Bilaga 1 – Kartläggning och analys av målgrupp och kompetensförsörjningsbehov.

Lokal överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering.

InnehållKartläggning och analys av de lokala kompetensförsörjningsbehoven..................................................3

Hälso- sjukvård och socialt arbete......................................................................................................4

Försäljning, hotell, restaurang och service.........................................................................................6

Data, teknik och naturvetenskap........................................................................................................6

Pedagogiskt arbete.............................................................................................................................7

Bygg....................................................................................................................................................8

Lokala kontakter och samarbeten......................................................................................................9

Samlad analys av kartläggningarna......................................................................................................10

Kartläggning av målgrupp.....................................................................................................................12

Nyanlända i Västerbotten och Umeå................................................................................................13

Branscher som målgruppen söker eller önskar arbeta.................................................................15

Nyanlända ungdomar...................................................................................................................16

Ensamkommande flyktingbarn.....................................................................................................18

Språkintroduktion.........................................................................................................................18

Nya regler kring målgruppen nyanlända..............................................................................................19

Utbildningsplikt och förändringar av etableringsuppdraget.........................................................19

Uppehållstillstånd för vissa ungdomar som studerar på gymnasienivå........................................19

Hälsofrämjande....................................................................................................................................20

Jämställdhet.........................................................................................................................................21

Summering...........................................................................................................................................22

2

Kartläggning och analys av de lokala kompetensförsörjningsbehovenEtt kartläggningsarbete kring de lokala kompetensförsörjningsbehoven har genomförts utifrån framför allt Arbetsförmedlingens prognoser men även information från Region Västerbotten utifrån deras rapport ”40 000 nya medarbetare behövs fram till 2025 – strategisk kompetensförsörjning i Västerbotten, har använts för att ringa in bristyrkesbranscher. Utifrån detta har sedan branscher prioriterats och ytterligare information från resp. område hämtats in.

Enligt Arbetsförmedlingens prognos 2017-20181 har arbetslösheten minskat kraftigt under senaste åren men minskningen sker långsammare utifrån att fler nyanlända skrivs in på länets arbetsförmedlingar i Västerbotten. Kompetensbristerna i länet är stora och många arbetsgivare anger att de har svårighet att rekrytera. Barnomsorgen och vård- och omsorg är de verksamheter som har haft de största rekryteringssvårigheterna inom offentlig sektor och inom näringslivet information och kommunikation, hotell och restaurang.

Västerbotten står inför ett stort antal bristyrken som påverkar branscherna utveckling detta på grund av bland annat den demografiska utvecklingen i kombination med urbanisering. På längre sikt så lämnar drygt 40 000 personer lämnar arbetsmarknaden till följd av ålder fram till 2025, ca 3000 personer/år. Åldersavgångarna påverkar många branscher i Västerbotten men fram för allt vård och omsorg, utbildning och tillverkning. Jord och skogsbruk har högst antal åldersavgångar. De yrken som beskrivs finnas behov av i rapporten från Region Västerbotten är vård- och omsorgspersonal, tekniker, ingenjörer, lärare från grundskolenivå och uppåt, drifts- och verksamhetschefer och fordonsförare. För männen sker de största pensionsavgångarna i branschen tillverkning och för kvinnorna i vård och omsorg. Västerbotten har en mycket könsuppdelad arbetsmarknad. Hotell och restaurang har en betydligt lägre andel som lämnar arbetslivet då dessa branscher i högre grad lockar ungdomar. I länet har Umeå lägst andel åldersavgångar.

1file:///C:/Users/emmand12/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdge_8wekyb3d8bbwe/ TempState/Downloads/Arbetsmarknadsutsikterna%20våren%202017%20Västerbottens%20län.pdf

3

Arbetsförmedlingens prognoser för Västerbotten 2017-2018 visar att de största branscherna med rekryteringsbehov är nedanstående vilka beskrivs mer ingående för respektive bransch.

Hälso-sjukvård och socialt arbete

Försäljning, hotell, restaurang och service

Data, teknik och naturvetenskap

Pedagogiskt arbete

Arbetsförmedlingen listar de största bristyrkena enligt nedan:

4

Hälso- sjukvård och socialt arbeteAndelen äldre och vårdbehövande ökar samtidigt som många i yrkesområdet kommer att pensioneras. Därför är behovet av arbetskraft stort, främst inom vård- och omsorgsyrkena, vidareutbildade har goda jobbmöjligheter. Störst möjlighet till jobb har de som har en eftergymnasial utbildning i området. Läkare, sjuksköterskor och psykologer har mycket lätt att få arbete, men det är även lätt att få jobb om du är tandsköterska, skötare eller undersköterska.

Undersköterskor är den enskilt största yrkesgruppen i Umeå kommun och ca 2700 personer arbetar i yrket. De flesta arbetar inom kommunal eller privat äldreomsorg, men arbetsuppgifterna varierar beroende på vilken verksamhet man jobbar inom. Jobbmöjligheterna för undersköterskor kommer att fortsätta vara goda under lång tid framöver. Det beror på ett stort vårdbehov samtidigt som det är alldeles för få som läser vårdutbildningar på gymnasiet. Den stora bristen på undersköterskor har lett till att fler vårdbiträden behövs och även i detta yrke är jobbmöjligheterna goda.

De yrken som efterfrågas är undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, psykolog och socialsekreterare. Kraven på utbildning varierar mellan arbetsmarknadsutbildning till högskola. Arbetsgivare är Landstinget, kommunen och privata vårdaktörer.

Antal annonser/positioner som har utannonserats senaste året är 4900.

För Umeå kommun finns en kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg, ”Kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg 2016-2019 – Äldrenämndens och Individ- och familjenämndens verksamhetsområden”. En prognos för 2016-2020 för de största yrkesgrupperna i de verksamheter som ligger inom äldrenämndens och individ- och familjenämndes ansvarsområde visas nedan.

5

Inom äldreomsorgen finns ett stort behov av undersköterskor då undersköterska är baskompetensen vilket innebär godkänd utbildning inom vård och omsorg från gymnasiet eller komvux. Idag finns inte tillräckligt med undersköterskor och Umeå kommun anställer även vårdbiträden. Nationellt har en vårdbiträdesutbildning fastställts vilken består av kurser från Vård- och omsorgsprogrammet motsvarande 800 p som också kan byggas på till undersköterskenivå2.

Inom funktionshinderomsorgen finns ett behov av boendehandledare. Gruppboenden eller daglig verksamhet kan vara lämpliga områden med tanke på att personerna då inte arbetar ensam som det i högre grad kan vara i stödboenden och inom personlig assistans.

Arbetsgivaren efterfrågar kompetenser som kan ges genom Vård- och omsorgscollege. I arbetet ingår dokumentation samt att i hög grad kommunicera med brukare, kollegor och anhöriga vilket ställer krav på svenska språket.

2 https://www.vo-college.se/nyhet/2017/05/31/vardbitradesutbildning

6

Försäljning, hotell, restaurang och serviceDe största yrkena inom området är försäljare inom dagligvaru- och fackhandeln, städare samt köks- och restaurangbiträden. Här jobbar sammanlagt cirka 4 000 personer i kommunen, och med så stora yrkesgrupper har arbetsgivarna ofta rekryteringsbehov. Restaurangbranschen har svårt att rekrytera kockar så är kockar med flerårig erfarenhet har mycket goda jobbmöjligheter. Många av dessa yrken ställer höga krav på servicenivå, stresstålighet och förmåga att jobba på växlande arbetstider, som exempelvis kvällar och helger. Arbetsgivarna ställer allt oftare krav på körkort, främst för städare.

De yrken och arbetsställen som efterfrågas är hotell, restauranger, dagligvaruhandel, säljare, detaljhandel, kundtjänstmedarbetare, lokalvård och väktare. Krav på utbildning är även här varierande med allt från arbetsmarknadsutbildning till högskola/universitet.

Inom lokalvård efterfrågas bland annat branschkunskap, kunskap om hotellrumsstädning och fokus på service och bemötande.

Antal annonser/positioner som har utannonserats senaste året är 4000.

I Umeå finns upparbetade kontakter med handeln genom lärlingsutbildning butikssäljare som ses som positivt från branschen där det också uttrycks finnas ett stort behov då personalomsättningen är relativt hög. Arbetet med lärlingsutbildning har genererat en kompetensbeskrivning av butiksäljare. Kompetenser som lyfts av branschen är bland annat: säljkompetens, initiativkompetens, samarbetskompetens, kommunikationskompetens, servicekompetens, etikkompetens, strukturkompetens, sociala krav samt energi/aktivitetsnivå.

Data, teknik och naturvetenskapDet största enskilda yrket i yrkesområdet är mjukvaru- och systemutvecklare. Över 1 600 personer är verksamma i yrket i Västerbottens län, men ännu fler behövs så jobbmöjligheterna i yrket är goda.

Den höga teknikutvecklingen i industrin har inneburit ett ökat behov av ingenjörer, som därmed också har lätt att få jobb. Civilingenjörer med yrkeserfarenhet och erfarenhet av projektledning har mycket goda jobbmöjligheter, men det är inte bara civilingenjörer som efterfrågas. Ingenjör är inte ett specifikt yrke utan det innebär att du har teoretiska, tekniska och naturvetenskapliga kunskaper inom ett område. Alla ingenjörsutbildningar ger kunskaper inom matematik, problemlösning och logiskt tänkande. En stor del av jobbet som ingenjör handlar om att samarbeta med kollegor och kunder. Samhällets behov av tekniska lösningar innebär att ingenjörer arbetar i flera branscher. Det är även vanligt att ingenjörer arbetar som konsulter på konsultföretag. Industrikonjunkturen har en stor effekt på jobbmöjligheterna i dessa yrkesgrupper och med en relativt låg produktion i industrin så dämpas behovet av ingenjörer något. Jobbmöjligheterna är ändå mycket goda för ingenjörer med utbildning och erfarenhet inom bygg och anläggning, elkraft, elektronik, maskin och vvs.

Teknikutvecklingen i samhället i stort innebär en ökande efterfrågan på kvalificerade it-specialister. Driften av datasystem måste alltid fungera, vilket gör att det ofta krävs bred kunskap om både it-system och den verksamhet där systemen ska användas. Erfarenhet av projektledning är en efterfrågad merit även för it-specialister, liksom spetskompetens i olika programspråk.

Trots den stora efterfrågan från arbetsgivarna är det relativt få som söker in på högre utbildningar inom teknik- och dataområdet. Behovet av duktiga ingenjörer och dataspecialister kommer att öka och här finns goda jobbmöjligheter under en lång tid framöver. Det behövs en eftergymnasial utbildning till samtliga yrken inom området, och i de flesta krävs fleråriga universitetsstudier.

7

De yrken som efterfrågas är civilingenjörsyrken inom elektronik, bygg/anläggning, elkraft, maskinteknik och andra ingenjörer inom IT och produktion mm. Utbildningskrav är högskola/universitet och yrkeshögskola.

Antal annonser/positioner som har utannonserats senaste året är 900.

Pedagogiskt arbeteDe största yrkena inom utbildningsområdet i kommunen är grundskolelärare och förskollärare. I dessa båda yrkesgrupper jobbar sammanlagt ca 2 500 personer i kommunen. Utöver detta jobbar ytterligare sammantaget cirka 2 000 personer i någon sorts lärarfunktion vid universitetet och högskolan.

Behovet av lärare styrs främst av storleken på barn- och ungdomskullarna. Kullarna inom gymnasieskolan har minskat fram till 2015 men har vänt uppåt och ökar nu fram till 2025. Jobbmöjligheterna inom gymnasieskolan är fortsatt mycket goda för gymnasielärare. Framför allt gäller detta yrkeslärare och lärare med ämneskompetens i matematik, men det är också lätt att få jobb för lärare som har ämneskompetens i språk eller naturvetenskapliga ämnen. Intresset för att utbilda sig inom dessa inriktningar har varit mycket lågt under en längre tid.

Ökade barnkullar tillsammans med ett ökat antal asylsökande innebär också en större efterfrågan på förskollärare och lärare inom grundskolan. Det finns även stora behov av ersättningsrekryteringar i samband med pensionsavgångar. Det ökade antalet asylsökande leder också till en stor efterfrågan på lärare inom vuxenutbildning och gymnasieskolan. Särskilt lätt att få jobb blir det för lärare med kompetens inom SFI (svenska för invandrare) samt grundskollärare och gymnasielärare med kompetens i SVA (svenska som andraspråk).

Samtidigt som det utbildas för få lärare är det också flera utbildade lärare som väljer andra yrken. För alla yrken inom utbildningsområdet krävs högskoleutbildning och för de flesta läraryrken krävs också lärarlegitimation.

De yrken som efterfrågas är lärare, specialpedagoger, förskollärare, fritidspedagogik, lektor, professor. Arbetsgivare som detta rör är utbildningsanordnare i offentlig och privat såsom förskolor, högskola och universitet.

Antal annonser/positioner som har utannonserats senaste året är 900.

ByggByggkonjunkturen i Västerbotten är stark just nu och efterfrågan på byggarbetare väntas öka utifrån stora byggbehov av bostäder, lokaler och anläggningar. För arbete inom byggyrken krävs oftast ett yrkesbevis som visar att personen har utbildning, har arbetat ett antal lärlingstimmar och klarat ett yrkesteoretiskt prov. De vanligaste yrkena inom byggbranschen är träarbetare/snickare, vvs-montörer och anläggningsmaskinförare. Störst är bristen på ingenjörer, takmontörer, byggnads- och ventilationsplatslagare och målare. Utöver hantverkskunskapen anställer arbetsgivarna ofta utifrån personliga egenskaper. Hantverksskicklighet och förmåga att kommunicera med kunder är extra viktigt vid arbete med renovering, ombyggnationer och tillbyggnad där privatpersoner är uppdragsgivare. God fysisk och körkort kan också finnas som krav eller önskemål. De yrken som har goda jobbmöjligheter inom byggbranschen är anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, betongarbetare, civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning, golvläggare, målare, träarbetare, snickare och vvs-montörer med flera.

8

9

Lokala kontakter och samarbetenI Umeå finns kontakter med enskilda företag och branscherna i olika verksamheter och insatser. Arbetsförmedlingen har ett brett kontaktnät med arbetsgivare i regionen. Kontaktytorna sker dels genom enskilda handläggare men främst genom branschförmedlare och företagsrådgivarna. Branschförmedlarna har både arbetssökande och arbetsgivarkontakter inom uppdelade branscher. Branschförmedlarna har även kontakter med utbildningsanordnare inom branschen. Ett nära samarbete med branscherna och arbetsgivarna sker kontinuerligt genom de arbetsmarknadsutbildningar som Arbetsförmedlingen handhar. Arbetsförmedlingens företagsrådgivare är en relativt ny funktion som ska arbeta strategiskt med arbetsgivarkontakter och som är en viktig funktion i fortsatta utvecklingen av lokala jobbspåren för nyanlända. Arbetsförmedlingen arrangerar rekryteringsmässor och andra aktiviteter som möter arbetsgivarnas behov av stöd gällande kompetensförsörjning.

Viva kompetenscentrum har en bred verksamhet med allt från integration, arbetsmarknad, SFI, vuxenutbildning mm. Inom vuxenutbildningen sker ständig kontakt med branschen genom programråd och bransch- och utbildningsråd. De programråd som vuxenutbildningen deltar i på gymnasieskolan är bygg – inriktning husbyggnad, måleri/lärling, VVS & Fastighet, Bygg och anläggning, gymnasiesärskolan. Utbildningsråd/Branschråd inom vuxenutbildningen är VVS och Fastighet, El, Bageri/konditori, Bygg och anläggning, fordon

I Umeå finns upparbetade kontakter till branscherna genom lärlingsutbildningar. En av lärlingsutbildningarna där det finns ett tydligt behov från branschen med svårighet att hitta personer till platserna är för butikssäljare inom handeln. Vuxenutbildningen har etablerat ett samarbete med Företagarna och jobbmatchen.

SFI har utvecklat så kallade yrkesspår där yrkessvenska kombineras med språkpraktik. De inriktningar inom yrkes SFI som idag finns upparbetade är:

- Industri genom kontakter med Adecco som i sin tur har haft kontakt med Komatsu. - Handel där kontakterna är Coop, Jula, Lidl, Willys och IKEA. - Vård/omsorg där upparbetade samarbeten finns inom Umeå kommun främst äldreomsorgen

och förskolor. - Hotell/service genom kontakter med Blå huset (som har flera hotell), Elite Mimer och

Scandic. - Restaurang genom kontakter med Eurest (café/restaurangen Torget på Norrlands

universitetssjukhus samt restaurangen Universum vid Umeå universitet), Sodexho (Hotell Björkens restaurang). Umeå kommun som arbetsgivare finns också med som samarbetsparts via måltidsservice.

Ett samarbete med byggbranschen har utvecklats över tid genom det som kallas Galaxen. Samarbetet involverar både branschen samt facket och har uppdraget att vara en arena för omställning och rehabilitering för befintlig byggpersonal. Samarbetet undersöks kring möjlighet att bredda målgruppen till att inkludera arbetssökande nyanlända med intresse/erfarenhet av byggbranschen.

Umeå kommun har ett antal upphandlingar som inkluderar sociala hänsyn – främst inom bygg och grönytor.

Viva kompetenscentrum har nyligen skapat en företagsgrupp som ska arbeta gemensamt med arbetsgivarkontakter utifrån sina respektive uppdrag. De verksamheter som är involvera är Arbetsmarknad, samverkansplattformarna Ungdomstorget och Vuxentorget, Integration, SFI och Vuxenutbildningen.

10

Umeå kommun arbetar tillsammans med Arbetsförmedlingen kring extratjänster vilket skapat goda ingångar till Umeå kommun. Dialoger kring hur extratjänsterna inom vård och omsorg kan kopplas ihop med lokala jobbspår främst vård/omsorg har påbörjats. Målsättningen är att tillsätta 130 extratjänster inom Umeå kommun.

Valda jobbspår har utgått dels från kartläggning av målgrupp och arbetsgivarnas kompetensförsörjningsbehov men också vilka etablerade kontakter som finns. Ovanstående är en generell beskrivning av vilka kontaktytor som finns där det finns en stor utvecklingspotential i hur verksamheterna kan samverka för att bidra till den gemensamma målgruppen – arbetssökande och arbetsgivare.

Samlad analys av kartläggningarnaNedan visas en övergripande sammanställning av kartläggningarna.

Bransch Möjliga spår Antal i målgruppen*

Utbildningsbehov Medverkande aktörer Arbetsgivare

Hälso-sjukvård, socialt arbete

Vårdbiträde/Undersköterska

32 Vårdbiträdesutbildning. Svenska (yrkes).

SFIVård- och omsorgscollegeArbetsförmedlingen

Umeå kommun

Försäljning, hotell, restaurang, service

LokalvårdButikssäljare/ButiksbiträdeKock/köksbiträde

131 Ej klart. Lokalvårdsutbildning – hotellrumsstädning. Branschkunskap hotell/restaurang. Service och bemötande. Livsmedelshantering/hygien. Säkerhet. Matlagning kallkök, café. Kockutbildning.Branschkunskap handel. Svenska (yrkes).

Ej klart. SFIVuxenutbildningenArbetsförmedlingenViva Arbetsmarknad

Hotell/restaurang. Detaljhandel/livsmedel.Etablerades kontakter är bland andra:

- First hotell- Uman hotell- Elite hotell- Hotell gamla

fängelset- Hotell Aveny- Bothnia hotell- Scandic hotell- Coop- ICA

Bygg Byggarbetare olika inriktningar. Snabbspår målare finnsSamverkan ingenjörsmoduler finns.

oklart Arbetsmarknadsutbildning - Byggarbetare med olika inriktningar.Svenska (yrkes).

SFIArbetsförmedlingenYrkesakademinGalaxen byggSvenska byggnadsarbetareförbundetViva Arbetsmarknad

Sveriges byggindustrier

Data, teknik, naturvetenskap

Möjligt framtida spår. 8

Pedagogiskt arbete

Möjligt framtida spår. 26

*nyanlända i etableringen.

Data, teknik och naturvetenskap samt pedagogiskt arbete är områden som ligger på framtida utvecklingsområden – inom delar av detta finns etablerade snabbspår för nyanlända.

En potentiell utvecklingsmöjlighet inom hälso-/sjukvård är en inriktning mot Västerbottens läns landsting som har inrättat Vårdnära service som motsvarar Umeå kommuns arbete med extratjänster.

11

Inom flera av områdena så finns yrkesutbildningar men språknivå/krav försvårar för målgruppen att ta del av utbildningen och klara den. Språk behöver fortsätta vara en del av insatserna för att nå anställning. Beroende på vilken nivå individen är finns språkutveckling genom SFI, upphandlat språkstöd i vuxenutbildningen och även som delar av arbetsmarknadsutbildningarna.

12

Kartläggning av målgruppÖverenskommelsen gäller nyanlända (uppehållstillstånd högst 36 månader) som ska etablera sig på arbetsmarknaden, unga nyanlända 16-24 år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning samt utrikesfödda som ej ännu etablerat sig på arbetsmarknaden trots en längre tid i Sverige och andra arbetslösa med liknande behov.

Kartläggning av målgrupp har främst gjorts genom Arbetsförmedlingens statistikverktyg med hjälp av DUA:s mall för målgruppskartläggning med fokus på nyanlända. Övriga målgruppsbeskrivningar har inhämtats från Språkintroduktion, SFI, Viva integration, EKB. Information har också hämtats från nationella rapporter publicerade av bland andra Skolverket, Arbetsförmedlingen, Myndighetens för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Nedan följer några summeringar från nationella rapporter för att därefter övergå till målgruppsbeskrivning i Västerbotten och Umeå.

I Arbetsförmedlingens rapport ”Perspektiv på etableringsuppdraget, 2017” finns en del information och slutsatser som är av värde för fortsatta arbetet. Nedan redovisas några av dessa:

• Utrikesfödda har högre arbetslöshet och lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda oavsett utbildningsnivå.

• Sysselsättningsgrad för de utan gymnasieutbildning är låg både för inrikes/utrikesfödda.

• Fler män än kvinnor i etableringen

• Majoritet i etableringen är under 40 år

• Syrien vanligast födelselandet samt Eritrea, Somalia, Afghanistan

• Ca hälften saknar fullständig gymnasieutbildning, (ungefär lika mellan kvinnor och män)

• Låg andel som studerar på kommunal vuxenutbildning

• Skillnader bland insatser/stöd för kvinnor och män

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Fokus 16 tar upp nyanlända ungdomar. I denna rapport redovisas följande.

• Ca 30 % av de nyinvandrade eleverna gick vidare till nationellt program 3 år efter studiestart.

• 29 % saknar avslutad grundskola 50 % (totalt) saknar avslutat gymnasium

(jfr 9 % totalt i Sverige saknar avslutat gymnasium)

• Låg grad av utbildning inom etableringsuppdraget

• Unga nyanlända får inte alltid tillgång till insatser för andra unga

• Kvinnor/män: 2-3 ggr så stor andel män får arbetsnära insatser

MUCF identifierar också ett antal utvecklingsområden för nyanlända ungdomar:

• Bristande ungdomsperspektiv

• Få insatser riktade specifikt till unga – ej tillgång till ordinarie insatser för ungdomar

13

• Långsam språkutveckling

• Unga behöver utökad kunskap om samhället och hälsofrågor

• Civilsamhället kan vara en resurs i etableringsuppdraget

MUCF poängterar dock att nyanlända ungdomar främst är ungdomar men med ibland svaga språkkunskaper och ett behov av kunskap om svenska samhället och systemet. Därav så är det generella framgångsfaktorerna för arbetet med nyanlända unga samma som svenska ungdomar det vill säga helhetssyn, samverkan, målgruppskännedom och bemötande, fritid och sociala nätverk, jämställda villkor, arbetslivsanknytning och vägledning samt praktik och första jobbet.

Nyanlända i Västerbotten och UmeåArbetslösheten i Västerbotten och i Umeå är lägre än riksgenomsnittet. För både kvinnor och män har arbetslösheten minskat. På grund av god efterfrågan på offentliga tjänster och en existerande könsuppdelad arbetsmarknad gynnas kvinnorna. De stora skillnaderna gällande arbetslösheten finns mellan utrikesfödda och inrikes födda där utrikesfödda har en högre arbetslöshet. I länet var vid mätpunkten arbetslösheten bland utrikesfödda 22,7 % (14,7 % i Umeå) vilket kan jämföras med 4,7 % för inrikes födda (länet). Nedan visar de grupper i Västerbotten som utsatt ställning på arbetsmarknaden och hur utvecklingen har sett ut över tid, Arbetsmarknadsutsikter Umeåregionen 2014-2020.

14

Arbetsförmedlingen har tagit fram statistik kring målgruppen nyanlända i Umeå som presenteras nedan.

Totalt är det 205 (ca 52 %) som har förgymnasial utbildning eller saknar formell utbildning. Av dessa är det 92 (45 %) kvinnor och 113 (55 %) män. Dessa ca 205 personer kan komma att beröras av utbildningsplikten.

Av de med kort utbildning (lägre än gymnasial utbildning) är det 39 (19 %) som är under 25 år. 71 % av dessa är män.

Nedanstående bilder från Arbetsförmedlingen visar att kvinnor tenderar i högre utsträckning vara kvar som arbetssökande och gå över till JOB:en efter avslutad etableringsplan.

15

Enligt Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets prognoser så ökar inflödet i etableringen och når troligen sin topp under 2018 utifrån att de flyktingar som kom 2015 under 2017-2018 i hög grad får besked om de får stanna eller ej i Sverige. Förändring kring vilka som kommer sker dock då familjeåterföreningarna ökar.

Branscher som målgruppen söker eller önskar arbetaNedan visar Arbetsförmedlingens kartläggning kring hur målgruppen nyanlända i etableringen angett sökt eller önskad bransch.

Önskad bransch Kvinnor Män TotaltHälso- och sjukvård samt socialt arbete

12 20 32

Försäljning, hotell, restaurang och service

67 64 131

Data, teknik och naturvetenskap

3 5 8

Pedagogiskt arbete 17 9 26

Att få fram statistik kring tidigare erfarenhet eller utbildning på respektive bransch är svårare. Vid en sökning som gjordes av Arbetsförmedlingen visades bara ett fåtal personer som noterades ha utbildning eller tidigare erfarenhet. De som har erfarenhet eller utbildning uttrycks komma ut i arbete relativt snart. Denna fråga behöver dock tittas närmare på för att se hur vi bättre kan fånga upp både formella och informella kunskaper och erfarenheter.

16

Nyanlända ungdomarNyanlända ungdomar 16-24 år återfinns framförallt i skolan på Språkintroduktion samt Umeå gymnasieskola. Ensamkommande samtidigt i EKB-verksamheten. Förutom där så återfinns de hos Arbetsförmedlingen i de fall de avslutat skolan. Inom Arbetsförmedlingen etableringsprogram finns totalt 71 ungdomar varav 39 har förgymnasial utbildning eller saknar formell utbildning (11 kvinnor och 28 män). Unga nyanlända utanför etableringen utan gymnasieutbildning är 42 personer. Nyanlända unga kan även finnas inom det kommunala aktivitetsansvaret. En översyn kring detta görs i samarbete mellan Umeå gymnasieskola, Språkintroduktion och KAA.

För de ungdomar som fortsätter studera så återfinns de också inom vuxenutbildningen (som har sett en ökning av dispensärenden där eleverna kommer från Språkintroduktion). Verksamheterna meddelar att nyanlända unga är svåra att nå då de till exempel slutar komma till skolan. För de som skrivs ut från skolan, hoppar av, så återfinns eleverna inom ramen för kommunala aktivitetsansvaret. Ovan gäller på samma sätt för födda svenskar som för nyanlända ungdomar. Skillnaden är att det under senare år skett en markant ökning på Språkintroduktion och att det finns en hel del utvecklingsområden just för denna målgrupp då vi har vagare samverkan i övergångarna här.

Före detta språkintroduktionselever ökar också inom SFI.

Enligt UVAS-statistiken kan vi se att de utrikesfödda unga 25-29 år ökar i Umeå.

17

Arbetsförmedlingen har tagit fram statistik på nyanlända ungdomar som inte är inskrivna i etableringen och deras utbildningsnivå.

Totalt är det 42 nyanlända ungdomar som inte är inskrivna i etableringen. Av dessa är 10 öppet arbetslösa.

Fördelningen mellan de som har och inte har gymnasieutbildning är nära nog 50% vardera.

18

Service, hotell- och restaurang är områden som många av de nyanlända ungdomarna som inte är i etableringen sökt eller önskar söka till.

Ensamkommande flyktingbarn Inom ensamkommandeverksamheten stannar barnet/ungdomen upp till 21 år när de kommer utan familj. De flesta är mellan 16-19 år gamla och många som kom hösten 2015 var 16-17 år. 170-180 ungdomar är 18-åringar, 2017/2018. Merparten är från Afghanistan samt Marocko och Somalia. EKB har olika sorters boenden utifrån stödbehov och ålder. EKB-verksamheten har viss verksamhet som rör praktik, ferieprao och samverkan med föreningar för fritidsaktiviteter. EKB-verksamheten driver projektet Folkhögskolespåret för att möjliggöra boende och studier för ensamkommande, (avslutas under 2018).

SpråkintroduktionFå elever blir behöriga till nationellt program vilket innebär ett behov av samverkan med andra aktörer såsom vuxenutbildningen och Folkhögskolan för att identifiera fler vägar för att ungdomarna ska nå gymnasieexamen. Nedan visas andelen och antalet behöriga till nationellt program efter Språkintroduktion, inför HT2017.

Termin Antal behöriga till GY Inskrivna Andel behöriga till GYVT-14 23 136 17 %VT-15 33 143 23 %VT-16 27 310 9 %VT-17 26 338 8 %

VT 17 var 338 elever inskrivna på Språkintroduktion. Eleverna inkluderar både de som är i asylprocess och de som har uppehållstillstånd.

19

Utifrån ovan resultat där det visades att få når behörighet till nationellt program genomfördes en uppföljning av elever som avslutat Språkintroduktion under våren 2017. Resultaten visade nedanstående.

Slutat pga att eleven fyllt 20 år 27Vidare till andra studier* 20Okänt (alla i asylprocess) 7KAA (alla har uppehållstillstånd) 9Flyttat till annan ort 10Tillhör ej Umeå kommun 3

*Grundskola 1, Nationellt program 7, IMPRO 2, IMYRK 6, IMIND 1, IMSPR hos annan huvudman 1, Gy-sär 1, Vux 1.

Totalt avslutade 76 ungdomar Språkintroduktion under våren 2017. En oroande siffra är de som slutar på grund av att de fyller 20 år – var tar de vägen och vad får de för stöd? VT19 och VT20 är de större kullarna där många fyller 20 år och därmed senast avslutar Språkintroduktion.

Födda år 98 99 00 01Antal totalt SI 47 (ca 15 %) 140 (ca 45 %) 105 (ca 35 %) 14 (ca 5 %)Antal utan uppehållstillstånd totalt SI

Ca 169 (ca 55 %)

Avslutar SI senast VT 18 VT 19 VT 20 VT 21Ovan visas fördelning av ålder inför 2018-2021. Siffrorna är från VT2017. Andel i asylprocess minskar successivt.

Nya regler kring målgruppen nyanländaUtbildningsplikt och förändringar av etableringsuppdragetFrån och med 1 januari 2018 sker förändringar av etableringsuppdraget genom att det tidigare regelverket ersätts av ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program. Etableringsprogrammet kommer därmed att harmonisera mer med övriga program där t.ex. individen omfattas av ett åtgärdssystem som ställer ökade krav på individen utifrån att de kan varas eller stängas av från sin ersättning. Ett större fokus ska vara på att ge lämpliga insatser för nyanlända och mindre tid på administration. Genom det förändrade regelverket införs också en utbildningsplikt för nyanlända som innebär att de som bedöms vara behov av utbildning för att få ett arbete kan anvisas att söka och ta del av utbildning. Insatserna ska i huvudsak bestå av reguljära studier på heltid. Detta ställer krav på anpassning av utbildningsinnehåll kring grundläggande kunskaper som t.ex. läsa, skriva och räkna. För ytterligare information se fotnot3. Lokalt sker dialog inom grundvux och SFI kring vad denna utbildningsplikt ska komma att innebära. Det är dock svårt att förutse volymer då Arbetsförmedlingen gör individuella arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Fortsatt dialoger mellan vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen behöver ske.

Uppehållstillstånd för vissa ungdomar som studerar på gymnasienivåDen 1 juni 2017 kom nya regler för vissa ungdomar studerandes på gymnasienivå, Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige (2016:752). Migrationsverket prövar frågorna om uppehållstillstånd enligt de nya reglerna. Reglerna innebär att vissa ungdomar kan få nytt eller längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasienivå. De som omfattas av

3 http://www.regeringen.se/artiklar/2017/11/fragor-och-svar-om-inforandet-av-det-nya-regelverket-for-etableringsinatser-for-vissa-nyanlanda-invandrare/

20

reglerna är unga nyanlända mellan 17-25 år. Lokalt har en arbetsgrupp tillsatts för att öka samverkan mellan Språkintroduktion, EKB, vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen samt KAA för att stärka övergångarna från Språkintroduktion och öka förutsättningarna för målgruppen att nå gymnasieexamen. Oklarheter finns dock kring reglerna om vad som gäller för avslutad utbildning/examen. Regelverket och samverkan för att underlätta för individen kommer att fortgå i Umeå.

Nedan beskrivs en översiktsbild kring uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå som SKL tagit fram. Ytterligare information kring reglerna finns på SKL:s hemsida, se not4.

Hälsofrämjande I Umeå finns ett antal hälsofrämjande insatser på olika nivåer – generellt grundläggande hälsoinsatser till specialistinsatser inom vården.

Viva integration verkar för att lotsa individen till de offentliga aktörer som finns vilket bland annat kan vara hälso-/sjukvård.

På SFI finns både kuratorer och friskvårdspersonal och ett friskvårdsprogram. Friskvårdspersonalen genomför aktiviteter för att främja hälsan hos eleverna och stimulera till deltagande i föreningslivet. Exempel på aktiviteter som genomförs är gruppaktiviteter såsom innebandy, fotboll, textilverkstad, utflykter med mera. Kuratorn finns för den som behöver någon att samtala med kring svåra händelser eller svenska samhället samt för att få hjälp med kontakter till andra verksamheter och myndigheter. Projektet Klara färdiga gå har identifierat att eleverna på studieväg 1 har en högre

4https://skl.se/integrationsocialomsorg/asylochflyktingmottagandeintegration/ansvarsfordelningregelverk/ nyaregleromuppehallstillstandforstudier.12283.html#

21

frånvaro på grund av ohälsa än övriga elever vilket har integrerats i projektgenomförandet med målsättningen att förbättra fysiska och psykiska hälsan och reducera sjukfrånvaro. Statistiken delas på kvinnor och män. Klara färdiga gå har hälsolektioner (teori och praktik) om t.ex. kost, motion, aktiviteter, smärta i kroppen, tandhälsa mm. Projektet har bjudit in barnmorskor för att informera om cellprov och andra kvinnorelaterade hälsoaspekter.

Alla nyanlända ska erbjudas samhällsorientering under etableringstiden, minst 60h. Ett pågående utvecklingsarbete sker med en utökning av SO:n till ca 120h där ökad fokus är på hälsa, familj och arbetsmarknad.

Kompetensutvecklingsinsatser kring PTSD har genomförts inom ramen för Samordningsförbundet för kranskommunerna i Umeåregionen och har även genomförts i delar av verksamheter i Umeå för de personer som möter målgruppen.

Inom Arbetsförmedlingen finns AF-rehab vid behov av specifika specialistkompetenser t.ex. psykolog, socialkonsulent, sjukgymnast och specialister inom syn/hörsel. Specialistkompetenserna kan användas genom t.ex. konsultationsforum för att se hur det finns möjlighet att gå vidare t.ex. vilket ytterligare stöd som kan behövas. Förutom detta har Arbetsförmedlingen hälsofrämjande aktiviteter som en del i etableringsplanen.

För kontakt med primärvården genom så kallade multikompetenta team för bedömning och behandling finns NAFS-strukturen som innebär resursteam vid hälsocentralerna i Umeåregionen med koppling till några av klinikerna på Norrlands universitetssjukhus. Försäkringskassan, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen ingår också i denna samverkan.

Vuxentorget och Ungdomstorget är etablerade samverkansstrukturer för personer i behov av samordnat stöd och komplex problematik. I denna samverkan ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västerbottens läns landsting och Umeå kommun (Socialtjänst och Viva arbetsmarknad). Parterna är samlokaliserade och möjliggör tätt samarbete mellan parterna för stöd till individen.

Umeå kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting är inbjuden till att delta i ett nationellt ESF-projekt som ska främja tidig identifiering av ohälsa samt metoder för arbetet med ohälsa för nyanlända. Syftet är att stärka upp de redan lokala insatserna och strukturerna i samverkan mellan parterna med fokus på nyanländas hälsa. Nyckelord är bland andra vägledning, hälsoskola, multikompetenta team. Projektet möjliggör erfarenhetsutbyte och koppling till forskning.

JämställdhetParterna som är delaktiga i överenskommelsen har egna jämställdhetspolicy att följa. Parterna verkar för att vägleda personerna i målgruppen till arbeten som inte befäster den könsuppdelade arbetsmarknaden utan breddar yrkesmöjligheterna. Praktik och studiebesök hos utbildningsanordnare och arbetsgivare är insatser som ger möjlighet att bryta könsbundna val.

Parterna ska ge samma förutsättningar för kvinnor och män att etablera sig på arbetsmarknaden.

Inom ramen för överenskommelsen arbetar bland annat projektet Klara färdiga gå med jämställdhet genom att arbeta med ett framtaget material som berör jämställdhet och hedersfrågor. Var tredje månad genomförs samtal kring likabehandling som rör jämställdhet, religionsfrihet, sexuell läggning och funktionsnedsättningar. projektet har också arbetat med att anordna aktiviteter, föreläsare och studiebesök där olika arbetsplatser visas upp och besök av personer som t.ex. kvinnor som jobbar på

22

Volvo och som kvinnliga busschaufför som kan vara förebilder. Klara färdiga gå för diskuterar kring hur föräldralediga kan fortsätta sina SFI-studier.

Övriga insatser för att främja jämställdhet är val av lokala jobbspår utifrån kartläggningen där vi utformar en bredd av lokala jobbspår för att möjliggöra för både kvinnor och män att etablera sig på arbetsmarknaden.

Inom ramen för Samordningsförbundet finns stödstrukturer bland annat KUR-dagar som riktar sig till personal i ungdomsplattformen men också breddad målgrupp där skolan, EKB, Viva integration inkluderas. Dessa tillfällen används för tvärsektoriell kompetensutveckling där även jämställdhet inkluderas.

SummeringUtifrån kartläggning av målgrupp och branschbehov samt befintliga lokala samarbeten med branschen kommer fokus att vara på utveckling av spåren hotell/restaurang, handel, bygg och vård.

Målgruppen nyanlända har varierad utbildningsbakgrund men där drygt 50 % har kortare utbildning än gymnasieexamen. 55 % av de kortutbildade är män och 45 % kvinnor. Arbetsförmedlingen uttrycker att de individer som har utbildning och/eller erfarenhet hittar arbete medan de med lägre utbildningen tenderar att stanna kvar inskrivna på arbetsförmedlingen. Etableringstiden för kvinnor tenderar att vara längre än för män.

Ett arbete behövs för att stärka nyanlända ungdomars möjlighet till examen och etablering på arbetsmarknaden. En problematik är att en låg andel nyanlända ungdomar blir behöriga till nationellt program. Att stärka nyanlända ungdomars möjlighet till examen och etablering på arbetsmarknaden behöver fortgå både inom Umeå gymnasieskolas ansvarsområde och efter avslutade gymnasiestudier t.ex. inom ramen för KAA, vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen. Samverkan mellan parterna är central för att minska risken att ungdomarna faller mellan stolarna.

De branscher som identifierats har stora rekryteringsbehov matchar relativt väl mot de branscher som målgruppen har sökt/eller önskar söka jobb inom. De valda branscherna är vård, handel, hotell/restaurang och bygg.

Ett arbete behövs för att bevaka hur de nya reglerna om utbildningsplikt faller ut för vuxenutbildningen, i samråd med Arbetsförmedlingen.

Ett arbete i samverkan för att minska skillnaderna i kvinnor och mäns möjlighet till etablering behöver förtydligas och fortgå.

23