Upload
fala
View
106
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Betyg och bedömning i relation till barns lärande och utveckling i ett F -9 perspektiv. Anette Oxenswärdh. Föreläsningens innehåll. Begreppsliga utgångspunkter Historisk inblick för bedömning och betygsättning Uppdraget i F -9 perspektiv K unskapssyn Bedömningskompetens - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Anette Oxenswärdh
BETYG OCH BEDÖMNING I RELATION TILL BARNS LÄRANDE OCH
UTVECKLING I ETT F-9 PERSPEKTIV
FÖRELÄSNINGENS INNEHÅLL
• Begreppsliga utgångspunkter• Historisk inblick för bedömning och
betygsättning• Uppdraget i F-9 perspektiv• Kunskapssyn• Bedömningskompetens• Bedömningsprocess• Sammanfattning och frågestund
BEGREPPSLIGA UTGÅNGSPUNKTER• Utvärdering avser värdering av skolans verksamhet /
nödvändig demokratisk kontroll av det avsedda /olika syften, strategier, modeller och metoder (produkt och - processinriktade modeller) /didaktisk utvärdering
• Bedömning avser värdering av elevers prestationer - är avgörande för vad och hur eleven kommer att lära sig
• Betygssättning, den summativa bedömningen av elevens prestationer vid en viss tidpunkt efter eller under den formativa processen; myndighetsutövning i ett nationellt system
Bedömningspraktiken i historisk backspegel…
/
1560 -1880-talet¨skogsvaktarmentalitet¨ = formativ bedömning, bedömningar måste grunda sig i iakttagelser över lång tid (tålamod)
• Bedömningar måste grunda sig i en nära relation till barnet (kunskap om barnet)
• Formandet av minnet genom repetition och förhör
• Formandet av omdöme genom bedömningar av texter
• Bedömning som formande av ordning
/
TRÄDGÅRDSMÄSTARMENTALITET (SUMMATIV BEDÖMNING) 1880-1990-TALET
Skolans traditioner utmanas med vetenskapliga bedömningar
Begynnande de-professionalisering av lärarkåren i bedömningsfrågor
De flesta länder har inträdesprov och examinationer och externa tester
Sverige väljer en unik väg genom att låta lärares bedömningar i form av betyg spela stor roll för elevens fortsatta karriär
Samtidigt introduceras standardprov för att likrikta lärarnas omdömen
• Formativa bedömningar - valida (läroplansnära), fylliga beskrivningar, didaktiskt långsamt språk, kontextberoende, bedömning för lärandet (1560-1880), 1990>
KVALITETSTÄNKANDE
• Summativa bedömningar - reliabla (mätsäkra), objektiva, snabba, bedömning av lärandet (1880-1990), 2011>
Idag förväntas vi att kombinera dessa två sätt att bedöma
Black och Wiliams översikt om formativ bedömning (cirka 250 studier).
1998
Förbättrade elevprestationer
Resultat
Forskning om formativ bedömning,bedömning för lärandet
Bedömningsuppdraget i F-9 perspektivet
Betyg och bedömning i Lgr11Skolans mål är att varje elev• Utvecklar ett allt större ansvar
för sina studier• Utvecklar förmågan att själv
bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
• Riktlinjer – läraren skall• Rektorns ansvar
Läraren skall genom utvecklingssamtal och IUP främja elevs kunskapsmässiga och social utveckling (uppföljning, dokumentation)
Allsidigt utvärdera elevs kunskapsutveckling bedömning (skriftliga omdömen) betygsättning Fortlöpande informera elever och hem om resultat och
utvecklingsbehov (IUP, utvecklingssamtal, skriftligt omdöme, betyg)
Vid betygsättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper
(bedömningsunderlag, bedömningskriterier)
Rektorns ansvar: personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter
Hur förhåller du dig till ditt uppdrag?
/
förverkligas genom samtal, i bedömningar och i urval som görs i skolan och i klassrummet och som resulterar i en lokal tolkning av målen. Målen blir färdiga först när lärare och elever har tagit ställning till vilket stoff och vilka metoder som främjar lärandet
DELTAGANDE MÅLSTYRNING
/
BEDÖMNINGENS TVÅ HUVUDFUNKTIONER:
1. sortering
2. lärande
/
BETYG OCH BEDÖMNING - NÅGOT NÖDVÄNDIGT ONT?
• Kunskaper om bedömningars nödvändiga, goda och onda konsekvenser är en förutsättning för etiskt försvarsbara bedömningar
• Bedömningar är ett av de kraftfullaste pedagogiska verktyg vi har för att disciplinera individen - i positiv och negativ mening
KUNSKAP I HANDLING
Förändrad kunskapssyn! FRÅN att sortera (normrelaterat betygsystem)
TILL att stödja elevens lärande (målrelaterad bedömning)
Kunskap och lärande
1. Rationalistiska synsättet (Platon) > kunskap är medfött och undervisning behövs i första hand för att förlösa människans inneboende kunskaper
2. Empiriska synsättet (Aristoteles) nyfödd människa som ett tomt kärl som ´fylls upp´ under livet (observerbart, kvantiteter viktiga)
3. Konstruktivism (kombination av de föregående) lärande som meningsskapande process, kontextberoende > kognitiv och social konstruktivism
KUNSKAP I HANDLING …
• Kunskapsinnehåll >< kunskap som handling
• Vad ska eleverna kunna? >< vad ska eleverna kunna göra?
Ämnesinnehållet är inte mindre viktigt MEN det är endast ett medel inte målet i sig!
Det ska inte vara en hemlighet vad man förväntar sig att eleverna ska kunna!
KUNSKAP
FAKTA, FÖRSTÅELSE, FÄRDIGHET, FÖRTROGENHET (SOU 1992:94)
Faktakunskaper är kunskap om information, regler och konventioner och relateras till att veta något. Faktakunskap är något som vi kommer ihåg eller har glömt.
Förståelsekunskap är att uppfatta mening, sammanhang och innebörd. Fakta och förståelse är beroende av varandra. Förståelsen avgör vilka fakta vi kan se och uppfatta.
Färdighetskunskap är hur något ska utföras. Färdighet är oftast en praktisk kunskap.
Förtrogenhetskunskap kommer till uttryck vid värderingar och bedömningar. Förtrogenhetskunskap är oftast förbunden med mer eller mindre erfarenhet av ett visst område.
ETT TRIADISKT KUNSKAPSBEGREPP
kunnande (syfte)undervisningens mål, förmågor
kunskapsinnehåll,¨stoffet¨, centralt innehåll, kriterier
kunnighet (resultatet av undervisningen)bedömning
KUNSKAP SOM ETT BREDDAT BEGREPP…(ENLIGT INGRID CARLGREN, 2011)
FAKTA FÖRSTÅELSE FÄRDIGHET FÖRTROGEN-HET
kunskapsinnehåll
som information
som tolkning/ förklaring
som utövande som erfarande/ urskiljande
kunnande veta att veta varför veta hur
veta vad
kunnighet omfattning av vetandet
djup i förståelsen
skicklighet i utförandet
klokhet i omdömet
/
BEDÖMNINGEN I PRAKTIKEN …
• är skriftliga• skrivs av enskilda elever utan hjälpmedel under tidsbegränsning• börjar med enkla och blir successivt svårare• har begränsat svarsutrymme• bedöms med poäng som vägs samman till en totalpoäng eller ett provbetyg
Konventionella prov är uppbyggda precis som intelligenstester! (A. Jönsson 2009:10)
uppdraget misstolkas genom simultan användning av flera läroplaner (kunskapssyn)
delar av det gamla betygsystemet används vid bedömning
det statliga uppdraget prioriteras inte av alla kommuner mm
De vetenskapliga bedömningarnas legitimitetskris 1970-1985
centralisering - decentralisering - recentralisering eller koordinering - vad är det som händer?
Tolkningen av uppdraget har försvårats(SOU 2007:28; SOU 2007:101; Pierre, 2010; Forsberg & Wallin, 2006; Selghed, 2006)
Betygsnivåerna i svenska skolor har ökat stadigt sedan införandet av det målrelaterade betygsystemet och efter utökad konkurrens mellan skolorna på grund av Friskolereformen. (Wikström, 2005)
De olika slags internationella mätningar av elevernas kunskaper har dessutom av media använts som lägesbeskrivningar av tillkortakommanden i utbildningssystemet trots att dessa undersökningar har kraftigt kritiserats av både forskare och de professionella. (Fredriksson, 2011)
Enligt Selghed (2005) kan lärarna inte sätta betyg. Men det är kanske inte fel på lärarna utan systemet.
Forskarröster…
Vad kan vi lära av detta?
/
NYA BEDÖMNINGSTEKNIKER
• Eleverna måste vara medvetna om kunskapens kvaliteter (mål och kriterier)
• De måste ges möjlighet att arbeta mot målen innan slutbedömningen
• Traditionellt sett har bedömning fokuserat på fel och brister
• Modern bedömning fokuserar på möjliga strategier för utveckling och möjligheter till lärande och nya kunskaper
ATT MÄTA KUNSKAP• Bedömningskriterier > kvalitet i centrum > hur bra?
(istället för - hur många?)
• Synsättet: Kunskap som objektiv mätbart måste överges, bedömningskompetensen handlar om professionellas omdömesförmåga – och denna förmåga är till viss del subjektiv
• Subjektivitet = människor måste avgöra vad som är t.ex. en bra uppsats (är inte samma sak som godtycklighet) bedömning genomförs av en professionell yrkesutövare som har kunskap och erfarenheter om vad som krävs, vad som kan betraktas som kvalitet inom verksamhetsområde
RELIABILITET OCH VALIDITET• reliabilitet = är bedömning tillförlitlig? dvs att inte låta slumpen få alldeles för stor inverkan på resultaten > är resultaten
oberoende av vilken lärare som bedömer? (t.ex. var på kartan i förhållande till
(del)mål eleven befinner sig (> observation, dokumentation, tolkning)
• validitet = har vi bedömt rätt sak?
Mäter vi det som är enkelt att mäta istället för att mäta det som är viktigt att mäta? Speglar uppgifternas innehåll och utformning (prov, inlämningsuppgifter och grupparbeten) de förmågor som beskrivs i kursplanernas mål?
Handlar om VAD vi bedömer och HUR vi gör det!
> Uppgifterna ska vara i linje med målen, god planering, öppenhet, detaljerade anvisningar vid bedömning, flera olika bedömningar (metoder) som riktar sig mot samma mål, konkreta exempel av olika kvaliteter, diskussioner med andra lärare
FYRA FRÅGOR VID BEDÖMNING
• Bedöms det som ska bedömas?
• Är innehållet som används vid bedömningen adekvat och relevant? (validitet)
• Är sättet som används vid bedömningen tillförlitligt? (reliabilitet)
• Är slutsatserna som baseras på bedömningen adekvata och riktiga? (valida)
VAD KAN GÅ FEL I BEDÖMINGSPROCESSEN? (MIN EGEN DEL I DET HELA)
Några exempel:
• Innehållet som väljs ut kan vara för snävt eller
irrelevant
• Formen kan vara inadekvat och frågorna som ställs
kan vara obegripliga för dem som ska besvara frågorna
• Sättet på vilket bedömningen sker är inte alltid tillförlitligt (reliabelt)
• Den kunskap som visas kan vare sig observeras, tolkas eller dokumenteras
Astrid Pettersson (2005, 2007)
• Hur gör vi för att uppnå en fredlig samexistens mellan summativ och formativ bedömning?
Kunskap – utbildning – fortbildning
Klargöra gällande kunskapssyn!
• Hur balanserar vi individuell och kollektiv bedömning så att feedback och feed-forward blir meningsfull utan att läraren dukar under av arbetsbördan?
Utveckla kvalitetskriterier av kvalitativ kunskap > mer kvalitativ feedback och mer sällan; dela på ansvaret lärare emellan, att använda bedömningsmatriser, utnyttja gamla kriterier vid flera tillfällen; använda själv- och kamratbedömning
NÅGRA FÖRSLAG …
BEDÖMNINGSPROCESSEN
inte linjal process - snarare cirkulär
BEDÖMNINGSPRAKTIKEN
Upp-följning
och utvärde-
ringFEED-UP
Ämnets syfteCentralt innehåll
KunskapskravAvsnittets delmål och
förmågor som kan bedömas vid ´checkpoints´
Checkpoints = de summativa bedömningar av processen och de olika delmålen utifrån designade uppgifter och FEEDBACK som kan ges även under delprocessen
ÅTERKOPPLING
FEEDBACK
FEEDFORWARD
Summativ bedömning av de olika icke betygsliknande delmomenten
BEDÖMNINGSPRAKTIKEN …
FEED-UPÄmnets syfte
Centralt innehållKunskapskrav
Avsnittets delmål och förmågor som kan
bedömas vid ´checkpoints´
Relatera det valda delområdet till läroplanerna och kursplanerna, bryt ned dessa mål till förmågor som kan förstås i kvalitativa termer (mer av samma sak) och presentera dessa till eleverna tillsammans med undervisningsdesign och de uppgifter som ingår i momentet samt bedömningsstrategier för dessa. VAD FÖRVÄNTAS DE ATT LÄRA SIG; VARFÖR och HUR? HUR BEDÖMS DETTA?
Lärarna diskuterar upplägget av ämnesområdet utifrån målen …planering…
Lärarens feed-up för elever inför en skrivuppgift i engelska år 7
Elevarbete med skrivuppgift i engelska år 7
STRATEGIER OCH REDSKAP FÖR BEDÖMNING
Bedömning - Vad?> Process, resultat, nuet (urval)
Bedömning - Hur?
Observationer, bedömningsmatriser,
kunskapsprofiler, kortsvar, öppna
uppgifter, multiple-choice,
projektarbeten, portföljer, praktiska
uppgifter, autentiska prov,
dagboksanteckningar, individuellt,
grupp, självvärdering, feed-back nationella
prov m.m.
REDSKAP FÖR OCH AV BEDÖMNING - MATRISER
• ´matriser är bra drängar men dåliga husbönder´ > ett urval bör få leva, förändras och omformas hela tiden
• Ska konstrueras utifrån mål och kunskapskraven och göra dem explicita
• Ska vara analytisk genom uppdelning i olika aspekter
• Innehåller beskrivna nivåer (och inte kvantitativa poäng)
• Innehåller nivåbeskrivningar som riktar sig mot uppgiften och inte mot eleven som person
• Generella >< uppgiftsspecifika matriser
• Kan användas för planering, undervisning, feedback och bedömning samt dokumentation av kunnandet
BEDÖMNINGSPRAKTIKEN …
Checkpoints = de summativa bedömningar av processen och de olika delmålen utifrån designade uppgifter och FEEDBACK som kan ges även under delprocessen
Fungerar som kontrollstationer.Utgör summativa bedömningar av delmomenten eller deluppgifter.Använda strategier för bedömning: läxförhör, grupparbete, uppsatser, redovisningar, gensvarsarbete (peer assessment) kamratbedömning, självbedömning mm.Dokumenteras t.ex. för portfölj eller IUP.
Feedback - feedforward – skrivuppgift i engelska år 7
BEDÖMNINGSPRAKTIKEN … ÅTERKOPPLING
FEEDBACK
FEEDFORWARD
ATT GE ELEVERNA MÖJLIGHET ATT FÖRSTÅ VAR DE ÄR I PROCESSEN OCH VAD SOM ÅTERSTÅR > GES AV LÄRAREN, SOM SJÄLVBEDÖMNING ELLER KAMRATBEDÖMNING
Återkoppling eller feedback på olika nivåer:Uppgiftsnivåt.ex. faktafel
Processnivåt.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre
Metakognitiv nivåt.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får
Personlig nivåt.ex. ospecificerat beröm
Vart är eleven på
väg?
Var befinner
sig eleven?
Hur ska eleven ta
sig vidare?
Läraren behöver:
Kommunicera förväntningar, i form av mål och kriterier
Bedöma var eleverna
befinner sig i förhållande till
målet
Ge återkoppling som hjälper
eleverna framåt
Kamraterna behöver:
Förstå och kommunicera förväntningar
Utnyttja varandra somresurser för deras lärande
Eleven behöver:
Förstå förväntningar
Stöd för att kunna ta ansvar för sitt eget lärande
FEEDBACK … återkoppling
NÅGRA PRAKTISKA TIPS…
• Tydliggör målen! (matriser)• Använd elevexempel!• Skapa klassrumsaktiviter som ger bevis/tecken på
elevernas lärande!• Fokusera på vad eleverna kan - inte vad de inte kan!• Ge eleverna mer tid!• Ge eleverna frågor som utmanar mer än kontrollerar
(från förhörsledare till ¨talkshow host¨)!• Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga
vidare: hur tänker du nu…, vad betyder det…, varför blir det så ?
BEDÖMNINGSPRAKTIKEN …
Doku-menta-tion,
utvär-dering
Summativ bedömning av de olika icke betygsliknande delmoment, betygsättning
DE OLIKA BEDÖMNINGARNA FRÅN CHECKPOINTS SAMMANFATTAS OCH BEDÖMS TILL ETT OMDÖME (EJ BETYGSLIKNANDE) SAMMANVÄGS SENARE TILLSAMMANS MED ANDRA BEDÖMNINGAR TILL ETT BETYG SAMT DOKUMENTERAS OCH UTVÄRDERAS
Lärarnas diskussion, bedömning, utvärdering … feed-on…
BETYG – DEN SUMMATIVA BEDÖMNINGEN
Finns det möjlighet att konstruera betyg som
stöttar elevernas lärande?
Finns det möjlighet att konstruera betyg som
stöttar elevernas lärande?
Möjligen om:
- man tar bort urvalsfunktionen, för då behöver inte all information sammanfattas i en bokstav.
LÄRANDE BETYG?
… fast då behöver man ju inte betyg!
Möjligen om:
- själva betygsättningsprocessen blir mer genomskinlig…
LÄRANDE BETYG?
Eleven kan se kopplingen mellan sina prestationer och betyget.
Möjligen om:
- bedömningskriterierna konsekvent är formulerade i termer av kompetens.
LÄRANDE BETYG?
Så att de uttrycker vad eleven ska KUNNA GÖRA med sina kunskaper – inte vad de ska FÖRSTÅ.
Feedback
Feedback
Feedback
Feedback
Feedback
Feedback
Feedback
Feedback
Omdöme
Omdöme
Omdöme
Omdöme
BETYG
Summativ bedömning och betygsättning
ATT UTVECKLA LÄRARES BEDÖMNINGSKOMPETENS
• Är integrerad i undervisningen – och inte bara sker i slutet
• Är mål- och kriterierelaterad – och inte normrelaterad
• Baseras på professionellt omdöme – och inte “objektiva” mätningar
• Utgår från vad eleven kan GÖRA med sina kunskaper – och inte på tolkningar om egenskaper som intelligens, begåvning, förståelse m.m.
• Är dialogisk – inte monologisk
KOMPETENS
Med kompetens avses här en individs handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete. Med denna individuella handlingsförmåga menas såväl kunskaper, intellektuella och praktiska färdigheter, som sociala färdigheter, attityder och personliga egenskaper hos individen.
(Ellström, 1996)
Kunskap blir här en delmängd av kompetens.
LÄRARENS KOMPETENS
etisk kompetens
Pedagogisk/didaktisk kompetens
ämneskompetens
uppdragsförståelse
ansvarsförståelse
Uppdrags- och ansvarsförståelse som lärprocesser
ny kunskap ny kunskap ny kunskap
LÄRANDE
KO
MP
ET
EN
S
aktivtansvars-tagande
omformandet av uppdrags- och ansvarsförståelse
LÄRPROCESS FÖR UPPDRAGS- OCH ANSVARSFÖRSTÅELSE
samarbete, delaktighet motivation, engagemang reflektioner, diskussioner uppdraget och dess ramar
synliggörs
det egna och och andras yrkessoller belyses
ansvaret i uppdraget förstås viljan att förändra väcks
/
SAMMANFATTNINGSVIS
Om bedömningar får verka i kunskapens tjänst och utgå ifrån pedagogiska behov kan resultaten bli bättre än vad som är möjligt utan bedömningar.
Men när de administrativa kraven på att redovisa resultat ökar, minskar förutsättningarna att nå goda resultat. Då förlorar lärare autonomi på alla nivåer över bedömningarna.
Att äga bedömningarna är centralt för professionsutvecklingen och för yrkets status.
FORTS.
• Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar
• Bedömningar är rätt använda det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet
• Lärarkåren behöver återerövra en förlorad bedömningskompetens
• Bedömning för lärandet kan förbättra resultaten med 100 %
/
SÅ, VÅGAR VI?
synlighet delaktighet ansvar
Var nyfikna, autentiska, närvarande…
… och kritiska
Tack för att du har lyssnat!