Stockholms läns landsting

Box 6909

102 39 Stockholm

Telefon: 08-123 132 00

Fax: 08-123 131 02

E-post: registrator.hsf@sll.se

Säte: Stockholm

Org.nr: 232100-0016

www.sll.se

Besök oss: Hantverkargatan 11 B. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69

0 (22)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN

Bilaga 4. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - Stockholms läns

analyser 2016 Barn och unga med psykisk

ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa

2016-10-20

Margareta Cassel och Eva Bohlin HSF

1

Innehåll Inledning ............................................................................................................... 2

Definition av målgruppen .................................................................................. 2

Ur SKLs positionspapper 2016 ........................................................................... 2

Befolkningsprognos 2016-202 ............................................................................... 2

Ohälsa efter T-banan ......................................................................................... 7

Nuläge barn och unga 0 – 5 år, BVC .................................................................... 8

Orosanmälan till socialtjänsten ......................................................................... 8

Polisanmälan av eventuell misshandel ............................................................. 9

Deltagande i föräldragrupp ............................................................................. 11

Depression hos nyblivna mödrar ..................................................................... 11

Riktade tidiga insatser till förskolebarn som pågått 2015 .............................. 12

Sammanfattning barn 0 – 5 år ........................................................................ 12

Första linjen ........................................................................................................ 13

Besöks och ålderfördelning år 2014 jämfört med 2015 .................................. 16

Könsfördelning ................................................................................................ 16

Besök utifrån folkbokföringsort feb 2014 – juli 2015 ...................................... 16

Vilka diagnoser har barn som söker öppenvård i SLL ...................................... 17

Vilka läkemedel får barnen? ............................................................................ 19

Som avslutning, lite mer fakta ........................................................................... 21

2

Inledning Barn och ungas psykiska hälsa är en högt prioriterad fråga inom

Stockholms läns kommuner och landsting. Målsättningen är att ta fram en

länsgemensam handlingsplan eller länsgemensam överenskommelse kring

den åldersgruppen. Som underlag för den ska en fördjupad analys göras

under 2017. Det underlag som redovisas här är enbart några aspekter av

vad som kan komma att ingå i den slutliga analysen.

Definition av målgruppen Analysunderlagen omfattar åldersgruppen 0 till och med 17 år

Ur SKLs positionspapper 2016 Det finns mycket som tyder på att den psykiska ohälsan och psykosomatiska

symtom bland barn och unga ökar. Fler barn och unga rapporterar psykiska besvär

och psykisk ohälsa. Antidepressiva läkemedel skrivs ut i högre grad. Den

psykiatriska vårdkonsumtionen har ökat kraftigt, mer bland flickor än bland pojkar.

Antal självmord bland unga minskar inte som i andra åldersgrupper och det är fler

pojkar än flickor som begår självmord. En negativ kroppsuppfattning har ökat

framförallt hos flickor.

Det rapporteras allt oftare att barn och unga far illa eller har en livssituation som

inte främjar hälsa. Många drabbas av psykisk ohälsa under tonåren då identiteten

formas vilket riskerar deras sociala och känslomässiga utveckling. Allvarliga

konsekvenser av psykisk ohälsa som social isolering, alkohol- och drog-

konsumtion, självskadebeteende och självmordsförsök förekommer i en oroande

omfattning.

Befolkningsprognos 2016-2023 Befolkningsutvecklingen är en viktig grund för analysen. Ju fler barn det

finns i befolkningen desto fler kan förväntas behöva förebyggande, tidiga

eller behandlande insatser.

Åldersgruppen barn och ungdomar (0 t.o.m. 17 år) behöver i sin tur brytas

ner i undergrupper då olika åldrar har behov av olika insatser från olika

aktörer. Antalet barn och ungdomar förväntas öka med ca 76 000 under

perioden (2016-2023).

3

Flest barn finns i förskoleåldern medan den största procentuella ökningen

sker i tonårsgruppen 13-17 år vilka blir drygt 28 000 fler under perioden. I

mellanåldern 6-12 år sker minsta ökningen. Ökningen av antalet barn och

ungdomar varierar mellan olika kommuner och stadsdelar varför en

fördjupad analys behöver belysa detta.

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

Åld

er

0 å

r

1 å

r

2 å

r

3 å

r

4 å

r

5 å

r

6 å

r

7 å

r

8 å

r

9 å

r

10

år

11

år

12

år

13

år

14

år

15

år

16

år

17

år

År 2016

År 2023

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

0år

1år

2år

3år

4år

5år

6år

7år

8år

9år

10år

11år

12år

13år

14år

15år

16år

17år

Förändring antal barn mellan 2016-2023

Förändring antal barnmellan 2016-2023

4

Befolkningsökningen för barn och tonåringar visar att behovet av insatser

kommer att behöva öka särskilt i förskolegruppen och tonårsgruppen under

den närmaste sju-årsperioden.

I det förebyggande arbetet kring förskolebarn är barnhälsovård och

förskolor viktiga aktörer. För tonårsgruppen är skola/elevhälsa,

socialtjänst, ungdomsmottagningar, första linje insatser samt BUP viktiga

aktörer.

Habilitering och LSS finns med som aktörer i alla åldrar utifrån särskilda

behov.

Uppgifter från statistiska centralbyrån Enligt statistiska centralbyrån (SCB) fanns det 485 687 barn i åldern 0 – 17

år i Stockholms län år 2015. Av dem var 176 716 förskolebarn (0 – 5 år). 1

1 Statistiska centralbyrån (SCB) 2016-09-02 SCB

5

Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper större risk att avbryta skolan i

förtid, de har ökad risk för tonårsgraviditeter, för missbruk, samt för fysisk

och psykisk ohälsa.

Andel biståndsmottagare (vuxna och barn) i befolkningen i riket, länet och i

kommunerna, 2013

6

Vuxna och barn i Stockholms län som erhöll ekonomiskt bistånd

2012

Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd och Registret över

totalbefolkningen

Andel elever som var behöriga till gymnasiet 2015

Forskning har visat att det finns ett samband mellan att klara målen i

skolan och psykisk ohälsa under skolåren och senare i livet. Att minska hög

skolfrånvaron, s.k. hemmasittare, har identifierats som ett viktigt område

där flera aktörer behöver samverka för att nå resultat.

7

Ohälsa efter T-banan Skillnaden i förväntad livslängd mellan utsatta förorter i Stockholms län

och övriga delar av länet är lika stor som skillnaden mellan väst och öst när

Tyskland återförenades 1990 enligt Bo Burström, en av de forskare som har

tittat på de områden som var med i regeringens storstadssatsning.

– Det som händer i Stockholms län är att hälsan förbättras för de allra flesta, men inte för dem som bor i de områdena. Där står det still och därmed ökar gapet, säger han. Medellivslängden ökar för alla grupper i länet utom för lågutbildade kvinnor. Men det är större skillnader i förväntad livslängd i Stockholms län än i riket i övrigt.

Invånarna i utsatta områden har kortare livslängd och sämre självskattad hälsa än stockholmare i andra områden. Enligt en ännu opublicerad studie från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin drabbas de också i större utsträckning och tidigare i livet av diabetes, kol, hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Källa: DN 16 mars 2015 http://www.dn.se/sthlm/tunnelbanestationen-

avslojar-din-halsa/

Källa: Sara Fritzell och Bo Burström Karolinska institutet

8

Detta stämmer väl överens med de områden i länet där barnhälsovårdens

indikatorer pekar på att barn och unga har sämre förutsättningar för att

erhålla en god fysisk och psykisk hälsa. I en fördjupad analys bör dessa

geografiska skillnader belysas.

Nuläge barn och unga 0 – 5 år, BVC Följande text bygger till stor del på barnhälsovårdens årsrapport 2015.

Under år 2015 var 175 449 ( av länets 176 716 ) förskole barn 0-5 år inskrivna vid en barnavårdscentral (BVC) i Stockholm. Alla familjer med förskolebarn erbjuds kontakt med barnhälsovården och de allra flesta väljer att tacka ja. Barnhälsovården möter i stort sett alla förskolebarn och deras föräldrar. BVC:s främsta uppgift är att arbeta förebyggande genom att främja barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling samt att förebygga ohälsa och tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns uppväxtmiljö.2

Barnhälsovården i Stockholms län skriver i sin årsrapport för 2015 att späd- och förskolebarnens förutsättningar för en god hälsa i stort sett är goda men att förutsättningarna för det varierar i länet.

För att barnhälsovården ska kunna nå målet att främja hälsa och bidra till att jämna ut skillnader i förutsättningar följs årligen ett antal bestämningsfaktorer som används vid nationella och internationella jämförelser. Några av de faktorerer som följs är andelen barn som, utsätts för tobaksrök i hemmet, orosanmälningar till socialtjänsten, kariesförekomst vid tre års ålder, barn som varit föremål för polisanmälan på grund av misstänkt misshandel, barn som bor i hushåll med låg köpkraft och/eller har mammor med folk- eller grundskoleutbildning som högsta avslutad utbildning.

Nedan följer en fördjupning i några av bestämningsfaktorerna.

Orosanmälan till socialtjänsten Socialtjänsten är en av BVC:s många samverkansparter. På många håll beskriver sjuksköterskorna att samarbetet med socialtjänsten försämrats under de senaste åren. Som orsak har angivits hög personalomsättning inom socialtjänsten och ökad arbetsbelastning inom båda verksamheterna.

Under 2015 anmälde BVC 456 barn till socialtjänsten. Samtliga stadsdelar/ kommuner utom en gjorde anmälningar på barn men variationen i länet var stor. Högst andel anmälningar gjordes i Upplands Bro (nio promille), Rinkeby-Kista (sex promille), Skärholmen (sex promille) och Nynäshamn

2 Barnhälsovården i Stockholms läns landsting, årsrapport 2015

9

(fem promille). I både Upplands Bro och Rinkeby-Kista har aktiva satsningar gjorts för att öka samarbetet mellan BVC och socialtjänsten.

Flest anmälningar gällde de yngsta barnen. Av barn födda 2015 anmäldes 169 barn, knappt sex promille, jämfört med 121 barn, fyra promille, för barn födda 2014. Högst andel anmälningar på barn födda 2015 gjordes i Skärholmen (15 promille), Upplands Bro (14 promille), Haninge (14 promille) och Lidingö (13 promille).

De vanligaste angivna orsakerna till anmälan var omsorgssvikt (65 procent), missbruk (25 procent) och våld inom familjen eller/och barnmisshandel (19 procent). Flera anmälningar innehöll fler än en anmälningsorsak.

BVC samarbetade med socialtjänsten kring 966 barn. Så gott som alla BVC-enheter rapporterade att de samarbetat med socialtjänsten kring enskilda barn men variationen i länet var stor. Den högsta andelen barn rapporterades i Rinkeby-Kista (34 promille), Skärholmen (elva promille) och Upplands Bro (elva promille). När en anmälan och/eller samarbete med socialtjänsten sker dokumenteras detta i barnets journal.

Andel (‰) barn, födda 2010-2015, där BVC samarbetat med socialtjänsten respektive anmält till socialtjänsten, per stadsdel/kommun

Polisanmälan av eventuell misshandel Brottsförebyggande Rådets (BRÅ) rapport för 2015 visade att antalet polisanmälningar om misstänkt barnmisshandel av späd och förskolebarn har ökat sedan mitten av 1980-talet. Antalet anmälda misshandelsbrott mot

10

barn i åldern 0-6 år ökade i Sverige under 2015 med åtta procent. Analyser genomförda av BRÅ visade att merparten av ökningen avser brott som begås av föräldrar. Socialtjänstens ökade benägenhet att anmäla till polisen förefaller ligga bakom den kraftiga ökningen. Det grövsta, dödliga våldet mot barn har dock minskat under en längre period.

Under 2014 polisanmäldes misstänkt barnmisshandel för 975 barn i åldern 0-6 år i Stockholms län, enligt BRÅ:s statistik. Under samma år orosanmälde BVC 394 barn, oavsett orsak. Många barn som misstänkts vara utsatta för misshandel har således inte anmälts till socialtjänsten av BVC. I Botkyrka var 122 barn anmälda till polisen medan BVC anmält tolv barn till socialtjänsten. Motsvarande siffra för Huddinge var 99 barn anmälda till polisen medan endast tolv var anmälda till socialtjänsten från BVC. I Södertälje var 74 barn anmälda till polisen medan endast nio barn var av BVC anmälda till socialtjänsten58.

Antal barn som polisanmälts som utsatta för barnmisshandel i åldern 0-6 år i Stockholms län jämfört med antal barn, födda 2008-2014, där BVC gjort en orosanmälan under 2014 till socialtjänsten om misstanke om att ett barn far illa, per stadsdel/kommun

Resultaten visar att BVC-arbetet med barn som far eller riskerar att fara illa behöver kvalitetssäkras och vidareutvecklas. Andelen barn som anmäldes till socialtjänsten är liten, endast tre promille. Samarbete mellan BVC och socialtjänst omfattar sex promille av barnen. Med största sannolikhet var det fler barn som väckte oro hos personalen.

11

Det förefaller alltså vara svårt för barnhälsovården att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Kunskapen om tecken på att ett barn riskerar att fara illa och riktlinjer för anmälan till socialtjänsten behöver kontinuerligt aktualiseras bland personalen på BVC.

Barnhälsovården träffar relativt ofta familj och barn under barnets första levnadsår därefter ca 1 gång per år. Även förskola är därför en viktig aktör för tidig upptäckt och orosanmälan till socialtjänsten.

Deltagande i föräldragrupp Det fanns ett samband mellan att bo i en kommun/stadsdel med hög andel familjer med låg köpkraft och en låg andel barn med föräldrar som deltog i föräldragrupp på BVC. Detta visar på att det är viktigt att finna nya former att nå ut till föräldrar i dessa områden.

Samband mellan andel (%) barn 0-5 år som tillhör en familj med låg köpkraft jämfört med andel föräldrar som deltog i FÖRÄLDRAGRUPP per kommun/stadsdel (Pearsons linjära korrelationskoefficient r=-0,747, p<0,0001 )

Depression hos nyblivna mödrar Alla mödrar ska när barnet är 6-8 veckor erbjudas screening med EPDS

(screeningmetod för att upptäcka depression hos nyblivna mödrar). Tidig

upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna

mammor. Ett samband, om än svagt, kunde ses mellan andelen

genomförda samtal enligt metoden Edinburgh Postnatal depression scale

(EPDS) och andelen barn som tillhörde familjer med låg köpkraft.

12

Depression Scale (EPDS) och andelen barn som tillhörde familjer med låg köpkraft. Det är

färre mammor i områden med svag köpkraft som deltar i EPDS: screening (EPDS,

Edingburgh postnatal depression scale).

För att se trender behöver resultatet från flera år tas fram och

orsakssambanden belysas ytterligare.

Riktade tidiga insatser till förskolebarn som pågått 2015 Inom barnhälsovården bedrivs forsknings och utvecklingsarbete. Några exempel på det är

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Rinkebyprojektet – utökat barnhälsovårdsprogram för förstagångsföräldrar – samverkan

mellan Rinkeby BVC och socialtjänst

Rosenlunds barnhälsovårdsteam – arbetar med nyblivna föräldrar som har

missbruksproblem

Förebyggande arbete mot övervikt och fetma.

Sammanfattning barn 0 – 5 år Av årets statistik från barnhälsovården framgår att det kvarstår skillnader i

ohälsa hos späd- och förskolebarn mellan Stockholms kommuner och

stadsdelar vilket betonar vikten av särskilda satsningar, riktade till

områden med större behov. Barnavårdscentraler utgör här en oumbärlig

13

institution som med sin utbredning och befolkningens förtroende kan bidra

till att mildra ojämlikheter i barns hälsa och förebygga ohälsa hos barn. (3)

Första linjen Uppdraget Första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

kan sedan februari år 2014 sökas som ett tilläggsuppdrag av Stockholms

läns barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och av

husläkarmottagningar. Målgruppen är barn och ungdomar i åldrarna 0-17

år med symtom på psykisk ohälsa och som riskerar att utveckla psykisk

sjukdom. Uppdraget är att bota och lindra psykisk ohälsa som påverkar

vardagslivet och hämmar barnets och den unges normala utveckling.

3 Barnhälsovården i Stockholms läns landsting, årsrapport 2015

14

Lokalisering av ”Första linjens” mottagningar 2016-09-07 I länet finns det för närvarande 38 mottagningar som är lokaliserade över hela länet.

För närvarande finns inte tillräckligt många mottagningar och det skulle

också behövas en större spridning.

15

Diagrammet visar att behovet inom första linjens insatser för barn och

ungdomar med psykisk ohälsa ökar med stigande ålder och att flest barn är

i skolåldern med en övervikt av tonårsbarn. Under de kommande åren är

tonårsgruppen den som ökar mest i antal och utifrån det kan man förvänta

sig en ökad efterfrågan av första-linje-insatser de närmaste åren.

16

Besöks och ålderfördelning år 2014 jämfört med 2015

Könsfördelning Könsfördelning visar att av dem som söker första linjen mottagningar är

pojkar i majoritet upp till tonåren då flickorna blir i majoritet av dem som

söker vård.

Besök utifrån folkbokföringsort feb 2014 – juli 2015

Tabellen nedan visar antalet besök utifrån vilken kommun/stadsdel som

barnen var mantalsskrivna.

17

Värmdö har under många år haft en mottagning för barn och unga vilket förmodligen avspeglas i de många besöken, men många besök gjordes också av t ex barn och unga från Haninge och Nacka. Vissa kommuner/stadsdelar hade istället väldigt få besök, något som kan ha sin orsak i att mottagningen i det området kom i gång sent, eller att det inte fanns någon mottagning lokalt. ( Källa Lägesrapport första året med tilläggsavtal, Vårdgivarguiden)

Vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning4

Vilka diagnoser har barn som söker öppenvård i SLL

Den tre vanligaste diagnosgruppen för barn 0–17 år i öppenvården var

andningsorganens sjukdomar (akuta infektioner i övre och nedre

luftvägarna, astma m.m.), se tabell 1. Diagnosgruppen Z var den näst

vanligaste diagnosen i öppenvården. Den innefattar medicinska

observationer, undersökningar och kontroller. Diagnosgruppen R

innefattar bl.a. smärta från buken och huvudvärk, vilket i vissa fall kan vara

tecken på psykosomatik och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kommer på

tionde plats

De tre vanligaste diagnosgrupperna i öppenvården (0-17 år)2015

Den 10:nde vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar,

4 Barns vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning i Stockholms län, rapport från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016

18

De vanligaste diagnoserna för barn i öppenvården under 2015, uppdelat

per åldersgrupp

De 4 vanligaste diagnoserna för förskolebarn (2-6år) i slutenvården under

2015 uppdelat på kön

19

De vanligaste diagnoserna för skolbarn (7-17 år) i slutenvården under 2015

uppdelat på kön

Vilka läkemedel får barnen? De vanligaste läkemedelsgrupperna (ATC-kod, nivå 3) som barn hämtade

ut på recept i Stockholms län under 2015.

20

De vanligaste läkemedelsgrupperna som barn hämtade ut på recept i

Stockholms län under 2015 uppdelat per kön

De vanligaste läkemedelsgrupperna som barn hämtade ut på recept i

Stockholms län under 2015 uppdelat per åldersklasser.

21

Som avslutning, lite mer fakta

Sammandrag från Socialstyrelsens PRIO -dialog . Barn och Unga

Den psykiska hälsan hos barn/unga

Antal självmord i Riket 2010-2012 i åldern 15-24 år ca 16 % något fler

pojkar än flickor. I Stockholms län ca 8 % ganska jämnt fördelat över

könen.

Självskadebeteenden hos såväl unga kvinnor som män i åldrarna 15-24 år

(år 2012) ligger Norrtälje högst i Stockholms län, med mer än dubbelt så

många mot för i Riket i stort.

Antidepressiva läkemedel hos flickor i åldern 10-24 år ligger i Riket på ca

3,8 %. Botkyrka ligger lägst med 2 % och Norrtälje toppar även här med

knappt 6 %. Då det gäller pojkarnas förbrukning av antidepressiva ligger

Riket på knappa 2 % där Botkyrka även här ligger lägst med runt 1,2 %.

Flest förskrivningar sker till pojkar i Vallentuna.

ADHD medicin till flickor ligger i Stockholms län strax över Riket.

Detsamma gäller pojkarna men där toppar Nykvarn som har närmare

80/1000.

I dag finns det flera oroande trender bland barn och unga. En ökande andel ungdomar upplever stress, huvudvärk, ångest, sömnbesvär och svårigheter att hantera vardagen. Cirka 30 procent i åldersgruppen 16–24 år uppger att de lider av oro, ängslan och ångest. Därmed skrivs också mer antidepressiva läkemedel ut, i synnerhet till unga kvinnor i åldern 15–19 år. Allt fler unga vårdas även inom den psykiatriska slutenvården.

Folkhälsomyndigheten - Det finns inga färska data om barn under 10

års psykiska hälsa. Då det gäller tonåringar ligger Sverige på plats 8 av 42

på WHOs lista över störst förekomst av psykisk ohälsa. Sverige toppar den

listan då det gäller de Nordiska länderna. I Danmark mår barnen bäst.

Största ökningen gäller framförallt äldre tonårsflickor. Man kan se att

psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som ägnar mycket tid

åt datorn, datorspel eller TV.

Skolbarns Hälsovanor i Sverige 2013/14

Majoriteten av eleverna uppger att de har en bra hälsa. Andelen som uppger

att de mobbas är fortsatt låg jfr med andra länder. Betydligt fler flickor än

pojkar i åldrarna 11,13,15 år är mer missnöjda med sin kropp.

22

Rökning och alkoholkonsumtionen hos eleverna i ovanstående åldrar är

den lägsta sedan man började undersöka skolbarns hälsovanor i mitten av

80 talet.