighet i bedömningar och ortsatta ansträngningar att minska utsläppen av allaämnen som direkt eller indirekt kan bidra till nedbrytning av ozonskiktet. Det ärdärör viktigt att Sverige ortsätter att prioritera örhandlingsarbetet inom ramenör Montrealprotokollet183 samt ortsätter åtgärdsarbetet på nationell nivå.

Resultat

Mnsd vn n znndbynd mnnNationellt ramtagna data ör 2012 visar inte på några större örändringar beträ-ande ozonskiktet och utvecklingen är även ortsättningsvis örsiktigt positiv184 (se gur 12).

Globalt är ozonskiktet i dag cirka 3,5 procent tunnare jämört med reerensvär-det (d.v.s. perioden öre 1980, då ozonskiktet ansågs vara opåverkat av mänskligautsläpp). Flera studier185 och modelleringar186 tyder nu på att återväxten av ozon-skiktet påbörjades någon gång mellan åren 1997–2000. Trenden rån år 2000ram till i dag är dock ortarande inte statistiskt signikant då en period på ca tioår inte anses tillräcklig ör att kunna göra en säker bedömning.

Nationella data ör UV-strålningen visar på en ortsatt neutral trend187 menmolnria dagar kan strålningen enligt modellberäkningar vara örhöjd med 5 %jämört med de värden som rådde innan 1980 då ozonskiktet i stort sett varopåverkat188.

183 Det internationella samarbetet ör att skydda ozonskiktet regleras av en konvention.Den består av en ramöverenskommelse och ett traktat, Montrealprotokollet. Protokollet

innehåller bindande överenskommelser om att minska användande och produktion avozonnedbrytande ämnen.184 http://www.smhi.se185 Ziemke, J. R. and Chandra, S. (2012) Development o a climate record o tropospheric and

stratospheric column ozone rom satellite remote sensing: evidence o an early recovery o global stratospheric ozone. Godin-Beekmann, Sophie, et al. (2012) Evaluation o ozonetotal column and vertical distribution recovering trends at NDACC Northern mid-latitudestation. Weber, Mark et al. (2012) Total ozone trends and variability during 1978–2011rom merged data sets o various satellites – onset o ozone recovery.

186 T.ex. Canadian Middle Atmosphere Model.187 http://www.smhi.se188 Se indikatorn UV-strålning, http://www.miljomal.se/indikatorer




330

360

310

300

290

Totalozon DU

Figur 12. Ozonskiktet före och efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen 1988–2012

1988

KÄLLA: SVENSK MILJÖÖVERVAKNING, SMHI (BEARBETADE DATA FRÅN WWW.SMHI.SE/KLIMATDATA/MILJO/OZON)

1990 1996 199819941992 200420022000 2006 2008 2010 2012

320

350

340

Årsmedelvärde för uppmätt totalozon (Norrköping)

Medelvärde/referensvärde före påverkan av ozonnedbrytande ämnen (Uppsala 1951–1966)

Trend för uppmätt totalozon

Figuren visar en jämförelse av ozonskiktets tjocklek över Sverige före respektive efter påverkan ozon-

nedbrytande ämnen mätt i Dobsonenheter (DU). Ozonskiktet varierar mycket i tjocklek men är i genom-

snitt tunnare i dag än vad det var före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Trots att den negativa

påverkan i dag minskar syns ännu ingen statistiskt säkerställd trend i ozonskiktets återhämtning.

h v znnbynd mnn msn

Flertalet av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras under Montrealproto-kollet som är undertecknad av samtliga länder. Den i stora drag positiva utveck-lingen av tillståndet som redovisades vid den öregående ördjupade utvärderingen2012 håller i sig. Globalt, under perioden 2005–2009, minskade såväl utsläppsom halter hos alla ozonnedbrytande gaser189 med undantag ör HCFC (klor-fuorkolväten) och N2O (lustgas). För dessa två ämnen ökade både utsläpp och

halter190

. En stor andel av utsläppen kommer rån upplagrade mängder i produk-ter. Utsläppen av N2O kommer dock mestadels rån jordbrukssektorn. N2O somregleras under Kyotoprotokollet191 bedöms i dag vara det ämne som har störstnegativ eekt på ozonskiktet. Tidigare bedömningar som gör gällande en långsamökning av såväl utsläppen som halterna av N2O globalt står sig men är ortarande

189 http://www.epa.gov190 WMO/UNEP “Scientic Assessment o Ozone Depletion 2010.191 Protokoll till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC) som innehåller bindande överens-

kommelser om minskade utsläpp av sex växthusgaser.

S K Y D

D A N D E

O z O N S K I K T




behätad med stora osäkerheter. Årets preliminära data rån Harestua solobserva-

torium indikerar dock en avstannande trend ör N2O men bekrätar i övrigt denglobala trenden ör ozonnedbrytande ämnen med allmänna minskningar örutomör HCFC som ortsätter att öka192.

De relativt sett mycket låga nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnenbestår numera nästan uteslutande av läckage rån upplagrade mängder i produk-ter och ortsätter att minska (se gur 13).

1 400

1 600

1 000

400

0

Ton CFC

Figur 13. Nationella utsläpp av CFC 1990–2012

1 9 9 0

2 0 0 0

1 9 9 9

1 9 9 8

1 9 9 7

1 9 9 6

1 9 9 5

1 9 9 4

1 9 9 3

1 9 9 2

1 9 9 1

2 0 0 3

2 0 0 2

2 0 0 1

2 0 0 5

2 0 0 4

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 0 9

2 0 1 0

2 0 1 1

2 0 1 2

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET (IVL 2011: EMISSIONER OCH KVARVARANDE MÄNGDER CFC I SVERIGE)

200

600

800

1 200

Utsläpp av det ozonnedbrytande ämnet CFC från olika produktgrupper under åren 1990 till 2012 visar

att de nationella utsläppen fortsätter att minska och nu är nere i ca 180 ton per år. Indikatorn finns

också på miljömål.se/indikatorer.

Internationellt ortsätter arbetet med att asa ut HCFC och hitta bättre tekniska lös-ningar på kyl- och värmeanläggningar samt komma åt illegal handel med ozonned-brytande ämnen. Exempelvis har tullen i fera europeiska länder, däribland Sverige,upptäckt örsök att smuggla ut CFC genom att märka om begagnad utrustning sominnehåller CFC. Detta utasningsarbete ger även positiva eekter ör både ekonomin

och klimatörändringen vilket kan ge ökad drivkrat i utasningsarbetet.Parallellt pågår även ett arbete med att örhindra att de ämnen som asas ut inte

ersätts med ämnen som bidrar till växthuseekten. Detta gäller till exempel HFCsom hanteras under Kyotoprotokollet då det är en växthusgas.

Samtidigt med 25 års-jubileet av Montrealprotokollet november 2012 hölls det24:e partsmötet i Geneve. Under mötet örsökte man ännu en gång å upp rågan

192 Johan Mellqvist m.f., 2013. Sol FTIR mätningar vid Harestua solobservatorium under2011. Naturvårdsverket, NV-05128-12.




om HFC på dagordningen. Flera länder, däribland Sverige, anser att HFC dels är

en produkt av protokollets ramgång med utasning av ozonnedbrytandeämnen,dels att Montrealprotokollet har ett ungerade maskineri ör att hantera HFC.Även denna gång misslyckades man dock att å gehör rån de länder som anser attHFC ormellt sett inte bör hanteras under Montrealprotokollet då det inte är ettozonnedbrytande ämne.

Även upplagrade mängder ozonnedbrytande ämnen i varor, produkter ochutrustningar är ett problem som parterna inom Montrealprotokollet brottas med.Mycket stora mängder nns upplagrade globalt och bidrar på så vis till ortsattautsläpp.

Analys och bedömningFör att miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås ska återhämtningen av ozonskiktetha påbörjats och halterna av ozonnedbrytande ämnen understiga den nivå därozonskiktet påverkas negativt. Även om fertalet ozonnedbrytande ämnen minskaroch ett fertal nya studier indikerar en statistiskt signikant trend ör ozonskiktetsåterväxt så nns det samtidigt fera aktorer som komplicerar bilden. I ett fertalall indikerar de även möjligheten av en motsatt eller åtminstone betydligt lång-sammare utveckling.

kvvnd duUtsläpp av CFC, HCFC och haloner rån kvarvarande mängder i produkter (tillexempel kylmöbler och isoleringsmaterial) står idag ör en betydande del av detotala utsläppen av de ämnen som regleras i Montrealprotokollet. Detta är ör-modligen en av anledningarna till att utsläppen inte minskat i den omattning mantidigare beräknat. En örsening i omhändertagandet och destruktionen av upplag-rade mängder CFC och haloner med 4–5 år bedöms kunna minska de annars ör-väntade ramstegen ör både ozonskiktet och klimatet med ungeär 30 procent193.

Sveriges utsläpp av ozonnedbrytande ämnen är relativt små och utgörs i stortsett uteslutande av CFC-läckage rån produkter som ortarande används eller

tagits ur bruk. I en rapport bedöms att en stor mängd av dessa ämnen dessutominte destrueras på ett korrekt sätt194. Exempelvis gäller detta byggnadsisolerings-material där ca 90 procent av de ozonnedbrytande ämnena inte når återvinnings-centralerna. Under 2013 kommer Naturvårdsverket i samverkan med Boverketatt initiera en tillsynsvägledningskampanj om bygg- och rivningsrågor som riktarsig till den nämnd som ansvarar ör tillsyn enligt miljöbalken och den nämnd som

193 WMO/UNEP “Scientic Assessment o Ozone Depletion 2010: Executive summery.194 IVL (2011) Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige.

S K Y D

D A N D E

O z O N S K I K T




ansvarar ör tillsyn enligt Plan- och bygglagen (PBL). Boverket deltar i detta arbete

genom att ta ram en vägledning om hantering av bygg- och rivningsavall utirånPBL och de nya lagtexterna. Naturvårdsverket avser i samband med denna kam-panj även att titta närmare på orsakerna till problemet.

Även i de regionala bedömningarna tas problemet med omhändertagandet avisoleringsmaterial upp. På regional nivå arbetas även på många håll med rågan,till exempel genom ökad inormation och tillsyn, utveckla nätverk med bygg- ochastighetsbranschen samt örbättra rutiner i samband med rivning av byggnader.

Sammantaget med ökande globala utsläpp av N2O, vars utsläpp idag ochramöver bedöms vara det som mest påverkar ozonskiktet, innebär utsläppen rånkvarvarande ozonnedbrytande ämnen i produkter troligtvis en örsening av ozon-

skiktets ullständiga återhämtning jämört med tidigare bedömningar.

kms nvn

När det gäller klimatets påverkan på ozonskiktet råder det ortarande en storosäkerhet. Det som ramörallt står i okus idag är det aktum att den pågåendetemperaturhöjningen av troposären samtidigt medör en minskning av tempe-raturen i stratosären. Detta, som resulterar i en generell minskning av nedbryt-ningstakten av ozonskiktet, bedöms dessvärre samtidigt medöra en ökning avnedbrytningstakten över polarområdena, ramör allt över Arktis195. Under vinternuppstår nämligen, i brist på ljus, en iskall lutmassa i orm av en lågtrycksvirvel

som hindrar utbyte med varmare lutmassor och på så vis ger upphov till en ihål-lande kyla. Stratosären är mycket torr och moln liknande de i troposären bildasdärör sällan på så hög höjd.

När temperaturen sjunker till minst -78 grader Celsius kan dock salpetersyraoch svavelsyra som ryser vid mycket låga temperaturer bilda moln. Molnensiskristaller ungerar som katalysatorer där inaktiva ormer av klor kan örvandlastill aktiva ormer snabbare än de skulle ha gjort annars. Aktiva kloröreningarkan sedan angripa ozonmolekylerna när vårsolen börjar lysa. Processen örstärksytterligare av att det kvävet som i vanliga all kan örvandla kloret till inaktivaormer binds vid bildande av molnen. Om stratosären ortsätter att kylas ner kanden polära virveln, Polar vortex196, ovanör Arktis bli kratigare och mer ihållandevarpå nedbrytningen kan ortgå under en längre tidperiod.

195 Över Antarktis är temperaturerna redan så låga att en ytterligare minskning inte bedömspåverka nedbrytningen avsevärt.

196 Ett vindsystem som under vintertid uppkommer i atmosären ovanör polarområdenapå en höjd av 10–80 kilometer.




Vintrarna i stratosären över Arktis har blivit kallare under perioden 1980–

2010197. Även om det råder en stor osäkerhet beträande den ortsatta utveck-lingen nns det därmed en oro över att detta kan öka risken ör kratig nedbryt-ning av ozonskiktet över Arktis under vårvintrarna. Ett ozonhål över Arktis liktdet som uppstod våren 2011 kan å betydande konsekvenser. Eter att ozonhåletupplösts kan lutmassor med ozonattig lut ta sig ner över Sverige och på så vissänka lutens ozoninnehåll. Dessutom är den arktiska virveln betydligt rörligareän den antarktiska. Detta kan å allvarliga konsekvenser etersom ett ozonhål häruppe kan drabba tätbeolkade områden i betydligt större omattning än vad somär allet på södra halvklotet.

197 B.-M. Sinnhuber et.al (2012) Climate Sensitivity o Arctic Ozone Depletion and ArcticStratospheric Temperature Trends.

S K Y D

D A N D E

O z O N S K I K T






SÄKER STRÅLMILJÖaNSVariG MYNDiGhet: STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga

effekter av strålning.

Riksdagen har astställt yra preciseringar:

STRÅLSKYDDSPRINCIPER: Individens eponering ör skadlig strålning i arbetslivetoch i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt

RADIOAKTIVA ÄMNEN: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så attmänniskors hälsa och den biologiska mångalden skyddas

ULTRAVIOLETT STRÅLNING: Antalet årliga all av hudcancer orsakade av ultraviolettstrålning är lägre än år 2000

ELEKTROMAGNETISKA FÄLT: Eponeringen ör elektromagnetiska ält i arbetslivetoch i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångaldeninte påverkas negativt

målet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas

före 2020.

det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Resultat och analys i sammanattningMiljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bedöms i sin helhet vara nära att nås medde styrmedel som är planerade idag och som kommer att beslutas öre år 2020.De viktigaste styrmedelskategorierna ör miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö ärinormativa och administrativa styrmedel. Genomörandet av beslutade och pla-nerade styrmedel är en örutsättning ör att nå målet liksom bättre lageterlevnad,upprätthållandet av tillräcklig tillsyn och att myndigheten är pådrivande inomstrålskyddsområdet. Bättre kunskapsunderlag, som kan erhållas via orskning, ochfer utvärderingar av bentliga styrmedel och deras eekter skulle öka örmåganatt nå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö samt underlätta prioriteringar av insat-ta medel och insatser. Ökat kunskapsunderlag behövs ramörallt när det gällerattityder och drivkrater som styr beteenden gällande exponering ör UV-strålningoch solning.

S

Ä K E R

S T R Å L M I L

J Ö




De delar av Säker strålmiljö som inneattar strålskydd, radioaktiva ämnen och

elektromagnetiska ält bedöms kunna nås med i dag beslutade och planerade styr-medel samt åtgärder genomörda öre 2020.

Trenden ör den angivna preciseringen om UV-strålning ”Antalet årliga allav hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000” är docknegativ och i nuläget bedöms denna precisering vara svår att uppnå till målåret2020. Antalet årliga hudcancerall orsakat av UV-strålning ortsätter att öka. Dettillgängliga statistiska underlaget ör samtliga typer av hudcancer indikerar atttrenden kommer att ortsätta. För att nå målet behöver denna trend brytas. Enproblematik är att antalet all av hudcancer kommer att ortsätta att öka en tidäven eter exponeringen har minskat etersom det kan ta upp till fera decennier

innan hudcancer utvecklas. Det innebär att minskningen i antalet hudcancerallinte sker direkt eter det att exponeringen ör UV-strålning minskat. För att nåmålet behöver planerade åtgärder genomöras ör att minska exponeringen av UV-strålning samt beslut om ytterligare planerade styrmedel tas, såsom lagstitningom 18-årsgräns ör solning i solarier.

V yg nss vs mjvsm s unn ns?

Den UV-strålning människor exponeras ör beror i örsta hand på beteende. Att åtill en beteendeörändring är svårt då det inneattar en örändring av värderingaroch attityder kring livsstil, utseende och solning. Fortsatt analys av riskgrupper

och deras beteende ökar möjligheten att skapa bättre kommunikationsinsatser ochdärigenom ändring av beteende.

Strålskyddsarbetet inom sjukvård och industri behöver utvecklas, exempelvisgenom bättre lageterlevnad inom sjukvården. Åtgärdsörslagen i den nationellaplanen ör allt radioaktivt avall behöver genomöras som planerat.

rgn ujnng v mjvsm

Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö öljs upp på regional nivå med länsstyrelsernasom samordnande myndighet. Måluppyllelsen av Säker strålmiljö bedöms däre-mot inte på regional nivå. Den regionala uppöljningen ger i stort samma resultatsom den nationella uppöljningen. Problematiken med ökat antal hudcanceralltill öljd av UV-exponering lyts i stort sett ram av samtliga län och ökade inor-mationsinsatser samt rådgivning anges som viktiga styrmedel i syte att öka ör-utsättningarna ör att uppnå målet. Kommunernas detaljplaner lyts ram som ettstyrmedel i syte att tillskapa solskyddade utemiljöer rämst ör barn. Bristandekunskapsunderlag och avsaknad av en heltäckande bild av strålmiljön på regionalnivå lyts ram av ett antal län.




Vikten av att tillämpa örsiktighetsprincipen vid användning av mobilteleon och

i detaljplaner omnämns av fera. Förhöjda markradonhalter till öljd av naturligaörekomster av radongas i marken eller naturligt högre halter uran i berggrundenjämört med riksgenomsnittet nämns av några. Detta kan ge upphov till örhöjdaradonhalter i inomhusluten och i dricksvattnet. Ett län har tagit ram en riskbildöver hotbilder av antroprogena strålkällor, exempelvis kärnkratverk, sjukvårdoch orskningsverksamhet samt transport av arligt gods. Flera län hänvisar tillåtgärder som vidtas på nationell nivå och att måluppyllelsen av Säker strålmiljöinte görs på regional nivå.

ResultatSsyddsnc

Individens exponering ör skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön

begränsas så långt det är rimligt möjligt.

Vid de kärntekniska anläggningarna arbetar tillståndshavarna kontinuerligt medoptimering av strålskyddet. Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärn-kratverken under de senaste tio åren och det nns goda örutsättningar ör attdoserna såväl till arbetstagare som till allmänheten kommer att minska ytterligarei ramtiden.

Under 2012 har inga allvarliga tillbud eller haverier inträat vid kärntekniskaanläggningar i Sverige.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har gjort en samlad strålsäkerhetsvärderingav hälso- och sjukvården, vars syte har varit att synligöra vanligt örekommandebrister. Rapporten198 innehåller en sammanställning över hur ställda lagkrav öljssamt en värdering av hur strålsäker hälso- och sjukvården är. Utgångspunktenär att verksamheten är säker om gällande lagar och öreskriter öljs. Rapportenbygger på resultat rån inspektioner av nio landsting. Resultatet visar att dessalandsting inte lever upp till SSM:s krav när det gäller strålsäkerhet. Det innebäratt det inom sjukvården nns brister i strålsäkerheten som kan leda till allvarliga

konsekvenser ör patienter och personal. Patientstrålskyddet hålls dock utanörmiljömålsarbetet, enligt öre detta Miljömålsrådets bedömning199, och tas därörinte med i bedömningen av måluppyllelsen ör Säker strålmiljö.

Det identierades stora brister i hur de inspekterade landstingen organiserade,styrde, öljde upp och utvecklade verksamheten med strålning. Inget av de inspek-

198 SSM 2012:23 ”Samlad strålsäkerhetsvårdering av hälso- och sjukvården”.199 Miljömålen – nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008

(ISBN: 978-91-620-1264-9).

S

Ä K E R

S T R Å L M I L

J Ö




terade landstingen utvärderade systematiskt strålsäkerhetsarbetet, vilket ck till

öljd att landstings och sjukhusledningar var omedvetna om bristerna.Vid uppöljande inspektioner av sju av nio landsting kan myndigheten konsta-

tera att strålsäkerheten har örbättrats, vilket tyder på att tillsynsverksamhet haren positiv eekt.

Sedan 2009 pågår ett arbete med att stärka tillsynen inom hälso- och sjuk-vården och under 2012 har tillsynen av sjukvården ökat em gånger jämört år2009, räknat i nedlagt arbetstid.

Under 2012 har arbetet påbörjats med att revidera de öreskriter som reglerarmedicinska bestrålningar. Arbetet planeras att ortsätta under 2013 och 2014.Föreskriterna om medicinska bestrålningar är rån 2000 eller tidigare, vilket gör

att kraven inte öljer den senaste tekniska utvecklingen och i några avseenden intelängre är tillämpbara.

Under 2012 har SSM tagit ram nya öreskriter om laser och intensivt pulseratljus. Dessa träder i krat den 1 ebruari 2013. Intensivt pulserat ljus används örhårborttagning och kosmetiska behandlingar av huden, men kan orsaka bränn-skador. Användningen av denna typ av strålning var tidigare oreglerad.

rdv mnn

Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och

den biologiska mångalden skyddas.

Utsläppen av radioaktiva ämnen rån kärntekniska anläggningar är ortsatt lågaoch visar generellt nedåtgående trender. Högsta årliga dos till någon person i all-mänheten till öljd av sådana utsläpp var under 2011200 som mest 0,0003 mSv.

Under 2012 har en särskild granskning genomörts vid Ringhals kärnkratverkav tillämpning av bästa möjliga teknik i samband med utsläppsbegränsning enligtkraven i PARCOM201 rekommendationen 91/4202. Det sammanattande resultatetär att myndigheten anser att Ringhals tillämpar bästa möjliga teknik (BAT) örutsläppsbegränsning.

I samband med miljöprövningen av kärnkratverket OKG203 bedömde SSM att

OKG i dagsläget uppyller BAT ör utsläppsbegränsning, men att begränsnings-systemen ör vätskeormiga utsläpp bör moderniseras på sikt. Utsläppen till vatten

200 2012 års utsläppsdata har ännu inte rapporterats.201 PARCOM, Pariskonventionen numera ersatt av OSPAR (Oslo-Paris konventionen,

Commission or the Protection o the Marine Environment o the North-East Atlantic;OSPAR Commission, 1992).

202 PARCOM Recommendation 91/ o 20 June 1991 on radioactive discharges. Överens-kommelse om att använda bästa möjliga tekonologi ör att minimera och när så är möjligteliminera utsläpp.

203 OKG Aktiebolag (OKG).




rån Forsmarks kärnkratverk är ortsatt låga. Ett ambitiöst arbete har genomörts

ör att reducera utsläppen av aerosoler till lut i enlighet med gällande miljödoms-villkor. Utsläppen rån avallshanteringsanläggningen Studsvik har minskat undersenare år som ett direkt resultat av SSM:s tillsyn och ligger nu på en tillredsstäl-lande låg nivå. Utsläppen rån övriga kärntekniska anläggningar är mycket små.

Det nns lagkrav som ålägger industrin att utveckla och realisera lösningar örett säkert omhändertagande av kärnavall. Vart tredje år granskar SSM industrinsorskningsprogram, det så kallade Fud-programmet (Fud står ör Forskning-Utveckling-Demonstration). I enlighet med regeringsbeslut angående Fud-program2010 har SSM under året deltagit i de samråd som kärnkratsindustrin blev ålagdaatt genomöra. Sytet med samråden är att se till att redovisningen i kommande

FUD-program 2013 avseende avveckling av kärnkratverk och planer ör slut-örvaring av långlivat kärnavall år rätt omattning och inriktning. SSM berederäven ansökningar om tillstånd ör slutörvarsanläggningar samt har tillsyn påbentliga anläggningar.

Under 2012 ortlöpte granskningen av Svensk Kärnbränslehantering AB:s(SKB:s) ansökningar om tillstånd enligt kärntekniklagen ör anläggningar i ettsystem ör att ta hand om använt kärnbränsle. SKB ansöker om att å bygga ochdriva en slutörvarsanläggning i Forsmark och en inkapslingsanläggning i Oskars-hamns kommun. SSM har begärt kompletteringar av ansökningarna rån SKB ochäven yttrat sig till mark- och miljödomstolen gällande kompletteringar av SKB:s

ansökan enligt miljöbalken. Den ortsatta granskningen beräknas pågå underminst två år innan SSM yttrar sig i sak till regeringen. Om SKB år tillstånd är pla-nerna att påbörja byggnation år 2019. Förslutning av örvaret, eter deponeringav kapslarna med använt kärnbränsle, är beräknat till ca år 2070.

En internationell expertgrupp rån kärnenergibyrån Nuclear Energy Agency(NEA) inom Organisation or Economic Co-operation and Development (OECD)har under året presenterat sin slutrapport eter granskning av delar av ansökan.Avsikten har varit att å stöd i granskningen genom att, eter begäran rån reger-ingen, låta genomöra en oberoende internationell expertgranskning. Rapportenrån NEA204 utgör nu en del av SSM:s underlag ör den egna granskningen.

SSM har även deltagit i samråd enligt miljöbalken inör SKB:s ansökan om slut-örvaring av kortlivat låg- och medelaktivt avall. Sytet är att tillståndsansökanska å den inriktning och omattning som behövs ör tillståndsprövningen. SKBplanerar att lämna in en ansökan under år 2013. Om tillstånd ges är planen attörvaret kan tas i drit år 2023.

SSM har hat ett ortsatt samarbete i slutörvarsrågan med myndigheter i andraländer, till exempel STUK i Finland, samt samverkat internationellt inom ramen

204 NEA/RWM/PEER(2012)2, 12-Jun-2012.

S

Ä K E R

S T R Å L M I L

J Ö




ör IAEA och EU. Sverige och Finland är några av de länder som har kommit

längst i processen med platsval och metoder ör att slutörvara det använda kärn-bränslet och en liknande tillståndsprocess som den i Sverige med samma typ avslutörvarslösning pågår ör närvarande i Finland.

SSM har tagit ram en nationell plan ör allt radioaktivt avall205. Den örelig-gande, örsta versionen okuserar på åtgärdsörslag ör att örbättra omhänderta-gandet av radioaktivt avall som härrör rån icke-kärntekniska verksamheter somsjukvård och orskning. Under 2012 har SSM arbetat med ett regeringsuppdragavseende översyn av producentansvar ör produkter som innehåller radioaktivaämnen, vilket utgör ett av åtgärdsörslagen i den nationella planen ör allt radio-aktivt avall.

SSM:s ordinarie nationella miljöövervakningsprogram ör radioaktiva ämnen,inklusive indikatorn cesium-137 i mjölk, har ortsatt under 2012 och visar inte pånågra väsentliga örändringar i miljön. Ett pilotprojekt ör att mäta halterna avcesium-137 i vildsvin, vilka nu börjar örekomma i områden som drabbades avTjernobylolyckan, tyder på att halterna i vildsvin kan vara högre än i till exempelälg och kan överstiga örsäljningsgränsvärdet. I ett annat projekt har helkropps-innehållet av cesium-137 i jägare rån Gävletrakten mätts. Resultaten visar attintaget av cesium i denna beolkningsgrupp ortarande är högre än till exempeli de reerensgrupper som mäts i Stockholm och Umeå. Allmänhetens tillgång tillmiljöövervakningsdata har örenklats genom att ett sökgränssnitt har lanserats på

SSM:s webbplats (”Miljödatabasen”).Under 2012 har SSM mottagit ansökan om tillstånd enligt strålskyddslagen att

bygga en stor neutronstrålningsbaserad orskningsanläggning (ESS) i Lund. Sedantidigare nns en ansökan om att bygga en synkrotronljusring (Max IV) i sammaområde. Båda anläggningarna involverar strålning och radioaktiva ämnen, menörväntas inte bidra negativt till måluppyllelsen ör Säker strålmiljö etersomde endast kan komma att uppöras om de uppyller alla stråsäkerhetskrav i gäl-lande lagar, öreskriter och eventuella tillståndsvillkor. Granskning av dessaansökningar pågår.

SSM genomörde den 22–28 september 2012 en ältoperativ samövning på

temat radiologisk nödsituation – REFOX 2012 (Radiological Emergency – FieldOperative Exercise). Sytet var att i realistisk strålningsmiljö öva den nationellastrålskyddsberedskapens ältenheter som organiseras av SSM i samverkan medpolis, räddningstjänst, sjukvård, Tullverket och Försvarsmakten. De nordiskaländernas strålsäkerhets- och beredskapsmyndigheter hade bjudits in och del-tog i övningen med egna ältenheter. Totalt deltog 410 personer varav 90 rånDanmark, Norge, Finland och Island. Målet var att samhället skulle å en bättre

205 SSM2009:29 ”Nationell plan ör allt radioaktivt avall”.




operativ örmåga att upptäcka och avvärja ett avsiktligt strålningshot och lindra

eekterna om en olycka eller ett angrepp med radioaktiva ämnen skulle inträa.Målet var också att kunna ta emot och praktiskt styra hjälpinsatser rån denordiska länderna. Övningen visades ör 50 särskilt inbjudna observatörer rån11 olika länder. Detta har lett till internationell kännedom om Sveriges örmågaatt genomöra samordnade internationella övningar inom strålskyddsberedskapen.

UV-snng

Antalet årliga all av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år

2000.

Strålsäkerhetsmyndigheten har under 2012 tagit ram en app ör mobilteleoner.Appen, som är kopplad mot en gps, beräknar hur lång tid det tar innan manbränner sig beroende på var på jordklotet som man benner sig. Nästan 50 000nedladdningar av appen gjordes under året. Förutom den beräknade tiden år manockså tillgång till myndighetens solråd i mobilen. Beräkningsunktionen som nnsi appen har också lagts upp på myndighetens hemsida. SSM hoppas med dettakunna sprida solråd via fer inormationskanaler, samt örhoppningsvis göra män-niskor mer uppmärksamma på hur lång tid man kan vara i solen innan man riske-rar att bränna sig.

I slutet på året (2012) beslutades nya öreskriter om solarier och articiella sol-

ningsanläggningar. Krav ställs bland annat på att obemannade solarier ska stängasav eter 15 minuters användning och att solarier ska uppylla en ny produktsäker-hetsstandard ör solarier. Föreskriterna träder i krat den 1 ebruari 2013.

Som ett led i det proaktiva arbetet med målsättningen att minska det ökandeantalet årliga hudcancerall har SSM genomört tre orskningsprojekt under 2012.Projekten har utörts av Karolinska Institutet och Linköpings Universitetssjukhuspå uppdrag av SSM. Projektresultaten kommer att ärdigställas och utvärderasunder 2013, då även beslut om eventuell ortsättning av projekten kommer tas.Målsättningen med projekten är att utveckla en ny indikator ör UV-exponering isyte att å en snabbare och mer tillörlitlig uppöljning av den del av Säker strål-

miljö som handlar om UV-strålning. Idag nns tre indikatorer ör uppöljning avSäker strålmiljö; ”Hudcancerall – malignt melanom”206, ”Hudcancerall – tumöri huden, ej malignt melanom”207 samt ”Beteenderelaterad UV-exponering”208.

206 Se indikatorn Hudcancerall – malignt melanom, http://www.miljomal.se/indikatorer207 Se indikatorn Hudcancerall – tumör i huden, ej malignt melanom, http://www.miljomal.se/

indikatorer208 Se indikatorn Beteenderelaterad UV-exponering,http://www.miljomal.se/indikatorer

S

Ä K E R

S T R Å L M I L

J Ö




emgns

Exponeringen ör elektromagnetiska ält i arbetslivet och i övriga miljön är sålåg att människors hälsa och den biologiska mångalden inte påverkas negativt.

Myndigheten har under året publicerat en rapport om magnetält i bostäder209.Baserat på resultaten rån rapporten gör SSM bedömningen att lågrekventa mag-netältsnivåer är att betrakta som normala om de understiger 0,2 mikrotesla (µT)och kratigt örhöjda om de överstiger 2,0 µT i medelvärde i boendemiljön räknatöver ett helt år. För 50 Hz magnetält (magnetält rån kratledningar) är ree-rensvärdet (rekommenderat maxvärde) 100 µT210.

Under året har SSM utvecklat ett system ör mobil mätning av radiovågors styr-

ka i utomhusmiljö och under hösten genomördes en örsta mätturné. Resultatenrån denna mätturné indikerar att signalstyrkan i allmän miljö kan variera kratigtäven mellan nära belägna platser. Den uppmätta signalstyrkan var dock inte pånågon plats i närheten av gällande reerensvärden.

Myndighetens vetenskapliga råd ör elektromagnetiska ält och hälsa har underåret arbetat ör att ärdigställa nästa rapport som planeras publiceras under våren2013. Denna rapport kommer att okusera på de två senaste årens orsknings-resultat.

Under 2011 klassicerade International Agency or Research on Cancer (IARC)radiovågor som ”möjligen cancerramkallande ör människor”. Det nns dock

ortarande inget stöd ör en örhöjd risk i statistiken över upptäckta hjärntumö-rer i Sverige. IARC har sedan tidigare klassicerat lågrekventa magnetält som”möjligen cancerramkallande ör människor”.

Viss örsiktighet är ortsatt beogad då det gäller exponering ör lågrekventamagnetält rån exempelvis kratledningar och exponering ör radiovågor vidanvändning av mobilteleon.

SSM rekommenderar att örsiktighetsprincipen tillämpas i de all då det nnsvetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker vid exponering ör elektro-magnetiska ält. Försiktighetsprincipen tillämpas exempelvis vid nybyggnationintill kratledningar och användning av handsree vid bruk av mobilteleon.

Under 2013 kommer arbetet med ett direktiv om yrkesmässig exponering örelektromagnetiska ält att slutöras. Detta direktiv ska vara överört till nationellaöreskriter av Arbetsmiljöverket senast 2016. De gränsvärden som anges i direkti-vet ligger betydligt över de värden som åternns i den allmänna miljön.

209 SSM 2012:69 ”Magnetält i bostäder”.210 SSMFS 2008:18 ”Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmän-

hetens exponering ör elektromagnetiska ält”.





Ssyddsnc

Individens exponering ör skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön

begränsas så långt det är rimligt möjligt.

Arbetet med att begränsa doserna till arbetstagare pågår kontinuerligt vid dekärntekniska anläggningarna. De stora moderniseringarna som genomörs vidkärnkratverken innebär stora arbetsinsatser i miljöer där dosbelastningen kanbli hög. Detta ställer stora krav på att industrin aktivt arbetar med optimering avstrålskyddet. Det är därör mycket viktigt att SSM ortsatt öljer strålskyddsarbe-tet inom kärnkratsindustrin genom verksamhetsbevakningar och inspektioner.

Vattenall AB har ansökt om att å bygga nya kärnkratreaktorer som ersätt-ningsreaktorer ör äldre reaktorer som tas ur drit. Tillståndsprocessen är kompli-cerad och det beräknas ta minst 10–15 år innan någon ny reaktor kan komma atttas i drit.

Vid en eventuell nybyggnation av kärnkratverk i Sverige är det viktigt att såtidigt i processen som möjligt ta hänsyn till strålskyddsaspekterna ör arbetsta-gare, allmänhet och miljö.

SSM har påbörjat arbetet med att ta ram nya öreskriter där kraven på nyareaktorer ska ramgå.

Den örbättring i lageterlevnad som generellt har noterats i de landsting somhar genomgått en uppöljande inspektion tyder på att myndighetens tillsynsverk-samhet av sjukvården har en positiv eekt på strålsäkerheten. Ett viktigt verktygi tillsynsarbetet är tydliga och tillämpbara lagkrav. SSM avser att inom hälso- ochsjukvårdsområdet prioritera legala styrmedel i orm av reviderade öreskriter ochintensierad tillsynsverksamhet.

rdv mnn

Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och

den biologiska mångalden skyddas.

SSM kräver att tillståndshavare ska använda bästa möjliga teknik ör att reducerautsläppen av radioaktiva ämnen till miljön så långt som det är rimligt möjligt.Detta öljs upp inom ramarna ör SSM:s ordinarie tillsynsarbete.

Åtgärdsörslagen som ges i den örsta versionen av den nationella planen örallt radioaktivt avall behöver genomöras som planerat ör att nå denna precise-ring av Säker strålmiljö. Ytterligare en örutsättning är att avallsplanen uppdaterasmed jämna mellanrum ör att säkerställa att ytterligare behov av åtgärder inomavallshanteringen identieras, också inom den kärntekniska sektorn. Planen skauppdateras regelbundet ör att belysa ytterligare aspekter av avallshanteringen och

S

Ä K E R

S T R Å L M I L

J Ö




identiera ytterligare behov av åtgärder innan 2020, då miljökvalitetsmålet Säker

strålmiljö ska vara uppnått. SSM planerar att uppdatera planen ör allt radioaktivtavall under 2013–2014 och kommer även att revidera planen så att den svarar uppmot de krav som EU-direktivet (2011/70/EURATOM) ställer på nationella programavseende hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avall.

Helkroppsmätningarna av jägare i Gävletrakten, vilket är en beolkningsgruppsom har ett större intag cesium-137 än beolkningen som helhet, stödjer bedöm-ningen att doserna rån cesium-137 normalt sett är relativt låga och inte utgörnågot hälsoproblem. Medelvärdet ör gruppen var år 2012 knappt 0,04 mSv/åroch den högsta enskilda dosen uppskattades till 0,1 mSv per år.

Med anledning av de uppmätta halterna av cesium-137 i vildsvin har ett upp-

öljningsprojekt påbörjats ör att å en bättre bild av hur halterna varierar. Livs-medelsverket har påtalat resultaten ör de anläggningar som hanterar viltkött rånde aktuella områdena ör att säkerställa att erorderliga kontroller utörs, så attinget viltkött med halter över örsäljningsgränsvärdet kommer ut på marknaden.De uppmätta halterna i vildsvin örändrar inte bedömningen av måluppyllelsen.

Förmågan att hantera olyckor eller andra händelser med radioaktiva ämnenbedöms ha ökats genom de senaste årens örstärkning av den nationella strål-skyddsberedskapen, men ortsatta insatser behövs ör att en tillräcklig beredskapska kunna uppnås och vidmakthållas vilket ramörallt gäller med avseende påkompetensen inom kärnsäkerhet och strålskyddsberedskap.

Den nationella strålskyddsberedskapen måste ortlöpande anpassas till öränd-ringar i omvärlden. Det är därör nödvändigt att satsa på utbildning och återväxtav nya specialister. Erarenheterna rån övningar ska återöras till beredskapsor-ganisationen. Samtidigt måste orskning och utveckling bedrivas ör att å ram nykunskap och öra in örbättrade metoder i organisationen. Detär en örutsättningör att strålskyddsberedskapen ska kunna hantera krissituationer och bidra eek-tivt till samhällets örmåga att motstå allvarliga störningar orsakade av nukleäraeller radiologiska händelser.

För händelser i kärnreaktorer har kärnkratsolyckan i Fukushima i Japan med-ört viktiga erarenheter. Förbättringsåtgärder som har börjat beaktas är bland

annat översyn av beredskapszonerna kring de svenska kärnkratverken, ramta-gandet av en nationell plan ör krisledning, utveckling och örstärkning av uthål-lighet och örmåga att ta emot internationellt stöd, utveckling av örmågan attinormera utländska organisationer samt örmågan att kommunicera osäkerhet.

Den operativa örmågan såväl som krisledningsörmågan bedöms i huvudsakvara god, men har brister. Förmågor som har örbättrats de senaste åren ska vid-makthållas och ortsätta att örbättras, exempelvis tekniska system ör kommuni-kation, källtermprognos, prognosmodeller ör atmosärisk spridning och örmå-gan till provtagning, mätning och analys. För händelser med radioaktiva ämnen




bedöms krisledningsörmågan som god och den operativa örmågan i huvudsak

som god, men med vissa brister.

UV-snng

Antalet årliga all av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år

2000.

Den UV-strålning som människor exponeras ör beror i örsta hand på beteende.Att å till en beteendeörändring är svårt då det inneattar en örändring av värde-ringar, attityder kring livsstil, utseende och solning. Fortsatt analys av riskgrupperoch deras beteende ökar möjligheten att skapa bättre kommunikationsinsatser och

ändring av beteende.Det som behövs ör att nå preciseringen ”UV-strålning” är ramörallt ettkontinuerligt arbete med inormation och kommunikation. Detta etersom denavgörande aktorn i vår exponering ör UV-strålning är beteenderelaterad. Detbör även nnas utemiljöer där barn skyddas rån skadlig UV-strålning samt att detinörs en 18-årsgräns ör solarier. Fortsatt analys av riskgrupper och deras bete-ende ökar möjligheten att skapa bättre kommunikationsinsatser och därigenomändring av beteende.

Arbetsmiljöverket inörde år 2010 öreskriter och gränsvärden gällande yrkes-mässig exponering ör articiellt genererad UV-strålning vilken uppkommer i höga

nivåer vid till exempel svetsning och härdning av lacker. Dessa nivåer kan varamångaldigt högre än nivåerna vid solstrålning vilket gör att Arbetsmiljöverketsproaktiva arbete gällande den yrkesmässiga exponeringen bidrar till sänkningenav den totala dosen UV-strålning i den yrkesarbetande delen av beolkningen.

emgns

Exponeringen ör elektromagnetiska ält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg

att människors hälsa och den biologiska mångalden inte påverkas negativt.

Allmänhetens exponering ör lågrekventa ält örväntas inte genomgå någon storörändring de närmaste åren. I takt med att vindbruk byggs ut i landet kan man

dock örvänta sig lokala örändringar i den lågrekventa elektromagnetiska miljöni direkt anslutning till dessa anläggningar och mellan vindbruk och det elektriskastamnätet.

Vid yrkesmässig exponering nns risk att överskrida det kommande direktivetsgränsvärden inom de sektorer inom arbetsmiljön där höga strömmar används,till exempel vid elektrolys, induktionsugnar, svetsning och arbete nära starkaRF-sändare.

S

Ä K E R

S T R Å L M I L

J Ö




Allt fera tillämningar örväntas inom det mellanrekventa området. Framör allt

är det tillämpningar där ändamålet är trådlös energiöveröring som kan bli kri-tiska när det gäller hälsoaspekten. Exempelvis kan vi örvänta oss att induktivladdning av olika hemelektronikprodukter blir allt vanligare, även induktiv ladd-ning av el/hybridbilar diskuteras idag och kan på några års sikt bli en realitet.Detta kommer rimligtvis att leda till en ökad exponering ör dessa rekvenser,vilka nivåer är dock ör tidigt att uttala sig om. SSM kommer nogsamt att bevakautvecklingen inom detta område.

Det radiorekventa området används idag ör många olika tillämpningar därinormation örs över trådlöst, detta gäller till exempel ör mobilteleoner, tråd-lösa datorer, järkontroller och trådlösa larm. Samtidigt som mängden trådlösa

produkter och tjänster ökar kratigt utvecklas tekniken snabbt mot att data kanskickas med god kvalitet med allt lägre eekt. Därör är det inte helt givet hurden totala exponeringen på personnivå kommer att utvecklas den närmaste tiden.Det är dock rimligt att anta att exponeringen kommer att öka något, speciellt örpersoner som lever i en storstad. Det öreligger dock knappast någon risk inomöverskådlig ramtid att eekttätheten i allmän miljö ens skulle komma i närhetenav gällande reerensvärden.




INGEN ÖVERGÖDNINGaNSVariG MYNDiGhet: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ

inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller

möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Riksdagen har astställt yra preciseringar:

Påverkan på havet: Den svenska och den sammanlagda tillörseln av kväveöreningaroch osoröreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maimala belastningsom astställs inom ramen ör internationella överenskommelser

PÅVERKAN PÅ LANDMILJÖN: Atmosäriskt nedall och brukande av mark inte leder tillatt ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga eekter av övergödandeämnen i någon del av Sverige

TILLSTÅND I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH GRUNDVATTEN: Sjöar, vattendrag,kustvatten och grundvatten uppnår minst god status ör näringsämnen enligt örord-ningen (2004:660) om örvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

TILLSTÅND I HAVET: Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödningenligt havsmiljöörordningen (2010:134).


styrmedel.



rsu

Bedömningen av övergödningen av hav, sjöar, vattendrag, grundvatten och land-

miljöer är i stort sett densamma som år 2012, det vill säga att målet inte är möj-ligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Detta innebäratt miljötillståndet i många all ortarande är kratigt påverkat av tillörseln vialut och vatten av övergödande ämnen. För att minska utsläppen av övergödandeämnen sker insatser på fera håll och man kan skönja en örbättring i orm avsåväl minskade utsläpp som i miljötillståndet. Detta arbete behöver ortsätta ochi tillägg måste fer insatser ske ör att målet ska kunna nås. Det tar lång tid att seeekter i miljön med nuvarande åtgärdsstrategier ör att minska övergödningen.Det krävs ökade insatser mot utsläppen och även insatser mot de övergödandeämnen som nns upplagrade i sediment i sjöar och hav.

I N G E N

Ö V E R G Ö D N I

N G




Under 2012 lämnade Naturvårdsverket ett örslag till regeringen om ett nytt han-

delssystem med certikat ör rening av kväve rån kommunala reningsverk. Jord-bruksverket genomörde under året en särskild tillsynskampanj inom växtnärings-området i syte att minska näringsläckaget rån jordbruket.

Havs- och vattenmyndigheten har under 2012 astställt vad som menas medgod miljöstatus enligt havsmiljöörordningen och tagit ram miljökvalitetsnormermed indikatorer ör Nordsjön och Östersjön. En av dessa miljökvalitetsnormergäller tillörseln av näringsämnen och organiskt material. Sytet med normerna äratt uppnå eller upprätthålla god miljöstatus i havet211.

Bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överensmed den bedömning som gjorts på regional nivå. De allra festa länsstyrelser gör

bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dagbeslutade eller planerade styrmedel212. Flera länsstyrelser bedömer dock utveck-lingen i miljön som positiv.

anys

Utvecklingen i miljön är positiv. Förändringar av miljötillståndet har observerats,vilket visar att åtgärder aktiskt ger resultat. Man kan även se en nedåtgåendetrend av utsläppen av kväve och osor till havet. Trenden är tydligare ör Öresundoch Kattegatt, men syns även vad gäller tillörseln till Egentliga Östersjön. Utsläp-pen av näringsämnen till lut visar generellt sett även på nedåtgående trender.

Åtgärder inom jordbruket ör att minska näringsörlusten till omgivandevattendrag har visat på goda resultat. Insatser som rådgivning via GreppaNäringen, LOVA-bidrag, örbättrad rening av avloppsvatten, anläggandetav våtmarker och tillsyn av enskilda avlopp är insatser som bidrar till bättremöjligheter att nå målet. Det krävs ortsatta insatser ör att den totalt settpositiva trenden ska hålla i sig. Det är ortarande en bra bit kvar innan uppsattautsläppsmål inom HELCOM kan nås. Utöver insatser på nationell nivå är detnödvändigt med internationellt samarbete ör att gemensamt minska utsläppen tillbåde lut och vatten.

Östersjön är svårt drabbad av syrebrist och övergödningen är en av orsakernatill detta. Utbredningen av syreria bottnar i Östersjön har tredubblats under2000-talet och ligger nu på en nivå som aldrig tidigare dokumenterats213. Dettaberor dock inte enbart på tillörseln av övergödande ämnen utan även på mins-kade inföden av syrerikt vatten till Östersjön rån Kattegatt.

211 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Del 2: God miljöstatus ochmiljökvalitetsnormer. 2012-10-12.

212 Regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se213 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.




Havsmiljö- och vattenörvaltningsörordningen är viktiga redskap ör att driva

igenom krav på ytterligare åtgärder ör att nå målet. Framtagandet av normer örolika belastningar så som ör övergödning är ett viktigt styrmedel ör att nå miljö-kvalitetsmålet.

Resultat

pvn v

HELCOM:s medlemsländer beslutade 2007 om Baltic Sea Action Plan (BSAP).I BSAP beslutades om beting per land ör att minska utsläppen av kväve tillEgentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Reduktion av utsläpp av osorbehövs endast ör Egentliga Östersjön. Utsläppsbetingen kommer att astställasunder 2013.

För att studera örändringar över tid av tillörsel av kväve och osor till havetbehövs hänsyn tas till naturliga variationer i vattenfödet. Den vattenburna,födesnormerade tillörseln av kväve och osor rån Sverige till havet uppvisaren statistiskt säkerställd minskande trend ör tillörseln till Egentliga Östersjön(gur 14 och 15), liksom ör Öresund och Kattegatt214, 215. Utsläppsnivåerna ärdock ortarande högre än målnivåerna beslutade inom BSAP. Kvävetillörseln tillSkagerrak är också minskande216. För tillörsel till Skagerrak saknas målnivåermotsvarande de som nns inom BSAP.

Jordbruk bidrar mest vad gäller tillörseln av antropogen kväve till både Öster-sjön och Nordsjön217. Däreter är hushållen och verksamheter, genom kommunalaavloppsreningsverk, den största källan till tillörseln av kväve rån land.

214 HELCOM, 2011. The Fith Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-5). Balt. SeaEnviron. Proc. No. 128.

215 Opublicerad inormation (data ör 2009–2011), Håkan Staa, Havs- och vattenmyndig-heten, 2013-03-15.

216 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi ör Nordsjönoch Östersjön. Del 1: Inledande bedömning och socioekonomisk analys.

217 SMED. 2011. Beräkningar av kväve- och osorbelastning på vatten och hav ör uppölj-ning av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning”. Rapport Nr 56.

I N G E N

Ö V E R G Ö D N I

N G




Årlig vattenburen tillförsel av kväve (ton/år) till Egentliga Östersjön, fördelad på punktkällor vid kustenoch vattendrag. Tillförseln med vattendrag är flödesnormerad för att eliminera effekten av avrinningensvariation mellan år. Röd linje avser målnivåerna, dvs. de preliminära belastningsmål som togs fram perland inom Baltic Sea Action Plan (BSAP 2007) som en förutsättning för att nå HELCOMs miljömål förövergödning.

35 000

40 000

30 000

15 000

10 000

5 000

0

Ton

Figur 14. Sveriges tillförsel av kväve till Egentliga Östersjön 1994–2011

1 9 9 4

1 9 9 6

1 9 9 5

1 9 9 9

1 9 9 8

1 9 9 7

2 0 0 1

2 0 0 0

2 0 0 2

2 0 0 3

2 0 0 4

2 0 0 5

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 0 9

2 0 1 0

2 0 1 1

KÄLLA: DATAUNDERLAG FRÅN HELCOM OCH SVERIGES RAPPORTERINGAR TILL HELCOM

25 000

20 000

Vattendrag

Punktkällorvid kusten

Preliminärtbelastningsmål

Årlig vattenburen tillförsel av fosfor (ton/år) till Egentliga Östersjön, fördelad på punktkällor vid kustenoch vattendrag. Tillförseln med vattendrag är flödesnormerad för att eliminera effekten av avrinningensvariation mellan år. Röd linje avser målnivåerna, dvs. de preliminära belastningsmål som togs fram perland inom Baltic Sea Action Plan (BSAP 2007) som en förutsättning för att nå HELCOMs miljömål förövergödning.

1 000

1 200

800

400

200

0

Ton

Figur 15. Sveriges tillförsel av fosfor till Egentliga Östersjön 1994–2011

1 9 9 4

1 9 9 6

1 9 9 5

1 9 9 9

1 9 9 8

1 9 9 7

2 0 0 1

2 0 0 0

2 0 0 2

2 0 0 3

2 0 0 4

2 0 0 5

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 0 9

2 0 1 0

2 0 1 1

KÄLLA: DATAUNDERLAG FRÅN HELCOM OCH SVERIGES RAPPORTERINGAR TILL HELCOM

600

Vattendrag

Punktkällorvid kusten

Preliminärtbelastningsmål




pvn ndmjn

Resultaten är oörändrade sedan senaste utvärderingen. Även om det generelltsett skett en minskning av utsläpp till lut visar nya underlag att nedallet avoorganiskt kväve via nederbörden över Sverige inte minskat mellan åren 1990och 2010218. Orsaken till detta är inte klarlagt. Nedallet kommer både rån lokalakällor och rån andra länder. Åtgärdsarbetet styrs mycket av de utsläppsnivåersom öreslagits i internationella avtal, såsom Göteborgsprotokollet219 och EU:stakdirektiv220 (NEC-direktivet). Ett reviderat Göteborgsprotokoll antogs i maj2012 av 51 länder.

Enligt preliminära beräkningar bedöms utsläppen inom EU av svaveldioxid ochkväveoxider minska med cirka 40 % mellan 2010 och 2020. Utsläppen av ammo-

niak beräknas däremot öka med några procent221. De minskade utsläppen motver-kas dock av att NOx-utsläppen rån sjöart ökar i Europa och att ingen påtagligminskning rån sjöarten i Östersjön kan örväntas öre 2020.

Övergödning av landekosystem till öljd av lutnedall av övergödandekväveöreningar samt gödsling kan påverka landekosystem genom örändringarav vegetationen mot mer kvävegynnade arter. Lutdeposition av kväveoxiderrån trak och ammoniak rån jordbruk är både örsurande och övergödande.Ungeär 75 % av kvävet kommer rån kväveoxider. Av resterande 25 %, som ärammoniak, kommer ungeär hälten rån det svenska jordbruket222. Ammoniak-avgången rån svenskt jordbruk har minskat med nästan 25 % mellan 1995 och2009223. Några orsaker till detta är att djuren har blivit ärre på gårdarna och atthanteringen av gödsel har blivit bättre.

Även skogsbruket bidrar till övergödningen av vatten- och landmiljöer totaltsett. Skogsgödsling ökar på sina håll i landet (till exempel i Västerbotten)224. Ävenavverkningar, markberedningar och dikning är skogsbruksåtgärder som påverkarövergödningssituationen. Kunskapen om skogsbrukets påverkan samt hur olikaskogsskötselmetoder påverkar övergödningssituationen i mark och vatten behöveröka.

218 Karlsson, G. et al. 2012. Kvävedepositionen till Sverige. Jämörelse av depositionsdata rånKrondroppsnätet, Lut- och nederbördskemiska nätet samt EMEP. IVL Rapport B 2030.

219 Sveriges internationella överenskommelser. SÖ 2002:26. Protokollet om att minskaörsurning, övergödning och marknära ozon inom FN:s lutvårdskonvention.

220 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationellautsläppstak ör vissa lutöroreningar.

221 IIASA (2012) TSAP-2012 Baseline: Health and Environmental Impacts, TSAP Report 6,Version 1, November 2012.

222 SCB. 2012. Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012.223 SCB. 2012. Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012.224 Regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se

I N G E N

Ö V E R G Ö D N I

N G




tsnd sj, vndg, usvn c gundvn

Resultaten är i stort sett oörändrade sedan senaste utvärderingen. Jordbruksver-ket har under 2012 på uppdrag av regeringen presenterat en rapport om särskildainsatser ör att stärka och eektivisera tillsynen inom växtnäringsområdet. Sytetvar att minska näringsörlusterna rån jordbruket225. Åtgärder inom jordbruketör att minska näringsörlusten till omgivande vattendrag har visat goda resultat.En studie av 65 jordbruksdominerande vattendrag i Syd- och Mellansverige medliten påverkan rån andra påverkanskällor visar på nedåtgående trender i halterav kväve och osor226. Minskningarna var störst i de regioner där åtgärderna varmest omattande.

Även grundvattnets kvalitet påverkas av mänskliga aktiviteter. Höga nitrat-

halter är ett utpekat problem ör grundvattnets miljötillstånd. Nitrat kan varaskadligt ör människor och höga halter beror till största delen på tillörsel rånjordbruk och enskilda avlopp. SGU uppskattar att ca 100 000 personer med egenbrunn vid permanentboende har höga eller mycket höga nitrathalter. Hur storpåverkan kväve och osor i grundvatten har på ytvatten är idag oklart.

SGU, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har under 2012 påbör-jat samverkan kring i vilken grad grundvattnet påverkar ytvatten, kemiskt ochekologiskt. Sytet är att å ett bedömningsunderlag ör andra områden än deNatura 2000-områden som man tidigare studerat inom vattenörvaltningen ochsom i huvudsak är terrestra.

tsnd v

Under 2012 gjordes en inledande bedömning av miljöstatusen i havet med avse-ende på övergödning enligt havsmiljöörordningen. Den generella bilden är att detnns höga koncentrationer av näringsämnen närmare kusten och lägre koncentra-tioner i utsjön, på grund av tillörseln av näringsämnen rån land227.

Förbättringar av miljötillståndet i kustmiljöer har noterats228. I Västerhavetskustvatten är statusen ör växtplankton hög. Däremot har bottenlevande djur vidkusterna ortarande endast måttlig status och ingen återhämtning av ålgräsängar

har skett. I Stockholms skärgård har dock siktdjupet och syrehalten vid bottnarnaörbättrats under de senaste 20 åren.

225 Jordbruksverket. 2012. Eektivare tillsyn inom växtnäringsområdet. Rapport 2012:34.226 Fölster, J. et al. 2012. Kväve- och osortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett

eekt? Rapport 2012:1. Institutionen ör vatten och miljö, SLU.227 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi ör Nordsjön

och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning och socioekonomisk analys.228 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.




Utbredningen av syreria bottnar i Östersjön har tredubblats under 2000-talet och

ligger nu på en nivå som aldrig tidigare dokumenterats229. Övergödningen är en avorsakerna till syrebristen då övergödning leder till hög biologisk produktionså som ökade algblomningar. När organiskt material sjunker till botten bryts dener i syreörbrukande processer230. Om utbredningen av helt syreria bottnarökar ytterligare kan det medöra att osat rigörs rån bottnar som tidigare varitsyresatta. Det kan i sin tur örvärra övergödningsproblematiken ytterligare iÖstersjön. Syrebrist på bottnarna i Östersjön är ingen ny öreteelse, men vad mannu ser är en ökning av utbredningen. För att minska syrebristen på bottnarna ärÖstersjöns djupvatten beroende av större inföden av salt och syrerikt vatten rånKattegatt. På senare tid har dessa inföden blivit allt mer sällsynta vilket är en av

orsakerna till syresituationen i Östersjön idag231. Om trenden med mindre infödenhåller i sig kommer möjligen ännu kratigare minskningar av näringstillörseln attkrävas om målet ska kunna nås.

Halterna av totalosor och totalkväve ortsätter att minska i Skagerrak ochKattegatt. I södra egentliga Östersjön har halterna ökat medan i norra egentligaÖstersjön och i Bottniska viken ligger halterna på samma nivå som tidigare år. 232 Det tar lång tid att se eekter i havet av genomörda åtgärder ör att minskaövergödningen. Detta beror på att utsläppen har skett under en lång tid och över-gödande ämnen nns upplagrade i sediment.

Analys och bedömningBedömningen kvarstår att målet inte är möjligt att nå till 2020 med i dag beslu-tade eller planerade styrmedel. Utvecklingen ör att nå målet bedöms som positiv.Anledningen till detta är att positiva örändringar av miljötillståndet har observe-rats på fera håll, vilket visar att åtgärder aktiskt ger resultat. Man kan även se ennedåtgående trend av utsläppen av kväve och osor till havet. Trenden är tydli-gare ör Öresund och Kattegatt, men syns även vad gäller tillörseln till EgentligaÖstersjön233, 234. Utsläppen av näringsämnen till lut visar generellt sett även pånedåtgående trender. Det krävs ortsatta insatser ör att den positiva trenden ska

hålla i sig.

229 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.230 http://www.havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/syrebrist231 http://www.havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/infoden-till-ostersjon232 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.233 HELCOM, 2011. The Fith Baltic Sea Pollution Load Compilation (PLC-5). Balt. Sea

Environ. Proc. No. 128.234 Opublicerad inormation (data ör 2009–2011), Håkan Staa, Havs- och vattenmyndig-

heten, 2013-03-15.

I N G E N

Ö V E R G Ö D N I

N G




Bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överens med

den bedömning som gjorts på regional nivå. De allra festa länsstyrelser görbedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dagbeslutade eller planerade styrmedel235. Flera länsstyrelser bedömer utvecklingen imiljön som positiv. Endast Västerbotten och Norrbotten, som har låg belastningtack vare lågt beolkningstryck, begränsat jordbruk och låg belastning rån andraländers utsläpp, bedömer att miljökvalitetsmålet kan nås. I Stockholms län ochSkåne län bedöms utvecklingen som negativ. Flera länsstyrelser påpekar tydligt attminskade resurser ör anslag som LOVA (statligt bidrag till lokala vattenvårdspro-jekt) och havs- och vattenmiljön leder till ärre åtgärder och minskade möjligheteratt nå miljömålet. Vidare påpekas att medel ör tillsyn saknas.

Arbetet inom vattendirektivet med miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogramhar stor betydelse ör örbättringen av statusen av våra vatten. Under början av år2012 rapporterade Sverige hur långt man kommit i genomörandet av Vattenmyn-digheternas åtgärdsprogram till EU-kommissionen. Flera av åtgärdspunkterna haren direkt koppling till Ingen övergödning och är viktiga att åtgärda ör att nåmiljömålet. Sammantaget anser Vattenmyndigheterna att mycket arbete återstårör att nå god vattenkvalitet och därmed de uppsatta miljökvalitetsnormerna.Samtidigt ses positiva eekter som ett ökat samarbete över organisationsgränseroch att åtgärdsarbetet otare sker med ett helhetsperspektiv236.

Enligt havsmiljödirektivet ska EU:s medlemsländer astställa god miljöstatus

och miljömål senast 2012, och åtgärdsprogram ska ha antagits senast 2015. Sytetär att haven ska nå god miljöstatus till 2020. Havs- och vattenmyndigheten hardärör under 2012 astställt vad som menas med god miljöstatus och tagit rammiljökvalitetsnormer med indikatorer ör Nordsjön och Östersjön237. Vattendirek-tivet och havsmiljödirektivet överlappar i kustvattnet. I utsjön har det däremotinte tidigare unnits några bestämmelser om att nå god status. I och med inöran-det av havsmiljödirektivet i svensk lagstitning nns nu ett viktigt verktyg där tyd-liga mål och uppöljbara indikatorer kan leda havsmiljöarbetet i en rätt riktning.

De övergödningsproblem som nns i södra och mellersta Sveriges sötvattenbidrar till problemen i havet och det nns behov av en sammanhållen örvaltning

av vatten med samordning av åtgärder och insatser. Under 2012 påbörjade miljö-målsberedningen ett arbete med att ta ram ett örslag på strategi ör en samman-hållen och hållbar vattenpolitik. Övergödning är ett av de ämnen som kommer attbehandlas i den kommande strategin. Avsikten är att ta ram etappmål och styr-medel som underlättar arbetet med att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen.

235 Regional årlig uppöljning 2012. http://www.miljomal.se236 Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Missiv 2012-06-27. Dnr 537-702-12.237 Havs- och vattenmyndighetens örattningssamling. HVMFS 2012:18.




Jordbrukssektorn är den största källan till utsläpp av antropogena, övergödande

ämnen till vatten, öljt av hushållen och verksamheter genom kommunala renings-verk. Det är också här de största potentialerna till utsläppsminskningar nns.Under 2012 lämnade Naturvårdsverket ett örslag till regeringen om ett nytt han-delssystem med certikat ör rening av kväve rån kommunala reningsverk. Manhar även tittat närmare på styrmedel ör att minska osorutsläpp. Sytet är attminska utsläppen av övergödande ämnen. Om beslut om de öreslagna styrmedlenattas, tas därmed ett steg i rätt i riktning mot att nå Sveriges internationella åta-ganden inom Baltic Sea Action Plan och ör att genomöra miljökvalitetsnormermed avseende på kväve och osor238.

Även det stora antalet enskilda avlopp kan vara betydande källor till

övergödning i sjöar, vattendrag och havet239. För närvarande pågår ett regerings-uppdrag på Havs- och vattenmyndigheten med syte att bedöma omställnings-takten ör enskilda avlopp och ge örslag på styrmedel ör att öka omställningen.Uppdraget ska slutredovisas i juni 2013 men i en delrapportering öreslås blandannat en kombination av styrmedel som tydligare reglering, skatteberielser etergenomörda åtgärder och utvecklad tillsyn240

Fram till 2010 anns det inom jordbrukssektorn en skatt på handelsgödsel. Närskatten togs bort örsvann ett viktigt styrmedel ör att begränsa utsläppen av över-gödande ämnen. I Naturvårdsverkets rapport nämns att certikatsystem likt desom öreslås ör avloppsreningsverk även kan vara lämpliga ör jordbrukssektorn

och industrin. En av ördelarna med ett sådant system är att det kan skapas eko-nomiska incitament ör att nå reduktioner av näringsämnen i kustvatten. För attkunna tillämpa ett sådant system inom jordbruk och industri krävs dock ortsattasamhällsekonomiska konsekvensanalyser241.

Jordbruksverket har under 2012 redovisat resultaten rån ett projekt som kall-lats ”Styrmedel ör bättre vattenkvalitet”. Projektet var en del av den åtgärd somVattenmyndigheterna riktade till Jordbruksverket. Sytet har varit att ta ram ör-slag på åtgärder och styrmedel som ska leda till att utsläppen av kväve och osortill vattenörekomster minskar och att de biologiska örhållandena i vattendragörbättras. I rapporten redovisas ett kunskapsunderlag om åtgärder, det vill säga

de aktiska aktiviteter som kan genomöras i jordbruket ör att örbättra vatten-

238 Naturvårdsverket. 2012. Styrmedel ör ökad rening rån kommunala reningsverk.Rapport 6521. Oktober 2012.

239 SMED. 2011. Beräkningar av kväve- och osorbelastning på vatten och hav öruppöljning av miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning”. Rapport Nr 56.

240 Havs- och vattenmyndigheten. 2013. Enskilda avlopp – Styrmedel ör att nå en hållbaråtgärdstakt. Redovisning. 2013-02-25 Dnr 5535-12.

241 Naturvårdsverket. 2012. Styrmedel ör ökad rening rån kommunala reningsverk.Rapport 6521. Oktober 2012.

I N G E N

Ö V E R G Ö D N I

N G




kvaliteten242. Underlaget ska ligga till grund ör Jordbruksverkets vidare arbete att

utveckla styrmedel. Åtgärder som sytar till att minska utsläppen och öka retentio-nen av rämst osor men även i viss mån kväve har utvärderats. De utvärderadeåtgärderna kan leda till örbättrad vattenkvalitet i ytvatten och grundvatten.

Bättre styrmedel och samverkan inom jordbruksområdet krävs ör att minskajordbrukets belastning på grund- och ytvatten. Det kommande Landsbygdspro-grammet 2014–2020 kommer att vara ett viktigt styrmedel som såväl kan rämjasom motverka miljökvalitetsmålet. En örenkling av landsbygdsprogrammet inörkommande period, i enlighet med Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens örslagtill regeringen243, skulle dock riskera att medöra negativa konsekvenser på möjlig-heten att nå miljömålen, om inte kompenserade styrmedel inörs.

242 Jordbruksverket. Jordbruket och vattenkvaliteten. Kunskapsunderlag om åtgärder. Opublrapport.

243 Jordbruksverket. 2012. Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens örslag till örenklat lands-bygdsprogram 2014–2020. Rapport 2012:16.




LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAGaNSVariG MYNDiGhet: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livs-

miljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur-

miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska

bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Riksdagen har astställt elva preciseringar:

GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Sjöar och vattendrag har minst god ekologiskstatus eller potential och god kemisk status i enlighet med örordningen (2004:660)

om örvaltning av kvaliteten på vattenmiljön

OExPLOATERADE OCH I HUVUDSAK OPÅVERKADE VATTENDRAG: Oeploaterade och ihuvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenföden och vattennivåer bibehållna

YTVATTENTÄKTERS KVALITET: Ytvattentäkter som används ör dricksvattenproduktionhar god kvalitet

EKOSYSTEMTJÄNSTER: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna

STRUKTURER OCH VATTENFLÖDEN: Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenfödensom ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar ör vilda vät- och djurarter som endel i en grön inrastruktur

GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligtörekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus ochtillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer

HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig ochlivsmiljöer har återställts i värdeulla sjöar och vattendrag

FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar denbiologiska mångalden

GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modierade organismer som kanhota den biologiska mångalden inte är introducerade

BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Sjöar och vattendrags natur- och kultur-miljövärden är bevarade och örutsättningarna ör ortsatt bevarande och utveckling avvärdena nns

FRILUFTSLIV: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden ör ritidsske, badliv, båtlivoch annat rilutsliv är värnade och bibehållna och påverkan rån buller är minimerad


styrmedel.


L E V A N D E

S J Ö A R

O C H

V A T T E N D R

A G





rsu

Ett stort antal vattendrag återstår att restaurera på olika sätt, inte minst ör attkraven enligt vattenörvaltningsörordningen ska kunna nås. Fysisk- och hydro-morologisk påverkan rån bland annat vattenkraten är några av de rämsta orsa-kerna till att god ekologisk status inte nås. Många miljöproblem kvarstår då över-skott av näringsämnen och giter ortarande tillörs vattenmiljön. Försurningenhar under de senaste årtiondena minskat och mängden kalk som sprids har underde senaste tio åren successivt reducerats ör att anpassas till dagens örsurnings-situation. Trots detta kommer många sjöar och vattendrag att behöva kalkas ör

en lång tid ramöver då både vatten och mark är starkt påverkade av örsurning.Påverkan av näringsämnen på vattenmiljön har minskat de senaste decennierna,genom att åtgärder vidtagits inom jordbruket, reningsverk och industrin. Arbe-tet med att minska utsläppen behöver ortsätta och även inkludera åtgärder motinternbelastning, det som nns lagrat i sjösedimenten. Arbetet med att inrätta spe-cikt skydd ör i örsta hand större kommunala ytvattentäkter behöver ortsätta,ramör allt med insatser rån kommunerna själva. En drivkrat är vattendistrik-tens arbete med att genomöra åtgärdsprogrammen inom vattenörvaltningen.Särskild a satsningar på kunskapsuppbyggnad ör det vattenanknutna kulturarvet har genomörts inom ramen ör det statliga kulturmiljövårdsanslaget. Arbetet med

att skydda och restaurera vattenanknutna kulturmiljöer behöver intensieras öratt målet ska kunna nås.

anys

Det går inte att se en tydlig riktning ör utvecklingen i miljön. 19 av 21 läns-styrelser gör bedömningen att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendraginte kommer att nås. Det går inte att å någon entydig bild om trenden ör utveck-lingen i miljön ör miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, utirån denregionala bedömningen. En av örklaringarna kan vara att miljöproblemen skiljersig mellan länen samt mellan norra och södra Sverige. Statusen i sjöar och vat-tendrag behöver kontinuerligt övervakas och öljas upp ör att ölja tillståndet iörhållande till astslagna mål, upptäcka örändringar och ör att kunna sätta inrätt åtgärder. För vissa av miljöproblemen som till exempel kratigt påverkadevattendrag, behövs stora örändringar av bland annat regelverk och ekonomiskastyrmedel ör att kunna uppylla miljökvalitetsmålen. Arbetet med att restaureravattendrag behöver intensieras.

När det gäller påverkan rån miljögiter behöver kunskapen om ämnenas sprid-ning och påverkan örbättras. Nya arter introduceras till de limniska miljöernaoch kan komma att påverka den biologiska mångalden negativt. Bentliga styr-




medel är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda örlusten

av biologisk mångald går ör långsamt. Kunskapen om ekosystemtjänsternasekonomiska värden är inte tillräcklig och styrmedel kan behöva utvecklas ör atthantera och prioritera ekosystemtjänster. Bentliga regelverk ör att ge dricksvat-tentäkter ytterligare och mer specikt skydd med vattenskyddsområde bör varatillräckliga, men det gäller ör kommunerna att tillämpa regelverken. För attskydda och bevara vattenanknutna kulturmiljöer behövs mer resurser ör prak-tiska åtgärder såsom vård och restaurering men även inormation om kulturmiljö-erna. Förbättrade kunskapsunderlag behövs ör att kunna prioritera när det gällerskydd, vård och avvägningar mellan olika insatser till exempel vid restaureringarav vattendrag.

Resultat

Gd gs c ms sus

I december 2012 rapporterade Sverige hur långt man kommit i genomörandet avVattenmyndigheternas åtgärdsprogram till EU-kommissionen. Flera av åtgärds-punkterna har en direkt koppling till Levande sjöar och vattendrag och är vik-tiga att åtgärda ör att uppylla fera miljökvalitetsmål. Många av våra sjöar ochvattendrag uppnår inte god ekologisk status eller potential244. Enligt den senasteklassningen har 44 % av vattenörekomsterna i vattendrag och 37 % av vatten-örekomsterna sjöar sämre än god ekologisk status245. I november presenteradeEU-kommissionen en strategi och handlingsplan utirån ländernas rapporteringar,ör att örbättra statusen på Europas vatten ”A Blueprint to Saeguard Europe’sWater Resources” 246. I planen konstateras att den mest utbredda påverkan påekologisk status, i hela 19 medlemsstater, är att man örändrat den ysiska vat-tenmiljön, det vill säga hydromorologisk påverkan såsom dammar, kratverk ochutdikning.

Även om det generellt sett skett en minskning av utsläpp till lut visar nyaunderlag att nedallet av oorganiskt kväve via nederbörden över Sverige inte mins-

kat mellan åren 1990 och 2010

247. Orsaken till detta är inte klarlagt. Nedalletkommer både rån lokala källor och rån andra länder.

244 http://www.viss.lst.se/ 245 Uttag ur VISS.246 ”A Blueprint to Saeguard Europe’s Water Resources” http://ec.europa.eu/environment/

water/blueprint/index_en.htm247 Karlsson, G. et al. 2012. Kvävedepositionen till Sverige. Jämörelse av depositionsdata rån

Krondroppsnätet, Lut- och nederbördskemiska nätet samt EMEP. IVL Rapport B 2030.

L E V A N D E

S J Ö A R

O C H

V A T T E N D R

A G




En sammanställning rån Sveriges lantbruksuniversitet har nyligen visat att ör-

surningspåverkan på marken eter ett storskaligt helträdsuttag under periodenår 2010–2020 beräknas bli större än örsurningen kopplat till det sura nedallet”idag”, än under perioden år 1996–2009. Beräkningarna grundas på tre skogs-bruksscenarier rån Skogliga konsekvensanalyser, SKA 08. Detta gäller särskilt örgranskog, men även ör björkskog, med undantag ör björkskog i norra Sverige248.

Kvicksilver i sk är en av de parametrar som öljs upp inom miljöövervak-ningen och används ör att bedöma kemisk status i sjöar och vattendrag, kvick-silver utsläpp till lut249 är en del av den ociella statistiken och öljs upp årligen.Nedallet av kvicksilver över Sverige har minskat de senaste åren, trots detta ärhalterna i marken ortarande höga då kvicksilvret binder till humus och därmed

hålls kvar. Kvicksilver koncentrationerna i abborre rån svenska insjöar har vid enjämörande studie med data rån de senaste10 åren, visat att koncentrationerna isk ökat de senaste åren250. I ungeär hälten av Sveriges 100 000 sjöar överskridsgränsvärdet ör kvicksilver i sk ör konsumtion251, Livsmedelsverkets rekommen-derade nivåer252.

Utsläppen av övergödande ämnen till sjöar, vattendrag och hav är ortarandeomattande och behöver minska ännu mer. Trots problemen kan en svagt positivtrend skönjas253. Ungeär 75 % av kvävet kommer rån kväveoxider. Av resterande25 %, som är ammoniak, kommer ungeär hälten rån det svenska jordbruket254.

Suu c vndn sm xdc uvuds vd vndg

Endast 200 av Sveriges cirka 2 100 vattenkratverk har idag en skväg255. Det ärokänt hur många av dessa som är ullt ungerande aunapassager. Av de skartersom nns i våra sjöar och vattendrag är minst 38 beroende av att kunna vandrainom avrinningsområdet. Det har kunnat konstateras att minst 24 av dessa arter

248 Iwald et al. 2012. Acidiying eect o removal o tree stumps and logging residues as

compared to atmospheric deposition, Forest Ecology and Management, in press.249 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Kvicksilver-i-lut250 Danielsson et al. 2011. Mercury in Perch rom Norway, Sweden and Finland-Geographical

patterns and temporal trends. Naturhistoriska riksmuseet rapport nr 8:2011.251 http://www.slu.se/sv/om-slu/ristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/12/skogsavverkning

-okar-kvicksilverhalt-i-insjosk252 Åkerblom S., Johansson K., Kvicksilver i svensk insjösk – variationer i tid och rum.

SLU rapport 2008:8.253 Dataunderlag rån HELCOM och Sveriges rapporteringar till HELCOM.254 SCB. 2012. Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012.255 Dialog om vattenkrat och miljö – en redovisning av utört regeringsuppdrag. Havs- och

vattenmyndighetens rapport nr 2012:12, 2012.




använder skvägar ör att vandra inom vattensystemen256. Det är därör viktigt att

ortsatt jobba med att skapa vandringsvägar ör olika skarter i våra vattendragså att arter kan ortleva i livskratiga bestånd. Havs och vattenmyndigheten redo-visade under 2012 regeringsuppdraget om Dialog om vattenkrat och miljö257,som bland annat sytade till att diskutera möjligheterna ör vattenkraten att blimer ekologiskt anpassad. En ortsättning på arbetet kommer under 2013 med ettprojekt som sytar till att ta ram underlag ör krav om bästa möjliga teknik örvattenkraten. Kammarkollegiet har i samarbete med berörda myndigheter tagitram ett juridiskt underlag till en strategi258 med syte att åtgärda vandringshinder,regleringar och andra ysiska ingrepp som påverkar vattenörekomster så att deinte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status. Strategin visar på

att det krävs ett samarbete mellan olika myndigheter ör att miljökvalitetsnormer-na öljs, särskilt vid tillståndsprövningar, av nya eller ändrade verksamheter.

Figur 16. Påverkanstryck på sjöar och vattendrag

KÄLLA: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN, VIA DATABASEN VISS

Vattendrag

Sjöar

0 2 000 4 000 6 000 8 000

Fysisk påverkan

Försurning

Övergödning

Miljögifter

Främmande arter

Antal klassadevattenförekomster

Det finns en rad olika påverkanstryck på våra sjöar och vattendrag. Av alla vattenförekomster i Sverige

som klassats enligt vattenförvaltningsförordningen är fysisk påverkan en av de mest utbredda påverkans-

faktorerna. Av 23 418 klassade ytvattenförekomster är 2 000 sjöar och 5 163 vattendrag fysiskt på-

verkade.

Under 2012 har de nya öreskriterna till Skogsvårdslagens hänsynsparagra bör-

jat tillämpas. Det har ännu inte genomörts någon utvärdering av tillämpningenav öreskriten, detta kommer troligtvis att genomöras ramöver, det går i dags-läget därör inte att säga något om eekterna.

256 SLU Aqua (Erik Degerman opublicerat, kommer publiceras eb 2013).257 Dialog om vattenkrat och miljö – en redovisning av utört regeringsuppdrag. Havs- och

vattenmyndighetens rapport nr 2012:12.258 Kammarkollegiets strategi, redovisning uppdrag 18 (opubl, kommer att publiceras inom

kort).

L E V A N D E

S J Ö A R

O C H

V A T T E N D R

A G




Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har även genomört regeringsuppdraget dia-

log om miljöhänsynen bland annat ör att örbättra miljöhänsynen i skogsbruketoch ta ram målbeskrivningar ör god miljöhänsyn. Projektet örväntas ha positivaeekter när det gäller hänsyn till vatten i samband med avverkning.

Yvns v

Inrättande av vattenskyddsområde är en åtgärd som behövs ör att ytvattentill-gångar som används ör dricksvattenörsörjning ska skyddas specikt och bibehål-la god kvalitet. Uppgiterna ör kommunala dricksvattentäkter visar att procen-tuellt fer ytvattentäkter år ett skydd och att antalet vattentäkter i bruk blir ärre.Det visar också att dricksvattenproduktionen blir mer storskalig. Idag har 70 %

av vattentäkterna ett skyddsområde, jämört med 63 % ör cirka10 år sedan259. Jordbruksverket genomörde under året en särskild tillsynskampanj inom

växtnäringsområdet i syte att minska näringsläckaget rån jordbruket. Åtgärderinom jordbruket ör att minska näringsörlusten till omgivande vattendrag harvisat på goda resultat. Landsbygdsprogrammet är ett av de viktigaste ekonomiskastyrmedlen ör riktade miljöåtgärder inom jordbruket. Resultat rån miljöövervak-ningen av bekämpningsmedel år 2011 visar att 23 ämnen detekterats i halter överriktvärdet ör akvatiska organismer, vilket liksom 2009 är det, det högsta antaletsubstanser sedan mätningarna startade. Ogräsmedlet difuenikan, som nns iBaccara, Cougar, Difanil och Legacy, var det ämne som otast påträades över

sitt riktvärde260, samt ogräsmedlet terbutryn, som varit örbjudet sedan 2003.En nyligen genomörd undersökning av Umeå universitet261 visade att abborrarsom exponerats ör det ångestdämpande läkemedlet Oxazepam, åt snabbare, ckökad riskbenägenhet och blev mindre sociala. Rester rån detta läkemedel hamnarota i den naturliga vattenmiljön nedströms vattenreningsverk, där deras eekterpå ekosystem är okända. Den mängd läkemedel som skarna utsattes ör i örsö-ket var samma som uppmätts i svenska vattendrag.

259 Havs- och vattenmyndigheten.260 Resultat rån miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel), års samman-

ställning 2011. Nanos T, Boye K, Kreuger J. SLU Uppsala 2012.261 Brodin T, Fick J, Jonsson M, Klaminder J. (2013) Dilute Concentrations o a Psychiatric

Drug Alter Behavior o Fish rom Natural Populations. Science 339(6121): 814–815.




esysmjns

Ekosystemtjänster baseras på ekosystemens unktioner och består av produktionav varor eller tjänster som samhället är beroende av, det vill säga ekosystemensdirekta och indirekta bidrag till människors välbennande. Det nns en mängdolika ekosystemtjänster som sjöar och vattendrag kan tillhandahålla, varav dricks-vatten är en av dem.

Inrättande av vattenskyddsområde är en åtgärd som behövs ör att ytvatten-tillgångar som används ör dricksvattenörsörjning ska skyddas specikt ochhålla god vattenkvalitet. Havs- och vattenmyndigheten kommer i samråd medlänsstyrelserna att under år 2013 att ta ram örslag till riksintresseområden ördricksvattenörsörjning. Sytet är att anläggningar av nationell betydelse ör dricks-

vattenörsörjningen ska å örstärkt skydd genom att de pekas ut som riksintressen.Den allmänna dricksvattenörsörjningens värde och konsekvenser vid påverkan avkemiska- eller biologiska öreoreningar behöver lytas och ställas mot de ekono-miska konsekvenserna av att inte ge vattentäkterna ett tillräckligt skydd. Det nnsexempel rån Uppsala som värderar sin vattenörsörjning till 1,2 miljarder kronor262.

Kostnaderna ör den mikrobiologiska öroreningen av dricksvattnet i Östersundår 2011 uppgick till omkring 200 miljoner kronor263.

Det nns en rad andra ekosystemtjänster som är viktiga ör vattenkvaliteten,bland annat de biokemiska processer i marken som bidrar till att binda och ta uppövergödande ämnen. Regeringen har gett Stockholms Recilience Center i uppdragatt under år 2013 arbeta vidare med att tydliggöra det samhällsekonomiska värdetav ekosystemtjänster264.

hd c sd vsmj smgynnsm bvndsus c gns vn

Art- och habitatdirektivet anger vilka arter och naturtyper som ska skyddas inomEU. I direktivet upptas över 1 000 arter varav ca 150 nns i Sverige. Av 231naturtyper har vi 88. Direktivet inördes 1992 men började gälla i Sverige då viblev medlemmar i EU 1995265. Rapportering enligt art och habitat direktivet skervart 6:e år nästa rapportering kommer att ske juni 2013. Flodpärlmusslan är en avde 29 limniska arter som öljs upp och rapporteras enligt direktivet, de limniskanaturtyperna som ingår är 5 sjöar och 3 vattendrag av olika karaktär266.

262 Ahlgren S. 1996 Värdering av vattentäkter exempel rån Uppsala.263 http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Cryptosporidium-i-oster-

sund-kostade-220-miljoner264 http://www.regeringen.se/sb/d/16903/a/207216265 http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/arter/skydd-av-arter/

eu-direktiv-vagledningar-uppoljning/art-och-habitatdirektivet266 Arter och naturtyper enligt art och habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007.

Artdatabanken.

L E V A N D E

S J Ö A R

O C H

V A T T E N D R

A G




Vid den senaste rapportering 2007, var tillståndet ör naturligt näringsrika sjöar

och kransalgssjöar stabilt men otillredsställande. Bland vattendragen var situatio-nen bäst i alpin region där två av vattendragstyperna bedömdes ha gynnsam beva-randestatus. I övriga delar av landet var situationen otillredsställande267. Nästastatusklassning och rapportering enligt art och habitat direktivet kommer att ske ijuni 2013.

Föryngring av fodpärlmussla är en av de indikatorer268 som öljer upp miljö-kvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Under år 2011upptäcktes 26 nyaörekomster av fodpärlmussla men öryngring kunde konstateras i endast 9 avdessa, vilket kan tyda på ett fertal miljöproblem såsom brist på öring eller igen-slamning av bottnar i vattendragen.

Flodpärlmusslan är idag starkt hotad. Den har tidigare unnits spridd över storadelar av landet men är nu helt örsvunnen rån ca en tredjedel av de vattendragden anns i under början av 1900-talet269. Länsstyrelserna i Blekinge, Halland,Skåne och Västerbotten är exempel på några av de län som i sin regionala uppölj-ning redovisat ett fertal olika restaureringar ör att örbättra statusen ör fodpärl-mussla, tjockskalig målarmussla och ett fertal andra arter.

För ålen är läget ortarande allvarligt. En del av den svenska ålörvaltnings-planen bygger på att minska skeridödligheten, år 2012 örbjöds därör ålskethelt på den svenska västkusten. Fiskeregleringar har även inörts på ostkusten.I den senaste utvärderingen270 av den Svenska ålörvaltningsplanen, konstateras

att landningarna av ål minskat rån 665 till 440 ton över åren 2008–2011 ochatt kratverken är och kommer att vara en stor påverkansskälla med en beräknaddödlighet på 61–138 ton per år av det svaga ålbeståndet.

Andra organismgrupper som spelar en viktig roll är bottenauna, då arterna harstor betydelse ör ekosystemprocesser i rinnande vatten, nedbrytning, ltrering avpartiklar och som sköda271. Även en del av dessa organismer har behov av riavandringsvägar. Bottenaunaprovtagning inom den nationella miljöövervakningenundersöker om örändringar skett vad gäller bottenaunasamhället i vattendrag.Den senaste utvärderingen ör södra Sverige visar att rån 1980-tal till nutid harde festa av de 11 vanligaste arterna ökat i individantal, medan ett par arter synes

ha minskat. Stora mellanårsvariationer nns dock, vilket örsvårar tolkningarna

267 Arter och naturtyper enligt art och habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007.Artdatabanken.

268 Se indikatorn Föryngring av fodpärlmussla, http://www.miljomal.se/indikatorer269 http://www.artakta.se/SpeciesFact.aspx?TaxonId=101268270 Assessment o the eel stock in Sweden, spring 2012. First post-evaluation o the

Swedish Eel Managementplan. Aqua reports 2012:9.271 Populationsutvecklingen hos de vanligaste bottenauna-arterna i rinnande vatten i

Göta- och Svealand 1986–2010. Artdatabanken rapporterar nr 11.




av datasetet. Under perioden 1986–2000 örealler en generell ökning i täthet ha

skett öljt av en stabilisering under perioden 2000–2009272.

Vattendrag

utan föryngring

Vattendrag

med föryngring

0

100

200

300

400

500

600

700

Flodpärlmusslan bedöms som starkt hotad i den svenska rödlistan och har försvunnit från drygt hälften

av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. I dag finns arten i 618 vattendrag, och för-

yngring sker i 276 av dessa. Förekomst och framför allt föryngring av flodpärlmussla är en indikator för

vattenkvalitet och fysisk påverkan i vattendrag. Ökningen under senare år beror främst på en större

inventeringsinsats, vilket leder till att fler vattendrag med flodpärlmusslor upptäcks. För att säkra flod-

pärlmusslans överlevnad i de svenska vattendragen krävs restaureringsåtgärder. Indikatorn finns också

på miljömål.se/indikatorer.

KÄLLA: LÄNSSTYRELSERNA, RUS

2006

Antal

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Figur 17. Antal vattendrag med flodpärlmussla 2006–2012

Fmmnd c gny, gns mdfd gnsmTotalt har omkring 2 000 rämmande arter rapporterats i Sverige.Närmare1 500 av dem har etablerat sig och har nu reproducerande bestånd. Många avdem åternns i våra sjöar och vattendrag. Minst 8 procent av dessa arter bedömsvara invasiva, vilket innebär att de har örmåga att sprida sig snabbt och påverkaden biologiska mångalden273

Under november år 2012 rapporterades det örsta yndet av marmorkräta i

Sverige i Märstaån i Sigtuna kommun, norr om Stockholm. Arten har tidigare inteunnits i svenska vatten. Krätan är ett husdjur och har spridits genom akvarie-och djurhandeln. I Sverige är det idag olagligt att öra in, transportera och hållasötvattenskrätor levande, vilket tyder på att krätorna örts in i landet och

272 Populationsutvecklingen hos de vanligaste bottenauna-arterna i rinnande vatteni Göta- och Svealand 1986–2010. Artdatabanken rapporterar nr 11, 2012.

273 Sverige och Nagoya målen. En publikation av Naturskyddsöreningen och Världsnatur-onden 2012.

L E V A N D E

S J Ö A R

O C H

V A T T E N D R

A G




hanterats olagligt274. Marmorkrätan (Procambarus allax virginalis) kan vara

bärare av ett fertal smittsamma sjukdomar såsom krätpest och den ruktadevirussjukdomen White-Spot-Disease. Tester som Statens veterinär medicinskaanstalt (SVA) genomört på krätorna visade dock att de inte var bärare av någonav sjukdomarna275. Marmorkrätan reproducerar sig genom parthenogenes, ocksåkallat jungruödsel, vilket innebär att den inte behöver beruktas ör att kunnaöröka sig, det räcker med en individ ör att å till ett helt bestånd. Marmor-krätan har de senaste åren hittats på minst 7 platser på den europeiska kontinen-ten, det svenska yndet är världens nordligaste ynd. Arten klarar tuare klimatmen är inte helt anpassad till svenska örhållanden. Det går dock inte att uteslutaatt arten kan sprida sig även i Sverige. Hotet i dagsläget är att den kan vara bärare

av smittosamma sjukdomar276.Länsstyrelsen i Dalarnas län tar i sin årliga bedömning upp att 3 juvenila

exemplar av den rämmande arten kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana),

påträats 2009. Vid återbesök 2010 påträade 68 exemplar av musslan, vilkettyder på reproduktion och ytterligare risk ör spridning277.

Det kanske mest kända exemplet på en rämmande art som etablerat sig iSverige och som orsakat stor skada, är signalkrätan som introducerades i svenskavatten i början av 1900-talet. Signalkrätan har under 2000-talet ökat i antal ochnns i så gott som hela Sverige278. Signalkrätan är bärare av krätpest vilketsmittar den svenska inhemska fodkrätan som inom en kort tid eter den blivit

smittad dör. Utbrotten av krätpest har lett till att den inhemska fodkrätan harminskat i antal och nu är akut hotad279.

Bvd nu- c uumjvdn

Kulturmiljöer längs våra sjöar och vattendrag är utsatta och ortsatt hotade ochkulturmiljöer öraller. Upphört brukande, exploatering, igenväxning, är några avde hotbilder som kvarstår. Flera projekt har dock initierats i samarbete mellan ettfertal vattenmyndigheter och länsstyrelser ör att stärka kunskapen om vattenan-knutna kulturmiljöer. Ett sådant är projektet Kulturmiljö och vattenörvaltning

– planeringsunderlag ör Södra Östersjöns vattendistrikt 2010–2014, ett annat

274 http://www.sva.se/sv/Mer-om-SVA1/Pressrum/Nyheter-ran-SVA/Fynd-av-marmorkrata-i-Marstaan-oroar

275 http://www.sva.se/sv/Ej-i-Meny/Ingen-kratpest-pa-ynden-i-Marstaan276 http://www.slu.se/sv/om-slu/ristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2013/2/slu-orskare-

utreder-hotet-ran-marmorkratan277 Främmande arter i Kårtyllasjöarna 2010. Länsstyrelsen i Dalarnas län Rapport 2011:02.278 Signalkrätan ortsätter att expandera i Sverige. Degerman E, Sers B, Magnusson K.

Flora & Fauna 104(1): 28–32.279 http://www.artakta.se/GetSpecies.aspx?SearchType=Advanced




projekt bygger på att nio länsstyrelser i södra Sverige kommer att gå samman i en

treårig satsning kallad ”Vårda vattendragens kulturarv”, där man bland annat skata ram ett gemensamt inormationsmaterial. Under år 2012 har Riksantikvarie-ämbetet, inom ramen ör det statliga kulturmiljövårdsanslaget, gjort en särskildsatsning på kunskapsuppbyggnad ör det vattenanknutna kulturarvet. Satsningenkopplar till genomörandet av vatttenmyndigheternas åtgärdsprogram och åtgärd20. För detta arbete ördelade Riksantikvarieämbetet 3,3 miljoner till 17 län under år 2012. Satsningen kommer att ortsätta även år 2013280.

Arbetet med att skydda våra mest värdeulla sötvattensmiljöer går långsamt.Sjöar och vattendrag ingår ota i skyddade landområden men endast 2 procent avalla naturreservat är avsatta i syte att bevara limniska värden281. Inga nya kultur-

reservat bildades under år 2012282. Inga större örändringar av styrmedel inomområdet har gjorts under 2012.

Fusv

Naturvårdsverket presenterade under hösten en örsta sammanställning av viktiginormation kring ekosystem och ekosystemtjänster283. Rapporten visar på beho-vet av att gå vidare och identiera viktiga ekosystemtjänster ör att kunna örvaltaoch genomöra rätt åtgärder.

Regeringen lämnade under år 2012 en skrivelse till riksdagen där det öreslåsatt rilutslivet bör utvecklas med 10 mätbara mål som örtydligar de 10 punk-

terna i det övergripande målet ör rilutspolitiken284.


pvn vnmjn

EU kommissionen slår i ”A Blueprint to Saeguard Europe’s Water Resources”

285 ast att mer måste göras ör att våra vatten ska uppnå god status. Bland annatlyter kommissionen vikten av att skynda på inörandet av principen om att”örorenaren betalar” och att sätta rätt pris på vattenanvändning. För nya vatten-

verksamheter som påverkar skmigrationen öreslås en standard med auna-passager utirån bästa möjliga teknik. För Sveriges del är ortarande många avde bentliga vattenverksamheterna prövade enligt äldre lagstitning eller saknar

280 Riksantikvarieämbetet.281 http://www.miljomal.se282 Naturvårdsverket (VIC-natur och Riksantikvarieämbetet).283 Sammanställd inormation om ekosystemtjänster NV-00841-12284 Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål ör rilutslivspolitiken285 ”A Blueprint to Saeguard Europe’s Water Resources” http://ec.europa.eu/environment/

water/blueprint/index_en.htm

L E V A N D E

S J Ö A R

O C H

V A T T E N D R

A G




tillstånd och utan anpassning till de nya miljökraven. I fera av de tidigare uppölj-

ningarna av Levande sjöar och vattendrag har omprövningar och en örändring avlagstitningen kring vattenverksamhet lyts ram som ett av de viktigaste styrmed-len ör att miljökvalitetsmålet ska kunna nås.

Det har under 2012 tillsates en utredning ör att se över delar av 11 kapitleti miljöbalken som vattenverksamhet, som kommer att redovisas till regeringenunder 2013. Det går i dagsläget inte att säga vilka örändringar eller eventuelltnya styrmedel som kommer att öreslås.

Mängden kalk som sprids har under de senaste tio åren successivt reduceratsör att anpassas till dagens örsurningssituation. För att kunna anpassa kalkningentill dagens örhållanden tas nya beräkningsmodeller ram. Det är viktigt att poäng-

tera att kalkning behövs även ortsättningsvis ör att ekosystemen ska kunna upp-rätthållas i många av våra vattensystem. Areella näringar såsom jord- och skogs-bruk har en betydande påverkan på vattenmiljöerna. Uttag av skogsbränsle såsomGROT286, kan örsämra markens örmåga att bura mot örsurning då återöring-en av näring och baskatjoner minskar. En ökad eterrågan på biobränsle i kombi-nation med klimatörändringar medör större risker ör körskador i samband medavverkningar. Det nns idag inga säkra uppgiter om hur omattande problemetmed körskador är utanör avverkningsområdet eller i samband med gallring,denna uppöljning behöver utvecklas. Åtgärder ör att minska näringsläckaget ochbrunieringen behöver ortsätta ör att fera av miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Bruniering innebär en ökad urlakning av humusämnen och organiskt materialsom nns i marken. Forskning har visat att mildare vintrar, ökad nederbörd, haren stor påverkan på omattningen av tillörseln till sjöar och vattendrag,

Flera åtgärder har genomörts ör att minska utsläppen av kväve och osortill sjöar och vattendrag, bland annat genom växtrådgivning till lantbrukare ochanläggande av våtmarker med stöd av landsbygdsprogrammet. Ett viktigt ekono-miskt styrmedel togs dock bort år 2010 då skatten på handelsgödsel avskaades.Det är osäkert vad det nya landsbygdsprogrammet kommer att innehålla när detgäller miljöstöd och möjligheterna till att exempelvis anlägga våtmarker. En ör-enkling av landsbygdsprogrammet har öreslagits av Jordbruksverket och Skogs-

styrelsen inör kommande stödperiod287. Ett genomörande av örslaget skulleriskera att medöra negativa konsekvenser på möjligheten att nå miljömålen, ominte kompenserade styrmedel inörs. Några exempel på stöd som öreslås tas bortär stöd ör skyddszoner längs vatten samt åtgärder mot minskat kväveläckage.

286 Förkortning ör GRenar Och Toppar.287 Jodbruksverket och skogsstyrelsens örslag till örenklat landsbygdsprogram 2014–2020.

Rapport 2012:16.




Trots minskat nedall av kvicksilver de senaste åren ortsätter utläckaget till sjöar

och vattendrag. Nedallet kommer rämst rån utsläpp i samband med örbrän-ningsprocesser. Klimatörändring kan vara en bidragande orsak till ökad urlak-ning, i samband med mildare vintrar och ökad nederbörd. Forskning har ävenvisat att körning i samband med avverkning kan ge upphov till ökad urlakning avmetylkvicksilver288. Vid avverkning stiger grundvattnet och det metylkvicksilversom bildats i marken kan via diken och körskador transporteras ut i intilliggandevattendrag och sjöar.

Eekter av läkemedelssubstanser som släpps ut i vattendrag via reningsverk harunder de senaste åren observerats289. Här har kunskapen om ämnenas eekt ökattack vare riktad orskning, bland annat inom orskningsprogrammet MistraPhar-

ma som pågår mellan år 2008 och 2015290. Hur eekter av blandningar av olikaläkemedelssubstanser påverkar ekosystem är ej undersökt och kunskapsläget omeekten av multistressors291 på populationer i ekosystem behöver örbättras. I taktmed den globala utvecklingen, ökar även konsumtion och produktionen av olikaprodukter, vilket i sin tur leder till ökade utsläpp av bland annat kemikalier. Detkommer att behöva ställas högre krav på kemikaliekontroll och övervakning omvi ska kunna nå fera av våra miljökvalitetsmål.

För ytvatten som används ör vattenörsörjning är det även viktigt att skyddamot och kontrollera örekomst av mikrobiologiska öroreningar. Ökande halterav humus i sjöar och vattendrag örsvårar användningen av vatten ör dricksvat-

tenproduktion.

hb nyjnd v sj c vndg

Det behövs mer inormation och biologiskt underlag ör att göra bättre status-klassning inom vattenörvaltningen. Klassningen bygger idag i stor utsträckningpå modellering och expertbedömningar292. Arbetet med att utveckla bedömnings-grunderna ör ekologisk status inklusive hydromorologi bör vara en del i arbetetrån statusklassning till astställande av kostnadseektiva åtgärder. I utredningen

288 Bishop, K. et al 2008. Mecury loading rom orest to surace waters: The eects o orestharvest an liming. Skogsstyrelsen Rapport 3:2008.

289 Browne, J. N. et al 2007. Variations in biocencentration o human pharmaceuticals romsewage efuents into sh blood plasma. Environmental Toxicology and Pharmacology 24,issue 3pp 267–274.

290 http://www.mistrapharma.se291 Påverkan på organismer, populationer och/eller ekosystem av ett fertal olika aktorer som

tex, miljögiter, övergödning och ske. Dessa aktorer påverkar på olika sätt, miljögiterkan till exempel direkt påverka överlevnaden och därigenom reducera populationen.

292 Vattenkraten i vattenörvaltningen. Del 2: Vattenkraten eekter på hydromorologiskoch ekologisk status.

L E V A N D E

S J Ö A R

O C H

V A T T E N D R

A G




om grön inrastruktur293 lyts ysiska örändringar som vattenreglering och explo-

atering samt övergödning ram som de allvarligaste hoten mot viktiga struktureroch unktioner ör grön inrastruktur. Det är angeläget att även mindre vattendragoch sjöar som enligt vattendirektivet inte klassas som vattenörekomst skyddasoch nyttjas på ett hållbart sätt.

Yvns v

Fler personer örsörjs via ärre och större vattentäkter. Storskaligheten i vattenör-sörjningen medör också en ökad sårbarhet i många all. Vattentäkterna påverkasav en rad olika verksamheter bland annat jord- och skogsbruk. Det är inte baraytvattnet som behöver å ett långsiktigt skydd utan även grundvattenresurser.

Kvalitetskontrollen av de sjöar och vattendrag som används som vattentäkterbehöver örbättras ör att kunna anpassa miljöskyddsåtgärder och beredningsör-arandet vid vattenverket. Den nationella miljöövervakningen har bidragit till attöka kunskapen om öroreningars spridning men behöver utvecklas ör att kunnaleva upp till de krav som vattenörvaltningen ställer. En prissättningspolitik örvatten behöver utvecklas ör att stärka värdet av ekosystemtjänster såsom uttag avdricksvatten, men även ör att vattenresurserna ska användas på ett mer eektivtsätt och ör att skapa ekonomiskt utrymme ör åtgärder. Att använda ytvatten-täkter ör dricksvattenproduktion är ett exempel på en viktig samhällelig eko-systemtjänst.

Insatser som rådgivning via Greppa Näringen, LOVA-bidrag, örbättrad reningav avloppsvatten, anläggandet av våtmarker och tillsyn av enskilda avlopp ärinsatser som bidrar till att minska tillörseln av näringsämnen till ytvatten.

hd c sd vsmj,sm gynnsm bvndsus c gns vn

Trots att större insatser gjorts ör att örbättra bevarande statusen ör ett fer-tal svenska arter såsom fodkräta, fodpärlmussla och lax, återstår ortarandemycket arbete. Flodpärlmusslan är en av de arter där vi kontinuerligt år ny kun-skap om dess spridning och reproduktion i takt med att vattendrag restaurerasoch inventeras. Flodpärlmusslan ställer höga krav på sin livsmiljö, om fodpärl-musslans behov tillgodoses gynnas även andra arter. En av de största påverkans-aktorerna ör arter som fodpärlmusslan är ysiska hinder såsom vattenkratverkoch dammar. De hindrar öring rån att komma upp till de områden där det nnsfodpärlmussla. Flodpärlmusslan behöver öringen ör att kunna reproducera sig dåmusslans larver äster på öringens gälar, innan de så småningom lossnar som små

293 Grön inrastruktur. Naturvårdsverket, dnr NV-03013-12. Skrivelse till Miljödepartementet2012-12-14.




musslor och landar på botten av vattendraget. Arbetet med att ta ram åtgärds-

program ör hotade arter är ett viktigt arbete ör att minska andelen hotade arteroch livsmiljöer och bidra till att fera av miljökvalitetsmålen nås. Arbetet medåtgärdsprogram kräver en trygg och långsiktig nansiering ör att genomöra rättåtgärder, samla in kunskap om arternas örekomst, spridning och underlag ör attskydda. Målet är att minska andelen hotade arter i Sverige med 30 procent till år2015294.

Arbetet med att skydda och upprätta åtgärdsprogram ör hotade arter är enviktig del i arbetet ör att arter ska uppnå gynnsam bevarande status. För att artersom ål och lax ska kunna ortleva måste åtgärder vidtas som underlättar örskens upp- och nedvandring i vattendragen. ICES (The International Council or

the Exploration o the Sea) senaste råd295 till örvaltning av ål är ”att all mänskligaktivitet som påverkar rekryteringen och möjligheten ör ål att ta sig tillbaka tillhavet helt måste upphöra tills dess att den negativa trenden ör rekrytering vänderoch vuxna beståndet åter ökar”. Omattande åtgärder behöver alltså genomörasvid våra vattenkratverk ör att sken ska kunna ta sig örbi.

Fmmnd c gny, sm gns mdfd gnsm

Inom konventionen ör biologisk mångald har Sverige ställt sig bakom ett målom att invasiva rämmande arter ska vara identierade till 2020 och att priorite-rade sådana arter ska vara under kontroll eller utrotade. För att målet i sin helhet

ska kunna nås till 2020 behöver insatser ör bekämpning inledas senast 2015.I de all man redan känner till att det nns stora aror örknippade med en vissinvasiv rämmande art, bör åtgärder inledas omedelbart ör att örhindra attdet uppstår risker ör biologisk mångald, hälsa och socioekonomiska värden.

Bvd nu- c uumjvdn

En örutsättning ör långsiktigt bevarande och utveckling av sjöar och vattendragsnatur- och kulturmiljövärden är långsiktig nansiering av skydd och skötsel. Detär även en örutsättning ör att nå målet inom Nagoya-konventionen om biologiskmångald d.v.s. att till år 2020 är minst 17 procent av alla land- och sötvattensom-råden bevarade genom eektivt och rättvist örvaltade, ekologiskt representativaoch väl örbundna system av naturreservat och andra eektiva områdesbaseradenaturskyddsåtgärder, som också är väl integrerade i omgivande landskap. Detsaknas ortarande mycket kunskap om kulturmiljöer knutna till sjöar och vatten-drag, ramör allt var de nns. Det nns idag mycket begränsade ekonomiska

294 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-eter-omrade/Naturvard/Naturvard/Atgardsprogram-or-hotade-arter

295 http://www.ices.dk/committe/acom/comwork/report/2012/2012/eel-eur.pd

L E V A N D E

S J Ö A R

O C H

V A T T E N D R

A G




resurser ör kunskapsuppbyggnaden om kulturvärden i och i anslutning till vatten-

miljöer. De satsningar på kunskapsuppbyggnaden som gjorts inom ramen ör detstatliga kulturmiljövårdsanslaget under 2012 och 2013 är ett steg i rätt riktning.Länsstyrelserna liksom Havs- och vattenmyndigheten vill även ramhålla att resur-ser även behövs ör praktiska åtgärder såsom vård, restaurering och inormationom kulturmiljöerna. Förbättrade kunskapsunderlag behövs ör att kunna priori-tera när det gäller skydd, vård och avvägningar mellan olika insatser till exempelvid restaureringar av vattendrag.

Fusv

Skrivelsen om 10 mätbara mål ör rilutslivet296 som lämnades till riksdagen

bidrar till lyta rågor som rör rilutslivet på ett positivt sätt som kan bidra tillatt målen nås på sikt. Det är ör tidigt att säga vilken påverkan eller eekt målenkommer att å, de bidrar dock till att lyta rågor som rör rilutsliv på ett tydli-gare sätt än tidigare.

Allemansrätten har avgörande betydelse ör ett ritt rilutsliv och ör turismeni stort. Den är en viktig tillgång ör lokal och regional utveckling samt lokalaturism-öretag. Det är därör viktigt att allemansrätten värnas även ramöver.

Kvicksilver i sk är ett problem ur många aspekter. Inte minst påverkar detrilutslivet, då mer än hälten av Sveriges sjöar är så påverkade av kvicksilver attman inte bör äta sken som ångas. Fritidssket har många utövare i Sverige år

2006 ritidsskade närmare en miljon svenskar i åldern 16–74 år297. Att inte kun-na äta sken som ångas kan ses som en inskränkning i rilutslivet.

296 Regeringens skrivelse 2012/13:51, Mål ör rilutslivspolitiken297 Thörnqvist et al. 2009. Fem studier av ritidsske 2002–2007. Fino 2009:1.




GRUNDVATTEN AV GOD KVALITETaNSVariG MYNDiGhet: SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra

till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.


GRUNDVATTNETS KVALITET: Grundvattnet är med å undantag av sådan kvalitet attdet inte begränsar användningen av grundvatten ör allmän eller enskild dricksvatten-örsörjning

GOD KEMISK GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenörekomster som omattas av örord-ningen (2004:660) om örvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status

KVALITETEN PÅ UTSTRÖMMANDE GRUNDVATTEN: Utströmmande grundvatten har sådankvalitet att det bidrar till en god livsmiljö ör väter och djur i källor, sjöar, våtmarker,vattendrag och hav

GOD KVANTITATIV GRUNDVATTENSTATUS: Rundvattenörekomster som omattas avörordningen (2004:660) om örvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har godkvantitativ status

GRUNDVATTENNIVÅER: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser örvattenörsörjning, markstabilitet eller djuroch vätliv i angränsande ekosystem inte

uppkommerBEVARANDE AV NATURGRUSAVLAGRINGAR: Naturgrusavlagringar av stor betydelse ördrickvattenörsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är ortsatt bevarade


styrmedel.


Resultat och analys i sammanattningrsu

Kunskapen om grundvattnet i Sverige har örbättrats under året. Arbetet meddricksvattenkvalitet, dricksvattensäkerhet liksom med vattenörsörjningsplaneroch vattenskyddsområden har intensierats medan arbetet med vattenörvaltningkräver bättre styrning och eterlevnad av öreskriter ör att bli det örväntadeverktyget ör att nå det nationella miljökvalitetsmålet ör grundvatten. Medveten-heten om behovet av vattenplanering har ökat genom att fera seminarier och

G R U N D V A T T E N

A V

G O D

K V A L I T

E T




workshops har genomörts som berör vattenplanering bland annat i regi av det

Nationella nätverket ör dricksvatten. Antalet ärdiga och påbörjade länsvisa ochkommunala vattenörsörjningsplaner har ökat. I yra län nns ärdiga vattenör-sörjningsplaner och i ytterligare ett 10-tal län beräknas planerna blir klara under2013.

Naturgrusavlagringars värde ör dricksvattenörsörjning beaktas allt otareav tillståndshandläggare. Antalet tillstånd ör naturgrusuttag minskar successivt.Samtidigt är användningen av naturgrus ör betong ortsatt hög bland annat itätortsregioner och eterrågan kan tillälligt öka på betong (och därmed på natur-grus) i regioner där vindkratsutbyggnaden pågår. År 2011 var Sveriges uttag avnaturgrus drygt 13 miljoner ton, vilket är en minskning med cirka 1 miljon ton

jämört med 2009. Minskningstakten behöver dock öka.De kunskapsluckor och tillståndsproblem som identierats genom bland annat

FU 2012 kvarstår dock. Det gäller exempelvis öroreningspåverkat grundvattensom används ör enskild vattenörsörjning, påverkan på grundvattnet i anslutningtill jordbruksmark, tätorter och örorenade områden. Många län pekar också påbristande övervakning och provtagning ör att kunna bedöma var problemen nnsoch därmed var insatserna behövs. Länen ramhåller även bristen på tid och resur-ser till att skapa bra vattenskyddsområden. Att beskriva grundvattnets eventuellapåverkan på anslutna ytvatten som inte uppnår god kemisk eller ekologisk statusär en ortsatt viktig uppgit. Vidare behövs ökad kunskap och kartläggning av

vilka bergmaterial som kan ersätta naturgruset.Under 2012 påbörjades arbetet med en strategi ör en sammanhållen vatten-

politik. Därmed har en process ör att ta ram en svensk strategi med etappmål,styrmedel och åtgärder ör att nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen inletts.

anys

Arbetet med vattenörsörjnings- och materialörsörjningsplaner har utökats underåret liksom samverkan mellan myndigheter och med andra aktörer. Genom pla-nerna blir konfikter mellan olika markanvändningsintressen tydligare och intres-sena kan vägas mot varandra. Detta bedöms på sikt leda till att vattenresursernasvärde uppmärksammas och skyddas. En örutsättning ör detta är att planerna påett tydligt sätt inörlivas i översiktsplaner och beaktas i samhällsplaneringen.

De skärpta kraven i miljöbalken på nya täkter innebär att ärre tillstånd nu gestill naturgrustäkter. Det bör på sikt leda till ytterligare minskat uttag av naturgrus.Inom jordbrukssektorn arbetar man med att örbättra de inormativa styrmed-len. Rådgivningsprogrammen Greppa Näringen och Greppa Växtskyddet, somdrivs av Jordbruksverket i samarbete med LRF, länsstyrelserna och öretag i lant-bruksbranschen, har lett till positiva resultat. År 2010 ingick 25 % av Sverigesjordbruksareal i projektet. Den årliga kväveurlakningen beräknades då ha mins-




kat med drygt 1 000 ton genom de genomörda åtgärderna298. Programmen bör

utvidgas till att omatta fer lantbrukare och kompletteras med mer inormationoch åtgärder riktade mot grundvattnet. I utvärderingar av verksamheten har ytter-ligare satsningar på vattenområdet eterrågats men eter 2013 är programmensramtid osäker299. Finansieringen har skett delvis genom återöring av miljöskatter(skatten på mineralgödsel) och delvis med medel rån EU och rån landsbygds-programmet. En ortsättning är angelägen med tanke på de goda resultat somuppnås. Här kommer utormningen av det ramtida landsbygdsprogrammet varaen nyckelråga.

Eektivare styrmedel behövs ortarande ör att etablera och utöra råvatten-kontroll, minska kväve- och bekämpningsmedelspåverkan och ör att örbättra

vattnet inom den enskilda vattenörsörjningen. Avsaknad av eller bristande över-vakning av grundvatten i olika delar av landet innebär ortsatta svårigheter medatt identiera och åtgärda problemområden och har lett till påpekanden rånEU-kommissionen avseende vattendirektivets eterlevnad300. Bristande kunskapinnebär att utvecklingen av tillståndet i miljön är oklar, någon tydlig trend avseen-de mänsklig påverkan kan inte ses. Kunskapsbristen sammanvägd med otillräck-liga styrmedel leder till öljande bedömning: Nej, målet är inte möjligt attnå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Värdet av ekosystemtjänster inom vattnets kretslopp och principen om att öro-

renaren betalar behöver synliggöras och tillämpas genom en tydlig prispolitikör vatten. En möjlighet är att anpassa VA-avgiten så att den avspeglar samtligakostnader. Hit hör till exempel kostnader ör drit och underhåll, kontroll avråvattnets kvalitet, vattenskydd, reservvatten, riskinventering och ramtagandeav beredskapsplaner. Andra exempel är kväve- och bekämpningsmedelsavgitersamt avgiter på annat vattenuttag än ör dricksvatten, exempelvis ör energi ochbevattning.

Förbättrad tillämpning av de styrmedel som nns är också avgörande, rämstinom tillsyn, tillståndsgivning och samhällsplanering. Återörs avgiter som pris-sätter användning och örorening av vatten till verksamheten skapas resurser till

örbättringar.

298 ”Projektplan ör Greppa Näringen 2010–2013” http://www.greppa.nu/download/18.76ca33bb127a0b508c80007355/Projektplan+GN+2010-2013_100412_slutversion2.pd

299 http://www.greppa.nu/download/18.69b86741329d6ab480004798/GreppaNaringen_10_w.pd ”Ett decennium av råd – som både lantbruket och miljön tjänar på”

300 http://www.parlament.gv.at/PAKT/EU/XXIV/EU/09/76/EU_97646/imname_10382712.pd


A V

G O D

K V A L I T

E T




rsu

GRUNdVATTNETs KVALITET OCH KEMIsKA sTATUs

Miljökvalitetsmålets örsta precisering anger att grundvattnets kvalitet inte ska,med å undantag, begränsa användningen av grundvatten ör allmän eller enskilddricksvattenörsörjning. Detta örutsätter ett örbättrat kunskapsunderlag i ormav övervakning och insamling av analyser rån egenkontroll etc. ör att kunnabedöma grundvattnets kvalitet och rikta åtgärderna till områden där de bästbehövs. De mest spridda problemen som beror på påverkan rån mänsklig verk-samhet vad gäller kemiska parametrar i grundvattnet är bekämpningsmedel samtörhöjda nitrat- och salthalter. Inom ramörallt enskild vattenörsörjning kvarstårockså stora brister vad gäller mikrobiell påverkan.

Fokus kring säker dricksvattenörsörjning ligger idag på risker ör mikrobiellörorening av dricksvattnet med påöljande sjukdomsutbrott. Denna hotbild motråvattenresurser är mer uttalad ör ytvattentäkter än ör grundvattentäkter. För atti ett långt tidsperspektiv skydda grundvattnet och ör att inte å ramtida problemså är det viktigt att känna till öroreningskällor och den påverkan som kan nnas.Dessa kan inte alltid entydigt identieras och det är därör viktigt att ölja uppvattenkvaliteten så att problem kan upptäckas och åtgärdas. Även naturligt öre-kommande ämnen kan örorsaka kvalitetsproblem i dricksvattnet, inte minst närman genom vattenuttaget påverkar vattenomsättningen.

Bristen på lagkrav avseende analys av råvatten ör dricksvattenändamål innebäratt kvalitetsproblem, ramörallt ör de många ämnen som sällan eller aldrig ana-lyseras, inte upptäcks på ett systematiskt sätt. Exempel på detta under senare tidär örekomst av miljögiter i kommunala vattentäkter i så höga halter att åtgärderått vidtas. I Uppsala upptäcktes örekomsten av perfuorerade alkylsyror (blandannat PFOS) i råvattnet indirekt genom en undersökning av blod hos gravida301.Samma ämnen upptäcktes i jol av en slump i en annan kommunal vattentäkt iStockholmsområdet som ck stängas302. På Gotland har länsstyrelsen genomörten screeningundersökning av dioxiner i kommunala vattentäkter varvid dioxinvid en grundvattentäkt påträades i så hög halt att reningsutrustning måste instal-

leras. En screening av bland annat dessa ämnesgrupper i samtliga kommunalagrundvattentäkter i Sverige skulle sannolikt uppdaga problem i ett en rad vatten-täkter som idag är okända men som skulle behöva åtgärdas ör att preciseringenska kunna nås. Även enskilda brunnar påverkades av den lokala dioxinörore-ningen på Gotland303.

301 http://www.ammuppsala.se/nyheter/orhojda-tefonliknande-amnen-i-uppsalas-dricksvatten302 http://www.cirkulation.com/2012/10/vattenproduktionen-stoppades-av-pos303 http://www.lansstyrelsen.se/gotland/Sv/publikationer/2011/Pages/dioxin-i-grundvattnet.aspx




Arbetet med att örbättra kunskapsunderlaget ör grundvattenmagasin utveck-

las men går alltör långsamt. Under året har inom vattenörvaltningsarbetet nyaövervakningsprogram beslutats, och i fera län har övervakningen örbättrats menrån en mycket låg nivå. Genom sådana övervakningsinsatser har kunskapen omöroreningsspridning till grundvatten ökat men är ortarande otillräcklig både örmiljömålsuppöljning och ör vattenörvaltningens krav vilket även påpekats avEU-kommissionen. Den operativa övervakningen enligt vattenörvaltningen, nan-sierad av verksamhetsutövaren, har inte påbörjats.

Det bristande underlaget vad gäller grundvattnets kvalitet år konsekvenserinom vattenörvaltningsarbetet etersom inormationen ligger till grund ör såvälmiljökvalitetsnormerna ör ingående grundvattenörekomster som åtgärder att

uppylla dessa. Bedömningen av kemisk status ör landets grundvattenörekomsterbygger i de festa all inte på aktisk provtagning. De bedömningar som rapporte-rats av länen är därmed ota mycket osäkra, vilket ramhålls av nästan samtligalän. Bedömningarna varierar också stort inom landet, delvis på grund av osäker-heterna, men också på grund av att både de geologiska och beolkningsmässigaörutsättningarna är olika över landet. På Gotland bedöms till exempel 25 % avgrundvattenörekomsterna ha dålig status och trycket på grundvattenresurserna ärhögt sommartid. I Norrbotten och Västerbotten är trycket lägre och de geologiskaörutsättningarna annorlunda. Här bedöms samtliga grundvattenörekomster hagod status, men man ramhåller att bedömningsunderlaget är briställigt. I bland

annat Stockholms och Västra Götalands län har man en större andel örekomstermed otillredsställande kemisk status vilket kan bero på att markanvändnings-trycket är stort. Den regionala variationen speglas också i länens bedömningarav om miljökvalitetsmålet kommer att uppnås till 2020. Ungeär hälten av länensäger nej. Bedömningarna av om målet kan uppnås är olika både på grund av attde regionala örutsättningarna varierar och på att kunskapsläget är osäkert.

Arbetet med ramtagande av vattenörsörjningsplaner har tagit art under året.I yra län nns ärdiga planer och i ytterligare ett 10-tal län beräknas planerna blirklara under 2013. På sikt bedöms det ökande antalet regionala och kommunalavattenörsörjningsplanerna synliggöra viktiga resurser och motstående intressen i

samhällsplaneringen. Detta örutsätter att de knyts ihop med uppdaterade över-siktsplaner på ett bra sätt.

Exploateringstrycket inom vattenskyddsområden är ortsatt högt eller ökandeinom urbana områden och skyddsåtgärder vid exploatering saknas ota eller ärotillräckliga. I många län pågår arbetet med att upprätta nya och att uppdateragamla vattenskyddsområden vilket örväntas ge positivt resultat. Fortsatta bristeravseende vattenskyddsområden beror på att avgränsning av både gamla ochnya vattenskyddsområden baseras på briställigt underlag, arbetet kan vara tids-krävande men även på ör stor prispress vid upphandling. De vattenskyddsöre-skriter som nns eller upprättas till vattenskyddsområdena behöver ställa tillräck-liga krav, och god tillsyn krävs ör att se till att de eterlevs.


A V

G O D

K V A L I T

E T




60

100

40

20

0

%

Figur 18. Kommunala grundvattentäkter med skyddsområde 1960–2012

1960

KÄLLA: DATA FRÅN VATTENTÄKTSARKIVET (SGU)

1970 1980 20001990 20202010

80

Andel av kommunala grundvattentäkter Andel av sammanlagt kommunalt grundvattenuttag

Andel kommunala grundvattentäkter med senaste fastställelseår för vattenskyddsområde. Av de

kommunala grundvattentäkterna har 70 % vattenskyddsområde. Att det främst är mindre vattentäkter

som saknar skyddsområde visas av att 95 % av vattenuttaget görs från vattentäkter med vattenskydds-

område.

Arbetet inom Greppa Näringen och Greppa Växtskyddet ortgår vilket är positivt,särskilt när åtgärder genomörs som minskar läckaget till grundvattnet. Medve-tandet om jordbrukets och enskilda avlopps eekter på vattenkvaliteten i grund-vatten och i ytvatten behöver höjas. I fera län har olika projekt ör att örbättrastandarden på enskilda avlopp genomörts vilket ota leder till konkreta åtgärder. Jordbruksverkets projekt avseende ”Styrmedel ör bättre vattenkvalitet” somredovisats under året höjer också medvetandegraden och leder örhoppningsvis tillkonkreta åtgärder på sikt.

I ett fertal län har man under året arbetat med klimatanpassning i relation till

grundvattenresurser, vilket också ökar insikten om grundvattnets betydelse ochleder till bättre planering.

PÅVERKAN PÅ yTVATTEN

För att kunna bedöma om målet avseende grundvattnets påverkan på ytvattenuppylls behövs beskrivning av grundvattnets kvantitativa och kvalitativa påver-kan på ytvatten som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status. SGU, HaV ochlänsstyrelserna har påbörjat samverkan kring i vilken grad grundvattnet påverkarytvatten kemisk och ekologiskt. Sytet är att å ett bedömningsunderlag ör andraområden än de terrestra Natura 2000-områden som man tidigare studerat inomvattenörvaltningen.




GRUNdVATTENNIVÅER OCH GRUNdVATTNETs KVANTITATIVA sTATUs

Överuttag av grundvatten uppträder periodvis rämst lokalt utmed kusterna samtdär stora grundvattenuttag sker (bevattning, dricksvatten, etc.). Det saknas i storutsträckning kvantitativ övervakning enligt vattenörvaltningen i utsatta områdenoch därmed är bedömningen av grundvattnets kvantitativa status svår att göra.De festa län har bedömt att å kvantitetsproblem nns, men i storstadslänen och ikustområden rapporteras problem orsakade av vattenbrist och överuttag. Vatten-användningen i Sverige har sedan 1995 minskat, men denna trend har nu brutits304 och det ökande vattenuttaget och pågående klimatörändringar skärper beho-vet av en god planering och övervakning. I många län har under 2012 analyserpåbörjats eller genomörts av klimatanpassningsåtgärder i relation till bland annat

grundvattenrågor, vilket är positivt.Under året har påverkan på grundvattenörhållanden och naturintressen i när-

heten av planerat kalkbrott på norra Gotland starkt debatterats och irågasatts.Detta belyser behovet av kunskapsuppbyggnad kring grundvattenrelaterad påver-kan vid olika typer av verksamheter ör att ha ett breddat underlag vid riskbe-dömningar.

BEVARANdE AV NATURGRUsAVLAGRINGAR

En önskad övergång rån användning av naturgrus till alternativt material (rämstbergkross) pågår. Uttaget av naturgrus 2011 var strax över 13 miljoner ton, vil-

ket är en minskning med ca 1 miljon ton jämört med 2009. Det är dock inte heltsäkerställt att detta är en aktisk minskning etersom inrapporteringen av dennastatistik nu sker på ett annat sätt. Minskningstakten behöver dock öka inte minsti områden där tillgången är knapp och där olika bevarandevärden nns ör drick-vattenörsörjning, energilagring eller natur- och kulturlandskapet. Materialörsörj-ningsplaner har tagits ram eller påbörjats i några län, vilket är mycket positivtom de blir det styrmedel inom samhällsplaneringen som de är avsedda att vara.Den örändring i miljöbalken som inördes 2009 har medört en önskvärd utveck-ling till att ärre tillstånd nu ges till naturgrustäkter. Det innebär att fer bergtäkterbehöver å tillstånd vilket dock går långsamt i dagsläget.

304 SCB, 2012. M127 Vattenuttag och vattenanvändning. http://www.scb.se/Pages/Publishing-CalendarViewIno____259923.aspx?PublObjId=16835


A V

G O D

K V A L I T

E T




25

30

20

5

0

Miljoner ton

Figur 19. Levererat naturgrus från grustäkter inom områden med olika förutsättningar för grundvatten-

uttag 1998–2011

1 9 9 8

2 0 0 0

1 9 9 9

2 0 0 3

2 0 0 2

2 0 0 1

2 0 0 5

2 0 0 4

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 0 9

2 0 1 1

KÄLLA: DATA FRÅN SGU RESPEKTIVE SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN

10

15

Övriga områden

Bedömt möjligtuttag av grundvatten> 25 liter per sekund

Bedömt möjligtuttag av grundvatten5–25 liter per sekund

Årligt grusuttag i naturgrusavlagringar med olika kapacitet för uttag av grundvatten. Grusuttaget harminskat radikalt under 2000-talet men fortfarande sker en stor andel av uttagen i grusavlagringar somockså är goda grundvattenmagasin. Data för 2010 är mycket ofullständiga och redovisas inte. Tidigaresamlades uppgifterna in via länsstyrelserna men numera rapporterar täktägarna in statistiken i sam-band med miljörapporteringen via SMP (Svenska Miljörapporteringsportalen). Eftersom inrapporterings-systemet skiljer sig från tidigare år kan detta ha påverkat uppgifterna. Det är något som kan visasig efter några års statistik då man bättre kan jämföra om så är fallet. Indikatorn finns också på


Användningen av naturgrus till betongramställning är ortsatt stor, men storaregionala skillnader syns i produktionsstatistiken. Fortarande används mer natur-grus än krossat berg till betong, men i några län är örhållandena nu omvända.För några användningsområden ör naturgrus saknas ortarande ersättningsmate-rial. Ett tvåårigt Vinnova-nansierat orskningsprojekt om ersättningsmaterial örnaturgrus startade under hösten 2012305.

Länens bedömningar av om man kan uppnå målet avseende naturgrusanvänd-ningen varierar. Detta beror huvudsakligen på skitande regionala örutsättningar.Minskningen går långsammast i de regioner där man har gott om täkter med till-stånd och/eller där exploateringstrycket är störst.

305 http://www.chalmers.se/ppd/uthprod-sv




StockholmVästra Götaland

UppsalaJönköping

SkåneHallandDalarna

SödermanlandVästerbotten

NorrbottenGävleborgVärmland

KalmarÖrebro

JämtlandVästernorrland

ÖstergötlandKronoberg

VästmanlandGotland

Blekinge

Miljoner ton

Figur 20. Grusuttag för olika ändamål

0 0,2 0,4 0,80,6 1,6 2,0

KÄLLA: DATA FRÅN SVENSKA MILJÖRAPPORTERINGSPORTALEN

1,2 1,81,41,0

Grusuttaget är störst i storstadslänen med omgivande län. I den information om användningen av

levererat naturgrus 2011 som registrerats av täktägarna i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP)

syns stora regionala skillnader.

Betong VägAnnat Fyllnadsarbeten

Analys och bedömningDet nns fera positiva tendenser ör miljökvalitetsmålet. Det örbättrade arbetetmed vatten- och materialörsörjningsplaner bedöms på sikt leda till att man tarbättre hänsyn till vattenresurserna vid bland annat exploateringar och klimatan-passning. Den utökade samverkan mellan myndigheter och andra aktörer inomvattenområdet leder till att vattenrågornas betydelse uppmärksammas mer ochatt fer åtgärder vidtas.

Både vattenörsörjningsplaner och vattenskyddsområden med bra öreskriterär ortsatt viktiga styrmedel ör att kunna begränsa olika verksamheters påverkanpå grundvattenresurserna, exempelvis jordbruk, grävning och byggnation, vägar,industrier, m.m. I nästan samtliga län ortsätter man arbetet med att gå igenomoch örbättra gamla vattenskyddsområden och successivt skapa nya. Medvetan-degraden har ökat vilket är positivt. Länsstyrelserna ramhåller dock att arbetetgår alldeles ör långsamt ör att kunna uppnå målen inom vattenörvaltningen attgrundvattnet ska ha ett bra skydd till 2015. De festa län ser detta som ett bety-dande hinder ör att miljökvalitetsmålet ska uppnås.


A V

G O D

K V A L I T

E T




Bristen på styrmedel ör råvattenkontroll, kväve- och bekämpningsmedelspå-

verkan inom jordbrukssektorn och ör att örbättra vattnet i enskilda brunnarutgör negativa tendenser ör miljökvalitetsmålet. Dessutom innebär den bristandeövervakningen ortsatta svårigheter med att identiera och åtgärda problemom-råden. SGU bedömer utvecklingen ör tillståndet i miljön som oklar på grund avbristande övervakning och kunskap. Dessutom krävs långa tidsserier ör att kunnaskönja trender etersom återhämtningen i grundvattnet är långsam. Ett exempelpå detta är att man i många län ortarande noterar örsurningspåverkan i grund-vattnet, trots att belastningen i orm av lutburet nedall har minskat kratigt.

PRIORITERAdE INsATsER I dAGsLäGET äR:

Öka takten i vattenförvaltnings-, övervaknings- och övrigt miljöarbete för att nå miljömålen

I och med de nya preciseringarna sätts tydligare okus på vikten av att vatten-örvaltningsarbetet ungerar. Övervakningen av grundvatten ska uppylla vat-tendirektivets krav, omhänderta de brister som anges av EU-kommissionen samttillredsställa det bredare behovet av miljöövervakning till stöd ör miljömåls-uppöljning både geograskt och öroreningsmässigt. Styrkan i integrerat arbete,där nationella och regionala myndigheter samt lokala aktörer ingår, är att kun-skapsbehoven bättre kan anges, likartad metodik användas och provtagning sam-ordnas ännu bättre. För att detta ska kunna realiseras behöver dock bland annat

krav på egenkontrollens inriktning och omattning ställas liksom på att resultatsom rör grundvattnet kan omhändertas. Resultaten kan då användas ör att sättain rätt åtgärder på rätt ställe och ör att ölja upp åtgärdernas eekter. Kunskaps-underlaget kan också örbättras genom att använda pågående datainsamlinginom olika ämnesområden och genom mer omattande statistiska utvärderingar.Exempelvis utör SCB inventering av kluster av astigheter med enskilda avlopp.Avloppsörorenat grundvatten kan bland annat innehålla läkemedelsrester somså småningom tillörs ytvattensystemen. De eekter som påvisats på organismeri ytvatten av läkemedelsrester kan delvis orsakas av örorenat grundvatten och ärexempel på behovet av en bredare miljöövervakning.

Förbättra kunskapsstödet

Ett ökat kunskapsstöd är en örutsättning ör att vi ska nå ett grundvatten av godkvalitet. Bland annat bör det prioriteras att ta ram och uppdatera vägledningaroch manualer ör de praktiska arbetsinsatser som bedöms ge positiv eekt på




grundvattnet306, 307. Det gäller även ramtagande av relevanta vattenskyddsområ-

den med bra skyddsöreskriter och anpassade kommunala och regionala vatten-örsörjnings- och materialörsörjningsplaner. Andra exempel är vägledningar omersättningsmaterial ör naturgrus och ör tillståndsprövning av täkter ör grus ochberg. För att stötta kommuner och brunnsägare i rågor rörande enskild vatten-örsörjning behövs kunskap samlas och spridas, till exempel via ett kunskapscen-trum. Förutom kunskapsstöd krävs även metodutveckling avseende grundvattnetspåverkan på ytvatten, inom den enskilda vattenörsörjningen samt ör att identi-era bevarandevärden avseende energilagring, natur- och kulturlandskapet.

Utveckla styrmedel

En örändrad prissättning på vattentjänster behövs så att hela kostnaden ör dricks-vattenörsörjning och avloppshantering inklusive kunskapsuppbyggnad inom dessaområden täcks även långsiktigt. Uttag av grundvatten ör exempelvis dricksvatten,industriell användning och energiändamål är idag kostnadsritt. Det är mycketovanligt att ansvar utkrävs ör till exempel mikrobiell påverkan, nitrat eller bekämp-ningsmedel i enskilda och allmänna vattentäkter, dvs. örorenaren betalar inte.

Avgiter på rämst kväve i mineralgödsel och bekämpningsmedel är ortarandeönskvärda. Målkonfikter örekommer mellan miljömål och andra samhällsmål;exempelvis kan produktionsmålen inom jordbruks- och skogsbrukssektorernainnebära att det blir svårare att uppnå målen om ingen övergödning och god

grundvattenkvalitet. Det bör därör övervägas om de olika myndigheternas ansvarinom vattensektorn kan tydliggöras genom örändring i aktuella myndighetersinstruktioner. Bland annat på grund av kväveskattens borttagande 2010 har Jord-bruksverket ökat de rekommenderade givorna ör ekonomiskt optimal gödslingvilket örmodas öka läckaget av nitrat till grundvattnet308. Ytterligare örbättradestyrmedel och samverkan inom jordbruksområdet krävs ör att minska jordbru-kets belastning på grundvattenresurser. Landsbygdsprogrammet ör 2014–2020kommer att bli ett viktigt styrmedel som kan rämja eller motverka miljökvalitets-målet. Programmen Greppa Näringen och Greppa Växtskyddet behöver ortgåäven eter 2013 och utvidgas. Det krävs även orskning och metodutveckling ör

att möjliggöra en minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, exempelvisgenom örbättrade odlingsmetoder.

306 http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/SGU-rapport_2009-24.pd. Vattenörsörj-ningsplan – identiering av vattenresurser viktiga ör dricksvattenörsörjning.

307 http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/SGU-rapport_2011-10.pd. Ersättningsma-terial ör naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer ör användningenav naturgrus.

308 http://www2.jordbruksverket.se/omgreppa/omwebbplatsen/artikelarkiv/aldreartiklar/ nyhetsarkiv/stallgodsel2006/riktlinjerorgodslingochkalkning2010.5.72e595412548d58c2c80001703.html


A V

G O D

K V A L I T

E T




Grundvattnet tillhandahåller samhällsekonomiskt värdeulla ekosystemtjänster i

orm av dricksvatten, geoenergi, bevattning med mera. Principen om att örore-naren betalar behöver synliggöras och tillämpas på ett bättre sätt inom vattenom-rådet ör att minska användning och spridning av arliga ämnen till grundvattnet.Detta kan ske genom en tydlig prispolitik ör vatten. VA-avgiter som omattarsamtliga kostnader, kväve- och bekämpningsmedelsavgiter samt avgiter på vatten-uttag ör till exempel energi och bevattning utgör exempel på olika möjligheter öratt prissätta vattnets värde.

Slutligen krävs även örbättrad användning av de styrmedel som nns inomtillsyn, tillståndsgivning och inom samhällplanering. Om avgiter som prissätterörorening och användande av vatten återörs till verksamheten skapas resurser

till sådana örbättringar.




HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRDaNSVariG MYNDiGhet: HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och

den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av

biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar,

rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en

hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp

och andra störningar.

Riksdagen har astställt elva preciseringar:

GOD MILJÖSTATUS: Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på ysikaliska,kemiska och biologiska örhållanden i enlighet med havsmiljöörordningen (2010:1341)

GOD EKOLOGISK OCH KEMISK STATUS: Kustvatten har minst god ekologisk status ellerpotential och god kemisk status i enlighet med örordningen (2004:660) om örvaltningav kvaliteten på vattenmiljön

EKOSYSTEMTJÄNSTER: Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna

GRUNDA KUSTNÄRA MILJÖER: Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologiskmångald och av en naturlig rekrytering av sk samt erbjuder livsmiljöer och spridnings-vägar ör vät- och djurarter som en del i en grön inrastruktur

GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt öre-kommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräckliggenetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt örekommandeskarter och andra havslevande arter ortlever i livskratiga bestånd

HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig ochlivsmiljöer har återställts i värdeulla kustoch havsvatten

FRÄMMADE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar denbiologiska mångalden och kulturarvet

GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modierade organismer som kan

hota den biologiska mångalden inte är introduceradeBEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Havs-, kustoch skärgårdslandskapensnatur- och kulturvärden är bevarade och örutsättningar ör ortsatt bevarandeoch utveckling av värdena nns

KULTURLÄMNINGAR UNDER VATTEN: Tillståndet är oörändrat ör kulturhistoriskalämningar under vattnet

FRILUFTSLIV OCH BULLER: Havs-, kust och skärgårdslandskapens värden ör ritidsske,badliv, båtliv och annat rilutsliv är värnade och bibehållna och påverkan rån buller ärminimerad

H

A V

I B A L A N S

S A

M

T

L E V A N D E

K U

S T

O C H

S K Ä R G Å

R D





styrmedel.



rsu

Miljökvalitetsmålet spänner över många aspekter, där ingår naturmiljö-, kultur-miljö- samt rilutsvärden, vilka tillsammans bidrar med fera viktiga ekosystem-

tjänster. Uppöljningen visar samma bild som den senaste årliga uppöljningenoch den ördjupade utvärderingen 2012, det vill säga att målet inte är möjligt attnå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Havsmiljön påverkasav övergödning, öroreningar och svaga skbestånd. Dessa problem har i mångasammanhang utpekats som de allvarligaste ör havet. Några andra problem somhar betydelse ör måluppyllelse är spridningen av rämmande arter, marint avall,havsörsurning, syrebrist, och ysisk påverkan på känsliga livsmiljöer.

Bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överens medden bedömning som gjorts av länsstyrelserna regionalt. Samtliga 14 länsstyrelsermed kuststräcka gör bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet

till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. I juni 2012 skickade Läns-styrelsen i Skåne län en underrättelse till regeringen om problem i Hanöbuktensekosystem. Det bedöms i skrivelsen att den ekologiska situationen i Hanöbuktenoch i Östersjön är av sådan allvarlig karaktär att den kräver särskilda insatser avregeringen.

Utirån havsmiljödirektivet har det under 2012 gjorts en inledande bedömningav hur haven mår som visar att tillståndet i havet inte är det önskade men att detvarierar beroende på vilka ekosystemkomponenter och vilka områden man stu-derar. De belastningar som pekas ut som mest betydande är biologisk störninggenom uttag av arter, tillörsel av näringsämnen, tillörsel av arliga ämnen, ysisk

påverkan genom bottentrålning och marint avall.

anys

Det går inte att se en tydlig riktning ör utvecklingen i miljön. Både positiva ochnegativa trender syns och storskaliga problemen ör havsmiljön kvarstår. Utsläp-pen av övergödande ämnen till havet visar på en minskning, även om det är långtkvar tills uppsatta mål kan nås309. Flera åtgärder genomörs på både regional

309 Årlig uppöljning 2012, Ingen övergödning.




och nationell nivå och i samarbete med andra länder, men det tar lång tid innan

åtgärdsarbetet ger synliga resultat. Ytterligare insatser, inte minst på internatio-nell nivå, är viktiga ör att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Genomörandet avhavsmiljödirektivet (2008/56/EG), där mycket har hänt under 2012, är en centraldel. De närmaste årens arbete med att ta ram och genomöra övervakningspro-gram och åtgärdsprogram örväntas spela stor roll ör havsmiljön. Tillsammansär vattendirektivet och havsmiljödirektivet bland de viktigaste redskapen ör attkunna örbättra miljötillståndet i havet. Genomörandet av HELCOM:s aktions-plan ör Östersjön samt ortsatt arbete med att skydda värdeulla natur- och kul-turområden är andra viktiga områden. Reormerna av EU:s skeripolitik och jord-brukspolitik samt den havsplaneringsreorm som regeringen avser att genomöra

påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet.Kunskapen om örekomsten av arter, livsmiljöer och kulturlämningar i havet

är betydligt sämre än ör landmiljöer. Att ylla kunskapsluckorna är av stor viktör att kunna vända utvecklingen i positiv riktning. Ett gediget arbete med attsammanställa tillgänglig kunskap om havet gjordes under 2012 då den inledandebedömningen av havsmiljön togs ram310. Varje år sammanställs utirån dennationella marina miljöövervakningen inormation om havsmiljön311. Denna rap-portering utgör en viktig del av uppöljningen av miljökvalitetsmålet och bidrarlöpande med ny kunskap om miljötillståndet i havet.

För att bevara havs-, kustoch skärgårdslandskapets stora värden ör rilutsliv

och rekreation krävs ytterligare insatser till exempel ör att örhindra störningarsom buller, undervattensljud, exploatering ör bebyggelse och andra ysiska stör-ningar samt övergödning, miljögiter och överutnyttjande av skresurserna. Sam-tidigt behöver åtgärder tas ram och genomöras som kan örbättra örutsättning-arna ör att leva och verka längs kusterna, och som även gynnar uppyllandet avmiljökvalitetsmålet.

Centralt ör Hav i balans samt levande kust och skärgård är att åstadkommaett hållbart nyttjande av havsmiljön och dess resurser. För det krävs bland annatatt ekosystemtjänsternas värde slår igenom i havsplanering och kommunal ysiskplanering som grund ör en ekosystembaserad örvaltning.


311 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.

H

A V

I B A L A N S

S A

M

T

L E V A N D E

K U

S T

O C H

S K Ä R G Å

R D




Resultat

Gd mjsus

Under 2012 genomörde Sverige de örsta delarna av havsmiljödirektivet, imple-menterat i Sverige genom miljöbalken och havsmiljöörordningen (2010:341).I juli astställdes, örutom den inledande bedömningen av havsmiljön, vad somkännetecknar god miljöstatus ör örvaltningsområdena Nordsjön och Östersjönsamt de miljökvalitetsnormer med vilka god miljöstatus ska uppnås eller upp-rätthållas312, 313. Det har även tagits ram indikatorer som ska användas ör attkunna ölja upp god miljöstatus. På fera områden saknas idag dock unktionellaindikatorer men utveckling av sådana pågår. Den inledande bedömningen visar att

tillståndet i havet inte är det önskade men att det varierar beroende på vilka eko-systemkomponenter och vilka områden man tittar på. De belastningar som pekasut som mest betydande är biologisk störning genom uttag av arter, tillörsel avnäringsämnen, tillörsel av arliga ämnen, ysisk påverkan genom bottentrålningoch marint avall.

Miljökvalitetsnormerna har tagits ram ör att motverka belastningar som iden inledande bedömningen har identierats ha stor påverkan på miljön; uttagav sk, näringsämnen, arliga ämnen, ysisk påverkan på havsbottnar och avalli havsmiljön men även ör rämmande arter och hydrograska örändringar sombedöms ha påverkan. Miljökvalitetsnormerna ör sk riktar in sig på såväl storlek

på skbestånd som deras ålders- och storleksstruktur, men även på skens rolli havens ekosystem. På senare år har de indirekta eekter som uttag av sk kanå på hela den marina näringsväven uppmärksammats i allt större utsträckning.Etersom de större rovskarna har en reglerande roll i ekosystemen kan öränd-ringar i örekomst av dessa leda till eekter i fera led i näringsvävarna som tillexempel en ökning av påväxtalger och en minskning av habitatbildande vegeta-tion314 som ålgräs.

En av belastningarna på havsmiljön som lyts ram i havsmiljödirektivet ärmarint avall. I syte att beskriva omattningen av problemet och konsekvenserör djur, växter och människor tog Havs- och vattenmyndigheten ram en rapport

under 2012315. Rapporten bidrar till ökad kunskap om problemet med marintavall. Enligt rapporten nns idag fera styrmedel ör att örhindra spridning av

312 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi ör Nordsjönoch Östersjön. Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Reviderad 2012-10-12.

313 Havs- och vattenmyndighetens öreskriter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknargod miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer ör Nordsjön och Östersjön.

314 Eriksson, BK et al. 2011. Eects o altered oshore ood webs on coastal ecosystemsemphasize the need or cross-ecosystem managemant. Ambio 40:786-797.

315 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Marine litter in Sweden. Rapport 2012:3.




marint avall, men de bedöms inte som tillräckliga. Att sprida inormation och

öka allmänhetens kunskap om problemen med marint skräp är ett av områdenasom pekas ut som komplement till bentliga styrmedel.

I den internationella konventionen om att örhindra öroreningar rån artyg(MARPOL) regleras bland annat utsläpp av ast avall. Nya regler som örbjuderallt utsläpp av ast avall, om det inte uttryckligen nns ett undantag, inördes1 januari 2013316.

Gd gs c ms sus

Klassicering av ekologisk och kemisk status ör kustvatten genomörs i enlighetmed vattenörvaltningsörordningen. Målet är att vattenörekomsterna ska uppnå

eller bibehålla minst en god ekologisk och kemisk status senast år 2015 om detinte har beslutats om undantag.

En orsak till örsämrad status ör vattenörekomster är miljögiter. Även om deåtgärder som har vidtagits ör att minska mängden miljögiter i havsmiljön hargett goda resultat ör några ämnen så kvarstår allvarliga problem. Fisk rån Botten-havet och Bottenviken innehåller ortarande höga halter av dioxiner och PCB.Halterna är högre i de norra delarna av Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken) äni de södra. För större strömming i Bottenviken och Bottenhavet är halterna så passhöga att de överskrider EU:s gränsvärde ör matsk317. Den största källan till dioxi-ner i Östersjön är atmosäriskt nedall. Trots minskande halter av fera miljögiter i

miljön har miljöövervakningen visat på örsämrad hälsostatus ör kustlevande sk.Orsaken till detta är inte känd, men en möjlig örklaring är att fera olika kemiskaämnen i miljön ger kombinationseekter vilket totalt sett påverkar sk.

Studier i småbåtshamnar har visat på kratigt örhöjda halter av organiskatennöreningar, TBT, ett ämne som tidigare användes i båtbottenärger och som ärmycket gitigt ör vattenlevande organismer318. Enligt studien nns det starka indi-kationer på att tillskott av TBT sker kontinuerligt sannolikt på grund av spridningav gammal ärg rån båtar.

Under 2012 uppdaterades även Sveriges genomörandeplan av Stockholms-konventionen319. Stockholmskonventionen är en global miljö- och hälsoskydds-konvention ör att skydda människors hälsa och miljön rån långlivade organiskaöroreningar.

316 Resolution MEPC.201(62) – Revised MARPOL Annex V. 2013.317 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.318 Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2011:30. TBT i småbåtshamnar i Västra

Götalands län.319 Naturvårdsverket. 2012. National implementation plan or the Stockholm Convention

on Persistent Organic Pollutants or Sweden 2012. Report 6498.

H

A V

I B A L A N S

S A

M

T

L E V A N D E

K U

S T

O C H

S K Ä R G Å

R D




esysmjns

Som en del av den inledande bedömningen av miljötillståndet enligt havsmiljö-direktivet ingick en ekonomisk och social analys320. I analysen görs en bedömningav havets roll i den svenska ekonomin. Omsättningen ör de maritima aktiviteter-na uppgick till 330 miljarder kr ör 2009. Här ingår branscherna kustnära indu-strier, transporter, tjänster, handel, ske och energi.

Naturvårdsverket sammanställde i ett regeringsuppdrag under 2012 inorma-tion om viktiga ekosystemtjänster, däribland marina321. Sammanställningen kanbidra med en del av det underlag som behövs ör att göra samhällsekonomiskavärderingar av ekosystemtjänster. Några av de ekosystemtjänster som pekas utsom särskilt värdeulla ör människan och karaktäristiska ör havet är livsmedel

rån marina organismer, atmosärisk reglering, kultur- och naturarv, estetiskavärden, rekreation och örbättrad hälsa. Flera av ekosystemtjänsterna är hotadetill öljd av mänskliga aktiviteter eller eekter av sådana (utsläpp av miljögiteroch övergödande ämnen, klimatörändringar och exploatering). Kunskapen om demarina ekosystemtjänsternas ekonomiska värden är inte tillräcklig och styrmedelkan behöva utvecklas ör att hantera och prioritera ekosystemtjänster.

Gund usn mj

Längs kusten sker ysisk påverkan bland annat i orm av muddring, strand-modieringar, båttrak, bebyggelse och arleder. Ota är det de grunda kustnäramiljöerna som skadas i samband med ökad exploatering. Exploateringen har trängtundan många naturtyper och arter, samtidigt som återstående arealer av naturtyperoch livsmiljöer är ragmenterade och utsatta ör ortsatt negativ påverkan. Natur-vårdsverket redovisade under 2012 sitt regeringsuppdrag om grön inrastruktur322.Viktiga strukturer och unktioner ör upprätthållandet av en grön inrastruktur ikusten anges vara god vattenkvalitet, naturlig näringsstatus, naturligt vattenföde,ständigt pågående deltabildning, översvämning, vitala populationer av ålgräsängaroch tydligt hävdpräglad strandvegetation. Allvarliga hot mot en ungerade gröninrastruktur är ysiska örändringar, exploatering och övergödning.

Grunda vegetationsklädda bottnar, som till exempel ålgräs och nate, har enmycket viktig unktion i de marina ekosystemen etersom de bland annat ungerarsom uppväxt- och ödosöksområde ör sk, binder sediment, minskar övergöd-ningen och därmed ger en bättre vattenkvalitet. OSPAR har under 2012 tagit ram


321 Naturvårdsverket skrivelse 2012-10-31. Sammanställd inormation om ekosystemtjänster.NV-00841-12.

322 Naturvårdsverket. Grön inrastruktur. Dnr NV-03013-12. Skrivelse till Miljödepartementet2012-12-14.




en rekommendation i syte att stärka skyddet av ålgräsängar323. Rekommendatio-

nen är grundad på vetenskapligt underlag och understryker ålgräsets betydelse örmarin biodiversitet.

Gynnsm bvndsus c gns vn

Gynnsam bevarandestatus ör arter och naturtyper ska enligt habitatdirektivetoch i enlighet med EU:s strategi ör biologisk mångald nås senast 2021. För feramarina naturtyper är såväl nuvarande tillstånd som ramtidsutsikterna dåliga,rämst på grund av stor belastning av näringsämnen och kommersiellt ske.En ny bedömning av bevarandestatus ör livsmiljöer eller arter i havet kommer attsammanställas 2013 ör perioden 2007–2012 i enlighet med habitatdirektivet.

Antalet sälar ökar både på västkusten och i Östersjön. De tidigare ramtagnaörvaltningsplanerna ör knubbsäl och gråsäl omarbetades under 2012324, 325.De övergripande målen med sälpopulationen är att de ska ha gynnsam bevarande-status och dess påverkan på människans intressen skall vara neutral eller positiv.

För vissa bottenlevande skbestånd i Västerhavet och som utgör viktiga mat-skar så som torsk, kolja, vitling, kummel och gråsej kan man se en ortsattminskning i antal. För rödspätta, sill och makrill har man däremot sett en ökningi antal326. I både det västra och östra beståndet av torsk i Östersjön syns enökning327.

Tillståndet ör vild lax i Östersjön är ortarande dåligt. De senaste årens upp-

vandring av lax i älvarna har minskat. Orsaken till den låga återvandringen avleksk är ännu inte klarlagd328. Under 2012 har ett antal olika skeregleringarinörts i syte att örbättra situationen ör vildlaxbestånden329. Bestånden av öringi Östersjön är ortsatt svaga till öljd av ske, vattenkratsdammar och dålig statusi vattendragens biotoper. Uppvandringen av lekande öringar har dock noteratsöka i fera vattendrag i Bottenviken330.

323 OSPAR Recommendation 2012/4 on urthering the protection and conservation o Zostera beds.

324 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Nationell örvaltningsplan ör knubbsäl (Phocavitulina) i Kattegatt och Skagerrak.

325 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Nationell örvaltningsplan ör gråsäl (Halichoerusgrypus) i Kattegatt och Skagerrak.

326 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.327 Havs- och vattenmyndigheten. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs- och

miljööversikt 2012.328 Havs- och vattenmyndigheten. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs- och

miljööversikt 2012.329 Havs- och vattenmyndigheten. Remiss 2012-04-11. Förslag till ändrade öreskriter ör

kustsket eter lax i Östersjön. Dnr 1651-12.330 Havs- och vattenmyndigheten. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten. Resurs- och

miljööversikt 2012.

H

A V

I B A L A N S

S A

M

T

L E V A N D E

K U

S T

O C H

S K Ä R G Å

R D




Flera län har rapporterat om rekryteringsstörningar och brist på rovskar som

abborre och gädda331 och har genomört olika skevårdande åtgärder som tillexempel återskapat lekplatser.

Inom den gemensamma skeripolitiken samlas en rad åtgärder som till exempelatt inöra långsiktiga örvaltningsplaner, att bestämma hur mycket sk som årli-gen år ångas, att reglera skeansträngningen, att inöra gemensamma tekniskaregleringar ör hur sket år bedrivas samt att inöra rumsliga och temporärabegränsningar i sket. Just nu pågår ett omattande reormarbete av EU:s gemen-samma skeripolitik. I den nya grundörordningen öreslås bland annat målsätt-ningar om MSY (maximal hållbar avkastning), integrering av miljölagstitningensamt ett utkastörbud.

Under 2012 attade EU:s ministerråd beslut om en ändring av örvaltningspla-nen ör torsk i Västerhavet etersom torskbestånden i bland annat Kattegatt, Ska-gerrak och Nordsjön inte har återhämtat sig som örväntat. Ändringen innebär enökad fexibilitet ör kvoten, men tillåter att en högre kvot än tidigare kan sättas.Hur ett sådant beslut kommer att påverka örvaltningsplanens måluppyllelse ärännu inte klarlagt. Långsiktiga örvaltningsplaner är en av de viktigaste och mestramgångsrika örvaltningsåtgärderna ör att uppnå hållbara skbestånd.

hd c sd vsmj

Den nationella rödlistan tas ram av Artdatabanken och astställs av Naturvårds-

verket. Andelen rödlistade arter är större i den marina miljön än inom andra livs-miljöer. I dag är 21 svenska marina skarter och 34 arter ryggradslösa organismerrödlistade, till stor del på grund av ett ör intensivt ske samt övergödning332.Läget är dåligt ör bland annat tagghudingar och koralldjur, där nästan hälten avde bedömda arterna är rödlistade333.

Tumlaren, Sveriges enda valart, är enligt rödlistan klassicerad som sårbar.En plan ör bevarande av tumlare i Kattegatt och Bälthavet beslutades 2012 underAscobans-avtalet om skydd av småvalar i Östersjön, Nordostatlanten, Irländskasjön och Nordsjön som sorterar under FN-konventionen om skydd av fyttandearter (Bonnkonventionen, UNEP/CMS). Avtalet har signerats av de festa länderi området. I den nya planen ör bevarande av tumlare i Kattegatt och Bälthavetär ett viktigt mål att å med skare, sjöarten och andra aktörer i arbetet, blandannat ör att minska biångster och å bättre kontroll på beståndets utveckling.

Flera åtgärder med stöd av havs- och vattenmiljöanslaget har genomörts underåret, vilket i många all gynnat biologisk mångald. Det saknas dock ortarande

331 Regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se332 Havsmiljöinstitutet. 2012. Havet 2012.333 ArtDatabanken. SLU. 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010.




en sammanställning av antal återställda livsmiljöer. På regional nivå har under

året fertalet projekt genomörts med syte att återställa värdeulla kustmiljöer.Bland annat har arbete med att återskapa lekmiljöer ör sk genomörts och nyamarina naturreservat har tillkommit334. Åtgärder i sötvatten ör att underlättaskvandring gynnar även miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust ochskärgård.

Fmmnd c gny

49 rämmande arter har påträats i Västerhavet, 38 i Östersjön och tio i bådeVästerhavet och Östersjön335. Under 2012 genomördes en inormationssatsningör att örhindra spridningen av amerikansk hummer på västkusten.

För att begränsa spridningen av rämmande arter är barlastvattenkonventioneninom sjöarten ett viktigt styrmedel. Den kommer sannolikt att träda i krat under2014.

Under 2012 beslutades om vilka indikatorer som ska användas ör att ölja uppgod miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Det nns dock ännu inga unktionellaindikatorer ör att astställa örekomst och tillstånd ör rämmande arter. Ett ör-slag på en indikator ör rämmande arter som beskrivs i rapporten God havsmiljö2020 del 2336 är Antal nya utsättningstillstånd av rämmande arter och stammar,

genetiskt modiferade organismer (GMO) eller organismer vars genetiska egen-

skaper örändrats på något annat sätt. Den kommer dock inte att ungera ör

rämmande arter som kommer hit genom oavsiktlig spridning. Indikatorn måsteutvecklas innan den kan börja användas.

Bvd nu- c uumjvdn

Enligt den regionala uppöljningen genomörs insatser ör att sköta och brukakustens och skärgårdens kulturarv, odlingslandskap och skog. I Östergötland harrestaurering av betesmarker och trägärdesgårdar genomörts med hjälp av nan-siering rån landsbygdsprogrammet. I Södermanlands län har en ördjupad vär-dering av länets riksintressen ör kulturmiljövärden utörts under 2012 inom ettområde i skärgården. För stora delar av landet saknas dock idag tillräcklig kun-skap om bebyggelsens kulturvärden och det är därmed svårt att ölja utvecklingenör miljötillståndet337. För att kunna ölja upp preciseringen behöver en nationelloch regional kulturmiljöövervakning etableras.

334 Regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se335 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi ör Nordsjön

och Östersjön. Del 1: Inledande bedömning och socioekonomisk analys.336 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi ör Nordsjön

och Östersjön. Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Reviderad 2012-10-12.337 Naturvårdsverket. 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Sid.

358–385. Rapport 6500.

H

A V

I B A L A N S

S A

M

T

L E V A N D E

K U

S T

O C H

S K Ä R G Å

R D




Sveriges yrar är en unik del av kusten och skärgårdens kulturmiljö samtidigt

pågår en statlig utredning om utörsäljning av kulturastigheter vilket kan å kon-sekvenser ör dessa miljöer. Under 2012 har fera kustlän drivit projektet FYR338 där man bland annat skapat verktyg ör inormation, örvaltning och uppöljningav yrmiljöerna.

Arbetet med att inrätta fer marina skyddade områden (gur 21) ortgår ochtotalt nns nu 35 marina naturreservat339. Under 2012 togs en manual ör upp-öljning av marina miljöer i skyddade områden ram340. Manualen är en hjälp ilänsstyrelsernas uppöljningsarbete. Frågan om reglering av ske i marina Natura2000-områden, har varit kratigt debatterad under året som gått. Diskussionenhandlar om hur olika lagrum bäst ska användas ör att skydda landets 274 marina

Natura 2000-områden. Havs- och vattenmyndigheten har under året arbetat meden vägledning till länsstyrelserna kring vilka juridiska verktyg som kan användas.

I Sverige nns idag tio områden som rapporterats som MPA (Marine ProtectedAreas) till OSPAR. Samtliga av dessa är även Natura 2000-områden. De senastebeslutades om under 2012: Bratten i Skagerrak samt Havsstensjorden i Bohuslän.Bratten är ett utsjöområde som täcker mer än 120 000 hektar varav den störstadelen i svensk ekonomisk zon. Bratten är ett unikt område med sprickdalsland-skap och rev som hyser ett stort antal ovanliga och hotade arter. Havsstensjordenär ett områden med grunda mjukbottnar och skyddsvärd habitat som blåmussel-bankar och ålgräsängar. Genom att ingå i OSPARs nätverk av skyddade områden

år områdena ett skydd med större internationell dignitet.Sverige har även rapporterat 28 områden till HELCOM som BSPA-områden

(Baltic Sea Protected Areas).

338 Muntligen av Jan Magnusson, Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2013-03-06.339 Muntligen av Lena Tingström, Havs- och vattenmyndigheten, 2013-03-12.340 Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Manual ör uppöljning

av marina miljöer i skyddade områden. Dnr 2169-12.




Nationalpark

Naturreservat

Ekonomisk zon

Natura 2000

OSPAR MPA

HELCOM BSPA

KÄLLA: ESRI, HELCOM, OSPAR, LÄNSSTYRELSERNA OCH HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN

Natura 2000 är ett

europeiskt nätverk av

skyddade områden enligt

Art- och habitatdirektivet.

Ett svenskt naturreservat

eller en nationalpark kan

även vara ett Natura

2000-område. OSPAR

Marine Protected Areas

och HELCOM Baltic Sea

Protected Areas är

områden utpekade av

respektive konventionsom särskilt värdefulla

att skydda.

Figur 21. Skyddade marina områden inom svensk ekonomisk zon 2012

H

A V

I B A L A N S

S A

M

T

L E V A N D E

K U

S T

O C H

S K Ä R G Å

R D




kuumnng und vn

Kännedomen om marina kulturlämningar behöver öka. Riksantikvarieämbetet harunder 2012 påbörjat ett arbete med att peka ut marina riksintressen ör kultur-miljövården. Riksantikvarieämbetet har även ört diskussioner med Kustbevak-ningen och Försvarsmakten om att stärka övervakning och bevakning av skepps-vrak som bedöms vara asta ornlämningar. I dessa diskussioner har även Statensmaritima museer deltagit.

Fusv c bu

I regeringens skrivelse i december 2012 redovisas tio mätbara mål ör rilutspo-litiken341. De mätbara målen ska örtydliga de tio punkterna i det övergripandemålet ör rilutslivspolitiken. Arbete med att nå dessa mål örväntas bidra positivttill preciseringen om rilutsliv i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levandekust och skärgård.

Toalettavall som sprids i hav och kustvatten påverkar vattenmiljön negativt.Genom avallet tillörs vattnet osor- och kväveämnen som har en gödande eekt.Det kan dessutom orsaka sanitära problem etersom det kan innehålla virus ochbakterier. Under 2012 attade Transportstyrelsen beslut om att rån och med 2015örbjuda utsläpp av toalettavall rån ritidsbåtar i hav, sjöar och vattendrag342.Genom detta örbud kommer utsläppen rån ritidsbåtar minska och därmedpåverkan på vattenmiljön.

Frilutsliv till havs är tätt örknippat med båtliv. Den dominerande metodenör att minska påväxt på båtbotten är att måla skrovet med båtbottenärg, mengenom användandet av dessa ärger sprids miljöarliga ämnen i våra hav och kust-vatten. Havs- och vattenmyndigheten har under 2012 tagit ram riktlinjer ör hurrengöring av ritidsbåtar bör ske343. Här ramgår bland annat att all tvätt av båtarska ske över spolplatta eller i en borsttvätt. På så sätt kan utsläpp av örorenandeämnen rån ritidsbåtar till vattenmiljön örhindras. Genom bidrag rån LOVA344 har fera län anlagt båtbottentvättar samt mottagningsstationer ör toalettavall.

341 Miljödepartementet. Skr 2012/13:51.342 Transportstyrelsens örattningssamling. TSFS 2012:13.343 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Båtbottentvättning av ritidsbåtar. Rapport 2012:9.344 Lokala vattenvårdsprojekt. http://www.havochvatten.se




Analys och bedömningBedömningen att målet inte är möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade ellerplanerade styrmedel kvarstår. Utvecklingen ör möjligheten att nå målet bedömssom neutral.

Bedömningen av miljökvalitetsmålet på nationell nivå stämmer väl överens medden bedömning som gjorts regionalt. Samtliga 14 länsstyrelser med kuststräckagör bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel345. Huvudorsaker som nämns är övergöd-ning, svaga skbestånd och miljögiter. Utvecklingen bedöms av länen rämst somneutral, men i Stockholms, Kalmar och Hallands läns bedöms utvecklingen som

negativ.I juni 2012 skickade Länsstyrelsen i Skåne län en underrättelse till regeringenom allvarliga problem i Hanöbuktens ekosystem346. Det bedöms att den ekolo-giska situationen i Hanöbukten och i Östersjön är av sådan allvarlig karaktär attden kräver särskilda insatser av regeringen. Regeringen lämnade i slutet av 2012 iuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att under 2013 analysera orsakerna tilldetta och komma med örslag till åtgärder.

Flera positiva trender syns i orm av åtgärder som genomörs såväl nationelltsom inom EU. Ny kunskap hämtas in kontinuerligt i och med den miljöövervak-ning och orskning som pågår. Kunskapsbristen kring de marina ekosystemen är

dock ortarande större än ör de olika ekosystemen på land. De storskaliga pro-blemen ör havsmiljön kvarstår: övergödning, ett ör intensivt ske och utsläpp avmiljöarliga ämnen. Detta leder till att havets biologiska mångald hotas och feraarter har redan örsvunnit rån våra kuster. Att havsmiljön är utsatt ör hårt tryckpåverkar även människans möjlighet att nyttja de marina ekosystemtjänsterna ditrilutliv, rekreation och turism hör. Även kustens och skärgårdens kulturmiljöerhotas av en ökad exploatering.

Den nationella rådigheten ör möjligheten att nå målet är begränsad men vadsom är viktigt är att alla planerade och beslutade åtgärder verkligen genomörsoch att eekterna utvärderas. Påverkan i orm av utsläpp till vatten och lut

kommer även rån andra länder och därör är det internationella samarbetetviktigt. Barlastkonventionen som sannolikt träder i krat 2014 kommer bli viktigör att minska spridning av rämmande arter. Havsmiljöörordningen och vatten-örvaltningsörordningen behöver genomöras i samverkan med andra länder.För att nå målet om utsläppsminskningar av gödande ämnen i Baltic Sea Action

345 Se regional årlig uppöljning 2012 på http://www.miljomal.se346 Länsstyrelsen i Skåne län och Region Skåne. 2012-06-26. Skrivelse till Regeringen.

Länsstyrelsens diarienummer 537-8817-11.

H

A V

I B A L A N S

S A

M

T

L E V A N D E

K U

S T

O C H

S K Ä R G Å

R D




Plan, BSAP, behöver HELCOM:s medlemsländer vidta de åtgärder som öreslagits

inom planen.Utvecklingen ör miljökvalitetsmålet Ingen övergödning är positiv vilket även

är en positiv tendens ör miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust ochskärgård. Det tar dock lång tid ör miljön att örbättras på grund av upplagradenäringsämnen i sedimenten som kan rigöras vid låga syrehalter.

Delar av Sveriges havsområden är kratigt påverkade av miljögiter och över-gödning vilket motverkar måluppyllelse. Sektorer som bidrar med belastningarär sjöart, jordbruk, industri och anläggningsverksamheter. Utvecklingen kringmiljögiter är i många all positiv men ortarande kvarstår allvarliga problem, tillexempel när det gäller miljögiter i sk. Arbetet med utvecklingen av gränsvärden

ör utsläpp av miljögiter behöver ortsätta. Gränsvärden behöver tas ram örfer ämnen och de som nns behöver med tiden revideras då ny kunskap kommerram.

Flera skbestånd visar en negativ utveckling med minskande bestånd till öljdav bland annat ett ör intensivt ske på vissa arter, vandringshinder i vattendragoch örsämrade livsmiljöer. För en god örvaltning av våra skbestånd måste denvetenskapliga rådgivningen utgöra grunden ör örvaltningen. Internationellahavsorskningsrådets (ICES) står ör denna rådgivning inom EU och Sverigehar ett aktivt deltagande i rådet. Under 2012 deltog Sverige i ett 60-tal av ICESexpertgrupper.

Under 2012 har viktiga delar av havsmiljödirektivets genomörande astställts.De närmaste årens arbete med att ta ram övervakningsprogram och åtgärdspro-gram kommer spela stor roll ör havsmiljön. I och med direktivet har under åretfera viktiga miljöproblem lyts ram och ny kunskap om hur man kan ölja uppmiljöbelastningar har börjat tas ram. Indikatorer ör marint skräp, rämmandearter, storleksstruktur i sksamhällen, livsmiljöer, undervattensbuller med merakommer att utvecklas ör att genomöra direktivet. Tillsammans är vattendirekti-vet och havsmiljödirektivet bland de viktigaste redskapen ör att kunna örbättramiljötillståndet i havet. Havsmiljödirektivet understryker att regionala miljökon-ventioner så som HELCOM och OSPAR har en viktig roll att spela i implemente-

ringen av direktivet.




Under 2012 påbörjade miljömålsberedningen ett arbete med att ta ram ett örslag

på strategi ör en sammanhållen och hållbar vattenpolitik. Avsikten är att ta rametappmål och styrmedel som underlättar arbetet med att nå de vattenrelaterademiljökvalitetsmålen. Havs- och vattenmyndighetens underlag till beredningeninnehöll örslag på områden ör strategin347. Dessa områden, till exempel hållbarmarkanvändning, ysisk planering, hållbart ske, och arliga ämnen, har storbäring på miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

För att bevara havs-, kustoch skärgårdslandskapets stora värden ör rilutslivoch rekreation krävs ytterligare insatser ör att örhindra störningar som buller,undervattensljud, exploatering ör bebyggelse och andra ysiska störningar samtövergödning, miljögiter och överutnyttjande av skeresurserna. Insatser behövs

också ör att bevara kustoch skärgårdslandskapets kulturmiljövärden, till exem-pel värdeulla byggnader och bebyggelsemiljöer. Även ör kulturvärden underhavsytan behövs ytterligare insatser ör att örhindra örlust av värdeulla kultur-historiska lämningar. I dagsläget saknas en nationell kulturmiljöövervakning vilketörsvårar uppöljning och utvärdering. Bättre kunskaps- och planeringsunderlagör kulturmiljöer är också en örutsättning ör ett eektivt arbete.

De mest värdeulla vattenmiljöerna behöver å ett ormellt skydd ör att säkravärdekärnorna i en grön inrastruktur. För att åstadkomma en grön inrastrukturdär även kustvatten ingår är behovet av helhetssyn och samordning i den oent-liga örvaltningen och dess tillämpning av regelverk viktig. Det behövs ett avrin-

ningsområdesperspektiv, alternativt i vissa all nationellt perspektiv, vid planeringav strandzonen och vid dispensgivning ör att säkra att viktiga unktioner, struktu-rer och processer bibehålls inom strandzonens ekosystem.

Miljökvalitetsmålen innebär bland annat också att näringar och nyttjande avkust och skärgård ska bedrivas på ett sätt som rämjar hållbar utveckling. Åtgär-der ör att örbättra örutsättningarna ör en beolkning året runt med möjlighetatt leva och örsörja sig, och samtidigt verka ör måluppyllelse, är önskvärda.

Kunskapen om marina arter, livsmiljöer och kulturlämningar är betydligt sämreän vad gäller landmiljöer. Sverige saknar idag ett nationellt program ör kartlägg-ning av marina livsmiljöer. Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om ekosystem-

tjänster visade även på att mycket kunskap ortarande saknas kring värdet avhavets ekosystemtjänster. Centralt ör Hav i balans samt levande kust och skär-gård är att åstadkomma ett hållbart nyttjande av havsmiljön och dess resurser.För det krävs bland annat att ekosystemtjänsternas värde beaktas i havsplaneringoch kommunal ysisk planering som grund ör en ekosystembaserad örvaltning.Stödet ör arbetet med att samordna översiktsplaner med miljökvalitetsmålet kan

347 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. Underlag inör en sammanhållen vattenpolitik.2012-06-14.

H

A V

I B A L A N S

S A

M

T

L E V A N D E

K U

S T

O C H

S K Ä R G Å

R D




behöva utvecklas. För fera sektorer och aktörer som nyttjar haven krävs ett tyd-

ligare långsiktigt hållbarhetsarbete, dessutom behövs avvägning mellan nyttjandeoch bevarande. Det gäller sektorer som sjöart, ske, industrier, energiproduktionsamt jord- och skogsbruk.







rsu

Det går inte att se en tydlig riktning ör utvecklingen i miljön. Majoritet av läns-styrelserna har uppattat utvecklingen som neutral, men en tredjedel uppattar densom negativ och två län som positiv.

För våtmarkerna har inga större örändringar ägt rum under 2012. Det nnsramsteg inom några ält medan andra har örsämringar. Det nns även regionalaoch lokala skillnader. Problemen med äldre hydrologiska skador kvarstår och nyatillkommer om än i lägre takt än under 1900-talet. De stora påverkansaktorerna(markavvattning, upphörd hävd och kvävenedall) ortsätter att verka, ger acku-

mulerade eekter och orsakar vegetationsörändringar.Hänsynen i skogsbruket har inte ökat. Genomörande av områdesskydd och

restaurering går mycket långsamt. Det är ortarande svårt att å till skötsel på allavåtmarker som behöver hävd. Utvecklingen av miljöövervakningen av våtmarkerhar nu kommit så långt att data börjar publiceras i större omattning.

Det enda örändrade styrmedlet under 2012 var de nya öreskriterna till Skogs-vårdslagens hänsynsparagra. Flera utredningar som kan komma att leda till nyaoch örändrade styrmedel har redovisats eller lämnat arbetsmaterial.

anys

De aktorer som vägt tyngst i bedömningen om miljökvalitetsmålet kommer attkunna uppnås är det aktum att så å våtmarkstyper har gynnsam bevarandestatuskombinerat med att inga större örändringar ägt rum gällande olika verksamhe-ters miljöhänsyn samt det aktum att det inte tillkommit några ytterligare styr-medel eller väsentliga budgetökningar ör åtgärder.

Viktiga varningstecken som inte är med i bedömningen men som på sikt kan åbetydelse ör miljökvalitetsmålet är att de styrmedel och åtgärder som öreslås i deutredningar som redovisats under året i fera avseenden inte är tillräckliga ör attnå målet. Utormningen av kommande propositioner och motioner som grundaspå dessa örslag är avgörande ör hur miljötillståndet kan komma att utvecklas.

Resultat

Bvndsus (nuy) c Vmsyns ubdnng

Ingen ny utvärdering av naturtypernas bevarande status har gjorts sedan 2007, dåendast enstaka naturtyper bedömdes ha gynnsam bevarandestatus utanör jäll-området. Däremot nns det indikationer på örsämrade örutsättningar.




Miljöövervakningens projekt om palsmyrar visar att situationen som redan

bedömdes som dålig 2007 har örsämrats ytterligare. Varmare klimat har orsakatfer kollapsade palsar och även helt nedbrutna palsar. På några å ställen har mar-ginell tillväxt med låga embryonala palsar kunna konstateras348. Vid ältbesök iLaivadalen i Vindeljällen konstaterades att palsarna där i stort sett örsvunnit ochatt de ormationer som var kvar utgjordes av små torvrester i anslutning till ännuinte igenväxta palsar.

Hävd

Ängs- och betesmarksarealen inkl. hävdade våtmarkstyper som sköts med hjälp avlandsbygdsprogrammets miljöersättningar ortsätter att minska349, även om stora

arealer ortarande ingår350

. Nya data ör hävdade våtmarkstyper om nedgångmellan 2008–2010 nns nedan351. Data är rån den period då översynen av vadsom kan räknas som jordbruksmark skärptes, med eekt att rämst många rikkärroch de blötare delarna av strandängarna inte längre klassades som stödberätti-gade, men markerna kan också ha tagits ut ur ersättningssystemet av andra skäl.Ändringen har inneburit att dessa marker år hävdas med annan nansiering, pårivillig basis eller att hävden upphört. Flera länsstyrelser påtalar att hävden avvåtmarker är otillräcklig ör att bevara natur- och kulturvärden352.

tb 2. Hur hv av våtmarker me tö av miljöerttningen har minkat uner perioen2008–2010. I anel av totalareal enligt äng- och betemarkinventeringen.

a mdsnng2008

a mdsnng2010

and mdsnng2008 %

and mdsnng2010 %

a d

Fuktng 20 520 20 040 80 75 -480

Rikkrr 640 510 76 59 -130

stranng 5730 5 290 83 75 -440

Totalt 26 890 25 840 81 78 -1 050

348 Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2013. Förslag till övervakningsprogram ör Sverigespalsmyrar. Rapportserie nr 16/2012.

349 Jordbruksverket, 2013. Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik (DAWA) Preliminäradata ör 2012.

350 Jordbruksverket, 2012. Indikatorn ör betesmarker på Miljömålsportalen. http://www.miljo-mal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=30&pl=1

351 Jordbruksverket, 2012. Betesmarker och slåtterängar med miljöersättning. Rapport2012:41.

352 Länsstyrelserna, 2012. Regional årlig miljömålsuppöljning, http://www.miljomal.se

M

Y L L R

A N D E

V Å T M

A R K

E R




Hydrologi och hydromorfologi

Täktverksamhet ortsätter och fer ansökningar kommer in till länsstyrelserna.Under 2011 bröts 3 750 000 kubikmeter torv i landet. Det är yra procent mer änvad som bröts i genomsnitt under perioden 2006–2010.353 Enligt den regionalamiljömålsuppöljningen ges dispens och tillstånd ör markavvattning i några allper år. Flera län ortsätter att lyta problem med dikesrensning och ett län rap-porterar om fera öppna ärenden med misstänkt illegal markavvattning. Vägnätetinklusive skogbilvägar ortsätter att expandera och många av dessa ger negativaeekter på våtmarkerna. I den regionala miljömålsuppöljningen354 tar många länupp att äldre diken och andra ingrepp ortsätter att avvattna våtmarkerna. Någralän nämner också ett ökat intresse rån markägare ör markavvattning och dikes-

rensning. Skyddsdikningen utördes på 1900 hektar under 2011, en ökning jäm-ört 2006–2010 då årsgenomsnittet var 710 hektar.355

Skogsbruk

Hänsyn till krävande biotoper, lämnande av skyddszoner och miljöpåverkan avtransporter över vattendrag har inte örändrats nämnvärt under 2010/2011 jäm-ört tidigare år356 och uttaget av grot (grenar och toppar) har ökat med 24 procentmellan perioden 07/09 och 09/11.357

Terrängkörning

Flera större aktörer inom skogsbruket har antagit en körskadepolicy. De festasamebyar har tagit ram terrängkörningsplaner vilket är positivt men det saknastillräckliga medel ör att slutöra öreslagna markörstärkningsåtgärder. Flera länrapporterar om illegal terrängkörning.358

Mark- och vattenkemi

Kvävenedallet ortsätter i samma takt som tidigare och ger ackumulerade nega-tiva eekter på våtmarkerna.359

353 SCB och Energimyndigheten, 2012. Torv 2011: Produktion, användning, miljöeekter.MI 25 SM 1201.

354 Se regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se355 Skogsstyrelsen, 2012. Skogsstatistisk årsbok 2012, Tabell 6.18 ”Skyddsdikning”.356 Skogsstyrelsen, 2013. Skogsstatistisk årsbok 2012, tabellerna 6.28 ”hänsynskrävande

biotoper”, 6.29 ”skyddszoner” och 6.33 ”vattendrag”.357 Skogsstyrelsen, 2013. I e-post till Naturvårdsverket NV-03324-12.358 Se regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se359 Se indikatorn Nedall av kväve, http://www.miljomal.se/indikatorer




Förändringstakt och -faktorer

Resultat rån miljöövervakningen visar att en areal om 26 607 hektar i övre Norr-land har ått örändrad vegetation mellan jämörelsetillällena (ca 1985/1990– 2000/2003). Det motsvarar 1,3 procent av den undersökta arealen. Vanliga ör-ändringsaktorer i eller vid de örändrade ytorna var uppslag av ungskog, hyggen,markavvattning och upphörd hävd.360

MILJÖARBETE OCH sTyRMEdEL

Under 2012 har de nya öreskriterna till Skogsvårdslagens hänsynsparagra bör-jat tillämpas, men det är ör tidigt att säga något om eekterna av örändringen.Flera viktiga utredningar på väg mot utormning av nya och örändrade styrmedel

redovisades under 2012 (Underlag till Färdplan 2050361

, underlag till svensk vatten-politik362 och örslaget till utormningen av det nya landsbygdsprogrammet363).Även arbetsmaterial rån två arbetsgrupper inom arbete med att ta ram en stra-tegi ör markanvändning har blivit tillgängligt.364

Bvd nu- c uumjvdn

En preliminär redovisning över skyddssituationen vid slutet av 2012 visar att area-len skyddad våtmark365 i naturreservat och nationalparker ökat med 7702 hektarunder 2012. Genomörandet av myrskyddsplanen går ortarande långsamt och ifera län har inga nya Myrskyddsplaneområden skyddats under året.366 Flera län

påtalar att våtmarkerna även under 2012 prioriteras ned till örmån ör skogs-skyddet. En länsstyrelse anger att naturvärden minskar genom igenväxning och attrestaureringsbehoven ökar etersom skyddet ördröjs.367

360 Länsstyrelsen i Norrbottens län Rapportserie nr 4/2012. Markanvändningsbetingadevegetationsörändringar inom öppen myr 1987–2000 i Norrbottens län – Satellitbaseradövervakning (Opubl) och Satellitbaserad övervakning av våtmarker, slutrapportVästerbotten DRAFT (2012-07-09). Brockmann Geomatics Sweden AB. (Opubl).

361 Naturvårdsverket, 2012. Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan nettoutsläpp avväxthusgaser 2050, Rapport 6537.

362 Havs- och vattenmyndigheten, 2012. Underlag inör en sammanhållen vattenpolitik.363 Jordbruksverket, 2012. Tekniskt underlag Landsbygdsprogram 2014–2020 och Behov av

nya mål och åtgärder ör ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet (L2012/1449).364 Miljömålsberedningen, 2012. Rapport rån expertgruppen ör skydd och skötsel av

landområden, (arbetsmaterial) och Rapport rån expertgruppen om miljöhänsyn iskogsbruket (arbetsmaterial). http://www.sou.gov.se/mmb

365 Våtmark = KNAS-typerna: öppen myr, sumpskog på myr, övrig våtmark, hävdad våtmarkoch täkt.

366 Se regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se367 Naturvårdsverket, 2013. Indikator Myrskyddsplanens genomörande 2012

rådataleveranser, NV-00238-13.

M

Y L L R

A N D E

V Å T M

A R K

E R




Indikatorn ”Myrskyddsplanens genomförande” för 2012.20 Indikatorn visar hur stor areal i tusen

hektar som omfattats av åtgärder i olika skyddsnivåer, 1–5. Ju mörkare blå desto längre har genom-

förandet nått.

1. Skyddat = areal skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, kulturreservat eller

biotopskyddsområde.

2. Natura = areal som ingår i Natura (exkl. areal skyddad i nivå 1).

3. Markåtkomst = areal där avtal om intrångsersättning eller köp är klart, exkl. areal i nivå 1 och 2.

4. Skyddas ej = areal med ställningstagande att inte genomföra åtgärder.

5. Inga resultat = resterande areal.

Underlag för ”4. Skyddas ej” saknas för ett län.

KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, 2013. INDIKATOR MYRSKYDDSPLANENSGENOMFÖRANDE 2012 RÅDATALEVERANSER, NV-00238-13

Tusen hektar

0

50

100

150

200

250

300

350

1Skyddat

2Natura

3Markåtkomst

4Skyddas ej

5Inga resultat

Figur 22. Myrskyddsplanens genomförande

Under året har inga kulturreservat bildats, men några våtmarker med höga kultur-historiska värden har restaurerats.368 Sedan örra uppöljningen har det kommitram uppgiter om kulturmiljö rån miljöövervakningen av öppen myr i övreNorrland.369 Studierna visar att upphörd hävd nns med som en viktig aktor tillörändringarna som ägt rum under det tidsspann (ca 1985/1990–2000/2003) somanalyserades. I Norrbottens län nns upphörd hävd med i 12 procent av allen

med vegetationsörändringar, motsvarande ör Västerbottens län var åtta procent.För Norrbotten nns också data om kulturlämningar, se gur 23.

368 Se regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se369 Länsstyrelsen i Norrbottens län Rapportserie nr 4/2012. Markanvändningsbetingade

vegetationsörändringar inom öppen myr 1987–2000 i Norrbottens län – Satellitbaseradövervakning (Opubl) och Satellitbaserad övervakning av våtmarker, slutrapport Väster-botten DRAFT (2012-07-09). Brockmann Geomatics Sweden AB. (Opubl).




Procentuell förändring jämfört med 1960

Figur 23. Kulturminnesspår på öppna myrar med förändrad vegetation i Norrbottens län

KÄLLA: LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN RAPPORTSERIE NR 4/2012. MARKANVÄNDNINGSBETINGADE

VEGETATIONSFÖRÄNDRINGAR INOM ÖPPEN MYR 1987–2000 I NORRBOTTENS LÄN – SATELLITBASERA D ÖVERVAKNING (OPUBL)

Mängden kulturmiljöspår i och vid öppen myr med vegetationsförändringar 1984/1990–2000 i Norr-

bottens län i procent jämfört med 1960.

2000

1960

1980

0

20

40

60

80

100

Lador SildikenHässjor med hö

I samband med arbete som gjordes inom ramen ör åtaganden enligt Ramsarkon-ventionen visade det sig att det anns negativa örändringar i em av de 33 Ram-sarområden som skulle rapporteras370. Förändringarna utgjordes av omattande

grävarbeten, klimatpåverkan, vegetationsörändringar, minskad mängd vadarågeloch abriksutsläpp i ett närliggande vattendrag.

Fortarande kan många skador på skyddsvärda våtmarker avstyras i tillstånds-prövning enligt miljöbalken, men det är svårare med verksamheter som regleras iannan lagstitning rämst gällande skogsbruk och inrastruktur371. Täktansökningarkommer ortarande in ör våtmarker som är högt klassade i våtmarksinventeringenoch även i riksintressen betingade av våtmarksvärden372.

åsd vm c sd vsmj

Restaurering med okus på ekosystemtjänster ortsätter. Under 2012 har 484 hek-tar våtmarker restaurerats eller anlagts med stöd av landsbygdsprogrammet373.Det är en höjning jämört tidigare år, men den är inte tillräcklig ör att nå miljö-målet. Flera länsstyrelser tar in sin regionala årliga uppöljning374 upp åtgärder

370 Naturvårdsverket, 2012. Ärende NV-09605-12 och NV-06966-12 (Lundåkrabukten,Helgeån, Gammelstadsviken, Tärnasjön och Skälderviken).

371 Se regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se372 Naturvårdsverket, 2012. Ärende NV-08004-12 och NV-04180-12.373 Jordbruksverket, 2013. Data i e-post till Naturvårdsverket. NV-03324-12.374 Se regional årlig uppöljning 2012, http://www.miljomal.se

M

Y L L R

A N D E

V Å T M

A R K

E R




som andra aktörer genomör med stöd av andra medel, det gäller rämst kommu-

ner och rivilligorganisationer. Sportskarna gör till exempel insatser på feraställen längs kusten ör att återskapa lämpliga våtmarker ör skreproduktion.

Enligt den regionala uppöljningen av miljökvalitetsmålet görs det även res-taureringar som har bevarande av natur- och kulturvärden som okus. Mångalän har jobbat med rikkärr, några med älvängar (nedre Dalälven), åslåttermader(Jämtland) och strandängar (Halland). Projektet Lie Addmire ortsatte genomörarestaurering av myrar under 2012. Återskapande och anläggning av våtmarker iskogslandskapet sker på markägares initiativ i liten skala.

a (bvndsus, sdnng, d, gns vn)

Många våtmarksarter är rödlistade och inga nya data om bevarandestatus elleråterhämtning har publicerats. I Blekinge län har uppöljning av anläggning avvåtmarker ör att örstärka strandpaddans population visat att strandpadda harspritt sig till de nya våtmarkerna375. Kunskapsläget om våtmarksarternas genetiskavariation har inte örbättrats.

Fmmnd c gny c gns mdfd gnsm

Med enstaka undantag nns det inga uppgiter om örändringar gällande räm-mande arter/genotyper och genmanipulerade organismer i våtmarker. Insatsernamot rämmande arter har mycket liten omattning. I Västernorrlands län ort-satte avverkningen av contorta i skyddsvärda våtmarker under 2012376. Statistikvisar att plantering av contorta i Sverige under 2011 ökade till 7100 ha eller med19 procent jämört med årsgenomsnittet ör öregående yraårsperiod377. Mård-hundsprojektet rapporterar att varken den svenska populationen eller dess utbred-ningsområde ökar, däremot minskar troligtvis antalet djur i gränsområdet motFinland378.

esysmjns

Under 2012 har inte ingen ny inormation om våtmarkernas kapacitet att leverera

ekosystemtjänster utirån deras miljötillstånd ramkommit, men det nns ny kun-skap om deras betydelse som ekosystemtjänstleverantör när de är utan påverkanoch ingrepp. Studier i Skottland visar att vindkratparker under vissa örutsätt-

375 Länsstyrelsen i Blekinge län, 2012. Regional miljömålsuppöljning, http://www.miljomal.se376 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2012. Regional miljömålsuppöljning, http://www.

miljomal.se377 Skogsstyrelsen , 2012. Tabell 6.4 Areal som skogsodlats med contortatall, länsvis.

http://www.skogsstyrelsen.se378 SLU, 2012. E-post om underlag till deltidrapport i mårdhundsprojektet. Ärende

NV-03324-12).




ningar kan örändra lokalklimatet på närliggande myrar så att kolinlagringen i

myren minskar379, så det är viktigt att påverkan på lokalklimat hanteras i miljö-konsekvensbeskrivningar vid prövning. Återupptagen hävd av älvängar vid NedreDalälven kommer leverera ekosystemtjänster i orm av bioenergi och örhopp-ningsvis även mindre mängd mygg ör de som vistas där380.

Under 2012 levererades beslutsunderlag rån DG Miljö381 till Europaparlamen-tet och Rådet om våtmarker och klimatrapportering. Beslut planeras till mars2013.

Fusv c bu

Två län nämner kommuner som ordnar våtmarksvandringar ör allmänheten382.

Vandringarna har hat ett gott resultat med ett ökat intresse ör våtmarker. I andralän görs insatser ör att öka tillgängligheten ör våtmarksbesökare. En studie omnaturum Vattenriket i Kristianstad beräknar att 150 000 besökare under 2011totalt konsumerade ör 85 miljoner kronor i regionen383. Ett nytt målsystem örrilutsliv presenterades under 2012384.

Det nns inga data över hur bullersituationen i våtmarkerna örändrats, däre-mot är det troligt att bullersituationen örsämras, i samband med att olika buller-källor, till exempel vindkratverk och vägar, expanderar i landskapet.

Analys och bedömninganys v mjsnd

Det senaste underlaget om våtmarkers bevarandestatus visar att å våtmarkstyperhar gynnsam bevarandestatus i boreal och kontinental region. Tack vare restau-rering, återskapande och anläggning av våtmarker har miljötillståndet och örut-sättningarna örbättrats lokalt under 2012. Samtidigt sker örsämringar i orm avingrepp eller dius påverkan i andra områden och igenväxning sker långsamt överstora arealer. Palsmyr är på tröskeln till att minska sitt svenska utbredningsom-

379 Armstrong, A., Waldron, S., Ostle, N. and Whitaker J. 2012. The eect o wind turbine-induced microclimates on a carbon budget o a blanket bog. Extended abstract No. 99,International Peat Congress 2012.

380 http://www.leader-nedredalalven.org/beviljade-projekt/beviljade-hela-omr.html#115.381 EU, 2012. Proposal or a Decision o the European Parliament and o the Council on

accounting rules and action plans on greenhouse gas emissions and removals resultingrom activities related to land use, land use change and orestry. DG E 1B 17889/12.

382 Länsstyrelserna i Jönköpings län och Kronobergs län. Regional miljömålsuppöljning,http://www.miljomal.se

383 Naturvårdsverkets återrapportering av arbetet med åtgärder ör värdeull natur samt skyddav värdeull natur, anslagen 1:3 ap.2 och 1:16 ap.1 2009–2011, NV-02109-12.

384 Regeringen, 2012. Mål ör rilutslivspolitiken, Skr.2012/13:51.

M

Y L L R

A N D E

V Å T M

A R K

E R




råde. Problemen med redan uppkomna hydrologiska skador kvarstår och nya ska-

dor tillkommer om än i lägre takt än under 1900-talet. De stora påverkansakto-rerna (markavvattning, upphörd hävd och kvävenedall) som innebär igenväxningav våtmarker ortsätter att verka. Det behövs en rejäl örbättring av miljötillstån-det och örutsättningarna att nå dem till 2020 ör att målet ska kunna nås.

anys v mjb

Tempot när det gäller skydd av natur- och kulturvärden knutna till våtmarker ärortarande mycket långsamt. Det aktum att genomörandet av Myrskyddspla-nen dröjer innebär att naturvärden riskerar att minska genom igenväxning ochrestaureringsbehoven öka i vissa av områdena385, något som medör ”costs or

non-action” etersom behovet av skötselmedel blir större. Det nns även risk örexploatering, etersom det drabbat åtminstone ett område. Verksamheten medrestaurering och anläggning har ökat i omattning, men det sker ortarande i enmycket liten skala.

Hänsynen i skogsbruket har inte ökat och det nns risk ör att en ökad använd-ning av rämmande trädslag och gödsling kan å negativa eekter.

Neddragning av budgeten ör åtgärdsprogrammen kombinerat med skarpareregler ör vilka marker som kan å stöd av landsbygdsprogrammet påverkar möj-ligheterna att restaurera och/eller hävda vissa våtmarker, rämst rikkärr, vilketgör det svårare att nå målet. Det är svårt att å till skötsel på alla våtmarker som

behöver hävd, även ör de som är berättigade till stöd.Kommunerna är och kan bli en större aktör när det gäller anläggning av våt-

marker med syte vattenrening och/eller biologisk mångald/rilutsliv. Kommu-nerna äger mycket mark där åtgärder kan ske och har ett intresse av våtmarkeranlagda med sytet vattenrening.

Insatserna mot mårdhund har eekt och populationen kommer troligen attminska. Ett bra exempel på att åtgärder år eekt om de inte sätts in ör sent.Utvecklingen av miljöövervakningen av våtmarker har nu kommit så långt attrapporter baserade på miljöövervakningsdata nns tillgängliga.

En utveckling av den ysiska planeringen till att i större utsträckning beaktagrön inrastruktur ör biologisk mångald och bibehållande och kapacitetshöjningav ekosystemtjänster är viktig är nödvändig ör att nå miljökvalitetsmålet. Denpositiva utvecklingen när det gäller material- och dricksvattenörsörjningsplanerkommer med stor sannolikhet också å en positiv eekt på våtmarkerna. Vatten-direktivet behöver implementeras ullt ut.

385 Länsstyrelsen i Skåne län, 2012. Regional uppöljning av Myllrande våtmarker,http://www.miljomal.se




anys v ny c n snd symd

De nya öreskriterna till skogsvårdslagens hänsynsparagra är så nya att utvärde-ring inte hunnit genomöras. I och med att de inte innebär någon större skärpning,kommer eekten troligen inte vara stor.

Det nns också ett nytt örslag rån DG Miljö till Europaparlamentet och Rådetsom innehåller ståndpunkter som att EU ska verka internationellt och internt öratt våtmarker ska inkluderas i rapporteringen så ort IPCC kommit med riktlinjerör beräkningen. Förslaget är bra ör våtmarksmålet, etersom det sätter press påmedlemsländer att ram data. Data som i sin tur kan bidra till att å ram styrme-del ör restaurering där det är lämpligt.

anys v udnng sm n ug gund md ny symdI Naturvårdsverkets Färdplan 2050386 analyseras markanvändningsrågor utirånmöjligheten att nå låga växthusgasutsläpp. Delar har konsekvenser ör miljökva-litetsmålet Myllrande våtmarker om det genomörs. Analysen baseras på klimat-konventionens rapporteringsormat, vilket innebär att kolbalans i öppna myraroch lustgasutsläpp rån dikad organogen skogsmark inte räknas vilket gör atten ullständig bild av klimatpåverkan och kollagring saknas. Skyddsåtgärder örskogsmark ingår i underlaget, men inte skydd och restaurering av myrar, trots attmyrarna har betydligt större kolörråd och en mer beständig och omattande kol-lagring om de örvaltas rätt.

Redovisningen är örsiktig när det gäller örslag om styrmedel. Växthusgas-födena varierar mycket beroende på lokala mark- och vattenörhållanden. Redo-visningen öreslår mer orskning och utveckling ör ett antal åtgärder. Men detnns kunskap ör att börja med fera åtgärder, till exempel restaurering av etturval av myrar som beräknas ge bäst eekt ör klimat och biologisk mångald,analys av de enskilda områdena bör dock göras innan restaurering påbörjas387.Parallellt med sådana åtgärder kan kartering av områden ör ytterligare åtgärderäga rum. Den intensiering av skogodling som ingår i scenarierna, mer räm-mande trädslag/genotyper, ökad gödsling och ökat uttag av grot, skulle påverka

våtmarkerna negativt om sådana åtgärder blev av. Andra delar av underlag tillFärdplan 2050 öreslås att torv inte bör vara berättigat till elcertikat och det ör-slaget är bra ör Myllrande våtmarker.

386 Naturvårdsverket, 2012. Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan nettoutsläpp avväxthusgaser 2050, Rapport 6537.

387 SLU, Slutrapport av regeringsuppdrag JO 2008/2009, Flöden av växthusgaser rån skogoch markanvändning.

M

Y L L R

A N D E

V Å T M

A R K

E R




Den slutliga utormningen av landsbygdsprogrammet är också mycket betydelse-

ull. Stödet till återskapande och anläggning av våtmarker och skötsel av viktigabeståndsdelar ör att nå miljökvalitetsmålet och de nns med i örslaget. Däremotär det aviserade örenklingsörslaget, utormningen av gårdsstödet och den avi-serade neddragningen på 20 procent av Sveriges andel av EU:s jordbruksbudgetmycket oroande ör hävdberoende våtmarker.

De nya rilutsmålen kan å en positiv inverkan på rilutsliv i våtmarkerna,även om våtmarkerna inte nämns specikt. Underlaget till ny vattenpolitik inne-håller ett antal områden som bör ingå i den kommande strategin ör vattenpoliti-ken. Samtliga öreslagna utvecklingsområden är relevanta ör våtmarker.

anys v bdmnngnDen nationella bedömningen överensstämmer med länsstyrelsernas. Endast två länhar gjort bedömning att det är nära att nå målet, men i deras bedömningar ingårockså brasklappar om att medeltilldelningen måste öka ör att målet ska kunnanås. Några län har under 2012 en skarpare bedömning av huruvida miljökvalitets-målet nås eller inte. Detta är ibland uttalat som resultat av den nya preciseringensom örändrar vad länen gör uppöljningen mot, men inte alltid388.

önsvd symdsndng

Bättre örutsättningar att nå målet kan till exempel uppnås genom en utökning avmarkavvattningsörbudet och tillståndsplikt ör dikesrensning samt att prövningska ske utirån alla samhällsnyttor. Lagstitningen behöver även örändras så attrestaurering blir lättare att genomöra. I övrigt behövs en strategi ör hur sam-hällsnyttor kan maximeras vid val av områden ör restaurering av torvmarker ochmedel till att genomöra sådan restaurering.

388 Länsstyrelserna 2012. Regional miljömålsuppöljning, http://www.miljomal.se




LEVANDE SKOGARaNSVariG MYNDiGhet: SKOGSSTYRELSEN

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt

som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala

värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Riksdagen har astställt nio preciseringar:

SKOGSMARKENS EGENSKAPER OCH PROCESSER: Skogsmarkens ysikaliska, kemiska,hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna

EKOSYSTEMTJÄNSTER: Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållnaGRÖN INFRASTRUKTUR: Skogens biologiska mångald är bevarad i samtliga natur-geograska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbred-ningsområden som en del i en grön inrastruktur

GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligtörekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus ochtillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer

HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig ochlivsmiljöer har återställts i värdeulla skogar

FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotarskogens biologiska mångald


BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Natur- och kulturmiljövärden i skogenär bevarade och örutsättningarna ör ortsatt bevarande och utveckling av värdena nns

FRILUFTSLIV: Skogens värden ör rilutslivet är värnade och bibehållna


styrmedel.


L E V A N D E

S K O G

A R




Resultat och analys i sammanattningSammantaget är bedömningen att den totala örekomsten av värdeulla skogs-miljöer med i dag beslutade eller planerade styrmedel kommer att vara ör litenår 2020 ör att en gynnsam bevarandestatus alla skogsberoende arter ska kunnauppnås389. Fortarande minskar tillgången på vissa miljöer och ör andra är åter-växten långsam trots örbättrade örutsättningar i orm av återställningsåtgärderoch skydd. Nivån på hänsyn är ör låg ör att kulturmiljöer och sociala värdenska kunna anses värnade så som miljökvalitetsmålet anger. Man kan dock se enpositiv trend när det gäller örutsättningarna att nå målet i orm av åtgärder ochkonstruktiv dialog inom sektorn (Skogsstyrelsen inräknad).

I fera avseenden är utvecklingen i miljön positiv. Mängden hård död ved ocharealerna med gammal skog och äldre lövrik skog har ökat. Vissa arter knutna tilldessa substrat och miljöer bör därmed ha en chans att bättre säkra sin ortlevnadän tidigare. Fler ågelarter har ökat än minskat i antal under det senaste årtiondet,bland annat fera med höga miljökrav. Vidare har arealen ormellt och rivilligtskyddad skog ökat och skötselåtgärder vidtas i ökande omattning i skyddade ochextra skonsamt brukade områden. Ekosystemtjänsterna virkesproduktion, bidragi klimatarbetet och jaktutbyte upprätthålls eller ökar över tiden. Under 2012togs att antal initiativ som på sikt kan öka sektorns bidrag till målet, till exempel”Dialogen om miljöhänsyn” som sytar till att skapa ökad samsyn och tydligare

målbilder ör miljöhänsyn i skogsbruket. Även skogsbolagens öppna redovisningav de rivilliga avsättningarna och skogsbrukets ökade ambitioner att minska kör-skadorna bör kunna bidra positivt till utvecklingen på sikt.

I andra avseenden är utvecklingen i miljön ortarande negativ. Den totala area-len skog med höga värden till öljd av lång skogskontinuitet minskar ortarandeom än långsamt. Sträckan vattendrag, arealen uktig och våt mark och antaletkulturmiljöer som någon gång påverkats starkt negativt av öryngringsavverkningökar ännu i ör hög takt. Fortsatta körskador och skogsbrukets bidrag till kvick-silverhalterna i sk är negativt också ör rilutslivet. Det beror på en kombinationav att miljöhänsynen brister i skogsbruket, att arealen skyddad skog är begränsad

och att arealen som brukas med någon orm av hyggesritt skogsbruk är liten. Tillöljd av att grotskörd390 endast delvis kompenseras med aska medör skogsbruketen viss örsurning och näringsutarmning.

389 Med beaktande av att vissa arter skulle vara sällsynta även utan människans närvaro.390 Uttag av grenar och toppar (grot).




För att nå målet behövs sannolikt en kombination av örbättrade resultat när det

gäller hänsyn vid avverkningar, ökad areal som brukas med extra skonsammametoder391 och ökade arealer ormellt eller rivilligt skyddad skog. Mer naturvår-dande skötsel i skyddad och extra skonsamt brukad skog samt ökade insatser örhotade arter (åtgärdsprogram) skulle också bidra.

Flera örändringar i örutsättningar krävs sannolikt ör att målet ska vara möj-ligt att nå på sikt. Skogsbruket kan örbättra miljöhänsynen, delvis med hjälp avde nya målbilder ör god hänsyn som tas ram inom dialogprojektet. Översynenav §30 i Skogsvårdslagen samt Skogsstyrelsens ambition att öka antalet öreläg-ganden och örbud kan bidra genom att klargöra vad som är god lageterlevnad.Ökad användning av gemensam ekologisk landskapsplanering kan bidra till att

olika insatser ör artbevarande gör större nytta. Miljömålsberedningens arbetemed en strategi ör långsiktigt hållbar markanvändning kan bidra till väsentligtbättre örutsättningar om det öljs av beslut om nya etappmål, styrmedel ochåtgärder i linje med nya strategin. Vidare krävs ytterligare medel ör bevarande-och skötselåtgärder eller ökat rivilligt åtagande. Metoder som bevarar och ör-stärker skogens rilutsvärden behöver å ökad tillämpning. Någon orm av inci-tament ör att öka arealen som brukas med kontinuerligt skogstäcke kan ocksåbehövas.

ResultatSgsmns gns c css392

Det saknas miljöövervakning av arter i skogsbäckar. Man vet dock att bäckaunanoch -foran påverkas negativt av uttransport av slam och organiskt material ochav örändringar i pH och näringsinnehåll. Körskadorna vid passage över vatten-drag har inte minskat (SKÅ tab 6.33).

Nedallet av kväve bedöms inte ha minskat sedan 1990-talet (jr. Bara naturligörsurning) men trenden är osäker393. Kvävegödsling utördes på 53 000 hektar(ha) år 2011, vilket var lägre än 2010 (SKÅ394 tab 6.17). Åtminstone i norra Norr-

land bedöms grotuttag medöra ett nettounderskott i kvävebudgeten, då kväve-nedallet räknas med. I hela Norrland togs grot ut rån ca 12 000 ha år 2011.

391 Exempelvis PF- och NS-områden i skog med Grön Plan eller skog man avser att brukamed hyggesria metoder.

392 Observera att preciseringar (= rubrikerna under Resultat) överlappar varandra.393 Pihl Karlsson G, Hellsten S, Karlsson P. E., Akselsson C & Ferm M. 2012. IVL Svenska

miljöinstitutet Rapp. B 2030.394 Skogsstatistisk årsbok 2012. Skogsstyrelsen. ISSN 0491-7847. www.skogsstyrelsen.se/

statistik.

L E V A N D E

S K O G

A R




Skogsskörd där även grenar och toppar tas ut bedöms i normalallet ha en netto-

örsurande inverkan, vilket motiverar Skogsstyrelsens rekommendationer omaskåteröring någon gång under omloppstiden. Under 2011 togs avverkningsresterut på ca 79 000 ha per år samtidigt som aska endast spreds över 14 600 ha per år.Angående örsurningstillståndet i mark – se Bara naturlig örsurning.

esysmjns

Några viktiga ekosystemtjänster som skogen levererar är ”livsmedel rån vildalanddjur och växter”, ”berråvaror rån växter”, ”bioenergi rån skog” och”global klimatreglering”395. De två senare ger tillsammans merparten av skogensbidrag i klimatarbetet. Användning av trä istället ör cement, metaller och plast

bidrar också.Under 1980-talet gav jakten ett utbyte på cirka 17 000 ton viltkött årligen

(Mattsson, 1989), varav merparten producerats i skogen. Eter att ha minskatunder en period har mängderna åter ökat, speciellt ör hjortar och vildsvin, ochär i dagsläget åter ca 16 000–17 000 ton årligen396. För bär- och svampplockningsaknas uppöljning. Den totala stamvedsavverkningen har ortsatt att öka övertiden och är nu högre än den varit tidigare (SKÅ g 7.2). Skörd av avverknings-rester ortsätter att öka, liksom den totala produktionen av biobränslen medursprung i skogen (SKÅ tab 11.8). Bioenergin ersätter ossila bränslen i mångatillämpningar, skogsindustriprodukter minskar behovet av betong, metaller och

plast med högre växthusgasutsläpp och ortsatt ökning i virkesörråd lagrar inkol (SKÅ g 4.16). Även kollagret på normal (odikad) skogsmark har ökat övertiden totalt sett i landet, trots att det minskar en tid till öljd av ökad omsättningunder hyggesasen397. Dikad skogsmark ger dock ett visst nettoutsläpp av växthus-gaser398.

Ytterligare ekosystemtjänster som skogen levererar är kulturhistoriska ochestetiska värden och att tillhandahålla miljö ör rilutsliv och skogsberoende arter– se nedan.

395 Jr Naturvårdsverket 2012-10-31. Sammanställd inormation om Ekosystemtjänster.Ärendenr: NV-00841-12.

396 http://www.viltmat.nu, http://www.jagareorbundet.se/viltovervakning397 http://www-umea.slu.se/miljodata/markino08/index.cm398 Hagberg L., Karlsson P. E., Stripple H., Ek M. & Zetterberg T. 2008. IVL Svenska

miljöinstitutet Rapp. B 1774.




Gn nsuu c gynnsm bvndsus

Bedömning av bevarandestatus ör de arter och naturtyper som omattas av EU:shabitatdirektiv görs vart sjätte år, senast 2008399. Nästa bedömning och rapporte-ring sker i juni 2013. Bedömningen av bevarandestatus är därör densamma somi den ördjupade utvärderingen.

Under 2012 har nya arealer produktiv skogsmark skyddats på olika sätt, cirkaa7 500 ha som naturreservat400, 822 ha som biotopskydd och 739 ha via natur-vårdsavtal401. Ca 850 000 ha av den produktiva skogsmarken är nu ormellt skyd-dad. I landet är dessutom ca 1,2–1,3 milj ha skogsmark rivilligt avsatt. Ca 1 miljha av dessa ligger nedanör den jällnära gränsen och runt 0,8 milj ha av dessahar, eller bedöms komma att utveckla, höga naturvärden på relativ kort sikt402.

Sedan 2012 nns rivilligt avsatta områden tillhörande de största skogsägarnapublikt redovisade403. Sammantaget är nu runt 8 % av all produktiv skogsmark(totalt 23 milj ha) och runt 7 % av den produktiva skogsmarken nedan jällgrän-sen, ormellt eller rivilligt skyddad (SKÅ tab 5.8). Den improduktiva skogsmar-ken (ca 4 milj ha) är också undantagen rån trakthyggesbruk.

Tillståndet ör miljövariabler som bör gynna åglar har i de festa all örbätt-rats sedan 1990-talet. Flera ågelarter har också ökat i antal under det senasteårtiondet, i fera all sådana med speciellt höga krav. Samtidigt har fera arter, tillexempel gröngöling, lavskrika och domherre, inte svarat tydligt positivt trots attman bedömer att viktiga aktorer i deras livsmiljöer örbättrats404.

Arealen gammal skog minskade mellan 1985 och 1995 men har sedan ökatstadigt mellan år 1998 och 2008 med ca 50 000 ha per år). Arealen äldre lövrikskog har ökat mellan 1998 och 2008, dock med utplanande trend. Mängden hårddöd ved har under samma period ökat rån ca 3 till 5 kubikmeter per hektar somgenomsnitt. Virkesörrådet av grova lövträd utanör skyddad mark har mång-dubblats sedan 1920-talet och ökat med nästan 40 miljoner kubikmeter under desenaste tio åren. (SKÅ g 4.1–4.3, 4.5, även de.).

399 Artdatabanken 2008. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007.ISBN 978-91-88506-33-7.

400 Se indikator skydd av skogsmark på http://www.miljomal.se.401 Se Skogsstyrelsens årsredovisning.402 Stål P-O., Christiansen L., Wadstein M., Grönvall A. & Olsson P. 2012. Skogsbrukets

rivilliga avsättningar. Skogsstyrelsen Rapport 5-2012. ISSN 1100-0295.403 Bergvik Skog, Statens astighetsverk, Holmen Skog, SCA Skog, Sveaskog och Svenska

kyrkan på http://www.skyddadskog.se404 Green M., Lindström Å., Ottvall R & Widenalk O. 2012. Skogsbruket och skogens

åglar – nationella och regionala trender i Sverige med okus på perioden 1998–2010.Lunds Universitet/Skogorsk (saknar rapportnummer).

L E V A N D E

S K O G

A R




hd c sd vsmj

Enligt rödlistan är 861 skogslevande arter hotade. Ytterligare 1270 arter bedömsvara nära hotade. Under den senaste tioårsperioden har hotkategorin höjts ör65 arter och sänkts ör 59 arter405. I de festa landskapsavsnitt nns det i dagmycket stora behov av naturvårdande skötsel och restaurering. Under den senastetioårsperioden bedöms mindre än en emtedel av behovet ha utörts inom skyd-dade områden och runt en tiondel i de rivilliga avsättningarna. Behovet av natur-vårdande skötsel är störst i södra Sverige.

Sveaskog bedriver ett återställningsarbete samt olika ormer av extra skonsamtskogsbruk i sina 36 ekoparker på 175 000 ha406 runtom i landet. Under år 2012skyddade Skogsstyrelsen drygt 136 hektar lövskogar inom Åtgärdsprogram ör

vitryggig hackspett. För att bevara och restaurera lövträdsmiljöer höggs dessutomgran ut på drygt 100 hektar och cirka 700 kubikmeter död ved skapades. Underåret tecknade Skogsstyrelsen också ett nytt naturvårdsavtal med Bergvik Skog ABpå totalt drygt 10 000 hektar som sytar till att rämja livsmiljöerna ör vitryg-gig hackspett407. Även Sveaskog har gjort omattande insatser inom ramen öråtgärdsprogrammet.

Bvd nu- c uumjvdn

Den årliga slutavverkningsarealen ökade rån 1950-talet ram till 1970-talet dåden under några år låg på ca 300 000 ha per år. Den har sedan minskat och undersenare år legat på ca 200 000 ha per år (SKÅ g 7.8). Miljöhänsynen som tasvid slutavverkning brister ramörallt när det gäller hänsynskrävande biotoper,skyddszoner och transport över vattendrag (Tabell A). Negativ påverkan på skog-liga impediment och upplevelsevärden har emellertid minskat under senare tid.

Under 2012 har Skogsstyrelsen, tillsammans med Riksantikvarieämbetet,genomört den örsta samlade inventeringen av hänsynen till orn- och kultur-lämningar i skogsmarken (tidigare har dessa inventeringar gjorts separat). Totaltinventerades cirka 350 avverkningsområden vilka sammanlagt innehöll 878 orn-och kulturlämningar. Resultaten rån 2012 års inventering visar att ull hänsyn till

orn- och kulturlämningarna har tagits i 56 % av allen medan 22 % av de inven-terade lämningarna har påverkats negativt och resterande 22 % av lämningarnahar skador eller grova skador408. Resultaten är i linje med tidigare inventeringarmen värt att notera är att skadebilden varierar över landet och hänsynen örealler

405 Naturvårdsverket rapport 6500 Steg på vägen – ördjupad utvärdering av miljömålen2012.

406 http://www.sveaskog.se/sv/jakt-ske-och-rilutsliv/besoksomraden/ekoparker407 http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Upplev-skogen/Nyhetsarkiv/Fler-lovskogar-

har-skyddats408 Se indikatorn Skadade orn- och kulturlämningar på http://www.miljomal.se




till exempel vara betydligt bättre i Svealand än i Norra Norrland. Från och med

2012 års inventering registreras även hänsynen till så kallade villkorsområden,dvs. skyddsområden med länsstyrelsebeslut i anslutning till ornlämningarna.Totalt har ungeär 70 procent av alla villkorsområden påverkats negativt ellerskadats i samband med skogsbruksåtgärder.

Skogsstyrelsen har beviljat NOKÅS-stöd409 på 12 miljoner kronor ör natur-och kulturvårdande skötsel på ca 500 ha under året. Det 12 miljoner kronornaördelar sig på naturvärden (6,5 mkr), vattenmiljöer (1,6 mkr), biologiskt kultur-arv (1,7 mkr), kulturmiljövärden (1,5 mkr) samt rilutsliv (0,6 mkr). Via lands-bygdsprogrammet har inom stödet Skogens mångald410 50 miljoner kronorbeviljats under 2012. De beviljade stöden omattar cirka 7 000 ha varav en min-

dre andel ör sociala värden (stig- och ledröjning).

tb 3. Miljöhnn vi örngringavverkning (sKÅ tab 6.28–33). Gller örngring-avverkningar utöra uner 2008/2009–2010/2011.

Fm vmjnsyn

and v vvnngmd nsynsbv

ingn ngvvn (%)

ln ngvvn (%)

S ngvvn (%)

Hnnkrvanebiotoper

48 64 20 16

skzoner 40 67 23 10

skogligaimpeiment

9 89 10 1

Upplevelevren 7 90 8 3

Tranport övervattenrag

19 61 27 12

Fusv

Arbete med att identiera vilka skogar som är viktigast ör rekreation och riluts-

liv har genomörts i samverkan mellan Skogsstyrelsen, kommuner, länsstyrelseroch andra aktörer. Hittills har 13 600 objekt registrerats omattande ca 430 000ha411. Ett ökat intresse ör distanslöpning och skidåkning ökar behoven av till-gängliga grönområden, uppmärkning och skötsel av spår och leder, etc. Det nnsen positiv trend när det gäller slutavverkningars påverkan på upplevelsevärden

409 Skogsstyrelsens årsredovisning 2012, kapitel 9 Statliga stöd och ersättningar.410 Skogsstyrelsens årsredovisning 2012, kapitel 9 Statliga stöd och ersättningar.411 SKS årsredovisning 2011.

L E V A N D E

S K O G

A R




(SKÅ tab 6.32). Att körskadorna inte minskat är negativt. Tillkomsten av Svea-

skogs ekoparker samt det ökade antalet naturreservat och publikt redovisaderivilligt skyddade områden är positivt ör den skogsintresserade turisten. Skillna-derna är stora mellan olika kommuner avseende tillgång på attraktiva och lättill-gängliga områden ör rilutsliv och rekreation.

Fmmnd c gny

År 2011 öryngrades drygt 7 000 ha med contortatall (SKÅ tabell 6.4). Av knappt400 milj levererade plantor 2011 var runt 17 % utländska genotyper (SKÅ tabell6.5). Flera ör landet nya arter av skogsskadeinsekter har påträats under detsenaste decenniet. Vid årsskitet 2010/2011412 hittades ör örsta gången dvärg-

bandmask i en skjuten räv i Sverige, innebärande en risk ör negativ eekt på sko-gens sociala värde.


Bdmnng v mjg muys

Ekologiska kontinuitetsbrott i känsliga miljöer, ökade avstånd mellan områdenmed samma värdeulla biotoper (ragmentering), igenväxning, samt otillräckligamängder död ved är exempel på aktorer som motverkar återskapande av livs-

kratiga populationer av hotade arter. Vidare tar livet i uktstråk och mindreskogsvatten skada av plötsliga ljusinsläpp och körskador som ger uttransport avmineraljordsslam och organiskt material. Mängden död ved och arealen äldre löv-skog har dock ökat i ett längre perspektiv, vilket bör vara positivt ör många arter.Miljötillståndet ör skogsåglar har örbättrats, även om vissa arter ännu inte sva-rat positivt. Tillståndet ör skogens värde ör rilutsliv och rekreation är oklartetersom uppöljning saknas. I vissa all står ett traditionellt hyggesbruk i konfiktmed lokal och regional utveckling baserat på skogens upplevelse- och skönhets-värden.

Skogsbruket i Sverige arbetade år 2009 ram en körskadepolicy413 vars eekt

inte syns ännu i uppöljningen men som örhoppningsvis kommer att ge resultati takt med att den implementeras i praktiken. Allt varmare och blötare vintrar tillöljd av klimatörändringarna gör denna utmaning extra angelägen. Körskadorkan medöra uttransport av slam eller organiskt material som örsämrar ör liveti vattendragen, dränera uktiga partier, ge vattenyllda spår som stör ramkomlig-heten på stigar som används och bidra till utlakning av arligt metylkvicksilver.

412 http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/echinokockinektion och http://www.sva.se413 http://www.skogsindustrierna.org






Observera att utvärderingar vad gäller miljöhänsyn i skogsbruket till stor del byg-

ger på uppöljning via Skogsstyrelsens polytaxinventering som görs på slumpvisutvalda objekt öre och eter avverkning. Denna uppöljning har visat sig svår attstandardisera, men utveckling pågår ör att den ska bli mer objektiv.

Bv v yg gd

För att närmare kunna avgöra vilken tillgång på olika skogliga miljötyper (exem-pelvis skogar med kontinuitetsvärden) som är tillräcklig ör ett ullgott artbeva-rande behövs ytterligare analys som bygger vidare rån gjorda bristanalyser416,gärna med ökat okus på enskilda arters behov samt på hur olika skyddsormerkan komplettera respektive ersätta varandra.

Naturvårdsverket har under året genomört ett regeringsuppdrag om ”gröninrastruktur”417 som handlar om de värdeulla skogsmiljöernas placering i land-skapet och dess betydelse ör artbevarandet på landskapsnivå. Såväl det ormellaskyddet av skog som skogsbrukets rivilliga avsättningar och miljöhänsyn har encentral roll i den gröna inrastrukturen. Ett utvecklat beaktande av denna aspektkan bidra till att öka värdet av de insatser som görs i skogslandskapet. Utred-ningen pekar på öljande behov ör skogens del: i) De kvarvarande ytor som ännunns med kontinuitetsskog nedanörjällen är centrala i den gröna inrastrukturen,och de kvaliteter som nns i dessa skogar bör så långt möjligt bevaras: ii) Förgranskog nns relativt stora möjligheter att öka konnektiviteten genom till exem-

pel insatser i produktionsskogarna; iii) För ädellövskogen behövs insatser i ormav både större areal och bättre konnektivitet i det omkringliggande landskapet;iv) I mellersta, och i ännu högre utsträckning i södra Sverige, nns både behov avatt höja den ekologiska kvaliteten i den brukade skogen, och att göra insatser öratt örstärka och skydda värdekärnor samt återskapa konnektivitet mellan rag-menterade värdekärnor; v) Mängden av strukturer med känd betydelse ör gröninrastruktur i skogslandskapet behöver öka.

Åtgärder som kan bidra till örbättrad grön inrastruktur är angelägna. Kom-mande ormella skydd behöver okuseras till prioriterade skogstyper i de mestbehövande delarna av landet. En bättre miljöhänsyn vid olika skogsbruksåtgärder,ökad omattning av extra skonsamma skogsbruksmetoder och skydd av skog ärviktiga delar i detta. Naturvårdande skötsel och återställningsåtgärder kan ocksåbidra i hög utsträckning. Utvecklad kunskap om respektive åtgärds nytta och

416 Angelstam P, Jonsson B-G, Törnblom J, Andersson K, Axelsson R och Roberge J-M.2010. Landskapsansats ör bevarande av skoglig biologisk mångald – en uppöljningav 1997 års regionala bristanalys, och om behovet av samverkan mellan aktörer.Skogsstyrelsen Rapp 2010:4. ISSN 1100-0295.

417 Grön inrastruktur. Naturvårdsverket, dnr NV-03013-12. Skrivelse till Miljödepartemen-tet 2012-12-14.




kostnader bör styra besluten om vilka åtgärder som bör genomöras. Askåter-

öringen behöver öka i linje med Skogsstyrelsens rekommendationer ör att mot-verka skogsbrukets örsurning. Nydikning bör örbjudas helt ör klimatets ochmångaldens skull. Om vissa diken på produktiv torvmark som läcker lustgas lasigen skulle också våta miljöer till stort värde ör artmångalden kunna återskapas.

Medvetenheten om skogens sociala värden behöver öka hos alla aktörer. Bent-liga styrmedel behöver tillämpas och utvecklas ör skogens sociala värden. Ansvaroch roller behöver tydliggöras, inte minst kommunernas roll. Det skulle vara tillördel ör rilutsliv och människors välbennande om andelen tätortsnära skogsom sköts med hyggesria metoder kan öka.

V usnng vs c u d uvcsBentliga styrmedel bidrar i olika utsträckning till arbetet med att nå miljökva-litetsmålet. Det har inte gjorts någon uttömmande utredning om hur den mestkostnadseektiva kombinationen av styrmedel kan se ut. Styrmedlen ör skydd avskog har örändrats på olika sätt och nya skyddsormer prövas ör närvarande.Man kan skönja en positiv trend när det gäller örutsättningar i orm anvisademedel ör skydd och öppenhet och vilja till aktion och dialog rån skogsbruketssida.

Ytterligare satsningar på bevarande av skog och även skötsel av skyddad skogkommer dock att behövas ör att målen ska kunna nås. Möjligheter att, på del av

skogsarealen, styra mot kontinuitetsskogsbruk kan också behövas. Om inte var-dagshänsynen till mångald och sociala och kulturella värden örbättras via nuva-rande arbetssätt kommer annan styrning att behövas.

Inom ramen ör det pågående projektet Dialog om miljöhänsyn har Skogs-styrelsen under 2012 ört dialog med representanter rån skogssektorn, ideellaorganisationer samt andra myndigheter. Projektet har yra eektmål: ökad samsynom sektorsansvaret och dess innebörd, utvecklade sätt att beskriva gemensammamålbilder ör bra miljöhänsyn, väl kända lagkrav ör miljöhänsyn samt uppölj-ningssystem som kan utgöra grund ör en ortsatt utvecklings- och lärprocess.Sammantaget ska detta leda till bättre samverkan och resultat i skogen. Tanken äratt målbilderna ska inörlivas i Skogsstyrelsens rådgivningsmaterial under 2013.Förhoppningen är också – även om målbilderna inte kommer att bli tvingande– att de öljs av skogssektorn.

Inom ett nystartat aktörsråd kring askåteröring diskuteras orsaker till nuva-rande återöringsnivå och hur ett godtagbart resultat kan nås.

Skogsstyrelsen år utökat ansvar och nya uppdrag att rämja rilutslivet iskogen i regeringens skrivelse ”Mål ör rilutslivspolitiken” rån hösten 2012.

L E V A N D E

S K O G

A R




En översyn pågår av öreskriter och allmänna råd till skogsvårdslagen § 30 och

miljöbalken kap. 12 § 6. Skogsstyrelsen har som mål under 2013 att ytterligareöka antalet örelägganden och örbud när det gäller miljöhänsyn jämört medtidigare år.

Samtidigt nns behov av ytterligare politiska avvägningar ör vissa aspekter avLevande skogar. Det gäller vilken ambitionsnivå miljökvalitetsmålet bör sikta motavseende skydd och bevarande av skog. Det nns även vissa behov av att örtyd-liga vad som ryms i sektorsansvaret och hur stort det statliga åtagandet bör vara.Miljömålsberedningens arbete med en strategi ör en långsiktigt hållbar markan-vändning är därör angeläget. Beslut om strategin, nya etappmål, styrmedel ochåtgärder kan bidra till bättre örutsättningar att uppnå målet.




ETT RIKT ODLINGSLANDSKAPaNSVariG MYNDiGhet: JORDBRUKSVERKET

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och

livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Riksdagen har astställt tolv preciseringar:

ÅKERMARKENS EGENSKAPER OCH PROCESSER: Åkermarkens ysikaliska, kemiska,hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna

JORDBRUKSMARKENS HALT AV FÖRORENINGAR: Jordbruksmarken har så låg halt avöroreningar att ekosystemens unktioner, den biologiska mångalden och människorshälsa inte hotas

EKOSYSTEMTJÄNSTER: Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna

VARIATIONSRIKT ODLINGSLANDSKAP: Odlingslandskapet är öppet och variationsriktmed betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper ochvattenmiljöer, bland annat som en del i en grön inrastruktur som erbjuder livsmiljöeroch spridningsvägar ör vilda vät- och djurarter

GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och arter knutnatill odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation

inom och mellan populationer

VÄxT- OCH HUSDJURSGENETISKA RESURSER: Husdjurens lantraser och de odlade vä-ternas genetiska resurser är hållbart bevarade

HOTADE ARTER OCH NATURMILJÖER: Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig

FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar denbiologiska mångalden


BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Biologiska värden och kulturmiljövärden

i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevaradeeller örbättrade

KULTUR- OCH BEBYGGELSEMILJÖER: Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapetär bevarade och örutsättningar ör ortsatt bevarande och utveckling av värdena nns

FRILUFTSLIV: Odlingslandskapets värden ör rilutslivet är värnade och bibehållna samttillgängliga ör människor

E T T

R I K T

O D L I N G S L A N D S K

A P





styrmedel.



rsu

Inga större örändringar av vare sig miljötillstånd eller örutsättningar har skettunder det senaste året.

Arealen åkermark ortsätter dock att minska418

och betesmarksarealen somsköts med hjälp av landsbygdsprogrammets miljöersättningar har minskat ytter-ligare sedan i jol419. Trots detta nns ortarande betydande betesmarksarealerinom landsbygdsprogrammet420, vilket bland annat bidrar till att bevara ett varia-tionsrikt och attraktivt odlingslandskap. Antalet öretag med nötkreatur ortsätteratt minska och det nns en påtaglig risk ör brist på betesdjur i delar av Sverige421.

Populationsutvecklingen ör odlingslandskapets vanliga åglar örealler återvara negativ eter att ha varit stabil under en längre tid422. Resultaten ör 2012visar på ortsatt minskande populationer423. Tillståndet ör odlingslandskapetsekosystemtjänster är i sin helhet inte kända, men de bedöms inte som långsiktigt

vidmakthållna. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet bidrar dock till att stödjaviktiga ekosystemtjänster.Intresset ör att med miljöersättningar sköta kulturhistoriska landskapselement

har minskat betydligt sedan 2005 och preliminära siror tyder på att det harminskat ytterligare sedan i jol424. För husdjursraserna är utvecklingen i stora delarpositiv eller stabil och regeringens satsning på Matlandet Sverige kan bidra till ettökat nyttjande av den odlade mångalden.

Under 2012 odlades ingen genetiskt modierad växt kommersiellt i Sverige,men en del ältörsök genomördes.

418 JO10SM1201.419 Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik (DAWA), preliminära data ör 2012.420 Indikatorn ör betesmarker på Miljömålsportalen (http://www.miljomal.se/indikatorer).421 Jordbruksverket opublicerade data. Nya modellberäkningar över betesdjurstillgång

som bygger på den modell som presenteras i Jordbruksverkets rapport 2009:10.422 Lindström, Å, m.f. 2011. Övervakning av åglarnas populationsutveckling, Lunds

universitet.423 Svensk ågeltaxering, Lunds universitet. (http://www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring/

indikatorer.htm)424 Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik (DAWA) Preliminära data ör 2012.




anys

Möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är tätt sammankopplade med jordbruketsekonomiska och tekniska utveckling. Fortsatt nedläggning av jordbruk i rämstskogsbygd och ett intensivt brukande av jorden i slättbygd örsvårar möjligheternaatt nå miljökvalitetsmålet. Brist på betesdjur i delar av landet, ärre betesmarkermed miljöersättning och minskad anslutning till miljöersättningen ör skötsel avkulturmiljöer örsämrar möjligheterna att nå målet. Utvecklingen kan, om denortsätter, bland annat minska odlingslandskapets variationsrikedom, påverkadet rörliga rilutslivet negativt och ytterligare örsämra tillståndet ör natur- ochkulturvärdena och de ekosystemtjänster som dessa levererar.

Ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart svenskt jordbruk är en grundläggande

örutsättning ör Ett rikt odlingslandskap. För att nå målet krävs att jordbruketkan kombinera lönsamhet med bevarande av odlingslandskapets natur- ochkulturvärden. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga i det här sam-manhanget. Att ett nytt landsbygdsprogram är under utormande är därör posi-tivt, men dess omattning och innehåll kommer att avgöra vilken eekten blir påmiljökvalitetsmålet.

Även länen bedömer att Ett rikt odlingslandskap inte kommer att nås till 2020och de festa län anser att utvecklingstrenden i miljön är negativ. Minskande åker-och betesmarksarealer, den pågående strukturrationaliseringen av jordbruket mednedläggning av rämst små jordbruksöretag och brist på betesdjur är en utveck-ling som också länen lyter ram i sina regionala bedömningar. Länen anser attlandsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga och menar att utormningenav det kommande programmet kommer att å stor betydelse ör möjligheten att nåde regionala målen.

Resultat

åmns gns c css; Jdbusmns v nng

Miljötillstånd

Förändringar i åkermarkens egenskaper och processer tar lång tid och inget nytthar tillkommit jämört med öregående års redovisning. Arealen åkermark ortsät-ter dock att minska. Mellan 2000 och 2011 minskade arealen med cirka 87 000hektar (cirka 3,2 % )425, 426 och den minskade med ytterligare cirka 10 000 hektarunder 2012427.

425 JO10SM1201.426 Jordbruksverket. Jordbruket i siror åren 1866–2007.427 JO10SM1301.

E T T

R I K T


A P




Exponering ör kadmium genom livsmedel påverkar människors hälsa negativt.

Kadmiumhalterna i åkermark har i stort sett varit oörändrade de senaste25 åren428. Det sker dock en ortsatt tillörsel av kadmium till jordbruksmark,rämst genom atmosärisk deposition men också genom olika typer av gödsel.

Förutsättningar

Senare års ökade lönsamhet i växtodlingen innebär ett ökat ekonomiskt värdeör åkermarken ör livsmedelsproduktion. Sannolikheten ör att insatser görssom örbättrar åkermarkens egenskaper har därmed ökat. Förutsättningarna attnå preciseringarna örbättras sannolikt också i och med miljömålsberedningensarbete med att ta ram en strategi ör hållbar markanvändning av jordbruksmark.

Samtidigt kan örutsättningarna örsämras i och med att Sveriges ck avslag påsin anmälan till EU-kommissionen om undantag rån örordning (EG) 2003/2003ör att kunna sänka gränsvärdet ör kadmium i mineralgödsel rån 100 gram perton osor till 46 gram.

Vns dngsnds; Gynnsm bvndsus c gnsvn; hd c numj; Fmmnd c gny

Miljötillstånd

Preciseringarna handlar ramör allt om odlingslandskapets biologiska mångald.Preliminära data tyder på att betesmarksarealen som sköts med hjälp av miljö-

ersättningar ortsätter att minska. Minskningen var drygt 9 000 hektar (cirka2 procent) mellan 2011 och 2012429. Gräsmarker nns även i andra miljöer äni odlingslandskapet. I en ny rapport430 uppskattar Jordbruksverket att det nnscirka 190 000 hektar gräsmarker i anslutning till inrastrukturmiljöer. 85 procentav dessa utgörs av vägkanter. Gräsmarker i anslutning till inrastrukturmiljöer harbetydelse ör miljökvalitetsmålet även om de ligger utanör det nuvarande odlings-landskapet, etersom de utgör viktiga livsmiljöer och spridningsvägar ör artermed hemortsrätt i odlingslandskapet.

428 Naturvårdsverket 2010. Tillståndet i svensk åkermark och gröda. Rapport 6349.429 Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik: sirorna ör 2012 är preliminära.430 Jordbruksverket 2012. Inrastrukturens gräs- och buskmarker. Rapport 2012:36.




Tusen hektar

Figur 24. Areal betesmark med miljöersättning 2000–2012

350

400

450

500

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Betesmarker hör till odlingslandskapets mest artrika miljöer. De är även viktiga för kulturmiljön och

människors möjlighet att uppleva ett rikt och varierat odlingslandskap. Utvecklingen för betesmar-

kerna är därför en god indikator för stora delar av miljökvalitetsmålet. Indikatorn finns också på


Not. Data för 2012 är preliminära.

KÄLLA: JORDBRUKSVERKETS PORTAL FÖR DAWA-STATISTIK

Analyser av eekterna av den ändrade betesmarkdenitionen visar bland annat

att betesmarkerna röjts i ökad omattning. I många all bedöms röjningarna sompositiva ör natur- och kulturvärdena. Dock har även jätteträd, grova träd ochdöda träd röjts bort vilket är negativt ör naturvärdena431.

Antalet öretag med nötkreatur har minskat under en längre tid och minsk-ningen ortsatte även under 2012432 och det nns numera en påtaglig risk ör bristpå betesdjur i delar av landet433. Liknande bedömningar görs av fera län. Flera länbedriver uppsökande verksamhet ör att öka mängden betesmarker. I till exempelVästra Götalands län pågår projektet Samverkan med syte att skapa kontaktermellan markägare, djurhållare och myndigheter ör att kunna restaurera lämpligabetesmarker. Naturvårdsverket har i samarbete med fera andra myndigheter tagit

ram ett underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgasertill år 2050434. Vissa av örslagen kan örsämra tillgången på betesdjur och därmedmöjligheten att nå Ett rikt odlingslandskap.

431 Jordbruksverket 2012. Hur påverkas natur- och kulturvärden av en striktare betesmarks-denition? Rapport 2012:20.

432 Jordbruksverkets statistik. JO 20 SM1201.433 Jordbruksverket opublicerade data. Nya modellberäkningar över betesdjurstillgång som

bygger på den modell som presenteras i Jordbruksverkets rapport 2009:10.434 Naturvårdsverket 2012. Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan klimatutsläpp 2050.

Rapport 6537.

E T T

R I K T


A P




Minskad lönsamhet inom animaliesektorn örsämrar även möjligheten att inves-

tera i till exempel byggnader och kulturmiljöer, vilket örsämrar den långsiktigamöjligheten att behålla odlingslandskapets natur- och kulturvärden.

Eter en längre tids minskning har det ör odlingslandskapets vanliga ågelarterunnits tecken på att den negativa trenden har planat ut. Nu verkar trenden återvara svagt minskande435, 436. Under det senaste decenniet har örbättringar skett örfera ågelarter, medan andra ortsätter att minska.

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

2,0

2,2

Trimindex

Figur 25. Vanliga fåglar i jordbrukslandskapet 1975–2012

KÄLLA: SVENSK FÅGELTAXERING, LUNDS UNIVERSITET

Skattad popula-tionsutveckling1975–2012

Osäkerheti skattningen

Inventeringsdatafrån standard-rutter 1998–2012

Populationsutvecklingen för 14 vanligt förekommande fågelarter i odlingslandskapet. Den blåa linjen

visar den skattade populationsutvecklingen mellan 1975 och 2012 och den färgade ytan beskriver

osäkerheten i skattningen. Den gröna linjen med startpunkt 1998 visar populationsutvecklingen

utifrån inventeringsdata insamlade från de så kallade standardrutterna. I båda fallen tyder data på att

fågelpopulationerna långsiktigt minskar.

1 9 7 5

1 9 8 0

1 9 8 5

1 9 9 0

1 9 9 5

2 0 0 0

2 0 1 0

2 0 1 2

2 0 0 5

Bedömning av bevarandestatus ör de arter och naturtyper som omattas av EU:shabitatdirektiv görs vart sjätte år. Nästa bedömning och rapportering sker i juni2013. Den svenska rödlistan uppdateras med emårsintervall, nästa gång det görs

är år 2015. Först däreter kan de senaste årens utveckling ör odlingslandskapetshotade arter och naturtyper analyseras.

435 Lindström, Å, m.f. 2011. Övervakning av åglarnas populationsutveckling, Lundsuniversitet.

436 Svensk ågeltaxering, Lunds universitet (http://www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring/ indikatorer.htm).




esysmjns

Miljötillstånd

Naturvårdsverket har under 2012 sammanställt inormation om viktiga ekosys-tem och ekosystemtjänster i bland annat odlingslandskapet437. Det har bidragit tillatt kunskapsunderlaget ör ekosystemtjänster örbättrats. Tillståndet ör odlings-landskapets olika ekosystemtjänster är dock i sin helhet inte kända. Det nns enrisk ör sämre pollinering av vissa grödor inom svenskt jordbruk på grund av bristpå vissa typer av pollinerare438.

Flera åtgärder inom landsbygdsprogrammet stödjer viktiga ekosystemtjänsteroch projektet Mångald på slätten439 sytar till örstärkt biologisk mångald i

slättbygd och bidrar därmed även till att bevara ekosystemtjänster.

Gns mdfd gnsm

Miljötillstånd

Under 2012 odlades ingen genetiskt modierad växt kommersiellt i Sverige.Däremot gjordes orskningsörsök med en insektsresistent majs som är godkändör kommersiell odling. Fältörsök inom ramen ör tillstånd ör avsiktlig utsätt-ning bedrevs på sammanlagt sju hektar och med åtta olika växtarter. Det nns30 anläggningar som har tillstånd ör innesluten användning (växthus, laborato-rier).

Förutsättningar

Förutsättningarna ör att nå preciseringarna som berör biologisk mångald harörbättrats sedan örra året, i och med att det blir ett landsbygdsprogram till ochmed 2020. Programmets omattning och utormning kommer dock att ha storbetydelse ör om preciseringarna kan nås.

437 Naturvårdsverket 2012. Sammanställd inormation om ekosystemtjänster. http://www.naturvardsverket.se

438 Brommarco, R. m.f. 2012. Drastic historic shits in bumble-bee community compositionin Sweden. Proceedings o the royal society B, 279: 309–315

439 http://www.jordbruksverket.se/mangaldpaslatten

E T T

R I K T


A P




Bvd nu- c uumjvdn; kuu- c bbyggsmj

Miljötillstånd

Andelen linjeelement (diken, renar, stenmurar m.m.) och punktelement (odlings-rösen, åkerholmar, småvatten m.m.) som sköts med miljöersättning har minskatkratigt sedan 2005. Preliminära data ör 2012 tyder på att minskningen ortsät-ter. Både de linjära och punktormiga landskapselementen som sköts med miljöer-sättning har minskat med cirka em procent jämört med 2011440. I den regionalauppöljningen av miljökvalitetsmålet nämns även att tillståndet ör äldre byggna-der i många all är dåligt. I dagsläget saknas nationell uppöljning av landsbyg-dens bebyggelsemiljöer. En metod ör detta har tagits ram men nansiering ör

uppöljningen saknas. Jordbruksverkets har i en översyn av odlingslandskapetsövervakningssystem ör natur- och kulturvärden identierat övervakning av lands-bygdens byggnader som en prioriterad åtgärd inom Ett rikt odlingslandskap441.

Flera län arrangerar kurser och örmedlar inormation om kulturvärden iodlingslandskapet.

Förutsättningar

Åtgärderna inom landsbygdsprogrammet bidrar i hög grad, tillsammans med kul-turmiljövårdens ekonomiska och juridiska styrmedel, till örvaltningen av kultur-arvet i odlingslandskapet. I och med att ett nytt landsbygdsprogram som sträckersig ram till 2020 är under utormande har örutsättningarna att nå precisering-arna örbättrats gentemot öregående år.

Vx- c usdjusgns sus

Miljötillstånd

Det nationella programmet ör odlad mångald (POM) är på plats. Programmetokuserar nu på bevarande och nyttjande av den odlade mångalden, tidigare lågokus på inventering och insamling. För husdjursraserna är utvecklingen i storadelar positiv eller stabil. Undantaget är hundraserna som heller inte omattas avnågra åtgärder i landsbygdsprogrammet.

Förutsättningar

Utormningen av det nya landsbygdsprogrammet kommer att påverka örutsätt-ningarna att nå preciseringen. Förutsättningarna ör ett ökat nyttjande av denodlade mångalden har sannolikt örbättrats i och med regeringens vision omMatlandet Sverige, där traditionella och lokala sorter alltmer uppmärksammas.

440 Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik: sirorna ör 2012 är preliminära.441 Jordbruksverket 2012. Övervakningssystem ör odlingslandskapets natur- och kultur-

värden. Rapport 2012:25.




Fusv

Miljötillstånd

Odlingslandskapets tillgänglighet ör rilutslivet är i stora drag god, med undan-tag ör delar av slättbygden. Arbetet med att ta ram indikatorer ör preciseringenhar påbörjats, vilket kommer att möjliggöra en mer detaljerad uppöljning av pre-ciseringen.

FÖRUTsäTTNINGAR

Allemansrätten medör att odlingslandskapet i stora delar är tillgängligt ör all-mänheten. Landsbygdsprogrammets miljöåtgärder, till exempel miljöersättningenör betesmarker och slåtterängar och länens anslag ör skötsel av skyddade områ-

den är viktiga örutsättningar ör att nå preciseringen. Regeringen har under2012 beslutat om mål ör rilutslivet442, vilket örbättrar möjligheterna att nåpreciseringen.


åmns gns c css; Jdbusmns v nng

Nuvarande örhållanden ör åkermarkens egenskaper och processer (arealer,markpackning och mullhalt) och öroreningshalter bedöms vara godtagbara. Denortsatta minskningen av åkerarealen är både en öljd av jordbrukets strukturra-tionalisering och av att marker exploateras. Den tekniska utvecklingen inom jord-bruket ortsätter och örväntas leda till större och tyngre maskiner som riskeraratt öka markpackningen, vilket påverkar avkastningen negativt443. Låg mullhaltpåverkar också avkastningen och markstrukturen negativt. Rådgivning om mull-halt och markpackning nns inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen ochmöjligheten att örebygga problemen nns därmed.

Vid höga koncentrationer utgör kadmium en hälsorisk och det är därör vik-tigt att inte öka tillörseln av kadmium till åkermark. Statistik över halterna avkadmium i mineralgödsel444 ger en indikation om hur kadmiumhalterna i marken

kan örändras som en öljd av slopad kadmiumskatt på mineralgödsel. För att inteöka kadmiumhalterna i svensk jordbruksmark behövs även internationellt arbete,bland annat ör att minska mängden kadmium som tillörs svensk jordbruksmarkvia luten.

442 Mål ör rilutspolitiken. Regeringens skrivelse 2012/13:51.443 SLU 2010. Markpackning 2003–2010. http://www.slu.se/sv/akulteter/nl/om-akulteten/

institutioner/institutionen-mark-och-miljo/miljoanalys/dv/markpackning-data/ (senastbesökt 2012-12-14).

444 SCB 2012. Statistiska meddelanden MI 30 SM 1201.

E T T

R I K T


A P




Vns dngsnds; Gynnsm bvndsus c gns

vn; hd c numj; Fmmnd c gnyDe allt tydligare signalerna om brist på betesdjur, den negativa arealutvecklingenör betesmarker med miljöersättning och den negativa populationstrenden örvanliga jordbruksåglar väger tungt i bedömningen av miljökvalitetsmålet. Färrebetesmarker och mindre areal åkermark innebär att livsutrymmet ör många djuroch växter begränsas men även att spridningsmöjligheterna örsämras ör odlings-landskapets arter445. Samtidigt örsämras möjligheterna att bevara ett variations-rikt odlingslandskap.

En minskad nötköttkonsumtion som en åtgärd ör att minska Sveriges nettout-släpp av växthusgaser446, 447 kan minska tillgången på betesdjur ytterligare. Detta

år sannolikt negativa konsekvenser ör odlingslandskapets natur- och kulturvär-den448. Det nns därör en målkonfikt mellan olika miljökvalitetsmål som behöverå ökad uppmärksamhet ramöver.

För miljökvalitetsmålets utveckling är det positivt att många åtgärder genom-örs ör att gynna biologisk mångald. Fortarande sköts till exempel omattandearealer betesmarker både med hjälp av länens skötselanslag ör skyddade områdenoch med landsbygdsprogrammets miljöersättningar. Miljöåtgärder och inorma-tionsinsatser sker också ör att gynna den biologiska mångalden i slättbygd. Fleralän arbetar med restaurering av ängs- och betesmarker och med rådgivningsinsat-ser och uppsökande verksamhet när det gäller naturmiljön. Satsningar på alterna-

tiva skötselmetoder av ängs- och betesmarker behövs. Både Västra Götalands länoch Jönköpings län använder bränning som en alternativ skötselmetod ör gräs-marker. Det är emellertid osäkert om alternativa skötselmetoder kan nå en sådanomattning att de uppväger den ortsatt minskande tillgången på betesdjur.

EU:s strategi ör biologisk mångald ram till 2020 innehåller bland annat målom kratigt örbättrad status ör arter och naturtyper inom habitatdirektivet ochågeldirektivet. Många av arterna och naturtyperna nns i odlingslandskapet ochmiljömässigt och kostnadsmässigt eektiva åtgärder inom landsbygdsprogrammeti kombination med riktade insatser inom åtgärdsprogrammen ör hotade arter ochnaturtyper behövs ör att målen ska nås.

445 Naturvårdsverket 2012. Grön inrastruktur – redovisning av regeringsuppdrag(M2012/722/Nm).

446 Naturvårdsverket 2012. Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan klimatutsläpp 2050.Rapport 6537.

447 Jordbruksverket 2013. Hållbar köttkonsumtion: Vad är det? Hur når vi dit?Rapport 2013:1.

448 Jordbruksverket 2012. Ett klimatvänligt jordbruk 2050. Rapport 2012:35.




esysmjns

Tillståndet ör odlingslandskapets ekosystemtjänster bedöms i dagsläget som god-tagbart, men inte som långsiktigt säkerställt. Jordbruksmarkens örutsättningarör livsmedelsproduktion är ortarande goda. Alltjämt minskar dock många van-liga arter, vilket på sikt kan påverka reglerande och upprätthållande ekosystem-tjänster negativt449. En ortsatt nedläggning av jordbruksöretag med eteröljandeigenväxning och örlust och örall av kulturhistoriskt värdeull bebyggelse kanramöver påverka bland annat odlingslandskapets kulturella, upplevelsebaseradeekosystemtjänster negativt.

Gns mdfd gnsm

Jordbruksverket beslutar om tillstånd ör innesluten användning och avsiktligutsättning (ältörsök) av genetiskt modierade växter. Tillståndsprövningenstyngdpunkt ligger i miljöriskbedömning av den verksamhet som ansökan gäl-ler. I och med miljöriskbedömningarna och de skyddsåtgärder som tillämpas vidverksamhet med genetiskt modierade växter nns en väl ungerande struktur öratt örhindra introduktioner av organismer som kan utgöra ett hot mot den biolo-giska mångalden.

Bvd nu- c uumjvdn; kuu- c bbyggsmj

Fragmenteringen av odlingslandskapet genom dels igenväxning, dels intensieringav jordbruket, har en negativ påverkan på möjligheterna att nå preciseringarna.Landsbygdsprogrammets och kulturmiljövårdens åtgärder ör att bevara ett öppetlandskap med bibehållen skötsel av natur- och kulturmiljöer är därör betydelse-ulla.

Det är delvis oklart varör anslutningen till miljöersättningen ör skötsel avkulturbärande landskapselement minskar och i vilken omattning elementen somlämnat miljöersättningen ortarande sköts. I den regionala uppöljningen angesör låga miljöersättningar som en orsak till att anslutningen minskar. För att nåpreciseringarna är det angeläget att anslutningen ramöver åter ökar.

Vx- c usdjusgns sus

Givet att ersättningarna till hotade husdjursraser kommer att vara kvar i ungeärsamma orm i nästkommande landsbygdsprogram nns goda örutsättningar attnå preciseringen. Ett ökat nyttjande av traditionella kulturväxter är angeläget öratt långsiktigt kunna bevara kulturväxterna. Regeringens vision om Matlandet

Sverige kan bidra till ett ökat intresse ör traditionella livsmedelsråvaror.

449 Gaston, K.J. och Fuller, R.A. 2007. Commonness, population depletion and conservationbiology. Trends in ecology and evolution, 23: 14–19.

E T T

R I K T


A P




Fusv

Tillgängligheten till odlingslandskapet ser olika ut i olika delar av landet, men äri stora delar säkerställd genom allemansrätten. Samtidigt kan nedläggning ochupphörd hävd av jordbruksmark örsämra odlingslandskapets estetiska värden.Bristen på tillgänglighet är mest påtaglig i slättlandskapet med stora ält, högbrukningsintensitet och å stigar vid sidan av trakerade vägar. Här behövs ytter-ligare åtgärder ör att öka tillgängligheten innan preciseringen kan nås.




STORSLAGEN FJÄLLMILJÖaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald,

upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska

bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas.

Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Riksdagen har astställt åtta preciseringar:

FJÄLLENS MILJÖTILLSTÅND: Fjällens värden ör rennäringen är bevarade och jällenskaraktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden

är bibehållen

EKOSYSTEMTJÄNSTER: Fjällmiljöernas viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna

GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligtörekommande arter knutna till jällandskapet har gynnsam bevarandestatus och

tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer

HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade arter har återhämtat sig och

livsmiljöer har återställts i värdeulla jällmiljöer

FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den

biologiska mångalden

GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modierade organismer som kan

hota den biologiska mångalden inte är introducerade

BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN Fjällmiljöer med höga natur- ochkulturmiljövärden är bevarade och örutsättningar ör ortsatt bevarande och utveckling

av värdena nns

FRILUFTSLIV OCH BULLER: Fjällmiljöers värden ör rilutsliv är värnade och bibehållnaoch påverkan rån buller är minimerad


styrmedel.


Naturvårdsverkets samlade bedömning är att målet inte är möjligt att nå till 2020,den regionala bedömningen är dock i vissa all något mer positiv. I allmänhetanses målet vara svårare att uppnå i södra delen av jällen än i norr.450

450 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i jällen.

S T O R S L A G E N

F J Ä L L M I L

J Ö





tcg undg uvcngn mjn sns,d n mjg ng uvcngsnng

Trycket på jällområdet ortsätter att öka. Några viktiga trender i jällområdet äratt besöksnäringen ökar, att användningen av terrängordon har ökat markantunder de senaste 25 åren samt att antalet prospekterings- och brytningstillståndi samband med etablering av gruvindustrier ökar. Även antalet planerade vind-kratsparker ortsätter att öka.

Olika ormer av turism, annan exploatering samt renskötselns ökade mekanise-ring451 kan leda till skador på mark och vegetation.

Omattningen och uppkomna skador av terrängkörning är dock osäker då till-räcklig dokumentation saknas. De festa samebyar har tagit ram terrängkörnings-planer, de öreslagna markörstärkningsåtgärder är inte slutörda ör samtligasamebyar. Arbetet med att inöra renbruksplaner ör samebyarna ortsätter ochär ett viktigt verktyg ör att dels öka renskötarnas kunskap kring vinterbetesmar-kerna men också ett viktigt underlag ör olika ormer av samråd. En positiv trendär att inslaget av ekoturism ökar vilket kan bidra till en hållbar utveckling.

Inga nya skyddade områden av nämnvärd storlek har tillkommit under 2012,men beslut har tagits kring utökade restriktioner ör landning med fygarkostinom vissa naturreservat. För att bevara jällmiljöer med höga naturvärden krävs

ytterligare ormellt skydd. Det är även angeläget att skydda ytterligare jällnäraurskogsartade skogar och vissa våtmarker och vattendrag i den jällnära regio-nen. Ett ortsatt ökande intresse att utvinna mineraler kan noteras bland annat iNorrbottens jällområden.452 Etableringar av vindkratsparker i jällen eller dessangränsande områden innebär i många all nya vägar med tillhörande ny inra-struktur i känsliga naturmiljöer. Om de placeras på kaljället eller i en miljö därde syns på långt håll i den öppna terrängen kan det påverka jällens upplevelse-värden. Mer kunskap behövs ör att kunna både mäta eekter av olika typer avpåverkan och ramörallt hur den samlade påverkan av olika intressen ger avtryckpå miljön i stort.

451 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i jällen.452 http://www.bevarajallmarken.se




rnb vg bgs mngd c bsg nds

Arbetet ör att bevara hotade arter och stärka den biologiska mångalden ortsät-ter. En viktig örutsättning ör att nå Storslagen jällmiljö är att bevara örutsätt-ningarna ör ett hållbart renbete som bidrar till att jällen ortsätter att vara ettvidsträckt landskap där viktiga karaktärs- och nyckelarter arter trivs. Kombina-tionen av ökande turism, fer terrängordon, vindkratsparker och utvinning avmineraler riskerar att örsvåra renskötseln och därmed även bevarande och håll-bart nyttjande av den biologiska mångalden samt bevarande av det storslagnabetespräglade landskapet.

Fjällen påverkas i ett långt perspektiv av den pågående långsiktiga klimatör-ändringen vilket kommer att innebära en örhöjd trädgräns, kortare snösäsong,

ärre snölegor, ökad örbuskning.

Bevarande av förutsättningar för friluftsliv i fjällen

För att arbeta eektivt med rilutslivsrågor i jällen är samverkan viktig. Natur-vårdsverket har under 2012 pekats ut av regeringen som samordningsmyndighetör rilutslivet och de tio rilutslivsmålen. Naturvårdsverket svarar också ör dennationella samordningen inom snöskoterrågorna år 2013 och jällsäkerhet samtär huvudman ör de statliga vandrings- och skidlederna i jällen.

Användningen av terrängskotrar i jällänen har ökat starkt under de senaste25 åren. Detta orsakar både buller och utsläpp av lutöroreningar. För att minskabullerutbredning och konfikter mellan snöskotrar och skidåkare bör arbetet medbåde kanalisering och reglering av snöskotertrak utvecklas liksom att sträva eteratt terrängordonen blir allt tystare.

Det är viktigt att arbeta ram nyckelindikatorer ör uppöljning av miljökva-litetsmålet och miljön i stort och ör att kunna bedöma graden av ramgång ochgapet till måluppyllelsen. Naturvårdsverket har under 2012 lagt uppdrag omutveckling av nyckelindikatorer vilket skall redovisas under våren 2013.

I syte att örbättra kunskapsläget inom jällens örvaltning har Naturvårds-verket under 2012 beviljat 26 miljoner kr till sju olika projekt inom ramen ör ett

5-årigt jällorskningsprogram som skall pågå 2013–2017. Naturvårdsverket avseratt ordna årliga kunskapskonerenser inom programmet.

S T O R S L A G E N

F J Ä L L M I L

J Ö




ResultatFjällen är en känslig miljö med många konkurrerande intressen. Större exploate-ringar, ökad turism, jällnära skogsbruk och byggande ör ritidsboende innebäratt naturmiljön påverkas alltmer samt att renskötseln blir alltmer trängd, ramörallt i de södra jällen. Ett allvarligt hot mot kulturmiljöerna är upphört brukandeoch att kulturmiljöer överges och därör inte längre underhålls och vårdas. En rikkulturmiljö är av betydelse ör såväl en god livskvalitet som turism och rilutsliv,värt att notera i jällen som till stor del lever på sin turism.

Den pågående klimatörändringen är en av de tydligaste påverkansaktorernamot jällens känsliga miljöer och arter, men vidden av påverkan är i dagsläget svår

att bedöma. Användningen av terrängordon har ökat markant under de senaste25 åren vilket medör ökat slitage på mark och vegetation.453 De senaste årtionde-nas varmare klimat har börjat ge synbara eekter i jällmiljön i ramörallt Norr-bottens län. Träd- och skogsgränser klättrar uppåt. Fjällbjörkskogen örtätas ochvidebuskmarkerna ökar. Glaciärer drar sig tillbaka och säsongen ör snölegor blirallt kortare.454

Fjällens värden för rennäringen är bevaradeoch ett betespräglat storslaget landskap är bibehållet

Fortsatt bibehållen renskötseln är en viktig örutsättning ör ett storslaget betes-

präglat jällandskap. Dock kommer rennäringens behov av stora ytor i konfiktmed behovet av anläggningar ör bland annat rilutsliv, väginrastruktur i sam-band med skogsbruk, vindkratsanläggningar och vid mineralbrytning. En störresystematisk utvärdering kring renbetets betydelse ör vegetationen har påbörjatsav MISTRA EviEm under 2012.455 Ett annat orskningsprojekt kring renbete ochdess betydelse ör ett betespräglat landskap som nansieras genom Naturvårdsver-kets orskningsprogram kommer att bedrivas under 2013–2015. Sedan år 2000pågår ett samarbete mellan samebyar, SLU och Skogsstyrelsen där så kallade ren-bruksplaner upprättas. Inom ramen ör arbetet med renbruksplaner har ramtill 2012, 50 samebyar utört eller håller på att utöra beteslandsindelning och

omattande inventeringar i ält. Hittills är 22 miljoner hektar inventerade inomrenskötselområdet och över 300 renskötare har gått utbildningar i bland annatältmetodik, satellitbildstolkning och GIS. I RenGIS 2.0 ingår också en mycketomattande sammanställning av övrig markanvändning.

453 TNS-SIFO – Terrängtrakens omattning i jällen – Per Nellevad m.f. 2012.454 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i jällen.455 http://www.eviem.se/projekt/renbete-och-jallvegetation




För att bättre kunna hantera de problem som en växande rovdjursstam ör med

sig avseende påverkan av renskötseln har Naturvårdsverket och Sametinget påregeringens uppdrag under 2012 ortsatt utvecklingen av ett örvaltningsverktygör rovdjur som bygger på en toleransnivå ör rennäringen. Uppdraget redovisadesi ebruari 2013.

I den del av Dalajällen där renbete inte örekommer är preciseringen om ettbetespräglat landskap inte tillämplig utan istället det motsatta. Här är det iställetviktigt att bibehålla de värden som det obetade jällandskapet ger. Fulujälletsnationalpark och Drevjällets naturreservat ingår i detta område.456

Fjmjns vg sysmjns vdmn

Naturvårdsverket redovisade under 2012 ett regeringsuppdrag kring ”Samman-ställd inormation om ekosystemtjänster”457 I rapporten beskrivs fera av jäll-landskapets ekosystemtjänster som dels är sådana som är knutna till naturtypersom även nns utanör jällen, rämst våtmarker, sjöar och vattendrag, dels öre-kommer tjänster som är unika ör jällen. Exempel på ekosystemtjänster i jällenär bland annat livsmedel rån tamdjur respektive vilda djur, skar och bär, upp-levelsen av olika ormer av landskapskaraktärer, både i orm av naturarv liksomkulturarv, samt organiserat liksom oorganiserat rilutsliv och naturturism räknasin bland ekosystemtjänster. Flera aktorer påverkar jällens ekosystemtjänsteroch bland dessa kan nämnas örändrad markanvändning vilken kan påverka

renskötseln och produktionen av renkött negativt. Andra aktorer är vindkrat,vattenkrat och gruvdrit vilka påverkar olika tjänster på olika sätt. Mer kunskapbehövs kring ekosystemtjänster i stort.

I Naturvårdsverkets Fjällorskningsprogram har tillsammans med Riksantik-varieämbetet ett projekt kring av värdet av kulturella ekosystemtjänster beviljatsmedel458 . Sytet med projektet är att undersöka om kulturella ekosystemtjänsterkan användas som ett praktiskt verktyg ör att tillvarata jällandskapets kulturarvi ysisk planering.

456 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i jällen.457 NV-00841-12.458 Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster I. Eliasson, A. Tengberg, I. Knez,

S. Fredholm & M. Weijmar Institutionen ör Kulturvård, Göteborgs Universitet.

S T O R S L A G E N

F J Ä L L M I L

J Ö




Nuy c nug mmnd gynnsm bvndsus

En del av jällens naturtyper och naturligt örekommande arter kan betecknas haen gynnsam bevarandestatus.459 Åtgärdsprogram nns ör bland annat jällräv,jällgås, dubbelbeckasin, kungsörn, jällruse460, samt laestadiusvallmo.

I det omattande landskaps- och miljöövervakningsprogrammet NILS461 harörändringar ör en rad variabler skattats. Under den tid som NILS pågått kundenågra storskaliga örändringar i naturtyperna inte påvisas, men däremot har detörekommit vissa örändringar nedanör kaljällsgränsen. Studien visar på poten-tialen att ölja örändringar över tiden med data och indikatorer rån NILS.En mer utvecklad artsammansättning i jällen kan höja upplevelsevärdet och kandärigenom vara till nytta ör besöksnäringen. Högt besökstryck av turism eller

hårt nyttjat renbete kan medöra ogynnsam påverkan på känsliga jällhedar.Återställning av livsmiljöer i jällen är inte vanligt. Ett exempel rån Dalarna

är dock att en fottledsrensad sträcka av Storån vid Långjället nyligen har åter-ställts.462 Intressekonfikter nns kring rovdjursörekomst och rennäring elleräboddrit.

Enligt rödlistan anses 68 arter vara hotade i Norrbottensjällen. Många avdessa är dock naturligt sällsynta. Åtgärdsprogrammen ör jällräv och jällgåspågår. Under 2012 har Naturvårdsverket tagit ram nationella örvaltningsplanerör de stora rovdjuren, samtidigt som berörda länsstyrelser gör regionala örvalt-ningsplaner.

Utvecklingen ör de hotade arterna går åt olika håll. Medan jällräven bennersig nära utrotningen ökar järvstammen. Jaktalkarna har de senaste åren hat ärrelyckade häckningar jämört med tidigare bland annat beroende på svaga ripstam-mar.463 Småviltsjakten, som upplåts av staten genom länsstyrelserna, påverkar rip-stammarna till viss , men bedöms i dagsläget inte utgöra något hot mot rippopula-tionen.

459 Sohlman, A. (red.) 2008. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige2007. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

460 Hotade kransalger.461 Hedenås H., Christensen P. och Svensson J. Uppöljning av vegetationsörändringar

i jällen. SLU, opublicerad Rapport, rapporterad till Naturvårdsverket 2012-12-31.462 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i jällen.463 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i jällen.




Fjmj md g nu- c uumjvdn bvd

För att bevara jällmiljöer med höga naturvärden krävs ytterligare ormellt skydd.Det är även angeläget att skydda ytterligare jällnära urskogsartade skogar och vissavåtmarker och vattendrag i den jällnära regionen samt vissa typer av habitat.

En stor del av jällen ingår i skyddade områden och många områden intar ensärställning i ett europiskt perspektiv såsom stora oexploaterade naturområdenav internationellt bevarandeintresse. Bevarandearbetet handlar både om örstärk-ningar i bentligt skydd och om ytterligare skydd ör vissa särskilt skyddsvärdaområden som kompletterar eller örstärker det bentliga skyddet i jällen och iden jällnära regionen. Flera utredningar pågår såsom örstudie av en eventuellnationalpark i Vålådalen samt underlag och genomörande av skydd av områden

på Sveaskogs och Fastighetsverkets marker.464

Under 2012 har fera jällnära urskogsartade skogar blivit öremål ör skogs-bruk och avverkning. I samband med detta har rågor kring skogsvårdslagensjällskogsparagra samt varaktigheten i rivilliga avsättningar aktualiserats.

För att bevara jällmiljöer med höga kulturvärden krävs långvarigt skydd, sköt-sel och restaurering. I dagsläget är bara en mindre del av jällen inventerad ochdärör saknas kunskap om kulturmiljöer, kultur- och ornminnen i jällen. Inganya kulturreservat bildats under 2012. En anledning är att länsstyrelserna saknarresurser ör arbetet med kulturreservat. Kulturmiljövärden beaktas idag i litenomattning i örvaltningen av naturskyddade områden i jällvärlden.465 Det sak-

nas uppöljning om huruvida nya naturreservat har inkluderat kulturmiljövärdenunder det gångna året. Brott mot kulturminneslagens 2 kap kan därör ske utanatt det uppmärksammas. Under 2012 har Naturvårdsverket utlyst ett större orsk-ningsprogram där 26 miljoner kronor har tilldelats sju projekt. Tillsammans medRiksantikvarieämbetet, RAÄ har ett mindre orskningsprogram utlysts där blandannat beslut har attats kring ett kulturmiljöprojekt som ska ta ram kunskapkring kulturella ekosystemtjänster.

464 NV-rapport nr 5573, Skyddsvärd jällnära skog, Statens astighetsverks markinnehavi Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.

465 Riksantikvarieämbetet 2008. Utvärdering av indikatorn Skyddade jällmiljöer.

S T O R S L A G E N

F J Ä L L M I L

J Ö




Miljoner hektar

0

1

2

3

4

Figur 26. Skyddade fjällmiljöer 1950–2011

1 9 5 0

1 9 5 5

1 9 6 0

1 9 6 5

1 9 7 0

1 9 7 5

1 9 8 0

1 9 8 5

1 9 9 0

1 9 9 5

2 0 0 0

2 0 0 4

2 0 0 5

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 0 9

2 0 1 0

2 0 1 1

Areal fjällmark i hela landet som skyddas inom naturreservat och nationalparker. Indikatorn finns också

på miljömål.se/indikatorer.

KÄLLA: VIC NATUR, NATURVÅRDSVERKETS DATABAS ÖVER SKYDDAD NATUR

Stitelsen Gaaltije-sydsamiskt kulturcentrum har under 2012 bedrivit ett gränsö-verskridande projekt mellan Sverige och Norge ör att inventera och dokumenterasydsamiska kulturmiljöer i Dalajällen. Verksamheten är viktig etersom länssty-

relsens resurser ör att arbeta med kulturlämningar i jällen är obetydliga. Attäbodar i jällen örsvinner är ett akut problem och dessa kan vara de äldsta kvar-varande äbodarna.466

Arbete med samebyarnas terrängkörningsplaner467 bedrivs ortsatt och utvärde-ringen av de hitintills avsatta medlen visar att hela 30 av Sveriges 33 jällsamebyarhar ansökt om och beviljats medel ör ramtagande av terrängkörningsplaner.Totalt sett har idag närmare 8,4 miljoner kronor delats ut ör genomörande avmarkörstärkningsåtgärder och detta är ördelat på 17 olika jällsamebyar. Dessamedel har, i enlighet med sytet, i huvudsak använts ör att minska terrängkör-ningens påverkan på våtmarker. Ca 80 % av bidraget har gått till åtgärder med

detta syte och ca 19 % har gått till åtgärder ör att minska terrängkörningenspåverkan på vattendrag. Vid en analys av 30 jällsamebyar och 4 skogssamebyarsprioriterade ärdvägar, åtgärdsbeskrivningar samt med jämörelse av vad åtgärder-na hitintills kostat ör de nansierade åtgärderna bedöms det kvarstående beho-vet av medel uppgå till ca 30 miljoner kronor ör att nansiera de prioriterade

466 Regional uppöljning 2012 av länsstyrelserna i jällen.467 Redovisning av Länsstyrelsen i Västerbottens län angående regeringsuppdrag 65 avseende

samebyars terrängkörningsplaner och behov av markörstärkningsåtgärder i jällen.




åtgärderna. I denna summa är länsstyrelsens behov av medel ör drit och ledning

inräknat.Miljöövervakning visar att det kan nnas en konfikt mellan tillgänglighet,

orördhet och skydd av arter. Det är en utmanande uppgit att kunna ortsättautveckla turismen i Jämtlands län och jällområden och samtidigt värna och beva-ra örutsättningar ör rennäring och skydda naturtyper och andra arter.468

Fjmjs vdn usv vndc bbn c vn n bu mnmd

Fjällens värden ör rilutslivet är stora och det är viktigt att dessa bibehålls.Underhåll och skötsel av jälleder med ingående anläggningar är en viktig örut-

sättning ör det rörliga rilutslivet, både med och utan motor. Under 2012 harNaturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna i jällänen påbörjat en översynav jällederna med sikte på att planera inör ramtidens ledsystem i jällen.469 Enstor del av rilutslivet i jällen är idag motoriserat i orm av rämst snöskoteråk-ning. För att minska bullerutbredning och konfikter mellan snöskotrar och skidå-kare bör både kanalisering och reglering av snöskotertrak utvecklas. Bullret rånskotrar varierar och är på många platser obetydligt medan det i fera områdenorsakar stora störningar under delar av säsongen.

Ändringar i snötäckets varaktighet kan leda till att skoteråkningen fyttas tillområden med bättre tillgång på snö. Utöver en generell ökning av snöskotertrak

har den tekniska utvecklingen lett till att man kommer åt platser man inte gjortörut. Resultatet blir då inte enbart en ökning i antal skotrar per område menäven en ökad påverkan på landskapet, där tidigare örhållandevis opåverkadeområden nu berörs. Vilka konsekvenser detta kan ha ör den biologiska mång-alden är oklara.

Frekventa överfygningar av höghöjdsfyg orsakar bullerstörningar som påver-kar upplevelsen av jällmiljön, ramörallt gäller detta södra jällen470.

Fortsatt samverkan mellan myndigheter och organisationer är viktig ör attkunna nå ramgång i arbetet med en hållbar utveckling av snöskotertraken i jäll-område och kunna nå lösningar som alla accepterar. Denna samverkan har mellan

2007 och 2012 organiserats av Trakverket tillsammans med Naturvårdsverket,Polisen, Sametinget , Länsstyrelsen, Transportstyrelsen, Lantbrukarnas riksör-bund, Kommunörbundet och Snöskoterorganisationerna SNOFED och SSCO471.

468 Regional bedömning 2012 av länsstyrelserna i jällen.469 Översynen örväntas bli klar under 2013.470 Regional bedömning av länsstyrelserna i jällen.471 Under 2013 har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag ansvar ör arbetet och kommer

senast den 31/5 2013 att redovisa en utvärdering av snöskoterrådets verksamhet samt geörslag till hur det ortsatta arbetet kommer att bedrivas.

S T O R S L A G E N

F J Ä L L M I L

J Ö




SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Transportstyrelsens uppdrag

under 2012 arbetat ram en rapport ”Measuring and Modeling o SnowmobileNoise” kring buller och snöskotrar som påvisar eekten av olika maskintyperi olika landskapstyper.472 Rapporten kommer att publiceras under 2013.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län och nationella snöskoterrådettog TNS-Sio under slutet av 2011 ram en rapport ram kring terrängtraken ijällen. Resultaten visar att terrängskotertraken ökar i jällen men att de festaöljer bentliga skoterleder. 473

Fjällsäkerhetsarbetet stödjer både utvecklingen av rilutslivet samt medver-kar till att besökare i jällen skall känna sig trygga. Naturvårdsverket samordnarinormationsarbetet i rilutlivs- och jällsäkerhetsrågor. Naturvårdsverket har

drivit samt utvärderat ett utvecklingsprojekt kring nationella lavinprognoser,deltagit i säkerhetsbesiktning av Kebnekaise samt tillsammans med lokala jäll-säkerhetskommitteér arrangerat utbildningar av snöskoteruthyrare i jällsäkerhetoch miljömedvetenhet. Naturvårdsverket leder även en internationell arbetsgruppmed syte att stödja samt utveckla det örebyggqande jällsäkerhetsarbetet. Påden regionala och lokala nivån har jällsäkerhetskommitteérna rämst arrangeratutbildningar ör grundskoleelever i jällsäkerhet och rilutsliv

Inom ramen ör Naturvårdsverkets Fjällorskningsprogram har under 2012två projekt ått medel ör att orska om bland annat ramtida trender och hållbarutveckling inom rilutslivet i skyddade naturområden474 samt konfikter mellan

rilutslivet och andra areella näringar475.

Analys och bedömningRenskötseln är en örutsättning ör ett storslaget betespräglat jällandskap. Ettortsatt renbete är viktigt ör att bevara det storslagna och betespräglade jäll-landskapet. Det är dock av stor vikt att renskötseln bedrivs på ett hållbart sätt ochinte överutnyttjar betesresursen. Dock kommer rennäringens behov av stora ytor ikonfikt med behovet av anläggningar ör bland annat rilutsliv och mineralbryt-ning. Inrastruktur som tillkommer i samband med olika typer av exploateringar

bildar vandringsbarriärer. En annan konfikt gäller renskötseln och rovdjurs-stammarnas storlek.

472 Measuring and Modeling o Snowmobile Noise, Xuetao Zhang m.f. (publ. under våren2013).

473 TNS-SIFO – Terrängtrakens omattning i jällen – Per Nellevad m.f. 2012.474 The new mountain experience – Recreation trends and sustainable development in the

context o a magnicent Swedish mountain landscape? Peter Fredman m.f.475 Beyond Conficts: Understanding Challenges and Opportunities in the Swedish Mountain

Landscapes – Sandra Wall Reinius m.f.




För att nå miljökvalitetsmålet Storslagen jällmiljö behöver samebyarnas arbete

med terrängkörningsplaner med tillhörande markörstärkningar kunna genomör-as i sin helhet. Arbetet går långsamt ramåt i brist på resurser bedömningen är attdet blir svårt att slutöra arbetet till 2020. Resurser ör tillsyn av terrängkörning,både sommar och vinter med syte att begränsa skador på mark och vegetationbedöms ortsatt begränsade

Användningen av terrängskotrar i jällänen har ökat starkt under de senaste25 åren. Detta orsakar både buller och utsläpp av lutöroreningar. Samtidigtbidrar snöskotrarna till att turismen kan utvecklas. Möjligheten till ostört riluts-liv riskerar att örsämras av utbyggnaden av vindkraten. Den påverkar ocksånatur- och kulturvärdena.

Renvallar, renhägn och andra landskapselement sköts endast i begränsadutsträckning. Miljöstöd kan sökas ör bevarande av värdeulla natur- och kultur-miljöer i renskötselområdet. Det har skett en kratig ökning av vårdade renvallaroch hägn sedan stödet inördes. Att antalet vårdade renvallar ökat i Norrbottentack vare miljöstöd ger ett kvitto på att stödinsatser och resurser aktiskt ger resul-tat i miljön.

Kunskapen om jällvärldens kulturmiljöer, ornlämningar och bebyggelse behö-ver kompletteras. Resurser ör inventeringar, skydd och skötsel av kulturmiljöer ijällen behöver tillöras. Inte minst allvarligt är att det saknas riktade resurser tillskötsel och utveckling av kulturmiljöerna.

Naturvårdsverkets jällorskningsprogram 2013–2015 kommer att ta ram ördju-pad kunskap inom fera olika områden av vikt ör jällmålet. Satsningen ska ge enökad örståelse ör både möjligheter och konfikter i jällvärlden. Projekten belyserallt rån gruvdrit i jällen till nya rilutstrender i jällmiljön och egenskaper örett betespräglat landskap.476

Uvcngn v mjn s jn

Fjällen påverkas i ett långt perspektiv av den pågående långsiktiga klimatöränd-ringen vilket kommer att innebära en örhöjd trädgräns, kortare snösäsong, ärresnölegor, ökad örbuskning. I ett kortare perspektiv kan vi se påverkan av en väx-ande jällturism och en ökande terrängkörning. En ökad expolatering kan rämstses i redan exploaterade turismområden.

Allt fer mineralprospekteringar genomörs i både skyddade områden liksomi anslutande områden i närheten av jällen. Konsekvenserna av detta är inte heltklarlagda med en möjlig utveckling är att vi kommer att se fer inslag av gruv-industrier i jällen med anledning av ett allt större globalt behov av mineraler på

476 http://www.naturvardsverket.se/Toppmeny/Press/Pressmeddelanden/26-miljoner-till-orskning-or-en-Storslagen-jallmiljo

S T O R S L A G E N

F J Ä L L M I L

J Ö




en växande marknad ör rämst de industriella behoven. I SOU 2012:73 477 redo-

visas att antalet aktörer på undersökningsområdet har ökat betydligt de senasteåren. Vid utgången av 2003 var det 45 öretag som innehade undersökningstill-stånd. År 2008 var siran 109 st. Denna uppgit avser dock hela landet. En ökadetablering av gruvnäring och vindkratsparker kan även vara negativt ör kultur-miljövärden i jällen.

Bibehållna goda möjligheter till renbete är en viktig örutsättning som bidrar tillatt jällen ortsätter att vara ett vidsträckt landskap där viktiga arter trivs.

Fjällens värden som grund ör rilutsliv och kommersiell verksamhet är stora.Den svenska naturen har alltmer uppmärksammats nationellt och internationelltör sin attraktivitet och turism är idag en basindustri i stora delar av de svenska

gles- och landsbygderna. Den ökande strömmen av turister har således betydelsenär det gäller utveckling av både öretagande och sysselsättning i jällkommuner-na. Nya aärsmodeller behöver utvecklas tillsammans med marknadsinnovationersom balanserar utnyttjandet av resursen jällmiljö på ett hållbart sätt, så att resur-sens upplevelse- såväl som miljövärden inte minskar.

Kombinationen av ökande turism, fer terrängordon, vindkratsparker ochutvinning av värdeulla mineraler riskerar dock att örsvåra ör renskötseln ochdärmed även ör bevarande och utveckling av den biologiska mångalden.I samband med ett ökat intresse ör mineralutvinning och vindkrat ställs störrekrav på en uppdaterad och eektiv samhällsplanering med syte att bevara vär-

deulla natur- och miljövärden samtidigt som tillväxtpotentialen kan tas till vara.Det ligger i samhällets intresse att mineralutvinning sker på ett hållbart sätt, vilketställer krav på aktörerna i samhällsorganisationen att agera samordnat. Viktenav samverkan mellan samhällsorganisationens aktörer med ansvar ör ekonomiskoch ysisk planering såväl som planering av mer naturvårdande karaktär är stor.

Parallellt med att ta ram kunskap ör att mäta eekter av olika typer av påver-kan rån till exempel vindkrat, mineralutvinning eller turism, behöver aärsme-toder tas ram och aärsutveckling bedrivs med syte att minska klimatavtrycken.I strävan eter att minska klimatavtrycken är också samverkan ör att samordnainsatser och resurser av stor betydelse. På det viset skapas örutsättningar ör en

hållbar utveckling i svenska jällen där bevarande och utveckling sker i synergi.

Nycnd ujnng

Ett projekt kring indikatorsutveckling har initierats under 2012 med syte att iden-tiera nyckelindikatorer vilka kan användas ör att ölja utvecklingen. Huvud-sytet är att utveckla indikatorer ör miljökvalitetsmålet Storslagen jällmiljö.I detta ingår att skapa örståelse ör hur sambandet ser ut mellan tillståndsindika-

477 Betänkande av Utredningen om översyn av vissa rågor i minerallagen.




torer, drivkrater som påverkar tillståndet och det önskade tillståndet som vi vill

uppnå, redovisat på ett transparent sätt ör de olika preciseringarna.Sytet är även att skapa örståelse ör hur indikatorer kan utvecklas som ska

kunna användas ör att mäta graden av ramgång ör de olika preciseringarnakopplade till de åtgärdsstrategier som nns samt som kommer att tas ram. Föratt göra detta är det viktigt att skapa örståelse och dra nytta av örekommandesynergier även inom andra miljökvalitetsmåls preciseringar avseende utvecklingenav indikatorsystem ör Storslagen jällmiljö.

I projektet skall en rapport tas ram som öreslår användbara indikatorer örmiljökvalitetsmålet Storslagen jällmiljö tillsammans med en utvecklad system-karta vilken kan påvisa synergier och konfikter mot andra miljökvalitetsmål.

I rapporten ska även presenteras vilken relevans indikatorerna har ör såvälörvaltning som koppling till arbetet med EEA:s 478 (European EnvironmentalAgency) hållbarhetsindikatorer.

Symd c gdssg

För att kunna bedöma graden av ramgång behöver vi veta vilka styrmedel ochåtgärdsstrategier vi skall använda och vad vi ska ölja upp. Detta är kopplat tillhållbarhetskriterier och de aktörer och aktiviteter som verkar i jällen.

I Naturvårdsverkets orskningsprogram kommer ny kunskap kunna underlagtill örslag av lämpliga styrmedel och åtgärdsstrategier.

Miljömålsberedningen bedömde att Storslagen jällmiljö är ett av fera områdeni miljöarbetet som kan hanteras av ansvariga myndigheter och andra aktörer utanatt området behandlas av den parlamentariska Miljömålsberedningen. Beredning-en öreslog därör att regeringen skulle ge Naturvårdsverket i uppdrag att utvecklaen strategi ör Storslagen jällmiljö479. I en sådan strategi avser Naturvårdsverketatt utveckla örslag på etappmål, styrmedel och åtgärder.

Dvn uvcngn

De drivkrater som kan påtalas är av olika slag. De miljömässiga drivkraternaligger rämst den långsiktiga klimatörändringen där eekterna kommer att blimer tydliga i jällen än i inlandet.

Fjällen påverkas av ett fertal ekonomiska drivkrater. En är den ökande mark-naden ör jällturism med en starkt ökande exploatering rämst det södra jällom-rådet. Direkta resultat av denna växande turism kan direkt kopplas till en starkt

478 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/MI1303_2012A01_BR_MIFT1202.pd 479 Miljömålsberedningen. Handlingsplan ör att utveckla strategier i miljömålssystemet.

SOU 2010:101.

S T O R S L A G E N

F J Ä L L M I L

J Ö




ökande snöskoterturism och en något mindre men också ökande barmarkskörning

av 4-hjuliga motorcyklar. 480

Drivkraterna ör mineralindustrin ligger rämst i ökande eterrågan globaltpå vissa särskild värdeulla mineraler som kan åternnas på fera platser i jällen.Globalt ökad eterrågan på metaller och industrimineral har resulterat i ökanderåvarupriser och ökat intresse ör prospekteringsverksamhet ör i örlängningenetablering av nya gruvor. Eekterna av denna eterrågan kan ses i det ökandeantalet prospekterings- och brytningstillstånd. Fler beviljade undersökningstill-stånd, av vilka en andel i sin tur kan leda till fer beviljade bearbetningskoncessio-ner.

Drivkraterna ör vindkratsutbyggnad är den ökande eterrågan på energi men

som också är beroende av politiska beslut.En negativ drivkrat är landsbygdsproblematiken, upphört brukande av bebyg-

gelse och landskap, vilka är viktiga negativa påverkansaktorer ör jällens kultur-miljöer.

480 TNS-SIFO Terrängtrakens omattning i jällen – Per Nellevad m.f. 2012.




GOD BEBYGGD MILJÖaNSVariG MYNDiGhet: BOVERKET

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kultur-

värden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokalise-

ras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushåll-

ning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Riksdagen har astställt tio preciseringar:

HÅLLBAR BEBYGGELSESTRUKTUR: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur harutvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vidanvändning, örvaltning och omvandling av bentlig bebyggelse samtidigt som byggna-der är hållbart utormade

HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING: Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorteroch landsbygd är planerade utirån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala,ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade rågor

INFRASTRUKTUR: Inrastruktur ör energisystem, transporter, avallshantering och vatten-och avloppsörsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig ysisk planeringsamt att lokalisering och utormning av inrastrukturen är anpassad till människorsbehov, ör att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt somhänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet

KOLLEKTIVTRAFIK, GÅNG OCH CYKEL: Kollektivtraksystem är miljöanpassade, energi-eektiva och tillgängliga och att det nns attraktiva, säkra och eektiva gång- ochcykelvägar

NATUR- OCH GRÖNOMRÅDEN: Det nns natur- och grönområden och grönstråk i närhettill bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet

KULTURVÄRDEN I BEBYGGD MILJÖ: Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet iorm av värdeulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras,används och utvecklas

GOD VARDAGSMILJÖ: Den bebyggda miljön utgår rån och stöder människans behov, gerskönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser,service och kultur

HÄLSA OCH SÄKERHET: MÄnniskor inte utsätts ör skadliga lutöroreningar, kemiskaämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker

HUSHÅLLNING MED ENERGI OCH NATURRESURSER: Användningen av energi, mark,vatten och andra naturresurser sker på ett eektivt, resursbesparande och miljöanpassatsätt ör att på sikt minska och att rämst örnybara energikällor används

G O

D

B E B Y G G D

M I L

J Ö




HÅLLBAR AVFALLSHANTERING: avallshanteringen är eektiv ör samhället, enkel att

använda ör konsumenterna och att avallet örebyggs samtidigt som resurserna i detavall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avallets påverkanpå och risker ör hälsa och miljö minimeras


styrmedel.


Resultat och analys i sammanattningGod bebyggd miljö omattar många aspekter men inom fera områden saknasstatistik ör att bedöma utvecklingen i miljötillståndet. I den statistik som presen-terats under året kan bland annat noteras att människors avstånd till livsmedelsa-är har ökat, särskilt ör glesbygdsbeolkningen. För sektorn bostäder och serviceortsätter den totala energianvändningen att vara i princip konstant sedan tidigt1980-tal och utgör knappt 40 procent av den totala energianvändningen481. Densenaste statistiken tyder på att mängderna hushållsavall har ökat under 2011 ochatt materialåtervinningen rån hushållsavall har minskat.

Under 2012 har Boverkets byggregler, BBR, skärpts när det gäller byggnadersenergianvändning. För att tydliggöra kravet om energieektivisering i sambandmed ändring av byggnad så har BBR även kompletterats med regler ör ändringav byggnad. Under året har reglerna om energideklaration stärkts så att det blivitlättare ör husköpare och blivande hyresgäster att å inormation om bostadensenergiprestanda. Naturvårdsverket har astställt en nationell avallsplan482, medmål och åtgärder ör fera okusområden bland annat avall i bygg- och anlägg-ningssektorn, hushållens avall och avallsbehandling.

För att nå målet God bebyggd miljö är lokalt och regionalt åtgärdsarbete avstörsta vikt, även om åtgärder på nationell och internationell nivå också behövs.Flera länsstyrelser arbetar med att ta ram regionala åtgärdsprogram ör att nåmiljökvalitetsmålen. Av miljömålsenkäten ramgår att 66 procent av kommunernaunder 2011 har genomört åtgärder ör att rämja hållbara transporter. Under desenaste två åren har 80 procent av kommunerna genomört åtgärder ör att ör-bättra kvalitet och tillgänglighet i tätortsnära grönområden och 39 procent har

481 Energimyndigheten 2012. Energiindikatorer 2012.482 Naturvårdsverket 2012. Från avallshantering till resurshushållning – Sveriges avallsplan

2012–2017.




vidtagit skyddsåtgärder ör att begränsa trakbullret vid bentliga bostäder.

81 procent av kommunerna arbetar med att örebygga avall.483 Trots att många åtgärder görs kvarstår bedömningen att målet inte kan nås

till 2020 med beslutade eller planerade styrmedel. Tjugo av länsstyrelserna delarBoverkets bedömning att målet inte kan nås i tid. En länsstyrelse (Kronobergs),bedömer att målet är nära att nås. Fyra länsstyrelser bedömer att trenden örmålet är positiv, en att den är negativ (Skåne) och 16 delar Boverkets bedömningatt trenden är neutral.

I samhällsplaneringen behövs en ur miljösynpunkt bättre tillämpning av debentliga regelverken, ramör allt av plan- och bygglagen (PBL). Bland annatbehövs bättre kunskapsunderlag, örstärkt kompetens och att miljöaspekter till-

mäts större tyngd vid avvägningar mot andra intressen. Om kommunal översikts-planering utvecklas kan den bli ett viktigt verktyg i arbetet ör fera delar inomGod bebyggd miljö. Boverket har i samarbete med länsstyrelserna sjösatt projektetÖP-resan, som sytar till metodutveckling både på regional och lokal nivå ör attbättre å in miljömålen i den ysiska planeringen.

Det behövs också fer och utvecklade nationella och internationella styrmedelör att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, till exempel ör att minskabuller rån vägtraken.

Resultathb bbyggssuu c hb smsnng

Flera av de kommuner vars översiktsplaner antogs under 1990-talet håller nu påatt ta ram nya kommunomattande översiktsplaner. Länsstyrelserna arbetar medatt göra de regionala och nationella planeringsunderlagen tillgängliga digitalt,bland annat genom GIS.

Bara en del av kommunerna har tagit ram underlag som rör de nationellamålen. Exempelvis har bara ca hälten av de svarande kommunerna underlag örkulturhistoriska värden samt grön- och vattenområden, ca 40 procent har under-

lag ör att hindra att högvärdig jordbruksmark tas i anspråk samt att dricks-vattenörsörjningen tillgodoses medan ca 70 procent har program ör energihus-hållning samt anpassning till eekterna av ett örändrat klimat.

Det sker ingen återkommande uppöljning av upprustningen av miljonpro-gramsområdena, men det nns uppgiter om att upprustningstakten inte har

483 Miljömålsenkäten 2012, Boverkets och RUS årliga enkät till kommunerna. Andel avkommunerna som svarat på resp. råga.

G O

D

B E B Y G G D

M I L

J Ö




ökat.484 I en studie rån 2011 anges att ca 70 procent av husen behöver åtgärdas

inom tio år och av dessa behöver hälten (300 000 lägenheter) åtgärdas inom denärmaste åren.485

Procent

Figur 27. Andel kommuner med aktuella program och strategier inom olika områden 2012

Transport Handel Kulturmiljö Grönstruktur/

vattenstruktur

EnergiKÄLLA: MILJÖMÅLSENKÄTEN 2012

Planeringsunderlag för kommunernas arbete är viktiga verktyg för att nå God bebyggd miljö . Ungefär

hälften av kommunerna som svarat på miljömålsenkäten som Boverket och RUS gjorde 2012 anger

att de har tillgång till aktuella program och strategier som underlag för planeringen. Jämfört med

2011 har fler kommuner program och strategier för transporter (+ 5 %), handel (+ 4 %) och energi

(+ 10 %), medan tillgången till program och strategier för grön- och vattenstruktur och kulturmiljö har

minskat något.

Ja, för del av kommunen

Ja, kommunomfattande

Nej

Nej, men arbete pågår

0

20

40

60

80

100

insuu

Ekonomisk och ysisk planering av vägar och järnvägar örändras rån 2013.En sammanhållen och eektiviserad process ör den ysiska planeringen av vägaroch järnvägar öppnar nya möjligheter ör samordning med den kommunala plane-ringen. Bland annat inörs ”åtgärdsvalsstudier” som ger yrstegsprincipen486 större betydelse. Boverket bidrar med vägledning angående kopplingen tillPBL-planeringen.

484 SVT Forum (2012) Hållbar upprustning av miljonprogrammet. Rol Petersson, analytikerIndustriakta. SVTplay, 29 nov. (SVTplay), länk: http://www.svtplay.se/klipp/798957/ hallbar-upprustning-av-miljonprogrammet-4

485 SVT Forum (2012) Hållbar upprustning av miljonprogrammet. Rol Petersson, analytikerIndustriakta. SVTplay, 29 nov. (SVTplay), länk: http://www.svtplay.se/klipp/798957/ hallbar-upprustning-av-miljonprogrammet-4

486 Wikipedia: De yra stegen innebär att trakåtgärder ska analyseras i öljande ordning:Steg 1. Åtgärder som påverkar transporteterrågan och val av transportsätt; Steg 2.Åtgärder som ger eektivare utnyttjande av bentligt vägnät; Steg 3. Mindre vägörbätt-ringsåtgärder; Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.




kvf, gng c cy

Cyklingsutredningen och Boverket har lyt att gång och cykel behöver ses somsjälvständiga transportsätt. Cykel- och gångplaner börjar tas ram i kommuneroch regionalt. 1+2-vägar örsämrar ramkomlighet ör cykeltrak. Nya regionalakollektivtrakmyndigheter arbetar rån 1 januari 2012.

Nu- c gnmdn

Cirka två tredjedelar av kommunerna har eller arbetar med att ta ram planerings-underlag ör grön- och vattenområden. Flertalet kommuner (84 procent) hartillgång till kompetens att beakta grönrågorna i planeringen.487

Boverket har under 2012 lyt vikten av grönområden ör olkhälsa och ysiskaktivitet i ett regeringsuppdrag488 och Naturvårdsverket har redovisat regerings-uppdrag som rör rilutsliv, grön inrastruktur och ekosystemtjänster.

Bidraget ör lokal naturvård (LONA) bedöms ha stor betydelse ör att stimuleraoch utveckla kommunernas arbete med planeringsunderlag och åtgärder inomområdet.

Satellitstudier visar att grönytan har minskat i de tio beolkningsmässigt störstatätorterna.489

kuuvdn bbyggd mj

För stora delar av landet saknas ortarande kunskap om bebyggelsens kultur-värden, därmed kan inte heller utvecklingen ör miljötillståndet redovisas. Tillgångtill antikvarisk kompetens är ortsatt låg. Formellt skydd av bebyggelse användssällan. Sett över de 20 senaste åren ges allt ärre byggnader ormellt skydd enligtplan- och bygglagen (PBL).

Gd vdgsmj

Det totala antalet livsmedelsaärer har minskat med drygt 16 procent mellan åren2001 och 2011. Drygt två tredjedelar av beolkningen har längre än 300 meterågelvägen till livsmedelsaären, vilket är en ökning med tre procent under samma

period. Framör allt har tillgängligheten till livsmedelsaär minskat ör beolk-ningen i glesbygd.490

487 Miljömålsenkäten 2012. Boverkets och RUS årliga enkät till kommunerna. Andel avkommunerna som svarat på resp. råga.

488 Boverket 2012. Samhällsplanering som stimulerar till ysisk aktivitet – Slutrapporteringav ett regeringsuppdrag.

489 SCB 2010. Förändring av grönytor inom tätorter 2000–2005. De tio största tätorterna2005.

490 SCB 2012. Tillgång till livsmedelsaär 2011.

G O

D

B E B Y G G D

M I L

J Ö




Naturvårdsverket har under 2012 arbetat med en vägledning ör kommuners stra-

tegiska arbete ör minskad nedskräpning. Vägledningen blir ärdig 2013.

hs c s

Resultat rån Boverkets urvalsundersökning 2007–2008 visade att lutomsättning-en i rämst småhus var låg491, och det saknas uppöljning av om den har örbätt-rats. Småhus omattas inte av krav på återkommande obligatorisk ventilations-kontroll (OVK). Utvecklingen ör de byggnader som omattas av OVK bedömsdock vara positiv. För dessa byggnader nns det generella uppgiter i Energide-klarationsregistret och Boverket har sett fer godkända OVK-kontroller och ärrebyggnader med anmärkningar i det registret.

Radonhalten var år 2007–2008 högre än det angivna gränsvärdet på 200 Bq/m3 i 13 procent av småhusen och 3 procent av lägenheterna.492 Åtgärdstakten ör fer-bostadshus har varit positiv de senaste åren. Saneringstakten är dock oacceptabeltlåg ör småhus.

Samma urvalsundersökning visade att cirka 38 procent av byggnaderna, varavfest småhus, har uktskador som riskerar att påverka inomhusmiljön negativt.493 Det nns ett stort underhållsbehov ör att minska uktskadorna i det äldrebostadsbeståndet. Energieektivisering och andra ändringar av byggnader kaninnebära risk ör ökade uktskador och hälsoproblem. För att motverka detta harregler vid ändring av byggnader inörts i byggreglerna.

Kartläggning enligt direktivet om omgivningsbuller494 visar omattande bul-lerexponering i såväl Sverige som Europa. Inget tyder på att bullerexponeringenminskar. Vägtrakbullret dominerar, och utomhusbullret tycks inte minska alls.Många skyddsåtgärder har gjorts ör att minska bullret inomhus, rämst ör demest bullerutsatta. Men riktvärdena ör buller inomhus uppnås ota inte i sinhelhet ens eter åtgärd, beroende på de avvägningar som görs mellan kostnad ochnytta ör ytterligare ljudreduktion. Skärpta bullerkrav på nya personbilar ochtunga ordon beslutades av EU-parlamentet i ebruari 2013.

491 Boverket 2009. Så mår våra hus. Redovisning av regeringsuppdrag beträandebyggnaders tekniska utormning m.m.

492 Boverket 2009. Så mår våra hus. Redovisning av regeringsuppdrag beträandebyggnaders tekniska utormning m.m.

493 Boverket 2011. God bebyggd miljö – örslag till nytt delmål ör ukt och mögel.494 Europaparlamentets och Rådets Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering

av omgivningsbuller.




husnng md ng c nusus

Den totala temperaturkorrigerade energianvändningen per kvadratmeter i bebyg-gelsesektorn har minskat med 12 procent mellan 1995 och 2010.

Andelen direkt användning av ossila bränslen i bostäder och lokaler har mins-kat rån 20 procent till drygt 3 procent under samma period.495

Det nya direktivet om energieektivisering (2012/27/EU) sätter ökad press påeektivare energianvändning även i bentlig bebyggelse.

Den totala slutliga energianvändningen i transportsektorn, som domineras avvägtraken, har ökat med hela 73 procent mellan åren 1970 och 2010496. Vägtra-ken är i hög grad baserad på ossila bränslen och stod år 2010 ör 93 procent avutsläppen av växthusgaser rån inrikes transporter.497 Dessutom ger ökad vägtrak

mer buller och lutöroreningar och tar utrymme i städerna.Boverkets ändrade byggregler, BBR, trädde i krat 2012. Tidigare hade kraven

ör elvärmda byggnader skärpts, men nu skärptes även kraven ör övriga byggna-der med cirka 20 procent när det gäller byggnadens energianvändning. Regler omenergianvändning vid ändring av bentliga byggnader har också inörts i BBR.

Enligt de nya reglerna ör energideklarationer ska energiprestandan tydligtanges i annonser när byggnader ska säljas eller hyras ut. På Boverkets webb nnsinormation rån gjorda energideklarationer att hämta.

Exploateringen av jordbruksmark ör bebyggelse och inrastruktur har ökatmellan 2006–2010 jämört med perioden 1998–2005.498

hb vsnng

Den totala mängden uppkommet avall ökade med 5 procent rån 2008 till 2010,om gruvavallet räknas bort. Mängden hushållsavall minskade samma tid, troli-gen beroende på svag konjunktur. Data rån Avall Sverige visar att hushålls-avallet ökade igen 2011.

Avallets resursutnyttjande håller sig i stort sett oörändrat. Av allt avall, ör-utom gruvavall, materialåtervanns 43 procent under 2010. För hushållsavall hardock materialåtervinningen minskat, rån 36 procent 2009 till 33 procent 2011.

495 Energimyndigheten 2012. Energiindikatorer 2012.496 Energimyndigheten 2012. Energiindikatorer 2012.497 Trakverket, Transportsektorns utsläpp, hämtad rån www 2013-03-12, http://www.

trakverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp498 Jordbruksverket 2013. Exploatering av jordbruksmark 2006–2010.

G O

D

B E B Y G G D

M I L

J Ö




Miljoner ton

Figur 28. Behandlat hushållsavfall per år, totalt och uppdelat på olika behandlingsmetoder

KÄLLA: AVFALL SVERIGE

Mängden hushållsavfall ökade under 2011 efter att ha minskat mellan 2008 och 2010. Indikatorn

finns också på miljömål.se/indikatorer.

Materialåtervinning

Förbränning medenergiutvinning

Deponering

Biologisk behandling

0

1

2

3

4

5

1 9 9 4

1 9 9 6

1 9 9 8

2 0 0 0

2 0 0 2

2 0 0 4

2 0 0 6

2 0 0 8

2 0 1 0

2 0 1 1


hb bbyggssuu c hb smsnng

En positiv trend kan ses när det gäller översiktsplaneringen, etersom många kom-

muner ör närvarande arbetar med att ta ram nya planer. Detta gör att PBL:s nyaregler kan å genomslag under de närmaste åren. Enligt dessa ska översiktsplanenbli mer strategisk och samordnas med relevanta nationella och regionala mål ören hållbar utveckling, bland annat miljökvalitetsmålen. På så sätt kan kommunensutveckling ses i ett större geograskt perspektiv.

Kommunerna har problem att hantera länsstyrelsernas planeringsunderlag ombland annat statliga intressen och mellankommunala rågor. Planeringsunderlagenanses sakna tydliga prioriteringar och vara allt ör övergripande. Länsstyrelsernai sin tur anser att sektorsmyndigheternas underlag är otydliga. De statliga plan-underlagen måste samordnas ör att ge kommunerna goda örutsättningar att ta

ram relevanta kommunala planeringsunderlag.499

Inga nya initiativ eller styrmedel som ökar takten av upprustningen av bostads-hus har tillkommit, örutom ROT-avdraget som ägare till småhus och bostads-rätter sedan några år tillbaka kan göra. Det behöver övervägas nya styrmedel öratt upprustningen av miljonprogramsområdena ska komma till stånd.

499 Länsstyrelserna 2011. Arbetsmetoder och riktlinjer ör länsstyrelsernas arbete medplaneringsunderlag. Länsstyrelsernas rapport inom uppdrag 49.




insuu

Planeringen av inrastruktur ör transporter behöver utvecklas i samverkan mel-lan olika aktörer, vilket kan underlättas av ny eektivare planeringsprocess ochpågående vägledningsarbete500 ör denna. Idag hindras åtgärder ör att rämja tillexempel gång och cykel av platsbrist i stadsmiljön. Ett annat problem är ör småeller elriktade investeringar, till exempel att nya väginvesteringar gör att biltrakökar. En ökad biltrak är svår att örena med attraktiva och tillgängliga städer.

Klimatanpassning måste beaktas tidigt i planeringsprocessen ör ny inrastruktur.

kvf, gng c cy

För att nå målet krävs att rågan om miljöanpassade transporter prioriteras påalla nivåer genom kratulla åtgärder. Det nns behov av örbättrad samordning,bland annat med olkhälsoarbetet, och tillämpning av bentligt regelverk, kun-skapsuppbyggnad och ökade ekonomiska resurser. Exempel på synergier mellanmiljö och olkhälsa är att ökad cykling ger ysisk aktivitet, att minskat bilresandeger mindre lutöroreningar och buller samt att unktionsblandade samhällen medgod tillgång till kollektivtrak ökar social integration.

En hållbar utveckling rämjas genom att lokalisera nya bostäder och nya störrearbetsplatser till områden som är lätta att örsörja med kollektivtrak, gång ochcykel.

Nu- c gnmdn

Regeringens skrivelse 2012/13:51 om mål ör rilutlivspolitiken har örtydligatBoverkets ansvar och samverkan med andra myndigheter när det gäller tätorts-nära natur. Boverket avser att så långt som möjligt samordna uppöljningen avmålen ör rilutsliv med miljömålsuppöljningen.

Boverket kommer att ta ram ytterligare vägledningsmaterial och kunskaps-underlag ör att stärka grönstrukturen under 2013.

kuuvdn bbyggd mj

Kratulla åtgärder krävs, rämst örbättrad tillämpning av bentligt regelverk,kunskapsuppbyggnad och ökade ekonomiska och personella resurser. Frågan ombebyggelsens kulturvärden måste prioriteras på såväl nationell som regional ochkommunal nivå. Förutsättningarna präglas av stora regionala skillnader.

500 Trakverket 2012. Åtgärdsvalsstudier – nytt steg i planering av transportlösningar.Samt Trakverket 2011. Nya ormer ör val av åtgärder i transportsystemet.

G O

D

B E B Y G G D

M I L

J Ö




Gd vdgsmj

Strukturrationaliseringen inom handel har slagit hårt mot många mindre livsmed-elsaärer. Andra delar av en god vardagsmiljö beror i hög grad av lokala insatser.

hs c s

Inormationsinsatser och radonbidrag har inte varit tillräckligt ör att å småhusä-garna att vidta åtgärder ör att minska radonhalten i bostäder. En del av bostä-derna som ått radonbidrag har även eter vidtagna åtgärder en radonhalt somöverskrider gränsvärdet. Radonbidraget har unnits sedan 1988 men har aldrigutvärderats.501

Trots att kravet på unktionskontroll av ventilationssystem (OVK) har unnitssedan 1992 saknas utvärdering av styrmedlet, både vad gäller eterlevnad, eekteroch kostnader.502

Det är ett problem att det saknas återkommande uppöljning av fera parame-trar i inomhusmiljön och byggnaders tekniska status. Boverket har tidigare öre-slagit hur en mindre urvalsundersökning skulle kunna genomöras årligen, samtredovisat vad detta skulle kosta.503

Det behövs ytterligare internationella överenskommelser om minskat trak-buller rån källan, till exempel rån ordonens däck och motorer.

husnng md ng c nusus

Mycket är på gång när det gäller den byggda miljöns energianvändning. Ytter-ligare styrmedel kan behövas ör att nå de energipolitiska målen till 2020.

Bebyggelsetrycket i tätorter omgivna av bra jordbruksmark är relativt stort.Åkermark har ett svagt skydd och svagt stöd i den ysiska planeringen.

I Sverige har vi tillgång till 0,3 hektar åkermark per person men inklusive vårimport utnyttjar varje person cirka 0,4 hektar.504

hb vsnng

Dagens styrmedel är inte tillräckliga ör att örebygga mängderna och öka resurs-

utnyttjandet. Enligt den nya nationella avallsplanen rån 2012 krävs nya styr-medel och åtgärder ör att nå ett resurseektivt samhälle. Exempel på åtgärder ärökad återanvändning av hushållsavall och bygg- och rivningsavall.

501 Naturvårdsverket 2012. Styrmedel ör att nå miljökvalitetsmålen. En kartläggning.502 Naturvårdsverket 2012. Styrmedel ör att nå miljökvalitetsmålen. En kartläggning.503 Boverket 2009. Så mår våra hus. Redovisning av regeringsuppdrag beträande

byggnaders tekniska utormning m.m.504 Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 2012. Jorden vi ärvde, den svenska åkermarken

i ett hållbarhetsperspektiv.




ETT RIKT VÄxT- OCH DJURLIVaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuva-

rande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt

deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt

livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång

till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för

hälsa, livskvalitet och välfärd.


GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Bevarandestatusen ör iSverige naturligt örekommande naturtyper och arter är gynnsam och ör hotade arterhar statusen örbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom ochmellan populationer

PÅVERKAN AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR: Den av klimatscenarier utpekade örhöjda riskenör utdöende har minskat ör de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkasnegativt av klimatörändringar

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH RESILIENS: Ekosystemen har örmåga att klara av störningarsamt anpassa sig till örändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan ortsätta leverera

ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatörändringen och dess eekterGRÖN INFRASTRUKTUR: Det nns en ungerande grön inrastruktur, som upprätthållsgenom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer,så att ragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiskamångalden i landskapet bevaras


FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotarden biologiska mångalden

BIOLOGISKT KULTURARV: Det biologiska kulturarvet är örvaltat så att viktiga natur-och kulturvärden är bevarade och örutsättningar nns ör ett ortsatt bevarande ochutveckling av värdena

TÄTORTSNÄRA NATUR: Tätortsnära natur som är värdeull ör rilutslivet, kulturmiljönoch den biologiska mångalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig ör människan


styrmedel.


E T T

R I K T

V Ä x T -

O C H

D J U R

L I V




Resultat och analys i sammanattningBedömning av bevarandestatus ör de arter och naturtyper som omattas av EU:shabitatdirektiv görs vart sjätte år, senast 2007. Nästa bedömning och rapporteringsker i juni 2013. Den svenska rödlistan uppdateras med emårsintervall, nästagång det görs är år 2015. Bedömningen av bevarandestatus är därör densammasom i den ördjupade utvärderingen.

Under 2012 har totalt 14 951 hektar natur säkerställts ör bildande av natur-reservat och naturvårdsavtal. Naturvårdsverket ördelade 253 miljoner kronor örörvaltning av nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden och natur-vårdsområden. Fyra nya åtgärdsprogram astställdes och vid årets utgång anns

121 astställda och gällande åtgärdsprogram ör hotade arter.Som konstaterades i den ördjupade utvärderingen 2012 är de åtgärder sombentliga styrmedel lett till otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemenoch hejda örlusten av biologisk mångald går ör långsamt ör att miljökvalitets-målet ska kunna nås. Med undantag ör havsmiljön nns inga nya uppgiter ommiljötillståndet 2012. Till 2014 års uppöljning kommer det att nnas nya uppgi-ter om bevarandestatus ör de arter och naturtyper som omattas av EU:s habitat-direktiv, något som väsentligen kommer att underlätta bedömningen av de senasteårens miljöarbete inom området.

Mycket arbete görs men inga nya styrmedel eller ökade resurser har tillkommit

under året.Flera saker har dock hänt under året som ör arbetet ramåt. Havs- och vatten-myndigheten arbetar med implementering av havsmiljödirektivet, se Hav i balans

samt levande kust och skärgård . Kunskapen om ekosystemtjänsternas ekonomiskavärden har ökat505 och kan genom det nyligen lagda uppdraget till SCB och denpågående oentliga utredningen om att synliggöra värdet av ekosystemtjänster(M 2013:01) öras längre och även å genomslag i genomörandet. Utredningenom den svenska jaktlagstitningen kan resultera i örslag som ökar örutsättningarör örvaltning av allt vilt utirån ekosystemansatsen. Utredningen om grön inra-struktur506 har tagit ram kartunderlag och pekar på att det nns många bentliga

styrmedel som kan vara eektiva men vars tillämpning begränsas av knappa eko-nomiska resurser.Den nya skrivelsen om mål ör rilutslivspolitiken har ökat möjligheterna att

nå målet avseende tätortsnära natur, bland annat genom att tydliggöra rollör-delningen. Boverket redovisade under 2012 ett regeringsuppdrag om samhälls-

505 Sammanställd inormation om Ekosystemtjänster SKRIVELSE 2012-10-31Naturvårdsverket.

506 Grön inrastruktur Redovisning av regeringsuppdrag M201/722/Nm. Naturvårdsverket.




planering ör ysisk aktivitet där de tätortnära naturområdena har värderats högt.

Vägledningar inom området har tagits ram eller kommer under 2013.

Förbättringsområden ör att stärka miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv är att:• i det ortsatta arbetet medmiljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan även

ta hänsyn till övriga miljökvalitetsmål i ramtagandet av scenarier och att sökasynergier med dessa i örslag till åtgärder ör att minska klimatpåverkan

• inkludera klimatörändring och klimatanpassning ör naturmiljön och ekosys-tem i en grön inrastruktur

• tydliggöra och söka synergier med andra miljömål i klimatanpassningsåtgärderör naturmiljön och ekosystem.

Utvecklingen i miljön bedöms som negativ etersom miljötillståndet är dåligt ochi många all utvecklas negativt. Det kommer också att ta tid innan alla styrmedeltillämpas, nns på plats och har tillräckliga resurser ör bevarande av biologiskmångald och ör ett långsiktigt hållbart nyttjande i skogsbruk, jordbruk, ske,industri, samhällsbyggnad och hos allmänheten.

Inget av länen bedömer att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå. Arton länanger att utvecklingen i miljön är negativ, två ser ingen tydlig riktning och ett länhar inte kunnat ange utvecklingsriktning med hänvisning till att tillräckliga under-lag ör utvecklingen i miljönsaknas.

Resultat

Gynnsm bvndsus c gns vn

Bedömning av bevarandestatus ör de arter och naturtyper som omattas av EU:shabitatdirektiv görs vart sjätte år, senast 2007. Nästa bedömning och rapporteringsker i juni 2013. Den svenska rödlistan uppdateras med emårsintervall, nästagång det görs är år 2015. Bedömningen av bevarandestatus är därör densammasom i den ördjupade utvärderingen.

EUs strategi ör biologisk mångald till 2020 antogs 2011. Det nns nära kopp-

lingar mellan många av områdena som ingår och pågående svenskt arbete inomramen ör miljömål. Naturvårdsverket höll i september 2012 ett seminarium omstrategin, riktat till andra berörda centrala myndigheter. Kommissionen har initie-rat arbete med fera av åtgärderna i strategin, och Sverige/Naturvårdsverket deltari fera arbetsgrupper. Arbetet enligt strategin kan örväntas bli mer omattande denärmaste åren, och om målen ör 2020 ska kunna nås krävs betydande insatser.Kommissionen har genomört två biogeograska seminarier om örvaltning avNatura 2000-områden under 2012. Det örsta berörde Boreal region, där Sverigedeltog i örberedelserna och under seminariet.

E T T

R I K T

V Ä x T -

O C H

D J U R

L I V




80

100

40

60

20

0

Procent

Figur 29. Bevarandestatus för svenska naturtyper i olika regioner 2007

Alpin Boreal Kontinental Atlantisk Baltisk

KÄLLA: ARTER & NATURTYPER I HABITATDIREKTIVET – TILLSTÅNDET I SVERIGE 2007,ARTDATABANKEN (KARTA) SAMT ARTICLE 17 REPORT – NATIONAL SUMMARY:SWEDEN (DIAGRAM)

Gynnsam bevarandestatus ska uppnås för alla naturtyper som

listas i EU:s art- och habitatdirektiv. Det nås inte i någon av

de biogeografiska eller marina regionerna i Sverige. Störst

andel naturtyper med gynnsam bevarandestatus finns alpin

region, följt av boreal och därefter kontinental region. En

naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när det naturliga

utbredningsområdet är stabilt eller ökar, strukturer och

funktioner som krävs för att livsmiljön ska bibehållas finnsunder överskådlig framtid och bevarandestatusen hos dess

typiska arter är gynnsam. Utvärdering av tillståndet sker vart

sjätte år och ska rapporteras till EU nästa gång 2013.

Gynnsam

Dålig

Otillräcklig

Okänd

AtlantiskBaltisk

Alpin

Boreal

Kontinental

I enlighet med den strategiska planen i Konventionen om Biologisk mångald(CBD), rapporterade Sverige 2012 om översynen av miljökvalitetsmålen, nyapreciseringar och etappmål ör biologisk mångald507. På konventionsmötet iHyderabad i oktober 2012 bekrätades åtaganden i den strategiska planen och,med mindre justeringar, indikatorramverket ör delmålen (Aichi targets).508

507 Submission on inormation rom Sweden in response to the 4th meeting o the WorkingGroup o the Review o Implementation o the Convention on Biological Diversity toprovide inormation on the review and update on the National Biodiversity Strategyand Action Plan. Regeringskansliet. 7 juli 2012.

508 Rapport rån elte partsmötet med konventionen om biologisk mångald (CBD),Hyderabad, Indien, 8–19 oktober 2012. Regeringskansliet.




Flera nya sammanställningar och underlag ör områdesskyddet har under 2012

tagits ram och ger en mer ördjupad inblick i vad som hittills skyddats av Sverigesnatur:• Underlagen till SCBs statistiska meddelande Skyddad natur ör 2011509

• Enligt Naturvårdsverket redovisning av Sveriges arbete med bevarandemålör landmiljön i den strategiska planen ör biologisk mångald som antogs vidCBD:s partsmöte i Nagoya 2010510 har Sverige skyddat 7,5 % av skogsmarken,46 % av öppna jäll, 20 % av våtmarkerna och 3,1 % av odlingsmarken. Detutgör 12–13 % av landmiljön.

För det ortsatta arbetet redovisade Naturvårdsverket åtgärder ör att genomöraarbetsprogrammet ör skyddade områden i CBD511. Redovisningen innehåller etturval prioriterade åtgärder ör att genomöra arbetsprogrammet och mål 11 i denstrategiska planen i enlighet med anvisningar rån CBD. Här ingår bland annat enbehovsbedömning av bytesmarker ör skydd av skog.

Under 2012 har totalt 14 951 hektar natur säkerställts ör bildande av natur-reservat och med naturvårdsavtal. Naturvårdsverkets kostnader ör att ersättamarkägare ör skydd av natur uppgick till 616 miljoner kronor512. Naturvårdsver-ket och länsstyrelserna har arbetat med att örbereda skyddet av skog genom atterbjuda bytesmarker. Genomörandet av skydd med dessa bytesmarker påbörjas2013 och beräknas räcka till cirka 60 000 hektar produktiv skogsmark513. Huvud-

delen av de områden som ska skyddas med bytesmarker ingår i Natura 2000nätverket och utgörs rämst av större naturskogar eller andra skyddsvärda skogarmen även myrar i myrskyddsplanen ingår.

Arealen produktiv skogsmark som skyddats genom ersättning till markägarenper år har sedan den ördjupade utvärderingen 2008 minskat, på grund av lägrebudget och att ändrade ersättningsbestämmelser inördes 2010 vilket innebär attmarkägare kompenseras med 25 procent utöver marknadsvärdet vid inlösen avmark.

Under 2012 ördelade Naturvårdsverket 253 miljoner kronor i bidrag till läns-styrelserna och stitelsen Tyrestaskogen ör arbete med örvaltning av national-

parker, naturreservat, Natura 2000-områden och naturvårdsområden. I örvalt-ningen ingår örutom skötsel av de naturvärden och arter som skyddet är till ör

509 Statistiskt meddelande Skyddad natur 31 dec 2011SCB MI 41 SM 1201, korrigeradversion.

510 Redovisning av regeringsuppdrag M2012/71/Nm om Sveriges arbete med bevarandemålör landmiljön i den strategiska planen ör biologisk mångald.

511 Skrivelse (NV-03902-12) angående åtgärder ör att genomöra arbetsprogrammet örskyddade områden i konventionen ör biologisk mångald (CBD).

512 Muntlig uppgit Olle Höjer, Naturvårdsverket.513 Muntlig uppgit Olle Höjer, Naturvårdsverket.

E T T

R I K T

V Ä x T -

O C H

D J U R

L I V




även att göra skyddade områden tillgängliga ör allmänheten och örvaltning av

byggnader. Ca 50 % av de ördelade medlen går till skötsel av natur, ramör alltodlingslandskapets betesmarker och slåtterängar som kräver den mest kostsammaskötseln. I många all behövs också omattande restaureringar av markerna.Trots att mycket görs räcker medlen inte till514.

Under 2012 har två nya projekt beviljats medel rån EU onden LIFE+ Natur& Biologisk mångald; Restaureringar av naturtyper på sandjordar i södraSverige, Länsstyrelsen i Skåne län (rån EU 3 923 854 €), Restaurering av våtmar-kerna Tysslingen och Venakärret, Länsstyrelsen i Örebro län (rån EU 1 455 277 €).

Vid utgången av år 2012 anns 121 astställda och gällande åtgärdsprogram örhotade arter varav två inom Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde. 25

program är genomörda och avslutade. År 2012 astställdes yra nya åtgärdspro-gram: strandpadda; öppna, kalkrika hällmarker i Dalsland; hotade rölöpare samtskalbagar i eklågor. Ytterligare 54 är under ramtagande.

Till arbetet med åtgärdsprogrammen användes 2012 år 48 miljoner kr rånNaturvårdsverkets anslag, tio miljoner kronor rån Havs- och vattenmyndig-heten och sex miljoner kronor rån Skogsstyrelsen. Havs- och vattenmyndighetennansierade under 2012 verksamheten med åtgärdsprogrammen ullt enligt detuppskattade behovet, medan det ör terrestra program anns medel till mindre änhälten av det uppskattade behovet. Uppskattningen av behovet grundar sig påen sammanställning av de åtgärder och kostnader som listas i astställda program

och i de program som är på remiss515.För att nå målet gynnsam bevarandestatus ör i Sverige naturligt örekommande

naturtyper och arter har det störst betydelse vad som sker i vardagslandskapet.Hänsyn i nyttjandet av mark och vatten men även skötselåtgärder utanör skydda-de områden är därör av största betydelse. Inga större örändringar av styrmedelinom området har gjorts under 2012.

pvn v mndng

Preciseringen, som inte bedömts i den ördjupade utvärderingen 2012, innebäratt den av klimatscenarier utpekade örhöjda risken ör utdöende ska ha minskatör de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimat-örändringar. När klimatet blir varmare fyttar klimatzoner och vegetationszonernorrut eller mot högre altituder516. Arter som gynnas av ett kallt klimat och såda-na med dålig spridningsörmåga är särskilt utsatta. Detsamma gäller arter medragmenterad utbredning. Fragmentering orsakas av olika barriärer och störningar

514 Muntlig uppgit Mia Yri, Naturvårdsverket.515 Muntlig uppgit Maano Aunapuu, Naturvårdsverket.516 Centrum ör Biologisk Mångald, SLU, 2007. Biologisk mångald och klimatörändringar.




i landskapet och vad som utgör ett hinder ör örfyttning i landskapet varierar

beroende på vad som missgynnar arterna och därmed naturtyperna. Generelltsprider sig arter i akvatisk miljö lättare än de på land517.

Klimatprojektioner visar att de största temperaturörändringarna kommer attske vintertid på norra halvklotet518. I Sverige bedöms jällen och Östersjöns växt-och djurliv som särskilt känsliga519. Nederbörden örväntas öka generellt i landetoch mest i norra och västra Sverige. En tidigare islossning i sjöar och stora foderhar observerats. Klimatörändringar har redan påverkat permarostområden ochglaciärer i Sverige negativt. Fjällområdena kan vara den sista utposten ör artersom gynnas av ett kallt klimat. Bevarandestatusen ör de festa av jällens arteroch naturtyper har dock bedömts vara bra eller mycket bra520. Den enda natur-

typen med en ogynnsam bevarandestatus är glaciärer, vilkas areal minskar genomavsmältning med stigande temperatur. Det nns dock hot mot andra naturtyperoch arter i jällen som bedöms ligga längre ram i tiden. Klimatörändringar kantill exempel vara en av orsakerna till igenväxning av jällgräsmarkerna. Om som-marnederbörden ökar kan det ge problem ör järilar i jällen etersom de är bero-ende av ett soligt och torrt lokalklimat.

Kunskapen om hur klimatörändringar påverkar Östersjön är otillräcklig, menett örändrat klimat kan påverka vattentemperatur, isörhållanden, näringstillgångoch salthalt. Ishavsrelikter och kallvattensarter kan till exempel å det svårt. Över-gödning som leder till ökade algblomningar och syreattiga bottnar kan örvärras

i ett varmare och våtare klimat. Förutom att påverka klimatet örsurar koldioxidockså havsvattnet. Blir det ör surt år djur i havet som har skal eller skelett avkalk svårt att bilda dessa strukturer. Sannolikt påverkas även annan biologiskmångald i havet av ett sjunkande pH-värde521. Bevarandestatusen i marin baltiskregion ör habitatdirektivets arter och naturtyper är otillräcklig eller dålig522.

Det nns inga styrmedel specikt inriktade på klimatanpassningsåtgärder örarter och naturtyper som i klimatscenarier har utpekat örhöjd risk ör utdöende.

517 Spridningsörmåga hos svenska växter och djur – en kunskapsöversikt ör naturvårds-ändamål. Rapport 4964. Naturvårdsverkets Förlag 1999.518 IPCC, 2007: Climate Change 2007: Synthesis Report. Contribution o Working Groups

I, II and III to the Fourth Assessment Report o the Intergovernmental Panel on ClimateChange [Core Writing Team, Pachauri, R.K and Reisinger, A. (eds.)]. IPCC, Geneva,Switzerland, 104 pp.

519 Sverige inör klimatörändringarna – hot och möjligheter SOU. Kapitel 4.5 Naturmiljönoch miljömålen 2007:60. Miljödepartementet.

520 Sveriges örsta rapportering enligt artikel 17 i habitatdirektivet; Arter & naturtyper ihabitatdirektivet, tillståndet i Sverige 2007, Artdatabanken.

521 Försurning av haven – nytt problem i klimatörändringens spår. Havet 2008. Naturvårds-verket 2008.

522 Article 17 Report – National Summary: SWEDEN.

E T T

R I K T

V Ä x T -

O C H

D J U R

L I V




Grön inrastuktur kan underlätta spridning i ett landskap ör arter. I detta sam-

manhang är riktningen i örhållande till det som örändras av klimatet (till exem-pel temperatur, nederbörd, is) viktig att beakta ör att den gröna inrastrukturenska vara hållbar på sikt. För arter som redan benner sig på den sista utposten ärstyrmedel ör att minska klimatörändringarna kanske de enda långsiktigt håll-bara och behandlas under Begränsad klimatpåverkan. Viktigt att betona i sam-manhanget är att åtgärder ör att minska klimatörändringar med negativa eek-ter på biologisk mångald bör undvikas.

esysmjns, sns c gn nsuu

Ekosystemen ska ha örmåga att klara av störningar och anpassa sig till öränd-

ringar, som ett ändrat klimat, så att de kan ortsätta leverera ekosystemtjänsteroch bidra till att motverka klimatörändringen och dess eekter. En ungerandegrön inrastruktur ska nnas och upprätthållas genom en kombination av skydd,återställande och hållbart nyttjande, så att ragmentering av populationer ochlivsmiljöer inte sker och den biologiska mångalden i landskapet bevaras.

I hav, skog och gräsmarker åternns fera naturtyper som utsatts ör stor nega-tiv påverkan vilket minskat deras kvalitet och ibland även den deras utbredning.Påverkan sker i orm av exploatering av mark och vatten och hänger dessutomota ihop med hur naturen nyttjas523. Havs- och vattenmyndigheten har under2012, i enlighet med havsmiljödirektivet, gjorts en inledande bedömning av hur

haven mår som visar att tillståndet i havet inte är det önskade. De belastningarsom pekas ut som mest betydande är biologisk störning genom uttag av arter,tillörsel av näringsämnen, tillörsel av arliga ämnen, ysisk påverkan genombottentrålning och marint avall524525.

Nyttjande av naturresurser äventyrar i dag ekosystemens stabilitet och möjlig-heterna de har att leverera tjänster vi tar ör givna som till exempel örmågan tillkollagring, vattenreglering, jordbildning och pollinering.

Som en del i arbetet med Aichimålen och den strategiska planen rån Nagoyasamt EU:s strategi ör biologisk mångald har Naturvårdsverket under 2012 påregeringens uppdrag sammanställt inormation om viktiga ekosystem och ekosys-temtjänster i Sverige. De viktigaste ekosystemtjänsterna har listats och även delatsupp enligt naturtyperna skog, odlingslandskap, sjöar och vattendrag, hav, kustoch skärgård, våtmarker, jällmiljöer och god bebyggd miljö ör att kunna använ-

523 Sveriges örsta rapportering enligt artikel 17 i habitatdirektivet; Arter & naturtyper ihabitatdirektivet, tillståndet i Sverige 2007, Artdatabanken.

524 Havs- och vattenmyndigheten. 2012. God havsmiljö 2020. Marin strategi ör Nordsjönoch Östersjön. Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Reviderad 2012-10-12.

525 Havs- och vattenmyndighetens öreskriter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknargod miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer ör Nordsjön och Östersjön.




das i miljömålsarbetet526. Det är ett örsta steg i arbetet med att samhällsekono-

miskt värdera ekosystemtjänster. Arbetet behöver ortsätta ör att öka kunskapenom ekosystemtjänsternas värden men också med avseende på ekosystemens resi-liens och hållbart nyttjande. Styrmedel kan behöva utvecklas ör att hantera ochprioritera dessa värden.

Under 2012 ck Håkan Larsson i uppdrag att se över den svenska jaktlagstit-ningen med syte att å till stånd dels en modern lagstitning med tydlig systematikoch moderna bestämmelser ör jakt, viltvård och djurskydd ör de vilda djuren,dels ett örbättrat genomörande av Sveriges EU-rättsliga åtaganden. Dessutomska myndighetsansvaret ör jakten och viltvården utvärderas.

I januari 2013 gav Regeringen Maria Schultz i uppdrag att leda en utredning

som ska öreslå olika sätt att värdera ekosystemtjänster och vägar att integreradessa i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut isamhället. Främst handlar det om att i dialog med länsstyrelser, kommuner ochandra aktörer nna vägar ör genomörande. Parallellt arbetar SCB med ett reger-ingsuppdrag ör att kartlägga örutsättningarna ör att beräkna värdet på ekosys-temtjänster.

Naturvårdsverket har under året redovisat ett regeringsuppdrag om utvecklingav grön inrastruktur527. Där ingår en landskapsanalys med okus på skogs- ochodlingslandskapet samt sjöar vattendrag och kustvatten. Data rån analysen ärtillgänglig på Miljödataportalen528i GIS ormat och går att använda i till exempel

ArcGIS.Redovisningen visar att det idag nns många styrmedel som kan användas ör

att utveckla grön inrastruktur, men samtidigt ett genomörandeunderskott. Detnns alltså en outnyttjad potential i bentliga styrmedel att styra mot en ungeran-de gröninrastruktur. Framörallt nns många styrmedel som kan vara eektiva urett sådant perspektiv men som begränsas av knappa ekonomiska resurser. Redo-visningen pekar på ett antal områden som behöver utvecklas och att ytterligareutredning är nödvändig.

526 Sammanställd inormation om Ekosystemtjänster SKRIVELSE 2012-10-31 Naturvårds-verket.

527 Grön inrastruktur Redovisning av regeringsuppdrag M201/722/Nm. Naturvårdsverket.528 http://miljodataportalen.naturvardsverket.se

E T T

R I K T

V Ä x T -

O C H

D J U R

L I V




Fmmnd c gny sm gns mdfd gnsm

Främmande arter ortsätter att öka i oörändrad takt i alla miljöer 529. Många ärinvasiva, och har negativa eekt på biologisk mångald eller människors hälsa.År 2012 anns i landet 1 683 rämmande arter och 438 rämmande populationer(arter som är inhemska i en del av Sverige men fyttats till en annan del där deninte är naturligt). Av dessa har 228 bedömts vara invasiva och 77 potentiellt inva-siva. Inga större örändringar av styrmedel inom området har gjorts under 2012.

Förslaget till ny EU lagstitning om invasiva rämmande arter, som ingår i EU-strategin, som örväntades komma i september 2012 har örsenats och kommertidigast april 2013.

Genetiskt modierade organismer har inte introducerats i miljön i någon större

utsträckning och bentliga styrmedel är väl utvecklade och används.

Bgs uuv

Värdeulla ängs- och betesmarker, brynmiljöer och betad skog är några av de mil-jöer som innehåller biologiskt kulturarv och som hotas av örändrad markanvänd-ning och nya brukningsmetoder inom jord- och skogsbruket. Det biologiska kul-turarvet i jällandskapet är viktigt men mindre känt. Biologiskt kulturarv åternnsi många natur- och kulturreservat.

En stor andel av skötselmedlen som Naturvårdsverket ördelar går till odlings-landskapets betesmarker och slåtterängar men medlen räcker inte till. Ängs- ochbetesmarksarealen som sköts med hjälp av landsbygdsprogrammets miljöer-sättningar har minskat ytterligare under året530. Betesmarkerna har röjts i ökadomattning vilket i många all bedöms vara positivt ör natur- och kulturvärdena.Negativt är att även jätteträd, grova träd och döda träd röjts bort 531. Miljöersätt-ningar tillsammans med stödet Nokås kan också nansierabevarande av natur-värden och kulturmiljöer i skogen som äbodmiljöer, brynmiljöer och betad skog,men omattningen är blygsam.

Den genetiska mångalden hos domesticerade arter öljs upp i Ett rikt odlings-

landskap. Där redovisas att det nationella programmet ör odlad mångald (POM)

nu är inriktat på bevarande och nyttjande av den odlade mångalden. Utveckling-en ör husdjursraserna är i stora delar positiv eller stabil.

529 The European Network on Invasive Alien Species, NOBANIS (www.nobanis.org).530 Jordbruksverkets miljöersättningsstatistik (DAWA) Preliminära data ör 2012.531 Jordbruksverket 2012. Hur påverkas natur- och kulturvärden av en striktare

betesmarksdenition? Rapport 2012:20.




tsn nu

Preciseringen (som var annorlunda ormulerad i den ördjupade utvärderingen2012) innebär att tätortsnära natur som är värdeull ör rilutslivet, kulturmiljönoch den biologiska mångalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig ör män-niskan.

Kommunerna genomör den ysiska planeringen ör landskapet i tätort. Knappthälten av kommunerna har ett avsnitt om rilutsliv i sin översiktsplanering.532.Grönytan per person i de tio största tätorterna minskar, bland annat beroende påörtätning av bebyggelse533. Frilutslivet har ibland svårt att hävda sina intressennär det gäller exempelvis exploateringsärenden. Den ysiska planeringen är därörhelt central534. Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, har gjort att fer pla-

neringsunderlag ör grönstruktur har tagits ram., De skyddade områdena ökar.Drygt hälten av beolkningen har mindre än 2,5 km rån bostaden till ett skyddatnaturområde535.

Regeringen har beslutat om mål ör rilutslivspolitiken under 2012536. Friluts-livspolitiken innehåller tio mål. Ett handlar om tätortsnära natur och ett om till-gänglighet till natur- och kulturlandskapet. Naturvårdsverket har samordningsan-svaret ör arbetet med målen, och ör varje mål nns en ansvarig myndighet utpe-kad. För tätortsnära är det Boverket och ör tillgänglig natur är det Skogsstyrelsenör skogsmark och Naturvårdsverket ör övrig mark.Boverket redovisade under 2012 ett regeringsuppdrag om samhällsplanering ör

ysisk aktivitet. De tätortnära naturområdena har där värderats högt och en väg-ledning ör kommunernas arbete tas ram under 2013537. Naturvårdsverket, Riks-antikvarieämbetet och Myndigheten ör handikappolitisk samordning har underåret tagit ram vägledning som handlar om att tillgängliggöra skyddade natur- ochkulturområden. Rapporterna publiceras under 2013.

Arbetet med att bevara den biologiska mångalden och kulturmiljön i tätortsnäranatur behöver utvecklas. Den nya skrivelsen om mål ör rilutslivspolitiken harökat möjligheterna att nå preciseringen med avseende på tillgänglighet, bland annatgenom att tydliggöra rollördelningen. Styrmedel nns i orm av LONA och områ-desskydd men mer resurser behövs inom områdena kommunal och regional pla-nering, inormation och vägledning samt att bevara, utveckla och nyskapa natur-och kulturområden ör att öka värdena och tillgängligheten till tätortsnära natur.

532 Naturvårdsverket (2012),Sveriges Frilutskommun 2012.533 SCB (2009), Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000–2005.534 Forsberg, Lena Pettersson (2012), Frilutsliv och naturturism i kommunal ysisk planering.535 Naturvårdsverket och SCB (2012), Skyddad natur, pressmeddelande 2012-06-01.536 Regeringens skrivelse 2012/13:51. Mål ör rilutslivspolitiken.537 Samhällsplanering som stimulerar till ysisk aktivitet. Boverkets Rapport 2012:22.

E T T

R I K T

V Ä x T -

O C H

D J U R

L I V




AnalysBedömningen att målet inte är möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade ellerplanerade styrmedel kvarstår.

Som konstaterades i den ördjupade utvärderingen 2012 är de åtgärder sombentliga styrmedel lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemenoch hejda örlusten av biologisk mångald går ör långsamt ör att miljökvalitets-målet ska kunna nås. Med undantag ör havsmiljön nns inga nya uppgiter ommiljötillståndet 2012. Däremot kommer det till 2013 års uppöljning att nnasnya uppgiter om bevarandestatus ör de arter och naturtyper som omattas avEU:s habitatdirektiv, något som väsentligen kommer att underlätta bedömningen

av de senaste årens miljöarbete inom området.Mycket arbete görs men inga nya styrmedel eller ökade resurser har tillkommitunder året.

Flera saker har dock hänt under året som ör arbetet ramåt. Kunskapen omekosystemtjänsternas ekonomiska värden har ökat538 och kan genom de nyli-gen lagda uppdragen till Maria Schultz och till SCB öras längre och även ågenomslag i genomörandet. Utredningen om den svenska jaktlagstitningen kanresultera i örslag som ökar örutsättningar ör örvaltning av allt vilt utirån eko-systemansatsen. Utredningen om grön inrastruktur539 tar ram kartunderlag ochpekar på att det nns många bentliga styrmedel som kan vara eektiva men som

begränsas av knappa ekonomiska resurser.I underlag till Färdplan 2050540 nns upptaget ett antal åtgärder som, om derealiseras, örsvårar att Ett rikt växt- och djurliv nås. Det gäller rämst inten-siering av produktionsskogar med ökad användning av rämmande trädslagsom hybridasp och contorta, ökad skogsgödsling samt igenplantering av tidigarejordbruksmark. En ökad uppdelning i produktionsskog och skyddade områdensom kan bli öljden är inte heller inte i linje med hur man i dag tänker utirån enungerande grön inrastruktur. Där är vardagslandskapet mycket viktigt ör attupprätthålla resilienta ekosystem och bevara biologisk mångald.

538 Sammanställd inormation om Ekosystemtjänster SKRIVELSE 2012-10-31 Naturvårds-verket.

539 Grön inrastruktur Redovisning av regeringsuppdrag M201/722/Nm. Naturvårdsverket.540 Underlag till en ärdplan ör ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Bilagor till rapport 6537

Rapport 6525 Naturvårdsverket 2012.




Förbättringsområden ör att stärka miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv

är att:• i det ortsatta arbetet medmiljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan även

ta hänsyn till övriga miljökvalitetsmål i ramtagandet av scenarier och att sökasynergier med dessa i örslag till åtgärder ör att minska klimatpåverkan

• inkludera klimatörändring och klimatanpassning ör naturmiljön och ekosys-tem i en grön inrastruktur

• tydliggöra och söka synergier med andra miljökvalitetsmål i arbetet med klima-tanpassningsåtgärder ör naturmiljön och ekosystem.

Nu ingår resilienta ekosystem i andra miljökvalitetsmål men åternns som preci-sering endast i detta mål och handlar då bara om de av klimatscenarier utpekadearter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatöränd-ringar. En bättre ramörhållning behövs, när arter benner sig på sin ytterstautpost är det ota ör sent.

Ett rikt växt- och djurliv är beroende av att de andra miljökvalitetsmålen nås,speciellt Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande

sjöar och vattendrag , Hav i balans samt levande kust och skärgård , Storslagen

jällmiljö och Begränsad klimatpåverkan och behöver därör inhämta inormationrån dessa.

Nyttjandet av naturresurser är det som 2012 har störst påverkan på biologisk

mångald. Etersom eekter av markanvändning är så mycket kratigare är detsvårt att upptäcka och örutsäga eekter av klimatörändringar541. Kunskapslägethar också brister vad gäller tillståndet ör ekosystem, den genetiska mångaldensamt vilka rämmande arter som kan vara invasiva.

Det är inte helt enkelt att avgöra vilka preciseringar som väger tyngst i dettamål etersom fera av dem är korrelerade och samma styrmedel ota används.Resilienta ekosystem är till exempel beroende av att det nns en ungerande gröninrastruktur och gynnsam bevarandestatus ör arter och naturtyper. Det senareinbegriper ett gott tillstånd ör vårt biologiska kulturarv som innehåller några avde artrikaste naturtyperna i landet. Dessa tillsammans med rämmande arter väger

dock tyngts i bedömningen.NEGATIV. Utvecklingen i miljön bedöms som negativ etersom miljötillståndet ärdåligt och i många all utvecklas negativt. Det kommer också att ta tid innan allastyrmedel tillämpas, nns på plats och har tillräckliga resurser ör bevarande avbiologisk mångald och ett långsiktigt hållbart nyttjande i skogsbruk, jordbruk,ske, industri, samhällsbyggnad och hos allmänheten.

541 Sverige inör klimatörändringarna – hot och möjligheter SOU. Kapitel 4.5 Naturmiljönoch miljömålen 2007:60. Miljödepartementet.

E T T

R I K T

V Ä x T -

O C H

D J U R

L I V




Inget av länen bedömer att miljökvalitetsmålet är möjligt att nå. Arton län anger

att utvecklingen i miljön är negativ, Östergötlands och Västmanlands län ser ingentydlig riktning och Västernorrlands län har inte kunnat ange utvecklingsriktningmed hänvisning till att tillräckliga underlag ör utvecklingen i miljön saknas.





Regionala likheter ochskillnader i miljötillståndoch miljöarbete




i Detta aVSNitt542 sammanattas och analyseras den regionala årliga uppöljning

av miljökvalitetsmålen som länsstyrelserna och Skogsstyrelsen lämnade senhösten2012. På miljömål.se kan man läsa den regionala uppöljningen av miljökvalitets-målen ör respektive län.

Sytet med den regionala uppöljningen är dels att utgöra underlag till dennationella uppöljningen, dels att användas i länens miljöarbete. Sammantaget gerde regionala bedömningarna av om vi når miljökvalitetsmålen till år 2020 en dys-ter bild. Om vi analyserar kvaliteten på det miljöarbete som många aktörer utörnns dock anledning till optimism. Kvaliteten är ota bra. Betoningen vid resul-tatredovisning i årets uppöljning gör att goda insatser som sker och exempel påramgångar i det regionala miljöarbetet kan ges mer utrymme. Det är motiverande

när de regionala myndigheterna kommunicerar kring miljömålen och uppöljning-en med olika aktörer i länen.

Bdmnng v mn c uvcngn mjn

Länsstyrelserna har, i enlighet med anvisningarna543, inte bedömt Begränsad klimat-

påverkan, Skyddande ozonskikt eller Säker strålmiljö. De två örsta är globalamål och bedömningar kan här inte skilja sig rån de nationella. För sistnämnda ärbetingelserna över landet desamma.

Om de 13 miljökvalitetsmål som bedömts regionalt kan sägas att bedömning-arna i hög grad överensstämmer med de nationella. För de allra festa målen är

bedömningen att det inte är möjligt att nå dem till år 2020. Bedömningarna avutvecklingen i miljön öljer också i hög grad de nationella. Geograska och geolo-giska skillnader samt skillnader i samhällsutvecklingen ger i en del all skillnadermellan länen och jämört med nationellt. Det gäller ramör allt Frisk lut , Grund-

vatten av god kvalitet , Bara naturlig örsurning , Ingen övergödning och Storslagen

jällmiljö. Tabellen sist i detta avsnitt ger en översikt över de regionala bedöm-ningarna av miljökvalitetsmålen.

De län som har goda örutsättningar att klara fer miljömål och/eller har relativtmånga miljömål med en positiv utveckling i miljön har lägre beolkningstryck ochota sämre ekonomisk tillväxt. Det går samtidigt att se att den snabba örtätningenoch utvecklingen i storstadsområden ger sämre möjligheter att klara miljömålen.

Skillnader är i vissa all även orsakade av att länen kan ha tolkat bedömnings-kriterierna olika.

542 Avsnittet är utarbetat av samverkansorganet RUS (Regional Utveckling och Samverkan imiljömålssystemet). Det är diskuterat i RUS styrgrupp och slutligt örankrat med länsråds-grupp 6 ör miljö.

543 Anvisningar nns ör nationell respektive regional uppöljning av miljökvalitetsmålen,samt ör uppöljning av etappmålen. Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07388-12.




Mjsnd – c snd

Bgnsd mvn: Länens texter liknar den nationella. Flera beskriver dess-utom utsläppskällor och analyser ör sina län.

Fs u: Två tredjedelar av länen bedömer liksom nationellt att målet inte kommernås. En tredjedel anger ja eller nära, vilket inte är konstigt då det nns geograskaskillnader när det gäller lutkvalitet, utsläpp och nedall. Kvaliteten i olika städervarierar också beroende på exempelvis trakmängd. Men det kan också vara så attnågra län gör en ör positiv bedömning. Lutmätningar av olika slag redovisas.

B nug sunng: Bedömningarna varierar mycket mellan länen, beroendepå geologiska och geograska örutsättningar. I Uppsala och några andra län är

problemen små, medan de i landets sydvästra delar ortarande är stora. Utöverörsurning genom atmosäriskt nedall tas ökande markörsurning som skogs-bruket orsakar upp.

G mj: Alla län bedömer att målet inte kan nås och betonar betydelsen avinternationellt arbete. Vissa skillnader nns i vad länen tar upp. Län vid Östersjönoch Vänern tar upp höga halter av dioxin i sk. Skåne nämner problemet medPFOS i insjösk. Problem med bekämpningsmedel tas upp i jordbruksintensivalän. Län med gruvor påtalar att nya gruvor kommer att öka miljöbelastningen.Många län tar upp rådande kunskapsbrist.

Syddnd zns: Länen ger liknande inormation som nationellt, att prognosenör ozonskiktet är positiv. Något län nämner avsaknaden av regional miljööver-vakning.

S smj: Länens uppöljning liknar varandra och den nationella. UV-strål-ning tas särskilt upp och att hudcancerallen ökar. Halterna av radioaktiva ämnenär låga även i de län som drabbades hårdast av Tjernobylolyckan. För elektro-magnetiska ält bedöms exponeringen låg, även enligt reerensvärdena. Flera redo-gör ör mätningar och en del påtalar kunskapsbrist.

ingn vgdnng: Län med kust mot egentliga Östersjön har stora problem, medan

problemen vid västkusten är mindre och norrut är de små. I sjöar och vattendrag ärdet störst problem i jordbrukslänen. Skåne har även grundvattenproblem. I Hallandhar åtgärder inom jordbruket lett till minskade osorutsläpp. Flera län ser riskermed ökande utsläpp rån sjöart. Västra Götaland påtalar ökad avrinning beroendepå klimatörändringen som ett hot. Näringsämnen nns lagrat i sediment, vilket göratt det tar lång tid innan resultat av åtgärder syns. Jämtland saknar kunskap omkänsliga jällområden. Norrbotten ser risker med ökad skogsgödsling.

lvnd sj c vndg: Samtliga län bedömer att målet inte är möjligt attnå. De största problemen bedöms vara ysisk påverkan, örsurning, övergödning,kemikalier och rämmande arter. För olika län varierar vilka problem som är störst.




Tillståndet ör sjöar är bättre än ör vattendrag. Nästan alla län nämner olika kun-

skapsbrister. Flera nämner arbete ör att skydda fodkrätan. Gotland har lyckatsutrota signalkrätan. Problem med strandnära exploatering tas upp av fera län.

Gundvn v gd v: Kvalitet och kvantitet skiljer sig mellan länen, beroendepå geologi, markanvändning och andel enskilda brunnar/avlopp. I fera län är situ-ationen rätt god. Kustlän har otare problem med saltinträngning och vattenbristoch jordbrukslän med bekämpningsmedel och nitrat. Beroende på typ av indu-strier nns också olika problem. Några län tar upp problem med uran och radonberoende på geologi. Län med mycket enskilda brunnar tar upp problem medbakterier. Kunskapsbrist råder ramörallt om enskilda vattentäkter. Skillnader närdet gäller naturgrus beror på tillgången, men också på eterrågan av materialet.

hv bns sm vnd us c sgd: Samtliga 14 kustlän bedömer att måletinte är möjligt att nå. Norrlandslänen tar upp miljögiter som det stora problemetoch då särskilt dioxin i sk, medan länen söderut nämner övergödning öre miljö-giter. Alla län tar upp svaga skbestånd och obalans i bestånden. Några tar uppatt klimatörändringen är en osäkerhetsaktor. Arter som tas upp beror på vilkainventeringar som genomörts, men också på vad man valt att ta med. Exempelär blåstångens minskning i Gävleborg, ejderns tillbakagång i Skåne och svagabestånd av vildlax i de nordliga länen. Flera tar upp invasiva arter. Risk ör feroljeutsläpp med ökad sjöart tas upp. Skåne nämner dock att man noterat ärre

oljeutsläpp.Mynd vm: De festa länsstyrelserna bedömer att målet inte är möjligt attnå. Blekinge och Gotland är mer positiva. Mängden våtmarker varierar i landet. I denorra länen nns fer och större orörda våtmarker. Flertalet län pekar på behov avatt öka takten i att återskapa och skydda våtmarker samt mer hänsyn vid skogsbrukoch inrastrukturprojekt, särskilt skogsbilvägar. Skyddet av våtmarker har ått ståtillbaka ör skydd av skog och myrskyddsplanen, med de värdeullaste våtmarkerna,är ännu inte uppylld. Några tar upp vegetationsörändringar som ett nytt hot.

lvnd sg: I samtliga län bedöms att målet inte kan nås och att utvecklingen i

miljön är neutral eller negativ. Detta örvånar inte då skogsbruk bedrivs med lik-nande intensitet i hela landet. De positiva tecknen väger inte upp det ökade antalethotade arter och den ortskridande örlusten av gammal skog och kulturlämning-ar. Bentliga styrmedel och resurser är inte tillräckligt eektiva.

e dngsnds: Målet bedöms ingenstans möjligt att nå och utvecklingen imiljön bedöms negativ eller neutral. Trots många insatser går utvecklingen åt elhåll vad gäller miljötillstånd, skötsel och hävd, bevarande av landskapselement,bebyggelse och hotade arter. Utormningen av kommande landsbygdsprogram ochörutsättningar ör att bedriva lantbruk ses som viktiga aktorer ör möjlighetenatt nå målet.




Ssgn jmj: Bedömningen av jällmålet varierar mellan jällänen. Dalarna

bedömer att det inte är möjligt att nå, Jämtland att det är nära att nås medanNorrbotten och Västerbotten bedömer att det nås. Variationen visar att påverkan,nyttjande och exploateringstryck varierar rån syd till nord. Fjällens naturvärdenbedöms tillräckligt skyddade, men påverkan är stor i de exploaterade delarna. Tackvare liten mänsklig påverkan har jällområdets naturtyper och arter i stort sett gynn-sam bevarandestatus. Däremot är kulturmiljövärden briställigt kända och riskeraratt örstöras. Klimatörändringarna kommer på lång sikt att starkt påverka jällen.

Gd bbyggd mj: Samtliga län utom ett bedömer att målet inte är möjligt att nå.Skåne som enda län bedömer dessutom att utvecklingen är negativ. I län med lägreexploateringstryck är bilden mer positiv. Å andra sidan innebär det att örändring-en i bentlig ohållbar bebyggelsestruktur är långsam och att kommunernas styr-ning av lokaliseringar är liten, då man är tacksam ör alla exploateringar. Litenoch stagnerande beolkning i många kommuner med små och krympande resurserger också sämre örutsättningar.

e vx- c djuv: Alla län bedömer att målet är inte möjligt att nå ochutvecklingen är negativ. Förlusten av arter är större i de södra delarna av landetjämört med de norra, men antalet hotade arter ökar i alla län. Ökad ragmente-ring av landskapet örsämrar många arters överlevnadsmöjligheter. För att hejdaörlusten krävs mycket större hänsyn vid brukande och exploatering. Kunskap

och örståelse ör vikten av ekosystemtjänster behöver öka. Klimatörändringarnaörväntas å stor påverkan på arter och diversitet. Främmande arter ökar och ärett större problem i kustoch sydlän. Generellt saknas kunskap.

Mjb – c snd

Bgnsd mvn: Länsstyrelserna redovisar pågående energi- och klimat-arbete, med okus på oentliga organisationer. Ett aktivt arbete sker i fertalet län.Ingenstans påverkar detta påtagligt de totala utsläppen då andra aktorer är star-kare. Utsläppen minskar dock.

Fs u: Miljöarbetet är ungeär detsamma i de olika länen, men större i städermed lutproblem. Länen beskriver åtgärder ör att minska utsläppen rån trak,vedeldning m.m.

B nug sunng: Försurningen orsakas ramör allt av källor utanör Sverige.Av åtgärder tas kalkningsverksamheten upp, vars omattning varierar beroende påörsurningens omattning. Ökad askåteröring är ett generellt behov i länen.

G mj: Många län påpekar att det behövs mer inormation och tillsyn ör attpå sikt minska kemikalieanvändningen och några tar upp sina satsningar. Någranämner att vattenörvaltningsarbetet har drivit på insatser. I arbetet med örorena-




de områden har länen hunnit olika långt. Det tas upp att fera objekt nu är klara

ör åtgärd men att resurserna inte räcker.Syddnd zns: Inga regionala skillnader kan utläsas. Länen tar rämst uppinsatser inom gällande regelverk och att arbetet varit ramgångsrikt. Flera nämneråterstående behov att hantera upplagrade mängder av ozonnedbrytande ämnen,inte minst isoleringsmaterial. S smj: UV-strålning i tillsyn och planering hanteras likartat. Inorma-tionsinsatserna varierar dock mellan länen. Elektromagnetiska ält bevakas rämsti planeringen. Strålskyddsarbetet är ungeär detsamma i länen. Kärnkratslänentar upp denna råga.

ingn vgdnng: De södra länen anger att åtgärderna rämst är riktade mot jord-bruk, avlopp och transporter. Länen i norr, som har mindre problem, tar iställetupp behov av åtgärder mot lututsläpp rån andra länder, skogsgödsling samtindustrier. Viktiga åtgärder sker inom Greppa, landsbygdsprogrammet och LOVA.Län som inte ingår i Greppa ser sådana behov.

lvnd sj c vndg: Mycket åtgärdsarbete sker även om de festa län serbehov av mer. I nästan alla län pågår arbete med vandringshinder, restaurering avlekplatser ör sk, återställning av fottleder, tillsyn av dammar och vattenkrat.Några län nämner inormationsinsatser och att vattenråden påbörjat sitt arbete.

En handull län har behov av mer skydd av ytvattentäkter. Nästan alla län tar upporo ör att minskade resurser.

Gundvn v gd v: Stora likheter nns i åtgärdsarbetet mellan länen. Hurlångt man kommit med vatten- och materialörsörjningsplaner, skydd av natur-grus eller planer ör att möta ett örändrat klimat varierar dock. De festa tar uppatt det behövs mer arbete med vattenskyddområden. Länen pekar på att vatten-örvaltningen ger resultat och ökar kunskapen.

hv bns sm vnd us c sgd: Åtgärdsarbetet visar likheter mellanlänen. De festa nämner att de arbetat ör att restaurera lekplatser och vandrings-

vägar ör sk. Vidare önskar de arbeta mer med att skydda marina miljöer, stödjasmåskaligt kustske och arbeta med kustplanering.

Mynd vm: Länen beskriver ramör allt olika skydds- och restaurerings-insatser. Åtgärderna ser delvis olika ut över landet. I söder restaureras och åter-ställs våtmarker av olika anledningar, medan det i norra Sverige inte nns sammabehov av detta. Detta beror på att det nns mer våtmarker där, men också ör attvåtmarker som kväveällor inte är lika viktiga.

lvnd sg: Arbetet är ungeär detsamma. Olika skydds- och hänsynsåtgärderhos myndigheter, näring och organisationer beskrivs. Exempelvis är skadorna på




ornlämningar ortsatt höga även om enstaka län uppger att hänsynen örbättrats

de senaste åren.e dngsnds: Liknande åtgärder tas upp och många har kopplingar tilllandsbygdsprogrammet och de olika stöden.

Ssgn jmj: I större delen av jällen bedrivs renskötsel örutom en viss delav Dalajällen. Många insatser sker ör att utveckla olika ormer ör hållbartnyttjande i jällområdet och detta arbete behöver ortsätta.

Gd bbyggd mj: Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelse-struktur ökar, men detta år inte alltid genomslag i konkreta ärenden. Samverkanökar inom fera områden. En enkät som kommunerna besvarar varje år visar

deras tillgång på planeringsunderlag och kompetens, vilket varierar. Länsstyrelser-nas underlag, insatser och stöd varierar också.

e vx- c djuv: När det gäller arbetet ör att skydda, bevara och örbättraarternas livsmiljöer nns stora likheter mellan länen. Mycket åtgärder genomörs,men det är inte tillräckligt. Länens saknar resurser och styrmedel. I några län harlivsbetingelserna örbättrats bland annat genom skogsbränning och återställningav vattendrag och våtmarker.

Ssd nys v u uumjn gs u

Det nns stora variationer mellan län och mål i vilken utsträckning kulturmiljöbedömts. I många all har rågan ått en undanskymd roll, medan några län till-godoser den väl. God bebyggd miljö och Ett rikt odlingslandskap är de mål därkulturmiljö är mest konsekvent redovisade. Båda dessa mål har även egna precise-ringar ör kulturmiljön.

Länen ramhåller att avsaknaden av kulturmiljöövervakning och annan uppölj-ning bidrar till knapphändig miljömålsuppöljning. Då bedömningarna ota utgårrån vad indikatorerna mäter, nns en risk att tappa viktiga perspektiv. Ett exem-pel är att skogsbrukets skador på ornlämningar, som mäts, uppmärksammas gan-ska konsekvent, medan andra kulturmiljöaspekter i skogen saknas. I varierande

grad nämns örvaltningsbetingelsernas betydelse ör tillståndet, såsom örutsätt-ningar ör traditionella näringar och exploateringstryck. Här nns skillnader.

Insatser som sker inom kulturmiljöområdet redovisas sparsamt. Vissa insatsertas dock upp, inte minst inom landsbygdsprogrammet. Annars tar länen rämstupp olika behov, av planeringsunderlag, antikvarisk kompetens, skydd och beva-rande, skötsel och restaurering, myndighetsutövning och tvärsektoriellt arbete.Kulturmiljön som resurs lyts ram av några län och då ramör allt inom God

bebyggd miljö.




Frik lut

Bara naturligörurning

Gitri miljö

Ingen övergöning

Levane jöar ochvattenrag

Grunvattenav go kvalitet

Hav i balanamt levane kutoch krgår

Mllrane

våtmarker

Levane kogar

Ett riktolinglankap

storlagenjllmiljö

Go bebggmiljö

Ett rikt vxt-och jurliv

B l e k i n

g e

d a l a r n a

G o t l a

n

G ä v l e b o

r g

H a l l a n

J ä m t l a

n

J ö n k

ö p i n

g

K a l m

a r

K r o n

o b e r g

N o r r b o t t e

n

JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade

styrmedel och med åtgärder genomörda öre 2020.POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv.

NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det nns

i dag planerade styrmedel som beslutas öre 2020.

NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig

riktning ör utvecklingen i miljön.

NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvaltetsmålet till

2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ.

OKLAR: Tillräckliga underlag ör bedömning

av utvecklingen i miljön saknas.

NÅR VI MILJÖKVALITETSMÅLEN I LÄNEN?




s k å n

e

U p p

a l a

V ä t e r n o

r r l a n

s t o c k h

o l m

V ä r m l a n

V ä t m a n l a n

Ö r e b

r o

s ö e

r m a n l a n

V ä t e r

b o t t e n

V ä t r a

G ö t a l a n

Ö t e

r g ö t l a n



236 MILJÖMÅLEN – ÅRLIG UPPFÖLJNING AV MILJÖKVALITETsMÅLEN OCH ETAPPMÅLEN 2013



Uppöljning av etappmålen




ETAPPMÅL OM UTSLÄPP AV VÄxTHUSGASER (2020)UppFölJNiNGSaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som lig-

ger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent

jämfört med 1990. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verk-

samheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med

1990 års nivå. Minskningarna ska ske i Sverige och i form av investeringar i andra

EU-länder eller exibla mekanismer som CDM. För de verksamheter som omfat-

tas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms ambitionen för minsk-

ningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemetsregler.

En bedömning om etappmålet kan nås har gjorts ör utsläpp utanör handelssys-temet, baserat på den senaste prognosen544 ör växthusgasutsläppen och med densenaste utsläppsrapporteringen. Det nns dock en mängd osäkerheter örknippademed bedömningar av ramtida utsläpp, osäkerheter som ökar ju längre ram itiden som bedömningen gäller. Vid nästa planerade uppöljning av klimatpoliti-ken (kontrollstation 2015) kommer en ny bedömning av utsläppsutvecklingen till2020 med bentliga styrmedel att nnas tillgänglig. Då nns örutsättningar att

bättre bedöma eekten av de senast inörda styrmedel som påverkar utsläppenutanör handelssystemet och behovet av att inöra ytterligare styrmedel ör att nåetappmålet.

au sun c uvcng us v vxusgs

Utsläppen av växthusgaser i Sverige minskar. År 2011 uppgick utsläppen till61,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det innebär en minskning med 16 pro-cent sedan 1990, se gur 30 som örutom historiska utsläpp av växthusgaser persektor visar senaste prognosen ör år 2015 och 2020.

544 Report or Sweden on assessment o projected progress, March 2013.




Miljoner ton koldioxidekvivalenter

Figur 30. Utsläpp av växthusgaser 1990–2011 samt prognos för 2015 och 2020

1 9 9 0

1 9 9 5

1 9 9 4

1 9 9 3

1 9 9 2

1 9 9 1

1 9 9 9

2 0 0 1

2 0 0 0

1 9 9 6

1 9 9 8

1 9 9 7

2 0 0 3

2 0 0 2

2 0 0 4

2 0 0 5

2 0 0 6

2 0 0 7

2 0 0 8

2 0 1 0

2 0 1 1

2 0 1 5

2 0 2 0

2 0 0 9

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Energi exkl. transportInrikes transporter totalt

Industriprocesser Lösningsmedel och andra produkterJordbruk

Avfallshantering

Rapporterade nationella utsläpp av växthusgaser per sektor fram till 2011 och en prognos för utsläppen

2015 och 2020.

KÄLLA: NATIONAL INVENTORY REPORT 2013 SWEDEN (HISTORISKA UTSLÄPP) SAMTREPORT FOR SWEDEN ON ASSESSMENT OF PROJECTED PROGRESS, MARS 2013 (PROGNOSTISERADE UTSLÄPP)

ems mungBeslut om målet togs i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik

– Klimat 545 och det har kompletterat delmålet ör minskade utsläpp av växthus-gaser till 2012. Målet innebär att utsläppen rån den icke handlande sektornska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det är möjligt att tillgodoräknasig utsläppsminskningar rån investeringsprojekt i andra EU-länder eller fexiblamekanismer.

När målet beslutades beräknades en 40 procentig minskning mellan 1990och 2020 motsvaras av en minskning av 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter.Minskningen planerades att uppnås med styrmedel och åtgärder som presenteras

i Tabell 4.

545 Proposition 2008/09:162.




tb 4. Berkna minkning av vxthugaer mellan 1990 och 2020 ör verkamheter om

inte omatta av EU: tem ör hanel me utlpprtter (Propoition 2008/09:162).

Symd/gd Mjn n Co2-v.

Utlppminkningar mellan 1990 och 2007 4,0

Progno belutae nationella åtgrer 2008–2020 5,0

Utvecklae ekonomika trmeel 2,0

Nationellt genomörane av gemenamma EU-belut 2,0

Reuktion övriga åtgrer 0,3

Reuktion genom inveteringar i anra EU-lner och fexibla mekanimer 6,7

M 2020 c 20,0

Bdmnng c nys v g n m

En bedömning har gjorts baserad på den senaste prognosen ör växthusgasutsläp-pen och med den senaste utsläppsrapporteringen. Etappmålet är ormulerat så atten minskning med 40 procent ska ske mellan 1990 och 2020 ör utsläpp inom denicke handlande sektorn motsvarande den andra perioden i handelssystemet. Den-na minskning motsvarades av 33 procent av 2005 års utsläpp till år 2020, baseratpå samma underlag som beslutet grundandes på. Bedömningen har utgått rånutsläppen år 2005. Målet har sedan justerats ör en utvidgning av handelssystemettill den tredje handelsperioden. En bedömning på dessa grunder ger att målet kannås, under örutsättning att reduktion genom investeringar i andra EU-länder ochfexibla mekanismer genomörs i tillräcklig omattning.

Prognosen ör växthusgasutsläppen lämnades 2013 och baseras på 2013 årsutsläppsrapportering. Prognosen innehåller stora osäkerheter. Ytterligare skäl tillviss örsiktighet vid tolkningen är att utsläppsdata revideras årligen varvid bedöm-ningen också påverkas. Till år 2015 är det planerat att en kontrollstation skagenomöras vilket gör att ett bättre underlag ör att bedöma om det behövs ytterli-

gare styrmedel ör att nå etappmålet då kommer att vara tillgängligt.




ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGARUppFölJNiNGSaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Begränsade utsläpp av gränsöverskridandelutöroreningar i EuropaEtappmålet om begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i

Europa innebär att

• Europeiska unionen har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella

utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det s.k. takdirektivet senast

2015, och

• ändringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om långväga gräns-

överskridande luftföroreningar har raticerats av tillräckligt många länder

för att ha trätt i kraft senast 2015.

rsu

Inom FN:s lutvårdskonvention om gränsöverskridande lutöroreningar, antogs imaj 2012 ett reviderat Göteborgsprotokoll. Protokollet omattar totalt 51 länder.De utsläppstak som astställts är relativa med basår 2005 och slutår 2020. För

Sverige innebär det att utsläppen av svaveldioxid ska minska med 22 procent,kväveoxider med 36 procent och ammoniak med 15 procent. År 2013 är”the Yearo Air” i miljöarbetet inom EU, vilket sätter okus på arbetet med att begränsautsläppen av lutöroreningar. Det pågående arbetet med EU:s tematiska strategiör lutöroreningar och EU:s takdirektiv ör lutöroreningar kommer örhopp-ningsvis att bidra till att ytterligare utsläppsminskningar kommer till stånd. För-slag till strategi och takdirektiv örväntas presenteras hösten 2013.

anys c bdmnng

Naturvårdsverket bedömer det som realistiskt att etappmålet kan nås.

Etappmålets strecksats om revision av takdirektivet är beroende av en lyckosamörhandlingsprocess vilket gör det svårt att bedöma hur lång tid det kommer attta. Naturvårdsverket bedömer det som realistiskt att en revision kan ske senast2015.

Ändringen av Göteborgsprotokollet är ännu inte uppe ör raticering men eter-som det huvudsakligen är en ren administrativ process är det lättare att bedömaden tid det tar än ör strecksatsen ovan som är en örhandlingsprocess. Bedöm-ningen är att revideringen av protokollet kommer att ha trätt i krat senast 2015.




Begränsningar av utsläpp av lutöroreningar rån sjöartenUtsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från

fartygstraken i Östersjön och Nordsjön senast 2016.

Bdmnng v muys

Sedan år 2005 kan man i EMEP:s data546 över utsläpp av lutöroreningar se entydlig trend med minskade utsläpp rån internationell sjöart ör svaveldioxid ochpartiklar i både Östersjön och Nordsjön, se gur 31. Utsläppen av svaveldioxidhar mer än halverats och partikelutsläppen har minskat med ca 40 % under desenaste em åren.

0

200

400

600

1 000

800

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Tusen ton

Figur 31. Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar (PM2,5) från internationell sjöfart på

Östersjön och Nordsjön 2000–2010

KÄLLA: EMEP-DATA

SO2 Östersjön

SO2 Nordsjön

PM2,5 Östersjön

PM2,5 Nordsjön

NOx Östersjön

NOx Nordsjön

En nedåtgående trend ör utsläppen kan noteras även i HELCOMS data ör Öster-sjön547 och rån svensk rapportering av utsläpp rån internationell bunkring iSverige548. Utsläppen beräknas även ortsätta att minska ram till 2020, se gur 32.För svaveldioxid och partiklar är etappmålet därmed redan uppyllt.

Kväveoxidutsläppen ökar dock ortarande i Östersjön och Nordsjön. se gur 31.

Utsläppen av kväveoxider beräknas öka med cirka 40 procent i båda områdenaräknat rån år 2000 till år 2020549, se gur 32. Prognosen med ökade utsläppstöds också av prognoser som tagits ram bland annat inom HELCOM550.

546 http://emep.int/publ/reports/2012/status_report_1_2012.pd 547 http://www.helcom./BSAP_assessment/is/en_GB/cover548 http://cdr.eionet.europa.eu/se/un/colqgyzla/envuryz7q549 Wagner F., Amann M., Bertok I, Coala J., Heyes C., Klimont Z., Raaj P. and Schöpp W

(2010): Baseline Emission Projections and Further Cost-eective Reductions o Air Pollu-tion impacts in Europe – a 2010 Perspective, NEC Scenario Analysis report Nr 7, IIASA.

550 http://www.helcom./stc/les/shipping/NOx%20emissions.pd




KÄLLA: WAGNER F. MED FLERA, 20102000 2010

Utsläppsdata 2010(ingår ej i prognos)

2020

Tusen ton

Figur 32. Prognos till 2020 för utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar (PM2,5) från

internationell sjöfart på Östersjön och Nordsjön

0

200

400

600

800

1 000SO2

Östersjön

SO2 Nordsjön

PM2,5 Östersjön

PM2,5 Nordsjön

NOx Östersjön

NOx Nordsjön

Östersjön och Nordsjön är redan idag svavelkontroll (SECA)-områden. Ett sättatt minska kväveoxidutsläppen är att göra dem även till kvävekontroll (NECA)-områden. Internationella Sjöartsorganisationens (IMO) strängare krav på kväve-rening ör nybyggda artyg gäller enbart NECA-områden och rån 1 januari 2016.HELCOM har utarbetat en ansökan om att göra Östersjön till ett NECA-områdemen enighet råder inte om när ansökan ska skickas in. Förutsättningarna örminskade utsläpp skulle även öka om Nordsjön blev ett NECA-område. Diskus-sioner kring detta har örts bland annat inom OSPAR.

Ujnng v m

Etappmålet skulle med ördel kunna omormuleras.Uppöljning av etappmålet bör ske i samverkan mellan Naturvårdsverket,

Sjöartsverket och Transportstyrelsen. Eventuellt bör även Havs- och vattenmyn-digheten delta i uppöljningen.

I ett inledande skede bör EMEP:s utsläppsdata användas ör uppöljningen.På sikt kan SHIPAIR:s551 utsläppsberäkningar rån artyg användas ör attberäkna utsläppen på Östersjön och Nordsjön. De data som tagits ram håller nupå att kvalitetsgranskas och viss revidering av data beräknas ske. AIS (AutomaticIdentication System) täckning ör bevakning av artyg på Nordsjön behöver sesöver med avseende på om det behövs ytterligare någon landbaserad basstation öratt bättre kunna ölja artygen. Det kommer att innebära en kostnad ör årlig upp-datering och det är idag oklart med nansieringen av detta.

551 http://www.smhi.se/2.153/proessionella-tjanster/nytt-verktyg-beraknar-lutororeningar-ran-sjoarten-1.11772.




De data som idag bäst speglar utsläppen i Östersjön är HELCOMs data. Det nns

dock inga motsvarande data inom OSPAR ör Nordsjön. Det är dessutom ettöverlapp mellan HELCOMs och OSPARs område i Kattegatt.

Sveriges rapportering av utsläpp av rån internationell sjöart som bunkrar iSverige bör också beaktas vid uppöljning då dessa utsläpp är en indikation påtrenden ör utsläpp inom Nordsjön och Östersjön.

Lutöroreningar rån småskalig vedeldningEtappmålet om utsläpp av luftföroreningar från småskalig vedeldning innebär

att nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar

och hög verkningsgrad. Boverket har i uppdrag att förbereda nya byggregler under 2012.

tnng v m

Utsläpp av lutöroreningar innebär utsläpp i enlighet med den metodik somanvänds ör Sveriges rapportering till Konventionen om långväga transport avlutöroreningar (CLRTAP)/ direktivet om utsläppstak. Småskalig vedeldning inne-bär eldningsutrustning i enlighet med Boverkets Byggregler (BBR) avsnitt 6:74.I 6:74 inkluderas både astbränslepannor och kaminer och dylikt. Etappmåletavser endast att ”nya pannor ör småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av

lutöroreningar och hög verkningsgrad”. Även eldning i pelletspannor samt lokal-eldstäder (kaminer) bidrar dock till utsläpp av lutöroreningar, även om pellets-örbränning generellt sett uppvisar bättre emissionsprestanda än vedörbränning.Lokaleldstäder som braskaminer kan vara en betydande källa till lutöroreningarberoende på att utsläppen ota är högre än ör pannor. Nyttjandegraden ör lokal-eldstäder är lägre än ör pannor och därör blir den totala andelen av utsläppenlägre. Lokaleldstäder beskrivs också av ett antal olika standarder och det nns örnärvarande inga entydiga denitioner av vad som avses med låga utsläpp ör dessaprodukter. Etappmålet tolkas därör som att nya ved- och pelletspannor berörs,men ej lokaleldstäder. Detta bör dock omprövasvid senare uppöljningar av etapp-

målet om örutsättningarna ör lokaleldstäder ändras i och med uppdateringar avstandarder samt ramställande av ekodesignkrav.

Boverket gjorde under 2012 en örstudie över vilka örändringar som byggreg-lerna behöver genomgå med anledning av revisionen av standarden SS-EN 303-5.I örstudien hänvisades till det pågående arbetet inom ramen ör ekodesign.

Krav ör verkningsgrad och utsläpp både ör astbränslepannor, kaminer ochdylikt kommer att astställas i kommande EU-örordningar om ekodesign. Dessakommer att beslutas tidigast under hösten 2013 och kraven blir gällande tidigast




2016 ör alla nya produkter som sätts på den europeiska marknaden. Även lokal-

eldstäder kommer alltså att regleras på europeisk nivå inom en snar ramtid.Ved- och pelletspannor med låga utsläpp och hög verkningsgrad kan denieras

som utrustning som klarar klass 5 i enlighet med SS-EN 303-5. Etappmålet ansesuppyllt när all ny utrustning på marknaden klarar dessa krav.

Bgund

I regleringsbrevet ör 2012 ck Boverket ett återrapporteringskrav till regeringen:”Boverket ska under 2012 se över byggreglerna med anledning av revisionen avstandarden SS-EN 303-5. Boverket har genomört en örstudie som visar att:”det redan i dagsläget skulle kunna vara möjligt att skärpa gränsvärdena ör

utsläpp vad gäller BBR-kraven, som ör närvarande motsvarar standardens klass3, till att omatta standardens klass 5.” Tidplanen ör inörande av de skärptakraven diskuteras i utredningen.

En möjlig tidplan är att ölja tidplanen ör ekodesignörordningarna ör ast-bränslepannor. Då går skärpningen av utsläppskraven hand i hand med övrigaekodesignkrav, såsom skärpta krav på eektivitet. Detta rämjar en harmoniseringav regelverken inom norden och Europa. Beslut om en EU-örordning ör ast-bränslepannor i enlighet med ekodesigndirektivet planeras under hösten 2013.

Boverket planerar att genomöra en revidering omattande hela Boverkets bygg-regler (BBR) under år 2014, varör det då öppnas upp en möjlighet att anpassa

BBR till kraven i de nya örordningarna.

edsgn- c ngmnngsdvn

Ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet är viktiga verktyg i EU:s arbeteör att uppnå 20 procents minskad energianvändning till år 2020. Arbetet meddessa direktiv är inte bara avgörande i energiarbetet utan även viktigt ör EU:sklimat- och miljöarbete.

Ekodesignkrav innebär att produkten ramöver måste ha viss energieektivitetoch resurseektivitet ör att å säljas inom EU. Energimärkningskrav gör tydligtör konsumenten hur energieektiv produkten är och ger kunden möjlighet attgöra aktiva val.

Ekodesignkraven ger stora energibesparingar etersom de mest energislösandeprodukterna örbjuds och samtidigt blir produkterna billigare i drit ör konsu-menten. Energimärkningskraven möjliggör ännu större besparing och produkt-utveckling etersom aspekter som energiörbrukning, buller, prestanda tydliggörsoch konsumenterna kan eterråga de bästa produkterna på marknaden.

Både ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet berör många pro-dukter, som kan komma att behöva uppylla specicerade energi-, miljö- ochmärkningskrav. Dessa krav tas ram i orm av produktspecika EU-örordningar




som i sin tur blir gällande med direkt verkan i alla EU:s medlemsländer. I varje

örordning anges rån vilket datum kraven gäller. Arbete pågår just nu med att taram ekodesign- och energimärkningsörordningar ör både astbränslepannor ochkaminer och dylikt. Krav öreslås både på energieektivitet och utsläpp av lut-öroreningar, vilket sammanaller med etappmålet ör småskalig vedelning. Arbe-tet med de två produktgrupperna bedrivs parallellt och enligt kommissionens pre-liminära tidplan kommer örordningarna att antas tidigast under hösten 2013, menmest troligt under 2014. Det skulle innebära att kraven med utgångspunk t i ekode-signdirektivet blir gällande rån och med 2016 och sedan gradvis höjs i tre steg.

Enligt nuvarande preliminära örslag till ekodesignörordning gäller att endastörsäljning av astbränslepannor som uppyller kraven ör klass 3 ör utsläpp

enligt standarden SS-EN 303-5 kommer att vara tillåten rån två år eter att eko-designörordningen träder i krat. Från yra år eter att örordningen träder i krattillåts endast pannor som uppyller kraven ör klass 4 ör utsläpp och rån sex åreter endast pannor som uppyller kraven ör klass 5. Kraven ör verkningsgradenligt örslag till ekodesignörordning öljer inte exakt klassgränserna enligt stan-darden. För verkningsgrad gäller att vissa klass 3-pannor kommer att örbjudasredan rån två år eter att örordningen träder i krat. Från yra år eter att örord-ningen träder i krat örbjuds de festa klass 3-pannorna och rån sex år eter attörordningen träder i krat örbjuds även de festa klass 4-pannorna.

Energimärkningen av astbränslepannorna kommer ungera som en hjälp till

konsumenter att välja de eektivaste pannorna. I nuvarande örslag nns intenågon indikation om utsläppen med på energimärkningen, men dessa uppgiterska nnas dokumenterade i produktbeskrivningen till respektive panna. Genomtester av produkter kan Energimyndigheten bidra till att inormera konsumenterom vilka pannor som har högst verkningsgrad och lägst utsläpp.




tb 5. Tetreultat ör ett antal atbrnlepannor genomöra av sP

pnn tsd kmn-xd Co

kssngsndd

oGC gs-mggnsmnn

kssngsn-dd

p kssngsn-dd

Ve 1 2012 366 5 11 5 26 5

Ve 2 2008 604 5 47 4 17 5

Ve 3 2009 225 5 11 5 30 5

Ve 4 2011 130 5 7 5 43 5

Pellet 1 2009 150/480* 5 5/11* 5 25/28* 5

Pellet 2 2007 86/154* 5 0/2* 5 28/-* 5

Pellet 3 2008 82/200* 5 0,4/0,4* 5 7/-* 5

Pellet 4 2009 307/851* 4 4/35* 4 27/112* 3

Pellet 5 2009 170/414* 5 1/9* 5 33/30* 5

*Vren uppmtta vi ull lat/ellat

I tabell 1 redovisas testresultat ör ett antal astbränslepannor som har genomörtsav SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Pannorna är inte helt representativaör den svenska marknaden, utan kan antas tillhöra de bättre pannorna på mark-naden. Det visar dock att örutsättningarna ör att alla nya pannor ska tillhöraden bästa klassen enligt standarden SS-EN 303-5, klass 5, är mycket goda.

Suss

Boverkets örstudie visar att: ”det redan i dagsläget skulle kunna vara möjligt attskärpa gränsvärdena ör utsläpp vad gäller BBR-kraven, som ör närvarande mot-svarar standardens klass 3, till att omatta standardens klass 5.” Men utredningen

pekar även på betydelsen av samordning med Ekodesigndirektivet. Enligt etapp-målet har Boverket i uppdrag att örbereda nya byggregler under 2012. Förstudienkan ses som en sådan örberedelse. Den visar på betydelsen av samordning medEkodesigndirektivet. Kommande EU örordning om ekodesign som gäller eld-ningsutrusning ör asta bränslen kommer att ta över motsvarande krav i de natio-nella byggreglerna. Enligt det senaste örslaget till ekodesign ör astbränslepannoröreslås att krav inörs i tre steg i enlighet med standardens tre klasser.

Etersom det nns mycket att vinna på att avvakta revisionen av BBR till 2014då ekodesignörordningarna om astbränslepannor och rumsvärmare har beslutatsär det ör tidigt att avgöra vilken utsläppsnivå som kommer att uppnås. Dagens




krav i BBR ligger i den sämsta utsläppsklassen i den nyligen beslutade standarden

SS-EN 303-5:2012 som reereras till i örslaget till ekodesignörordning om ast-bränslepannor och det nns ett fertal pannor på marknaden som inte ligger i dehögre klasserna. Etappmålet kan därör inte anses uppnått redan idag. Som ram-går av tabell 1 nns det dock goda örutsättningar ör att uppnå etappmålet inomkort. Sverige kommer att verka ör att den tidtabell och de ekodesignkrav somastställs i ekodesignörordningen är ambitiösa vilket kommer bidra till uppyllel-sen av etappmålet.

De nya kraven kan örväntas bidra till minskade utsläpp etersom hushålls-sektorns utsläpp är betydelseulla i Europa som helhet. Ett påskyndande avgenomörandetiden skulle även ha stor betydelse ör att snabbt minska utsläppen

av bens(a)pyren, partiklar och svart sot (BC).




ETAPPMÅL OM FARLIGA ÄMNENUppFölJNiNGSaNSVariG MYNDiGhet: KEMIKALIEINSPEKTIONEN

Särskilt arliga ämnenEtappmålet om särskilt farliga ämnen innebär att beslut som fattas inom

Europeiska unionen och internationellt om sådana ämnen ska innehålla

åtgärder som innebär att

• hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas

som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast 2015,

• särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasningunder gällande regelverk inom alla användningsområden senast 2018,

• särskilt farliga ämnen i produktionsprocesser används endast under strikt

reglerade omständigheter senast 2018, och

• uttrycket ”särskilt farliga ämnen” i relevanta regelverk även inkluderar ämnen

med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specika

kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast 2018. 552

Etappmålet bidrar till att miljökvalitetsmålet gitri miljö och dess preciseringanvändningen av särskilt arliga ämnen kan uppyllas. Uppöljningen av den preci-

seringen innehåller ytterligare inormation om särskilt arliga ämnen.

rsu

Hormonstörande ämnen pekas idag ut i fera regelverk utan att det klargjorts hurde som grupp ska avgränsas. En expertgrupp inom Kommissionen arbetar, medstöd av svenskt deltagande, med att utveckla kriterier ör hormonstörande ämnenör tillämpning i Reach, växtskyddsmedelsörordningen och biocidörordningenoch andra relevanta regelverk. Vid den globala kemikaliestrategin SAICM:s tredjeinternationella konerens antogs hormonstörande ämnen som en ny prioriteradråga ör internationellt inormationsutbyte. Kandidatörteckningen i Reach harunder 2012 uppdaterats med 67 nya ämnen.

Under 2012 har 14 nya ämnen örts upp på tillståndslistan i Reach ör att blandannat bli öremål ör prövning om tillstånd ör viss användning. I oktober 2012attade Stockholmskonventionens expertkommitté beslut om att rekommenderafamskyddsmedlet hexabromocyklododekan (HBCDD) på listan ör utasning.Beslut om upptag i konventionen ska tas av parterna i maj 2013. Ytterligare

552 Regeringskansliet. 13 etappmål. Hämtad 12-11-07 rån http://www.regeringen.se/sb/ d/2055/a/191671. (Ej ordagrant samma ormulering som på http://www.miljomal.se)




yra ämnen är ör närvarande nominerade av EU ör upptag i konventionen.

Ett reviderat Metallprotokoll under CLRTAP har beslutats med överenskom-melser om strängare utsläppskrav som berör kvicksilver, kadmium och bly. FN:smiljöprogram (UNEP) leder ett örhandlingsarbete om en bindande konventionör minskning av de globala kvicksilverutsläppen. Konventionen ska örhandlasärdigt till år 2013.

När det gäller att strikt reglera särskilt arliga ämnen i produktionsprocessernns inga specika händelser eller riktade åtgärder rån 2012.

anys c bdmnng

Viktiga ramsteg görs ör att hormonstörande ämnen ska hanteras i olika regel-

verk på sätt som motsvarar särskilt arliga ämnen i miljökvalitetsmålet gitrimiljö. De resultat som rapporteras ovan är emellertid i huvudsak örberedandeör kommande regelutövning och mycket återstår. När det gäller hormonstörandeämnen är dock bedömningen att örutsättningar till stor del kan nnas på platsmålåret 2015. Att kratigt allergiramkallande ämnen nu örts upp på kandidat-örteckningen år ses som ett viktigt ramsteg att bygga vidare på. Målet kommerdock vara svårt att nå i tid ör kratigt allergiramkallande ämnen även om myck-et stora insatser påbörjas.

Vad tillståndsprövningen i Reach i praktiken kommer att medöra ör utas-ningen av särskilt arliga ämnen, liksom konsekvenserna av de stränga regler som

inörts i växtskyddsmedelsörordningen och biocidörordningen, kommer att visasig de närmast kommande åren. De resultat som rapporteras här kommer rånbörjan av en process som kan väntas medöra klart ökade örutsättningar örsådan utasning. Strängare utsläppskrav i Metallprotokoll under CLRTAP börockså i örlängningen medöra minskad deposition av kvicksilver, kadmium ochbly över Sverige. Viktiga ramsteg görs således men mycket arbete återstår. Utiråndagens snabba utveckling av örutsättningar görs bedömningen att det kan varamöjligt att nå målet 2018.

När det gäller att särskilt arliga ämnen i produktionsprocesser endast skaanvändas under strikt reglerade omständigheter görs bedömningen att sådanaåtgärder i många all kan bli aktuella som öljd av begränsningar och utasning avanvändningen genom lagstitning och av överenskommelser i konventioner. Rik-tade insatser och åtgärder bedöms emellertid behövas ör att nå målet till 2018.

Viktiga åtgärder ör att minska exponeringen rån processer och att eliminerabehovet av särskilt arliga ämnen är teknikutveckling och annat utvecklingsarbeteör att utnyttja bioteknik och att syntetisera kemikalier eektivare – så kalladgrön kemi, Vidare behöver industrins arbete med att byta ut arliga ämnen motmindre arliga ämnen utvecklas vidare. Ökat erarenhetsutbyte och stöd till exem-pel genom branschdialoger och rån ett samlat nationellt kompetenscentrumskulle kunna bidra till detta.




Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaperEtappmålet om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper innebär att beslutsom attas inom Europeiska unionen och internationellt ställer krav på att uppgi-ter om miljö- och hälsoarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängligaoch tillräckliga ör att möjliggöra riskbedömning ör alla användningsområden.Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att:• Relevanta regelverk ställer krav på kunskap samt uppgiter om örekomst

gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga ör att bedömaoch minimera hälso- och miljöeekter av sådana senast 2015.

• Förutsättningar nns ör att relevanta regelverk kan beakta kombinations-

eekter vid exponering ör kemikalier senast 2015.• Regelverken beaktar att barn är särskilt känsliga ör påverkan rån kemikaliersenast 2015.

• Inormationskraven i samband med registrering i Reach ör ämnen som tillver-kas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare ellerimportör och år) stärks senast 2018.553

Etappmålet bidrar till att miljökvalitetsmålet gitri miljö och dess precisering kun-

skap om ämnens miljö- och hälsoegenskaper kan uppyllas. Uppöljningen av denpreciseringen innehåller ytterligare inormation om sådan kunskap.

REsULTAT

Inom Europeiska unionen och i internationella ora pågår mycket arbete somleder mot ökad kunskap om bland annat hormonstörande eekter, nanomaterialoch örutsättningar att beakta kombinationseekter, och detta kan ses som örbe-redelser ör kommande beslut om regler.

För nanopartiklar/-material pågår bland annat arbete inom OECD att utvecklaoch anpassa testmetoder. En expertgrupp inom Kommissionen (CASG Nano554)arbetar med hur regelverk som Reach passar och eventuellt kan anpassas örnanopartiklar. Flera örslag till hur kemikaliereglerna kan anpassas utarbetas

ör närvarande och KemI har nyligen lämnat ett örslag till CASG Nano om hurnanopartiklar kan regleras.Inom Kommissionen har örberedelser gjorts ör att ormera en expert- och

policygrupp ör att se över hur kombinationseekter ska kunna hanteras inom


554 CASG Nano betyder Nano Competent Authorities Subgroup on Nanomaterials, och ärbehöriga myndigheters undergrupp till CARACAL ör nanomaterial. CARACAL betyderCompetent Authorities or REACH and CLP, och är behöriga myndigheter ör att inöraReach och CLP.




bentliga lagstitningar. Kemikalieinspektionen har medverkat i ramtagningen av

vägledningsdokument ör att beakta kombinationseekter ör biocid- och växt-skyddsmedelsprodukter, samt till Stockholmkonventionens Persistent OrganicPollutants Review Committee.

Inga särskilda steg har tagits under året ör att stärka inormationskraven örämnen som tillverkas och importeras i lägre kvantiteter.

anys c bdmnng

Bristen på kunskap som behövs ör att bedöma hälso- och miljöeekter avnanopartiklar/-material är i nuläget mycket stor. Forskningsbehovet är stort närdet gäller egenskaper som kan vara avgörande ör eventuella hälso- och miljö-

eekter hos nanopartiklar, och än större kring hur exponeringen av människa ochmiljö ska kunna mätas och/eller beräknas samt bedömas. Med tanke på den snab-ba tekniska utvecklingen inom nano-området och den örväntade snabba ökning-en, i såväl antal olika nanopartiklar/-material som volym, så måste örutsättningartas ram snarast möjligt ör att i regelverken kunna kräva inormation omegenskaper och örekomst som behövs ör hälso- och miljöriskbedömning. Detär svårt att bedöma utirån dagens situation om det är möjligt att öra in sådanaörutsättningar i lagstitning redan till målåret 2015. Det bedöms emellertid varaorealistiskt att kunskapen skulle kunna nå en sådan nivå redan till 2015 som göratt tillräcklig inormation om eekter och exponering ör att bedöma och mini-

mera hälso- och miljöeekter kan vara tillgänglig.Det är angeläget att ta ram vägledning ör att beakta kombinationseekter av

kemikalier inom fera lagstitningar. Kommissionens arbete medvägledningar öratt beakta kombinationseekter av prioriterade blandningar pågår och örväntasvara klart juni 2014. Vidare ska de publicera en rapport juni 2015 om hur dettaarbete med kombinationseekter ortskrider. Mot den bakgrunden bedöms attörutsättningar kan nnas ör att relevanta regelverk kan beakta kombinations-eekter målåret 2015. Dock lär det nog dröja ytterligare några år innan en expo-neringssituation med olika samverkande ämnen som regleras i olika regelverk kanriskbedömas, ansvaret ör åtgärder astställas och riskerna kan begränsas på etttillredsställande sätt.

Att regelverken ska beakta att barn är särskilt känsliga är något KemI arbetarör ska vara en utgångspunkt i regelutvecklingen. Det gäller inte minst ör leksaks-direktivet och andra regler som rör produkter direkt riktade till barn. KemI börsärskilt arbeta ör att vägledningsdokument som ska underlätta tillämpningen avEU-regler utvecklas vad det gäller testmetoder, teststrategier och metodik ör risk-bedömning. EU-reglerna behöver utvecklas så att barn inte utsätts ör särskilt ar-liga ämnen, inklusive hormonstörande ämnen, rån kemiska produkter och varor.Det är viktigt att så långt det är möjligt även undvika att allergiramkallande




ämnen örekommer i varor avsedda ör barn. Leksaksdirektivet är ett exempel på

ett regelverk där skyddsnivån behöver höjas.Regeringen har givit Kemikalieinspektionen i uppdrag att analysera hur regel-

verket bör utvecklas ör att örbättra hanteringen av hälso- och miljörisker medkombinationseekter och hormonstörande ämnen samt hur hänsyn bör tas tillbarns känslighet ör kemikalier. Regeringen har också givit Kemikalieinspektio-nen i uppdrag att analysera hur inormationskraven i samband med registreringi Reach ör så kallade lågvolymämnen kan stärkas. När det gäller bedömningenav målåren 2015, ör att regelverken ska beakta att barn är särskilt känsliga, och2018, ör att inormationskraven ör lågvolymämnen ska stärkas, verkar det rim-ligt att avvakta de analyser KemI har ått i uppdrag att göra inom områdena ör

rapportering 1 juli 2014.

Inormation om arliga ämnen i varorEtappmålet om information om farliga ämnen i varor innebär att

• regelverk eller överenskommelser inom Europeiska unionen eller interna-

tionellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen

i varor är tillgänglig för alla berörda senast 2020,

• reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska

särskilt barns hälsa beaktas, och

• information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och

varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade

system som omfattar prioriterade varugrupper. 555

Etappmålet bidrar till att miljökvalitetsmålet gitri miljö och dess preciseringinormation om arliga ämnen i material och produkter kan uppyllas. Uppölj-ningen av den preciseringen innehåller ytterligare inormation om detta område.

rsu

SAICM har under 2012 beslutat att till 2015 utveckla ett örslag till rivilligt inter-nationellt program ör inormation om ämnen i varor, och genomöra pilotprojektör någon eller några rån risksynpunkt viktiga varugrupper, till exempel leksaker,textilier, elektronik eller byggprodukter. Programmet ska bland annat innehållaprinciper ör vilken inormation som bör överöras i leverantörskedjan och tillaktörer under hela livscykeln.





Den nya biocidörordning som beslutades under 2012 innebär bland annat att

varor som uppges ha biocidverkan måste märkas med uppgiter om ingåendeverksamma ämnen.

En konsekvens av att fer särskilt arliga ämnen örs in på Reach kandidat-örteckning är att inormationskravet ör varors innehåll av dessa ämnen ökar isamma takt.

EU:s byggproduktörordning (305/2011) ställer bland annat krav på att säker-hetsdatablad eller inormation enligt kandidatörteckningen ska lämnas vidöverlåtelse av byggprodukter och inormationen blir därmed tillgänglig ör konsu-menter till exempel på byggvaruhus och liknande. Som örberedelse ör detta kravhar Boverket och Kemikalieinspektionen under 2012 genomört inormationskam-

panjer. EU-kommissionen utreder under 2013 om det nns behov av en utökadinormation om innehåll av arliga ämnen i byggprodukter. (Enligt örordning(305/2011) art 67.)556

anys c bdmnng

Utvecklingen inom SAICM visar att det nns ett stort intresse och behov av sam-verkan på global nivå om varors innehåll av arliga ämnen. En ökad medvetenhetom risker med arliga ämnen i varor och regler bedöms vara viktiga drivkraterör näringslivets egna initiativ när det gäller den pågående utvecklingen av rivil-liga system inom vissa branscher. Utvecklingen av regelverk i EU bör ske parallellt

med utveckling av internationella överenskommelser på området.Kommissionens örslag till 7:e miljöhandlingsprogram i december 2012 inne-

håller ett örslag om att till 2018 ta ram en EU-strategi ör gitri miljö som inklu-derar en samlad EU-policy ör kemikalier i varor, utirån bland annat resurseek-tivitet och avallsaspekter. Förslaget ligger i linje med inspel rån Sverige, men börnnas på plats tidigare än 2018. Om örslaget år stöd i Rådet och Parlamentetkan strategin bli en god plattorm ör att utveckla inormationssystem ör varorshela livscykel. Ekodesigndirektivet kan användas ör att ställa krav på inormationom örekomst av arliga ämnen i vissa produkter. Vi bedömer att etappmålet ominormation om arliga ämnen i varor kan nås till målåret 2020 vad gäller utveck-ling av principer ör inormationsöveröring, dock bedömer vi att det tar längretid innan dessa ullt ut tillämpas.

556 Boverkets remissvar till KemI.




ETAPPMÅL OM AVFALLUppFölJNiNGSaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Ökad resurshushållning i livsmedelskedjanEtappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser

ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst

50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorte-

ras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 pro-

cent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018.

rsu

För att kunna ölja upp det nya etappmålet om ökad resurshushållning i livsmed-elskedjan krävs uppgiter om uppkomna mängder matavall rån hushåll, storkök,butiker och restauranger. Etappmålet innebär dessutom att en redovisning behövsav hur energin samt näringsämnen tas tillvara. SMED557 har på uppdrag av Natur-vårdsverket genomört ett projekt vars syte är att analysera vilka data som krävsör att på ett kvalitetssäkert och kostnadseektivt sätt kunna ölja upp etapp-målet. Resultatet redovisas i SMED-rapporten Uppöljning av etappmål ör mat-

avall i början av april 2013.

Den biologiska behandlingen av matavall rån hushållsavall, exklusivehempompost, uppgick till 250 000 ton 2011, en ökning med 10 procent jämörtmed 2010.558

En undersökning som Avall Sverige genomört visar att nära 60 procent avlandets kommuner samlar in källsorterat matavall och att ytterligare ett 70-talkommuner har planer på att inöra system ör källsortering av matavall.

anys c bdmnng

För att uppnå etappmålet behöver utbyggnaden av system ör insamling av mat-avall till rötning öka och fer kommuner behöver inöra system ör källsortering

av matavall. Tekniken ör insamling, örbehandling, rötning samt hantering och

557 Svenska MiljöEmissionsData, ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet AB,SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI(Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut). www.smed.se

558 Avall Sverige 2012, Svensk Avallshantering 2012, http://www.avallsverige.se/leadmin/ uploads/Arbete/Nyhetsbrev/SAH_2012.pd).




spridning av rötrester behöver utvecklas och eektiviseras.559 Vidare nns det

behov av styrmedel ör att örbättra lönsamheten hos biogasanläggningarna.

Ökad resurshushållning i byggsektornEtappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas så

att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat material-

utnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent

senast 2020.

rsu

Naturvårdsverket har konstaterat att datakvalitén ör byggsektorns avall intehåller önskvärd nivå. Skälet är sektorns stora avallsmängder, de näst största etergruvsektorns, i kombination med den osäkerhet på 10–20 % som gällde ör dedata om sektorns avall som senast 2010 levererades till Eurostat560. Den i SverigesNationella avallsplan nämnda uppskattningen om drygt 50 % återvinning avbyggsektorns avall561 baserades tyvärr inte på några extra säkra siror jämörtmed den allmänna statistikens.

Ett projekt ör att ta ram bättre avallsstatistik inom bygg- och rivnings-området genomördes av Naturvårdsverket hösten 2012562 som en direkt ort-sättning av ett tidigare byggavallsprojekt hösten 2011. Utirån det upplägg

som projektet kom att öreslå har ett konkret arbete inletts ör att utöka data-rapporteringen i de miljörapporter som avallsbehandlingsanläggningarna lämnarin via Svenska Miljöportalen (SMP). Detta kommer att backas upp av nödvändigaörändringar i miljörapporteringsöreskritens ormuleringar genom ett tillägg tilldessa anläggningars rapportormulär ör obligatorisk inrapportering av fer ochinte minst standardiserade avallsdata.

559 Naturvårdsverket 2012. Från avallshantering till resurshushållning – Sverigesavallsplan 2012–2017. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikatio-ner6400/978-91-620-6502-7.pd

560 Avall i Sverige 2010. NV Rapport nr 6520 okt. 2012. www.naturvardsverket.se/ Documents/publikationer6400/978-91-620-6520-1.pd

561 Från Avallshantering till resurshushållning. Sveriges Avallsplan 2012–2017.NV Rapport nr 6502 maj 2012. www.naturvardsverket.se/Documents/publikatio-ner6400/978-91-620-6502-7.pd

562 Miljörapporter som källa ör örbättrad avallsstatistik – med okus på bygg- ochrivningsavall. SMED Rapport nr 113 2013. www.smed.se/wp-content/uploads/2013/ 02/Slutrapport1.pd




anys c bdmnng

En bedömning är att de nu igångsatta åtgärderna ör örbättrad insamling avavallsdata rån byggsektorn kommer att ge positivt utslag rån och med reerens-år 2014 (det årets data kommer att rapporteras till Eurostat juni 2016).

Närmast ligger okus på att bevaka branschens egna initiativ när det gällerökad materialåtervinning och återanvändning och ormulera de åtgärder och styr-medel som behöver komplettera bilden ör att underlätta och driva på identieringoch sortering av avallet. Inte minst ör rivningar är det av betydelse att innehålleti byggnader och anläggningskonstruktioner är inventerat, så att bland annat detarliga avallet kan skiljas ut bättre rån de andra raktionerna.




ETAPPMÅL OM BIOLOGISK MÅNGFALDUppFölJNiNGSaNSVariG MYNDiGhet: NATURVÅRDSVERKET

Regeringen har astställt ett antal etappmål baserade på örslag rån Miljömåls-beredningen. Etappmålen ska ses som ett örsta steg och fer etappmål som berörbiologisk mångald kan antas öreslås i Miljömålsberedningens strategier om ensammanhållen vattenpolitik och om en långsiktigt hållbar markanvändning, samti myndigheters egna strategier.

Etappmål om ekosystemtjänster och resiliensEtappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster

och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identierade och systematise-

rade senast 2013.

Under 2012 redovisade Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndig-heten och eter samråd med ett antal andra myndigheter ett regeringsuppdrag ominormation om viktiga ekosystemtjänster i Sverige samt aktorer som påverkarderas vidmakthållande. I regleringsbrevet ör Naturvårdsverket ör 2013 nns ettåterrapporteringskrav som gäller redovisning av hur verket ortlöpande arbetarmed ekosystemtjänster.

Inom EU pågår ett orskningsnära arbete med kartläggning och bedömning avekosystemtjänster (MAES). Sverige deltar aktivt i arbetet och kommer att varaledande ör den pilotstudie som okuserar på skogens ekosystemtjänster.

Se även nedan under etappmålet om betydelsen av den biologiska mångaldenoch värdet av ekosystemtjänster, samt under Ett rikt växt- och djurliv.

Etappmål om betydelsen av den biologiskamångalden och värdet av ekosystemtjänsterEtappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av eko-

systemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och

värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska

ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är

relevant och skäligt.

I september 2013 kommer den särskilda utredaren Maria Schultz att redovisasitt uppdrag om att synliggöra värdet av ekosystemtjänster (M2013:01).




Statistiska Centralbyrån arbetar under 2013 med ett uppdrag rån Miljödeparte-

mentet om att kartlägga örutsättningarna ör att beräkna värdet av ekosystem-tjänster.

Naturvårdsverket avser att under 2013 utlysa ett ferårigt orskningsprogramsom hanterar värdet av ekosystemtjänster och hur dessa kan hanteras i beslut isamhället.

Se även ovan, samt under Ett rikt växt- och djurliv.

Etappmål om hotade arter och naturtyperEtappmålet om hotade arter och naturtyper innebär att åtgärdsprogram för att

uppnå gynnsam bevarandestatus för sådana hotade arter och naturtyper sominte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vatten-

användning och bentligt områdesskydd ska vara genomförda eller under genomförande senast 2015.

Arbetet med åtgärdsprogram om hotade arter och naturtyper pågick under90-talet i liten skala, 2003 ökades verksamheten till cirka 200 program om totaltcirka 400 arter. Arbetet beskrivs kortattat under Ett rikt växt- och djurliv.

Etappmål om invasiva rämmande arterEtappmålet om invasiva främmande arter innebär att invasiva främmandearters effekter i Sverige vad avser biologisk mångfald samt socioekonomiska

effekter på bland annat hälsa ska vara bedömda och prioriterade insatser för

bekämpning ska ha inletts senast 2015.

EU:s lagstitning om invasiva rämmande arter örväntas presenteras tidigast iapril 2013. Den kommer att vara inriktad mot preventiva åtgärder ör att örhin-dra att invasiva rämmande arter introduceras och sprids. Det innebär att inörsel-vägarna ska identieras och åtgärdas och ett EU tidigtvarnings- och snabbrespons-system kommer att utvecklas ör att möjliggöra utrotning av nyanlända samt

särskilt skadliga invasiva rämmande arter. EU:s lagstitning kommer att ge eninriktning åt det svenska arbetet, tillsammans med den strategi och handlingsplansom Naturvårdsverket m.f. myndigheter har tagit ram. Under 2013 ortsättergenomörandet av prioriterade insatser ör bekämpning av mårdhund.




Etappmål om kunskap om genetisk mångaldEtappmålet om kunskap om genetisk mångfald innebär att en kartläggning

och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast 2015.

Övervakning av genetisk mångald är ett utvecklingsområde ör miljöövervak-ningen. Övergripande principer ör en övervakning av genetisk variation nns iNaturvårdsverkets rapport 5712 Genetisk variation hosvilda växter och djur iSverige rån 2007, men det har inte unnits resurser att starta något övervaknings-program. Övervakningen av de stora rovdjuren ses ör närvarande över och gene-tiska metoder örväntas komma till bredare användning där. Genetisk mångaldhar dock inte studerats hos de stora fertalet vilda djur, växter och svampar.



rapport 6557

NATURVÅRDSVERKET

ISBN 978-91-620-6557-7

ISSN 0282-7298

MiljömålenÅrlig uppföljning av Sverigesmiljökvalitetsmål och etappmål 2013