-
Institutionen för biologisk grundutbildning
BIG-nytt 2/2019
29 maj 2019
BIG-nytt är ett informationsblad som vänder sig till
studenter och lärare inom biologiska sektionen. BIG-nytt
kommer ut med fyra nummer per läsår. Bidrag är välkomna!
Kontakta redaktören Margareta Ohné,
070 648 11 27, [email protected].
Osignerade bidrag är skrivna av redaktören, som också tagit
fotografierna om inget annat anges.
Tidigare nummer av BIG-nytt finns på BIG:s webbplats.
Nästa nummer kommer i slutet av september.
Senaste nytt från BÄR Ordet går till Fabian Bergland, ordförande
för BÄR:
”Hej! BÄR har under det senaste läsåret fortsatt med att
upprätthålla en god studiemiljö för biologistudenter på SU.
Detta kan endast göras när vi engagerar oss och tillsammans
diskuterar problem eller potentiella förbättringar med
utbildningen. Vi är mycket glada för allt engagemang som är
en förutsättning för att vi ska vara verksamma.
Vi önskar alla en härlig sommarledighet eller fortsatt
studielycka hos dem som läser sommarkurser! Vi ses till
hösten!”
Externa bedömare ska granska biologi på
avancerad nivå
Den fördjupade granskningen av huvudområdet biologi på
avancerad nivå tar sakta form. Fakultetens grundutbildnings-
beredning har i uppdrag att föreslå hur granskningsgruppen
ska vara sammansatt. Det finns fortfarande inga personer
utsedda men det lutar åt att gruppen ska bestå av tre
externa
granskare, varav en student, samt stöd från områdeskansliet.
Enligt Områdesnämndens åtgärdsplan ska fokus för den
fördjupade granskningen vara ”säkerställande av att
examensmålen uppnås, framförallt vad gäller bredd och de
examensmål som berör mer generiska kompetenser. I viss
mån bör även progression inom huvudområdet beaktas”. Det
är sannolikt att granskning av genomförda examensarbeten
kommer att ingå.
Vad händer i sommar och höst?
Onsdag 5 juni 18:00 BIG:s examensmiddag.
Alla studenter som under läsåret slutfört sitt självständiga
arbete på kandidatnivå är inbjudna liksom tioårsalumnerna
och alla lärare.
Onsdag 12 juni Praktikredovisningar
15:30-15:50 Anton Näsman, SLU Järvprojektet
ca 15:55-6:15 Lark Davis, Ekologigruppen
ca 16:20-16:40 Maria Maximiadi, Naturfilmarna
ca 16:45-17:05 Anna Björk, Kayserdog, Tyskland
Måndag 26 augusti Introduktion för nybörjarna på
kandidat- och masterprogrammen.
Onsdag 28 augusti Praktikredovisningar
15:30-15:50 Alice Bourreli, Naturhistoriska riksmuseet
ca 15:55-16:15 Simon Burssner, Biomedicum
ca 16:20-16:40 Mea Kiuru, The Finnish Museum of Natural
History
Måndag 2 september Höstterminen startar.
Onsdag 11 september Praktikredovisning
15:30-15:50 Irmela Homolka, Naturhistoriska riksmuseet
Onsdag 25 september 12:00-13:00
Lunchinformation om vårens påbyggnadskurser och
examensarbeten (därefter BÄR-eftermiddag).
Tisdag 15 oktober Sista dag för ansökan till vårterminens
kurser.
mailto:[email protected]
-
Vildarna på plats utanför Biologihuset
Utanför entrén till E-huset fanns tidigare en syrenberså med
ett lusthus, där BIG:s personal brukade dricka ”syrenkaffe”
på våren. Men lusthuset blev murket och revs och sedan
början av april står i stället två egendomligt behornade
fyrfotadjur på kullen. Djuren är gjorda av aluminium och
utgör konstverket ”Vildarna” av Linda Shamma. Hon har
tidigare skapat flera konstverk med halvt overkliga djur och
några av dem står liksom ”Vildarna” i offentlig
miljö. ”Vildarna” köptes in av Statens konstråd och när det
blev dags att som brukligt utsmycka de nybyggda NPQ-
husen med tavlor eller andra konstverk inomhus, valde man
att i stället placera ”Vildarna” framför E-huset.
Rapporter från kvalitetsprojekt om kandidat-
programmet i molekylärbiologi
Riktigt minnesgoda läsare kanske kommer ihåg att BIG för
några år sedan fick kvalitetspengar från rektor för ett
projekt
om alternativa lärandemetoder. Clas Andréasson på MBW
ledde projektet som avslutades för ett år sedan. Redan från
början var det klart att man skulle fokusera på kandidat-
programmet i molekylärbiologi och det sades också att en
tydligare koppling mellan lärandemål och examensmål
skulle kunna vara en väg att kvalitetssäkra ett eventuellt
förändringsarbete.
Projektet resulterade i två rapporter. Den första heter
Målstyrning av kandidatprogrammet i molekylärbiologi. I
rapporten gör Clas först en mer allmän utredning om hur de
mål och förväntade studieresultat som finns i kursplanerna
förhåller sig till de generella examensmål som formulerats i
högskoleförordningen. Sedan har han tittat närmare på de
förväntade studieresultaten för tre av kurserna i kandidat-
programmet i molekylärbiologi. Hans slutsatser är att det är
uppenbart att kurserna omfattar många dolda kursmål som
inte syns i kursplanerna och att kursplanerna behöver
justeras så att de stämmer både med examensmålen och med
vad man faktiskt försöker uppnå i undervisningen.
Rapporten avslutas med förslaget att ett programråd tar tag
i
detta men Clas påpekar också att ”det är centralt att
formuleringarna [i planerna] har en tydlig innebörd för
programmets lärare för att kunna få någon större betydelse
för det framtida utvecklingsarbetet”.
Den andra rapporten heter Modifying an introductory course
module in genetics och fokuserar på det grundläggande
genetikmomentet som vållar problem för många studenter.
Clas för fram hypotesen att det är själva genetikämnets
natur
som orsakar problemen. Till skillnad från ämnen som
cellbiologi, mikrobiologi och molekylärbiologi präglas
genetikämnet av abstrakta begrepp och inlärningen bygger i
stor utsträckning på problemlösning. För att underlätta
studenternas inlärning föreslås lärarledda övningar i
problemlösning, gärna i form av metoden omvänt klassrum.
Det kommer att bli intressant att se vad de två rapporterna
leder till i framtiden. Den som vill läsa dem kan kontakta
Jessica Slove Davidson på BIG eller Clas Andréasson själv.
Beslut om nya regler om forskningspraktik
Inom fakulteten erbjuds idag ett stort antal kurser i
praktik
respektive forskningspraktik. Grundutbildningsberedningen
har kommit med ett förslag till uppstädning i den något
vildvuxna floran. Avsikten är att det också ska bli en
tydlig
progression mellan kurser inom samma ämnesområde.
Enligt förslaget får inom varje ämne inrättas högst fyra
kurser i forskningspraktik om 7,5 hp: Forskningspraktik I,
Forskningspraktik II, Avancerad forskningspraktik I och
Avancerad forskningspraktik II. De två första kurserna är på
grundläggande nivå och ska ge studenterna erfarenhet av
forskning i det givna ämnet. De två andra kurserna är på
avancerad nivå och ska ge studenterna mer konkreta
färdigheter om för ämnet relevanta metoder. För samtliga
kurser ska en plan tas fram för vad studenten förväntas lära
sig under forskningspraktiken. För kurserna avancerad
forskningspraktik I och II ska det i planen tydliggöras
vilken/vilka konkret(a) färdighet(er) som studenten
förväntas få och hur den/de ska examineras. Förslaget
innebär vidare att det generella förkunskapskravet för
kurser
i praktik och forskningspraktik ska vara minst 90 hp. Utöver
det ska särskilda förkunskapskrav anges för varje kurs. För
alla kurserna gäller att de enbart får erbjudas inom ämnen
som inte överlappar varandra. Nuvarande kurser i
forskningspraktik som inte överensstämmer med
ovanstående ska avvecklas. Kurser i praktik ska förläggas
hos en extern arbetsgivare som inte får vara ett annat
lärosäte.
Sammanlagt får högst 15 hp praktik eller forskningspraktik
ingå i examen vid det naturvetenskapliga området.
Områdesnämnden beslöt den 29 maj enligt förslaget med
tillägget att GB ska genomföra en utvärdering efter ett år
för
att se om det leder till ökat arbete, både vad gäller
administration (av antagning och registrering) och
examination.
-
Institutionen för biologisk grundutbildning
Intresserad av psykobiologi?
– läs i Amsterdam!
Som BIG-nytt noterat tidigare, besökte en liten delegation
med fakultetens internationaliseringsansvariga några
universitet i Belgien och Nederländerna i januari. Syftet
var
att undersöka möjligheterna till nya utbytesavtal och nu
står
det klart att det kommer att bli åtminstone ett nytt avtal,
nämligen med Universitetet i Amsterdam. Avtalet kommer
att vara på fakultetsnivå och det kommer troligen att gälla
från och med hösten 2020.
Foto: Lisa Weingartner
BIG:s studievägledare Lisa Weingartner ingick i gruppen
och på frågan om varför det blir ett avtal med just
Amsterdam, svarar Lisa spontant att ”universitetet gjorde
ett
så bra intryck”. Det ligger i östra utkanten av Amsterdam,
bara 10-15 minuter med tunnelbana från centrum, och all
naturvetenskap är samlad i en ny byggnad med en
gemensam studentreception. Lisa säger att det ser litet
tråkigt ut från utsidan men när man kommer in öppnar sig en
ny värld. Atmosfären känns kreativ och det finns mängder
av studieplatser. Dessutom ligger ju Amsterdam väldigt bra
till i västra Europa; det är lätt att besöka många andra
storstäder över en helg.
För den som vill lägga in en termins studier i Amsterdam i
sin utbildning, rekommenderar Lisa femte terminen under
kandidatprogrammet i biologi. Man kan naturligtvis läsa
olika biologikurser, till exempel i ekologi, men man kan
också välja psykobiologi, som är en unik profil för detta
universitet och innebär en kombination av kurser i biologi,
psykologi och neurobiologi.
Avtalet beräknas alltså börja
gälla från och med hösten
2020 vilket innebär att
ansökan ska vara inlämnad i
mars (exakt datum kommer
senare). Prata med Lisa om du
vill veta mera! I höst kan du
också gå in på Science.su.se
där det kommer att finnas
information om utbytesstudier
med länkar till kurskatalog
mm. Foto: Lisa Weingartner
Biologistudent utsedd till Global Swede
Kanwal Tariq har utsetts att representera Stockholms
universitet vid årets Global Swede Ceremony. Kanwal
började hösten 2017 på masterprogrammet i molekylära
livsvetenskaper och har nyligen avslutat sitt examensarbete,
som handlade om transkription, på MBW.
Varje år inbjuds de svenska lärosätena att nominera var sin
kandidat till Global Swede Ceremony, ett arrangemang som
ordnas av Svenska Institutet och är ett led i dess arbete
med
att bygga långsiktiga relationer med internationella
studenter
i Sverige. Enligt institutets kriterier ska den nominerade
kandidaten vara en internationell student (utanför EU/EES)
som är i slutet av sin utbildning och ”har utmärkt sig för
innovation, kreativitet och entreprenörskap inom sin
akademiska kompetens, är en god ambassadör för sitt
lärosäte och för Sverige, har ett brett nätverk och är aktiv
på
sociala medier, har hög social kompetens, motivation och
engagemang samt har goda akademiska resultat”.
Foto: Sofia Nahringbauer/Regeringskansliet.
BIG nominerade alltså Kanwal Tariq, som kommer från
Karachi i Pakistan. Hon utsågs sedan till SU:s kandidat och
har när detta skrivs just deltagit i en högtidlig ceremoni
på
Utbildningsdepartementet där hon tillsammans med 25
andra internationella toppstudenter fått diplom som Global
Swede. Nu kommer hon att ingå i Svenska Institutets
alumnnätverk som idag omfattar ungefär 15.000 personer
från 140 olika länder.
Nya kursutvärderingssystemet dröjer
Universitetets nya gemensamma system för digital
kursutvärdering var först tänkt att sjösättas denna
vårtermin,
därefter kommande hösttermin. Utvecklingen av systemet
har dock försenats så nu är det planerat att tas i bruk
först
vårterminen 2020. Systemet är till stor del en utveckling av
det som redan införts på vår fakultet och som BIG använt
i flera år, med skillnaden att det gemensamma systemet
innehåller färre frågor än de utvärderingar som nu används
på BIG. För närvarande är ett förslag till handläggnings-
ordning för kursvärderingar ute på internremiss.
-
Jan Alvar Lindencrona – tillbaka hos
dovhjortarna
Foto: Axel Wall
Sedan den 1 juni förra året är Jan Alvar Lindencrona
föreståndare för Zoologiska institutionens forskningsstation
Tovetorp. Jan Alvar har läst biologi vid Stockholms
universitet och hans väg från studierna till denna
anställning
visar hur spännande och oväntad en biologs karriär kan bli:
från cancerforskare till fältstationsföreståndare!
Men först några ord om Tovetorp. Stationen invigdes 1969
och användes från början huvudsakligen för forskning med
tyngdpunkten på etologi och zooekologi. I och med att den
så kallade Kursbyggnaden med sovrum, matsal och
sällskapsrum invigdes 1994 blev det möjligt att använda
stationen även för undervisning. Nu finns det gott om
undervisningslokaler; förutom förläggningen finns en
mindre föreläsningssal, en stor aula, grupprum och labb.
Tillbaka till Jan Alvar. Han läste alltså biologi i
Stockholm
på 90-talet och var som många andra studenter intresserad
av både ”grön” och ”vit” biologi. Efter att ha läst
påbyggnadskurser i ekologi och etologi fastnade han dock
för immunologi och gjorde sitt examensarbete i det ämnet.
Efter magisterexamen blev det forskarutbildning på
Karolinska institutet och 2003 disputerade han på en
avhandling om DNA-vacciner mot bl.a. bröstcancer.
Nästa anhalt var National Institute of Health i USA, ett
välrenommerat forskningscampus utanför Washington DC.
Arbetet med vacciner gick bra men så småningom sökte sig
Jan Alvar ändå därifrån, eftersom han ville vara till nytta
på
ett mer påtagligt sätt än genom grundforskning. Tillfället
kom i form av ett uppdrag från IARC, International Agency
for Research on Cancer, som är en samarbetsorganisation
för WHO och FN med huvudkontor i Lyon i Frankrike. Där
arbetade Jan Alvar med en rapport om hur man lättare ska
kunna tillämpa resultat från cancerforskningen inom vården.
År 2009 var Jan Alvar tillbaka på KI igen, nu som
koordinator för Temacentrum för inflammationssjukdomar,
en ny infrastruktur för translationell forskning där man
vill
knyta ihop grundforskning och klinisk forskning. Jan Alvar
blev kvar på KI i nio år och var bland annat också studie-
rektor för en nationell forskarskola om inflammations-
sjukdomar. Men innerst inne klappade hjärtat för andra
områden av biologin, så när tjänsten som föreståndare för
Tovetorp utlystes nappade Jan Alvar direkt. Som nybliven
pappa hoppades han också på en mindre stressig tillvaro.
Vad gör en föreståndare? Allt mellan himmel och jord,
ingen dag är den andra lik. Tovetorpsstationens alla
byggnader måste underhållas och de vidsträckta markerna –
320 tunnland! – ska skötas, liksom de fem hägnen.
Personalansvar ingår förstås, eftersom Tovetorp har
anställda som sköter kök, städning och djurvård mm.
Kontakterna med myndigheter tar mycket tid. Det blir en hel
del förhandlingar med Statens fastighetsverk som äger och
förvaltar husen, Nyköpings kommun har synpunkter på
livsmedelshantering och vattenrening och etologernas
beteendestudier kräver tillstånd från Jordbruksverket, även
om det handlar om mycket ”snälla” djurförsök.
Förutom att se till att Tovetorp fungerar från dag till dag
måste föreståndaren också värna om stationens långsiktiga
utveckling. Jan Alvar framhåller särskilt den pågående
satsningen på att utveckla studenternas sociala miljö.
Kursbyggnaden har utrustats med en stor teve och diverse
spel och i källaren blir det nu ett gym. Möjligheterna till
aktiviteter utomhus blir också fler. Allt för att berika
fritiden
och underlätta studenternas gemenskap på fältkurserna.
Även om undervisningslokalerna främst utnyttjas av BIG,
välkomnas andra kurser eller konferenser när lokalerna är
lediga. Det finns 50 sängplatser bara i Kursbyggnaden och
mathållningen är förnämlig. Jan Alvar ser marknadsföring
av stationen som en viktig uppgift och nu har han sett till
att
det kommer upp en ordentlig skylt ute vid stora vägen; det
finns faktiskt boende i närheten som inte har en aning
om ”vad som pågår inne i skogen”.
Men det bästa med Tovetorp är ändå dovhjortarna. De är så
gulliga, säger Jan Alvar. Och Tovetorps dovhjortar är unika.
De är inte bara tama, de är socialiserade. Jan Alvar
förklarar
skillnaden: tama djur tolererar människor, men socialiserade
djur är så vana vid människor att de uppvisar helt naturliga
beteenden och det gör inte djur som bara är tama. De
socialiserade djuren på Tovetorp börjar dock bli till åren
(nitton år är mycket för en dovhjort) och i sommar börjar
arbetet med att nappa upp en ny grupp socialiserade
dovhjortar. Gissa vem som kommer att vilja hålla i
nappflaskan då?
Foto: Jan Alvar Lindencrona (även Kursbyggnaden)
