Biblioteken i Östergötland 2008:1 och 2

1BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 1-2 : 2008Visionär biblioteksutveckling i Finland

nr 1-2 2008

2 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 1-2 : 2008

26 östgötar studerade bib-lioteksutveckling i Finland

Finsk kampanj lyfter folk-biblioteken

45

Det gränslösa biblioteket – i verklighet och vision

6

Bibliotek 10– låna en gitarr och en studio

8

Gratis internetutbildning för vuxna

10

Internetbussen som sprider glädje

12

Ett informationssamhälle för alla

15

Större politisk satsning på IT-kunskap behövs

5 tycker till om IT och bibliotek

16

Stora digitala klyftor i kom-munerna

18

Ansvarig utgivare: Kerstin Olsson, lä[email protected]ör: Eva [email protected] form: Iréne [email protected]

Innehåll nummer 1-2:2008

Nästa nummer, som utkommer i de-cember, handlar bl.a. om bibliotek på entreprenad samt lokalhistoriska rum.

Manusstopp är den 11 november.

Skicka artiklar på högst 500 ord till ansvarig utgivare per e-post. Innehållet i varje artikel svarar insändaren själv för.

Omslagsbild framsida: Elina Harju, chef för internetbussen Netti-Nysse. Foto: Birgitta Hellman Magnusson.

Omslagsbild baksida: Höst i Linköping.Foto: Eva Bergstedt

Lyckad e-kampanj trots få besökare

20

Stort behov av datorkunskap

23

”Tekniken måste bli bättre” 24

”Bra tillfälle att spotta upp sig”

25

”Kampanjen förändrar bilden av biblioteket”

26

Internetsatsning för nybörjare

Digital bokbuss i USA

28

Föremål från kuriositetska-binettet ställs ut i Ukraina

29

IFLA-konferens: ”Ett smörgåsbord att välja och vraka från”

30

3BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 1-2 : 2008

GRÄSRÖTTERNAS DIGITALA BIBLIOTEKText: Kerstin Olsson, länsbibliotekarie

LEDARE

Fot

o: E

va B

ergs

ted

t

Vad är det som händer egentligen? Ja, jag menar på bibliotekens digitala arena 2.0. De nya digitala redskapen gör att alla kan bidra med kunskap och åsik-ter. Man taggar, flickrar, bloggar, skriver i wikis och deltar i communities. Var är bibliotekspersonalen? Jo, dom är där! På webben!

Säg det bibliotek som inte har en egen hemsida! Säkert 290 kommunbibliotek, därtill 20 länsbibliotek, några lånecen-traler och depåbibliotek, skolbibliotek, några biblioteksportaler, några natio-nella biblioteksprojekt som boktips.net, Barnens bibliotek, Bibliotek24, Öppna bibliotek med flera. Därtill bloggandet. En sökning på Google på orden blogg och bibliotek med en begränsning till svenska sidor ger 812 000 träffar. Och många av mina kollegor hittar jag bland biblioteksavatarerna. Alla vill gå 2.0.

Vad vill jag nu säga med detta? Jo, att det finns en oerhörd mängd kunskap och energi bland biblio-tekspersonalen att jobba med och vara på webben. Eftersom vi alla som jobbar på biblioteken använ-der den som arbetsverktyg, och eftersom biblioteksanvändarna använder den både hemifrån och på biblioteket, skulle det vara bra om vi kunde samla all denna tid och kraft till någonting gemensamt och inte splittra upp energin på hundratals olika webbplatser. Det mesta innehåll som finns på våra hemsi-dor är ju ändå rätt lika, eller hur?

I dagarna har det hänt en helt fantastisk sak! Btj har sagt upp alla avtal som de har med kommunbib-lioteken om bibliografisk service. Nu har vi ett gyllene tillfälle att samla de resurser som tidigare an-vänts till att betala Btj för bibliografisk service, till att bygga upp en ny gemensam nationell bestånds-katalog, ett folkbibliotekens LIBRIS, och äntligen få till det bibliotek.se som aldrig blev som det var tänkt. När KB och Kulturrådet är klara med sin fjärrlåneutredning finns det ett gemensamt nationellt nytt verktyg som förenklar och förbättrar tillgången till de gemensamma folkbiblioteksresurserna för alla i hela landet. Utopi? Inte alls. Men det behövs en generös hållning från de större biblioteken att bjuda på en del resurser för gemensamt arbete och inte tro att ensam är stark. Och bygga upp ett ge-mensamt varumärke för folkbiblioteken och inte bara för den egna kommunen.

Om man kunde få till en bra fördelning på olika gemensamma resurser så skulle det snabbt göra skillnad. Säg att tio proffs på att skriva boktips gjorde det för hela landet, tio proffs på katalogisering tog hand om bibliografisk service, tio proffs tog hand om att utveckla bibliotekens tjänster på nätet, tio proffs utvecklade bibliotekens marknadsföring etc. Då kunde vi andra använda mer tid till besökarna, jobba med läslust för prioriterade grupper och utveckla biblioteken lokalt. Om dessutom landets politi-ker och nationella myndigheter tog tag i frågan om nationella biblioteksstrategier, vilken otrolig skjuts det skulle kunna ge svensk biblioteksutveckling! Och vilket fantastiskt bibliotek alla gräsrötter skulle få, både digitalt och lokalt! Medan det biblioteket växer fram så fortsätter vi förstås att spana in om-världen, till exempel Finland, och att reflektera över vad vi själva gjort exempelvis under e-kampanjen. Som i det här numret av Biblioteken i Östergötland. God läsning!


FINLANDSRESAN

26 östgötar studerade biblioteksutveckling i Finland

”SPÄNNANDE MED SÅ MYCKET NYTÄNK OCH DJÄRVA GREPP”

– Vi fick en inblick i framtidens bib-liotek, säger Johan Andersson (s), en av fyra regionpolitiker från Östsam som deltog i länsbibliotekets studie-resa till Finland.

Sammanlagt 26 östgötar (politi-ker, bibliotekschefer och tjänste-män för lärande, kultur och bildning) följde med på resan som gick till Helsingfors och Tammerfors.

ParadigmskifteI Helsingfors träffade gruppen inter-nationellt kända ”biblioteksvisionä-ren” Maija Berndtson, direktör för Helsingfors stadsbibliotek, som häv-dar att biblioteksvärlden lever mitt uppe i en stor paradigmförändring.

– Framtidens bibliotek är en härd för skaparkraft och medborgaraktivite-ter, säger hon.

Gruppen fick höra om Helsingfors-bibliotekets omfattande satsning på att hjälpa vuxna att bli mer förtrogna med IT-teknik. Att lära ut grunderna i internet och hjälpa till med tjänster på nätet räknas som en självklar del av bibliotekets informationstjänst.

Djärva greppLåna instrument, boka en inspel-ningsstudio med dator och teknik och redigera din egen musikvideo, som sedan läggs ut på nätet på bib-liotekets hemsida. Eller boka en tid hos laptop-doktorn som lär dig att in-stallera ett virusprogram i din dator. Bibliotek 10 och Träffpunkten i cen-trala Helsingfors liknar inte någon-ting annat.

– Hur inspirerande som helst! Har fått många nya tankar och idéer. Spännande med så mycket ”nytänk” och djärva grepp. Här har vi mycket

att lära, tycker Anneli Friberg, biblio-tekschef i Mjölby.

Tammerfors stadsbiblioteks inter-netbuss ”Netti-Nysse” har lärt över 16 000 (!) Tammerforsbor, varav många pensionärer, att ”fånga mu-sen” och hitta ut på internet på ett lekfullt sätt. Att servicen var gratis, och tillgänglig för alla, imponerade stort på gruppen.

Starka intryckSlutligen fick deltagarna träffa Tuula Haavisto, biblioteksdirektör i Tam-merfors, som visade på hur väl bib-liotekets verksamhet stämmer med stadens mål, som är att skapa ett in-formationssamhälle för alla medbor-gare.

Inspirerande! Visionärt med fotfäs-te! Trovärdigt! Lärorikt! Kreativitet och nytänkande! Imponerande! Kundvänligt! Fascinerande! Annorlunda! Livgivande! Helt out-standing!

Intrycken från Finlandsresan var starka. Framtiden får utvisa om någ-ra idéer kan omsättas och bli verklig-het på hemmaplan.

TEXT: Birgitta Hellman Magnusson

Hur kan biblioteken arbeta för att höja medborgarnas IT-kompetens och göra fler del-aktiga i informationssamhället? För att få svar på den frågan åkte en stor delegation av politiker och tjänstemän till Finland i slutet av augusti, för att inspireras av de finska bibliotekens aktiva roll att hjälpa människor att använda sig av informationstekniken i vardagen.

På sidorna 5-17 kan du läsa mer om Finlands satsning och deltagar-nas reflektioner.

Vi som besökte FinlandLena Johansson, bibl.chef, Boxholm, Marie Sääf, bibl.chef, Finspång, Thomas Ericsson, bibl.chef, Kinda, Anneli Friberg, bibl.chef, Mjölby, Helena Bengts-son, IT-bibl., Mjölby, Mona Quick, bibl.chef, Motala, Birgitta Hjerpe, bibl.chef, Norrköping, Håkan Blomqvist, studiebibl., Norrköping, Annika Holmén, bibl.ansv., Söderköping, Marie Eriksson, bibl., Söderköping, Ella Fronczac, bibl.chef, Åtvidaberg/Valdemarsvik, Anja Leiding, IT-bibl., Åtvidaberg, Elisa-bet Saxholm, bibl.chef, Ydre, Karin Hermansson, bibl.ansv., Ödeshög, Kers-tin Mohall, Östsam, Peter Karlsson, Östsam, Christer Alsbjer, Östergötlands bildningsförbund, Michael Cornell (c ), Östsam, Lars Eklund (kd), Östsam, Nils-Åke Gustafsson (fp), Östsam, Johan Andersson (s), Östsam, Andreas Söderberg, IT-ansv. IT-sam, Kerstin Olsson, länsbibliotekarie, länsbiblioteket, Anne Hederén, bibl.konsulent, länsbiblioteket, Sofia Larsson, projektledare, länsbiblioteket, Birgitta Hellman Magnusson, bibl.konsulent och reseledare.

Fot

o: K

erst

in O

lsso

n


FINLANDSRESAN

Den finska nätverkskampanjen sked-de på regeringens uppdrag, och var en del av den statliga satsningen på att skapa ett informationssamhälle för alla. Kampanjen vände sig särskilt till vuxna och äldre. Målet var att öka människors kunskap, mod och förut-sättningar att använda tjänster och innehåll på nätet.

Omkring 400 bibliotek och medbor-garkontor i hela landet deltog i kam-panjen, vilket har lett till att finska folkbibliotek idag på ett mer själv-klart sett jobbar med att introducera internet för vuxna.

– Folkbibliotekets image fick ett lyft genom kampanjen, säger Maria Repo, som ansvarar för undervisning i informationsteknik på Helsingfors stadsbibliotek.

Även i Sverige har det funnits tan-kar på att mobilisera folkbiblioteken för att stimulera till en ökad använd-ning av IT-teknik bland vuxna och äldre. Den statliga IT-kommissionen föreslog redan 2002 att särskilda sti-mulansmedel skulle utgå till folkbib-lioteken för att de skulle hjälpa till att öka användningen av informations-tekniken.

Försvunnet förslagFörslaget lades fram i en rapport, ”IT och äldre”, där det framhölls att folk-biblioteken har goda förutsättningar att spela en central roll när det gäller introduktion av IT.

Man pekade bland annat på att bib-lioteken enligt lag ska verka för att göra databaserad information till-

gänglig för alla medborgare, att i stort sett alla bibliotek erbjuder tillgång till datorer uppkopplade mot internet samt att människor i alla åldrar besö-ker biblioteken.

IT-kommissionen föreslog att sti-mulansmedlen skulle utgå under en treårsperiod för att därefter utvärde-ras. Det statliga bidraget skulle täcka cirka hälften av kostnaderna, resten skulle täckas av kommunala bidrag. Kravet var att inga neddragningar skulle få göras i bibliotekets ordina-rie budget.

Kulturrådet föreslogs bli den myn-dighet som skulle fördela stimulans-medlen till folkbiblioteken.

Vad hände sen? Ja, utredningen ”försvann” någonstans på vägen, och IT-kommissionen lades sedermera ner.

Bilderna på detta uppslag: Kommunala bibliotekschefer samt tjänstemän och politiker från regionförbundet Östsam fick höra mer om hur finska bibliotek arbetar för att göra människor mer delaktiga i informationssamhället. Foto: Birgitta Hellman Magnusson.


FINSK KAMPANJ LYFTER FOLKBIBLIOTEKEN

De finska folkbiblioteken deltog 2005 i en landsomfattande kampanj, ”Finland i nätver-ken”, som syftade till att göra människor mer förtrogna med hur man använder tjänster på nätet. Även i Sverige har man från statligt håll velat ge biblioteken ett liknande upp-drag, men det tappades bort någonstans på vägen.


FINLANDSRESAN

Maija Berndtson, direktör vid Hel-singfors stadsbibliotek, är en sann biblioteksvisionär som arbetar för ständig utveckling av bibliotekets tjänster. Hon gör det genom att ana-lysera verksamheten, spana på om-världen och våga ställa självkritiska frågor.

– Har inte biblioteken blivit för mycket av institutioner? undrar hon.Helsingfors stadsbibliotek är också ett hybridbibliotek vars tidiga sats-ning på IT och nättjänster prisbelö-

DET GRÄNSLÖSA BIBLIOTEKET – i verklighet och visionTEXT: Anne Hederén

– Vi måste gå utanför väggarna och fixa samarbetspartners. Vi ska vara öppna åt alla håll. Biblioteket behöver dyka upp på lite överraskande ställen. Och vi måste regelbun-det fråga oss vem vi är till för och varför vi gör det vi gör.

nats. År 2000 fick biblioteket Bill Ga-tes pris ”Access to Learning” på en miljon dollar. Bibliotekets vision till 2010 är att vara ”ett gränslöst biblio-tek, en källa till bildning och upple-velser i alla faser av livscykeln”.

Maija Berndtson visade hur an-vändningen av biblioteket har utveck-lats under de senaste 20 åren.

Fler virtuella besök Mellan 1990-95 ökade biblioteks- användningen markant i samband

med en kraftig lågkonjunktur. Hel-singfors bibliotek var tidiga med in-ternet, bland de första i världen. Redan 1996 fanns internet i alla bib-liotekslokaler. 1996 började man också mäta hur det virtuella bibliote-ket används.

De virtuella besöken har sedan ökat stadigt. Förra året var besö-ken via webben fler än de fysiska. 1989 var 90 procent av utlåningen böcker. År 2007 hade siffran sjun-kit till 71 procent. På dessa 18 år har

Förra året var biblioteksbesöken via webben fler än de fysiska på Helsingfors bibliotek. Källa: Helsingfors stadsbibliotek.


FINLANDSRESAN

den totala utlåningen ökat från 6 miljoner till 9 miljo-ner. Ökningen kommer från de nya medierna, utlånings-siffran för böcker har varit stabil. De nya medierna har alltså inte ökat på böckernas bekostnad. Användningen av bibliotek i dag är överhuvud-taget mycket mångsidigare än tidigare.

I Finland har användning och utlåning ännu inte bör-jat sjunka som den har i Sverige, Danmark, England och Holland. Men man kan inte slå sig till ro med det, det finns anledning att oroa sig, menar Maija Berndtson. Biblioteken i Finland har va-rit de ungas bibliotek, men nu börjar de lämna bibliote-ken. Nästan 70 procent av de unga har haft bibliotekskort, nu är det ca 50 procent.

– Vi talar om att satsa på ungdomar, men det räck-er inte med att ställa upp en hylla. Det måste vara en seri-ös satsning.

Biblioteket är kvinnornas bibliotek, närmare två av tre aktiva låntagare är kvinnor.

– Vad ska vi göra för att männen ska hitta hit? IT, musik och tidningar har tidigare lockat männen. Är det något fel med vårt bokbestånd? Det är sådant vi frågar oss nu.

En ny kundtjänstkulturUtvecklingsarbetet handlar även om själva kundkontakterna. Man talar rent av om en ny kundtjänstkultur. Allt högre grad av självbetjäning i utlåning och återlämning frigör tid och ger nya möjligheter för persona-len att fördjupa mötet med kunden. Bakgrunden är insikten att möten mellan människor är bibliotekens stora styrka. Den gamla kulturen som handlat om att personalen sitter och väntar i diskarna byts mot mer aktiva initiativ i mötet med kunden.

– Det mänskliga är vår styrka, säger Maija Berndtson.Att acceptera kunden som en jäm-ställd partner som också deltar i ska-

Länktips:

www.biblioteken.fiwww.HelMet.fi

Helsingfors stadsbibliotek:www.lib.hel.fi/sv-FI/

pandet av information och kunskap är ett annat spår i ett förändrat för-hållningssätt till kunderna. Det är t.ex. önskvärt att kunderna medver-kar mer i skapandet av innehållet i katalogen. För att utvecklas krävs, enligt Maija Berndtson, kännedom om marknaden, dvs. kunderna, och en äkta vilja att lyssna på kundens behov.

– Vi behöver en större flexibilitet. Kanske ska vi gå från mass-service till att erbjuda skräddarsydd service.

Tappat samhällsuppgiftenNär det gäller bibliotekets roll i sam-hället saknar Maija Berndtson den tydliga samhällsfunktion som biblio-teken en gång hade:

– Vi har på något sätt suddat bort vår samhällsuppgift.

Anknytningen till lokalsamhället måste bli tydligare för biblioteken, menar hon. Vi behöver även påminna oss om de yttersta motiven för biblio-

tekens existens, som enligt Maija Berndtson är demo-krati, utveckling och kultur.

– Folkbibliotekets demokra-tiska roll får vi inte glömma bort. I alla nordiska länder finns starka folkbibliotek. I länder utan demokrati finns inte folkbibliotek. Bibliote-ken ger människor möjlig-het att ta del av olika åsikter. En farlig roll – i vissa sam-hällen.

Alla nordiska länder har haft en stark ekonomisk ut-veckling. Givetvis har ut-vecklingen av folkbibliotek på bred front haft en positiv påverkan även på samhälls-utvecklingen, menar Maija Berndtson.

Stor utmaningJust nu planeras ett nytt centrumbibliotek i Helsing-fors. Kostnaden är beräknad till cirka 100 miljoner euro.

Maija Berndtson drar sig inte för att ställa de obehag-liga frågorna:

– Finns det någon framtid för biblioteken? Ska man

i dagens läge skapa folkbibliotek? Det är frågor från omvärlden som vi måste ta på allvar.

Att hon själv svarar ett rungande ja på frågorna råder det inget tvivel om, men hon har också skarpa upp-maningar till alla som vill vara med och bygga framtidens bibliotek:

– Vi måste vara snabbare med för-ändringar och åtgärder, ta nya initi-ativ och ändra våra attityder. Det är den stora utmaningen framöver.

Maija Berndtson – biblioteksvisionär. Foto: Birgitta Hellman Magnusson


FINLANDSRESAN

Bibliotek 10

LÅNA EN GITARR OCH EN STUDIO

Möjligheternas verkstadVi kommer in via gamla posten och passerar något som liknar en musei- shop med design och muminmuggar. Svänger vänster vid caféet och kom-mer in i en ny puls. Vi har kommit till Bibliotek 10 (www.lib.hel.fi/bib-liotek10), det som ursprungligen fick oss att resa österut. Det första vi möts av är ljudanläggningar, datorer, mu-sik-cd och människor.

Bibliotek 10 är ett musik- och IT-bibliotek i centrala Helsingfors. Nära musikliv, tåg och bussar där tusentals människor passerar varje dag. In till

Bibliotek 10 kommer ca 2 000 besö-kare en vanlig dag och av dessa är 60 procent män. De flesta besökarna är unga människor, 60 procent är i ål-dern 15-30 år.

Vem är personal?Bibliotek 10 ser inte ut som andra bibliotek och personalen ser inte ut som schablonbilden av en biblioteka-rie. Det är en del av konceptet. Här jobbar 28 personer, 19 av dem är män med befattningar som chef, IT-planerare, musikbibliotekarie, medie-assistent, lärlingsstudenter och assis-tenter. Alla rekryterade för att bidra till den ungdomligt raffiga och kreati-va atmosfären.

Har man frågor eller behöver hand-ledning sitter personal och besöka-re bredvid varandra vid datorn och inte mitt emot varandra med en disk emellan, som det oftast är på biblio-tek.

Den kreativa användarenAllt går att låna bara man har ett bib-liotekskort. Gitarrer, inspelningsstu-

dio (finns tre stycken) med instru-ment, mixerbord, keyboard, ljud, dator och programvara. Allt som be-hövs. Det finns en scen om man vill ge en konsert, medverka i direktsänd-ningar och podsändningar, paneldis-kussioner, författarbesök och mycket annat. Det finns cd-pelare med de-mos som är framställda av Biblio-tek 10-användare och som kan lånas hem.

”Notställ” finns utplacerade här och där för den som har med sin egen laptop eller Notebook. Man får flytta runt möblerna hur man vill, efter hur det passar ens sätt att arbeta. Har man egen laptop kan man låna an-nan utrustning, till exempel hörlurar, scanner och kamera. Bibliotek 10 är som en enda stor workstation.

Finns det böcker?Man får titta lite extra noga för att hitta böckerna. Det finns drygt 5 000 böcker, mest inom musik, film och re-sehandböcker. 9 000 notböcker. Tid-ningar och tidskrifter, ”bestsellers” och serier. Samlingarna är uppbygg-da utifrån de mer än 40 000 musik-

TEXT: Kerstin Olsson FOTO: Birgitta Hellman Magnusson, Kerstin Olsson

Låna en gitarr och en studio på ditt bibliotekskort. Gör en demo. Låna ut den. Allt på Bibliotek 10 i centrala Helsingfors.

Övre bilden: På hyllan hänger demoskivor som har spelats in på Bibliotek 10.

Bilden till höger: Tanka information vid någon av bibliotekets många publika internetdatorer.


FINLANDSRESAN

cd som finns, med områden som Pop area, Classical music area och World area. På avdelningen World area finns till exempel världsmusik, folkmusik, re-sehandböcker, tidskrifter om världsmu-sik, resetidskrifter och rese-dvd.

Multimedia area @ Meeting PointFör den som är ren nybörjare finns Träffpunkten som tillhör Bibliotek 10 men är belägen på andra sidan ga-tan. Där kan man få hjälp med allt från mushantering till multimedieprogram. Det är inte meningen att man ska kon-kurrera med marknaden och profes-sionell verksamhet på multimedieom-rådet. Därför har man inte de program som proffsen använder. Man erbjuder istället enklare program, men som ändå fungerar bra för den som till exem-pel vill redigera film, göra egna cd eller dvd, publicera sig på papper eller web-ben.

Här finns utrustning att låna för gör-det-självaren, däribland USB-minnen, headphones, spelare, kortläsare och zip-drives. Men också datorer och väg-ledning för den som vill hitta arbete el-ler utbildningar. De har till och med en ”laptopdoktor” som man kan boka tid hos om man har problem med sin lap-top och internet.

ExperimentbibliotekBibliotek 10 är inte bara en experiment-verkstad för kreativa Helsingforsbor. Det är också prov på ett koncept som har visat sig hålla och dra många besö-kare. Med sina 800 kvadratmeter och över 2 000 besökare per dag blir det trångt om utrymmet. Nu planerar man ett stort nytt centralt bibliotek med Bib-liotek 10 som förebild. Det gamla hu-vudbiblioteket ska få ligga kvar några kilometer utanför centrum med den verksamhet och administration man har idag, medan Helsingforsborna kan se fram emot ett stort modernt multi-mediebibliotek mitt i centrum.

Vad tar vi med oss hem?Förutom ett visst mått av den svenska avundsjukan så kan man ta med mycket hem. Inte minst den generösa inställ-ningen till de grupper som vill använda nya uttrycksformer men som inte be-härskar eller har den nya tekniken. På Bibliotek 10 har man kommit långt för att minska de digitala klyftorna på ett mycket lustfyllt och inspirerande sätt.

Övre bilden: Kari Lämsä, chef för Bibliotek 10, visar och berättar om verksamheten. På bilden syns också Ella Fronczac, Birgitta Hjerpe och Lena Johansson.

Bilden i mitten: Bibliotek 10 är inrymt i gamla posthuset, mitt i centrala Helsingfors.

Undre bilden: De flesta besökarna är unga människor, många är män.


FINLANDSRESAN

tiskt samhälle. Det är även en del av den uppsökande verksamheten, det vill säga att nå nya kunder som an-nars inte utnyttjar bibliotekets tjäns-ter.

Kurserna i bibliotekets regi främ-jar demokrati och jämlikhet mellan olika grupper i samhället, bibliote-kets synlighet, det livslånga läran-det, invånarnas samhällsengagemang och stärkandet av medborgarkun-skaper. En annan viktig aspekt som Maria Repo talar om är förebyggan-det av utslagning. På tv och i tidning-ar hänvisas ofta till viktig informa-tion på internet. Maria Repo nämner som exempel en kvinna som kom in till biblioteket och bad om hjälp. Hon skulle söka jobb som julkortssorte-rare på posten. Enda möjligheten att

Maria Repo har arbetat i två år som pedagogisk informati-ker vid Helsingfors stadsbib-liotek. Hennes arbetsuppgif-ter är att samordna arbetet med vuxenundervisningen. Hon fungerar även som men-tor för dem som arbetar med undervisning ute på biblio-teken.

När hon började sitt arbe-te samlade hon representan-ter från de olika biblioteken i Helsingfors, en del arbetade redan med IKT-undervisning för vuxna och andra hade inte kommit igång. De disku-terade om IKT-undervisning hör till folkbibliotekets peda-gogiska uppgift och i så fall varför. Utgångspunkten för diskussionen var bl.a. biblio-tekslagen. Enligt den svens-ka bibliotekslagens paragraf 2 ska folkbiblioteken ”verka för att databaserad informa-tion görs tillgänglig för alla medborgare”. Lydelsen i den finska bibliotekslagen är lik-artad. Man diskuterade vad det innebär i praktiken. Alla har rätt till information, men har alla samma möjlighet att nå informatio-nen? Är det tillräckligt att erbjuda datorer med internetanslutning? I Helsingfors kom man gemensamt fram till att man borde göra någon-ting mer än att erbjuda datorer.

Varför vuxenundervisning?De diskuterade sig fram till varför IKT-undervisning hör till bibliote-kets arbete och vad målsättningen med undervisningen är. Man enades om att vuxenundervisningen hör till en del av informationstjänsten och kan ses som en av bibliotekets sam-hällsuppgifter. Tillgängligheten till information är en del i ett demokra-

söka tjänsten var genom att fylla i en webblankett på nätet. Om man, som kvinnan i fråga, inte har använt internet och inte har någon e-postadress är det lätt att känna sig utanför i samhället.

Slutligen ska man inte glöm-ma folkbibliotekens uppgift att främja rekreation. Om man vänder sig till biblioteket för att lära sig spela datorspel eller är nyfiken på vad Second life är för någonting är det inte mindre viktigt.

Vuxenutbildningens målMålet med undervisningen är framför allt att minska räds-lan och osäkerheten hos del-tagarna. Att få dem att för-stå att musen inte kommer att explodera eller internet att krascha om de trycker på fel knapp. Kurserna som er-bjuds är grundläggande, man ger ett smakprov på det prak-tiska och roliga man kan an-vända datorn och internet till. En annan viktig målsättning

är att ge deltagarna mod och inspira-tion att gå vidare, att våga fortsätta utforska datorn och internet på egen hand eller att anmäla sig till en kurs hos en utbildningsanordnare.

Brett kursutbud Ett brett spektrum av grundkurser erbjuds i dator- och internetanvänd-ning.

Internet för nybörjare, e-post och e-service är några exempel. Man er-bjuder också undervisning i olika teman, exempelvis släktforskning, web 2.0-tillämpningar och digital bildhantering. Temakurserna bygger mycket på personalens egna kunska-per och intressen. Undervisningens utformning varierar. En del bibliotek

GRATIS INTERNETUTBILDNING FÖR VUXNATEXT: Sofia Larsson

Grundläggande internetutbildning för vuxna erbjuds på alla folkbibliotek i Helsingfors.

Kurserna främjar demokrati och jämlikhet, tycker Maria Repo. Foto: Birgitta Hellman Magnusson


FINLANDSRESAN

erbjuder kurser upp till fem kurs-tillfällen, medan andra har kortare genomgångar. På vissa bibliotek er-bjuder man gruppundervisning i datasalar; på andra där man inte har så stora utrymmen, erbjuder man istället enskild undervisning efter tidsbeställning. Deltagarna be-stämmer då själva vad de vill lära sig mera om.

Biblioteken har trådlöst nät och man uppmuntrar de deltagare som har bärbara datorer att ta med sig dessa till kurserna så att man lär sig direkt på sin egen dator.

Samarbete och administrationNätverket som arbetar med vuxen-utbildningsfrågor består av repre-sentanter från 36 bibliotek. I små arbetsgrupper arbetar de fram kurs-innehåll och kursmaterial som sam-las i en gemensam materialbank. Kurserna består ofta av olika modu-ler som kan sättas samman efter be-hov. Exempel på moduler är ”så här använder du musen” och ”så här fungerar en webbläsare”. Bibliote-

ken har en stor frihet att själva välja hur de vill lägga upp sina kurser ef-ter det material som finns tillgängligt i den gemensamma materialbanken. Det ordnas gemensam utbildning och träffar för dem som arbetar med kurserna. Man har även ett utbyte med kursledare mellan biblioteken, framför allt när det gäller undervis-ning på svenska eftersom få i perso-nalen behärskar det svenska språket. På vissa bibliotek är studenter från datavetenskapliga utbildningar kurs-ledare som en del i sin praktik.

Hur ser situationen ut idag?I nuläget är det inte längre någon som internt ifrågasätter arbetet med vuxenutbildningen. Allt fler bibliotek vill erbjuda kurser på ett eller annat sätt. Ett tag märkte man en svacka i intresset för kurserna men trenden har vänt. En ökad satsning på mark-nadsföring, bland annat i lokaltid-ningarna, och att fler äldre skaffar bärbara datorer som de kan använ-da både hemma och i sommarstugan har ökat deltagarantalet.

Gratis undervisning i internets grunder ges på alla bibliotek i Helsingfors. Bilden är tagen i Viks bibliotek i Helsingfors. Foto: Sari Lehikoinen Kurser på svenska på

Helsingfors stadsbibliotek:

Smakprov på internet Under två timmar får du tryggt prö-va på hur internet fungerar. Dess-utom får du några smakprov på så-dant som kan intressera dig.

Det viktigaste först! Under kursen får du lära dig grun-derna om datorn och internet samt att använda datormusen.Ut på internetUnder kursen tar vi de första stegen ut på internet. Du lär dig att hitta webbsidor både via internetadres-ser och länkar.Att fiska pärlor – informa-tionssökning på internetUnder kusen går vi in på många in-tressanta sidor där du hittar infor-mation som du kan behöva.E-postUnder kursen skapar varje deltaga-re en egen e-postadress. Du lär dig också att skicka, ta emot och svara på e-postmeddelanden.Att uträtta ärenden på webbenUnder kursen lär du dig att använ-da offentliga nättjänster t.ex att söka bussrutter och hitta blanketter för bl.a. bygglov.


FINLANDSRESAN

Netti-Nysse, Tammerfors stadsbib-lioteks gula internetbuss, lyser som en glad sol där den står parkerad på ett torg framför den vackra biblio-teksbyggnaden.

– Ja, visst ser den ut som en glad ”hippiebuss”, säger Elina Harju, en sann entusiast som var med och drog igång verksamheten för sju år sedan.

Hon kallar nätbussen för sitt fjär-de barn. Själv har hon en bakgrund inom vuxenpedagogiken. Idén om en internetbuss föddes i januari 2000 som resultatet av en interna-tionell brainstorming i Wales.

– Jag blev tänd på idén och så här efteråt kan jag säga att jag fick makthavarna i stan ganska lätt och fort på min sida. Nyckelpersonen var rektorn för yrkesskolan som jag visste var svag för allt som går på hjul.

Starkt politiskt stödDet började som ett projekt och med en ombyggd gammal stads-buss, men sen fyra år är Netti-Nys-se en ordinarie del av bibliotekets verksamhet, som det har anslagits extra pengar till. Den nuvarande bussen är ny och modern, med allt det senaste i teknisk väg.

– Vi har ett starkt stöd från stadens politiker, säger Elina Harju och ler stort.

Framme i bussen finns det tio moderna datorer med internetan-slutning. Bak i bussen finns ett ut-rymme för föreläsningar med da-taprojektor och projektorduk. Det finns också en handikappanpassad datorarbetsplats. Bussen har trådlös internetanslutning, via WLAN el-

ler 3G-nätet, och kan koppla upp sig överallt i kommunen.

Internet för nybörjareVad gör man då i bussen? Jo, här får man chansen att lära sig grund-kunskaper om datorn och internet; hur man hanterar musen, skaffar e-post och hittar intressanta sidor på nätet. Netti-Nysse vill uppmuntra och handleda människor att bekan-ta sig med informationstekniken.

– Vi vill att människor ska känna nytta och glädje av den nya tekni-ken i sin vardag, säger Elina Harju, som menar att det ska kännas lust-fyllt och roligt att lära sig använda internet. Det gäller att skapa en av-spänd stämning under kursen och använda mycket humor.

Musen är nyckeln till internet. Så fort deltagarna behärskar musen går man vidare till internet. Man

lär sig att röra sig på nätet, använda sökmaskiner, öppnar e-postadress och sista gången bekantar man sig med nätbanker och andra tjänster på nätet.

Gratis kurserNetti-Nysses grundkurser består vanligtvis av fem kurstillfällen à två timmar, totalt 10 timmar. Kurserna är gratis för föreningar och privat-personer i Tammerfors.

– All biblioteksservice är gratis, det gäller även dessa kurser för nybör-jare på nätet. Detta har vi upptäckt är viktigt, för att nå många männis-kor som annars inte skulle gå dessa kurser.

Tycker inte studieförbunden att ni konkurrerar med deras verk-samhet?

– Nej, vi har ett bra samarbete med studieförbunden. Har man lust att

Netti-Nysse

INTERNETBUSSEN SOM SPRIDER GLÄDJE TEXT OCH FOTO: Birgitta Hellman Magnusson

Det är kärlek vid första ögonkastet! Det räcker med att se den roligt målade internet-bussen Netti-Nysse för att bli glad. När man sen får höra om Netti-Nysses ”livsuppgift” – att hjälpa människor att söka nytta och glädje av informationsteknik i vardagen – så blir man nästan rörd. Tänk att det finns en sådan ”medmänsklig” samhällsservice!

Fem personer jobbar i tvåskift på Netti-Nysse. Man är alltid två som undervisar. Här syns från vänster Elina Harju, Helena Kortelainen och Ari Solopuro.


FINLANDSRESAN

lära sig mer efter denna grundkurs tipsar vi om studieförbundens kur-ser och övrig fortbildning. Vi tar inga kunder från någon, tvärtom, säger Elina Harju bestämt.

Stor efterfråganVem som helst kan samla ihop en grupp och boka tid för en kurs. Grup-pen kan bestå av medlemmar i någon förening, grannar, bekanta, pensio-

närer på ett serviceboende eller kol-legor på en arbetsplats. Bussen åker dit där deltagarna finns. Netti-Nysse har också öppna grupper där enskilda människor kan anmäla sig.

Tiotusentals Tammerforsbor har gått Netti-Nysses nybörjarkurs, och det är kvinnorna som dominerar stort. Två av tre deltagare är kvinnor.

– Våra kurser är väldigt populära, det sprider sig snabbt inom en >

Fånga musenFånga musen är ett interaktivt studiematerial, som har utfor-mats av personalen på Netti-Nysse.

Materialet finns tillgängligt på internet. Det är översatt till fle-ra språk, däribland svenska.

Fånga musen är utformat som ett spel och tanken är att det ska vara ett lekfullt sätt att lära sig använda musen, som är nyckeln till internet.

Ladda ner materialet från denna adress: www.tampere.fi/kirjasto/netti-nysse/fangamusen/fangamu-sen.html

Bilden högst upp: Elina Harju, chef för Netti-Nysse, svarar på frågor från Thomas Erics-son, bibliotekschef i Kinda, och Andreas Söderberg, IT-ansvarig i Ydre m fl. kommuner.Den undre bilden visar Netti-Nysse-bussen. (Netti-Nysse betyder nätbuss på ”Tammer-forsmål”).


FINLANDSRESAN

grupp om några har gått en kurs. Om vi till exempel har haft en utbildning för kökspersonalen på en skola, så är det genast fler skolor som hör av sig.

Trots att verksamheten har pågått i sju år, och trots att de fem handle-darna på bussen jobbar i tvåskift från morgon till kväll, så är efterfrågan på dessa grundkurser fortfarande lika hög. På senare år har kurserna lockat alltfler äldre deltagare. Ca 90 procent av deltagarna förra året var 55 år och äldre. Drygt hälften var pensionärer!

Positivt resultat– Responsen har verkligen varit posi-tiv, och detsamma kan man säga om resultaten. Bara en procent av våra

kunder tänker inte använda dator i fortsättningen, berättar Elina Harju. De flesta vet säkert att de ska fortsät-ta använda internet efter kursen, men cirka 20 procent säger kanske.

Hon menar att detta är en intres-sant grupp. De känner sig osäkra, kanske har de ingen dator hemma. Fortsatt datoranvändning för deras del beror på om de hittar stöd och tillgängliga datorer.

– Då kan vi hänvisa dem till något av de 20 bibliotek som finns i Tammer-fors, där det finns totalt 145 publika internetdatorer. Bibliotekets nya kunskapstorg, ”Net Squares”, är ock-så ett bra stöd för dem som känner sig osäkra, eftersom man där kan få handledning och hjälp med tekniken.

Hur ser då framtiden ut för Netti-Nysse?

– Vårt viktigaste arbete är guidning till grunderna. Men vi satsar även på annat. Vi har till exempel haft kurser i digitalt berättande för äldre männis-kor som har spelat in sina berättelser och illustrerat med gamla fotografier. Det blir oerhört starkt med den in-spelade rösten.

– Utöver detta deltar Netti-Nysse i olika evenemang och ibland har vi öppet hus. Vi har haft en utställning om multimediakonst och samarbete med lokala diktare. Vi är intresserade av allt som man kan använda denna plattform till, säger Elina Harju, som den sanna entusiast hon är.

Tammerfors huvudbibliotek, Metso, stod färdigt år 1986. Metso betyder tjäder och namnet kommer sig av att byggnaden uppifrån sett lik-nar en fågel med sköld. Färgerna i interiören är tagna ur den finska naturen och består främst av blått, grönt och vitt.

T.v.: Elina Harju, chef för Netti-Nysse, visar hur man lätt kan vrida på visningsdatorn och få till en anpassad datorplats för personer med funktionsnedsättning.T.h. Net Squares är ett slags kunskapstorg, som finns på två bibliotek i Tammerfors, och som är öppna för alla. Här finns ett 20-tal internetdatorer och personal som kan hjälpa till.

Fot

o: T

amm

erfo

rs b

ibli

otek


FINLANDSRESAN

Tammerfors, Finlands tredje störs-ta stad med drygt 200 000 invåna-re, bedrev under åren 2000-2005 ett omfattande EU-projekt – eTampere. Målet var att utveckla ett informa-tionssamhälle för alla som stöder ak-tivt medborgarskap, nyskapande och nyföretagande.

Tammerfors vill bli en av världens ledande städer inom utveckling av in-formationssamhället. Det ska ske ge-nom att främja kompetensutveckling, skapa ny affärsverksamhet och intro-ducera nya offentliga nättjänster för alla medborgare.

Bibliotekets internetbuss, Netti-Nysse (se föregående artikel), som började rulla 2001, var en del av eTampere-programmet. Och blev en av de mest lyckosamma delarna av projektet. År 2001 belönades Netti-Nysse med Europakommissionens hedersomnämnande ”eGovernment for best practice” och fick även det finska Undervisningsministeriets kvalitetspris för vuxenutbildning.

Kräver samarbete

– Att utveckla ett informationssam-hälle för alla, eller medborgarnas in-formationssamhälle som vi uttrycker saken i Finland, kräver samarbete, och det lärde vi oss genom eTampere-projektet, säger Elina Harju som är chef för Netti-Nysse.

Universitetet, kommunen, vuxenut-bildningen, biblioteken, företag, or-ganisationer och samfund samarbetar för att skapa ett informationssam-hälle för alla. Elina Harju pekar på att åtminstone följande faktorer behövs i ett informationssamhälle där alla kan vara delaktiga:

Bra och förmånliga bredband •och datorer hemma, men också gott om offentliga och avgiftsfria IKT-miljöer på

biblioteken.Bra möjligheter att •lära sig använda informationstekniken.Motivation, det vill säga •nättjänster som är lätta och trevliga att använda, som ger glädje och nytta i vardagen.

Stödjer stadens målTuula Haavisto, biblioteksdirektör i Tammerfors, menar att det är viktigt att bibliotekets verksamhet stödjer stadens övergripande mål att skapa ett informationssamhälle för alla.

– Stadens styrande har tagit det seri-öst, det är inte bara en papperstiger, säger hon stolt.

Hon hänvisar också till att finska bibliotek av tradition har som uppgift att stödja ett aktivt medborgarskap.

– Det är idag lika viktigt att lära ut grundläggande internetfärdigheter och höja IT-kompetensen som det är att arbeta med läsfrämjande åtgärder, framhåller hon.

Vision för Tammerfors:

ETT INFORMATIONSSAMHÄLLE FÖR ALLATEXT: Birgitta Hellman Magnusson

”Vi bygger ett mänskligt, hållbart informationssamhälle för alla – kritiskt men nyfiket, djärvt men enkelt, modernt men med respekt för det gamla.” Så lyder visionen för Tammerfors stads e-program. Och biblioteket spelar en viktig roll för att förverkliga visionen.

Hon betonar att all biblioteksservice enligt finsk lag ska vara helt avgifts-fri; det gäller även bibliotekets IKT-service och grundläggande internet-kurser.

– Att denna service är avgiftsfri är lika självklart som att vi har gratis boklån.

Stora IKT-satsningarPå senare år har Tammerfors biblio-tek gjort stora satsningar på att ut-veckla nya IKT-miljöer för allmän-heten:

2004 blev internetbussen •Netti-Nysse ”Web on wheels” en permanent verksamhet. Den gamla bussen ersattes med en ny, med tio internetdatorer och trådlös uppkoppling. Fem heltidstjänster •bemannar Netti-Nysse som kör runt och erbjuder grundläggande IT-kurser i hela Tammerfors kommun mellan kl 9-21, fyra dagar i veckan. Två ”Net Squares” •(kunskapstorg) har hittills startats på två olika bibliotek. Ett kunskapstorg består av ca 20 internetdatorer och personal som kan hjälpa till. Man kan boka datorer 1-3 timmar. Här erbjuds även nybörjarkurser i data och internet. Åtta heltidstjänster bemannar •dessa två Net Squares, som har öppet sammanlagt hundra timmar i veckan. Planer finns på att öppna fler •Net Squares.Utöver Netti-Nysse och de •två kunskapstorgen finns ca 145 publika internetdatorer utspridda på 20 bibliotek.

Biblioteksdirektör Tuula Haavisto, Tam-merfors, eftersträvar ett brett samarbete.Foto: Birgitta Hellman Magnusson


FINLANDSRESAN

Är det bibliotekens uppgift att lära ut internet till nybörjare?Michael Cornell (c), talesperson för landsbygds- och skärgårdsutvecklingen i Östsam:

– Det är inte enbart bibliotekens ansvar, utan det ska ske i samarbete med studie-förbunden. Men om det inte finns någon annan utbildningsaktör på plats, så tyck-er jag att biblioteken är en utmärkt kanal. Där finns ju bra datorutrustning. I Fin-land är det annorlunda eftersom det inte finns samma folkbildningstradition som i Sverige. Regeringen i Finland har beslu-tat att öka kunskapen om IT och då har biblioteken blivit en ypperlig kanal där.

Hur ser du på att grundläggande IT-utbildning kostar pengar i Sverige?– I Finland gissar jag att det är statsbidrag som betalar satsningen Något lik-nande var på gång i Sverige på 90-talet, men drogs tillbaka. Nu när det ställs krav på IT-kunskap och det blir allt svårare och krångligare att klara sig utan internet, så vore det ju bra om vi kunde få till en liknande lösning i Sverige. Men diskussionen har ebbat ut, det är en miss. Regering och riksdag borde ta ett större ansvar för frågan.

Du arbetar med landsbygdsutveckling. Siffror visar att internet-användningen är betydligt lägre i exempelvis Ödeshög och andra mindre kommuner jämfört med i Linköping. Hur arbetar du för att minska på det glappet?– Vi jobbar till exempel mycket med bredbandsutbyggnad. Biblioteken har ju också en viktig roll här eftersom det finns gratis datorer och internetuppkopp-ling. Vad gäller frågan om IT-utbildning så kommer jag att ta upp frågan och jag anser att det måste vara upp till varje kommun att organisera det praktiska i samverkan med andra.

Vad gjorde mest intryck på dig i Finland?– Att de gör en sådan bred IT-satsning och samverkar med andra aktörer, bib-lioteket blir en del av ett större samarbete. Det är roligt att se hur väl det kan fungera. Dessutom tycker jag det var bra att vi var en sådan blandad grupp från Östergötland som åkte, både biblioteksfolk, politiker och folk från utbildnings-sektorn. Man får samma referensram och kan komplettera varandra.

Du bor ju i Ödeshög. Besöker du biblioteket där?– Jodå, jag går dit och läser tidningar ibland. Och så har jag kontakt med per-sonalen där, i arbetet med en digital hembygdsbok. Men lånar böcker gör jag inte.

STÖRRE POLITISK SATSNING PÅTEXT: Eva Bergstedt

Lars Eklund och Michael Cornell var några av de politiker som deltog på Finlandsresan. Båda tycker att det behövs en större politisk satsning för att alla ska få möjlighet att lära sig grundläggande internet.Anneli Friberg, bibliotekschef

i Mjölby:

– Jag tycker absolut att det är en vik-tig uppgift för biblioteken. Vi tillhan-dahåller tekniken, men det är också viktigt att vi lär ut hur man använder sig av den. Men varför biblioteken? Jo, dels finns kompetensen där, dels är bibliotek en av få institutioner i samhället som kan erbjuda tjänsten gratis, vilket är en viktig aspekt inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. I bibliotekslagen står det att vi ”skall verka för att databaserad informa-tion görs tillgänglig ...” och för mig innefattar det både teknik, handha-vande och innehåll.

Karin Hermansson, biblioteks-ansvarig på Ödeshögs bibliotek:

– Både och. Vi har den senaste tiden diskuterat frågan ingående här på biblioteket i Ödeshög. I biblioteksla-gen står det att biblioteket ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Det vore bra med ett tydligt uppdrag från antingen kommunen, regionen eller regeringen att man skulle satsa på att lära ut internet. Vi ser ju att det finns ett behov av detta när allt fler funktioner i vårt samhälle blir inter-netbaserade. Det räcker inte med da-tor och bredband, man behöver IT-kunskap också.

Är det bibliotekens uppgift att lära ut internet till nybörjare?


FINLANDSRESAN

Är det bibliotekens uppgift att lära ut internet till nybörjare?Lars Eklund (kd), talesperson för kultur, folkbildning, natur och fritid i Östsam:

– Haha, den frågan processade vi politi-ker i våra huvuden hela tiden under Fin-landsresan. Det jag uppfattar som spe-ciellt med den finska offentliga sektorn är att den är oerhört entreprenörsinrik-tad och operativ. Man genomför saker snabbt och på ett annat sätt än vad som sker inom den svenska offentliga sek-torn.

Så vad blir svaret på frågan?– Att det inte är biblioteken ensamma som ska ta på sig det ansvaret. I Sverige

har vi traditionen att det är studieförbunden och andra utbildningsaktörer som har uppgiften att lära ut grundläggande internet. Däremot tycker jag att biblio-teken och folkbildningen behöver samarbeta i det här sammanhanget. Biblio-teken har utrustningen, men den pedagogiska kompetensen finns inom folk-bildningen, som studieförbunden till exempel. Vi sitter på olika tillgångar och behöver föra ihop dem. Om vi gjorde det tror jag vi skulle kunna få något lik-nande av det vi såg i Finland.

Är du som politiker beredd på att ta något sådant initiativ?– Det har jag redan gjort, Östsam för nu en dialog med Östergötlands Bild-ningsförbund i frågor som rör bland annat grundläggande IT-utbildning. Jag uppfattar det som att biblioteken är intresserade av att vara med i ett samarbete och av att hitta nya kontaktytor med människor. Min dröm är att det här ska bli av, det vore en nytändning för folkbildningen där vi samtidigt nyttjar bibliote-ken.

Är IT-kunskap för gemene man något som prioriteras av politiker-na idag?– Ja, men det borde göras mer. Alla människor har rätt att lära sig de grund-läggande kunskaperna. Nu är till exempel Svensk Kassaservice snart nedlagd, då blir det ett problem att betala räkningar om man inte kan internet, eller har tillgång till det.

Men om studieförbunden ska hålla i utbildningen så kommer den ju att kosta pengar. Hur ser du på det?– Det är ingen orimlig tanke att en sådan utbildning borde vara gratis. Men nå-gon måste ju betala. Kanske staten kan gå in och lösgöra resurser, eller att man genom EU-bidrag startar projekt. Jag misstänker att mycket av det vi såg i Fin-land finansieras med hjälp av EU-pengar.

Har du för övrigt några allmänna reflektioner från Finlandsresan?– Som jag nämnde så blev jag imponerad av entreprenörsandan. Ingenting ver-kar omöjligt. Kanske är heller inte datormognaden i Finland lika hög som i Sve-rige. Man ser vissa behov, då tillgodoser man dem. De verkar helt enkelt få be-slutsfattarna att öppna plånboken.

IT-KUNSKAP BEHÖVSÄr det bibliotekens uppgift att lära ut internet till nybörjare?

Andreas Söderberg, kund/drift-ansvarig inom ITsam (IT-samverkan mellan fem kommuner):

– Ja, om det inte konkurrerar med lokala företag som erbjuder sådana tjänster. När kommuner börjar publi-cera e-tjänster av olika slag så skul-le biblioteken kunna vara en naturlig plats där man håller enkla genomgång-ar av hur man använder dessa tjänster på internet.

Christer Alsbjer, bildningskonsulent på Östergötlands Bildningsförbund:

– Nej, det tycker jag inte. Andra aktö-rer än biblioteken ansvarar för en så-dan utbildning i Sverige, men de kan inte utföra den gratis. Gratisservicen som vi såg i Finland gick för långt, tycker jag. Som till exempel att repa-rera bärbara datorer för allmänheten, som man sysslar med i Helsingfors. Det finns en kommersiell marknad för dessa tjänster. Att datafirmor i Fin-land reagerar och tycker det är fel är väl självklart; frågan är vad de politiskt ansvariga där anser.

Thomas Ericsson, bibliotekschef i Kinda:

– Det är bättre att studieförbunden tar på sig den uppgiften, gärna i samar-bete med folkbiblioteken. Jag tror inte att biblioteken har möjlighet att av-sätta de resurser som skulle behövas. Vi kan inte lösa alla informations- och utbildningsbehov i landet. Vi kan dä-remot erbjuda litteratur och material i till exempel släktforskning, körkorts-utbildning och datakunskap, men det måste ligga på andra aktörer att ge-nomföra regelrätta utbildningar i res-pektive ämne.


TEXT: Eva Bergstedt

– Skillnaderna är mycket större än vad vi räknade med, säger länsbiblio-tekarie Kerstin Olsson.

I vintras genomförde länsbibliote-ket en telefonundersökning riktad till 1 300 östgötar, hundra från varje kommun. Syftet var att ta reda på hur stor kunskapen var om bibliotekens tjänster i Östergötland och även att få fram hur tillgängligheten till internet ser ut, med tanke på de tjänster på nätet som biblioteken erbjuder.

– Vi hade just öppnat vår nya por-tal, ostgotabibliotek.se, och skul-le ha en kampanjvecka om våra e-tjänster. Därför behövde vi veta mer om folks internetanvändning och hur människor ser på våra biblio-tekstjänster överhuvudtaget, både de som använder sig av biblioteken och de som inte gör det, säger Kers-tin Olsson.

Bra underlagEtt företag inriktat på bl.a. kvalitets-mätningar för bibliotek, Compile So-lutions, genomförde undersökningen genom slumpvis utvalda telefoninter-vjuer på kvällstid. På så vis fick man med både brukare och icke-brukare.

Resultaten visar bl.a. att 56 procent har besökt ett av •Östergötlands bibliotek eller bokbuss det senaste året. Icke-besökarna skaffar sina •eventuella böcker främst genom bokklubb. Biblioteks- och •bokbussbesökarna är mer vana internetanvändare än icke-besökarna.Störst tillgång till internet •har man i Linköping. Minst tillgång har man i Åtvidaberg och Ödeshög.Begreppet e-tjänst är •mest känt i Linköping där 82 procent känner till begreppet. Minst känt är det i Åtvidaberg och Ödeshög.

Undersökning av biblioteksvanor

STORA DIGITALA KLYFTOR I KOMMUNERNA

Det är stor skillnad på hur människors tillgång till internet ser ut. Många som bor i de mindre östgötakommunerna använder inte internet överhuvudtaget. I Åtvidaberg rör det sig om över 50 procent.

Endast knappt var femte •besökare är medveten om att man kan ladda ner e-böcker på biblioteket. Totalt sett är kännedomen •låg om att man kan låna på ett bibliotek och lämna tillbaka på ett annat inom länet. 22 procent är medvetna om detta.Mest nöjda med •sitt bibliotek är Linköpingsbesökarna, minst nöjda är Finspångsbesökarna. Men alla finns på den övre delen av skalan (skalan: 0 till 7). Nöjdhet i Linköping ligger på 6,48 och i Finspång på 4,97.

Bättre marknadsföring– Undersökningen ger underlag som är bra att jobba utifrån. Resultaten ger ett stöd för oss hur vi ska gå vi-dare, nu har vi fakta och behöver inte famla i luften, kommenterar Kerstin Olsson.

Vissa siffror är riktiga överraskning-ar, menar hon.

– Jag trodde att tillgången till inter-net var större och att fler skulle ha kännedom om vad e-tjänster är.

Undersökningen visar att av samtli-ga intervjuade är det 35 procent som inte använder internet överhuvudta-get. Av dem som inte är biblioteks-besökare ökar siffran ytterligare, här är det 45 procent som inte använder internet. Motsvarande siffra för be-sökarna är 27 procent. Norrköping och Linköping skiljer sig åt, där Norrköping har både fler internet-vana och internetovana personer än Linköping.

– Undersökningen visar tydligt att vi behöver uppmärksamma de internetovana grupperna mer. Därför kom-mer nästa satsning i vår e-kampanj att handla om att minska den digitala klyftan. Vi kommer att rikta oss till de

ovana internet-grupperna. (Se även sid 28).

Resultaten pekar även på att män-niskor efterfrågar mer av exempelvis föredrag, information om tjänster och utbud, musik och utställningar på biblioteken.

– Det vill säga sådant som vi redan erbjuder. Slutsatsen blir att vi behö-ver marknadsföra oss bättre. Det är vi medvetna om sedan länge och vi har därför börjat arbeta mer långsiktigt tillsammans.

Två tredjedelssamhälleAtt människor är nöjda med sina bib-liotek, vilket undersökningen visar, är förstås bra. Men biblioteken kan ändå inte slå sig till ro med det, me-nar Kerstin Olsson.

– Antalet biblioteksbesök sjunker, samtidigt som biblioteksbesöken på nätet ökar. Problemet är att många inte tar del av bibliotekens tjäns-ter överhuvudtaget, de är okända för alltför många. Vi lever i ett två tred-jedelssamhälle. En del tar för sig, andra hamnar utanför. Här kan bib-lioteken spela en roll, till exempel för att minska den digitala klyftan. Både när det gäller grundläggande internet men också vad gäller kännedom om databaser, e-tjänster och annan bib-lioteksservice på nätet.

– Samtidigt måste man förstås inse att allas liv inte kretsar kring biblio-tek. Många väljer ju helt enkelt bort biblioteken, det finns ju annat här i li-vet också. Men vi ska enligt lag jobba med eftersatta grupper, den skyldig-heten har vi och den ska vi ta på stort allvar.

Läs mer om undersökningen:Ladda ner utredningen på läns-bibliotekets webbplats: www.lansbibliotek.ostsam.se/Om-varldsbevakning/Senaste+nytt/di-gitalaklyftor_ostergotland.htm.


Ovan: Minst tillgång till internet har man i Åtvidaberg och Ödeshög, störst i Linköping.

Nedan: Vanan vid internet varierar stort, visar undersökningen. Den visar också att de flesta är nöjda med sitt bibliotek (se nedre diagrammet).

Foto: Roy Andersson Foto: Birgitta Hellman Magnusson Foto: Kerstin Olsson


E-KAMPANJEN

LYCKAD E-KAMPANJ TROTS FÅ BESÖKARETEXT: Eva Bergstedt

Bakgrunden till e-kampanjen är att biblioteken i länet sedan några år tillbaka har flera gemensamma e-tjänster, däribland e-böcker, klassisk musik att ladda ner, databaser och möjligheter att låna om och beställa böcker och andra medier via datorn. Men få användare har känt till dessa möjligheter.

Mer synliga medierBibliotekscheferna i länet har sedan tidigare beslutat om en handlings-plan för att utveckla ”24-timmarsbib-lioteket”, dvs. bibliotekens tjänster på nätet. Startskottet gick i novem-ber 2006.

I december förra året lanserades så den gemensamma biblioteksporta-len, ostgotabibliotek.se, som ett led i satsningen på det dygnsöppna bib-lioteket. Där marknadsförs de nya di-gitala medierna som man kommer åt hemifrån.

– Men de här ”osynliga” medierna måste också bli mer synliga på det fy-siska biblioteket, så därför beslutades

Bibliotekens gemensamma e-kampanj i mars var värd mödan, trots att inte så många kom till visningarna som erbjöds under kampanjveckan. – Det är en stor utmaning att göra de nya e-tjänsterna mer kända bland allmänheten, säger projektledaren Birgitta Hellman Magnusson.

om en gemensam kampanjvecka då allmänheten skulle bjudas in att pro-va de nya e-tjänsterna, berättar Bir-gitta Hellman Magnusson.

UtbildningspiloterKampanjnamnet blev ”Biblioteket hemifrån”. Målgruppen var vuxna personer som är vana vid internet men inte känner till bibliotekens nät-tjänster.

– Vi har ju till exempel en massa nya e-böcker, deckare och annat, som är populära och svåra att få tag på som tryckta böcker, eftersom många vill låna dem. Men också en massa fack-litteratur. Då, när vi startade kam-panjen, var till exempel Katerina Janouchs Orgasmboken en favorit bland e-böckerna. Vi vill ju att fler låntagare ska få kännedom om möj-ligheterna att nå böckerna hemifrån.

En förutsättning för en lyckad kam-panj var att all berörd biblioteksper-sonal själv skulle kunna hantera de e-tjänster som biblioteken erbjuder. En miniminivå på kunskapen bestämdes

och alla bibliotek hade utbildningspi-loter som undervisade sina arbets-kamrater.

Mammor som kritiker– Det fungerade himla bra. Biblio-tekspersonalen är en viktig målgrupp i kampanjen och här har vi verkligen lyckats. Utbildningen ledde till att personalen nu hanterar e-tjänsterna och kan visa dem för besökare som frågar efter dem.

Lika viktigt var det att tekniken skulle fungera.

– Det kan ju tyckas självklart att tek-niken på biblioteken ska vara anpas-sad för de nya digitala medierna, men så var det inte, säger Birgitta Hellman Magnusson, som dock kan konstatera att e-kampanjen bidrog till en föränd-rad syn på bibliotekets IT-stöd.

Under en vecka i mars genomfördes så själva kampanjen där länets bib-liotek erbjöd besökarna hjälp och in-formation om e-tjänsterna. Med hjälp av annonser, affischer och broschyrer skulle man locka till sig folk.

– Vi bemödade oss verkligen om att broschyrerna på ett lättfattligt sätt skulle beskriva hur tjänsterna används. Våra mammor hade testat manualerna, de var goda kritiker.

Media visade intresse för kampan-jen, både tidningar, radio och teve rapporterade om den.

– Allt gick bra, utom att det inte kom så många besökare. Det är klart det hade varit kul om det blivit rusning.

Varför är ni då nöjda med kampanjen?

– Därför att personalen lärt sig att hantera e-tjänsterna och för att >

Fot

o: E

va B

ergs

ted

t

Birgitta Hellman Magnusson driver satsningen på e-tjänsterna vidare.


E-KAMPANJEN

Sten Mattsson, bibliotekarie i Vadstena, skyltar upp med eftermiddagens pro-gram, då det ska bli visning av bibliote-kets e-medier på storskärm.Foto: Birgitta Hellman Magnusson

Kerstin Martinsson (t.h.) från Mjölby passade på att få en individuell hand-ledning på Mjölby bibliotek i hur man laddar ner en e-bok till sin dator. Helena Bengtsson (t.v.), bibliotekarie, handledde. Foto: Birgitta Hellman Magnusson

Ola Ekström, bibliotekarie i Ödeshög, står redo för att visa intresserade besö-kare hur man laddar ner e-böcker i datorn.Foto: Birgitta Hellman Magnusson.


E-KAMPANJEN

erbjuder är lagligt, upphovsrätten är löst. Jag tror det finns många som uppskattar att det faktiskt är lagligt och som tycker det är bra att förfat-tare och andra får sin rättmätiga er-sättning. Dessutom kan jag tänka mig att framför allt många äldre, som inte laddar ner så mycket, känner sig otrygga och är rädda för virus. Det här är ett tryggt sätt att göra det på.

Homogen gruppNågot som försvårar arbetet med e-tjänsterna är att all biblioteksperso-nal inte riktigt tror på dem, menar hon.

– Vi som jobbar på biblioteken är en homogen grupp. Om jag själv inte tycker jag behöver tjänsterna så tol-kar jag det som att ingen annan hel-ler behöver dem. Men det är fel. Det finns en större potential än vad vi anar. Målgrupperna finns kanske på andra håll än vad vi tror. Jag önskar det fanns en större nyfikenhet på an-vändarnas syn. Det finns till exempel flera 55-plussare som uttrycker tack-samhet över möjligheten att ladda ner böcker och musik.

– Vi ser det hela så mycket utifrån ungdomarnas behov, att allt ska vara på ett speciellt sätt. Men jag tror det finns en väldig mångfald, alltifrån en

media uppmärksammade det hela, vilket är bra för biblioteken.

Statistiken när det gäller utlåning av e-böcker i Östergötland visar att ut-lånen sedan 2006 stiger sakta och att intresset växte under kampanjveck-an i mars. Därefter avtog det, men är nu på väg uppåt igen. (Se diagram-met ovan).

Underlättar livetTrots det uteblivna stora intresset från användarna är Birgitta Hellman Magnusson inriktad på att driva sats-ningen på bibliotekens e-tjänster vi-dare. Hon har en rad argument för sin synpunkt:

– Biblioteken ska helt enkelt vara till-gängliga 24 timmar om dygnet och på så vis underlätta folks liv. Att kunna låna om på nätet förenklar till exem-pel vardagen för många. Om biblio-teken inte hänger med i utvecklingen och anpassar sina tjänster efter hur människor lever sina liv så kommer vi att tappa mark. Dessutom är det bibliotekens roll att hjälpa människor in i informationssamhället.

Hon lyfter också fram att nedladd-ningarna via biblioteken är lagliga.

– Det råder en väldig anarki på nä-tet, folk laddar ner musik och filmer på olaglig väg. Det alternativ som vi

invandrare som kan lyssna på lättläs-ta svenska böcker till att bilder från gamla tiders Linköping kan visas på servicehus.

Nationell samordningDäremot tycker Birgitta Hellman Magnusson att arbetet med att sam-ordna e-tjänsterna borde ske på en nationell nivå, och inte som nu – på länsnivå.

– Bibliotekssverige efterlyser verkli-gen en samordning på nationell nivå. Frågan diskuteras visserligen, men ännu så länge verkar det mest vara bara prat. Visst har vi kommit en bit på väg när vi samordnar tjänsterna i länet. En liknande utveckling sker också i andra län. Men Sverige lig-ger efter. I flera andra länder, som till exempel i Danmark och Finland, har samordningen på nationell nivå kom-mit mycket längre.

Hon återkommer till argumen-ten för att fortsätta marknadsföra e-tjänsterna.

– I vår genomkommersialiserade värld är de allra flesta av bibliotekens tjänster gratis, det är nästan lite häf-tigt och något att kämpa för och lyfta fram.

På sidorna 23-28 kan du läsa mer om e-kampanjen.

Utlåningen av e-böcker har långsamt stigit och nådde en topp under kampanjveckan.


E-KAMPANJEN

Hon välkomnar nästa e-kampanj som ska vända sig till ovana internetan-vändare.

– Vi som var med i Finland blev nog alla inspirerade av vad vi såg där. Bland annat den inriktning de hade på att lära ut grundläggande internet och hur man använder sig av olika slags tjänster på nätet, som att betala räkningar och annat. Här i Norrkö-ping är det många som kommer med den typen av frågor.

”STORT BEHOV AV DATORKUNSKAP”

– Sedan kan man förstås diskutera var gränsen går. Vad är bibliotekens roll, hur långt ska servicen sträcka sig och vad är andras roll? Här skiljer sig nog synen åt på olika bibliotek och även inom personalgrupper.

Ökat intresseE-kampanjen som genomfördes i mars lockade mellan 10-20 perso-ner per dag att besöka något Norrkö-

pingsbibliotek för att få mer informa-tion om e-tjänsterna.

– Framför allt när tidningarna eller radion hade rapporterat om kampan-jen så märktes ett ökat intresse hos besökarna.

Språkkurserna som går att ladda ner väckte intresse. Även e-ljudböck-er, till att börja med.

– En hel del medelålders och äldre frågade efter dem, men när de insåg att de måste vara uppkopplade hela ti-den avtog intresset. Många vill ju till exempel lyssna när de pendlar. Jag tror att tjänsterna kommer att bli bätt-re utnyttjade när produkterna är mer mogna, liksom tekniken, säger Sofia Larsson.

Bibliotekarie Sofia Larsson (t.h.) på Norrkö-pings stadsbibliotek visar Ellinor Monell hur man laddar ner e-musik.Foto: Ahmet Kurt

TEXT: Eva Bergstedt

– I Norrköping finns det många nyanlända personer från andra länder. Det finns ett enormt behov av datorkunskap, både bland dem och hos många infödda svenskar, säger Sofia Larsson, bibliotekarie i Norrköping.


E-KAMPANJEN

Gullvor Elf, bibliotekarie i Linköping, är med i projektgruppen för e-kam-panjen.

– Det har funnits, och finns, en viss osäkerhet hos personalen när det gäl-ler bibliotekens e-tjänster och tekniken kring dem.

Hon hänvisar till en nationell un-dersökning från e-boksföretaget Elib. Den riktades till e-boksanvändare och gjordes vintern 2007. På frågan ”Hur fick du reda på att du kan låna e-böcker från bibliotekets hemsida?” var det bara knappt nio procent som

fått information om det via besök på det fysiska biblioteket. (Se diagram-met nedan).

Central rollGullvor Elf tror att en anledning till att så pass få får informationen direkt av bibliotekspersonal kan bero på osäkerhet kring tekniken.– Nu har alla berörda fått lära sig hanteringen av det tekniska och det är en stor vinst. Det gör det lättare för dem att berätta om tjänsterna för be-sökarna.

Ju fler bibliotekstjänster som finns på nätet, desto bättre, menar Gullvor Elf, som gärna ser att biblioteken får en mer central roll när det gäller att hjälpa folk med e-tjänster över-huvudtaget. Hon tycker att bibliote-ken borde positionera sig mer som en ”strategisk resurs”, inte minst för kommunernas e-tjänster.

– Allt mer service och tjänster finns på nätet, till exempel ansökan om barnomsorg, att välja skola och eget vårdval inom äldreomsorgen. Samti-digt står väldigt många utanför inter-netsamhället och kan därför inte an-vända sig av tjänsterna. Biblioteken skulle kunna vara en resurs här, som hjälper människor att använda dem. Vi ska vara där användarna är.

Därför finns det alla skäl för biblio-teken att fortsätta utveckla e-tjäns-terna och servicen kring dem, tycker Gullvor Elf.

– Om vi tittar på e-böckerna och e-ljudböckerna så växer utlånen sakta på dem. Vad vi väntar på är en bättre tek-nik och att licensfrågorna blir lösta. E-böckerna behöver ett annat format där det går att läsa på läsplattor istället för på datorskärmen, och e-ljudböckerna måste gå att ladda ner till en ipod el-ler mp3-spelare. Idag måste man vara uppkopplad till internet för att kun-na lyssna, och det är frustrerande för många. Det visade sig också under kampanjen. Fler skulle varit intresse-rade av tjänsterna om tekniken sett an-norlunda ut.

”TEKNIKEN MÅSTE BLI BÄTTRE”

Utfall för enskild fråga från Elibs undersökning: Hur fick du reda på att man kan låna e-böcker från bibliotekets hemsida?

Fot

o: E

va B

ergs

ted

t

E-tjänsterna behöver utvecklas, tycker bibliotekarie Gullvor Elf.

TEXT: Eva Bergstedt

– Vi vann mycket på att kampanjen fick uppmärksamhet i media. Men den stora vinsten är förankringen av e-tjänsterna bland personalen. Det var också ett av målen.


E-KAMPANJEN

”BRA TILLFÄLLE ATT SPOTTA UPP SIG”

T.v.: Doris Blom (t.v.) visar Laila Andersson (t.h.) hur hon ska göra för att kunna lyssna på en strömmande ljudbok

T.h.: Elke Schmelt (t.h.) vann ett USB-minne. Gen Larsson (t.v.) lämnar över vinsten.Foto: Lena Johanssson

TEXT: Eva Bergstedt

– Vi tycker att kampanjen var ett bra tillfälle för oss att spotta upp oss vad gäller tekni-ken och e-tjänsterna. Intresset från allmänheten var inte jättestort, men en del är verk-ligen intresserade av nedladdningen av e-ljudböcker och klassisk musik.

Så sammanfattar Lena Johansson, bibliotekschef i Boxholm, deras egen lokala kampanj under marsveckan.

25 personer kom under veckan till biblioteket för att få lära mer om tjänsterna, därefter har fler dykt upp efter hand.

– De vill veta hur man sköter biblio-teket hemifrån. Skönlitterära e-böck-er finns det inget stort intresse för hos oss, eftersom det bara går att läsa dem på den egna datorskärmen och det är inte tillräckligt bra. Nya e-fack-böcker – speciellt inom data – har däremot väckt intresse. Och så finns det alltså en efterfrågan hos oss för e-ljudböckerna och den klassiska musi-ken som är nedladdningsbar.

Ta till knepI Boxholm satsade de totalt fem bib-lioteksanställda på ett delvis eget kampanjkoncept. Utöver den läns-gemensamma satsningen på press-konferenser, annonser och broschy-rer annonserade Boxholmsbiblioteket också i den lokala annonstidningen. Dessutom utlottades två USB-min-nen.

– Man får ta till lite knep för att få folk att komma. Sen, när de väl sit-ter där, så tycker de att det är intres-sant, säger en något luttrad Lena Jo-hansson.

Trots att de är nöjda med genom-förandet av kampanjen, tycker Lena Johansson att det är frustrerande att efterfrågan på e-tjänsterna jämförel-sevis är så liten.

– Det är svårt att nå ut till männis-kor med information om tjänsterna, trots att vi tycker att vi hela tiden gör vårt bästa på den punkten. Men det är klart att vi måste ju inse att folk har annat för sig än att använda sig av bibliotekets tjänster.

Politiskt uppdragHon välkomnar den nya inriktningen på kampanjen våren 2009, som ska rikta sig till ovana internetanvändare.

– Biblioteken är en utmärkt plats för att ha den sortens utbildning. Jag tyck-er vi borde få ett sådant uppdrag från politikerna, varför inte från Östsam?

När det gäller användningen av vis-sa databaser, däribland Ebsco där man får tillgång till engelskspråkiga tidskriftsartiklar, är efterfrågan yt-terst liten i Boxholm.

– Frågan är om man på sikt kan ha kvar en sådan tjänst. Men det är jät-tesvårt detta, för servicen ska ju sam-tidigt vara likvärdig över hela länet. Då gäller det att alla solidariskt går med och delar på kostnaderna. Glo-bal Grant, däremot, där man kan hit-ta stipendier och annat, används.

– Man får ta till knep för att få folk att komma, säger Lena Johansson.

Fot

o: G

en L

arss

on


E-KAMPANJEN

E-kampanjen utvärderad

”KAMPANJEN FÖRÄNDRAR BILDEN AV BIBLIOTEKET”TEXT: Birgitta Hellman Magnusson

Inte så många ”provare” som väntat under kampanjveckan, men bra att personalen har lärt sig bibliotekets e-tjänster. Biblioteken har utvärderat den gemensamma e-kam-panjen under våren. Positivt är att statistiken för utlåning av e-böcker gick upp under kampanjen.

– Även om kampanjen i sig inte di-rekt bidragit till att öka användandet av våra e-tjänster, så tror jag den bi-drar till att förändra bilden av bib-lioteket som en institution med hög IT-kompetens och ett brett urval av tjänster, säger Thomas Ericsson, bib-liotekschef i Kinda.

Utvärderingen visar bland annat:att personalen lärde sig e-•tjänsterna.att tekniken fungerade bra – •utom i Finspång.att synen på kampanj-•materialet varierar. En del tycker att broschyrer och affischer fungerade bra. ”Informativa”, ”snygga” är några omdömen. Andra tycker att kampanjbilderna var tråkiga och stereotypa. Annonsernas genomslagskraft varierade.att allmänhetens intresse för •e-tjänsterna inte var särskilt

stort under kampanjveckan.att de som kom på •visningarna var nöjda.att många besökare blev •besvikna över att det inte går att ladda ner ljudböckerna.att genomslaget i media blev •bra.att stödet från länsbiblioteket •var bra. Dock finns det en negativ kommentar om att kampanjmaterial anlände ”till stadsbiblioteket väldigt sent, vilket gjorde att filialerna inte hann få det i tid”.att man inför nästa omgång •av e-kampanjen ska tänka ännu mer på var och när man annonserar, marknadsföra den gemensamma portalen ostgotabibliotek.se och ordna något speciellt, t.ex föreläsning.

Det är viktigt att vi tar tillvara på er-farenheterna från den här kampanjen

så att vi står ännu bättre rustade in-för nästa etapp av e-kampanjen, som planeras till våren 2009.

Läs mer om utvärderingen:

www.lansbibliotek.ostsam.se/nattjanst/ekampanj08


E-KAMPANJEN

De lokala medierna uppmärksammade kampanjen.


E-KAMPANJEN

INTERNETSATSNING FÖR NYBÖRJARE TEXT: Eva Bergstedt

Den första etappen av e-kampanjen är nu avklarad. Etapp två, som ska genomföras i mars 2009, får en annan inriktning än vad som först planerades. Målgruppen blir nu nybörjarna på nätet.

DIGITAL BOKBUSS I USA

Alla har inte datorvana. Nu är det dags att satsa på de internet-ovana.

Från början var planerna att etapp två av kampanjen skulle fortsätta rikta in sig på den grupp som är vana internetan-vändare. Databasernas alla möjligheter skulle marknadsfö-ras. Nu blir det inte så.

Skälen är två:

Finlandsresan (se sid 4-17) inspirerade deltagarna • till att satsa mer på de ovana internetanvändarna.

Den telefonundersökning (se sid 18-19) som ge-• nomförts i år visar att tillgången till internet varierar stort mellan olika kommuner. Biblioteken har en roll att överbrygga dessa klyftor.

I september beslutade därför bibliotekscheferna att ändra inriktning på fortsättningen av e-kampanjen. Biblioteken i samarbete med studieförbunden kommer att erbjuda introduktioner och kurser för nybörjare på nätet. De ska också visa på samhällets e-service i samar-bete med den egna kommunen, landstinget, myndighe-ter, internetbanken etc.

– Det blir alltså ett fokus på att minska de digitala klyftor-na. På så sätt visar vi också tydligt på bibliotekens nytta när det gäller lärande, tillgänglighet och demokrati, kommente-rar länsbibliotekarie Kerstin Olsson.

Hur kampanjen ska genomföras är inte planerat ännu.

– Men redan idag har vi ett projekt i samarbete med Medborgarskolan, ”Lärmiljöer på bibliotek”, där kurser på bibliotek erbjuds gratis. Alltifrån mushantering till hur man hittar samhällstjänster på nätet. Så det är på gång, säger Kerstin Olsson.


Läs mer på webbplatsen för Digitala bokbussen: www.digitalbookmobile.com

En högteknologisk bokbuss med interaktiva stationer där besökarna får prova att ladda ner böcker, musik och filmer. Flera bibliotek i de östra delarna av USA delar på en digital bokbuss – The Digital Bookmobile – som används för att marknadsföra bibliotekens digitala medier.

Den digitala bokbussen, som mer liknar en stor lastbil, är under hösten 2008 ute på en turné på den amerikanska östkusten. Den stannar till utanför olika folkbibliotek och inbjuder allmänheten att komma in och prova på de nya digitala medierna. Samtidigt ordnas olika jippon; utom-husföreställningar, lokala band som spelar, barnteater, akrobatik och servering.

Inuti fordonet demonstrerar personalen hur nedladdning av olika digitala medier går till. De amerikanska folkbib-lioteken erbjuder ett rikt utbud av digitala medier för ut-lån. Allt ifrån e-böcker för läsning till ljudböcker som går att ladda ner till mp3-spelare samt nedladdning av musik och filmer.

Den digitala bokbussen är utrustad med trådlös uppkoppling, stora bildskärmar, förstklassigt ljudsystem med hörlurar och en mängd olika portabla mediespelare. Vid de interaktiva datorstationerna kan besökaren prova att söka efter digitala medier i den ”digitala katalogen”, testa att ladda ner till olika mediespelare och låna hem e-böcker, ljudböcker, musik och filmer från sitt bibliotek.

De amerikanska biblioteken samarbetar om en digital bibliotekskatalog – ”Digital Media Locator” – där man kan söka efter digitala medier som går att ladda ner till dator eller mediespelare. Det handlar om en samkatalog för di-gitala medier, där man kan se vilka bibliotek som har vilka medier.

The Digital Locator omfattar inte bara amerikanska bib-liotek, utan även bibliotek i Kanada, England, Nya Zeeland, Australien med flera länder.


FÖREMÅL FRÅN KURIOSITETSKABINETTET STÄLLS UT I UKRAINA

Ukrainas nationalhistoriska museum i Kiev öppnade den 1 oktober en stor utställning om Sveriges och Ukrainas relationer under 1600-1700-talen. ”Ukraina Sweden at the crossroads of history” heter den.

Det är en stor satsning Ukraina gör, och utöver sådana prominenta gäster som svenska kungen och drottning-en som invigde utställningen, deltog även Ukrainas president, liksom utri-kesminister Bildt med fru.

– Att utställningen är så viktig för ukrainarna beror på att de lägger stor vikt vid sin självständighet. Genom historien har Ukraina varit ett kom-plicerat politiskt område som behärs-kats av andra länder. Drömmen om ett självständigt Ukraina har funnits länge och aktualiserades bland an-nat i samband med Karl XII:s krig mot Ryssland, säger Mathias von Wachenfeldt.

Linköpings stadsbibliotek blev till-frågat att bidra med föremål till ut-ställningen därför att det finns två tingestar i kuriositetskabinettet med anknytning till Ukraina och den ti-den.

Det ena föremålet som donerades är ett värdighetstecken, en så kallad bulava, som användes av kosackhöv-

TEXT: Eva Bergstedt

Två historiska föremål från kuriositetskabinettet i Linköpings stadsbibliotek ledde till att bibliotekarie Mathias von Wachenfeldt nyligen deltog vid invigningen av en stor museiutställning i Ukraina.

dingar. Bulavan (donerad till biblio-teket 1784) kan ha tillhört kosackhet-manen Ivan Mazepa, som kämpade tillsammans med svenskarna vid Poltava 1709. Den är utformad som en vacker spira, med inläggningar av guld och silver. Det andra föremålet är ett schatull, ett elegant kistliknan-de skrin med inredning av små fack med bokbinderiarbeten och koppar-stick. Schatullet skänktes till Karl XII i Bender.

– Eftersom jag ansvarar för de äld-re samlingarna på biblioteket har jag skött de praktiska frågorna och var därför med vid invigningen i Kiev. Det var mycket högtidligt, säger Mathias von Wachenfeldt.

Även andra föremål har samlats in från Sverige, bland annat från Armémuseum i Stockholm.

– Det är verkligen roligt att våra sam-lingar kommer ut och vi-sas för en större publik. Vårt kuriositetskabinett är en av de finaste beva-rade samlingarna av det slaget i Sverige.

Utställningen ska sena-re också visas i Dniprope-trovsk, Ukraina.

Ovan: Karl XII:s schatull och bulavan – värdighetstecken för kosackhövdingar.

Nedan t.v.: Vy över Kiev.

Nedan.: Röda mattan, utanför Ukrainas nationalhistoriska museum. Foto: Mathias von Wachenfeldt


Cirka 4 000 personer från hela värl-den deltog i årets konferens. Temat var ”Libraries without borders: navi-gating towards global understand-ing”.

De öppna programmen var som ett smörgåsbord att välja och vraka från.

Vad gör besökarna?Ett tema som lockade stor publik var ”Managing libraries in a chang-ing environment – legal, technical and organisational aspects” Där fast-nade jag för norrmannen Tord Høi-viks presentation som hade rubriken ”Count the traffic” där han frågade sig vad besökarna egentligen gör när de är på biblioteket.

Høivik hävdade att bibliotekarier i regel har mycket lite systematisk in-formation om de aktiviteter som för-siggår på biblioteken. Vi har intryck, idéer och mentala bilder, men den in-formationen är mer slumpmässig och kvalitativ.

De undersökningar som görs för att samla in systematisk och kvantita-tiv information bygger oftast på in-tervjuer och enkäter, sällan på direkt observation av beteenden. Bibliotek som vill attrahera fler användare/be-sökare, som dessutom tillbringar mer tid på biblioteken, behöver ta reda på mycket mer om användarnas beteen-den för att kunna utvärdera, planera och bedriva marknadsföring.

Regelbundna observationerHøivik redogjorde för en metod som bland annat använts vid några norska folkbibliotek. Den bygger på att bib-liotekspersonal gör regelbundna ob-servationsrundor genom bibliotekets publika områden.

Høivik rekommenderade att man samlar in data en dag i veckan under

IFLA-konferens i Kanada

”ETT SMÖRGÅSBORD ATT VÄLJA OCH VRAKA FRÅN”TEXT: Eva-Lisa Holm Granath

Eva-Lisa Holm Granath, bibliotekarie på universitetsbiblioteket i Linköping, har varit på IFLA-konferens. Hon rapporterar från augustikonferensen i Quebec city i Kanada.

flera månader för att undvika tillfäl-liga fluktuationer. Denna typ av un-dersökning kan vara ett viktigt kom-plement till den typ av statistik som vi normalt samlar in, den kan också vara viktig när man argumenterar för biblioteket som lokal med olika an-vändningsområden.

Fler sociala aktiviteterBland de resultat som man kom fram till när en sådan här undersökning gjordes i Drammen förra året nämns att datoranvändningen (inräknat pri-vata datorer också) var högre än vän-tat, gruppaktiviteterna var fler än väntade, de rent sociala aktiviteter-na var fler än väntat. Høiviks före-drag var mycket konkret och spän-nande tycker jag. Det finns att läsa i fulltext här: www.ifla.org/IV/ifla74/papers/107-Hoivik-en.pdf

Egen sektionJag har förmånen att vara medlem i ”the standing committee” för sek-tionen ”Serials and Other Continu-ing Resources” (SOCRS). Det passar mig bra eftersom jag arbetar med tid-skrifter på Linköpings universitets-bibliotek. Min sektion hade ett pro-gram under rubriken ”Navigating the world of serials: new initiatives in management and cataloging”. Det lockade knappt 100 personer som bland annat fick höra om hur man ar-betar med att få in stora mängder ka-talogposter för elektroniska tidskrif-ter, dels i California State University’s bibliotekskatalog och dels i den tyska samkatalogen för tidskrifter.

The Hollywood LibrarianKonferensen handlar ju inte bara om föreläsningar och presentationer, den sociala samvaron är viktig, liksom ”nätverkandet”. Det erbjuds studiebe-

sök och utflykter, pampig invigning, konferensfest och kulturella program.

En av kvällarna var det filmvisning. Vi fick chans att se långfilmen ”The Hollywood Librarian: a look at li-brarians through film”. Den bjöd på både skratt och allvar. Det fanns gott om roliga klipp från Hollywoodfilmer men framför allt bestod filmen av in-tervjuer med en mängd amerikan-ska bibliotekarier. Den marknadsförs som ”the first full-length documenta-ry film to focus on the work and lives of librarians” Här finns det mycket mer information om filmen: www.hollywoodlibrarian.com. Kanske nå-got att visa på Biblioteksdagarna näs-ta gång?

Nästa år är det Milano som står som konferensvärd för IFLA.

Om IFLAIFLA (International Federation of Library Associations and Insti-tutions) grundades 1927 och har ca 1 650 medlemmar i 145 län-der. Många svenska bibliotek är medlemmar i organisationen och alla som är med i Svensk biblio-teksförening är därigenom även med i IFLA. Nordiska biblioteka-rier är, och har länge varit, myck-et aktiva och viktiga för arbetet i IFLA. Grunden i IFLAs organi-sation är arbetet som bedrivs i de över 40 olika sektionerna. Det finns sektioner för allt: informa-tionskompetens, kartbibliotek, katalogisering, referenstjänst, bibliotekshistoria, folkbibliotek, informationsteknologi, utvärde-ring och statistik, fjärrlån, natio-nalbibliotek etc. Här kan man läsa mer om IFLA: www.ifla.org


Del av ringmuren runt gamla Quebec city.Foto: Eva-Lisa Holm Granath

Utsikt över hamnområdet och St Lawrence-floden.Foto: Eva-Lisa Holm Granath

Quebecs parlamentsbyggnad.Foto: Eva-Lisa Holm Granath

SOCRS: Philippe Cantié (Frankrike), Helen Heinrich (USA), Eva-Lisa Holm Granath (Sv) & Jina Choi Wakimoto (USA).

SOCRS: Jina Choi Wakimoto (USA), Eva-Lisa Holm Granath (Sv) & Helen Heinrich (USA).Foto: Philippe Cantié

32 BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND NR 1-2 : 2008 www.ostgotabibliotek.se

Documents

Biblioteken i Östergötland 2008:1 och 2