Effektutvärdering av insatser för unga med

Återrapportering

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Sida: 2 av 34


2

Sida: 3 av 34


3

Uppdrag angående projektverksamhet och utvärdering av nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser

Regeringen uppdrar (2013-06-27) åt Försäkringskassan och

Arbetsförmedlingen att gemensamt initiera projekt för att pröva

arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser i enlighet med arbetsmetoden

Supported Employment. Målgruppen för insatserna är unga med

aktivitetsersättning. Särskilt bör personer med aktivitetsersättning som

även har daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till

vissa funktionshindrade, förkortad LSS, prioriteras. Försäkringskassan och

Arbetsförmedlingen ska vetenskapligt effektutvärdera hur insatserna enligt

metoden Supported Employment påverkar möjligheten till

arbetsmarknadsetablering för unga som har aktivitetsersättning på grund

av nedsatt arbetsförmåga. Utvärderingen bör särskilt fokusera på hur

dessa insatser påverkar arbetsförmågan. Effektutvärderingen ska

utformas i samråd med Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

Utvärderingen ska ske på ett sådant sätt att både kostnadseffektiviteten

och effekterna för övergång till arbete kan bedömas. En lägesrapport ska

lämnas senast den 1 augusti 2014 respektive senast den 1 augusti 2015.

Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet och

Arbetsmarknadsdepartementet senast den 31 mars 2017.

Clas Olsson

Biträdande generaldirektör

Arbetsförmedlingen

Ann Persson Grivas

Vikarierande generaldirektör

Försäkringskassan

Anna Lexelius

Dnr: Af-2015/311115 korsreferens Af-2013/379053; Fk-046166-2013

Datum: 2015-06-23

Återrapportering enligt regeringsbeslut S2013/6630/SF

Sida: 4 av 34


4

Innehållsförteckning

Sammanfattning .................................................................................................. 5 1. Inledning .......................................................................................................... 7 2. Målgruppen .................................................................................................... 8

2.1 Antal unga med aktivitetsersättning i studien ......................................... 9 2.2 Unga som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång .................... 10 2.3 Unga som har aktivitetsersättning och omfattas av LSS....................... 10 2.4 30-åringar i projektet .............................................................................. 11

3. Insatser i effektutvärderingen ...................................................................... 12 3.1 Ingång till effektutvärderingen via myndigheternas samarbetsform

gemensam kartläggning ................................................................................ 12 3.2 Det förstärkta samarbetet ....................................................................... 13 3.3 Supported Employment .......................................................................... 13 3.4 Case Management ................................................................................... 14

4. Effektutvärderingens upplägg ...................................................................... 16 4.1 Urval av deltagare och randomisering av insats .................................... 16 4.2 Insatsernas effekt på övergång till arbete .............................................. 18

4.2.1 Effektskattningar .............................................................................. 18 4.2.2 Utfallsvariabler och information om deltagarna ............................ 19 4.2.3 Hur många deltagare behövs? ........................................................ 20 4.2.4 Kostnadseffektivitetsberäkningar .................................................. 20

4.3 Insatsernas innehåll ................................................................................ 21 4.4 Hur upplevs insatserna av deltagarna? ..................................................22

5. Förberedelser inför uppstart ........................................................................23 5.1 Projektorganisation ................................................................................ 24 5.2 Områden som deltar i projektverksamheten ......................................... 25 5.3 Det praktiska genomförandet ................................................................ 26 5.4 Inflödet till projektet ............................................................................... 27 5.5 Kartläggning av vad som behövs för att projektet ska nå 1 000

deltagare under 2015 .................................................................................... 28 5.6 Jämställdhetsperspektivet i effektutvärderingen ................................. 30 5.7 Budget ...................................................................................................... 31

6. Riskanalys ......................................................................................................32 7. Förfrågan om att föra över projektmedel som inte har förbrukats ............ 33 8. Avslutande kommentarer .............................................................................34

Sida: 5 av 34


5

Sammanfattning

Upplägget för effektutvärderingen beskrivs utförligt i den lägesrapport som

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan lämnade till regeringen den 1

augusti 20141. Denna delrapport bygger vidare på den lägesrapporten och

beskriver de aktiviteter som utförts i projektverksamheten under hösten

2014 och våren 2015. Rapporten presenterar också det inflöde av

projektdeltagare som hittills kan rapporteras.

Sedan den förra rapporten har myndigheterna gemensamt byggt upp

projektorganisationen, utsett lokala kontaktpersoner och rekryterat personal

till de två insatsgrupperna Supported Employment och Case Management. I

de deltagande kommunerna har lokala nätverk skapats med berörda

medarbetare och chefer från projektets tre parter: Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan och kommunerna.

Utöver detta har projektets arbetsgrupp tillsammans med de lokala

nätverken utarbetat processer för dokumentation och datainsamling som har

implementerats i projektverksamheten. Stor vikt har lagts på att ta fram

informationsbrev till potentiella deltagare som på ett enkelt men ändå

utförligt sätt beskriver vad det innebär att delta i effektutvärderingen.

Informationsmaterial i form av olika metodstöd och frågor och svar-

dokument har tagits fram till projektets medarbetare i syfte att underlätta

arbetet med datainsamling. Arbetsgruppen har kontinuerligt informerat de

lokala nätverken om forskningsupplägget, datainsamling och aktuella frågor

i projektet.

Effektutvärderingen startade upp med deltagare i november 2014. Redan i

ett tidigt skede av genomförandet konstaterade arbetsgruppen att det, med

den inflödestakt som vi hade då, skulle bli svårt att under 2015 uppnå de

1 000 deltagare som projektets forskare bedömt vara en tillräckligt stor

studiepopulation för att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser.

Därför gjorde arbetsgruppen en kartläggning för att ta reda på vad som

behövdes för att de lokala nätverken skulle ha en möjlighet att nå målet om

antalet projektdeltagare under 2015. Utifrån resultatet av kartläggningen och

samtal med lokala kontaktpersoner hos Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan och de deltagande kommunerna har projektets styrgrupp

fattat beslut om aktiviteter som ska förbättra möjligheterna att nå 1 000

deltagare. Bland annat ska projektet:

1 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning. Dnr: Af-2013/379053; Fk-046166-2013. 2014-08-01

http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/f01f5836-8c3f-454c-813a-f370bd808064/lagesrapport_1_aug_14_SE-uppdrag.pdf?MOD=AJPERES

http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/f01f5836-8c3f-454c-813a-f370bd808064/lagesrapport_1_aug_14_SE-uppdrag.pdf?MOD=AJPERES

Sida: 6 av 34


6

Ge utökade resurser till de lokala nätverken så att de får bättre

förutsättningar att identifiera deltagare och möjligheter att hålla

gemensamma kartläggningar och uppföljningsmöten.

Utöka projektet med ytterligare några kommuner.

Ansökan om förlängning har beviljats av Socialdepartementet och en

slutrapport ska lämnas till regeringen den 31 mars 2017. För att projektet ska

kunna pågå i full skala ansöker myndigheterna om att förflytta överskjutande

medel från 2015 till 2016.

Sida: 7 av 34


7

1. Inledning

Under perioden 2014 - 2017 ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

effektutvärdera hur arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser kan göra det

möjligt för målgruppen unga som har aktivitetsersättning på grund av

nedsatt arbetsförmåga att etablera sig på arbetsmarknaden. Målet är att få

större kunskap om hur insatser enligt arbetsmetoden Supported

Employment och Case Management påverkar arbetsmarknadsetablering och

arbetsförmåga hos målgruppen.

Effektutvärderingen bedrivs av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i

samarbete med ett tjugotal utvalda kommuner i hela landet.

Den genomförs genom att personer som har aktivitetsersättning på grund av

nedsatt arbetsförmåga, med hjälp av så kallad randomisering, slumpmässigt

fördelas till tre olika insatsgrupper. Deltagarna i grupperna kommer då att i

statistisk mening att vara lika vad gäller kön, ålder och diagnos, och

eventuella skillnader i arbetsmarknadsutfall kan helt hänföras till den insats

de fått. Utfallet till arbete kommer sedan att jämföras mellan grupperna. De

insatser som kommer att jämföras är:

1. Insatser genom Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans

förstärkta samarbete (utan SIUS eller Case Management). Insatsen

kommer att ges av personliga handläggare och arbetsförmedlare som jobbar

i det förstärkta samarbetet.

2. Supported Employment via Arbetsförmedlingens

arbetsmarknadspolitiska program SIUS (Särskilt introduktions- och

uppföljningsstöd) inom ramen för insatser i Arbetsförmedlingens och

Försäkringskassans förstärkta samarbete. Insatsen kommer att ges av SIUS-

konsulenter från Arbetsförmedlingen.

3. Case Management i kombination med insatser från

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans förstärkta samarbete (utan

SIUS). Insatsen kommer att ges av så kallade Case Managers som anställs av

kommunerna.

Sida: 8 av 34


8

2. Målgruppen

Målgruppen för projektet är enligt regeringsuppdraget unga som har

aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga2. I december 2014

hade 30 530 personer (14 469 kvinnor och 16 061 män) aktivitetsersättning

på grund av nedsatt arbetsförmåga3. De som har aktivitetsersättning vid

förlängd skolgång ingår inte i projektets målgrupp. Då utvärderingen

handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering så är förutsättningen för att

delta i projektet att individerna ska bedömts ha förutsättningar att påbörja

arbetslivsinriktad rehabilitering. De ska också ha uttryckt att de vill ha stöd

med aktiviteter för att få arbete. Detta innebär att det endast är ett urval av

gruppen som är aktuella för ett deltagande i projektet.

Gruppen som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga

består av individer som har olika typer av funktionsnedsättningar. Utifrån

hur funktionsnedsättningen påverkar den enskilde, har hen olika behov av

stöd och insatser. Det är allra vanligast att ha en psykisk diagnos som grund

till nedsättningen av arbetsförmågan. Bland de vanligaste diagnosavsnitten4

för både kvinnor och män förekommer psykisk utvecklingsstörning och

störningar av psykisk utveckling5. Totalt 37 procent av kvinnorna och 49

procent av männen som hade ersättning i december 2014 hade det med

grund i dessa diagnosavsnitt.

Från 2007 och fram till år 2012 nybeviljades årligen cirka 6 500 personer

någon form av aktivitetsersättning. År 2013 ökade inflödet till cirka 7 300

personer och år 2014 nybeviljades cirka 8 400 personer. Ökningen sker

framförallt inom gruppen som nybeviljas aktivitetsersättning på grund av

nedsatt arbetsförmåga6. En del av ökningen kommer av stora årskullar men

en viss ökning kvarstår även när man tar hänsyn till det.

2 Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år 2003 och kan beviljas från och med juli det år man fyller 19 år fram till och med månaden innan man fyller 30 år. Aktivitetsersättning kan beviljas i två olika former, dels till personer vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan med minst en fjärdedel under minst ett år (aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga), dels till personer som på grund av en funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå (aktivitetsersättning vid förlängd skolgång). Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet.

3 Försäkringskassans statistik, databasen MiDAS 4 Redovisningen utgår från ICD 10 som är Världshälsoorganisationens klassificeringssystem för olika diagnoser. I systemet kategoriseras diagnoserna i kapitel och avsnitt.

5 Försäkringskassans statistik, databasen MiDAS 6 Försäkringskassans statistik, databasen Store

Sida: 9 av 34


9

Studien ”10 år med aktivitetsersättning” 7 visade att år 2009 avslutade de

allra flesta, ungefär 6 av 10, perioden med aktivitetsersättning på grund av

nedsatt arbetsförmåga vid 29 års ålder medan ungefär 4 av 10 lämnade

aktivitetsersättningen i yngre åldrar8. Att en individ lämnar

aktivitetsersättning innan 29 års ålder kan innebära att man fått eller återfått

arbetsförmåga eller av andra orsaker inte uppfyller kriterierna för att beviljas

fortsatt ersättning. Motsvarande siffror för år 2014 visar att andelen som

lämnar aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i yngre åldrar

nu minskat till ungefär 3 av 109. Något förenklat kan man säga att den

nuvarande tendensen är att inflödet ökar medan det är färre som lämnar

ersättningen. Av de som år 2014 avslutade perioden med aktivitetsersättning

vid 29 års ålder beviljades cirka 70 procent sjukersättning.

2.1 Antal unga med aktivitetsersättning i studien

Målet för effektutvärderingen är att nå 1 000 deltagare. I de deltagande

kommunerna finns totalt 8 528 personer med aktivitetsersättning på grund

av nedsatt arbetsförmåga, se Tabell 1 Antalet personer med

aktivitetsersättning i de deltagande kommunerna10. Det innebär att ca 12

procent av samtliga personer som har aktivitetsersättning på grund av

nedsatt arbetsförmåga i de berörda kommunerna skulle behöva delta i

studien för att målet om 1 000 deltagare ska nås. I studien ”10 år med

aktivitetsersättning” gjordes en aktgranskning som visade att ungefär 20

procent av de unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt

arbetsförmåga hade deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering. En av

studiens slutsatser är att det troligtvis är fler i målgruppen som är i behov av

samordning av arbetslivsinriktade insatser än så.

Tabell 1 Antalet personer med aktivitetsersättning i de deltagande

kommunerna

Antal personer med aktivitetsersättning i de deltagande kommunerna

Kommun Antal Kommun Antal

Bjuv 48 Stockholm 1805

Boden 102 Söderhamn 69

Botkyrka 189 Trollhättan 205

Gävle 369 Tyresö 138

Göteborg 1 404 Vänersborg 198

Haninge 250 Värmdö 78

Hudiksvall 101 Åstorp 56

Höganäs 56 Östersund 339

7 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning – en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, 2012-11-30 8 Aktivitetsersättning kan betalas ut till och med månaden innan personen fyller 30 år. 9 Försäkringskassans statistik, databasen MiDAS 10 Försäkringskassans statistik, uppgifter för mars 2015 hämtat från databasen MiDAS

Sida: 10 av 34


10

Krokom 49 Jönköping 452

Luleå 230 Norrköping 482

Nacka 155 Malmö 682

Nordanstig 24 Eskilstuna 376

Nynäshamn 99

Uppsala 572

Totalt: 8 528

2.2 Unga som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång

I arbetet med att öka inflödet till projektet har de lokala nätverken

identifierat gruppen som har aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och

som i samband med att skolgången avslutas ansöker om aktivitetsersättning

på grund av nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassans statistik visar att

ungefär 44 procent av dem som hade aktivitetsersättning på grund av

nedsatt arbetsförmåga i december 2014 tidigare haft aktivitetsersättning vid

förlängd skolgång. Om man tittar närmare på vilket år individerna är födda

så har andelen ökat över tid. För individer som föddes år 1993 är andelen 58

procent, motsvarande siffra för de som är födda år 1987 är 40 procent11.

Aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga kan även beviljas om

en persons arbetsförmåga är nedsatt på medicinsk grund och hen har behov

av arbetslivsinriktad rehabilitering under minst ett års tid. De lokala

nätverken arbetar därför aktivt med att identifiera individer som i

övergången mellan aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och

aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga kan vara i behov av

arbetslivinriktade rehabiliteringsinsatser.

2.3 Unga som har aktivitetsersättning och omfattas av LSS

Av uppdraget från regeringen framgår att unga med aktivitetsersättning som

även har daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till

vissa funktionshindrade, förkortad LSS, bör prioriteras12. Regeringen fäster

alltså extra stor vikt vid resultat som visar på verksamma insatser för att

unga som har aktivitetsersättning och är beviljade daglig verksamhet ska

kunna etablera sig i arbetslivet.

11 Försäkringskassans statistik, databasen MiDAS 12 Socialdepartementet. Uppdrag angående projektverksamhet och utvärdering av nya former av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. S2013/6630/SF

http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/55/27/e5756d0c.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/55/27/e5756d0c.pdf

Sida: 11 av 34


11

Cirka 40 procent av de som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt

arbetsförmåga har även rätt till LSS. Det är alltså en relativt stor andel13.

LSS är en rättighetslagstiftning där de individer som omfattas själva kan

ansöka om insatser. Det innebär att det kan finnas individer som omfattas av

lagen men som väljer att inte ansöka om insatser. Sedan kan det också finnas

de som inte tillhör någon av de diagnosgrupper som omfattas av

lagstiftningen och därmed inte har möjlighet att ansöka om insatser, men

som kan vara i lika stort behov av stöd.

Projektets arbetsgrupp har i de träffar som genomförts i de lokala nätverken

gått ut med information om att det är önskvärt att medverkande kontor hos

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt de kommuner som deltar

verkar för ett nära samarbete kring den av regeringen prioriterade gruppen.

Det är en förutsättning för att gruppen ska kunna prioriteras särskilt i

projektet, men även för ett långsiktigt hållbart samarbete kring unga med

funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet.

2.4 30-åringar i projektet

En fråga som lyfts inom de lokala nätverken är om individer som är på väg

att fylla 30 år och därmed inte längre får aktivitetsersättning kan ingå i

projektet. Projektets arbetsgrupp har inte sett någon anledning att frångå

den grundtanke som finns i det förstärkta samarbetet om att samarbetet

genomförs och fullföljs oberoende av vilken ersättning individen har. I

projektet innebär det att om de planerade insatserna inte hinner genomföras

innan individens aktivitetsersättning tar slut fortsätter samarbetet enligt

gällande planering i programmet arbetslivsintroduktion. Projektets

arbetsgrupp ser gruppen som börjar närma sig 30 år som en särskilt utsatt

grupp i samarbetet om rehabiliteringsinsatser. Om en person som haft

aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fyller 30 år under

tiden som hen deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering så upphör

aktivitetsersättningen och ersättningsnivån blir generellt sett lägre. Fokus

hamnar då lätt på ersättningsfrågan och en oro för framtiden, vilket kan

försvåra förutsättningarna för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

13 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning – en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, 2012-11-30

Sida: 12 av 34


12

3. Insatser i effektutvärderingen

3.1 Ingång till effektutvärderingen via myndigheternas samarbetsform gemensam

kartläggning

Som grund för effektutvärderingens upplägg har myndigheterna utgått från

överenskommelsen om förstärkt samarbete. Försäkringskassan och

Arbetsförmedlingen tog år 2011 fram en övergripande viljeinriktning och

förslag på förstärkt samarbete. Regeringen valde att satsa på ett långsiktigt

samarbete genom att ge en årlig tilldelning av medel på 738 miljoner till och

med år 2016. I samarbetet ingår att särskilt stödja unga med

aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller

samordnade rehabiliteringsinsatser. Andra aktörer som har betydelse för

rehabiliteringsprocessen kan kopplas till det förstärkta samarbetet, vilket ger

förutsättningar för att knyta an till kommunerna som en deltagande part i

effektutvärderingen14.

Den gemensamma kartläggningen är ingången till insatser för individer som

omfattas av det förstärkta samarbetet och som är i behov av

arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Gemensam

kartläggning blir därmed en naturlig ingång till deltagande i

effektutvärderingens tre insatser: Det förstärkta samarbetet, Supported

Employment och Case Management. Projektorganisationen såg flera fördelar

med att använda gemensam kartläggning och det förstärkta samarbetet som

en grund för effektutvärderingens insatser:

En gemensam ingång till effektutvärderingen gör att vi kan

säkerställa statistiskt jämförbara grupper.

Samarbetet är nationellt, vilket är en fördel vid en framtida

implementering.

Det finns möjligheter att knyta andra aktörer till samarbetet.

Den gemensamma uppföljningen med arbetsförmedlare och

personlig handläggare gör att myndigheternas gemensamma stöd

hela tiden är en del av insatsen.

Det ger möjlighet att utveckla det förstärka samarbetet i samarbete

med kommunerna även utanför effektutvärderingen.

14 Vid kartläggningar för unga med aktivitetsersättning är kommunen (cirka tio procent) den vanligast förekommande andra parten utöver Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, följt av hälso- och sjukvården (cirka åtta procent).

Sida: 13 av 34


13

Inom alla insatsgrupper i effektutvärderingen kommer deltagaren vid behov

att få ta del av aktiveteter inom ramen för Arbetsförmedlingens och

Försäkringskassans förstärkta samarbete. Det kan handla om stöd från

Arbetsförmedlingens specialister som till exempel arbetsterapeuter/

sjukgymnaster, psykologer, socialkonsulenter m.fl.

3.2 Det förstärkta samarbetet

De individer som slumpmässigt väljs ut till insatsen förstärkt samarbete i

effektutvärderingen erbjuds Arbetsförmedlingens ordinarie utbud av

program och insatser (utan SIUS och Case Management).

Det förstärkta samarbetet består av två delar, gemensam kartläggning och

aktiva insatser. Exempel på aktiviteter inom de aktiva insatserna är

datorträning, utredning via Arbetsförmedlingens specialister,

yrkesvägledning, arbetspraktik och olika jobbsökaraktiviteter.

Den enskilde, arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren

formulerar tillsammans målen för insatserna och anpassar dem efter

respektive individs behov. Vid behov reviderar man den aktuella planen.

Vid behov bedrivs insatserna parallellt med aktiviteter hos andra aktörer. I

projektet fungerar det förstärkta samarbetet som ett ramverk för alla tre

insatsgrupperna, där strukturen med uppföljning av pågående planering hos

aktörerna är en del av insatsen. Alla projektdeltagare har en

arbetsförmedlare och en personlig handläggare som ansvarar för de

gemensamma uppföljningarna. I insatserna Supported Employment och

Case Management deltar även SIUS-konsulenter och Case Managers i de

gemensamma uppföljningarna. Vid behov kallas också de andra aktörerna

som har betydelse för individens rehabiliteringsprocess.

Inom ramarna för projektet har det inom vissa lokala nätverk inneburit att

gruppen som har aktivitetsersättning och samtidigt omfattas av LSS har

träffat sin personliga handläggare från Försäkringskassan tillsammans med

sin arbetskonsulent inom daglig verksamhet eller motsvarande yrkesroll

inför gemensam kartläggning. Avsikten har varit att få en mjukare övergång i

dialogen om ett eventuellt deltagande i arbetslivsinriktade insatser. Detta

har delvis varit ett nytt arbetssätt för några av de medverkande områdena.

3.3 Supported Employment

Supported Employment är en av världens mest spridda metoder för att

hjälpa individer med en funktionsnedsättning att få ett arbete på den öppna

arbetsmarknaden. Metoden bygger på att individens vilja och behov ska

styra hur insatsen utformas.

Sida: 14 av 34


14

Stödet till individen ges av en stödperson som har utbildning i metoden men

som också har en god kunskap om den lokala arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen tillämpar sedan många år Supported Employment i ett

nationellt arbetsmarknadspolitiskt program: Särskilt introduktions- och

uppföljningsstöd (SIUS). Arbetet utförs av arbetsförmedlare som har

utbildning i metoden. Hos Arbetsförmedlingen benämns de SIUS-

konsulenter. Vanligtvis får individer med en funktionsnedsättning som

innebär nedsatt arbetsförmåga, och som bedöms vara i behov av ett

individuellt stöd för att hitta ett arbete, stöd av en SIUS-konsulent efter det

att en utredning och konsultation av specialist gjorts. I effektutvärderingen

tas beslut om SIUS direkt i samband med att en individ har erbjudits

insatsen Supported Employment och tackat ja. Det förkortar tiden från en

slutförd gemensam kartläggning till att individen får träffa SIUS-

konsulenten första gången. Supported Employment blir huvudspåret och alla

andra insatser och program som det kan finnas behov av kopplas till en

arbetsplats. SIUS-konsulenten stöttar både individen och arbetsgivaren. I

uppdraget ingår att ge uppföljningsstöd under pågående anställning.

Uppföljningen sker under minst ett år men kan förlängas om det finns behov

av det.

3.4 Case Management

Case Management utvecklades i Amerika under 1970- talet. Metoden

vidareutvecklades under 1980-talet till olika modeller som t.ex.

Resursmodellen och personligt ombud15. I projektets definition av metoden

är Case Managerns roll att verka för att individen får de behov och

förutsättningar uppfyllda som på sikt bidrar till förbättrade möjligheter att

både få och behålla en anställning. I det arbetet fungerar Case Managern

som en samordnande länk för individen i kontakter med berörda

myndigheter (vårdgivare, kommunen, Arbetsförmedlingen och

Försäkringskassan osv). Case Managerns roll är även att, mobilisera

individens resurser och det stöd som finns hos olika aktörer under

rehabiliteringsprocessen. Det är avgörande att Case Managern lyckas bygga

upp en nära, personlig relation som bygger på förtroende och tillit.

Utgångspunkten för Case Managern i regeringsuppdraget är att arbeta på

uppdrag av individen mot de mål som individen själv har formulerat.

15 I resursmodellen utgår samordnaren mer från klientens egna val och starka sidor vid planeringen av insatser och agerar mer uttalat som patientens ombudsman än i andra modeller. Här ingår insatsen personligt ombud som som används mest i Sverige idag. Källa: Socialstyrelsen, Case Management, www.socialstyrelsen.se, april 2014

Sida: 15 av 34


15

Efter sommaren 2014 rekryterade de deltagande kommunerna Case

Managers till regeringsuppdraget. Samtliga Case Managers har tidigare

erfarenhet av arbete med individer som på olika sätt är exkluderade från

arbetsmarknaden. Vanlig utbildningsbakgrund är socionom, beteendevetare

och arbetsterapeut.

Projektet genomförde under senhösten 2014 en gemensam utbildning för

samtliga Case Managers i regeringsuppdraget. Syftet med utbildningen var

att, så långt som möjligt, säkerställa att utförandet av insatsen sker på

samma sätt runtom i landet och att ge samtliga Case Managers en gemensam

kunskapsgrund om metoden Case Management så som den är anpassad för

regeringsuppdraget. Utbildningen genomfördes under fyra dagar av en

forskare16 vid Mittuniversitetet tillsammans med tjänsteman från

Socialstyrelsen som tidigare utbildat landets personliga ombud17.

Utbildningsanordnaren gick igenom olika Case Management-modeller och

praktiska verktyg i arbetet som Case Manager.

Samtliga Case Managers för regeringsuppdraget kommer att erbjudas

regelbunden grupphandledning under projekttiden. Grupphandledningen

avser såväl metodhandledning som handledning i psykosocialt arbete med

individer som har en funktionsnedsättning. Avsikten med att erbjuda

samtliga Case Managers handledning är, förutom att ge det professionella

stödet, också att bidra till att genomförandet av insatsen blir så lika som

möjligt över landet18.

16 Carolina Klockmo, avdelningen för folkhälsovetenskap, Mittuniversitetet, har skrivit avhandlingen The role of personligt ombud in supporting the recovery process for people with psychiatric disabilities. 17 Verksamheten för personligt ombud bygger på metoden Case Management och har stora likheter med projektets upplägg för metoden Case Management. Läs mer om personligt ombud på: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-3-23 18 En upphandling av handledningsinsatsen har genomförts under våren 2015 och startade upp i april.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20187

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20187

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-3-23

Sida: 16 av 34


16

4. Effektutvärderingens upplägg

Effektutvärderingens fokus ligger på att mäta hur insatserna påverkar

deltagarnas arbetsförmåga och möjlighet att få ett arbete. För att säkerställa

att deltagarna i de olika insatsgrupperna initialt har exakt samma

förutsättningar att få en anställning fördelas deltagare slumpmässigt till

insatserna. Utvärderingen av hur insatserna påverkar deltagarnas övergång

till arbete kompletteras av en metodstudie som beskriver innehållet i de tre

olika insatserna. Målsättningen är att kunna jämföra arbetsmetoderna med

varandra och att få en ökad förståelse för vad i metoderna som påverkar

individens inträde på arbetsmarknaden. För att möjliggöra genomförandet

av metodstudien har rutiner för utökad dokumentation och datainsamling

utformats och implementerats i verksamheten. För att skapa ytterligare

kunskap och förståelse om vad som påverkar utfallen av de olika insatserna

kommer även deltagarnas upplevelser av att delta i projektet följas upp. Den

omfattande datainsamlingen kommer också att ligga till grund för

beräkningar av insatsernas kostnadseffektivitet.

Rekrytering av deltagare och randomisering till de tre insatserna kommer att

pågå till december 2015, målet är att utvärderingen ska omfatta minst 1 000

deltagare. Arbetet i insatserna fortsätter sedan under hela 2016. Därefter

skrivs en effektutvärderingsrapport som lämnas till regeringen under våren

2017.

4.1 Urval av deltagare och randomisering av insats

Potentiella deltagare väljs ut via olika kanaler. Det kan till exempel vara

genom impulser om behov av arbetslivsinriktad rehabilitering från

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och hälso- och

sjukvården.

Inklusion av deltagare i effektutvärderingen sker därefter i två moment. Ett

första moment där arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren i

samband med gemensam kartläggning gör en gemensam bedömning av om

individen är lämplig utifrån att hen bedöms kunna tillgodogöra sig

arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser inom ramarna för det förstärkta

samarbetet och studiens tre insatser. Det andra momentet är att informera

individen om studien och erbjuda hen att delta.

Arbetsförmedlaren och den personlige handläggaren kan utifrån praktiska

förutsättningar och den tänkbara deltagarens behov själva välja om de utför

båda momenten vid ett mötestillfälle eller om de väljer att förlägga de två

olika momenten till två eller fler mötestillfällen.

Sida: 17 av 34


17

För en individ där man är osäker på om studien är ett tänkbart alternativ så

kanske man väljer att förlägga de två momenten vid olika tillfällen så att man

har möjlighet att diskutera och reflektera kring bedömningen av individens

lämplighet. Flera av de deltagande områdena vittnar dock om att man efter

några månader i projektet har arbetat upp en samsyn och där man i

samband med det första mötestillfället kan förmedla till varandra att det

finns en överensstämmelse i bedömningen. Då går man direkt vidare till det

andra momentet med information och erbjudande om att delta.

Vilken av de tre insatserna som erbjuds bestäms slumpmässigt. Detta sker

via ett randomiseringsverktyg19 som administreras av lokal kontaktperson på

Försäkringskassan. Utfallet av randomiseringen, d v s vilken av de tre

insatserna som individen ska erbjudas om hen tackar ja, placeras i ett slutet

kuvert och tas med till det mötestillfälle där individen ska tillfrågas om hen

vill delta.

Det viktigaste för effektutvärderingen är att randomiseringen sker på samma

sätt oavsett vid vilket mötestillfälle man erbjuder individen att delta i

studien. Randomiseringstillfället blir i egentlig mening det tillfälle där

kuvertet öppnas, d v s då individen tackat ja till att delta och skrivit på

samtycke (se nedan). Det är viktigt att varken den personliga handläggaren

eller arbetsförmedlaren vet om vilken insats som kommer erbjudas individen

eftersom det kan påverka hur de presenterar utvärderingen och i vilken grad

de försöker ”motivera” hen att delta.

De individer som bedöms aktuella för att delta i effektutvärderingen får i det

andra momentet övergripande information om projektet och erbjuds sedan

att delta. Individen får då följande information:

• syftet med projektet

• vem som är forskningshuvudman

• vad det innebär att få arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser

genom myndigheternas förstärkta samarbete

• att man i projektet lottas till ett av tre alternativ med olika sorters

stöd för att komma till arbete

• att alla insatser planeras i samarbete med individen utifrån

individens specifika behov

• att insatserna kan komma att ske ute på en arbetsplats

• att individen har möjlighet att tacka ja eller nej till att delta

• att man när som helst kan avbryta sitt deltagande

• hur individens personuppgifter kommer att hanteras

19 Exceldokument där kontaktpersonen skriver in personnummer och får fram utvald insats.

Sida: 18 av 34


18

Om personen tackar ja till att delta och skriver på ett samtycke så lämnas

information om vilken insats som individen randomiserats till och vad den

utvalda insatsen innebär 20. Information om de andra två insatserna lämnas

om individen specifikt efterfrågar det21. I normalfallet påbörjas insatsen i

direkt anslutning till att individen tackat ja till medverkan.

Om individen tackar nej till att delta i projektet ska hen i stället få veta vad

det innebär att ingå i det ordinarie förstärkta samarbetet mellan

myndigheterna22. En planering för insatser görs då i stället på vanligt sätt.

4.2 Insatsernas effekt på övergång till arbete

4.2.1 Effektskattningar

Målet med effektskattningarna är att mäta i vilken utsträckning de tre olika

insatserna påverkar deltagarnas arbetsförmåga och möjlighet att etablera sig

på arbetsmarknaden, se avsnitt 4.2.2 för en mer utförlig beskrivning av

utfallsvariabler. Eftersom deltagarna fördelats slumpmässigt till de tre olika

insatserna kan vi jämföra andelar i arbete (eller genomsnittlig

förvärvsinkomst) mellan de som fått insatser inom det förstärka samarbetet,

Supported Employment och Case Management. Den jämförelsen ger den

kausala effekten av att tacka ja till att delta i en insats jämfört med en annan

insats på chansen att få ett arbete23.

Eftersom de tre olika insatserna i sin metodik lägger olika vikt vid att prova

på arbete tidigt i rehabiliteringsfasen finns det en risk att de olika insatserna

på ett tidigt stadium per automatik skapar skillnader i sannolikhet att få ett

arbete24. För att ge en rättvisande bild av de olika insatsernas möjligheter att

ge deltagarna stöd till anställning är det önskvärt att utvärdera insatserna

minst ett och ett halvt år efter det att deltagarna randomiserades in i

projektet25. Effekten av insatserna kommer även att utvärderas på längre

21 Det ur forskningssynpunkt mest optimala genomförandet hade varit att så långt som möjligt begränsa informationen till deltagarna om studien eftersom informationen i sig kan påverka hur deltagarna beter sig och tar till sig de olika insatserna. Ur ett etiskt perspektiv är däremot full information att föredra. I det upplägg som används prioriteras de etiska avvägningarna och deltagarna informeras om allt förutom just vilka de tre olika stöden är. Dock ges även denna information om deltagarna frågar om detta. 22 Om individen tackar nej så ingår hen inte i studien och det oöppnade kuvertet återlämnas till kontaktperson på Försäkringskassan. 23 Att vi mäter kausala effekter innebär att skillnaderna mellan grupperna, t ex vad gäller chansen att få en anställning, enbart beror på att de deltagit i olika insatser och inte på något annat. 24 Till exempel innebär insatsen Supported Employment att deltagaren i ett tidigt skede kommer ut på en arbetsplats och blir aktuell för en subventionerad anställning. 25 Utifrån att projektet ska redovisas till regeringen i början av 2017 kommer den första mättidpunkten vara i slutet på 2016. Deltagarna kommer då uppskattningsvis ha varit i insats mellan ett till två år.

Sida: 19 av 34


19

sikt, exempelvis fem år efter det att individerna randomiserats till insatser.

Effekten av de olika insatserna kommer också studeras separat för olika

grupper, till exempel uppdelat på kön, ålder och diagnos.

4.2.2 Utfallsvariabler och information om deltagarna

I uppdraget från regeringen anges att utvärderingen särskilt bör fokusera på

hur insatserna påverkar deltagarnas arbetsförmåga och övergång till arbete.

Arbetsförmåga är ett komplext begrepp och kommer i effektutvärderingen

uppskattas med hjälp av övergång till arbete och förvärvsinkomst26.

Eftersom effektutvärderingens målgrupp är unga med aktivitetsersättning

som generellt har liten erfarenhet av arbetsmarknaden, kommer utfall till

arbete mätas som övergång till anställningar både med och utan lönestöd27.

En hypotes är att målgruppen i många fall kan behöva långsiktiga insatser

innan de kan gå över till arbete. Det är därför intressant att även fånga upp

en progression där deltagaren succesivt närmar sig arbetsmarknaden. Det

blir särskilt intressant i den första utvärderingen, som ska slutföras under

våren 2017, där uppföljningstiden sedan start av insats blir relativt kort. Ett

närmande till arbetsmarknaden kan till exempel mätas som att deltagaren

fortsätter vara inskriven på Arbetsförmedlingen efter avslutat samarbete

mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Utifrån registerdata från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har vi

tillgång till omfattande information om deltagarna vad gäller kön, ålder,

utbildning, sjukskrivningshistorik, diagnos och så vidare. Projektets

arbetsgrupp har även gått ut med instruktioner till personliga handläggare

på Försäkringskassan om att dokumentera om individen under det senaste

året har deltagit i någon aktivitet som kan ha betydelse för individens

möjligheter att komma ut i arbete. Det kan till exempel vara studier,

arbetslivsinriktade insatser, daglig verksamhet eller aktiviteter inom

ramarna för aktivitetsersättning28. Det ger oss möjlighet att undersöka om de

olika insatserna passar olika bra för individer som har olika typer av

anknytning till arbetsmarknaden. Den personliga handläggaren

dokumenterar också samtliga som i sitt yrke ingått i den försäkrades nätverk

under det senaste året, till exempel om deltagaren haft kontakt med personer

från hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller

kommunen. Det gör det möjligt att bland annat se om insatsen Case

Management passar extra bra för individer som kan antas ha ett större behov

av samordning.

26 I den rapport som ska lämnas till Regeringen i april 2017 blir uppföljningsperioden för kort för att kunna inhämta inkomstuppgifter från SCB. I utvärderingar som görs med längre uppföljning kommer deltagarnas förvärvsinkomst inkluderas som utfallsmått. 28 Här dokumenteras också om individen haft en anställning eller deltagit i någon form av utbildning under det senaste året.

Sida: 20 av 34


20

4.2.3 Hur många deltagare behövs?

Antalet individer som deltar i studien kommer till stor del att avgöra hur

säkra vi kan vara på att effekten av att få en insats skiljer sig från effekten av

att få en annan insats. Lite förenklat så betyder fler deltagare större

möjligheter att påvisa att en observerad skillnad är statistiskt

säkerhetsställd, det vill säga att den beror på insatsen och inte har uppstått

slumpmässigt. Möjligheten att dra statistiskt säkerhetsställda slutsatser

kommer också att bero på hur stora effekter vi hittar, hur många deltagare

som inte fullföljer sin insats och så vidare. Projektets forskargrupp har

uppskattat att projektet behöver minst 1 000 deltagare för att man ska kunna

avgöra om eventuella skillnader mellan de tre insatserna är statistiskt

säkerhetsställda eller inte29.

4.2.4 Kostnadseffektivitetsberäkningar

Kostnadseffektivitetsberäkningar efterfrågas specifikt i regeringsuppdraget.

Sådana beräkningar syftar till att effektutvärderingen inte bara ska kunna

svara på frågan om vilket resultat en insats ger, utan också vilka kostnader

dessa resultat är förknippade med.

För att beräkna kostnadseffektiviteten behövs dels uppskattningar för

insatsernas effekt på deltagarnas övergång till arbete, dels en uppskattning

av hur mycket resurser som ges till deltagarna inom respektive insats.

Beräkningarna av kostnadseffektiviteten relaterar sedan andelen som går ut i

arbete (alternativt antal dagar i arbete) med kostnaden för insatserna.

Kostnadseffektivitetsberäkningarna kräver därmed att vi för respektive

insats kartlägger följande:

(1) hur mycket tid som arbetsförmedlare/personliga handläggare/SIUS-

konsulenter/Case Managers arbetar med deltagarna

(2) hur mycket resurser som tagits i anspråk av Arbetsförmedlingens

specialister

(3) hur mycket specialresurser (personligt biträde, hjälpmedel, o.s.v)

som deltagarna får ta del av

(4) kostnader för insatser, t ex deltagande i Arbetsförmedlingens

insatser och Försäkringskassans aktiviteter kopplade till

aktivitetsersättningen.

Eftersom projektet involverar ett stort antal medarbetare hos

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och deltagande kommuner har

särskilda tidsredovisningsenkäter utformats för att kunna följa hur mycket

arbetstid som läggs ned i arbetet med deltagarna. För att få en rättvisande

bild av hur mycket arbetstid som läggs ned i projektet genomförs

29 Notera att power-beräkningarna är behäftade med en viss osäkerhet och att behovet av deltagare både kan vara större och mindre än det antal som redovisas här.

Sida: 21 av 34


21

tidsredovisningsenkäter för fyra sammanhängande veckor vid två olika

tillfällen för samtliga deltagare. I tidsredovisningsenkäten redovisar samtliga

projektmedarbetare sin tid som de arbetat tillsammans med eller för

deltagaren. Ambitionen är att även fånga upp förändringar i andra

aktiviteter som individen deltar i, exempelvis minskad omfattning av daglig

verksamhet till följd av att en individ får en anställning.

Information om kostnader för specialistinsatser, arbetstekniska hjälpmedel

och andra aktiviteter hämtas från myndigheternas dataregister. Med hjälp av

schablonberäkningar för vad olika insatser kostar görs därefter

kostnadsberäkningar för respektive insats.

4.3 Insatsernas innehåll

En väl genomförd effektutvärdering kräver inte bara att insatsernas effekter

kan mätas på ett bra sätt. Vi måste också förstå varför dessa effekter uppstår.

Insatsernas innehåll och utförande kommer därför att kartläggas med hjälp

av en kvalitativ metodstudie. Målsättningen med metodstudien är att

undersöka vad som utgör respektive metods kärna.

För att kunna göra metodstudien har projektets arbetsgrupp skickat ut

instruktioner om utökad dokumentation, så kallade utökade anteckningar,

till alla som aktivt kommer att arbeta med deltagarna. Anteckningarna ska

innehålla information om typen av aktivitet, syfte med aktiviteten, hur länge

aktiviteten pågår, var aktiviteten äger rum, andra som medverkar (till

exempel samverkanspartners och arbetsgivare) samt om uppföljning av de

aktiviteter som individen erbjuds och genomför. Anteckningarna skrivs

löpande under hela projekttiden och kommer att analyseras med hjälp av en

innehållsanalys30.

I metodstudien kommer metodernas innehåll att studeras detaljerat för ett

antal av projektdeltagarna. Som ett komplement avser vi att fånga mer

avgränsade aspekter av innehållet för alla projektdeltagare. I de särskilt

utformade tidsredovisningsenkäterna, som beskrevs i avsnitt 4.2.4, finns

frågor om vilken typ av arbete som utförts för deltagaren samt om

karaktären på de aktiviteter som deltagaren utför på egen hand. Utifrån

denna information kan vi kartlägga hur mycket och vilken typ av stöd

deltagarna fått i de tre olika insatserna och med hjälp av kvantitativa

metoder påvisa om eventuella skillnader är signifikant säkerhetsställda.

30 Innehållsanalys är en metod som är lämpad för att hitta mönster och kategoriseringar i text (Bergström & Boréus, 2012).

Sida: 22 av 34


22

4.4 Hur upplevs insatserna av deltagarna?

För att få ytterligare kunskap och förståelse om vad som påverkar utfall av de

olika insatserna som ges kommer deltagarna att intervjuas om sina

erfarenheter av att delta i projektet. Cirka 10 deltagare från varje insats

kommer att intervjuas i semi-strukturerade intervjuer, uppbyggda efter ett

intervjuprotokoll.

Intervjuerna kommer att handla om hur deltagarna upplever att individuella,

organisatoriska och strukturella faktorer har påverkat deras deltagande i

insatsen och möjligheten att få en anställning. Vi kommer att intervjua både

deltagare som har nått anställning och deltagare som har avbrutit insatsen, i

syfte att fånga olika upplevelser.

Sida: 23 av 34


23

5. Förberedelser inför uppstart

Arbetsgruppen genomförde under hösten 2014 uppstartsträffar på samtliga

deltagande orter. Syftet med dessa träffar var att ge de medverkande

parterna gemensam information om effektutvärderingens upplägg och

insatser. Målsättningen var också att bidra till att skapa ett engagemang för

att delta. Det fanns också ett behov av att projektledningen var närvarande

för att svara på frågor om forskningen och det praktiska genomförandet. En

ytterligare viktig aspekt var att påbörja den för projektverksamheten så

nödvändiga trepartsamverkan mellan Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan och kommunen. Även under tidig vår 2015 har

arbetsgruppen varit ute i samtliga lokala nätverk. Under dessa möten låg

fokus på att följa upp uppstartsarbetet och att diskutera hur vi kan få ett ökat

inflöde till projektets insatser.

De som deltagit på träffarna är projektmedarbetare och chefer, se vilka

projektmedarbetare som avses i organisationsbild, se Figur 1

Projektorganisation.

För att säkerställa ett gott projektgenomförande och att skapa ett

engagemang kring det vetenskapliga upplägget har arbetsgruppen arbetat

aktivt med att få ut rätt information till rätt personer. En

kommunikationsplan har arbetats fram med planerade informations- och

kommunikationsaktiviteter. Förutom uppstartsträffarna som beskrivits ovan

så har arbetsgruppen även tagit fram skriftligt informationsmaterial i form

av instruktioner och metodstöd för genomförandet. Metodstöden beskriver

projektets arbetsprocess med ingång via myndigheternas gemensamma

kartläggning, inklusionskriterier, randomiseringsprocessen, samt

datainsamling avseende bakgrundsfaktorer, kostnadseffektivitet och innehåll

i insatserna. De ger också en utförlig information om respektive insats.

I riskanalysen som gjordes inför projektstarten (lägesrapport 2014-08-01)

konstaterades att rädsla för att förlora ersättning och beviljat stöd kan

påverka inflödet till effektutvärderingens insatser. Försäkringskassan har

därför tagit fram ett samtalsstöd och ett informationsmaterial som kan

användas av de som kommer i kontakt med unga som har

aktivitetsersättning. Det kan användas av såväl Arbetsförmedlingen som

Försäkringskassan och kommunen i kontakterna med unga som har

aktivitetsersättning. Materialet ger information om vad som gäller vid

arbetslivsinriktad rehabilitering och syftar till att motverka

inlåsningseffekter och onödig rädsla för att få en försämrad ekonomisk

situation genom att ge tydlig och enhetlig information.

Sida: 24 av 34


24

Mottagandet av såväl uppstartsträffar och det skriftliga

informationsmaterialet har varit mycket bra. I de lokala nätverken finns det

ett mycket stort engagemang för målgruppen, arbetslivsinriktad

rehabilitering och effektutvärderingen.

5.1 Projektorganisation

Under året har projektledare tillsammans med arbetsgruppen byggt upp en

projektorganisation i de lokala nätverken. Case Managers och SIUS-

konsulenter har rekryterats för uppdraget.

Projektet utsåg under hösten 2014 lokala kontaktpersoner hos

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Syftet med de lokala

kontaktpersonernas roll är att ge berörda chefer, personliga handläggare och

arbetsförmedlare information och stöd löpande under projektets

genomförande. Avsikten är också att de lokala kontaktpersonerna ska bidra

till att datainsamlingen till effektutvärderingen ska fungera så effektivt som

möjligt. De lokala kontaktpersonerna fyller en viktig funktion och deras

arbetsuppgifter är i stora drag likadana hos Arbetsförmedlingen som hos

Försäkringskassan. Dock har Försäkringskassan ett lite mer omfattande

ansvar för randomiseringsprocessen och uppföljningen av deltagare i

projektet.

Även hos de deltagande kommunerna har lokala kontaktpersoner utsetts för

projektet. Deras roll är delvis en annan än den för lokala kontaktpersoner

hos de två myndigheterna. De lokala kontaktpersonerna hos kommunerna,

som oftast är organiserade i kommunens arbetsmarknadsenhet, har i

huvudsak ansvar för att säkerställa att insatsen Case Management

genomförs som planerat och att bidra till en nära dialog mellan kommunen

och projektets arbetsgrupp, framförallt avseende insatsen och planerade

utvärderingsaktiviteter. I de kommunala kontaktpersonernas åtaganden

ligger också att informera om effektutvärderingen till kollegor, chefer och

medarbetare som arbetar i biståndshandläggning och inom daglig

verksamhet (enligt LSS), och är berörda av effektutvärderingen genom att de

kan identifiera individer som skulle kunna vara aktuella för deltagande.

Några mindre förändringar i projektorganisationen har skett sedan

lägesrapporten 1 augusti 2014. Bland annat har referensgruppen för insatser

anpassats efter projektets nya behov. Nu ingår även kunniga inom området

Supported Employment, och inte endast inom området Case management, i

gruppen.

Sida: 25 av 34


25

Figur 1 Projektorganisation

5.2 Områden som deltar i projektverksamheten

I projektet samarbetar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och

kommuner/stadsdelar. I dagsläget ser samarbetet ut på följande sätt, indelat

i geografiska områden:

Kommuner: Åstorp, Höganäs, Bjuv

Arbetsförmedlingen: Af Helsingborg Förstärkt samarbete

Försäkringskassan Helsingborg

Kommuner: Gävle, Hudiksvall, Söderhamn, Nordanstig

Arbetsförmedlingen: Af Gävle, Af Hudiksvall, Af Söderhamn

Försäkringskassan Gävle, Bollnäs

Kommuner: Göteborgs stad

Arbetsförmedlingen: Af Göteborg samverkan

Försäkringskassan Göteborg

Kommuner: Trollhättan, Vänersborg

Arbetsförmedlingen: Af Trollhättan, Af Vänersborg,

Försäkringskassan Trollhättan

Kommuner: Östersund, Krokom

Arbetsförmedlingen: Af Östersund, Af Krokom

Försäkringskassan Östersund

Sida: 26 av 34


26

Kommuner: Stockholms stad

Arbetsförmedlingen: Af Unga Funktionshindrade, Af Stockholm FK-team

Försäkringskassan Stockholm

Kommuner: Haninge, Tyresö, Nynäshamn, Botkyrka, Nacka, Värmdö

Arbetsförmedlingen: Af Haninge, Af Tyresö, Af Nynäshamn, Af

Botkyrka/Salem,

Af Nacka, Af Värmdö

Försäkringskassan Nacka Södermalm, Huddinge, Södertörn

Kommuner: Boden, Luleå

Arbetsförmedlingen: Af Boden, Af Luleå

Försäkringskassan Gällivare–Luleå

5.3 Det praktiska genomförandet

Projektet startade med deltagare i november 2014. De flesta lokala nätverken

kom snabbt i gång med randomiseringsprocessen och möten för gemensam

kartläggning enligt upplägget för forskningen. I de områden där man sedan

tidigare har en välfungerande struktur för trepartssamverkan gick

uppstarten smidigast.

I flera områden lyfte man tidigt upp positiva bieffekter med projektet. Man

såg möjligheter att förstärka den redan pågående samverkan mellan

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kring målgruppen unga med

aktivitetsersättning, framförallt hoppades man att få en ytterligare skjuts i

arbetet med det förstärkta samarbetet, eftersom en tät dialog mellan

myndigheterna skapar bättre förutsättningar för deltagarens

arbetslivsinriktade rehabilitering.

Att bygga upp och utöka samarbetet med deltagande kommuner ses också

som något som kommer att ge bättre förutsättningar i arbetet med

målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt

arbetsförmåga. Samverkan mellan de lokala kontaktpersonerna hos

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna har satt fart och

har bidragit till diskussioner om hur samarbetet lokalt ska organiseras och

samordnas. De lokala kontaktpersonerna, från respektive part, har också

påbörjat ett arbete med att skapa kontakter med berörda medarbetare och

chefer hos de deltagande kommunerna som inte direkt ingår i projektet.

Framförallt tas kontakter med biståndshandläggare inom socialtjänsten

samt chefer och handledare i daglig verksamhet (enligt LSS).

Sida: 27 av 34


27

De lokala nätverken har gett flera exempel på att parterna nu mer frekvent

diskuterar målgruppen och arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans.

Det ses som en stor fördel att personliga handläggare, arbetsförmedlare och

representanter från kommunerna närmar sig varandras bedömningar om

vem som kan vara aktuell för arbetslivsinriktad rehabilitering och vem som

inte är det. De gemensamma diskussionerna har ofta resulterat i en mer

generös bedömning av vem som kan vara aktuell för arbetslivsinriktad

rehabilitering och att delta i effektutvärderingens insatser. Flera av de lokala

projektmedarbetarna har uttryckt det som att jobbet att få in deltagare i

studien, är att verkligen fokusera på att ge individen en möjlighet till stödet

som erbjuds inom effektutvärderingens ramar. Att istället för att fundera på

varför en individ ska erbjudas deltagande i studien, fundera över varför den

inte skulle få denna möjlighet.

I de lokala nätverken har frågan om komplexiteten i arbetet med

målgruppen tydliggjorts vid ett flertal tillfällen. För att identifiera personer

med behov av arbetslivsinriktad rehabilitering krävs kontinuerliga möten

och uppföljningar. Unga med aktivitetsersättning har ofta beviljats stöd i

olika former och deltar i rehabilitering/habilitering där individens hela

nätverk, utifrån sina kompetensområden, kan hjälpa till med bedömningen

om personen är redo för arbetslivsinriktad rehabilitering. Det arbetet

upplevs ibland som resurskrävande.

5.4 Inflödet till projektet

Den 1 juni 2015 hade 369 beslut om randomisering förberetts. Det innebär

att handläggare hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt

har träffat individen i en gemensam kartläggning och bedömt att hen ska

tillfrågas om att delta i effektutvärderingen. Samma datum hade projektet

251 faktiska projektdeltagare som samtyckt till att delta i

effektutvärderingens insatser. Fördelningen mellan insatsgrupperna var 84

projektdeltagare i det förstärkta samarbetet, 82 i SIUS-insatsen och 85 i CM-

insatsen.

Antalet deltagare i effektutvärderingen är fortfarande relativt litet, vilket gör

att det i nuläget är vanskligt att dra några slutsatser för huruvida

randomiseringen leder till en balanserad fördelning mellan insatserna. Det

kan dock ändå vara intressant att beskriva fördelningen mellan män och

kvinnor. Av de som hittills randomiserats är 197 män och 172 kvinnor. Såväl

kvinnor som män har fördelats relativt jämnt till de tre olika insatserna. Av

de 251 faktiska projektdeltagare som samtyckt till att delta i

effektutvärderingens insatser är 115 kvinnor och 136 män.

Sida: 28 av 34


28

5.5 Kartläggning av vad som behövs för att

projektet ska nå 1 000 deltagare under 2015

Att få ett tillräckligt stort antal deltagare är den mest avgörande faktorn för

att kunna besvara frågorna i regeringsuppdraget. I ett tidigt skede

konstaterades att det med den inflödestakt som vi haft hittills kan bli svårt

att uppnå 1 000 deltagare under 2015. Av den anledningen gjordes en

kartläggning av vad de lokala nätverken anser behövs för att varje område

ska ha möjlighet att klara uppsatta mål om antal deltagare under 2015.

De lokala kontaktpersonerna hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan

och kommunerna fick besvara frågan: ”Vad anser DU behövs för att vi ska

uppnå målet om antal deltagare i ditt område under 2015?”

En sammanställning av kartläggningen i de lokala nätverken visar att svaren

på frågan om vad som behövs för att nå målen skiftar mellan de lokala

nätverken. Gemensamt för de allra flesta är dock att man anser sig vara

arbetsbelastade och att det finns många olika arbetsuppgifter att prioritera

bland. Det påverkar möjligheten att identifiera individer som skulle kunna

vara aktuella för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser och att delta i

effektutvärderingen. Det påverkar även möjligheten att genomföra

tillräckligt många gemensamma kartläggningar och uppföljningar av

ärenden. På många håll upplevs det som att arbetet med målgruppen är

extra resurskrävande, vilket beskrivs i avsnitt 5.3 Det praktiska

genomförandet. Inom ramen för det ordinarie arbetet upplevs det vara svårt

att kunna arbeta som det är tänkt med gemensam kartläggning och aktiva

insatser för unga med aktivitetsersättning. Det har bidragit till att det i några

områden har varit svårt att snabbt få till gemensam kartläggning för de

ungdomar som är aktuella för effektutvärderingen.

Det som framkommit i kartläggningen stämmer väl överens med resultaten i

Riksrevisionens granskning bland annat avseende upplevelsen av en hög

arbetsbelastning som försvårar möjligheterna att gemensamt planera och

genomföra rehabiliteringsinsatser. Genom arbetet med effektutvärderingen

och kartläggningen i de lokala nätverken har några viktiga förutsättningar

för arbetet med målgruppen och samarbetet mellan myndigheterna blivit

tydliga. Dessa förutsättningar påverkar genomförandet av projektet och

inflödet av projektdeltagare:

En väl fungerande lokal samverkan mellan Arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan och kommunen förbättrar avsevärt möjligheterna

för ett projektgenomförande. Det tar tid att bygga relationer som

håller över tid och i de lokala nätverk där det redan fanns vid

projektstart blev uppstarten enklare.

Sida: 29 av 34


29

Ingången till projektets insatser är Arbetsförmedlingens och

Försäkringskassans förstärkta samarbete och gemensam

kartläggning. I förra årets lägesrapport konstaterades att projektet är

beroende av att arbetet med den gemensamma kartläggningen

fungerar hos samtliga parter för att inte utgöra en risk för inflödet

till projektet. I projektets kartläggning framkommer att det finns

stora variationer i hur väl det förstärkta samarbetet fungerar.

Projektet ser att det också får tydliga konsekvenser i hur stort

inflödet av deltagare till projektets insatser blir.

Det finns en sårbarhet i arbetet med målgruppen där man hos

myndigheterna valt att koncentrera handläggningen på endast ett

fåtal handläggare och arbetsförmedlare. Vid sjukdom och semestrar

har det ibland medfört väntetider till gemensam kartläggning.

Det är avgörande med tydliga prioriteringar i handläggares och

arbetsförmedlares dagliga arbete, eftersom många arbetsuppgifter,

utöver arbetet med effektutvärderingen, bedöms som mycket viktiga.

Det kan exempelvis vara ansökningsärenden och gemensam

kartläggning för andra målgrupper som omfattas av det förstärkta

samarbetet.

Utifrån svaren från kartläggningen och efter vad som framkommit i möten

och samtal med de lokala nätverken har projektets styrgrupp fattat följande

beslut:

Förstärka med ekonomiskt stöd i de lokala nätverk som har uttryckt

stora behov av det och som också med mer medel är övertygade om att de

kan nå fler deltagare. Det ekonomiska stödet kommer att ges genom att mer

resurser läggs på de lokala kontaktpersonerna hos Arbetsförmedlingen

och/eller Försäkringskassan. Anledningen till det är framförallt att de ofta

har dubbla roller. Förutom att arbeta för projektet jobbar de även ofta som

personlig handläggare med att identifiera potentiella deltagare alternativt

som arbetsförmedlare med att genomföra gemensamma kartläggningar för

tilltänkta projektdeltagare. Utöver det arbetet tillkommer de gemensamma

uppföljningarna av deltagare som projektet genererar. Målsättningen med

att förstärka med ytterligare resurser i de befintliga lokala nätverken är att

de lokala kontaktpersonerna ges större utrymme till ovan nämnda

arbetsuppgifter.

Projektverksamheten utökas med fler kommuner. Arbetsgruppen

och styrgruppen bedömer att det kommer att bli svårt för de nu deltagande

orterna att själva nå målet om 1 000 projektdeltagare under 2015. Därför har

arbetsgruppen under våren kartlagt fler möjliga områden som kan bidra till

att öka antalet projektdeltagare.

Sida: 30 av 34


30

I maj 2015 gick arbetsgruppen ut med en inbjudan om deltagande till fem

nya kommuner31. Samtliga fem har tackat ja till att delta i studien.

Målsättningen är att de nya kommunerna ska kunna gå in i projektet från

och med augusti 2015.

5.6 Jämställdhetsperspektivet i

effektutvärderingen

Den svenska jämställdhetspolitiken utgår från att kvinnor och män ska ha

samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett av de fyra delmålen

som vägleder regeringens politik på jämställdhetsområdet är att kvinnor och

män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt

arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Vad gäller området arbetslivsinriktad rehabilitering finns det forskning som

visat att förutsättningarna för, och effekterna av, arbetslivsinriktad

rehabilitering skiljer sig för kvinnor och män. Män får till exempel oftare

tillgång till arbetsinriktade insatser och får i högre grad arbete genom

arbetslivsinriktad rehabilitering32. I Arbetsförmedlingens uppföljningar av

lönestöd är fördelningen mellan män och kvinnor sedan flera år ojämn. Av

den totala mängden beviljade lönestöd har cirka 60 procent gått till män och

40 procent till kvinnor33. Denna skillnad kan dock vara motiverad om män i

högre grad än kvinnor har behov av dessa former av stöd. Å andra sidan

visar beräkningar, som jämför individer med samma förutsättningar vad

gäller ett stort antal bakgrundsvariabler, att sannolikheten att få lönestöd är

signifikant lägre för kvinnor än för män34. Antalet unga under 30 år som har

en anställning med lönestöd har ökat sedan 2008 och även bland dem finns

en ojämn fördelning mellan kvinnor och män

Det är svårt att veta vad dessa skillnader beror på och området är relativt lite

undersökt vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser. Det är därför

av stort intresse att i projektet följa och uppmärksamma eventuella

könsskillnader i effektutvärderingens resultat. Arbetsförmedlingen och

Försäkringskassan har i respektive regleringsbrev fått i uppdrag att arbeta

31 De fem kommuner som i maj fick en inbjudan om deltagande är: Norrköping, Jönköping, Malmö, Eskilstuna och Uppsala. 32 Mwachofi, AK. (2009). Gender differences in access and intervention outcomes: the case for women with disabilities. Disability Rehabilitation 2009;31(9):693-700Aakvik, A & Dahl, S-Å. (2006). Transitions to employment from labour market enterprises in Norwy. International journal of social welfare 2006;15:121-130 33 Arbetsförmedlingen (2015), Arbetsförmedlingens återrapportering 2014, Lönestöd för personer med funktionsnedsättning, 20 februari 2015. 34Gerdes, Christer, Maria Mikkonen och Mohammad Taslimi (2015) ”Lönebidrag – en jämställdhetsanalys”, Bilaga till Arbetsmarknadsrapport 2015.

Sida: 31 av 34


31

med jämställdhetsintegrering för att verksamheten ska bidra till att nå de

jämställdhetspolitiska målen.

Kunskapen om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på

arbetsmarknaden kommer att användas i projektets genomförande.

Eventuella skillnader mellan könen kommer att ingå i analyserna av

projektets utfall. Den ökade kunskapen om målgruppen kommer därmed

även att kunna användas i myndigheternas arbete med

jämställdhetsintegrering.

5.7 Budget

Projektets ekonomiska förutsättningar har förändrats sedan

regeringsuppdraget lämnades hösten 2013. Då tilldelades myndigheterna 90

miljoner kronor för att genomföra uppdraget. Större delen av år 2014 var

arbetet i projektet inriktat på ett omfattande förstudiearbete och på att bygga

upp projektets tre olika insatsgrupper. Eftersom insatserna startade upp i

november 2014 blev utfallet för 2014 väldigt lågt då resurserna

huvudsakligen används till projektets tre insatser. Eftersom projektet inte

förbrukade tilldelade medel för 2013 och 2014 har den totala budgeten

minskat från 90 miljoner till 77,5 miljoner kronor35.

Regeringen har godkänt myndigheternas önskemål om att föra över de 26,3

miljoner kronor från 2014 som inte förbrukats till 2015. Myndigheterna

önskar använda dessa medel under 2016 så att projektet kan fortgå fram till

och med minst december 2016. Därför ansöker myndigheterna nu om att

kunna överföra de medel som inte förbrukas under 2015, medräknat de 26,3

miljonerna, till 2016. I och med att arbetet i projektverksamheten nu är i full

gång är bedömningen att hela anslagsbeloppet för 2015, på 40 miljoner,

kommer att användas under 2015. För 2016 antas att anslagsbelastningen

blir 31 miljoner kronor.

Läs mer om detta i kapitel 7 Förfrågan om att överföra medel som inte har

förbrukats.

35 Under 2013 förbrukades 1,5 miljon kr av tilldelade 10 miljoner. Under 2014 förbrukades 6 miljoner kronor av tilldelade 36,5 miljoner kr, 26,3 miljoner har överförts till projektet för 2015.

Sida: 32 av 34


32

6. Riskanalys

I lägesrapporten den 1 augusti 2014 gjordes en omfattande riskanalys. Under

det gångna året har arbetsgruppen arbetat vidare med att identifiera och

bearbeta möjliga risker för projektets genomförande. Det arbetet har

huvudsakligen varit framgångsrikt. Projektets befarade risker, som bland

annat handlade om möjlighet att införa metoden Case Management enligt

regeringsuppdraget, svårigheter med konkurrens om deltagare mellan olika

projektverksamheter samt oro för att inte lyckas med förankringsarbete och

att skapa tillräckligt stort engagemang hos berörda medarbetare och chefer i

respektive organisation, har inte skapat några stora hinder för

genomförande. De svårigheter som kvarstår är huvudsakligen kopplade till

att nå ett tillräckligt stort inflöde till projektet, vilket har beskrivits utförligt i

kapitel 5.5 Kartläggning av vad som behövs för att projektet ska nå 1 000

deltagare under 2015.

Effektutvärderingens genomförande har resulterat i ett ökat engagemang

kring målgruppen i de deltagande kommunerna och en tydligare struktur för

samverkan. Detta kommer sannolikt ha en positiv påverkan på utfallet av

samtliga insatser och innebär en risk att effektutvärderingens resultat i lägre

grad blir generaliserbart till andra kommuner där liknande ”bieffekter”

saknas. Detta kommer vara viktigt att beakta när resultaten presenteras. Att

projektdeltagarna eventuellt får mer stöd i effektutvärderingens insatser

jämfört med om projektet inte hade funnits kommer dock inte i lika hög grad

påverka jämförelsen mellan de tre insatserna.

Svårigheter att nå ett stort inflöde är inte unikt för den här

effektutvärderingen. I en utvärdering som gjorts av ett 40-tal

Arvsfondsfinansierade projekt riktade till unga36 så lyfts just svårigheterna

med att rekrytera deltagare fram. I många fall är detta knutet till en

”projekttrötthet” hos unga. De har tidigare varit föremål för en rad

aktiveringspolitiska åtgärder och erfarenheterna är inte alltid de bästa. Även

om projektmedarbetarna är engagerade och hängivna är motivationsarbetet

både tidskrävande och svårt. Det tar också tid att bygga upp ett förtroende,

vilket är ett välkänt faktum i arbetet med unga individer som många gånger

kan vara socialt marginaliserade. Tidsaspekten är också en fråga som berörs

i svaren från representanter för de olika projekten. Att etablera en

verksamhet tar tid, vilket innebär att många projekt upptäcker att

startsträckan är mycket längre än förväntat.

36 Gunnar Gillberg och Mattias Bengtsson, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, Vägar till arbete - En utvärdering av 42 projekt som finansierats av Arvsfonden inom området unga, arbete och sysselsättning 1994–2012, 2015

Sida: 33 av 34


33

7. Förfrågan om att föra över projektmedel som inte har förbrukats

Regeringen har godkänt myndigheternas tidigare önskemål om att förlänga

projekttiden till våren 2017. Regeringen har också godkänt att de medel från

2014 som inte förbrukades flyttas över till 2015 (26,3 miljoner).

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan önskar att de medel som inte

förbrukas under 2015, inkluderat de 26,3 miljonerna, kan flyttas över till

2016 så att projektets insatser kan fortgå under 2016. Att arbetet i insatserna

fortsätter under 2016 är en viktig förutsättning för att genomföra

effektutvärderingen. Målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av

nedsatt arbetsförmåga har behov av långsiktiga insatser och det medför att

tiden i insatsen inte kan vara alltför begränsad om den ska kunna utvärderas.

Sida: 34 av 34


34

8. Avslutande kommentarer

Uppstarten av projektet har fungerat väl. De lokala nätverken har gått in i

projektet med stort intresse och engagemang för såväl forskningsupplägget

som möjligheten att få större kunskap om vilka rehabiliteringsinsatser som

passar bäst för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt

arbetsförmåga.

De svårigheter projektet stött på handlar i stort sett uteslutande om takten i

inflödet av projektdeltagare. I de lokala nätverken finns en mycket stor vilja

att arbeta med målgruppen och att erbjuda arbetslivsinriktade

rehabiliteringsinsatser. Samtidigt har de lokala nätverken en hög

arbetsbelastning som ibland medför att det kan vara svårt att prioritera

arbetet med de unga, trots att det är en mycket tydlig viljeinriktning hos

såväl Arbetsförmedlingen som Försäkringskassan. Med de åtgärder som

planerats för ett ökat inflöde så har projektet, trots viss osäkerhet,

förhoppningar om att kunna nå målet om 1 000 projektdeltagare och att på

så sätt kunna besvara regeringens frågor i regeringsuppdraget.

Documents

Effektutvärdering av insatser för unga med