BEROENDE LIVET ORO ÄKTHET HÄLSA SMÄRTA...Idén med visitkortet är att ge möjligast god bild om personen och berätta hurdan person det är frågan om. Man kan rita eller måla

Jag använder inte -verksamhetsmaterial • Förebyggande av missbruk

Finlands Röda Kors • Missbruksarbetet 2013, sida 1

JAG ANVÄNDER INTE

Finlands Röda Kors • Missbruksarbetet 2013

Verksamhetsmaterial för

förebyggande av missbruk

BEROENDE LIVET

ÄKTHETORO

SMÄRTAHÄLSA



Text: Kati Laitila, planerare/rusmedelsarbetet, Finlands Röda KorsSpråkvård: Saija SippolaOmbrytning: Liisa Åker

För mer information ommaterialet och Finlands Röda Kors missbruksarbete: Missbruksarbetets planerare Kati Laitila, 020 701 2129, [email protected] punainenristi.fi/paihdetyo

Finlands Röda Kors distrikt

Helsingfors och Nylands distriktSalomonsgatan 17 B, 5. vån.00100 HELSINGFORS020 701 2000

Tavastlands distrikt Rautatienkatu 17–1933100 TAMMERFORS020 701 2770

Sydöstra Finlands DistriktKouvolankatu 5-745100 Kouvola 020 701 2710

Lapplands distriktLähteentie 1496400 ROVANIEMI020 701 2560

Västra Finlands DistriktJyväskylä regionkontorAilakinkatu 7, 40100 Jyväskylä 014 611 411

Seinäjoki regionkontorLaturitie 260510 HYLLYKALLIO06 429 5800

Uleåborgs distriktUusikatu 2290100 ULEÅBORG08 561 8200

Satakunda distriktSepänpellontie 2 A28430 BJÖRNEBORG020 701 2820

Savolax–Karelens distriktKauppakatu 3580100 JOENSUU0400 158 390 Kuopio regionkontorHaapaniemenkatu 3870110 KUOPIO0400 158 397

Egentliga Finlands distriktUniversitetsgatan 24 A20100 ÅBO020 701 2400

Åbolands distriktKaskisgatan 13 A20700 ÅBO020 701 2500

Ålands distriktTorggatan 5, 4 vån22100 MARIEHAMN018 528 503

Österbottens svenska distriktNedre torget 1 A65100 VASA06 317 4549

2.1.2013



Förord

Tack för att du tagit dig an detta material. Du är med och jobbar med det viktiga miss-bruksförebyggande arbetet.

Av ungdomen i högstadieålder säger en tredjedel att de prövat någon drog och mer än hälften av ungdomarna känner missbrukare. Av den vuxna befolkningen har var tionde prövat cannabis, och uppskattningsvis 20 000 finländare använder regelbundet intrave-nösa droger. Statistiken är naturligtvis bara siffror. Det är dock lätt att förstå att siffrorna döljer många människoöden och förstörda drömmar.

Det förebyggande missbruksarbetet är ett sätt att bidra till att det i framtiden finns färre krossade drömmar. De bästa resultaten i det förebyggande arbetet erhålls då individen själv bildar en negativ uppfattning om droger. Sålunda strävar detta Jag använder inte -verksamhetsmaterial snarare efter att ge unga människor något tänka på, i stället för färdiga svar. Jag använder inte -materialet ger utrymme för dialog och en grund för ska-pande av egna åsikter.

Materialet är avsett som ett stödpaket för alla som arbetar med ungdomar. Det har använts av lärare och skolhälsovårdare som stöd i utbildningsarbetet, av ungdomsledare på fritidsgårdarnas temakvällar och av ledare på olika ungdomsläger och evenemang för ungdomar.

Materialet fungerar väl som verksamhetspaket för vilken ungdomsgrupp som helst. Erfarenheten har visat att uppgifterna är lämpliga för deltagare i varierande åldrar. Leda-ren bör dock ta hänsyn till deltagarnas ålder i diskussionerna. Hjälp med den praktiska tillämpningen av paketet eller ledningen av vissa delar kan man få av Finlands Röda Kors missbruksrådgivare, vars kontaktuppgifter finns att få på Finlands Röda Kors distriktskon-tor.

Materialet innehåller program för sex sammankomster. Det tar cirka 1,5–2 timmar att genomföra varje program med gruppen. Det lönar sig också att reservera extra tid i sam-band med sammankomsterna, exempelvis för diskussion. I och med uppdateringen av materialet har sammankomsterna fått fler övningar. De kan användas som ett alternativ till de andra aktiviteterna eller för att komplettera programmets innehåll.

Materialet kan användas på det sätt ledaren själv anser bäst. Man kan plocka ut enskilda övningar i valfri ordning eller utföra alla uppgifter och teman på det sätt de presenterats i materialet. Om alla teman har behandlats och deltagarna också har blivit godkända i det lekfulla sluttestet, kan man tilldela deltagarna intyg. Intygen får man från distrikts-kontoret genom att skicka kontoret uppgifterna om när och var kursen genomförts samt namnen på deltagarna.

I Tammerfors i januari 2013

Kati Laitila



Jag använder inte -sammankomsternas program

Den första sammankomsten Att bekanta sig med funktionella metoder .................................................................5 Vad du kan förvänta dig – en överblick över kursens teman ......................................7

Den andra sammankomsten Informationspaket om rusmedel ................................................................................8 Gruppering av substanser och de olika rusmedlens möjliga konsekvenser .................9 Vad betyder missbruk? .............................................................................................10

Den tredje sammankomsten Förverkliga dina drömmar utan rusmedel ................................................................12 Det finns alternativ för användningen av rusmedel ..................................................13

Den fjärde sammankomsten Vad man ska göra vid akuta förgiftningssituationer .................................................15 Att alarmera hjälp .....................................................................................................17 Första hjälpens grunder ............................................................................................19

Det femte sammankomsten Hur jag avböjer – funderingar med hjälp av drama ...................................................20 Om en kompis missbrukar, vem ska jag berättar för? ...............................................21 Varför vill jag inte använda? .....................................................................................22

Den sjätte sammankomsten Sluttest och repetition ...............................................................................................23

Jag använder inte -sammankomsternas målsättningar:• Den unga personen förstår hur unik hon eller han är, och lär sig att uppskatta sig själv.• Den unga personen respekterar sig själva i den mån att hon/han inte vill förstöra sig själv med rusmedel.• Den unga personen vet hur droger skulle påverkar hennes/hans framtid. • Den unga personen vet i stora drag vad droger är och vilka effekter de har.• Den unga personens förmåga att motstå grupptryck ökar.• Den unga personen får färdigheter att agera i situationer där hon/han erbjuds rusmedel.• Den unga personen vet hur hon/han hjälper sin kompis och även sig själv i olika situationer. Hon/han vet vem man kan prata med om en kompis använder rusmedel. I en akut nödsituation, kan hon/han ge första hjälpen till en kompis som slocknat.• Den unga personen kan bilda sin egen uppfattning om varför hon/han inte vill använda rusmedel.

BILAGOR • Femte sammankomstens dramauppgifter ............................................................ 25 • Ställen där du kan få hjälp i olika livssituationer ................................................. 26 • Jag använder inte -gruppmedlemmarnas sluttest ................................................ 27 • Jag använder inte -gruppmedlemmarnas sluttest, de rätta svaren ...................... 28 • Transparang om beroende .................................................................................... 29



Den första sammankomsten

Allmänna målsättningar: Att bekanta sig med varandra och skapa en öppen atmosfär Att öka självkänslan

Delmålsättningar: Att motivera till att delta i Jag använder inte -gruppen

Tillbehör: Två mjuka leksaksdjur eller dylikt, stora papper och pennor och/eller fingerfärger.

Hälsa först deltagarna välkomna och upprepa gruppens målsättning. Sen är det dags att börja med de uppgifter där man bekantar sig med varandra.

Att bekanta sig med funktionella metoder

Det finns många olika böcker som innehåller uppgifter för att bekanta sig med varandra. När du väljer uppgift ska du ta hänsyn till om deltagarna känner varandra från tidigare. Om deltagarna känner varandra sen tidigare kan man med hjälp av uppgifterna försöka finna nya egenskaper som gruppmedlemmarna inte tidigare känt till om varandra. Öv-ningarna som valts ut här är lämpliga både för grupper där deltagarna är bekanta med varandra sedan tidigare, och för grupper där deltagarna inte känner varandra.

Namnrundan (cirka 15 minuter) Som första uppgift för att bekanta sig med de andra är det bra att höra allas namn och exempelvis vilken klass de går i. Förutom sitt eget namn säger alla ett positivt adjektiv som beskriver en själv och som börjar på samma bokstav som det egna namnet. Endast positiva adjektiv duger. Andra får inte kommentera de valda adjektiven.

Bekantnings- och grupperingsövning: Miss Piggy och Kermit (cirka 15 minuter)Ta med dig två namngivna maskotar (här Miss Piggy och Kermit) och berätta för grupp-medlemmar att maskotarna vill lära känna dem.



Till att börja med ställer sig gruppmedlemmarna i en ring. En av medlemmarna får Miss Piggy och kastar den till någon och säger högt och tydligt personens namn. Denna kas-tar i sin tur maskoten vidare till någon annan i gruppen. Maskoten besöker varje grupp-medlem en gång. De som inte redan haft maskoten kan hålla sina händer utsträckta framför sig. Efter att man haft maskoten lägger man sina händer bakom ryggen.

Slutligen återvänder maskoten till den första kastaren som börjar en ny omgång, i sam-ma ordningsföljd. Var och en ska komma ihåg att kasta till samma person som under första varvet. Rundan görs 2–3 gånger.

När alla har lärt sig rundan sätter man Kermit och cirkulera samma ring, med början från samma person, men i motsatt ordningsföljd. Efter att alla har lärt sig även denna runda börjar de båda maskotarna cirkulera samtidigt.

När rundan cirkulerar väl börjar man ta man varvtid och funderar tillsammans hur man kunde göra varven snabbare. Alla bör säga namnen högt, men annars kan gruppmedlem-marna pröva olika sätt att göra cirkulationen snabbare. Ofta gör gruppen ringen mindre, försöker sträcka ut maskotarna i stället för att kasta dem och så vidare. Den så kallade rätta lösningen är att ställa sig i den ordning som maskotar cirkulerar. Då räcker medlem-marna den ena maskoten åt personen till höger och den andra åt personen till vänster. Målet är att gruppen själv kommer på lösningen, men du kan också ge tips vid behov. Ge gärna gruppmedlemmar positiv respons då de genomfört uppgiften.

Att måla ett visitkort (cirka 40 minuter)Material: stora papper/toma planscher och många färgpennor och/eller eventuellt fin-gerfärger.

Varje gruppmedlem bör göra ett visitkort över sig själv. Idén med visitkortet är att ge möjligast god bild om personen och berätta hurdan person det är frågan om. Man kan rita eller måla kortet. I den kan man beskriva vad som är viktigt för personen, vad hon eller han uppskattar, vad hon/han är bra på, fått beröm för och så vidare. Fingerfärger är ett bra alternativ till att göra visitkorten, för då har teckningskunskaperna inte lika stor betydelse. Man kan också beskriva sig själv med olika färger om man inte vill rita.

Man får cirka 15 minuter tid att rita, och för den stunden kan ledaren sätta på bakgrunds-musik. Till slut visar alla upp sitt eget visitkort till de andra och presenterar de delar av kor-tet de själva vill. Det lönar sig att strikt begränsa presentationstiden för att alla ska hinna berätta om sitt kort (med 12 gruppmedlemmar till exempel 2 minuter/person).



Vad som komma skall – en snabb överblicköver kursens teman

Mentalkarta (15 min)Skriv texten rusmedel/droger på ett stort blädderblock. Be efter det gruppmedlemmar-na att ropa ord och saker som de kommer att tänka på kring temat och skriv ned dem i mentalkartan. Alla ord är tillåtna, och samma ord skrivs ned endast en gång.

(Det snabbaste sättet att göra mentalkartan är att ledaren fungerar som skrivare. Man kan också sammanställa kartan så, att gruppmedlemmarna själva kommer upp och skri-ver orden på tavlan.)

Då mentalkartan är klar ska du plocka fram saker ur den och berätta hur de kommer att behandlas under kursen. Till exempel:

• Alla ämnesord och dylika. – ”Dessa funderar vi på redan nästa gång. Vilka är rusmedel och deras effekter.”

• Roligt, spännande + andra positiva ord – ”Kanske det kan verka spännande och trevligt, men efter kursen kan var och en fundera om det sen ändå är värt det.”

• Farligt, skrämmande + andra negativa ord – ”Det är bra att veta att alla dessa ord har att göra med droger.”

• Gatuarbete, polis, socialarbetare o.s.v. – ”Det finns många parter som man kan prata med om droger. För var och en finns det säkert en lämplig vuxen att prata med. Detta tema återkommer vi också till senare.”

• Ravepartyn, hemfester, veckoslut o.s.v. – ”Man kan stöta på droger på de mest olika ställen. Vi funderar tillsammans på olika situationer, exempelvis genom att skådespela.”

• Knarkare, fyllo o.s.v. – ”Det är säkert ingen som planerar att bli missbrukare. Det enda säkra sättet att undvika det är att aldrig pröva.”

• Död, sjukhus o.s.v. – ”Det finns många verkliga risker i och med användningen av droger. På en av sammankomsterna behandlar vi också första hjälpen.”

Målet är få gruppmedlemmarna att bli inspirerade av de följande sammankomsterna.

Avslutning

Säkerställ till slut att alla vet när ni har följande sammankomst.

TilläggsövningarGissa vem -leken för att bekanta sig med varandra och höja självkänslan (15–20 min.)

Eleverna skriver på en lapp tre saker om sig själva, med hjälp av vilka resten av gruppen sen ska identifiera dem. Om eleverna redan känner varandra kan de försöka komma på så-dana saker som alla inte redan känner till. Sakerna som skrivs på lappen ska vara positiva. Efter det samlas lapparna ihop och eleverna sätter sig i en ring. Var och en lyfter turvis en lapp ur hatten och läser den högt för resten av gruppen. Den som lyfter lappen får gissa vem av gruppmedlemmarna det kunde vara frågan om. De andra i gruppen kan hjälpa ifall den som lyft lappen inte gissar rätt person. Detta fortsätter tills alla lappar har hittat sin ägare.



Den andra sammankomsten

Allmänna målsättningar: Gruppmedlemmarna får en uppfattning om olika droger och deras riskfaktorer. Gruppmedlemmarna förstår att orsakerna till att man blir beroende varierar (beroendets fysiska, psykiska och sociala synvinkel).

Tillbehör: papper och tejp/häftmassa eller Post-it -lappar, pennor (1 per deltagare), tändstickor. Dessutom substansgruppernas rubriker som i förväg skrivits på ett stort papper.

Droginformation får ledaren t.ex. genom drogtabellen, i vilken det finns svar på alla övningens frågor. Tabellen finns att få från Röda Korsets distrikt och på webben på missbruksarbetets sidor. (Om man vill kan man också dela ut Röda Korsets missbruksarbetes broschyrer om festivalarbetet.)

Informationspaket om rusmedel

1. Be deltagarna skriva på A4-papper eller Post-it-lappar sådana rusmedel som de känner till. (8 min)

2. Fäst i förväg rubrikerna du gjort på väggen: stimulerande substanser (stimulantia), substanser som förorsakar hallucinationer d.v.s. hallucinogener, lugnande substanser (sedativa substanser), cannabis, sniffbara substanser, konstigheter, läkemedel och andra substanser.

3. Berätta för gruppen på vilka grunder substanserna indelas i dessa grupper. Argument hittar du under denna lista. (2 min)

4. Efter detta får deltagarna som uppgift att placera de substanser de känner till under rubrikerna. Korrigera och gör tillägg vid behov. Du får hjälp av den bifogade drogtabellen. (10 min)

5. Fundera till slut tillsammans i vilka former man kan bli bjuden på dessa substanser och vilken som är den mest allmänna allvarliga följden eller dödsorsaken i varje substansgrupp. (15 min)

6. Sammanfattning. (5 min)

(40 min)



Gruppering av substanserna ochde olika rusmedlens möjliga följder

• Centralstimulerande substanser (försnabbar allt som händer i kroppen): rytmstörningar i hjärtat, hjärnblödning, hjärtinfarkt o.s.v.

• Hallucinogener (skapa sinnesvillor, för människan bort från den verkliga omgivningen): självmord, att man blir kvar på en ”tripp”, psykos o.s.v.

• Sedativa substanser (gör allt som händer i kroppen långsammare): förlamning av andningscentrumet, livsfunktionerna stannar av o.s.v.

• Cannabis (effekterna mycket individuella, kan stimulera eller förlama eller skapa hallucinationer): mentala störningar (den vanligaste schizofreni) bryter ut, psykos, personlighetsförändringar, förlust av livslusten o.s.v.

• Läkemedel (en del klassas som narkotika och innehav av dem är ett brott ifall man inte har recept på dem, andra är vanliga läkemedel): överdos (t.o.m. en dos som tidigare varit lämplig kan någon dag orsaka en överdos), förgiftningsdöd, många olika i förväg oför- utsägbara effekter (en substans kan förlama och stoppa livsfunktionerna, en annan substans kan stimulera, varvid hjärtat och blodkärlen inte klarar av trycket som uppstår) o.s.v.

• Sniffbara substanser (ersätter syret i hjärnan): andningsförlamning, kramp i strup huvudet (kvävning), syrebrist, upplösning av hjärnan, hjärtrytmstörningar o.s.v.

• Övriga Alkohol (klassificeras som förlamande substans, påverkar nervsystemet på många sätt): man drabbas lättare av olyckor, andningskontrollen kan förlamas, alkoholförgiftning, bidrar i långvarigt bruk till många olika sjukdomar.

Tobak (nikotinet absorberas i blodet och når hjärnan på några sekunder, och har både stimulerande och sedativa effekter): cancersjukdomar, kroniska lungsjukdomar, blodom loppssjukdomar.

Koffein (beroende av kaffe, energidrycker och liknande underligheter, allt som någon bara kommer på att pröva): effekterna oförutsägbara, olika typer av förgiftning o.s.v.

Det lönar sig inte att gå väldigt detaljerat igenom de olika substanserna, vilket tiden inte heller räcker till för. Huvudsaken är att gruppmedlemmarna får en överblick över de olika substanskategorierna och förstår att alla rusmedel är farliga på sitt sätt. Efter sammankomsten vet gruppmedlemmarna i vilka former de kan bli bjudna på droger och vad användningen av dem kan orsaka. Det lönar sig att fokusera diskussionen på de substanser som orsakar flest frågor och kommentarer. Undvik att lyfta fram ”underligheter”.

Det lönar sig alltid att ingripa i marijuanabilder i till exempel smycken eller kläder, och väcka diskussion som ifrågasätter dem.



Under diskussionen kan man vederlägga de vanligaste felaktiga uppfattningarna, och betona vissa saker så som:

• Cannabis orsakar skador, och trots att den är en naturprodukt betyder det inte att den är hälsosam. (Som jämförelse: giftsvampar är naturprodukter, men trots detta dödar de.) Alla tobakens faror är mångfaldiga i cannabis. Hos under 30 år gamla haschrökare har antalet cancertumörer i munområdet ökat. Cannabis förorsakar inte baksmälla, eftersom substansen inte försvinner från kroppen, utan fortsätter att förstöra även efter berusnings- fasen. Hasch och alkohol kan inte likställas, och det att ett problem är lagligt försvarar inte legalisering av ett annat. Risken att insjukna i schizofreni ökar betydligt hos haschrö- kare. På ungdomspsykiatriska avdelningarna finns många patienter intagna på grund av cannabispsykos.

• Läkemedel påverkar individuellt, och i synnerhet tillsammans med alkohol kan effekterna vara mycket oförutsägbar. Samma dos kan även påverka på olika sätt under olika dagar. Och om produkten har införskaffats på gatan finns det ingen garanti för vad den innehåller.

• Gällande GHB och GBL bör man beakta att det kan finnas av dem i drycken man blir bjuden på. Därför ska man komma ihåg att det är farligt att dricka ur okända flaskor.

Sammanfattningsvis är det en god idé att understryka tanken ”varför ska man använda något alls”?

Rusmedel tillför människan inget extra. Varför riskera sitt eget liv och sin personlighet bara för att få pröva något? Uttrycket ”de bästa stunderna erfar du nykter” stämmer – och upple-velser som man haft som nykter minns man också efteråt.

Rusmedelsbruket påverkar förutom ditt eget liv också många andra saker. Närstående, för-äldrar och vänner är oroliga och ledsna på grund av missbruket. Drogbusinessen är en inter-nationell verksamhet som också är kopplad till exploateringsekonomi, människohandel och miljöförstöring. Det kan vara meningsfullt för ungdomen att veta, att t.ex. genom att röka tobak och cannabis befrämjar de förstörelsen av regnskog.

Vad innebär beroende?

Berätta för gruppen att droger påverkar både människans kropp (fysisk effekt), sinnet (psy-kisk och mental effekt) som de mänskliga relationerna och livssituationen (social effekt). Du kan använda det bifogade underlaget som hjälp. (5 min)

Som reflektionsuppgift be gruppmedlemmarna fundera på vad som kan hända dessa olika områden i livet t.ex. under en femårs missbruksperiod. (15 min)

• Fysiska effekter: Kroppen är i dåligt skick och kräver mer rusmedel för att kunna fungera normalt. Utan rusmedlen får missbrukaren abstinensbesvär. Missbrukaren kan ha fått olika infektionssjukdomar. Persons allmänkondition är dålig, och överdoser kan till och med ha kunnat orsaka personens död.

• Psykiska och mentala effekter: Missbrukaren försöker återfå det tillstånd av behag som han/hon någon gång haft, utan att ändå lyckas med det. Han/hon tycker sig inte kunna fungera normalt utan substansen och kan inte ens tänka på något annat. Intresset för allt annat har minskat/försvunnit. Användaren är deprimerad och kan ha mentala sjukdomar. Han/hon har en känsla av att han/hon inte är något utan substansen. Missbru- karen är inte längre sig själv, varken med substansen eller utan. Livet känns meningslöst.

(30 min)



• Sociala effekter: Missbrukaren kan ha avbrutit skolgången, eller kan ha mist sitt jobb. Vännerna utanför missbruksvärlden har övergivit honom/henne, och bekantskaps- kretsen består endast av andra missbrukare. Att använda substanser är det enda han/hon har att göra och det är det enda samtalsämnet med kompisarna. Omvärlden anser att missbrukaren är en misslyckad och dålig människa, och de enda som god- känner honom/henne är missbrukarkompisarna.

Föräldrarna kan ha att kastat ut missbrukaren från hemmet. Missbrukaren har inte en bestående boplats eller hobbyer. Han/hon är tvungen att begå brott för att finan- siera anskaffningen av substanser. Som resultat får han/hon bötesstraff eller till och med fängelsestraff. Som följd av brotten kan missbrukaren få psykiska och/eller fysiska skador, samt anteckning i kriminalregistret (från 15 år uppåt, under 15-åringar är skadeståndsskyldiga).

Berätta att beroendet grundar sig just på dessa saker som diskuterats, och på grund av dem fortsätter missbruket. Situationen kan bli sådan redan på mindre än fem år. Varje experiment leder dock inte alltid till att man börjar missbruka.

Någon som prövar rusmedel föreställer sig däremot knappast att han eller hon skulle få dessa konsekvenser som användningen medför. Gruppens ledare bör betona det faktum, att det enda säkra sättet att undvika konsekvenserna och en missbruksspiral är att aldrig pröva. (10 min)

Avslutning (10 min)

Varje medlem i gruppen får en tändsticka. Var och en tänder sin sticka i tur och ord-ning, och då stickan brinner räknar personen upp saker som han/hon är lycklig för i sitt liv, eller saker som gör honom/henne lycklig.

Minns att komma överens med gruppen om tidpunkten för följande sammankomst. Be varje gruppmedlem att ta med sig en tidskrift som man kan klippa i. Man kandock också delta utan tidning.

Tilläggsövningar

Uppvärmning (5 min, kan också användas till att dela in deltagarna i grupper)

Uppvärmningen sker med hjälp av spelet Atomerna. I den är gruppmedlemmarna atomer som slungas omkring och letar efter sin egen atomgrupp. Atomgruppen definieras enligt de saker som ledaren berättar. Då ledaren givit ordern ”atomer!” börjar deltagarna röra på sig i utrymmet. Därefter ger ledaren ordern ”ögon med lika färg”, varvid deltagarna så snabbt som möjligt grupperar sig enligt ögonfärg. Andra samlande saker kan t.ex. vara färg på strumporna, hårfärg, födelsemånad, byxfärg, kön eller något liknande. Leken fun-gerar också bra då man ska dela in sig i grupper, eftersom ledaren kan avsluta spelet då han/hon anser att lämpliga grupper bildats.



Den tredje sammankomsten

Allmänna målsättningar: Gruppmedlemmarna funderar på vad de vill av sin framtid och vilka drömmar de har. Gruppmedlemmarna inser att användningen av rusmedel skulle förstöra dessa drömmar och framtidsplaner.

Delmålsättningar: Man lyfter också fram det faktum att det finns många olika alternativ till att uppnå olika tillstånd. Tillbehör: Många tidskrifter eller andra färgbilder, papper i A3-storlek (planschbotten eller liknande), saxar och papperslim.

Förverkliga dina drömmar utan rusmedel

1. Gruppmedlemmar får tidningar/bilder, sax och lim. De får på pappret göra ett verk som föreställer deras framtidsdrömmar. (Det lönar sig att placera framtidsdrömmen exempelvis 8–10 år framåt i tiden.) Man kan riva eller klippa bilderna. Bildens atmosfär, en detalj eller hela bilden kan föreställa eller representera drömmen på något sätt. Genomförandet är fritt och tiden att göra arbetet är 20 minuter.

2. När verken är klara berättar alla i tur och ordning de saker om sitt verk som de själva vill. Var och en har 1–2 minuter tid att berätta. Drömmarna och verken bedöms/utvärderas inte. (cirka 15 min)

3. Efter detta funderar alla först en stund för sig själva hur användningen av droger skulle påverka deras egna drömmar. Efter det diskuteras effekterna i grupp (15 min). Till exempel: - som följd av drogbruket skulle man inte ha råd med ett eget hus, en bil eller en dyr hobby - som följd av missbruket skulle man inte kunna studera sig ett yrke, och sålunda skulle man inte få det arbete man önskar - i ett drogdominerat liv är det svårt att bygga upp en lång relation med någon - om missbrukaren skulle få barn kunde de vara sjuka, eller så kunde de bli omhänder- tagna - i och med missbruket skulle man kunna mista sin hälsa, sina värden o.s.v.

Framtiden bygger på besluten i dag. Effekterna kan också överföras på den närmasteframtiden: - Sällskapande och förtjusningar: ett förhållande som börjat då man varit berusad håller oftast inte, människan är inte som mest representativ då hon är berusad, man kan inte alltid vara berusad då man träffas o.s.v. - då man är berusad/hög gör man ofta saker som man senare ångrar (brott, i förhållandet o.s.v.) - varje enskild gång då man missbrukar innebär risker! (hälsan, mentalhälsan).

(55 min)



Det finns alternativ för användningen av rusmedel

Samla i förväg på ett papper de vanligaste orsakerna till varför droger används. Om tiden räcker till kan man också samla in orsaker tillsammans med gruppen.

Be gruppmedlemmarna fundera på vilka andra sätt än med rusmedel man kunde uppnå det önskade tillståndet. (Ifall man vill kan man anteckna alternativen.)

• Spänning: äventyrsverksamhet (äventyrsläger, -utflykter och -klubbar), en ny hobby (klättring, nedklättring för berg, dykning, flygsporter, cirkus, rollspel o.s.v.), att skaffa sig en internationell brevvän, att se en spännande film eller läsa en bok o.s.v. Olika människor tycker att väldigt olika saker är spännande. Redan små vardagliga saker kan vara spännande och ibland måste man överträffa sig själv i dem. Att vara modig i var- dagens val kan medföra spänning i livet, men det har däremot betydligt mer problem fria biverkningar än droger.

• Avkoppling: filmer, bubbelbad, sex (om gruppmedlemmarna är väldigt unga och temat kommer fram kan man i stället prata t.ex. om smekning), att vara tillsammans med vänner, läsa, massage, god mat, ligga på stranden, bra musik, idrott o.s.v.

• Känslan av mod: Känslan av mod som uppstår i och med missbruk är tillgjord, eftersom användningen av substanser är fullständig flykt. Man kan få mod genom att öva: att göra små, aningen skrämmande saker, genom att öva i förväg hur man gör i olika situationer, genom att läsa i böcker eller prata med andra om hur de har handlat i olika situationer, genom att fråga äldre kompisar om idéer, genom att delta i olika hobbyer, genom att vara medveten om att man är bra på många saker, och genom att på så sätt få mer självförtroende o.s.v. Djärvhet som man skaffat på dessa sätt är varaktigt och äkta.

• Att skaffa ryktbarhet: I kompiskretsen får man bäst respekt genom att vara sig själv och genom att fatta sina egna beslut med visshet. En stor del av ungdomen använder alkohol på veckosluten. Självständiga beslut som kanske skiljer sig från andras (”jag vill inte bli råddig i huvudet, födelseruset är tillräckligt för att ha roligt ”) respekteras för det mesta.

• Ingrodda dåliga vanor: Användningen av rusmedel kan också bero på att man helt enkelt vant sig vid att använda dem och inte vet om bättre. Man får inte låta berus- ningen bli en vana. Och om man redan har den vanan, kan man försöka bli av med ovanan t.ex. genom att skaffa sig andra vanor: innan man går ut gör man en övning inom yoga/stretchning/orientaliska grenar, i stället för att röka tuggar man tuggummi, man beslutar att vara annorlunda, man umgås i en annan kompiskrets o.s.v.

Sammanfattning: Ovanstående saker räknar upp de känslor och saker som människor eftersträvar med droger. I verkligheten kan drogerna ändå inte erbjuda dem. Även om man skulle få en trevlig känsla den första gången, uppnår man vanligtvis aldrig samma tillstånd på nytt.

(20 min)



Avslutning (5 min)

Varje gruppmedlem väljer ett par åt sig. Paren bestämmer sinsemellan vem som är A och B. Först masserar A person B:s axlar under en minut, sedan byter man roller. Om det finns en cd/kassettspelare kan ledaren lägga på någon lugn musik i bakgrunden.

Ledaren kan också om han/hon vill dela ut Fri från narkotika rf:s material ”Halu elää ainoa elämä täysillä – ilman aineita”. Materialet riktar sig främst till unga i högstadieåldern.

Till slut kommer man överens om följande sammankomst.

Tilläggsövningar

Klapp-spel som avslutning (5-10 min)

I klapp-spelet sitter deltagarna i en cirkel och en av deltagarna är i mitten av cirkeln som ”klappare”, med en tidning eller något annat lätt redskap i handen. När någons namn blir sagt försöker klapparen lätt smälla till denna på axeln. Deltagarna kan undvika att bli klappade och sålunda hamna mitt i cirkeln genom att hinna säga någon annans namn innan klapparen hinner slå till.



Den fjärde sammankomsten

Allmänna målsättningar: Gruppmedlemmarna vet vad de ska göra i en akut förgiftningssituation, vet hur de kallar på hjälp och kan kontrollera de vitala livsfunktionerna.

Delmålsättningar: Gruppens medlemmar vet var de snabbt få hjälp, och vet hur man lägger den omedvetna i stabilt sidoläge.

Tillbehör: Filtar eller dylika på vilka man kan öva stabilt sidoläge. Kopior av första hjälpen instruktioner. Instruktionerna finns att skriva ut på adressen www.punainenristi.fi/opi_ensiapu- taidot/hataensiapuohjeet. Man kan också färdigt kopiera upp gruppdiskussionsuppgifterna.

Inleda (5 min)Enligt statistiken (Statistikcentralen) dog t.ex. år 2002 2 431 personer till följd av alko-holkonsumtion, och dödsfallen relaterade till traditionella narkotika var 153 stycken. I en stor del av fallen kunde man ha räddat patientens liv ifall hjälp hade anlänt i tid.

Den största delen av dödsfallen relaterade med rusmedel inträffar då personen är en-sam. Därför är det viktigt att ”kompisen inte lämnas ensam” – oavsett om det gäller alkohol eller droger, och om offret är bekant eller inte. Var och en av oss har en viktig roll som medborgare som snabbt alarmerar hjälp. Missbrukare har samma rätt till första hjälpen som vilken annan person som helst. När man stöter på en person som verkar livlös, och som inte svara på tilltal, bör man alltid kontrollera om patienten går att väcka upp och om ytterligare hjälp behövs. Att säkerställa andningen och blodcirkulation är de viktigaste åtgärderna. Ju snabbare man får missbrukaren till eftervård, desto bättre går det att förhindra absorption av substansen och hjälpa personen. Samma gäller missbru-ket i sig: Ju tidigare man kan ingripa, desto större chanser har personen att komma loss från rusmedlet.

Reflektioner (sammanlagt 25 min)Fundera tillsammans med gruppmedlemmarna hur man kan förhindra överdriven berus-ning. Det är det mest effektiva sättet att förebygga dödsfall då någon slocknar.

Dela in gruppmedlemmarna i små grupper (3–5 personer). Indelningen kan exempelvis göras med hjälp av följande lek. Syftet med leken är, förutom att dela in deltagarna i grupper, också att sänka tröskeln till att beröra de andra gruppmedlemmarna, och att ge första hjälpen.

Förfarande vid akut förgiftningstillstånd



Exempel på uppgifter:

Två fötter och en hand(Båda står på ett ben och den andras hand vidrör marken. Eller den ena är i den andras famn och sträcker sig med ena handen till marken. Det finns flera alternativ.)

Sju fötter och två händerPå samma sätt kan man fortsätta några gånger. Den sista gången ropar man den siffra som man vill att ska bli gruppstorleken i följande övning.

Överläggningsuppgift (ca 20 min)Varje grupp får fem minuter tid på sig att fundera på en och samma situation:

”I ert kompisgäng finns en person som ofta brukar dricka lite för mycket. Ni har några gånger varit tvungna att dra honom/henne med er hela kvällen, och ibland har ni redan blivit oroliga och bekymrade för personen. Det verkar som att det igen bli en sådan kväll. Vad säger ni till er kompis för att för en gångs skull få honom/henne att inte dricka, eller att åtminstone dricka mindre?”

Gruppen får besluta om de pratar med kompisen före kvällen i fråga, eller först en sådan kväll då drickandet redan har hunnit börja.

Då man går igenom övningen berättar varje grupp tur vis vad de skulle säga till kompi-sen. Till exempel:

- det kan någon gång gå illa för dig och du kan få en farligt förgiftning.- drickandet blir en vana för dig, och snart klarar du inte alls av vara nykter mer.- du gör allt möjligt dumt då du är berusad.- det är inte roligt att dra med sig någon som är full och vara orolig för denna. - är dina föräldrar medvetna om ditt drickande och vad skulle de månne säga om saken? - känner du till hälsoriskerna och alkoholens effekter på hjärnans funktioner?

Till slut kan man ännu diskutera saken tillsammans och göra tillägg.

Grupplek (6 min)Gruppmedlemmar ställer sig upp och stå i ett rymligt utrymme. Ropa någon siffra – grupp-medlemmarnas uppgift är att så snabbt som möjligt bilda grupper med det antalet personer. När gruppen står färdig får den följande uppgift, där gruppen ska ställa sig enligt vissa krav: endast ett visst antal av gruppmedlemmarnas kroppsdelar får vidröra marken. Den grupp som först klarat av uppgiften har vunnit – dock är det inte fråga om någon särskild tävling och grupperna förändras hela tiden. I vissa uppgifter kan en del av deltagarna bli över, men de är med igen i följande omgång.



Att alarmera tilläggshjälp

Om man stöter på en medvetslös person är den första åtgärden att försöka få honom/henne att vakna upp. Om man inte känner personen som man försöker väcka bör man redan då man närmar sig denna se till sin egen säkerhet. Då man väcker upp någon bör man beakta att personen kan bli skrämd vid uppvaknandet och försöka slå till hjälparen. Ifall den medvetslösa inte vaknar eller ens ger ljud ifrån sig behövs tilläggshjälp.

I en akut situation är det bäst att ringa nödcentralen:• 112 (Allmäneuropeiskt nummer, riktnummer behövs inte. Det går att ringa numret från en mobiltelefon t.o.m. utan PIN-kod. Samtalet är alltid gratis, och hos nöd- centralen får man också instruktioner.)• Vad har hänt?• Händelseplatsen.• Man får inte lägga på förrän man fått lov att göra det. Att ge instruktioner för att hjälpen ska hitta fram är också mycket viktigt.

Om situationen inte är alarmerande (patienten grymtar, andas, o.s.v.), kan man få til-läggshjälp av den lokala gatujouren som möjligen har en egen tillnyktringsstation. Även giftinformationscentralen har rådgivning, tfn. 09 471 977.

Att ta reda på tilläggsinformation (undervisning 15 min)Första hjälpen för en berusad påbörjas med att kontrollera de grundläggande livsfunk-tionerna, d.v.s. genom att kontrollera att patienten andas. Orsaken till medvetslösheten kan också vara något annat än berusning. Det kan vara fråga om en olycka, att personen fallit omkull, en sjukdomsattack, våld eller dylikt.

Följande åtgärder och information är nyttiga då patienten skickas till eftervård till hälso-vårdscentralen, tillnyktringsstationen eller annat motsvarande ställe.

• De grundläggande livsfunktionerna: andningen, medvetenhetsnivån, pulsen Övning: Var och en räknar bredvidsittande personens andningsfrekvens (vanligtvis 12–16 gånger/min) och pulsen (vanligtvis 60–80 slag/min). Även om man inte skulle känna pulsen vid handleden, känner man den vanligtvis vid halsen. Det säkraste sättet är att räkna i en halv minut, och sen multiplicera talet med två.

• Kontrollera klocktiden genast då du anlänt till platsen. På så sätt kan du följa med hur situationen utvecklas, t.ex. förändringar i pulsen.

• Kontroll av primärsjukdomar: kontrollera t.ex. om patienten har medicinskt ID, patientkort eller SOS-pass.

• Använd substans: • Vad har personen tagit? • Hur mycket? • Tolerans d.v.s. har personen använt tidigare? • När senast, denna gång? • Näringsintag, sockerbalans?

(undervisning 5-10 min)



Ifall en mycket ung person har konsumerat alkohol kan sänkning i blodsockernivån föror-saka risksituationer. Om patienten är vid medvetande lönar det sig att ge denna något sockerhaltigt.

Nedan bakgrundsinformation för gruppens ledare. Det finns inte anledning att behandla följande frågor med de unga, ifall de inte själva tar upp något av dessa teman.

Amfetamin Det är viktigt att se till den egna säkerheten, eftersom missbrukaren kan vara mycket otålig, verbalt slagfärdig, paranoid och aggressiv. Amfetamin ökar risken för hjärnblöd-ning och farliga hjärtrytmrubbningar. En lugn miljö och lugnt beteende är viktiga.

Ecstasy Ifall värmeregleringssystemet ger vika orsakar det vätskeförlust och "överhettning". Man bör se till att personen får tillräckligt med vätska. Dödligt i kombination med antidepres-siva läkemedel.

Cannabis, haschPlötslig förvirring och psykos kan förekomma. Att lugna ner och vid behov eftervård.

Opiater Riskerna innefattar fall i blodtrycket och andningsdepression. Säkerställ andningen och se till att snabbt få personen till eftervård för att denna ska få antikroppar.

Svampar och läkemedel Användning av aktivt kol enligt instruktioner. Viktigt att reda ut den använda substansen och/eller få med av den till eftervården.

Sniffning Undvik att skrämma missbrukaren p.g.a. den höga risken för rytmstörningar i hjärtat. Missbrukaren bör snabbt föras ut i frisk luft.



Första hjälpens grunder

Stabilt sidoläge (utbildning och övning 30 min)

Så hjälper du en medvetslös

(Om det finns tid kan ni i gruppen också öva på att lägga förband. På webben kan man skriva ut instruktioner för att stoppa blödning (www.punainenristi.fi / opi_ensiaputaidot / hata-ensiapuohjeet).

Avslutning

Det säkraste sättet att undvika livshotande situationer är att inte använda några berusande substanser. Det är ytterst farligt att dricka ur okända flaskor, att använda okända piller eller kombinera olika substanser eller läkemedel. Rädslan för att pa-tientens föräldrar informeras om sitt barns beteende är en bisak då det är fråga om livsfara. Man bör larma hjälp i tid.

För att lära sig lägga förband och t.ex. göra hjärt- och lungräddning kan man delta i Röda Korsets första hjälpen-kurser. Till slut kommer man överens om följande sammankomst.

Ifall du ser en person som ligger på marken, ta först reda på om du kan väcka honom/henne. - Om patienten inte vaknar upp, kalla då på hjälp

eller ring själv nödsamtal till 112 och följ de

givna instruktionerna.

- Kontrollera ifall patienten andas.

- Ifall patienten andas vänd honom/henne i stabilt

sidoläge för att säkra andningen.

Så här vänder du en medvetslös patient somandas till stabilt sidoläge - Höj patientens ena hand snett uppåt med hand-

flatan uppåt och placera andra handen på bröstet.

- Dra upp patientens bakre knä på krok.

- Ta tag i patientens axel och det böjda knäet, och

vända honom/henne mot dig själv till sta-bilt

sidoläge.

- Ta tag i patientens axel och det böjda knäet, och

vända honom/henne mot dig själv till stabilt sido-

läge.

- Placera handen under kinden med handryggen

uppåt. Lämna det övre benet i rät vinkel. Säkra

huvudets position så att luftvägarna hålls öppna.

Iaktta patientens andning och möjligt upp-vaknande tills ytterligare hjälp anländer.



Det femte sammankomsten

Allmänna mål: Gruppmedlemmarna får färdigheter med hjälp av vilka de kan vägra att pröva på droger i olika situationer där de kan bli bjudna på dem. Delmålsättningar: Gruppmedlemmarna vet med vem de kan prata om droger och var de får hjälp i svåra situationer. Deltagarna tänker ut egna motiveringar till varför de själva inte vill använda rusmedel.

Tillbehör: papper, pennor, blädderblock och tuschpennor.

Hur jag avböjer – funderingar med hjälp av drama

Dramaövning på situationer där man blir bjuden på droger (1 timme)

1. Inledning (5 min). Berätta först för gruppmedlemmarna att övningens syfte är att producera olika lösningar på situationer som vem som helst någon gång kan hamna i. Det finns inte en enda rätt lösning för situationerna, utan avsikten är att tillsammans fundera på olika alternativ. Sådana situationer kan uppstå oväntat, så det är bra att vara förberedd på sådana i förväg.

Om man hamnar i en sådan situation då man druckit alkohol är omdömesförmågan sämre. Då tänker man inte särskilt djupt på saker och kan komma att göra val som man senare ångrar. Det bästa vore att alltid möta olika situationer utan rusmedel, som sig själv. Då är om-dömesförmågan också som bäst.

2. Uppskatta i förväg hur många olika situationer ni hinner gå igenom. Antalet gruppmedlemmar påverkar detta.

Gruppindelningen kan t.ex. göras med hjälp av ett pussel: Exempelvis klipper man korten i lika många delar som gruppen ska ha medlemmar. Alla de klippta kortbitarna blandas och delas ut till gruppmedlemmarna. Gruppmedlemmarna söker upp sin egen grupps medlemmar genom att lägga ihop korten d.v.s. pusslen. (5 min)

3. Bifogat finns olika situationer som gruppmedlemmarna kan spela upp för varandra. Situationerna delas ut åt grupperna på papperslappar (1 situation/grupp). Ledaren kan också hitta på eller be grupperna själva hitta på olika situationer.

Gruppen får en stund på sig att fundera på hur situationen kunde lösas och hur gruppen ska presentera situationen för de andra. I detta skede lönar det sig ännu att understryka, att det inte finns rätta svar, utan att slutresultatet är det viktigaste. Om någon grupp har överloppstid kan de fundera på om de skulle berätta om det som inträffat för någon, och ifall de skulle göra det så för vem.



4. Efter att ha funderat (10 min) ska gruppen framföra situationerna genom skådespel (5 min/uppträdande och 5 min diskussion/situation, sammanlagt 40 minuter då upp gifterna är fyra till antalet). Om någon grupp vägrar att uppträda kan de istället berät- ta lösningen eller framföra situationen som ett hörspel. Varje situation diskuteras efter framförandet. Skulle de andra ha kommit på annorlunda lösningar? Fanns det något i situationen som stämde till eftertanke? Vilka goda sidor fanns i den framför- da lösningen?

5. Då alla utvalda situationer har framförts kan du tacka gruppmedlemmar för mod att uppträda och för påhittighet. Sammanfattningsvis kan du uppmuntra de unga att respektera sig själva, att vara modiga och att vid rätt tidpunkt kunna säga NEJ – på ett eller annat sätt.

För vem ska jag berätta om en kompis missbrukar?

1. Häng på väggarna/ställ på golvet blädderblock på vilka det står skolan, familjen/släkten, fritiden/hobbyerna och övriga.

2. Deltagarna funderar på vilken vuxen de kunde kontakta ifall någon kompis eller de själva missbrukar droger, eller har något annat behov av hjälp. Gruppmedlemmarna får var sin penna och de skriver personer de kommer på under blädderblockens rubriker. Diskussion är tillåten. (10 min)

3. När de skrivit ned alla personer de kommer på läser du upp lapparna. Vid behov kan du göra tillägg och ämnet kan också diskuteras. (5 min)

På lapparna kan det exempelvis stå: Skolan: sjukskötaren, lärarna, kuratorn, studiehandledaren, psykologen o.s.v. Familjen/släkten: föräldrarna, de äldre syskonen, far- och morföräldrarna, kusinerna, gudföräldrarna.Fritiden/hobbyerna: hobbyhandledaren, kompisarnas föräldrar, ungdomsledarna, gatujouren, ungdomskaféets föreståndare o.s.v. Andra: myndigheter, socialarbetare, hälsovårdscentralens personal, A-kliniken o.s.v.

Bifogat finns ett papper som du vid behov kan kopiera upp åt grupp-medlemmarna.

4. Sammanfattning. Olika människor gillar olika människor. Det finns alltså ingen enda rätt person som man ska prata med om saken. Det viktigaste är att ingen blir ensam med sina problem, utan söker upp någon pålitlig vuxen som man vill prata med, och som man kan söka lösningar tillsammans med. (5 min)

(20 min)



Varför vill jag inte använda?

Avsnittets syfte är att repetera det gruppen lärt sig, och att få ungdomarna att välja sin EGEN orsak till varför de inte vill använda rusmedel. (15 min, om tiden inte räcker till kan man också lämna denna del till det sista mötet.)

1. Gå under inledningen igenom innehållet av de tidigare mötena: ”Under det första sammanträdet funderade vi, t.ex. då vi gjorde visitkorten, på hur bra typer var och en av er är, och att varenda en är en unik individ och bra på någonting.

Den andra gången behandlade vi rusmedel, och funderade på hurdana risker de utgör.

Under den tredje gången funderade vi på våra drömmar och vad som kan hända dem om man börjar använda droger.” (3 min) (Man kan lägga upp sammankomsternas teman på väggen eller tavlan.)

2. Varje gruppmedlem får en penna och ett papper. Uppgiften är att på det egna pappret skriva de tre viktigaste orsakerna till varför man inte vill pröva eller använda rusmedel. Man behöver inte visa pappret för de andra. (5 min)

3. Skriv på tavlan/ett stort blädderblock texten ”JAG VILL INTE ANVÄNDA DROGER DÄRFÖR ATT”

4. Varje gruppmedlem går turvis och skriver en av sina egna skäl på tavlan och läser hela texten högt för de andra: ”Jag vill inte använda droger därför att [det egna skälet]”. (5 min)

5. Uppmuntra medlemmarna att spara sitt eget papper t.ex. mellan sin kalender eller dagbok, och alltid nu och då läsa den. (2 min)

Avslutning

Den följande sammankomsten är den sista, och då håller man ett lekfullt test. Programmet inkluderar också knytkalas och utdelning av intyg.

TilläggsövningarInsamling av feedback (5–10 min)

Om det blir tid över kan man samla in feedback t.ex. med hjälp av trådnystantekniken. Eleverna (och ledaren) står i en ring och kastar nystanet kors och tvärs mellan deltagarna. Den som får nystanet tar i trådändan och säger en negativ sak om verksamhetspaketet. Efter att varje deltagare har fått säga en negativ sak, nystar man ihop nystanet genom att kasta det tillbaka samma väg som det nystades upp, och nu säger alla en positiv sak om verksamhetspaketet. Feedbackrundan kan också hållas först under den sista samman-komsten.



Den sjätte sammankomsten

Allmänna målsättningar: Att repetera och minnas teman som behandlats under kursen.

Delmålsättningar: Att höja självkänslan. Att tillbringa trevliga gemensamma stunder. Att ge positiv feedback om kursen (intyg).

Tillbehör: Testenkät Knytkalastillbehör, eventuellt också cd/kassettspelare Förberedning för grupperingsövningen (möbler eller vägglappar) A4-papper och pennor

Sluttest och repetition

Sluttestet finns som bilaga. Syftet med testet är att repetera, inte att skapa en provsituation. Om poängsättningen och de så kallade rätta svaren är oklara eller orsakar problem, kan man diskutera dem med rusmedelsarbetets planerare på Finlands Röda Kors.

Varje gruppmedlem får ca 15 minuter tid att självständigt fylla i sitt svarspapper. Efter det byter gruppmedlemmarna papper med varandra och man går tillsammans igenom de rätta svaren. Gruppmedlemmarna ger varandra poäng. Exempelvis 15 eller 20 poäng kunde vara minimigrän-sen för att få godkänt.

Ett annat alternativ:Deltagarna delas in i två grupper. Sammankomsternas program projiceras på väggen med en stordiaprojektor. Genom att återkalla de teman man behandlat ställer grupperna tur vis var-andra frågor. För rätt svar får man en poäng. Frågorna kan t.ex. vara 6–8 till antalet, och med-lemmarna i gruppen får godkänt med 4–6 rätta svar.

Man kan också kombinera alternativen så att ledaren ställer varannan frågan till de två grup-perna (den ena svarar först skriftligt och sen den andra muntligt) och varannan fråga hittar grupperna själva på och ställer till varandra.

Öva samarbete (cirka 15 min)

Man bygger en hinderbana exempelvis av möbler (man går genom banan t.ex. längs en smal bänk, över stolar, under bordet, över bordet o.s.v.). Gruppmedlemmarnas (6–10 i taget) uppgift är att ta sig från banans början till slut. Man får inte stiga utanför banan.

För att försvåra uppgiften binder man vissa deltagares ögon, hand eller fot (binder för ögo-nen, två deltagares fötter eller händer binds samman, en persons hand binds med mitella osv.). Med tanke på säkerheten och för att uppgiften ska lyckas, ska åtminstone en grupp-medlem förbli utan försvårande faktorer.

Hela gruppen måste klara sig genom banan. Gruppmedlemmarna får förflytta sig fram och till-baka på banan och hjälpa varandra. Ta säkerheten i beaktande.



Knytkalas (en halvtimme)Under knytkalaset kan man lyssna på musik, prata om jul/sommarplaner eller dylikt.

Höja självkänslan (10 min)Varje medlem får en penna (inte tjock tuschpenna så att färgen inte går genom pappret). Fäst ett A4-papper på varje deltagares rygg.

Gruppmedlemmar skriver på varandras ryggar sådant som de gillar i personen, något som personen i fråga är bra på eller något positivt som de vill säga till denna. Man får inte skriva något negativt på pappret. Målsättningen är att var och en skriver något på allas papper. Också ledaren kan skriva respons åt gruppmedlemmarna.

Då alla har skrivit får var och en läsa responsen för sig själv. Man får också ta med sig lap-parna hem som minne.

Utdelning av intyg (5 min)Alla som har avlagt kursen bör få intyg. Om någon har varit frånvarande från någon av sammankomsterna, stryks de teman som behandlats den gången från personens intyg, ifall man inte skilt diskuterat dessa med personen eller ifall man inte givit extra uppgifter inom temat.

Avslutning (5 min)

Tacka till slut gruppmedlemmar för att de deltagit och önska dem alla god fortsätt-ning och självförtroende att fatta goda beslut i sina liv.



Den femte sammankomstens dramauppgifter

1. Ni har åkt på konsert/festival med ett kompisgäng. Gör ett kort skådespel på en situation där någon snygg, ung, obekant person bjuder på droger till en av er.

• På vilket sätt kan man avböja?

2. Gör ett kort skådespel på en situation i vilken några främmande personer kommer och bjuder ert gäng på droger i parken, på idrottsplanen eller någon annan plats där ni brukar hålla till.

• På vilket sätt kan ni avböja?

3. Gör ett kort skådespel på en situation där någon från er parallellklass på rasten ute på skolgården bjuder en av er på droger.


4. Gör ett kort skådespel på en situation där någon god vän bjuder en av er på droger på en hemmafest.


BILAGA 1



Ställen där du kan få hjälp i olika livssituationer

Myndigheter: • Socialväsendet: • Anställda på social- och barnskyddet • Familjestödscentralerna • Olika missbruksenheter

Skolväsendet: • Lärarna (den egna läraren, studiehandledaren, specialläraren o.s.v.) • Skolkuratorn eller -psykologen • Skolhälsovårdaren

Ungdomsväsendet: • Ungdomsarbetarna • Specialungdomsarbetarna

Hälsovården: • Husläkaren eller hälsovårdcentralens läkare • Akutmottagningen, regionmottagningarna • Familjerådgivningen • Mentalhälsovårdstjänsterna • A-klinikstiftelsens tjänster

Medborgarföreningarna, hobbyerna, församlingen m.m.: • Gatujouren • Ungdomskaféets personal • Hobbyverksamhetens ledare • Olika organisationer (Youth Against Drugs, Finlands Röda Kors, Mannerheims barnskyddsförbund, Nuorten palvelu o.s.v.) • Församlingen (ungdomsarbetarna, ungdomsprästerna, klubbledarna) • Telefonjourerna (Fri från narkotika rf, Telefon och nät för barn och unga, Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf + Diak o.s.v.) • Onlinerådgivning (EHYT, Helppimesta, Lasten ja nuorten netti o.s.v.)

Andra: • Kompisarnas föräldrar, syskonen • Grannarna • Mor- och farföräldrarna • De äldre syskonen • Någon bekant vuxen som man kan lita på

BILAGA 2

Man ska inte bli ensam med sina problem, utan det lönar sig att diskutera dem med en pålitlig vuxen. Kompisarna ge stöd, men de kan inte alltid hjälpa i alla situationer.

Giftinformationscentralen: 09 471 977

De lokala telefonnumren för narkotikatipstelefonen finns på adressen: poliisi.fi

Brottsofferjouren: 020 316 116

Fri från narkotika (vard. 18–21): 010 804 550

EHYT + DIAK: 080 090 045

Telefon för barn och unga

(mån–fre 14–20, lö–sö 17–20): 116 111



Jag använder inte – gruppmedlemmarnas sluttest

Namn

2. Vilka effekter kan droger ha?(Ge minst två exempel per punkt. Den aktiva substansen kan vara vilket ämne som helst.)

Fysiskt (på kroppen):

Psykiskt (mentalt):

Socialt (hela livet):

3. Din kompis säger att han/hon vill koppla av på fredag efter tentveckan genom att dricka alkohol. Vilka andra avslappningssätt kunde du föreslå? (Ge minst tre alternativ.)

4. Din kompis har redan länge varit förtjust i en pojke/flicka. Han/hon har beslutat att gå att prata med flick-an/pojken detta veckoslut, och tänker be flickan/pojken att komma och dansa på discot. Din kompis säger att han/hon nog inte vågar göra det nykter. Vad säger du till honom/henne? (Ge minst två idéer.)

5. Vem kan du be hjälp av ifall din kompis använder droger? (Anteckna minst fem personer/ställen.)

6. Vilket nummer ringer du om din kompisär medvetslös och inte reagerar på uppväckning?

7. Vem bestämmer om du ska pröva på droger, eller om du kommer att bli missbrukare?

8. Vilket är det viktigaste ordet du behöver då någon erbjuder dig droger?

Sammanlagt / 29 poäng

(6)

(3)

(2)

(5)

(1)

(4)

(4)

BILAGA 3

Amfetamin och ecstasy är:

uppiggande substanser (d.v.s. psykostimulantia) lugnande och blockerande (d.v.s. sedativa substanser) substanser av cannabis sativa

1. Kryssa för de rätta svaren:Hasch orsakar ofta/ökar risken för:

problem med den mentala hälsan utslag personlighetsförändringar fruktansvärd baksmälla följande morgon cancer (4)

Klass



Jag använder inte – gruppmedlemmarnas sluttest, de rätta svaren

3. Din kompis säger att han/hon vill koppla av på fredag efter tentveckan genomatt dricka alkohol. Vilka andra avkopplingssätt kunde du föreslå? (Ge minst tre alternativ.)

4. Din kompis har redan länge varit förtjust i en pojke/flicka. Han/hon har beslutat att gå att prata med flickan/pojken detta veckoslut, och tänker be pojken/flickan att komma och dansa på discot. Din kompis säger att han/hon nog inte vågar göra det nykter. Vad säger du till honom/henne? (Skriv minst två idéer.)

5. Vem kan du be hjälp av ifall din kompis använder droger? (Räkna upp minst fem personer/ställen.)

6. Vilket nummer ringer du om din kompis är medvetslös och inte reagerarpå uppväckning?

7. Vem bestämmer om du ska pröva på droger, eller om du kommer att bli missbrukare?

8. Vilket är det viktigaste ordet du behöver då någon erbjuder dig droger?

Sammanlagt / 29 poäng

Sammanlagt 5.

(1)

(4)

(4)

(½ poäng för varje rätt alternativ med eller utan kryss. Sammanlagt 4.)

Fysiskt (på kroppen)Här kan man godkänna alla fysiska skador: risk för förgiftningsdöd, hjärnblödning, störningar i hjärtat, andningsdepression, åderinflammation, smittsamma sjukdomar, nedgång i allmänkonditionen o.s.v.

Psykiskt (mentalt)Uppkomsten av psykiska störningar, att bli på en trip, depression i eftertillstånd, självmord (avsiktliga och oavsiktliga), känsla av tomhet o.s.v.

Socialt (hela livet)De gamla kompisarna överges, föräldrarna bråkar redan med varandra, hobbyerna överges, förlust av studie- eller arbetsplats, skulder, bostadslöshet o.s.v.

(För rätt alternativ får man en poäng, det vill säga två poäng per punkt då alternativen är minst två till antalet. Sammanlagt 6.)

Gå på bio, ordna videokväll med kompisarna, lyssna på bra musik, gå ut och äta, bubbelbad, massage, en nykter kväll med kompisarna, bada bastu, skogspromenad, motion o.s.v.

En poäng per alternativ. Sammanlagt 3.

• Om man dricker kan man lätt dricka för mycket, och sen göra något dumt.• Att sluddra i fyllan ger garanterat inte ett gott intryck.• Efteråt kan den andra personen tänka att han/hon nog egentligen inte var intresserad av mig, utan att han/hon var så berusad, att han/hon inte råkade se någon annan och bara ville vara med någon.• Som nykter är man äkta.• Ifall kompisen är nykter kan man berätta det hemma om man vill.• Att vara nykter är mycket djärvare.

För en lämplig idé får man en poäng. Sammanlagt 2.

Skolhälsovårdaren, gatujouren, föräldrarna, kompisarnas föräldrar, socialarbetarna, ungdomsledarna, hobbygruppernas ledare, skolkuratorn o.s.v.

112

Jag själv

Nej

2. Hur kan droger påverka?(Ge minst två exempel per punkt. Den aktiva substansen kan vara vilket ämne som helst.)

BILAGA 4

Amfetamin och ecstasy är:

uppiggande substanser

(d.v.s. psykostimulantia)

lugnande och blockerande

(d.v.s. sedativa substanser)

substanser av cannabis sativa

1. Kryssa för de rätta svaren:Hasch orsakar ofta/ökar risken för:

problem med den mentala hälsan

utslag

personlighetsförändringar

fruktansvärd baksmälla följande morgon

cancer

x

x

x

x



Beroende

Psykofysiskt

Baksmälla

Lättnad

Avvänjning

Självmedicinering, normalisering av tillståndet

Problemen blir svårare/glöms bort

Att eftersträva ”lycka” Ökning/kollaps av kontrollen över livet

Att hitta meningen med livet

Fysiskt Mentalt Andlig

Sosiofysisk Psykosocial

ANVÄNDNING AV RUSMEDEL

Social

Den egna platsen, rollen

Klarar sig

Verksamhetssätt

Uppskattning

Finlands Röda Kors / Missbruksarbeter / Kati Laitila

BILAGA 5

Documents

BEROENDE LIVET ORO ÄKTHET HÄLSA SMÄRTA...Idén med visitkortet är att ge möjligast god bild om personen och berätta hurdan person det är frågan om. Man kan rita eller måla