BILAGOR till Litteraturens villkor i Norrbotten

Norrbottens länsbibliotek, augusti 2012

2

3

BILAGOR

Nr Sidan

1 Black Island Books: 72 utgåvor 1992 – 2011

5

2 Barents Publisher (Barents Publisher – FIN, Barentsförlaget, Barents): 68 utgåvor 1997 - 2011

9

3 Lumio: 72 utgåvor 2000 – 2011

13

4 KirunaTidningen

17

5 Friare liv: 32 utgåvor 2003 – 2011

19

6 PUF-förlag: 7 utgåvor 2008 – 2011

21

7 Kaamos: 37 utgåvor 1985 – 2011

23

8 Meänkielen förlaaki: 18 utgåvor 2005 – 2011

25

9 Sámi Girjjit: 46 utgåvor 1983 – 1997

27

10 Böcker på nordsamiska utgivna 2011 registrerade i BURK och Libris

29

11 Adresser till förlag i Norrbotten och till förlag för egenutgivning

31

12 Författare & förlag – en ofullständig sammanställning

33

13 Ur Ord&visors webbsida (2011-11-03)

35

14 Sammanställning av stipendier och bidrag i olika län/regioner

37

15 Sammanställning av svar från norrbottensförfattare på enkät om ”skrivandets villkor” i Norrbotten

41

16 Om institutioner som genomför läsvaneundersökningar

57

17 Författarbesök på Norrbottens bibliotek år 2010 - 2011

59

18 Medverkande norrbottensförfattare i montern vid mässan Bok & Bibliotek 2005 - 2010

61

19 Stockholmarna köper mest – norrbottningarna minst

63

20 Sveriges författarförbund: Litteraturens värde i regionernas kulturplaner. Pressmeddelande 2012-06-01

65

4

5

Bilaga 1 Förlag Black Island Books: 71 utgåvor 1992 - 2011 År -99 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Titlar 8 1 1 1 0 3 2 5 9 6 10 12 13 Anm.: -99: Utgåvor från starten 1992 till och med 1999. I alfabetisk ordning

1. Backman, Jimmy, 1973-. City boy blues. – 2009 2. Boström, Verner, 1896-1982. Länder : samlade dikter 1965-1972. - 2006. 3. Carlsson, Lars, 1951-. Danko & Flamman. - 2008. 4. Christiansson, Johan, 1971-. Slussen, Gula gången : dikter. - 2007. 5. Christiansson, Johan, 1971-. Söder om Sahara : [dikter]. - 2010. 6. Cullblom, Ester, 1932-. Berta och byn : en kvinnas liv i Tornedalen. - 2007. 7. Cullblom, Ester, 1932-. Första tvättmaskinen i Ohtanajärvi och andra berättelser från

Tornedalen. - 2005. 8. Cullblom, Ester, 1932-. Olga : kejsarinnan av Kummavuopio. - 2004. 9. Economou, Michael, 1956-. I dikten pågår människans. - 2009. 10. Economou, Michael, 1956-. van Düren. – 2011. 11. Ekarv, Margareta. Glaset. - 2011. 12. Ericsson, Roberth, 1976-. Huvudstäderna i huvudet. - 2011. 13. Ericsson, Roberth, 1976-. Strategier för verklighetsanknytning : [samling]. - 2010. 14. Fexmo, Grant Clifton Evenholt, 1940-. Den förste bloggaren / Grant Clifton Evenholt Fexmo ;

red: Peo Rask & Peter Sundström ; foto: Erik Holmstedt. - 2009. 15. Fylkeson, Eric, 1950-. Pojkdockans dikter / Eric Fylkesson. - [Ny utg.]. – 2011. 16. Granqvist, Hans, 1960-. Svartön / Hans Granqvist, bild ; Peo Rask, dikt. - 2000. 17. Gustavsson, Dan, 1957-. De låter mig gå hem till diktsamlingarna. - 2006. 18. Hertting, Jan. - Sommarlots till Rödkallen. - 2011. 19. Hillström, Kerstin, 1948-. Dagarna. [Dikter] - 2011. 20. Holmstedt, Erik, 1952-. Inte längre mitt hem : Malmberget 1969-1978, 2007-2008 / fotografi:

Erik Holmstedt ; text: Sverker Sörlin. - 2008. 21. Johansson, Viktor, 1984-. Limbo [Roman]. - 2009. 22. Koppling Luleå : prosa, dikter, tecknat / red.: Peo Rask & Maria Öman. - 2007. 23. Krönlein, Heide, 1940-. Flickan i Berlin. - 2010. 24. Liinanki, Anne-Christine, 1957-. Storsien : 100 år i en norrbottnisk by : [roman]. - 2008. 25. Lundberg, Jonas, 1965-. Väderlåda. - 2010. 26. Melin, Roger, 1953-. Gån : vandringar i Muddus och andra nordliga skogar. - 2004. 27. Melin, Roger, 1953-. Serifos kust : dikter. - 2011. 28. Melin, Roger, 1953-. Vandrar mellan dygnen / [dikter]. - 2008. 29. Müller, Majvor, 1958-. Döden i Kattilakoski : kriminalroman. - 2007. 30. Müller, Majvor, 1958-. Mordplats Raitajärvi : [kriminalroman]. – 2006. 31. Mörtlund, Mona, 1957-. Ohitan Juhonpietin maitohorsman kukkiessa / Mona Mörtlund ;

suomennos: Claire B. Kaustell & Anneli Mäkinen. - 2010. 32. Mörtlund, Mona, 1957-. Mörtlunds Mona : [dikter] - 2009. 33. Nilsson, Ingela, 1959-. Historier om tant Pedant och farbror Bert / av Sture Skrattmås ; Ingela

Nilsson och Peter Sundström. - 1996. 34. Nio : Katarina Kieri, David Vikgren, Mona Mörtlund, Anita Nilsson, Peo Rask, Stina Inga,

Maria Vedin, Gunnel Javåsen, Mattias Alkberg / text: Andreas B Nuottaniemi ; foto: Nicke Johansson ; inledning av Bengt Berg. - 2002.

6

35. Nordberg, Robert, 1970-. Den inre matchen / Robert Nordberg & Erik Granqvist.- 1996. 36. Nyberg, Sven, 1935-. På andra sidan : dikter. - 2007. 37. Ohlson, Hans Olov, 1952-. Messerschmittsakademien. - 2009. 38. Persson, Cecilia, 1967-. Sveda. - 2007. 39. Petersen, Karl, 1949-. Da capo. - 2010. 40. Petersen, Åsa, 1976-. Mitt queera hjärta : krönikor i Aftonbladet 2000-2010. - 2011. 41. Rask, Peo, 1958-. Brottsplats Luleå : en kortroman. - 2008. 42. Rask, Peo, 1958-. CV. - 2010. 43. Rask, Peo, 1958-. Ej i Pompeji : dikter på resande fot : reseguide. – 2001. 44. Rask, Peo, 1958-. Fabriksområdesforskare Felicia Fahlander / Peo Rask [text] & Fanny Felicia

Svanberg [bilder]. - 2010. 45. Rask, Peo, 1958-. Fabriksområdesforskare Felicia Fahlander / Peo Rask [text] & Fanny Felicia

Svanberg [bilder]. – 2.uppl., 2011. 46. Rask, Peo. Felicia Fahlander och farfars nycklar / Peo Rask [text] & Fanny Felicia Svanberg

[bilder]. - 2011. 47. Rask, Peo, 1958-. Kran : dikter & teckningar / Peo Rask, Peter Sundström. - 2009. 48. Rask, Peo, 1958-. Kulturnyheterna / Peo Rask. - 2009. 49. Rask, Peo, 1958-. Mordet på en gycklare : en kortroman : [nya betraktelser av

kriminalkommissarie Marklund]. - 2009. 50. Rask, Peo, 1958-. När konsten kryper alltför nära inpå : [nya betraktelser av

kriminalkommisarie Marklund] : en kortroman. - 2010. 51. Rask, Peo, 1958-. Orient & norrut / Peo Rask (text) ; Eva Källman (bild) ; förord av Torbjörn

Säfve. - 1997. 52. Rask, Peo, 1958-. Son av rayon : en poesiroman. - 2007. 53. Rask, Peo, 1958-. Spikar : dikter. - 1998. 54. Rask, Peo, 1958-. Stilla. - 2006. 55. Rask, Peo, 1958-. Storgatan : längd: 1220 meter, bredd: 24 meter : [dikter] / Peo Rask ;

[bilder: Peo Rask & Stig Ahlstrand]. - 2004. 56. Rask, Peo, 1958-. Systrarna Tegströms Luleå : [Luleå sett genom kameraögat åren 1890-1928]

/ Peo Rask, Hans Granqvist & Peter Sundström. - 1998. 57. Rask, Peo, 1958-. Tvättråd [Dikter] - 1996. 58. Sarri, Margareta, 1944-. Jag Ella : Visttasluokta-Ängby tur och retur : [ungdomsroman]. -

2009. 59. Sarri, Margareta, 1944-. Mommas dräng : berättelsen om Erik Ståhlnacka - 2007. 60. Sex unga röster : dikter / av Mattias Alkberg, Jonas Autio, Niklas Instedt, Peo Rask, Maria

Vedin ; illustrationer, inlaga: Anna Lustig. - 1993. 61. Staden bortom staden : boken om Svartöstaden / Hans Granqvist ... ; [foto: Hans Granqvist ... ;

illustrationer: Peter Sundström ...]. - 1992. 62. Sundström, Peter, 1960-. Uppklarnande väster : [akvareller] / Peter Sundström. - 2006. 63. Söder, Per-Eric. Evigheten saknar rytm. - 2011. 64. Tideström, Ann-Katrin, 1941-. Tre vägar - från Norrfjärden - till Afrika - 2005. 65. Vedin, Maria, 1956-. Uppdrag Devi - 2008. 66. Vikgren, David, 1975-. Anttikeksiskväde : översättning : dikt - 2010. 67. Vikström, Birger, 1921-1958. Dubbelkrut (och hans pirater) eller Det ödesdigra djungelkriget

/ av Birger Vikström ; med teckningar av Birger Vikström. - 2010 - [Ny utg.]. 68. Vikström, Birger, 1921-1958. Mitt namn är Birger Vikström : så enkelt är mitt elände! / Birger

Vikström ; red. Peo Rask. - 2011. 69. Webster, Gary, 1948-. Sympathies : poems from Sweden's Northern mining district =

Sympatier : dikter från Sveriges norra gruvdistrikt / Gary Webster ; [translation / översättning: Maud Webster ; illustrations / illustrationer: Charlotta Lindh]. - 2008.

70. Westerberg, Staffan, 1934-. Elvaåringen : [en självbiografisk resa] / Staffan Westerberg ; teckningar: Staffan Westerberg. - 2010.

71. Westerberg, Staffan, 1934-. Onyttingen / text och bild : Staffan Westerberg. - 2011.

7

Antal författare födda på

1896 1921 30-talet 40-talet 50-talet 60-talet 70-talet 80-talet Boström Vikström 3 7 13 2 5 1

Författare

1. Verner Boström, 1896-1982 2. Jimmy Backman, 1973- 3. Lars G Carlsson, 1951- 4. Johan Christiansson, 1971- 5. Ester Cullblom, 1932- 6. Michael Economou, 1956- 7. Roberth Ericsson, 1976- 8. Grant Clifton Evenholt Fexmo, 1940- 9. Eric Fylkeson, 1950- 10. Dan Gustavsson, 1957- 11. Kerstin Hillström, 1948-2011 12. Viktor Johansson, 1984- 13. Heide Krönlein, 1940- 14. Anne-Christine Liinanki, 1957- 15. Jonas Lundberg, 1965- 16. Roger Melin, 1953- 17. Majvor Müller, 1958-

18. Mona Mörtlund, 1957- 19. Ingela Nilsson, 1959- 20. Sven Nyberg, 1935- 21. Hans Olov Ohlson, 1952- 22. Cecilia Person, 1967- 23. Karl Petersen, 1949- 24. Åsa Petersen, 1976- 25. Peo Rask, 1958- 26. Margareta Sarri, 1944- 27. Sverker Sörlin, 1956- 28. Ann-Katrin Tideström, 1941- 29. Maria Vedin, 1956- 30. David Vikgren, 1975- 31. Birger Vikström, 1921-1958 32. Gary Webster, 1948- 33. Staffan Westerberg, 1934-

8

9

Bilaga 2 Förlag Barents Publisher (Barents Publishers-FIN, Barentsförlaget, Barents) – 68 utgåvor 1997 – 2011 Antal utgåvor 1997 -2011 År -99 00 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 11

Utg. 6 4 1 4 8 6 7 4 8 7 6 5 2 Anm.: -99: Utgåvor från starten till och med 1999. I alfabetisk ordning

1. Bengt Pohjanen - meän vanhiin : festskrift tillägnad Bengt Pohjanen 60 år 26 juni 2004 / red. Björn Karlsson. – 2004.

2. Berglund, Marianne, 1947-. Naturligt fångat i älvens närhet / Marianne Berglund & Bengt Pohjanen. – 2010.

3. Borg, Magnus, 1982-. Blåstenens sång : dikter. - 2003. 4. Borg, Magnus, 1982-. Framme vid den uppdämda floden : dikter. - 2004. 5. Brytningstider : människor och liv i Barentsregionen / Gert Frost och Valerij Lemesov (red). –

Barentsförlaget, 1997. 6. Brytningstider : människor och liv i Barentsregionen / Gert Frost och Valerij Lemesov (red). -

Barentsförlaget, 1998 - 2., [omarb.] uppl. 7. Byström, Hilja, 1908-1993. Byn : berättelse från Tornedalen. D. 1. [Ny utg.]. – 2008. 8. Där vägarna börjar : en antologi med författare från Barentsregionen / redaktör: Valery M.

Lemesov ; [foto: Jaakko Heikkilä]. – 1999. 9. Heith-Stade, David, 1984-. Varats lovsång : filosofiska och teologiska essäer. - 2008. 10. Hjertzell, Per, 1941-. Hammar / text: Per Hjertzell ; förord : Johan Cullberg ; efterord : Beate

Sydhoff ; [foto: Ove Georgenson ...]. - 2009. 11. Jonsson, Ella. Leir di överkölisma:le. - 2002. 12. "Jokos lorut lapoit lophuun" : neljä laulua Kalevalasta meänkielelä / Bengt Pohjanen ; [kuat:

Jörgen Hammar]. - 2007. 13. Kalevala : berättad för alla åldrar / Lina Stoltz ; ill.: Jörgen Hammar. - 2007. 14. "Käki kukku mulle ennen" : laulut 5-8 Kalevalasta meänkielelä / Bengt Pohjanen ; [kuat:

Jörgen Hammar]. - 2009. 15. Kostenius, Bengt, 1945-. Kuolema karhuunpesässä! : kertomus Meänmaasta. – 2008. 16. Lindgren, Astrid, 1907-2002. Eemelin eesotot [Ljudupptagning]/ [Astrid Lindgren ;

meänkielele: Bengt Pohjanen]. - 2003. 17. Lindström, Tyra Helena, 1940-. Matilda : 24 gånger med barn / Tyra Helena Lindström. -

2008. 18. Lindström, Tyra Helena, 1940-. Matildas liv - efter alla födslar / Tyra Helena Lindström. -

2010. 19. Lång, Saara. Avoimet ovet : Ventuskartano, muutoksen mahdollisuus. - [Kokkola]: Barents

Publishers-Fin, 2000. 20. Löfqvist, Roland Joh. Norr om skymningen : och andra dikter. - Karleby: Barents

Publishers-Fin, 2000. 21. Löfqvist, Roland Joh. Sånger och dikter ur tystnaden. – Barents, 2002. 22. Meänkielen iso sanakirja = Storordbok för meänkieli. – Barents, 2011 23. Moroskovaja poljana : rasskazy, stichi i skazki pisatelej barenceva regiona / sostaviteli: Valerij

Lemesov, Gerda Chelena Lindskug. – Barentsförlaget, 1997. 24. Mäkinen, Veikko, 1941-. Puutteentie. - 2005. 25. Mäkinen, Veikko, 1941-. Härkävankkurien kylä. - 2011.

10

26. Mäkipiha, Emil, 1919-1989. Skogarnas folk : berättelser från Tornedalen / Emil Mäkipiha ; [redigering och textbearbetning: Bengt Matti ; illustrationer: Marianne Mettävainio-Nilsson ; bilder: Hans Anderson]. - 2007.

27. Pohjanen, Bengt, 1944-. Gränsens tredje rum : [krönikor från Tornedalen]. - 2006. 28. Pohjanen, Bengt 1944-. Gränsens tredje rum : [krönikor från Tornedalen]. - 2. uppl. - 2006 29. Pohjanen, Bengt, 1944-. Gränsvind : ord, visor och ramsor om smugglingen i Tornedalen :

[libretto till Smugglaroperan] = Rajatuuli : sanoja, lauluja ja loruja Väylänvarren joppauksesta : [Joppausoopperan librettto]. - 2004.

30. Pohjanen, Bengt, 1944-. Hauskoja piruja [Ljudupptagning] : Väylänvarren trilogia. – [2005]. 31. Pohjanen, Bengt, 1944-. Helvetin peräseinällä : samalla leirillä kuin Solzenitsyn : romaani /

Bengt Pohjanen ; [suomentanut Jorma Aspegrén]. - Kokkola: Barents Publishers-FIN, 2000.

32. Pohjanen, Bengt, 1944-. Jerusalemmin tansit, Kaanan häät. - 2004. 33. Pohjanen, Bengt, 1944-. Jerusalemmin tansit, Kaanan häät [Ljudupptagning]. - 2003. 34. Pohjanen, Bengt, 1944-. Jopparikuninkhaan poika : romaani. - 2009. 35. Pohjanen, Bengt, 1944-. Kiveliön röykyttäjät, korpien kolkuttajat. - 2003. 36. Pohjanen, Bengt, 1944-. Kiveliön röykyttäjät, korpien kolkuttajat [Ljudupptagning]. - 2003. 37. Pohjanen, Bengt, 1944-. Saksan tuli polttaa : kertomus Lapin sodasta / Bengt Pohjanen ;

[suomentanut: Kirsti Johansson]. - 2004. 38. Pohjanen, Bengt, 1944-. Saksan liekit polttava : tarina evakosta 1944 / [Bengt Pohjanen ;

meänkielentänny: Bengt Pohjanen]. - 2004. 39. Pohjanen, Bengt. - Land i lågor. – 2009. 40. Pohjanen, Bengt, 1944-. Luger / Bengt Pohjanen ; suomentanut: Kirsti Johansson. - 2007. 41. Pohjanen, Bengt, 1944-. Lyykeri. - 3. pain. - 2005 42. Pohjanen, Bengt, 1944-. Mettäperän pyhät, meänmaan manalaiset. - 2003. 43. Pohjanen, Bengt, 1944-. Mettäperän pyhät, meänmaan manalaiset [Ljudupptagning]. - 2002. 44. Pohjanen, Bengt, 1944-. Meänkieli rätt och lätt : grammatik i meänkieli / Bengt Pohjanen,

Eeva Muli. - 2005. 45. Pohjanen, Bengt, 1944-. Meänkieli rätt och lätt : grammatik och lärobok i meänkieli / Bengt

Pohjanen, Eeva Muli. - 2007 - 2. uppl.. 46. Pohjanen, Bengt, 1944-. Murhaballaadi : dekkari. - 2008. 47. Pohjanen, Bengt. Smugglarkungens son [Ljudupptagning]. - 2008. 48. Pohjanen, Bengt, 1944-. Suloinen Jeesus : biografia, legenda, kertomus / Bengt Pohjanen ;

suomentanut Jorma Aspegrén. - Kokkola: Barents Publishers – FIN, 2000. 49. Pohjanen, Bengt, 1944-. Tidens tvång. - 2010. 50. Pohjanen, Bengt, 1944-. Den tornedalsfinska litteraturen. 2, Från Kalkkimaa till Hilja Byström

/ Bengt Pohjanen, Kirsti Johansson. - 2009. 51. Pohjanen, Bengt, 1944-. Den tornedalsfinska litteraturen från Kexi till Liksom. [1] / Bengt

Pohjanen, Kirsti Johansson. - 2007. 52. Pohjanen, Bengt, 1944-. Väylä oon aina ollu : Joppausoopperan libretto : [sanoja - lauluja -

loruja Väylänvarren joppauksesta] = Älven har alltid funnits : libretto till Smugglaroperan : [ord - visor - ramsor om smugglingen i Tornedalen]. - 2005.

53. Pohjanen, Karin, 1978-. Ett fönster mot himlen : ikonens ursprung, betydelse och funktion. - 1999.

54. Räntilä, Pirkko. Krigsbarn 4779 / Pirkko Räntilä ; översättning: Kirsti Johansson. - 2006. 55. Räntilä, Pirkko. Sotalapsi 4779. – Barents, 2006. 56. Stoltz, Lina, 1974-. Kun opettajatkaan eivät tiedä / Lina Stoltz ; kuv.: Marta Bencivenni ;

[suomentanut Jorma Aspegrén]. - 2005. 57. Stoltz, Lina, 1974-. Kveenien kuningas / Lina Stoltz ; suomentanut Kirsti Johansson. -

Barents, 2007. 58. Stoltz, Lina, 1974-. Minna ja noita / Lina Stoltz ; kuvittannu: Ida Björs ; meänkielentänny:

Bengt Pohjanen. - 2003. 59. Stoltz, Lina, 1974-. Minna ja taikamies / Lina Stoltz ; kuvittanut: Ida Björs ; suomentanut:

Kirsti Johansson. - 2003. 60. Stoltz, Lina, 1974-. När inte ens lärarna vet / Minna Stoltz ; ill.: Marta Bencivenni. - 2005.

11

61. Stoltz, Lina, 1974-. Quenas konung : roman. - 1998. 62. Stoltz, Lina, 1974-. Vilma ska till dagis = Vilma lähtee taakikseen / berättelse / tarina: Lina

Stoltz ; bilder / kuat: Marta Bencivenni ; [övers. till meänkieli: Bengt Pohjanen]. - 2007. 63. Tsokkinen, Anja, 1940-. Hummeli ja Havveli / Anja Tsokkinen, Eeva Muli, Kaija Sonninen ;

[kuvitus: Eeva Muli]. – Barents, 2010. 64. Uneby, Marie, 1963-. Hemfödingar : en bok om nordsvenska hästar och hästkörare. - 2002 65. Vallgårda, Ulrika, 1966-. Blommor längs dikesrenen : dikter. - 2010. 66. Vallgårda, Ulrika, 1966-. Hemlängtan : dikter. - 2008. 67. Vallgårda, Ulrika, 1966-. Och runtomkring mig är allting så vackert blått : dikter - 2009. 68. Zdes nac inajutsja dorogi : antologija pisatelej barenc-regiona / redaktor Valerij Lemesov. –

Barentsförlaget, 2001. Författare Antal författare födda på 00-talet 10-talet 40-talet 50-talet 60-talet 70-talet 80-talet

2 1 8 0 2 1 2

1. Berglund, Marianne, 1947- 2. Borg, Magnus, 1982- 3. Byström, Hilja, 1908-1993. 4. Heith-Stade, David, 1984-. 5. Hjertzell, Per, 1941-. 6. Johansson, Kirsti, 7. Jonsson, Ella, 8. Karlsson, Björn, 9. Kostenius, Bengt, 1945-. 10. Lemesov, Valerij, 11. Lindgren, Astrid, 1907-2002 12. Lindskog, Gerda Helena, 1943-

13. Lindström, Tyra Helena, 1940- 14. Lång, Saara, 15. Löfqvist, Roland Joh., 16. Mäkinen, Veikko, 1941- 17. Mäkipiha, Emil, 1919-1989 18. Pohjanen, Bengt, 1944- 19. Räntilä, Pirkko, 20. Stoltz, Lina, 1974- 21. Tsokkinen, Anja, 1940- 22. Uneby, Marie, 1963- 23. Vallgårda, Ulrika, 1966-

12

13

Bilaga 3 Förlag Lumio: 72 utgåvor 2000 - 2011 Antal utgåvor 2000-2011

År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utgåvor 2 2 1 6 5 10 6 9 8 10 7 6 I alfabetisk ordning

1. Backman, Ingamaj E., 1950-. Postlådor. - 2007. 2. Barns tankar om Gud, Jesus, änglar, himlen, kyrkan, livet och döden / sammanställd av Lars

Aasa, 1931-. - 2009. 3. Biörklund, Rosalie, 1926-. "Nog minns jag trettiotalet"/ av Rosalie Biörklund ; [teckningar:

Börje Dorch]. - 2001. 4. Darhammar, Stig, 1941-. Han kom från Tornedalen : berättelse om ett livsöde som började i

Tornedalen år 1919. - 2011. 5. Dikter från Polcirkelland : en diktsamling från landet vid polcirkeln. - 2001. 6. Eneslätt, Ulla, 1946-. Barn är Guds gåva, eller kanske Mannens säd skall icke spillas - 2009. 7. Eneslätt, Ulla, 1946-. Maja : barn i Tornedalen på 50-talet. - 2008. 8. Finno-Ugric people in the Nordic countries : Roots 5: the roots of peoples and languages of

Northern Eurasia / Birger Winsa editor. – 2005. 9. Granlund, Pär, 1953-. - Bastugästbok – 2011. 10. Grundström Linder, Rose-Marie. Vitterkarlens varning och andra sällsamma berättelser från

farfar Herlogs tid / [text, illustrationer]: Rose-Marie Grundström Linder. – 2009. 11. Hansson, Hillevi S. Väggarna vet vad som varit. – 2010. 12. Hedbring, Miranda, 1974-. Minstas väg hem / text av Miranda & Marcus Hedbring ;

illustrationer av Heléne Lövkvist & Rebecka Alsterlind. - 2008. 13. Heikkilä, Sven, 1924-. Jubileumsåret 2005 : bygdeskalden Antti Mikkelinpoika Keksi 1622-

1705. – 2005. 14. Heikkilä, Sven, 1924-. Årets gång : minnesbok : texter och bilder för unga och gamla = Vuoen

kulku : muistokirja : tekstiä ja kuvia nuorile ja vanhoile : Övertorneå, Polcirkelland, Napapiirinmaa. - 2008 - [Ny utg.].

15. Heikkilä, Sven, 1924-. Årets gång (minneshäfte) : texter och bilder för unga och gamla = [Vuoen kulku : muistokirja] : tekstiä ja kuvia nuorile ja vanhoile : Övertorneå, Polcirkelland, Napapiirinmaa. – 2005.

16. Holmberg, Hilding, 1924-. Vi föddes i Hällsel- : Hilding och Gunnar berättar- / [[sammanställt av] Sara Holmberg]. - 2002.

17. Höynä-Nilsson, Marjatta, 1937-. Censurerad verklighet.- 2007. 18. Höynä-Nilsson, Marjatta, 1937-. Tiden vände blad. - 2008. 19. Irgens, Rutger, 1926-. Det flytande hjärtat / Rutger Irgens ; [illustrationer: Beatrice Lundquist

; tonsättningar: Peter Irgens]. - 2006. 20. Larsson, Annette, 1957-. Gatubarnet Curt & Olga Silverstierna.- 2005. 21. Larsson, Annette, 1957-. Kjell. - 2003. 22. Larsson, Leif, 1939-. Berättelser från ön och sedan : novellsamling.- 2009. 23. Larsson, Leif, 1939-. Jag fick heta Anders : 24 noveller.- 2010. 24. Larsson, Leif, 1939-. Klotter är som hundskit och 78 andra dikter. – 2010. 25. Larsson, Solveig, 1942-. Vantboken - Solveigs vantar : vantar, mönster och inspiration /

Solveig Larsson ; [foto/illustrationer: Lena Abrahamsson ... ; teckningar: Leif Larsson]. - 2010.

26. Larsson, Solveig, 1942-. Vantkalendern 2012. - 2011. 27. Linder, Marosa. Kärlekens lov : längtans poesi. - 2006.

14

28. Lindskog, Margareta. Ingen skugga så djup : [dikter, tankar och berättelser under en bearbetning] / Margareta Lindskog ; med kommentarer av Sven Reichmann ; [bilder: Elisabet Målqvist]. - 2003.

29. Lumio, Karin, 1991-. Min poesi.- 2007. 30. Löfquist, Yvonne. Hemska ormar och fula gubbar : mitt barnaliv, mina tårar, mitt blod - 2004. 31. Lönedal, Anders, 1956-. Lustboken.- 2005. 32. Mangi Sundgren, Brita, 1929-. Hem. – 2011. 33. Mera kackel / [illustrationer: Jenny Holmlund, René Blom]. - 2010. 34. Myrtorp, Jan, 1941-. Samlarleksaker : från mitten av 1900-talet ; nyttigt och onyttigt om 50-

och 60-tals leksaker. - 2003. 35. Möller, Ingrid, 1938-. Brum i nattmössan. - 2009. 36. Nilsson, Margareta, 1951-. Bombningen av Pajala 21 februari 1940. - 2000. 37. Nilsson, Tage, 1915-. Oöversättlig ordlek : verser, dikter, strunt.- 2005. 38. Nohrin Jernberg, Bitte, 1953-. Algot : tax med full koll : [betraktelser rakt ur nosen] / av Bitte

NJ ; [foto: Jörgen Nohrin]. - 2008. 39. Nohrin Jernberg, Bitte, 1953-. Gyllens källa / av Bitte NJ ; illustrationer: Annah Lång. - 2006. 40. Nohrin Jernberg, Bitte, 1953-. Hustomtens midsommaräventyr ; Hustomtens juläventyr av

Bitte NJ ; illustrationer: Annah Lång. - 2011. 41. Norström, Peter, 1947-. Tystnaden i Järvvik. – 2008. 42. Odén-Berggren, Monica, 1945-. Vattengyllen : lyrik.- 2007. 43. Olander, Ewa, 1942-. Boetitti, Ninni och Momon samtalar : kontakten mellan generationer ger

värdefull kunskap för livet. - 2007. 44. Persson, Birgitta Maria, 1948-. Utsikt och insikt från Frösö strand. - 2005. 45. Persson, Birgitta Maria, 1948-. Ängsklockor och kaffebönor : tröst och glädje på knagglig väg

/ Birgitta Maria Persson ; med förord av Margareta Melin. - 2004. 46. Portin, Solveig, 1938-. Sagor och berättelser / Solveig Portin ; [illustrationer: Solveig

Portin]. - 2007. 47. Portin, Solveig, 1938-. Själens spegel : dikter. - 2007. 48. Raukola, Leena, 1950-. Hanhivittikkos skönheter : en unik flora i ett kulturreservat, en fäbod i

Tornedalen = Hanhivittikon kaunokaisia : tornionlaaksolaisen kentän ja kulttuurireservaatin ainutlaatuista kasvillisuutta / foto och text: Lena Raukola ; textbearbetning och layout: Christina Snell-Lumio. - 2006.

49. Rutbäck, Sofia Magdalena, 1982. Mysteriet med det försvunna Jesusbarnet. - 2011. 50. Samuelsson, Curth, 1927-. De sålde sitt liv. - 2004. 51. Simu, Ann-Gerd, 1952-. Kallkällan. - 2005. 52. Snell-Lumio, Christina, 1960-. Astronauten : [en novell- och diktsamling]. - 2000. 53. Snell-Lumio, Christina 1960-. Människor och liv i Puostijärvi : en nutidsdokumentation i

samarbete med Norrbottens museum : 15/2 till 1/12 1995 Text och foto : Christina Snell-Lumio. - 2003.

54. Snell-Lumio, Christina, 1960-. Priset på ljus och mörker i Tornedalen : [jubileumsbok]. - 2009.

55. Snell-Lumio, Christina, 1960-. Surströmmingens historia och tradition i Norrbotten. - 2005. 56. Ström, Solveig, 1923-. Klara som istungors vatten : dikter. - 2006. 57. Sundblad, Ulf, 1944-. Skolteater. - 2007. 58. Vinci, Felice, 1946-. Skandinaviskt ursprung för Homeros dikter : utspelade sig Iliadens och

Odysséens äventyr i Östersjön och Nordatlanten? : Iliaden och Odysséen och hur en myt vandrar ... = Omero nel Baltico / Felice Vinci ; översättning: Lennart Kankaanranta. - 2009.

59. Wassberger, Amanda, 1989-. Bepparna och den skräpiga skogen. - 2008. 60. Wennborg, Helena, 1949-. Ordets vertikala väsen : dikter komponerade till Haiku. - 2009. 61. Wik, Marianne, 1946-. Kärlek & blomdoft / dikter: Marianne Wik ; illustrationer: Lina

Holmberg. - 2010 - 2., omarb. uppl.. 62. Wikblad, Marianne, 1953-. Bär mina vingars kraft / dikt och bild: Marianne Nalle Wikblad. -

2007. 63. Wikblad, Marianne, 1953-. Förgätmigej : dikter och aforismer. - 2004.

15

64. Wikblad, Marianne, 1953-. Igelkotten Igloo och hans vänner : en igelkottsberättelse, baserad på igelkottiska ord, för människor och tygdjur i åldern 1-101 år / av Marianne Nalle Wikblad ; [bild: Kalle Prorok ; CD: Håkan Wikell ; innehåller även en ordbok med igelkottiska ord]. - 2009.

65. Wikblad, Marianne, 1953-. Livstycken : dikter aforismer. - 2003. 66. Wikblad, Marianne, 1953-. Ett uns av violett : dikter och aforismer. - 2003. 67. Ygeman, Ingvar, 1935-. Fjärde utmaningen. - 2004. 68. Ygeman, Ingvar, 1935-. Före katastrofen och efter : före och efter tsunamin och annat

omvälvande. - 2006. 69. Ygeman, Ingvar, 1935-. Stark våg - 2010. 70. Öström, Anita, 1939-. Allt möjligt och omöjligt - och lite till! - 2008. 71. Öström, Anita, 1939-. "Sommaren med Berta" - 2009. 72. 20/80 : ett framgångsrikt sätt att leda mindre företag.. - 2005.

Antal författare födda på 10-talet 20-talet 30-talet 40-talet 50-talet 60-talet 70-talet 80-talet 90-talet

1 7 7 12 9 1 1 2 1 Lumio – författare/skrivare

1. Aasa, Lars, 1931 - 2. Backman, Inga-May, 1950 – 3. Biörklund, Rosalie, 1926 - 4. Darhammar, Stig, 1941 - 5. Eneslätt, Ulla, 1946- 6. Granlund, Pär, 1953- 7. Grundström Linder, Rose-Marie, 8. Hansson, Hillevi, 9. Marcus, Hedbring, 10. Hedbring, Miranda, 1974- 11. Heikkilä, Sven, 1924- 12. Holmberg, Gunnar 13. Holmberg, Hilding, 1924- 14. Höynä-Nilsson, Marjatta, 1937- 15. Irgens, Rutger, 1926- 16. Larsson, Annette, 1957- 17. Larsson, Leif, 1939- 18. Larsson, Solveig, 1942- 19. Linder, Marosa, 20. Lindskog, Margareta, 21. Lumio, Karin, 1991- 22. Löfquist, Yvonne, 23. Lönedal, Anders, 1956- 24. Mangi, Brita, 1929- 25. Myrtorp, Jan, 1941-

26. Möller, Ingrid, 1938- 27. Nilsson, Margareta, 1951- 28. Nilsson, Tage, 1915- 29. Nohrin Jernberg, Bitte, 1953- 30. Norström, Peter, 1947- 31. Odén-Berggren, Monica, 1945- 32. Olander, Ewa, 1942- 33. Persson, Birgitta Maria, 1948- 34. Portin, Solveig, 1938- 35. Raukola, Leena, 1950- 36. Rutbäck, Sofia Magdalena, 1982- 37. Samuelsson, Curt, 1927- 38. Simu, Ann-Gerd, 1952- 39. Snell-Lumio, Christina, 1960- 40. Ström, Solveig, 1923- 41. Sundblad, Ulf, 1944- 42. Vinci, Felice, 1946- 43. Wassberger, Amanda, 1989- 44. Wennborg, Helena, 1949- 45. Wik, Marianne, 1946- 46. Wikblad, Marianne, 1953- 47. Yngeman, Ingvar, 1935- 48. Öström, Anita, 1939-

16

17

Bilaga 4 Förlagsverksamhet KirunaTidningen Förlag: Kirunatidningen / Tidningsföreningen i Kiruna 2010 Kieri, Gunnar, 1928- . Finnmarken brinner : ruija pallaa [roman]. Kiruna: Tidningsföreningen i Kiruna, 2010. 2002 Barck, Åke, 1932-2004. Kirunas byar. Kiruna : Tidningsföreningen i Kiruna, 2002. 1999 Barck, Åke,1932-2004. Kirunas första sekel : utgiven av Kiruna kommun med anledning av samhällets 100-årsjubileum år 2000 /text och redigering: Åke Barck ; [engelsk översättning: Birgitta Forsell ; samisk översättning: Kristina Labba] Kiruna :[Mediafolket] :Kirunatidningen, 1999. Förlag: Nordkalottens Ord & Bild AB 2011 Företagarna : 100 år i Kiruna / [redaktionskommitté: Eilert Isaksson ...] Kiruna : [Nordkalottens Ord & Bild AB], 2011. 2010 Törmä, Kjell, 1959-. Ögonblick i Kiruna 2009 – 2010. Kiruna : Nordkalottens Ord & Bild, 2010. 2009 Jukkasboken / [redaktör: Jan-Erik Kuoksu, 1942-] Jukkasjärvi : Jukkasjärvi församling : Nordkalottens Ord & Bild, 2009.

18

19

Bilaga 5 Förlag FRIARE LIV Antal utgåvor: 32 utgåvor 2003 - 2011

År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utgåvor 1 3 1 4 8 2 4 2 6 1. Costetti, Vilma. Sofie och den röda klänningen / Vilma Costetti, Monica Rinaldini ; översättning av Liv Larsson. - 2007. 2. Costetti, Vilma. Sofies gosedag / Vilma Costetti, Monica Rinaldini ; översättning av Liv Larsson. - 2007. 3. Costetti, Vilma. Charlie och Sofie och leksakståget / Vilma Costetti, Monica Rinaldini ; översättning av Katarina Hoffmann, Liv Larsson. - 2007. 4. Costetti, Vilma. Charlie hoppar i soffan / Vilma Costetti, Monica Rinaldini ; översättning av Liv Larsson, Johan Rinman. - 2007. 5. Costetti, Vilma. Charlies sagostund / Vilma Costetti, Monica Rinaldini ; översättning av Liv Larsson, Johan Rinman. - 2007. 6. Costetti, Vilma. Charlie och mamma på stranden / Vilma Costetti, Monica Rinaldini ; översättning av Katarina Hoffmann, Liv Larsson. - 2007. 7.. Eisler, Riane. Bägaren & svärdet : vår historia, vår framtid / RianeEisler ; [förord av Marshall Rosenberg ; översättning: Gunilla Winberg]. - 2005. 8. Kashtan, Inbal. Föräldraskap från hjärtat : att föra medkänsla, kontakt och valfrihet vidare till nästa generation : en presentation av hur Nonviolent Communication kan användas av föräldrar och andra vuxna / av InbalKashtan ; [översättning och granskning av text: Liv Larsson]. - 2006. 9. Känslo och behovskort. – 2009 10. Larsson, Liv, 1964-. 42 nyckelskillnader för djupare förståelse av nonviolentcommunication / av Liv Larsson & Katarina Hoffmann. - 2011. 11. Larsson, Liv, 1964-. Ilska, skuld & skam tre sidor av samma mynt. - 2011. 12. Larsson, Liv, 1964-. Led som du lär : kursledarskap med Nonviolent Communication / Liv Larsson ; [illustrationer: Vilhelm Nilsson]. - 2009. 13. Larsson, Liv, 1964-. Nonviolent communication i praktiken : arbetsbok för att lära sig Nonviolentcommunication individuellt eller i grupp / av Liv Larson ; [granskad av Åsa Persson, Åsa Arksäter]. - 2004. 14. Larsson, Liv, 1964-. Nonviolent Communication i praktiken 2.0 : arbetsbok för individer och grupper / av Liv Larsson ; [illustrationer: Vilhelm PH Nilsson]. - 2., [bearb. och utök.] uppl. – 2011. 15-16. Larsson, Liv, 1964-. Relationsbesiktning : frihet utan distans, gemenskap utan kontroll - 2010.[2011]. 17. Larsson, Liv, 1964-. Tack! : uppskattning, tacksamhet och lycka som livsstil - 2011. 18. Larsson, Liv, 1964-. A helping hand. Mediation with Nonviolent Communication.. - 2011. 19. Larsson, Liv, 1964-. Bemötandeproffs. - 2011. 20. Larsson, Liv, 1964-. Ilska, skuld och skam : tre sidor av samma mynt / Liv Larsson ; [illustrationer: Vilhelm PH Nilsson]. - 2010. 21. Larsson, Liv, 1964-. Lilla känsloboken : vår inre skattkarta : [lär dig att höra vad dina känslor berättar om] / av Liv Larsson, Maria Tison-Larsson. - 2007.

20

22. Larsson, Liv, 1964-. Skapa möten och kontakt genom medling : att agera tredje part med Nonviolentcommunication / Liv Larsson ; [illustrationer: Maria Tison-Larsson, Kay Rung]. - 2008. 23. Rosenberg, Marshall B.. Hela ditt liv : försoning utan kompromisser med Nonviolent Communication / av Marshall B. Rosenberg ; översättare: Liv Larsson ... ; språkgranskare: Katarina Hoffmann. - 2009. 24. Rosenberg, Marshall B.. Lära för livet : nonviolentcommunication i skolan : för bättre resultat, färre konflikter och fördjupade relationer / Marshall B. Rosenberg ; förord av RianeEisler ; efterord av Marianne Göthlin ; [översättning: Liv Larsson ; språk- och faktagranskning: Katarina Hoffmann]. - 2006. 25-28. Rosenberg, Marshall B.. Nonviolent communication : ett språk för livet / Marshall B. Rosenberg ; förord av Arun Gandhi ; [översättning: Gudrun Fleetwood, Liv Larsson]. 2003. [2006] [2007] [2008] 29-30. Rosenberg, Marshall B..Vi kan reda ut det! : fredliga och kraftfulla sätt att lösa konflikter : medling och konflikthanteri ng med hjälp av Nonviolentcommunication / Marshall B. Rosenberg ; [översättare: Thomas Jordan, Liv Larsson]. - 2004. [2006] 31. Rung, Neo. Sagan om draken som inte kunde spruta eld / NeoRung och Liv Larsson ; [illustrationer: Maria Tison-Larsson]. - 2009. 32. Persson, Åsa. Varning för prat / av Åsa Persson & Liv Larsson ; [illustrationer: Monica Goossens]. - 2004.

21

Bilaga 6 PUF – förlag: 7 utgåvor 2008 – 2011 2011 Müller, Majvor, 1958-. Under ytan [kriminalroman] - 2010. 2010

Callne, Lena, 1966-. Destination: känslornas arena - 2010.

Müller, Majvor, 1958-. Katten och repet : [kriminalroman] - 2010.

2009

Lundberg, San, 1966-. Under tiden : [dikter] - 2009.

Munyua, Anna, 1975-. Melvin : viktigast i världen / text och idé av Anna Munyua ; [bild:

Marie Näsholm]. [Barnbok] - 2009

Müller, Majvor, 1958-. När livet håller andan - 2009.

2008

Müller, Majvor, 1958-. Mörka skuggor i Sunderbyn : spänningsroman - 2008.

22

23

Bilaga 7 Förlag Kaamos: 35 utgåvor 1985 - 2011

År -89 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Titlar 5 2 3 2 2 2 4 1 2 2 1 Anm.: -89 avser utgåvor 1985-1989 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Titlar 1 1 2 0 1 0 3 0 0 1 0 0

I alfabetisk ordning 1. Angeria, Anne, 1975-. Algot ja Alma / [kirjottannu:] Anne Angeria ; [riitanu:] Seija

Harlin. - 2009. 2. [Arina : nordisk tidsskrift for kvensk forskning Nr 1 (2004-2005). – 2005.] 3. [Arina : nordisk tidsskrift for kvensk forskning. – 2002.] 4. Enbuske, Eila. Kairoilta kuultua [Dikter] - 1988. 5. Hill, Eric, 1927- 2011. Pilkku kesäluvala / Eric Hill ; tornionlaaksoksi: Elisabet

Jernström. - 1990. 6. Jama, Matti. Lumen alla on kevät [Dikter] - 1989. 7. Johansson, Kerstin. Pakinoita meänkielelä. 1, Mithään ei menny Kallela hukhaan -

2006 8. Johansson, Kerstin. Pakinoita meänkielelä. 2, Mantale miehleinen jäänlähtö - 2006 9. Kenttä, Matti, 1927-. Meänkielen kramatiikki / M. Kenttä, B. Pohjanen. - 1996. 10. Kostenius, Bengt, 1945-. Aysyyrialehmän päivä - 1986 11. Kostenius, Bengt, 1945-. Hurstipiili tullee - 1997. 12. Lantto-Toffe, Kristina, 1927-. - Tuu, tuu, tupakkarulla / text: Kristina Lantto-Toffe ;

bilder: Inga-Britt Uusitalo = Tuu, tuu, tupakkarulla / teksti: Kristina Lantto-Toffe ; kuvat: Inga-Britt Uusitalo. - 1994.

13. Lindgren, Astrid, 1907-2002. Eemelin eesotot / teksti: Astrid Lindgren ; meänkielentänny Bengt Pohjanen ; kuat Björn Berg. - 1995.

14. Lundström, Ann-Kristin, 1947-. Pikku Anna ja Kissankuningas / teksti: Ann-Kristin Lundström ; kuvat: Håkan Lundström. – 1991.

15. Löfgren, Ulf, 1931-. Jäntty ja Jöötte-hiiri / Ulf Löfgren ; meänkielentänny Bengt Pohjanen. - 1995.

16. Meän kielen sanakirja : [Tornedalsfinsk ordbok] / [toimitustyö/redigering: Matti Kenttä & Erling Wande]. - 1992.

17. Meän lauluja [Kombinerat material]: Tornionlaakson laulaja, uusia ja vanhoja : Tornedalsvisor, nya och gamla / [notskrift: Mats Pääjärvi]. - 2002.

18. Minun oma satukirja / meänkielentänny Ingela Henriksson ; kuat Linda Henriksson. - 1998.

19. Mörtlund, Mona, 1957-. Elli lähtee pyhhiin pirthiin / teksti: Mona Mörtlund ; kuvat: Stina-Greta Berggård. - 1993.

20. Mörtlund, Mona, 1957-. Ellin leikkikaveri / teksti: Mona Mörtlund ; kuvat: Stina-Greta Berggård. - 1993.

21. Mörtlund, Mona, 1957-. Hanna hakkee hormia / teksti: Mona Mörtlund ja Monica Johansson ; kuvat : Kerstin Nilimaa. - 1991.

24

22. Mörtlund, Mona, 1957-. Hanna hakkee joukhaista / teksti: Mona Mörtlund ja Monica Johansson ; kuvat: Kerstin Nilimaa. - 1991.

23. Nordqvist, Sven, 1946-. Pannukakkothoortta / teksti ja kuva: Sven Nordqvist ; meänkielentänny Bengt Pohjanen. - 1995.

24. Pohjanen, Bengt, 1944-. Lumi kätkee kasvonsa huutoon : runoja - 1995. 25. Pohjanen, Bengt, 1944-. Lyykeri / Bengt Pohjanen. - 1985 - 1. uppl. 26. Pohjanen, Bengt, 1944-. Lyykeri / Bengt Pohjanen. - 1986 - 2. uppl. 27. Ranängen, Tage, 1932-. Sveea-Emon äpäröistä - 1997. 28. Rova, Stina, 1946-. Sagor från Tornedalen : [Satuja Tornionlaaksosta] = [Fairy-tales

from Torne Valley] - 1999. 29. Sananparsia : Ordspråk / [nedtecknade av Albin Mäkitalo och] Stina-Greta Berggård ;

[omslag och illustrationer: Stina-Greta Berggård]. - 1990. 30. Stålnacke, Aina, 1927-. "Missa" : kertomus Liinan viishaasta kissasta "Missasta" /

kertonu : Aina Stålnacke ; kuvittannu: Kerstin Sandberg Bränngård , meänkielentänny: Matti Kenttä. - 2001.

31. Tillberg, Eric, 1931-. Muistoja kotikylästä ja muualtaki / Eric Tillberg ; [meänkielentänny ja tarkastannu tekstin/översättning till meänkieli och textgranskning: Kerstin Johansson och Matti Kenttä]. - 2004.

32. Tulkaa tekki fölhjyyn : evankeeljumit meänkielelä / meänkielentänny Bengt Pohjanen ; remissiroikka Kerstin Johansson, Matti Kenttä ja Marita Matsson-Barsk. - 2000.

33. Tuomas Larsson, Kerstin, 1945-. Elämän aalot / Kerstin Tuomas Larsson ; [riittaukset: Linnéa Lepistö]. - 2006.

34. Tuomas Larsson, Kerstin, 1945-. Ääni kirkonmaan juurelta / Kerstin Tuomas Larsson ; [riittaukset: Carolina Jatko]. - 2002.

35. Uusitalo, Inga-Britt, 1955-. Poron päiväkirja / teksti: Inga-Britt Uusitalo, Ragnar Henriksson ; kertonu: Vill-Bertti ; kuvat: Inga-Britt Uusitalo. - 1998.

36. Winsa, Birger, 1955-. Jellivaaran suomen sanakirja / Birger Winsa. - 1992. 37. Älä sie, vaimo, tähhään tuki : Juhaneksen evanjeeliymmi / meänkielentänny Bengt

Pohjanen. - 1994. Författare

1. Angeria, Anne, 2. Berggård, Stina-Greta, 3. Enbuske, Eila, 4. Henriksson, Ingela, 5. Hill, Eric, 1927-2011 6. Jama, Matti, 7. Johansson, Kerstin, 8. Kenttä, Matti, 1927- 9. Kostenius, Bengt, 1945- 10. Lantto-Toffe, Kristina, 1927- 11. Lindgren, Astrid, 1907-2002 12. Lundström, Ann-Kristin, 1947-

13. Löfgren, Ulf, 1931- 14. Mörtlund, Mona, 1957- 15. Nordqvist, Sven, 1946- 16. Pohjanen, Bengt, 1944- 17. Ranängen, Tage, 1932- 18. Rova, Stina, 1946- 19. Stålnacke, Aina, 1927- 20. Tillberg, Eric, 1931- 21. Tuomas Larsson, Kerstin, 1945- 22. Uusitalo, Inga-Britt, 1955- 23. Winsa, Birger, 1955-

25

Bilaga 8 Meänkielen förlaaki: 18 utgåvor 2005 - 2011 Antal utgåvor 2005 - 2011

År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utgåvor 1 1 6 1 6 1 2

I alfabetisk ordning

1. Lampinen, Lars: Meänmaan pahhuus : sanaparsia = Ondska i Tornedalen : ordspråk / Lars Lampinen & Birger Winsa. - 2011.

2. Lampinen, Lars: Meänmaan rakhaus : sanaparsia = Kärlek i Tornedalen : ordspråk / Lars Lampinen & Birger Winsa. - 2011.

3. Lampinen, Lars: Tornedalens ordspråk = Meänmaan sanaparsia / Lars Lampinen, Birger Winsa. - 2007.

4. Lampinen, Lars: Tornedalens spådomar = Meänmaan taikoja / Lars Lampinen & Birger Winsa. - 2007.

5. Tamm, Maare, 1935-. Gråt inte lilla blomma - 2009. 6. Uusitalo, Inga-Britt, 1955-. Kyyttikirja - 2008. 7. Uusitalo, Inga-Britt, 1955-. Leipäkirja : resäptiä ja histuriikka - 2009. 8. Winsa, Birger, 1955-. Kalastajan sanakirja = Fiskarens ordbok - 2007. 9. Winsa, Birger, 1955-. Kalastajan sanakirja = Fiskarens ordbok / Birger Winsa ;

[teckningar av Inga-Britt Uusitalo]. - 2009 - [2., utök. uppl.]. 10. Winsa, Birger, 1955-. Luonon sanakirja = Naturens ordbok - 2007. 11. Winsa, Birger, 1955-. Manalaisitten kirja = Andarnas bok / Birger Winsa. - 2007. 12. Winsa, Birger, 1955-. Mettämiehen sanakirja = Jägarens ordbok / Birger Winsa. -

Meän akateemi - Academia Tornedaliensis, 2006. 13. Winsa, Birger, 1955-. Meänmaan parlööri : meänkieli - ruotti - suomi / Birger Winsa,

Meänmaan kieliraati ;[kuvat: Inga-Britt Uusitalo]. - 2010. 14. Winsa, Birger, 1955-. Meänmaan ruokasanakirja = Nordkalottens & Tornedalens

matordbok / Birger Winsa. - 2009. 15. Winsa, Birger, 1955-. Poronhoitajan sanakirja = Renskötarens ordbok / Birger Winsa ;

[teckningar av Inga-Britt Uusitalo]. – Meän akateemi - Academia Tornedaliensis, 2005.

16. Winsa, Birger, 1955-. Poromiehen sanakirja = Renskötarens ordbok / Birger Winsa ; [teckningar av Inga-Britt Uusitalo]. - 2009 - 2., utök. uppl.

17. Winsa, Birger, 1955-. Ruuhmiin sanakirja = Kroppens ordbok / Birger Winsa ; [teckningar av Inga-Britt Uusitalo]. - 2009.

18. Winsa, Birger, 1955-. Vattnets och vädrets ordbok = Veen ja ilman sanakirja / Birger Winsa. - 2007.

26

27

Bilaga 9 Förlag Sámi girjjit: 46 utgåvor 1983 - 1997

1. Bergstrand, Ingrid (1985). I sirkassamers land. [svenska] Jokkmokk: Sámi girjjit

2. Bergström, Gunilla (1984). Dál ledjet gávvil, Alfons Åberg!. [nordsamiska] Johkamohkki:

Sámi girjjit

3. Bergström, Gunilla (1984). Mii gummehallá, Alfons Åberg. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi

girjjit

4. Bergström, Gunilla (1984). Oade dal njálgugit Ábmut. [lulesamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

5. Bergström, Gunilla (1984). Oađe dál njálgát Alfons Åberg. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi

girjjit

6. Blind, Ella Karin (1992). Eallima govat. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

7. Bross, Helena (1995). Olgobeaivi. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi Girjjit

8. Bylock, Maj (1987). Beaivegeađggás. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

9. Eira, Anders O. (1991). Duottarráfis soahtesilljui. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi Girjjit

10. Eriksson, Eva (1984). Girjjás Bellá ja Gusttu birra. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

11. Gaup-Westerlund, Stina (1992). Muittu bálgát. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

12. Angéus Kuoljok, Susanna & Tuolja, Karin (red.) (1995). Gårnåtja. [lulesamiska] Jokkmokk:

Sámi Girjjit

13. Jannes, Elly & Riwkin-Brick, Anna (1994). Elle Kaari. [sydsamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

14. Jannes, Elly & Riwkin-Brick, Anna (1994). Elle Kári. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

15. Jannes, Elly & Riwkin-Brick, Anna (1994). Elli Kári. [lulesamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

16. Lindgren, Astrid (1985). Go unna Iiddás áiggui bahás dahkat. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi

girjjit

17. Lindgren, Astrid (1983). Ronjá rievvárnieida. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

18. Lindquist, Marita (1988). Duohta gummehusat. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi Girjjit

19. Lärn, Viveca & Eriksson, Eva (1990). Mimmi oaz zu ádjá. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi

Girjjit

20. Lärn, Viveca (1990). Vuosttaza beaivegirji. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

21. Andersson, Ando (red.) (1992). Maam dah soptsestamme!: [Vad de berättat!]. [sydsamiska

och svenska] Jokkmokk: Sámi girjjit

22. Möller, Cannie (1990). Ájariidu. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

23. Peterson, Hans & Kvarnström, Gunilla (1997). Lijná áhkos lusi vuolggá. [lulesamiska]

Jåhkåmåhkke: Sámi girjjit

28

24. Peterson, Hans & Kvarnström, Gunilla (1997). Liná mátkkos ta áhku lusa. [nordsamiska]

Johkamohkki: Sámi girjjit

25. Päiviö, Sara (1993). Suonjir. [nordsamiska och svenska] Jokkmokk: Sámi Girjjit

26. Reuterswärd, Maud (1987). Idá ies. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

27. Runnerström, Bengt Arne (1985). Arhuaco Sierra Nevada. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi

girjjit

28. Sandberg, Inger & Sandberg, Lasse (1995). "Oade njálgugit áhttje!": unna spävttja Lábán

javlaj. [lulesamiska] Jokkmokk: Sámi Girjjit

29. Sandberg, Inger & Sandberg, Lasse (1995). "Oađe njálgát áhcc i!": dajai unna Lában-gopmás.

[nordsamiska] Jokkmokk: Sámi Girjjit

30. Sandberg, Inger & Sandberg, Lasse (1995). "Åerieh njaelkieslaakan aehtjie!": ohtje

baltastäjja Laabane jeehti. [sydsamiska] Jokkmokk: Sámi Girjjit

31. Sandström, Sigga (1995). Soldottern = Biejveniejdda. [lulesamiska och svenska] Jokkmokk:

Sámi Girjjit

32. Svakko, Anna-Stina (1991). Virvelvind. [svenska] Jokkmokk: Sámi girjjit

33. Svonni, Mikael (1990). Sámi-ruota, ruota-sámi sátnegirji: Samisk-svensk, svensk-samisk

ordbok. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

34. Söderhjelm, Kai (1990). Cuoigit. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

35. Söderhjelm, Kai, Utsi, Per Mikael & Utsi, Elli Sivi N. (1992). [nordsamiska] Karin:

Guovdageainnu báhpa nieida. Johkkamohkki: Sámi Girjjit

36. Topelius, Zacharias & Leo, Veronica (1992). Sampo Sámásj. [lulesamiska] Johkamohkki:

Sámi girjjit

37. Topelius, Zacharias & Leo, Veronica (1992). Sampo Sámás. [nordsamiska] Johkamohkki:

Sámi girjjit

38. Topelius, Zacharias (1992). Násstetjalmme. [lulesamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

39. Topelius, Zacharias (1992). Nástec albmi. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

40. Tuolja, Lars Matto (1987). Tjaktjalasta. [lulesamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

41. Tuolja-Sandström, Sigga (1997). Biejvvebielle. [lulesamiska] Jokkmokk: Sámi Girjjit

42. Turi, Johan (1996). Muitalus sámiid birra. [Ny utg.] [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

43. Turi, Johan (1988). Sámi deavsttat: Duoddaris. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi Girjjit

44. Widerberg, Siv & Tidholm, Anna-Clara (1992). Idjadit. [lulesamiska] Jokkmokk: Sámi girjjit

45. Widerberg, Siv & Tidholm, Anna-Clara (1992). Ijastallat. [nordsamiska] Jokkmokk: Sámi

girjjit

46. Zak, Monica (1990). Mánula ámmátmátki. [nordsamiska] Johkamohkki: Sámi girjjit

29

Bilaga 10 Böcker på nordsamiska utgivna 2011 registrerade i BURK och Libris

1. Aikio-Arianaick, Inger-Mari (2011). Cáhcerávgga gazza. Guovdageaidnu: DAT. /ugHuea

2. Buljo, Karen Anne (2011). Áfruvvá = Havfruen. [Indre Billefjord]: Iðut. /ufHuea

3. Buljo, Karen Anne (2011). Nieidagorzi = Pikefossen. [Indre Billefjord]: Iðut. /ufHuea

4. Eira, John Einar (2011). Jeaggejogas mearariikii. [Indre Billefjord]: Iðut. /ufHuea

5. Guttorm, Ellen Marit (2011). Geassi. [Indre Billefjord]: Iðut. /ufHuea

6. Guttorm, Trygve (red.) (2011). Sániid duohken: cáppagirjjálasvuoða teakstacoakkáldat.

[Kárásjohka]: Davvi girji. / Huea(s)

7. Iversen, Signe (2011). Mánugánda ja Heike. [Indre Billefjord]: Iðut. /ufHuea

8. Leammuid Biret Rávdná (2011). Nihkolii cohkalii niibelahki. [Kárásjohka]: Davvi girji.

/ugHuea

9. Mienna, Jens Martin (2011). Mun ies. [Kautokeino]: Arvesafira. /ufHuea

10. Nystad, Ritva (2011). Shettis. Karasjok: Davvi Girji. /uHuea

11. Paltto, Kirsti (2011). Vilges geaðgi. 2. hápmi [Kárásjohkka]: Davvi girji. /ugHuea

12. Sokki, Risten (2011). Mu ártegis eallin = Muv imálasj iellem = Mov rovnegs jielede.

[Kárásjohka]: Davvi girji. /ugHuea

13. Tid = Áejkie = Ájgge = Áigi : skriv så det hörs 16-26! : vinnande texter skrivartävlingen

2011. Kiruna: Giron sámi teáhter. /uHuea(s)

14. Utsi, John Erling (2011). Cugo. Stockholm: Podium. /ugHuea

30

31

Bilaga 11. Adresser till förlag i Norrbotten Black Island Books Box 18 971 02 Luleå Tel: 073-8158550 E-post: blackisland@bredband.net http://www.blackisland.se Kontaktperson: Peo Rask

Barents Publisher Box 32 SE-956 21 Överkalix Tel: 0926-77529 E-post: info@sirillus.se http://www.barentspublisher.se Kontaktperson: Bengt Pohjanen

Lumio Björkebyvägen 6 957 95 Hedenäset Tel: 0927-12285; 0730-650590 E-post: info@lumio.se http://www.lumio.se/lumio.html Förlagschef: Christina Snell-Lumio

Meänkielen förlaaki Rapsodivägen 48 142 41 Skogås Tel: 073-9328330 http://www.meankielenforlaaki.se/page1.html Kontaktperson: Birger Winsa E-post: birger.winsa@meankielenforlaaki.se

Kaamos Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset Aapua 6 957 94 Övertorneå Tel: 0927-240 74 E-post: strt.aapua@swipnet.se http://www.str-t.com

PUF Flottningsvägen 8a 972 51 Luleå Tel: 070-325 43 43 http://www.puf-bok.com/ Kontaktperson: Majvor Müller E-post: majvor.muller@telia.com

Nordkalottens Ord & Bild AB Urmakaregatan 17, 981 33 Kiruna Tel: 070-532 97 50

DAT O.S Pb 31 N-9521 Kautokeino / Guovdageaidnu, Tel +47 78 48 67 72 ; +47 91792526 Kontaktperson: Kristian Utsi Boine E-post: dat@dat.net http://www.dat.net Distribution i Sverige DAT FAL Seidegava 25 S-930 90 Arjeplog Tel: +46 (0)961-48028 ; +46 (0)70-3957848 E-post: dat@dat.net

Friare liv Mjösjölidsvägen 477 946 40 Svensbyn

32

Tel 0911-24 11 44 www.friareliv.se Webbadresser Förlag i Norrbotten Barents Publisher: www.barentspublisher.se Black Island Books: www.blackisland.se Lumio: www.lumio.se DAT: http://www.dat.net Friare liv: https://friareliv.nordicshops.com/index.html KirunaTidningen: http://www.kirunatidningen.com Meänkielen förlaaki: http://www.meankielenforlaaki.se/page1.html Utgivare på eget förlag Bosse Johansson, Stigfinnaren: http://www.stigfinnaren.info Pelle Lindblom, Mitt Öga: http://www.mittoga.ses.nu Maria Söderberg, Midsommar förlag: Majvor Müller, PUF-förlag: http://www.puf-bok.com Yvonne Blombäck, Kulingen förlag Förlag för egenutgivning utanför Norrbotten Ord&visor (Skellefteå): http://www.ordvisor.com/forlaget.php. Podium: www.podium.nu Författares Bokmaskin: http://bokmaskinen.se Vulkan:www.vulkan.se Faun: www.faunforlag.se Recito Förlag: www.recito.se; www.bokutgivning.se Aglaktuq: www.aglaktuq.se/index.html Atremi bokförlag: www.atremi.se Opus Liberum: www.opusliberum.com/?setlang=swe Solentro: www.solentro.se BoD, Books-on-Demand: http://www.bod.se/hem.html Publit: http://www.publit.se/cms Bee Media: www.beemedia.se Bokförlaget Snickarsmedjan (Byske): www.boksmedjan.se B4press: www.b4press.com

33

Bilaga 12 Författare & förlag – en ofullständig sammanställning Alfabeta: Ann-Marie Ljungberg, Peo Rask, Helena Olofsson-Heshmat Pasand Alhambra: Torbjörn Säfve Atlantis: Peter Englund Bonniers: Folke Isaksson, Gerda Antti, Åsa Larsson, Elin Ruuth, Lars Mikael Raattamaa DAT: Rose-Marie Huuva, Lars Wilhelm Svonni Dialogos: Lilian Ryd Fischer & Co: Lars Gyllenhaal Hjalmarsson & Högberg: Bo Renberg H:ström text och kultur: Torbjörn Säfve Kartago: Anneli Furmark Modernista: Erik Niva, Cecilia Hansson, Lars Mikael Raattamaa Natur och Kultur: Yngve Ryd, Ola Nilsson, Andrea Lundgren Norstedt: Bengt Pohjanen, Mikael Niemi, Katarina Kieri Oddbooks: KG Johansson Oktober/Atlas: Cecilia Hansson Opal: Anna Vikström Ordalaget Bokförlag: Carsten Ryytty Piratförlaget: Liza Marklund, Petra Östergren, Mikael Niemi Podium: Ann-Helen Laestadius Prisma: Torbjörn Säfve, Maria Gustafsson Rabén & Sjögren: Katarina Kieri, Johanna Lindbäck, Helena Olofsson-Heshmat Pasand, Ann-Helen Laestadius Semic: Carsten Ryytty Settern: Gunnar Westrin Symposion: Maria Vedin Tranan: Ak Welsapar Wahlström & Widstrand: Maria Vedin, Mattias Alkberg, David Vikgren Wela: Kjell-Gunnar Johansson Verbum: Ann-Katrin Tideström

34

35

Bilaga 13 Ur Ord&visors webbsida (2011-11-03): Vad är det som är speciellt med Ord&visor? Ord&visor är ett slags författarkollektiv och bildades 1992 av författarna Göran Lundin och Göran Burén. Förlagets huvudsakliga utgivning bygger mycket på författarens egen medverkan: både finansiellt och försäljningsmässigt. Förlagets roll är att stötta och dela med sig av råd och erfarenheter. Vi hjälper dessutom till med marknadsföring och insäljning. Framförallt är vi angelägna om ett gemensamt ansikte utåt, både gentemot massmedia och bokhandlare/Bibliotekstjänst. Vi håller kontakt med våra författare via e-post och ordnar också årliga träffar och kurser. Vi finns på Internet, där vi etablerat en egen nätbokhandel. Vi sköter all distribution till bokhandel/bibliotek (med undantag för lokala uppgörelser), mot en provision på 22 procent. Samtliga våra författare har fri tillgång till vårt bokhandels- och massmediaregister. Förlaget utformar och trycker boken i samråd med författaren. Vi har nära samarbete med ett lettiskt tryckeri samt, för digital produktion (s.k. POD-böcker), ett svenskt. Författaren betalar för produktionskostnaden, (50 procent i förväg, 50 procent sedan böckerna levererats) samt tar ett stort ansvar för försäljningen. Så snart ett manus antagits, får författaren en lathund, en samling råd och tips i skriftlig form, som försöker besvara de allra flesta frågor man kan ha kring en utgivning. Andra samarbetsformer mellan författare och förlag än det ovan beskrivna kan förekomma. Förlaget ger också ut egenfinansierad litteratur. Vem kan ge ut på Ord&visor? Precis som vilket annat förlag som helst, läser vi manus kritiskt. Väntetiden varierar mellan 1-3 månader. Vi läser själva, dessutom utnyttjar vi utomstående lektörer. Manus som inte håller kvalitetsmässigt, skickar vi tillbaka. Vi vill inte medverka till dålig publicitet, varken för förlaget eller för författaren. Däremot har vi en stark inriktning på att göra manus publiceringsbara. Därför arbetar vi ibland också med manusutveckling. I vissa fall skriver vi särskilda kontrakt med författaren. Sedan starten har vi givit ut över trehundra titlar, både av kända och okända författare. Många böcker har uppmärksammats i media. Tyngdpunkten ligger på romaner och självupplevda berättelser, men vi ger också ut hembygdsböcker, ungdomsböcker, diktsamlingar och faktaböcker. Vi ger ut allt mellan tunna häften med mjuka pärmar till böcker i stort format med hårda pärmar, tryckta i fyrfärg. Vad kostar det? Ord&visor är ett kvalitetsförlag. Våra böcker är snygga och välgjorda. Titlarna som produceras i Riga har ett stort inslag av hantverk. Vår specialitet är små upplagor, mellan 500 och 1.000 ex. En roman på 200 sidor och med en upplaga på 500 ex – inbunden och med omslag i fyrfärg – kostar, inklusive grafisk formgivning, sidombrytning, korrekturläsning, fritt köparen, mellan 45-50.000 kr plus 6 % moms. En motsvarande bok i mjuka pärmar är mellan 2.000 - 5.000 kr billigare. En normal diktsamling på 64 sidor, med omslag i fyrfärg, kostar som regel mellan 20-25.000 kr plus 6 % moms för 500 exemplar. I priset ingår förlagets åtaganden vad gäller

36

författarservice och marknadsföring. Tumregeln är att författaren ska ha tjänat in produktionskostnaden när drygt halva upplagan är såld. OBSERVERA ATT MOMSEN fr.o.m. 1 januari 2002 ÄR 6 % (mot tidigare 25 %) för merparten av totalkostnaden. Mycket små upplagor Vi gör idag kvalitetsböcker med mjuka pärmar i ned till 100 exemplar, med så kallad Print-on-Demand teknik. Även med så kallat danskt band (invikta flikar). Priserna är mycket fördelaktiga. Det går sedan att trycka upp 100 böcker i taget. Lämpar sig såväl för nyutgivning som för äldre, utgångna titlar Kan jag få hjälp med mitt manuskript? Det händer ofta att vi får in manuskript, som vi tycker förtjänar att ges ut, men som först behöver bearbetas språkligt och innehållsmässigt. Ett par av våra egna författare kan hjälpa till med att utveckla ditt manus. Vi diskuterar vad som behöver göras och kommer överens om kostnaden.

37

Bilaga 14 Sammanställning av stipendier och bidrag som kan utgå till författare och till produktion av litteratur i olika län/regioner. Uppgifterna har hämtats dels från respektive hemsida och dels genom e-postkontakter med verksamheternas tjänstemän (september/oktober 2011). Region Västerbotten

Region Västerbotten delar ut högst fyra kulturstipendier om lägst 25 000 kr och ett bildkonststipendium till kulturskapare i syfte att möjliggöra exempelvis konstnärligt utvecklingsarbete, en studie-/inspirationsresa eller en tids oavbrutet konstnärligt arbete. Stipendiet delas ut till kulturskapare inom litteratur, musik, teater, dans, film, bildkonst, konsthantverk, design och andra jämförbara områden.

Jämtlands läns landsting

Jämtlands läns landsting lämnar bidrag till kulturprojekt och kulturarrangemang som har regionalt intresse. Ett av förbehållen lyder: ”Bidrag utgår ej till produktionskostnader för böcker, skrifter, fonogram och filmer, men eventuellt kan inköp av den färdiga produkten göras.” Däremot kan landstinget bidra/medfinansiera exempelvis projektutveckling, research, intervjuer och kringarrangemang när det gäller bokproduktion. Författare kan komma ifråga för Landstingets kulturpris till Peterson-Bergers minne på 30 000 kr och för Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne på sammanlagt 50 000 kr. Sedan år 2000 har 54 kulturstipendier à 10 000 kr delats ut; ett (1) av dessa har tillfallit en författare. Sedan 1966 har stipendiet delats ut till 7 författare av drygt 200 stipendiater. Av 13 utdelade kulturpris sedan år 2000 har 2 tillfallit författare.

Landstinget i Västernorrland

För personer inte äldre än 30 år finns tre kulturstipendier för att möjliggöra förkovran och vidareutbildning inom litteratur, bildkonst, musik, teater, film, foto och andra jämställda områden, under pågående eller avslutad högre konstutbildning. Kulturstipendierna omfattar totalt 75000 kr och brukar fördelas mellan maximalt tre stipendiater. Musik, dans, bildkonst, film, foto, design, teater/cirkus är de områden som är mest representerade. Ytterst få författare ansöker om dessa stipendier, de senaste fem åren ingen. Stipendium har tilldelats författare 2-3 gånger under de senaste 20 åren. Någon annan form av stöd till bokproduktion utgår inte heller. Stödköp brukar däremot göras av böcker skrivna av författare med anknytning till länet.

Landstinget Gävleborg

Landstinget Gävleborg delar årligen ut kulturstipendier, naturastipendier och kulturpris för att stödja, uppmuntra och hedra betydelsefull verksamhet inom kulturområdet. Kulturstipendier, naturastipendier och kulturpris delas i första hand ut till enskilda utövare inom kulturområdet som är bosatta inom Gävleborgs län, eller som genom sin verksamhet eller sin person har anknytning till länet. Kulturstipendier uppdelas på tre till fyra arbetsstipendier. Kulturpris delas ut till två personer. Priset som består av ett konstföremål delas ut för att hedra en för Gävleborgs län värdefull kulturgärning.

Region Gävleborg Bidrag lämnas inte till enskilda författare/bokprojekt. Bidragen går

38

främst till offentliga organisationer med ett mer övergripande syfte som bedöms leda till regional utveckling.

Regionförbundet Örebro

”Utvecklingsstöd ges inte heller till drift av ordinarie verksamhet eller till medieproduktion.” Ur Riktlinjer för regionförbundets utvecklingsstöd – kultur, antagna av Regionfullmäktige (RF 2007-01-24, §6). Till medieproduktion räknas bokproduktion, vilket innebär att författare inte kan få bidrag i något skede i arbetet med en bok.

Regionförbundet Kalmar

Regionförbundet i Kalmar län delar ut årliga kulturstipendier och dessa kan alla kategorier av "kulturarbetare" söka, även författare. Vad gäller projektbidrag ges generellt inte några stöd till bokprojekt.

Landstinget i Jönköpings län

Av Bidragspolicy kulturprojekt-/arrangemang (fastställd 2009-03-27) framgår att ”Bidrag ges inte till utgivning av böcker eller motsvarande”. Författare kan inte få bidrag i något skede av sitt arbete.

Region Värmland Enligt Riktlinjer för Region Värmlands bidragsgivning till regionala projekt och evenemang inom kulturområdet ges inte bidrag till ”produktion av böcker eller cd-skivor”. Region Värmlands delar ut ett litteraturstipendium på 50 000 kronor som instiftades 2008. Det delas ut årligen och ska ges till minst två och högst fem enskilda verk ur det senaste årets utgivning av litteratur med Värmlandsanknytning. Stipendiet kan ges både till skön- och facklitteratur.

Landstinget Sörmland

Bidrag kan sökas för hela kulturområdet, som t ex musik- och teaterverksamhet, bildkonst, dans, film, museiverksamhet och folkbildning. Bidrag kan sökas av regionala organisationer som är väl etablerade och bedriver en kontinuerlig verksamhet av regionalt intresse i länet samt av grupper, föreningar, organisationer eller enskild person med hemvist i Sörmlands län. I Reglemente för bidrag till kulturorganisationer samt barn och ungdomsorganisationer (Faställt av nämnden §28, 2011-05-04) nämns däremot inte enskilda personer.

Region Halland Region Halland har inget generellt stöd till enskilda författare eller andra konstutövare för utgivning av böcker. Däremot kan man i särskilda fall delfinansiera utgivning av monografier. Vidare har man ett samarbete med Hallands bildningsförbund för utgivning av böcker för kulturhistorisk dokumentation och forskning i Halland. Man har även samarbetat med kulturorganisationer (Hallands konstmuseum, Hallands kulturhistoriska museum och förlag med bas i Halland) för vissa böcker med Hallands kulturhistoria som tema.

Landstinget i Uppsala

”Kultur i länet” har ett regionalt ansvar och arbetar med länsövergripande kultur- och folkbildningsfrågor. Stöd ges till olika länsinstitutioner och andra organisationer som verkar i hela länet. Stöd ges även till enskilda konstnärer eller kulturarbetare i form av stipendier och ett konstnärligt utvecklingsstöd. Utvecklingsstödet kan utgå till professionella kulturutövare under en period av tre år med 100 000 kr per år. Sedan 2003 har en (1) författare fått detta stöd. Landstingets kulturstipendier är avsedda att stödja och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom skilda områden såsom litteratur, musik, bildkonst, teater, dans, folkbildning och konsthantverk, eller för dem som gjort en betydande kulturell gärning. Den totala stipendiesumman är 220 000 kr. Kulturnämnden delar även ut ett antal kulturstipendier till ungdomar upp till 20 års ålder för att stödja och uppmuntra insatser inom områdena litteratur, film,

39

dans, konst, musik och teater.

Landstinget Dalarna

2011 finns inga bidrag att söka till kulturprojekt: ”Behovet av projektstöd kommer att utvärderas under 2011.” Landstinget Dalarna delar ut ett årligt kulturpris om 50 000 kr och två olika former av kulturstipendier: två kulturstipendier på 30 000 kronor som kan sökas av yrkesverksamma kulturarbetare samt fyra kulturstipendier för unga på 5 000 kronor vartdera.

Regionförbundet Östsam

I Regionförbundets kulturbudget för 2011 finns 500 000 kr för kulturprojekt. Projektbidraget kan variera mellan 25 000 och 50 000 kr och riktar sig till yngre kulturutövare, t ex filmare, designers, bildkonstnärer/konsthantverkare, teatergrupper/danskompanier, musiker/kompositörer, fotografer, författare, m fl som vill utveckla sina arbetsmetoder inom det konstnärliga området/kreativa sektorn och är verksamma i Östergötland.

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionens kulturpris (instiftat 2004) à 100 000 kr. 2010 utdelades 6 arbetsstipendier à 100 000 kr, varav 2 till författare; dessutom 10 kulturstipendier à 20 000 kr, varav 1 till författare. För professionella författare, översättare, redaktörer och manusförfattare bosatta i Västra Götaland finns dessutom fyra arbetsstipendier att söka. Stipendierna omfattar en månads vistelse i Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby (boende, resa samt kringkostnader).

Landstinget i Stockholm

Kulturnämnden inom Stockholms läns landsting satsar cirka 200 miljoner kronor årligen på kulturen i länet. Ett av de kulturpolitiska målen är att minst 70 procent av stödet till kultur- och föreningsliv ska användas till verksamhet/projekt som kommer barn och unga till del. Kulturnämnden beviljar normalt inte stöd till enskild kulturutövare, kommun och stat.

Regionförbundet Södra Småland

Fyra stipendier à 20 000 kr tilldelas yngre kulturutövare (18-25 år) inom områden som litteratur, musik, sång, bildkonst, teater, dans, film, fotokonst och digitala medier. Stipendiet utgör stöd och uppmuntran till att fortsätta inom kulturens område, t.ex. genom en utbildning. Ett kulturpris tilldelas person som genom sin verksamhet gjort en förtjänstfull kulturell insats i Kronobergs län. Avsikten är att uppmärksamma personer som normalt inte kan komma i åtnjutande av varken stipendium eller annat belöningssystem.

Region Skåne Region Skåne har inga bidrag till produktion av böcker (research, resor, tryckning, marknadsföring etc). I detta fall behandlas författare, konstnärer, musiker och fotografer lika – inga pengar finns till produktion av bok, utställning, inspelning. Däremot ges bidrag till teater, opera och dansuppsättningar. Bidrag ges också till litteraturfestivaler och liknande.

40

41

Bilaga 15 Sammanställning av svar från norrbottensförfattare på enkät om ”skrivandets villkor” i Norrbotten I maj 2011 skickade vi ut en enkät till ett 60-tal författare med anknytning till Norrbotten för att få en bild av ”skrivandets villkor” i länet. En tredjedel av författarna besvarade enkäten. Svaren på frågorna har redigerats något i anonymiserande syfte. 1) Vilka faktorer hade betydelse för ditt beslut att försöka bli författare/att skriva en bok? Finns det något utöver den personliga drivkraften som påverkat dig? Skolan? Läsandet? Andra författare? Föräldrar? Vänner? Skrivarkurser? Jag var väldigt barnslig när jag började skriva, jag tror att det var äran, åtminstone minns jag det så. I efterhand har jag förstått att jag antagligen led av en del handikapp som barn, inte tillräckligt stora för att det skulle ge mig några men utåt sett, men ändå så stora att jag hade svårt att formulera mig muntligen och inte kunde hävda mig i vissa sammanhang och drev genom barndomen därför omkring som en flaggvimpel mellan extremt tystlåten (i skolan) och extremt pratsam (hemma). I vilket fall, en ganska stor störning i mitt muntliga språk, och i mitt sätt att kommunicera med omvärlden. Ytterligare faktorer som gjorde att jag ville bli författare var att jag tyckte att det verkade bekvämt. Jag tänkte mig att man fick jobba hemma, att det kunde vara mysigt etc. Numera är jag tränad på att prata, men fortfarande är det skrivna språket mitt första språk, det är genom det jag kommunicerar. En mängd saker som jag läste som barn, allt möjligt från Astrid Lindgren till Robert Heinlein, som inspirerade mig och fick mig att vilja pröva själv. Jag skrev lite som ung, medverkade i amatörtidskrifter, blev publicerad i några professionella tidskrifter och antologier, men kom att syssla mest med musik fram till slutet av 90-talet. Skrivlust sen barndomen som nog kommer från min skrivande far, en f.d. journalist. Jag har under ett flertal år varit Nordens mest lästa i min genre, dvs. svenskt och internationellt sportfiske med ekologiska och biologiska förespeglingar. Jag har haft skrivandet i huvudet sen jag var lillgrabb, naturligtvis influerad av släktens bravader, bl.a. min morbror Yngve Espmark, professor i zoologi vid universitetet i Trondheim och morfars brors ”grabb”, Kjell Espmark, sittandes i Svenska Akademien. Skrivandet fanns/finns som en naturlig del i vardagslivet och från och med 1/1-1963 började jag skriva dagbok, vilket jag gjort, varje dag, sen dess. Är nu inne på min 49:e… i rad. Skolan gav mig en ny skjuts, ety jag jobbade som lärare i 21 år. Skrivandet och det svenska språket var för mig tongivande. Jag har aldrig gått någon skrivarkurs men kan sägas ha haft egna kurser. Det avgörande valet för min verksamhet grundar sig på släkten. I min genre läste/läser jag mest Hans Lidman och Nils Fernström. Generellt sett läser jag helst svensk litteratur som inte har med min genre att göra. Absolut inte deckare. Naturligtvis många olika faktorer. En var att jag ”alltid” varit en skrivande person. Jobbat som frilansare på en tidning, vikarierat som lokalredaktör, skrivit en hel del sport, gjort klubbtidningar i olika idrottsföreningar. Dessutom arbetat mycket med litteratur och skrivande i anslutning till det, som lärare på högstadiet. Har tänkt ut otaliga skrivuppgifter för eleverna för att öka deras intresse för att själva skriva. Har också publicerat några noveller då jag var i 20-årsåldern, vilket fanns kvar i minnet, då jag till slut kom fram till att ge ut en bok. DET hade jag av och till pratat om ända från tonåren. Det AVGÖRANDE så att jag verkligen kom fram till ett beslut var att jag gick en KURS I KREATIVT

42

SKRIVANDE med Maria Vedin som ledare och att det skedde sedan jag blivit pensionär och i samband med det kopplat bort jobb plus många uppdrag inom idrottsrörelsen. Min fru puffade på mig och menade att jag som pensionär nu hade tid att göra det jag velat göra så länge. Den bok jag så småningom gav ut var en novellsamling och inte den äventyrsbok för barn/ungdomar (pojkbok), som jag diffust tänkte mig från början. Den faktor som påverkat mig mest är min egen inre drivkraft att skriva. Visst har de skrivarkurser som jag gått påverkat slutresultatet, men själva motorn till skrivandet finns i mitt inre. Min mor dog väldigt ung och det var hennes död som fick mig att på allvar ta tag i mitt skrivande. På något sätt så fick jag tankarna att om man har drömmar så ska man ta tag i dem innan det är för sent – om min dröm var att skriva böcker. Mitt skrivande började mest av en slump. Sommaren 2002 diskuterade jag ungdomslitteratur tillsammans med min syster och hennes barn. Den äldsta dottern hade läst många ungdomsböcker men tyckte att hon saknade en bok om en ”vanlig” och väldigt självständig tjej. Vi började mest på skoj spåna på vad ett manus till en sådan ungdomsbok skulle kunna handla om, och efter rätt så hårda påtryckningar ☺ började jag skriva ned det vi kommit på. Det var väldigt roligt och fungerade samtidigt lite som egenterapi – och på den vägen fortsatte det. Som ung skrev jag bara det jag blev tvungen till i skolan. Jag gillade inte alls att skriva. Däremot läste jag massor och en författare som gjorde ett starkt intryck på mig var Max Lundgren. Han skrev lättläst, med mycket dialog och berättelserna kändes vardagliga och väldigt äkta! Jag brukar fortfarande ”låna” en del från Max böcker till mina egna. Skrivarlusten har jag haft sedan tioårsåldern då jag skrev långa uppsatser, både om sådant jag varit med om och rena fantasierna. När jag sedan blev postchef (var bl a postmästare i 13 år) fortsatte jag att skriva, i postens interna tidningar och insändare i länspressen. Journalist blev jag 1992 och sedan följde 16 år av intensivt och lustfyllt skrivande, till och med korta notiser kunde ge mig en kick. Nyheter och granskande journalistik hade högsta prioritet och fyllde med råge min arbetsdag, därutöver skrev jag reportage för att tillfredsställa skrivarlusten. Särskilt uppmärksammade och uppskattade av läsarna blev de reportageresor jag företog längs vägar i Norrbottens inland. Ensam, oanmäld och med minimal kamerautrustning (för att inte skrämmas) tittade jag in hos folk i avfolkningsbyar och fick ta del av deras minnen och berättelser. Skrivglädje och skrivandets nödvändighet. Jag har sedan barnsben tyckt om att skriva och i vuxen ålder tyckt att det är viktigt att delta i den allmänna debatten. Att skriva är ett sätt att leva. En livsform som passar ett barn av nomadfolket. Jag färdas, jag flyttar genom bilderna som orden ger mig. Det är ett sätt att glömma dagen för en stund och bara vara i berättarnuet genom författandet. Min drivkraft är skaparlusten i alla dess former. Att synliggöra saker och ting, att förmedla, att levandegöra språket, att bevara det, att utveckla det. När jag skriver för barn så tänker jag mycket i dom banorna eftersom jag jobbat som lärare i så många år. Skrivandet är väldigt viktigt för mig. Det har alltid varit så. Fram till närmare 40 års ålder har jag inte haft en tanke på att bli författare. Det var en livskris som drev mig till att börja skriva, en form av terapi. Tiden gick och jag vågade börja pröva på att skicka in små bidrag till en tidning. Är 40-talist, på den tiden läste vi vad människor från södra Sverige skrev, ingen i min klass hade nog någon tanke på att själv skriva än mindre ge ut någonting, speciellt inte flickor. Kommer från ett jordbrukarhem så mina föräldrar läste tidningar, aldrig böcker. Det som driver mig framåt är "sanningen", måste få berätta om mig och mina förfäder, hur de, vi, haft det (attityder, värderingar, förtryck) men vi kvinnor har nog inte lika lätt att ta oss fram som karlar.

43

Den personliga drivkraften har vuxit med åren. Jag började skriva för att jag fick problem med synen. Men upptäckten av och kontakten med Ulla Ekh (jag har ännu kvar hennes brev) blev avgörande. Jag läste hennes dikter, hon uppmuntrade mig att gå till Bengt Andersson på Bildningsförbundet. Han sa efter att ha läst några dikter: "De där kan nog bli något... gå hem och skriv mer!" Där på Bildis fick jag rådet att söka till Medlefors folkhögskola, skrivarkurs för debutanter. Har alltid varit intresserad av böcker och skrivande. Hemmiljön betydde säkert mycket för detta. Min lantbrukande far läste kopiösa mängder tidningar och böcker trots bristfällig skolgång i slutet av 1800-talet. Syskonen också litteraturintresserade. Jag publicerade dikter i en skoltidning på gymnasiet och under Uppsalaåren skickade jag en samling till Bonniers vilken refuserades men Åke Runnqvist tog in ett par dikter i BLM:s debutantnummer 1959 och det var tillräcklig uppmuntran för att jag skulle fortsätta. Jag skulle skriva ”senare när jag fick tid”. Men det dröjde ända till 1975 innan jag gjorde någon allvarligare satsning, och då fick jag så småningom ut min första diktsamling på Rabén och Sjögren, och efter ytterligare en bok på detta förlag blev jag invald i Sveriges Författarförbund och kände mig åtminstone litegrand och ibland som en författare. Skriver därför att jag anser att jag har mycket viktigt att säga. I skolan fick jag den uppfattningen att det var fint att vara författare. På gymnasiet hade jag en bra historielärare, som lärde oss att tänka kritiskt, att se kritiskt på allt. Det har gett mig mycket när det gäller författandet. Mina föräldrar läste mycket, var mycket kunniga, och hade bra självförtroende när de uttryckte sig skriftligt vilket på många sätt överfördes på mig. Vänner hade jag ibland, men jag kan inte säga att de drev på mig i mina författarambitioner. Snarare tvärtom i så fall. Skrivakurser gick jag på Biskops-Arnö och Litterär Gestaltning, men då var jag redan så motiverad att jag inte kan påstå att jag blev mer motiverad av att gå dem. Däremot blev jag mycket säkrare i mitt skrivande av att gå dem. Säkert massor. Men jag kan nämna en konkret händelse: den filmmanuskurs som Filmpool Nord arrangerade 1998-99 under ledning av Kirsten Rask. Kursen kom vid precis rätt tidpunkt i mitt liv och gav mig de verktyg jag behövde. Samtidigt var min dotter fanatisk hästtjej och läste böcker från hästbokklubben Pollux i parti och minut. Hon och jag pratade och bestämde oss för pröva själva; jag ringde Pollux svenska lokalkontor och blev (vilket verkligen inte är självklart när det gäller bokförlag) vänligt, hjälpsamt och entusiastiskt bemött. Min dotter och jag skrev så småningom sju utgivna hästböcker. Vilket också lärde mig en hel del om hantverket. Skolan motverkade snarare skrivlusten. Det myckna läsandet, dvs biblioteken, spelade nog däremot en stor roll i att uppmuntra och inspirera mig. Men största drivkraften är min far och min krigiska släkt över huvud taget. Jag har en toppenfamilj (pappa, mamma och syster med familj) som hela tiden peppar och hjälper mig med mitt skrivande. Syrran brukar vara ”redaktör” innan jag skickar mina texter till Bokförlaget Opal (som har gett ut samtliga mina böcker). Jag har tillsammans med syrran gjort en författarhemsida, men tyvärr inte uppdaterat den på länge. Musarm plus dåligt datakunnande är orsakerna. Jag läser mycket och har alltid minst en bok som sängfösare. Till saken hör att min hustru jobbar på bibliotek och kommer dragandes med sådant hon vet (eller gissar) att jag är intresserad av, böcker jag ofta inte har en aning om existerar. En svår fråga, eftersom jag sedan länge varit en skrivande människa. Det som betytt allra mest är nog läsandet och att jag växt upp i en familj med en levande berättartradition. Det

44

viktigaste senare var att jag kom med i olika politiska och kulturella organisationer och började medverka att skriva artiklar i olika tidningar och tidskrifter. En del skrivarträffar och kurser i bland annat Föreningen Arbetarskrivare har också haft stor betydelse. Dock ser jag att jag huvudsakligen är självlärd. Jag har arbetat med såväl stora som små tidningar. Min huvudsakliga verksamhet där har varit och är fortfarande olika föreningstidningar och nu tidskriften Krattan som jag ger ut på egen hand, med artiklar från hela Sverige skrivna huvudsakligen av "vanligt folk", som aldrig haft möjlighet att få någon bok utgiven. Jag började skriva väldigt tidigt; så fort jag hade lärt mig att läsa, skrev jag berättelser som till exempel ”När tältkåtan reses” utifrån det liv jag levde då som barn i en flyttsamefamilj. Jag skrev långa berättelser, skrev också dagbok från alla våra resor med familjen. Blev uppmuntrad av min lärare genom att alltid få läsa upp mina berättelser för andra i skolan. Min mor ville alltid att jag skulle läsa högt för henne det jag skrivit. Det tyckte jag var rätt så kul. Senare i livet när jag började skriva poesi då fick jag istället mycket hjälp av min far som var en duktig jojkare och därmed också väldigt poetisk. Kanske var det också den samiska muntliga berättartraditionen som väckte mitt intresse för ord, bilder och skådespel. Jag hade många goda berättare i min omgivning. Är det kanske därför som jag är författare? Är det kanske därför som jag gått konstutbildning? Är det kanske därför som jag jobbat som skådespelerska? Är det kanske därför jag gått filmutbildning och skriver nu på filmmanus? Jag vet inte, men jag brinner för mitt skapande. Det är lustfyllt. Det är spännande och i skapandet kan man hitta vad som helst… Något som jag tror har haft stor betydelse för mig, eftersom jag inte kommer från ett hem där det var en självklarhet att bli författare, var att det under min skoltid, i synnerhet högstadietid, fanns många vuxna människor, förutom lärare, som arbetade för att stötta oss ungdomar på olika vis. Det var fritidsledare, dramapedagoger osv. som var anställda på skolan. Genom just en sådan person, en dramapedagog som drog igång en teatergrupp på min skola, fick jag bekräftelse på mina färdigheter som vare sig lärare eller hemmet kunde ge. Skolan har INTE påverkat mig (7-årig folkskola). Läsande i hemmet eller eget läsande? NEJ, jag läste bara dagstidningar, veckotidningar, och som ung hemmafru en serie av Catherine Cookson. Det var först när jag kom till Medlefors som mitt intresse för litteratur och skrivande vaknade ordentligt. Där mötte jag Karl Rune Nordkvist som blev min vän och mentor. Till dessa kurser åkte jag i tio års tid, medan Karl Rune tittade på mig varje höst och sa: "Nåå... när tänker du sätta igång?" Så till slut, när jag de sista två åren på folkhögskolan arbetat mest som hjälpreda, tyckte jag det var dags. Vi som gick debutantkursen tillsammans, hade då bildat en kamratgrupp MEDLEFORSGRUPPEN, och vi träffades varje höst och vår på olika ställen. Läste texter och refuseringsbrev, stöttade och uppmuntrade varandra. Eftersom jag utbildade mig till svensklärare har jag sysslat med skrivande och läsning som en naturlig del av mitt jobb. Vad gäller skrivarkurser var av det avgörande betydelse att jag fick kontakt med finlandssvenskarnas skrivarverksamhet och fick gå en skrivarkurs vid Vörå folkhögskola utanför Vasa. Där ledde författare som Lars Huldén, Wava Stürmer och Gurli Lindén genomgång och diskussion av de texter vi skrev, och därmed hade jag fått en modell för hur skrivarkursverksamhet kunde bedrivas, som jag sedan tillämpade vid skapande svenska-kurserna i Luleå. Självfallet har gästande författare på skapande svenska-kurserna betytt en hel del för att vidga mitt litteraturintresse och de har lärt mig mycket om skrivandets villkor. När jag började skriva poesi hade skrivarkurserna i Medlefors en väldigt stor betydelse, Marie Silkeberg och Ingela Strandberg var två av de lärare som betydde mycket för mig. Att kunna diskutera det man skrivit i grupper var väldigt bra och jag hade stor glädje av det. 2) Kan du i backspegeln se saker/förhållanden som varit av stor/avgörande betydelse för

45

ditt val? Ja. Mina föräldrars självförtroende och förmåga att uttrycka sig i skrift, och den känsla jag hade av att de tyckte att jag borde bli författare. Det är en känsla, inget klart uttalat. Dessutom det som jag tror är mitt handikapp (inte allvarligt, men ändå, att uttrycka mig muntligt). Jag och mina systrar läste enormt mycket och jag tillbringade en stor del av den tidiga barndomen på bibliotek. Det var Haparandas stadsbibliotek och det låg på torget i Haparanda då, och som jag minns det tog mamma med oss dit ofta, och jag gick ofta dit själv också senare. Stipendier från Hans Petersons stipendiefond och Sveriges författarförbund har varit till stor hjälp! Genom dem har jag fått möjlighet att vara hemma och skriva på heltid under vissa perioder. Skrivarlusten har jag haft sedan tioårsåldern då jag skrev långa uppsatser, både om sådant jag varit med om och rena fantasierna. När jag sedan blev postchef fortsatte jag att skriva, i postens interna tidningar och insändare i länspressen. Journalist blev jag 1992 och sedan följde 16 år av intensivt och lustfyllt skrivande, till och med korta notiser kunde ge mig en kick. Nyheter och granskande journalistik hade högsta prioritet och fyllde med råge min arbetsdag, därutöver skrev jag reportage för att tillfredsställa skrivarlusten. Särskilt uppmärksammade och uppskattade av läsarna blev de reportageresor jag företog längs vägar i Norrbottens inland. Ensam, oanmäld och med minimal kamerautrustning (för att inte skrämmas) tittade jag in hos folk i avfolkningsbyar och fick ta del av deras minnen och berättelser. 3) Och vad är det som driver författandet framåt? När jag upplever att man kan se saker på andra sätt än de gängse. Min vilja att uttrycka mig, som jag fortfarande inte har några andra medel för än det skriftliga språket. Vad som i grunden är drivkraften till skrivande tror jag är mycket svårt att formulera. Det har att göra med så många omständigheter. Hela ens liv med alla de erfarenheter man har kan smälta samman till en längtan att uttrycka sig. För mig blev det skrivandet. Och ju mer jag skriver desto mer befäster jag mig själv som en skrivande person. Jag läser också mängder med poesi av de stora, etablerade poeterna. Det tror det är oerhört viktigt att som skrivande människa läsa det andra skrivit, lära av andra och låta sig påverkas av annan poesi än sin egen. Upptäckarglädje, flowupplevelser, feedback och en rastlös fantasi. Lust att själv förstå och förändra debatten om historia. Och lite pengar ibland. Utan dem inget skrivande, tyvärr. Här finns nåt från skolperioden (1972-1993) och det är en önskan om att få lära ut nåt, inte enbart kunskap utan också konsten att drömma. Från och med sommaren 1993 har jag jobbat heltid med mitt författande. Nu har jag skrivit 14 böcker, där 4 också är översatta och sålda i Norge. Jag ser utgivningen som ett husbygge och fortfarande fattas några byggstenar (böcker) innan huset är klart. Därtill har jag medverkat i ett trettiotal andra bokutgåvor. När det gäller tidningsbranschen har jag varit med sedan 1971, och har till dags dato fått över 1000 artiklar publicerade, till dessa naturligtvis bildmaterial. Ett svar, särskilt innan jag gett ut min första bok, var att jag hade fortsatt kontakt med en annan deltagare i skrivarkursen. Vi har gett varandra respons på kortare och längre texter. Det är väldigt svårt att veta hur det man skriver uppfattas av andra. Ett annat var jämnåriga kamraters reaktion, då första boken kom ut. ”Vi har väntat länge på att du skulle ge ut en bok” var återkommande kommentarer och många anknöt till mitt journalistiska skrivande ”som du alltid höll på med”.

46

Dvs. positiv respons är en stark sporre. Det fick jag också i hög grad av Bibliotekstjänst lektör både för den första boken och för den fjärde. Naturligtvis är också själva lusten att skriva viktig. Att jag tror att jag kan få till en historia som både innehållsmässigt och språkligt kan vara tilltalande för läsarna. Det som för författarskapet framåt är nya projekt. Vilket inte är något problem för min del. För närvarande har jag tre projekt på gång samtidigt – det som fattas i mitt fall är tid. Jag jobbar heltid och utbildar mig samtidigt till yogalärare. Eftersom jag har insett att rik blir man sannerligen inte som författare (förutom om man heter Lisa M eller möjligen Camilla L) så är det nödvändigt att ha andra ben att stå på. Det lustfyllda i själva skrivandet förstås och responsen från läsekretsen. Men även möjligheten att tjäna en liten slant på sin passion. För min del är skrivandet en kraft som tar sina egna vägar. Jag har inte valt att skriva utan känner att jag måste få skriva för att kunna fungera. Jag är till exempel rädd för skräckisar men hade en färdig boktext i huvudet som ville ut. Jag blev den som höll i pennan och texten var klar. Jag gav den några veckor och "tömde" den. Nu ligger den i lådan och jag är nöjd att den inte förföljer mig mer i tankarna. Tror att det är så för många att man måste tömma texter som skapas i fantasin. Det som driver mig är fantasin och livet. Jag lever fullt ut med mycket människor och är hela tiden inspirerad och skulle gärna skriva mer, men det är ju tyvärr inget som betalar mitt uppehälle, så det blir på fritiden. Önskar kunna ge skrivandet mer utrymme och möjlighet i framtiden. Att skriva är en livstil. Fantasin är alltid vaken och hjälper mig att ha ett härligt liv med mycket påhittiga inslag :). Att jag även skriver mycket och många olika texter är något som gör mig lycklig och som jag har ett stort behov av att göra. Det är en rikedom att kunna skriva på flera olika språk eftersom alla språk blommar ut på olika sätt! Att kalla sig författare känns stort, det är något fint som man måste förtjäna att vara och jag undrar när man kan kalla sig författare, var går ribban? Genom att skriva förändrar jag världen i det lilla. Jag lever även större berättelser, men har aldrig fått möjlighet att skriva på heltid, eftersom jag måste försörja mig själv och min familj. I de "fina kulturella kretsarna" räknas jag dock inte som annat än en kuf, ett överlevande föremål som inte ens är värd att k-märkas. Många saker i kombination, naturligtvis. Den egna lusten, mottagandet av böcker, stöd från samhället i form av stipendier m.m. Så här efteråt, med en diktsamling, åtta romaner, två TV-serier och en massa annat kulturellt arbete, kan jag enkelt säga att det är LUSTEN ATT BERÄTTA EN HISTORIA! Men även givetvis önskan om att förmedla bilder, stämningar från en levande landsbygd med helt vanliga människor, men ändå var och en så särpräglad, unik, värdefull. Främst är det kvinnorna på landsbygden jag försöker belysa och det är därför jag fått ett ovärderligt stöd av SFF i så många år. För min del gäller det att få idéer till texter, idéer som framstår så lockande att försöka förverkliga att jag kommer över bekvämlighetströskeln. Det är alltid lättare att låta bli att skriva, eftersom författande hela tiden är en balansgång mellan hopp och förtvivlan. 4) Har publiceringsmöjligheten i tidningar och tidskrifter någon betydelse för ditt skrivande? I begränsad mån, mest för att det ger "snabba cash" ;-) Absolut. Jag har aldrig haft problem med att få ut mina alster. Skriver en varannanveckaskrönika i NSD sedan 1990, sedan 2008 på webben och är fast medarbetare sedan länge i några av Skandinaviens största fiske- och vildmarkstidningar. (Fiske för alla,

47

Allt om Flugfiske, Jaktmarker och Fiskevatten, Svenskt Fiske, Flugfiske i Norden). De möjligheterna är numera inte stora och därför av mindre vikt. Jag syftar då på tidningar/tidskrifter som tar in ”allvarligare” berättelser, inte på veckotidningarnas speciella ”romantiska historier”. Tidningar som numera publicerar lite mer allvarliga historier, utan sensationer, har blivit väldigt få. MEN de första novellerna jag fick publicerade var i fackföreningstidningar, Kommunal och Beklädnadsfolket, så då var de viktiga. Det är cirka 50 år sedan. Däremot finns det några små tidskrifter (släktforskartidningar/medlemstidningar) med en upplaga på 400-600 ex där jag kunnat publicera några av mina berättelser. Jag har själv skrivit några antal artiklar i olika tidskrifter och fått en rejäl summa pengar för artiklarna (i samarbete med en fotograf). Att skriva artiklar i tidningar är betydlig gynnsammare för ekonomin än att skriva böcker. Mitt skrivande har hittills inte påverkats av publiceringsmöjligheten i tidningar och tidskrifter. Numera inte, men mina reportage i NSD hade avgörande betydelse för utgivningen av första boken. Många läsare hörde av sig varav några uppmanade mig att skriva en bok. Det har blivit allt sämre möjligheter och det går knappt att få in insändare. Därför ger jag ut Krattan för att i alla fall ge en möjlighet åt mig själv och andra. Mina dikter är publicerade i både tidningar och tidskrifter, både på samiska, finska, isländska, svenska, engelska och spanska, något som givetvis har en stor betydelse för mitt författarskap. Ja, till viss del, skriver krönikor emellanåt. Det är en annan sida av skrivandet som är viktigt för mig. Ja, det kan man säga. Från början uppmuntrades mina dikter, både av lokalpress och av facktidskrifter. Sedan blev det än mer med mina noveller. Jag har även haft den stora turen och lyckan att bli behandlad med respekt och värme. När jag tänker på vissa journalisters intresse för och uppskattning av mina romaner, mitt språk, vill jag nästan rodna. Televisionen i Luleå hade också ett stort mod då de beslöt att göra en serie av en av mina romaner. Det var tänkt att bli tre program a 15-20 minuter, men blev fem! Allt gjort av lokala förmågor och inspelningsplatser. Många noveller har publicerats i olika facktidskrifter. Man kan säga att textmängden växte eftersom! Till slut räckte inte pappersarket till och det blev min första roman. Ja. Jag har skrivit en hel del tidningsartiklar genom åren, framförallt i NSD och Kuriren. För närvarande skriver jag litteraturkritik i Kuriren, vilket är kul och tar mycket tid i anspråk. Jag gillar att skriva i tidningar för att man kan se sig snabbt publicerad. Jag har publicerats i tidningar och tidskrifter och det har ju känts bra förstås. Jag skulle nog skriva i alla fall även om jag inte publicerades men jag tycker om kontakten det ger med människor så det är bara positivt. 5) Har ditt skrivande påverkats av de möjligheter som nu finns att publicera sig på nätet? Hur, om så är fallet? Sedan drygt tre år tillbaka publicerar jag mina dikter på www.poeter.se. Jag upptäckte den av en slump. Jag hade tidigare bara visat mina dikter för mina närmaste, men upptäckte här ett forum där jag kunde visa dem för en större ”publik”. Framförallt kunde jag utväxla tankar om skrivandet med andra poeter och jag kunde få respons på mina dikter. I början var responsen viktig för mig, men med tiden har jag upplevt att det viktigaste är att någon läser dem. Just detta är för mig en drivkraft – någon läser det jag skriver. Respons eller vad människor tycker spelar mindre roll. Jag tror inte att jag idag skulle kunna skriva för ”byrålådan”. Jag har kanske blivit bortskämd med att ha mellan 100 – 500 läsningar i

48

veckan på mina dikter beroende på hur många jag publicerar. Ja, några av mina tidningsartiklar har publicerats för vännerna på Facebook. På nätet har jag inte publicerat mig förutom på min egen hemsida. Inte alls. Nätpoesi i all ära men nog drömmer jag om att en dag hålla min egen diktsamling i handen. Jag har under de senaste fyra åren skickat in tre manus till både stora och mindre förlag. Även till de förlag som finns här i Norrbotten. En gång fick jag napp. Libris ville ge ut mitt manus – om jag skrev det som en blandning mellan lyrik och prosa, ungefär som en ”dikt- och tankebok”. Jag gjorde ett utkast på ett par kapitel men förlaget tyckte inte det dög. Och jag insåg att det är lyrik jag ska skriva. Men nog kommer jag att försöka med nytt manus så småningom. Det är ytterst få som blir publicerade på de stora förlagen. Och de små har sällan råd med poesi. Numera finns det många företag som trycker upp böcker för den som kan betala för sig. Men jag är inte intresserad av att vända mig till företag som t.ex. books-on-demand. Det finns ett stort värde i att ha ett förlag i ryggen när man publiceras. Jag tycker också att mina dikter vore värda det! Jag använder inte nätet så mycket. Det blir min återkommande krönika i NSD och så min hemsida. Däremot finns jag med i massor på nätet, 30-40 sidor på Google. Marginellt för min del. Jag har funnit ett par vänner bland författare som jag har lärt känna, och naturligtvis är alla publiceringsmöjligheter välkomna, men utan en fråga med de här formuleringarna skulle jag knappast ha tänkt på saken själv. Genom att mitt bloggande berikar jag mig själv och marknadsför mina böcker. Nej, den möjligheten har jag inte alls funderat på. Jag är nog lite fäst vid det där att se texten på papper och när det gäller en bok, att verkligen hålla i den, känna den. Mitt skrivande har inte påverkats så mycket av de möjligheter som finns att publicera sig på nätet annat än att jag skrivit en del i nätverket Magmas nättidning, månadsbrev etc. Själva skrivandet har inte påverkats, men på min hemsida har jag som pdf-filer lagt ut mina två första böcker som är slutsålda. Dessutom är nätet förstås bra för att marknadsföra böckerna; sprida kunskap om att de existerar, var de finns och vad de handlar om. Nätet har inte påverkat mitt skrivande. Kontakten med andra som skriver är tacksam för man inspirerar ofta varandra och många gånger spånas det fram härliga samarbetsplaner men det är svårt att hitta ett forum för detta. Jag började en gång med en blogg efter uppmaning från vänner. Jag slutade dock efter ett par år, eftersom jag upptäckt att jag till slut nästan bara fick kommentarer från illvilliga personer. Jag gav ut en bloggbok via www.vulkan.se som jag sålt på egen hand i 50-talet ex. Den är inte recenserad, företaget skickar inte heller ut pliktexemplar och den finns nu enbart på ett enda bibliotek i landet på Kulturens hus i Luleå som efter två års påstötningar köpte ett exemplar som lagras oläst under Bb. Nätet har jag själv inte ännu använt mig av. Men kommer nog att göra en hemsida så småningom. På så vis skulle man nå en bredare läsekrets. Nej, inte direkt. Ej publicerat något på nätet.

49

5) Vilken betydelse har kontakten med andra författare/skrivare? Jag har alltid tyckt om att ha textdiskussioner med andra författare men har inte lyckats få till någon bra form för det efter att jag slutade på Litterär gestaltning. Det ger jättemycket att ha textdiskussioner (och andra diskussioner) med andra författare. Mindre, mina tipsare är mest inte författare. Det måste jag säga är ganska så dåligt. Här spelar också geografin en i bilden. Skribenterna på tidningarna träffar jag en gång/år, på en mässa i Stockholm. Jag tror vi är ett gäng ensamvargar, både gällande tidningar men också böcker. Jag har kontakt med en deltagare i skrivarkursen Kreativt skrivande. Hon gick direkt på att skriva en roman och jag hjälte henne med korrekturläsningen och med en del synpunkter på vissa avsnitt i texten. Hon har läst många av mina noveller. Bl.a. samtliga till min första bok och jag tror också att det gällde alla till min andra novellsamling, samt det mesta till min senare bok. Även om man själv måste lita på det man skrivit, så känns det bra att någon annan också läst och sagt sin åsikt om det skrivna, innan texten kommer ut i tryck. En författarkollega har jag också i Stockholm, som jag sporadiskt har skrivarkontakt med och en även i Edsbyn. Viktiga är också en del lärarkollegor i olika delar av landet, som har ”textvana”. Mitt skrivande har hittills inte påverkats av kontakten med andra författare. Jag har inte så ofta kontakt med andra författare. När det sker är det ofta spontant och ”fysiskt”, t ex i samband med marknader. Kontakten med andra som skriver är tacksam för man inspirerar ofta varandra och många gånger spånas det fram härliga samarbetsplaner men det är svårt att hitta ett forum för detta. Jag känner och har kontakter med många andra författare och skrivare, som har varit uppmuntrare. Men det är ingen hjälp för bokutgivande eller annat. Har ingen större kontakt med andra författare. Det är trevligt att ha kontakter via e-post och Facebook men någon större betydelse för mitt skrivande har det väl inte. 6) Vilken betydelse har studieförbund, kulturföreningar (föreningslivet över huvud taget) för ditt skrivande? Jag har inte haft så mycket kontakt med kulturföreningar, men nu hyr jag ateljé och det är ju på sätt och vis viktigt, det är ju en ateljé och den är fin! Något annat sådant sammanhang har jag inte haft. Däremot har jag sedan många år varit nästan helt beroende av en förening för ensamma mammor och den har haft stor betydelse för min livskvalitet och på det sättet, om än indirekt, haft betydelse för mitt skrivande. En rad föreningar bjuder in mig att prata och det ger välkomna personkontakter (tips, frågor, tankar, foton) och arvoden. Kulturföreningar? Förut fanns en poesiförening i Luleå där jag var medlem. Jag deltog ibland i uppläsningar i biblioteket. Men den föreningen har lagt ned och det är nu länge sedan jag hörde något om poesiuppläsningar. Jag är däremot medlem i en grupp som uppträder i framförallt kyrkor, med ett program med sång, piano, tvärflöjt och diktläsning. Eftersom vi tar betalt är det inte alla som har råd att ta emot oss. Men i föreningar och kyrkor där Sensus går in med bidrag tycks man ha det. Om det fanns en plattform för poesiuppläsningar skulle jag söka mig till den. I uppläsningar får man inte respons eller kommentarer – men man får någon som lyssnar och det är oerhört värdefullt. Det

50

uppmuntrar till fortsatt skrivande, skulle jag vilja påstå. Den kontakt jag har haft med studieförbund är oftast som arrangörer av mina föreläsningar. Kulturföreningar har oftast varit via föreläsningar, framför allt på biblioteken. För mitt skivande har vare sig studieförbund eller kulturföreningar haft någon avgörande betydelse. Jag har varit engagerad i ett KIA-projekt (Kultur i arbetslivet) som projektombud för fackföreningen SKTF:s räkning. Projektet utmynnade bland annat i en kortare antologi. Studieförbund och kulturföreningar har ju betydelse på det sättet att de ibland anlitar mig för författarbesök. Har bara positiva erfarenheter av de kontakterna. Mitt skrivande har hittills inte påverkats av studieförbund och kulturföreningar. Ganska stor betydelse, tycker jag. Framför allt är det stimulerande att få komma ut och kåsera kring böckerna, då får jag också ibland värdefulla tips och kontakter. Studieförbund är tacksamt att samarbeta med för där får mina texter liv. Jag skriver manus som jag regisserar till färdiga föreställningar. Detta har jag gjort i många år på både den finska och svenska sidan. Dessa texter/sketcher är färskvara. Publiken njuter den stund då de spelas upp men när de visats en gång vill publiken ha nytt. Texter i dessa sammanhang behöver förnyas för att publiken ska få färska upplevelser. Jag har haft kontakter med studieförbund, haft några skrivarkurser och erbjudit mig att komma och prata om mitt skrivande, utan att det lett till annat än ett erbjudande. En del kulturföreningar som Folket i Bild/Kulturfront och Föreningen Arbetarskrivare har haft stor betydelse. Jag var med i starten av bildandet av den Samiska Författarföreningen, SGS, där jag var ledamot i styrelsen i många år och därigenom lärt känna andra samiska författare. Har även suttit som koordinator för samiska författare i Nordiska Författarrådet och genom det lärt känna de nordiska författarna och även de europeiska i viss mån. De betyder en hel del i rollen av arrangör av författarframträdanden. Betydelsen av studieförbund var stor i början. Jag hade skrivarskolor för både barn och vuxna. I Boden skrev jag med 18 klasser! Ett hästjobb! Av alla pärmen under skoltiden blev det en körteater för barn. Björn Hagvall skrev musiken till barnens dikter. Jag skrev ihop deras texter till en berättelse. Björns kör sjöng och agerade i föreställningen "Tänk om himlen var rutig och solen blå!" Jag har med ojämna mellanrum kontaktats av studieförbund (ABF, Vuxenskolan) för att tala om mitt och andras författarskap, men det har inte haft någon betydelse för mitt skrivande. Norrländska litteratursällskapet har gynnat mitt skrivande genom kurser man anordnat och genom sin tidskrift Provins, i vilken jag publicerat mig. 7) Spelar kommunala, landstingskommunala, statliga kulturinstitutioner någon roll? Enorm! Särskilt biblioteken för min del. På Stadsbiblioteket i Luleå har jag varit många gånger och skrivit. Det är inte bara böckerna, det är också stämningen. Att man kan sitta där och vara anonym, skriva, titta, läsa. Att där finns alla böcker man kan begära. Jag har skrivit mycket på bibliotek över huvudtaget. Jag lånar böcker flera gånger i veckan. Jag använder bibliotekens hemsida. Det är viktigt att det finns ett kafé i anslutning till biblioteket så man kan ta fikapauser. Bibliotekens betydelse saknar motstycke för mitt författarskap. Inte för min del.

51

Ja, när de anordnar föreläsningar och liknande så bidrar de till mitt skrivande, att jag kan fortsätta med det, genom föreläsningsarvoden. Skrivarkursen Kreativt skrivande anordnades av studieförbundet Sensus. Den kursen blev viktig därför att ”den fick igång mig” att försöka skriva ”färdigt” många uppslag som jag hade. Föreningslivet i form av det praktiska utövandet i t.ex. idrott har haft en större betydelse för mig än kurser och möten. Eftersom jag har många år som ledare och även som aktiv idrottsman bakom mig, har jag kunnat ”plocka fram” enskilda händelser som jag försökt beskriva i text. Idrott upplever jag som väldigt svårt att skriva om på ett intressant sätt. Därför försöker jag lägga till någon annan ”konflikt” in i idrotten. Kommunala, landstingskommunala och statliga kulturinstitutioner har inte haft någon betydelse för mitt skrivande. Ja, och bättre kan det bli. De spelar absolut ingen roll eftersom det just är dessa institutioner som ser mig som en kuf. Ja, framför allt i rollen av arrangörer för olika former av författarmedverkan. Författarbesök på skolor, skrivarkursledare och vanliga författarframträdanden på exempelvis bibliotek. Tornedalsfesten är bra, men borde inte t.ex. biblioteket i Luleå inbjuda författare som skriver på minoritetsspråk till sig, det finns ju tusentals tornedalingar i Luleå som kanske vill lyssna till oss, varför inte inbjuda också de som skriver på pitmål, överkalixbonska osv. Har för något år sedan varit till Rauma i södra Finland och läst dikter på meänkieli, inbjudan gällde minoritetsspråk och olika dialekter. De gånger jag haft kontakt med kulturinstitutioner har det varit bra. 8) Har stöd/stipendier/priser från kommun, landsting, stat, organisationer, medier, någon särskild betydelse? Jättestor betydelse. Utan dessa (jag har fått några) hade jag aldrig kunnat skriva fyra böcker. Betydelsen är oerhörd. Knappast, för min del. Eftersom jag skriver i genrer som ytterst sällan får kulturbidrag, och eftersom jag är lite för ointresserad av att sälja mig själv, så är det inte aktuellt för mig. När jag doktorerade läste jag in mig på Bourdieus fältteori och insåg varför det var ett sådant Sisyfosarbete att föra in rockmusik på musikhögskolan. Kvalitet är ju inget absolut begrepp utan en förhandling mellan människorna inom ett fält. Inom musikområdet finns det, inte nödvändigtvis främst bland musikutövarna själva, utan bland de t ex politiker och skribenter som vinner positionering inom sitt fält genom att stödja och hylla de ”accepterade” genrerna och namnen – med andra ord de mest vedertagna – en stor tröghet. Vaster than empires and more slow: se på hur många år det tog för jazzen att förvandlas från något som utövades ”av berusade negrer i bordellmiljö” till en accepterad och hyllad konstart. Droppen urholkade så småningom stenen och Musikhögskolan i Piteå har nu rockmusikerutbildningar (även om de naturligtvis inte är vad som visas upp vid celebra besök osv). Liknande strukturer finns förstås inom litteraturfältet. Men jag ägnade ett par decennier av mitt liv åt att strida för rock- och jazzmusik och numera, när jag skriver på heltid och inte är knuten till någon institution, får jag ut mer av själva arbetet än av att försöka förändra institutioner. Jag är i den lyckliga situationen att kunna skriva vad jag vill (skönlitteratur, operalibretton, film- och TV-manus, musikböcker …) och med god marginal överleva på inkomsterna. Det är förnämligt och jag klagar inte på någonting.

52

Ja, och det är inte lätt att få mer än enstaka gånger som fackboksförfattare, tyvärr. Tror det kan vara något lättare för "vanliga" författare. Absolut, både gällande ekonomin men också för det allmänna självförtroendet. Att bli uppskattad för vad man gör är alltid trevligt. När det gäller medier så har jag gjort en hel del filmer, är mitt inne i en trilogi filmer om mig och mitt fiskeliv, i radion vet jag inte hur många gånger jag har medverkat. Idag vet medierna var jag finns. Absolut! Jag tänker då närmast på Rubus Arcticus- priset och biblioteken. Utan stöd/bidrag från Landstinget och kommunen hade inte vår antologi kunnat tryckas upp. För mig personligen – ingen betydelse eftersom jag inte fått varken priser, stipendier eller bidrag. Alla bidrag spelar roll – för hur ska annars bokprojekt kunna genomföras. Att trycka upp böcker kostar stora summor pengar. Jag vet att landstinget inte ger bidrag till tryckkostnader men för bokprojekt så är just posten tryckkostnader den tunga posten. Jag har för närvarande ett intressant projekt på gång tillsammans med en fotograf och jagar bidrag, stipendier, sponsorer, men har insett att landstinget inte är aktuellt för vår del. Dels får projektet inte vara påbörjat och vår största post är just tryckkostnaden. Jag fick ekonomiskt stöd av landstinget då jag stod i startgroparna för att ge ut mina första två böcker. Från början hade jag tänkt ge ut böckerna genom ett etablerat förlag men dessa planer sprack av olika anledningar och då valde jag att starta eget förlag. I det läget var landstingets stöd mycket värdefullt eftersom jag då slapp låna pengar för layout, tryckning osv. Intäkterna från bokförsäljningen räckte sedan för utgivningen av bok nr 3, och till visst överskott. Stöd vore tacksamt och skulle ge en ro att skriva men det är så svårt att söka och veta hur man kan hitta såna lösningar, tyvärr. Önskemålet är att få ekonomiskt stöd för att kunna vara ledig från jobb den tid man skriver, det vore drömmen! Ännu bättre att kunna helt leva på sin fantasi och sina texter, det är få förunnat. Vad då stipendier? Jag räknas inte in i sådana sammanhang, även om jag i några år sökt exempelvis Rubus Arcticus-stipendiet. Jag har inget namn som kulturpolitiker vill frotteras med. Jag har inte upphört med skrivandet och kommer väl att dö med pennan i hand eller vid tangentbordet om jag inte dessförinnan hamnat som dement inom äldreomsorgen. Stipendier och priser från kommun, landsting, stat osv vore en uppmuntran och ett erkännande som samisk författare i Norrbotten i Sverige. Det skulle kännas ärofyllt. När det gäller stipendier så har jag förärats det från norsk sida av Sapmi, till och med flera gånger. Även tilldelats Nordiskt SameRåds Författarpris för min första diktbok. Men det har inte alltid varit så lätt att vara samisk författare som skriver på samiska. Det saknas alltid medel för utgivning av böcker. Det finns inga stipendier att söka, på svensk sida, för samiska författare. Inga medel till att översätta böcker från samiska till svenska. Ändå skriver jag. Definitivt. Har sedan något år tillbaka garanterad författarpenning. Jag har under alla år fått ETT bidrag av Luleå kommun till mitt skrivande och ETT bidrag från Norrbottens läns landsting. Däremot stöd av Svenska Författarförbundet under många år. Och nyligen tre bidrag av Ax-Johnson för mitt arbete med mitt manusmuseum. Utan stödet från vår författarorganisation hade jag nog inte orkat fortsätta skriva på heltid. Landsting och kommun har däremot stöttat mitt arbete med Bok och Bild! Och det är jag givetvis glad och tacksam över. Jag har tacksamt mottagit stipendier från såväl Luleå kommun som Norrbottens

53

läns landsting och jag har också fått pengar från landstinget gällande manusarbete tillsammans med en flyktingkvinna. Jag har några gånger fått arbetsstipendier från Författarfonden via Sveriges Författarförbund, stipendier som är av stor betydelse för många författare. Stipendier och priser och bidrag har stor betydelse för det erkännande det innebär men också för möjligheten att fördjupa sig i och förverkliga en del projekt. 9) Vilka önskemål har du i egenskap av författare/skrivare på det allmänna (kommun/landsting/stat)? Det är bidragen och stipendierna, det är nog det viktigaste. Det beror på vad man är ute efter, men om man i ett län gärna vill höja den litterära kvalitén är pengarna nummer ett. Barnomsorg är extremt viktigt också förstås. Det är också viktigt med en allmänmänsklig sympati eller hur man ska säga, det är ju mycket mer diffust att få fram. Men man blir som författare väldigt ensam om man inte ser upp. Så skrivarkurser, skrivarsymposier, skrivarkonferenser etc, som kan göra att folk lär känna varandra. En annan sak som kan vara svår är att stå helt utanför samhället som man gör. Det finns ingen trygghet, ingen a-kassa, sjukpenningen är katastrofalt låg, och vabbandet också, för författare, något borde göras åt det. Jag har många önskemål på både stat, landsting och kommun, men som inte har med skrivandet att göra. En förutsättning för mitt skrivande är avskildhet. Jag behöver tystnad och stillhet för att kunna skriva. Med tiden har jag hittat former för det mitt i mitt stökiga och stojiga hem. Men min dröm vore att få möjlighet att åka iväg till någon lugn och tyst plats, att veta att nu finns tid och utrymme för de tankar som kan bli till dikter. Bidrag eller stipendium för detta vore ljuvligt! Gärna fler events på bibliotek, kanske större satsningar med flera författare eller att det allmänna "skickar ut" författare i skolorna på turné för att dels inspirera barn & ungdom till skrivande och eget forskande och i mitt fall även till större kunskap om krigets verklighet även i norr. Jag har egentligen inga särskilda önskemål. För min egen del har det gått ”spikrakt”. Naturligtvis finns alltid en önskan att lyfta fram de ungdomar som vill satsa på skrivandet. Jag ser inte att det allmänna har något större intresse för det skrivna ordet i form av böcker tryckta på papper. Landstinget har förstås ett kulturengagemang, men detta ifrågasätts ju ständigt av politiker, som vill att enbart vård ska stå på landstingets program. Det är bra att det finns ett kulturengagemang, även om det ser ut som om en mindre del av intresset riktas mot lokala författare och deras verk. Hoppas resultatet av ert arbete blir, att Norrbottens lokala författare blir ”sedda” och lästa, och att tidningar och bibliotek även måste ägna positivt intresse åt den lilla rännil av litteratur som produceras lokalt vid sidan om ”de stora upplagornas böcker”. För lokala författare vore det bra om landstinget årligen kunde ge ut en novellsamling med författarnamn från Norrbotten. Att komma med där vore en fin sporre. Ett särskilt anslag till utgivning av ett par/några norrbottniska skönlitterära böcker vore också fint, kanske i form av stipendier. Lättare att söka medel för olika projekt. En kontaktperson som kan tipsa om olika sätt att söka medel till projekt. En projektansökan är i och för sig ingen konst att få till, men om den blir för krångligt eller tidskrävande så tappar i alla fall jag inspirationen. Kanske fler utställningar om ungdomsförfattare på biblioteken och riktade stipendier till författare. Kan för min personliga del inte klaga (även om jag inte fått någon inbjudan till bokmässan i Göteborg!). Förutom bidraget från landstinget har jag fått uppmuntran från min gamla hemkommun Överkalix i form av kulturstipendium. Har dessutom varit privilegierad med fast inkomst under fyra första åren av min författarbana.

54

Det är viktigt att få ett förtroende från läsarna/användaren av texten. Jag önskar fler skolor beställde specialskrivna manus, helt anpassade efter deras önskemål. Där kan vi som skriver göra mycket mer nytta. Istället för att alltid läsa färdiga texter och böcker skulle de kunna beställa något som berör dem. Skolorna skulle även kunna använda texter i olika kulturarrangemang och väldigt många olika former. I dagsläget är det så pass dyrt att trycka böcker och skrifter att man nästan måste samarbeta med någon som vet att man gör ett bra resultat. Jag har gett ut flera böcker och de flesta i Finland. Vi trycker och vanligtvis går allting åt, dvs alla böcker säljs, vilket är glädjande. Då jag inte har möjlighet att marknadsföra dessa i större områden, så är det ju få som känner till dem. Dom som känner till, dom köper vanligtvis de böcker och material som jag skriver. På grund av bristande marknadsföring är det svårt att nå ut till så många man egentligen vill. Önskemål är att fler skulle se möjligheter i att beställa texter, som till exempel biblioteket som brukar ge mig ett tema som jag skriver efter och visar upp texten på något kreativt sätt. Jag kombinerar ofta genom att ge texterna liv med hjälp av drama och teater. Jag har inte längre några önskemål, eftersom jag sedan länge insett att jag inte räknas in i de sammanhangen. Att man fortsätter att ta sitt ansvar för att föra ut litteratur och författare och stötta dem som vill utveckla skrivandet. Eftersom arbetet är så ensamt tror jag det vore bra om man kunde samlas ibland och diskutera olika frågor och också få information om vad man kan få för stöd till olika projekt. Den optimala situationen för en författare i Norrbotten, som för författare överlag antar jag, är väl att kunna leva på sitt författarskap (om det är det man vill). Önskemålen är att de ALDRIG glömmer bort de författare som står nere i gräset och viftar med en liten flagga! Det är nämligen där som de vackraste och viktigaste plantorna gror och växer upp. Att man fortsätter stimulera författare med stipendier. De flesta författare har det kärvt ekonomiskt, i synnerhet om man skriver lyrik eller i någon annan smal genre. ”Det allmänna” borde också bekosta skrivarkurser, inte minst för ungdomar. Till exempel kostnadsfri vistelse någon vecka på en folkhögskola. Sådana kurser arrangerades tidigare av Norrländska litteratursällskapet, men idag har sällskapet inga ekonomiska möjligheter för sådan verksamhet. 10) Är Norrbotten ett ”bra län” för författare/skrivare? Hur skulle den ”optimala situationen” för en författare/skrivare i Norrbotten se ut? Nu vet jag inte riktigt om jag förväntas var realistisk eller beskriva ett drömscenario, så jag gör ett sorts mellanting. Bibliotek! Överallt med bra öppettider. Gärna nattöppna. En sorts alternativ A-kassa för författare? Bra barnomsorg. Cykelvägar överallt. Författare cyklar mycket. En sak som var ljuvlig var isbanan på älven i Luleå i vintras. Vad den gladde mig! Jag är säker på att den har bidragit till mitt skrivande, att se hela dagisklasser, farbröder med portföljer, slashasiga tonåringar, allihop ute på isen. Jag skrev en novell i samma veva som jag såg den och då satt jag just på länsbiblioteket. Universitetskurser som är lätta att komma in på och som man kan gå en termin eller liknande, gärna på halvfart, men det finns, jag skriver det bara för att man inte ska ta bort dem. Många författare går på sådana. Bland annat jag. Givetvis stipendier och andra former av ekonomiskt stöd. Och så dessutom de symposier, läger, konferenser, kurser och liknande som jag tidigare nämnde. Både för etablerade författare och för dem som vill bli författare, eller för dem som bara vill prova. För att kunna få del av bidrag och stipendier skulle jag vara tvungen att befinna mig i en

55

värld där jag inte tror att jag skulle trivas särskilt bra. Därför spelar det inte heller någon större roll för mig var jag bor, ur den synvinkeln! Om "någon" kunde anordna skolbesök med bra arvoden och kanske även organisera en årlig "norrbottensbokfestival" i Kulturens Hus i Luleå vore det optimalt - då skulle kanske länets författare synas mer och fler hitta våra böcker, tror jag. Jag är supernöjd med mitt boende i Norrbotten. Det enda kan just vara geografin, och då menar jag inte att Norrbotten ligger perifert, utan mer att en del av styrandet, sätena, finns i den kungliga hufvudstaden. Nej, men å andra sidan jag vet ingenting om andra län. Lokala författare ses inte! Och är man inte yngre än 25 år uppmärksammas man inte heller på något sätt. (Det gäller nog de flesta kulturyttringarna). Tidningarna är bedrövliga och i stort sett totalt ointresserade av lokala författare. Kulturredaktionerna läser inte ens inskickade böcker. Bokhandeln är lika bedrövlig. Akademibokhandeln i Luleå har noll intresse av skönlitterära böcker av lokala författare. ALLA beställningar ska gå genom en inköpschef i Stockholm, som förmodligen saknar all lokalkännedom. Kan någon hjälpa bokhandeln att våga köpa in från norrbottniska författare vore det bra. Biblioteken verkar vara restriktiva och saknar pengar. De svarar aldrig på utskickad information och på erbjudanden. Jag var in till biblioteket i Arvidsjaur med min senaste bok, men inköpsansvarig var helt ointresserad. De hade nämligen det finurliga systemet att bibliotekets kunder/läsare fick lämna lappar med vad de ville skulle köpas in. Då jag frågade hur de skulle kunna lämna förslag på böcker de inte visste något om, fick jag i alla fall lämna mitt förlags reklamblad om boken. NÅNTING MÅSTE GÖRAS för att uppmärksamma lokala författare. Hur bra en bok än är, får den ju inga läsare om ingen känner till att den finns. Norrbottens bokförlag ger ett visst stöd till de lokala författarna i form av praktiska saker som t.ex. ISBN-nummer och att böckerna finns på förlagets hemsida, samt att viss försäljning sker genom förlaget. Det är bra. Men det är nog väldigt få presumtiva läsare som söker efter boktitlar/författare på våra små förlags hemsidor, när till exempel Adlibris öser bokinformation över läsarna och att konkurrera med Bokklubbarnas stora utbud är så gott som omöjligt. Hela den ekonomiska delen med kostnaderna för tryckningen står författarna i allmänhet för. Det innebär att entusiasmen efter den första bokens/de första böckernas utgivning dalar (av ekonomiska skäl) eftersom det tar tid för den som inte är ”försäljare” att tjäna in till tryckkostnaderna. NORRBOTTEN borde ha någon återkommande information som verkligen når ut till läsintresserade om Nya böcker av norrbottniska författare. Kanske ert arbete kunde leda till att i varje fall listor skickas till tidningarna åtminstone en gång eller ett par gånger om året. Själva tror jag inte att de har någon större överblick. Då krävs förstås att förlagen lämnar fortlöpande information. Det författare, som inte har de stora förlagen bakom sig, behöver är PR-hjälp. En författare är ju intresserad av att SKRIVA, inte av att driva en PR-byrå, även om det är i egen sak. Till hösten så börjar jag en C-kurs i kreativt skrivande för Maria Vedin. Maria Vedin har under hösten samlat ”gamla” kursare till ett Bokmingel på Kulturens Hus i Luleå, och hon planerar att skapa en författargrupp av oss som går C-kursen. En grupp där vi kan träffas, samarbeta och inspirera varandra. Det är sådant som jag tror skapar förutsättningar för att författare ska utvecklas och ha en möjlighet att träffa ”likasinnade”. Ett nätverk för författare, möjlighet att träffas regelbundet, möjlighet att kunna sälja sina böcker kostnadsfritt (typ gratis bokbord på Bok och Bild, bokmässan i Göteborg). Jag efterlyser helt enkelt känslan av samhörighet och efterlyser ett sätt som jag med stolthet kan säga – Jag

56

är Norrbottensförfattare. Tänk om någon i de södra delarna av landet sedan svarar – Åh, jag har hört att i Norrbotten så samarbetar ni, har bokmingel varje månad, och får gratis bokbord på Bokmässan i Göteborg. Jag trivs med att vara författare i Norrbotten, och vet inte riktigt hur den optimala situationen skulle se ut. Under mars 2011 var jag i Östersunds kommun och besökte 23 klasser i årskurs fem, för att berätta om mitt författarskap. Detta är något jag skulle vilja få möjlighet att göra också här i Norrbotten. Jag tycker det verkar som att duktiga och professionella skrivare klarar sig relativt bra i Norrbotten. Däremot vore det förstås önskvärt med råd och stöttning till nybörjarna, till alla dem som står i begrepp att skriva en bok. Jag tänker exempelvis på byaföreningar och enskilda som lägger ned hela sin själ på att dokumentera lokalhistoriska epoker och händelser, men där resultatet (boken) ofta blir slarvigt och undermåligt på grund av bristande kunskaper i redigering, layout osv. Det är även trist då angelägna böcker inte når ut till presumtiva läsare på grund av obefintlig marknadsföring och dåliga säljkanaler. Kommunernas kulturförvaltningar borde kunna erbjuda rådgivning i dessa frågor; antingen via egen kompetent personal eller genom förmedling till erfarna skrivare som då givetvis bör få ekonomisk kompensation för tidsåtgången. Norrbotten är ett bra län, där det finns hur mycket som helst att skriva om. Att erkännas som skribent och att kunna försörja sig på annat än nödhjälpsarbete inom Fas 3 i Tvångs- och avvecklingsgarantin. Det spelar ingen roll om man är författare i Norrbotten eller någon annanstans i landet för övrigt när man skriver på samiska. Som samisk författare har jag inte så många läsare i vilket fall som helst, vilket givetvis medför att det inte går att leva enbart på författandet. Under min tid som författare i Norrbotten, tyckte jag att det var bra på många sätt. Kändes som om det litterära centret i Norrland fanns där, framför allt i Luleå. Nu upplever jag att det inte är så längre. Västerbotten exempelvis har gått om med stormsteg, inte minst genom de satsningar som görs från länet. Så vitt jag har kunnat se och höra, kan jag inte tro annat! Det gläder mig oerhört att man tar hand om de unga - både musiken och litteraturen. Jag reser "hem" varje sommar och lämnar alltid Luleå uppfylld av värme. I år hade de till och med låtit bli att gräva upp Storgatan! Hur den "optimala situationen" för en kulturutövare i Norrbotten ser ut, är jag som bor på annan ort sedan tio år tillbaka, inte rätt person att yttra mig om. Ja, i synnerhet tidigare på 70- och 80-talen var Norrbotten ett föregångslän för skrivarverksamheten tack vare bildningskonsulenten Bengt Andersson och den verksamhet han organiserade via Norrbottens Bildningsförbund. Han tog också initiativet till högskolans kurser i Skapande svenska, som startade 1979 och som fortfarande lockar många deltagare. De första kursåren bekostade Bildningsförbundet utgivningen av antologier skrivna av skapande svenska-deltagare. Ett stort problem för icke etablerade författare är att finna ett förlag. Hur man ska lösa det problemet är svårt att säga, men man kanske kan tänka sig att regionala förlag stöttas med bidrag. Distribution av böcker är också ett problem. Skulle inte regionala böcker kunna skickas ut till kiosker och affärer i likhet med vad som sker med tidningar och massmarknadsböcker? Eller varför inte en regional nätbokhandel?

57

Bilaga 16

Om institutionerna som genomför läsvaneundersökningar. Barnbarometern Genomförs av MMS – Mediamätning i Skandinavien (www.mms.se). Olika medieaktörer är ägare av MMS. Från MMS hemsida:

MMS mäter och analyserar konsumtion av TV och rörlig bild. Sedan 1993 genomför vi statistiskt säkerställda mätningar av TV-tittandet i Sverige med hjälp av en panel med 1 200 rapporterande hushåll. MMS bevakar även trender och utvecklar nya metoder för mätning av rörlig bild på andra tekniska plattformar. Våra uppdragsgivare är framför allt TV-kanaler, mediebyråer och annonsörer.

Kulturrådet anlitar MMS för att göra Barnbarometern. Så här skriver Kulturrådet på sin hemsida om utredningen:

… en undersökning av kultur- och medievanor hos barn i åldrarna 3-8 år. Barnbarometern gjordes senast 2002/2003.

Kulturbarometern Kulturrådets hemsida:

Befolkningens kultur- och medievanor undersöks av myndigheter, universitet och företag. I Kulturbarometern, som Statistiska centralbyrån, SCB, producerar på uppdrag av Kulturrådet, finns fakta om kultur- och medievanor i befolkningen. Undersökningen gjordes senast 2003 och bygger på telefonintervjuer med ungefär 2 000 personer mellan 9 och 79 år i Sverige.

Mediebarometern Mediebarometern görs årligen av Nordicom, Centret för medie- och kommunikationsforskning, Göteborgs universitet. Nordicoms hemsida (www.nordicom.gu.se):

Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som valts för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd.

58

Undersökningen avser således inte människors medievanor, utan vad man faktiskt gjort en viss tidsperiod.

De medier som avses är radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, cd-skiva, mp3, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam. SOM-institutet Kulturrådets hemsida:

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 en nationell frågeundersökning för att kartlägga svenskarnas vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Undersökningen bygger på en postenkät som går ut till mellan 3000 och 6000 slumpvist valda respondenter i hela landet. Kulturrådet köper sedan ett par år ett tiotal frågor i enkäten och SOM-institutet har för Kulturrådets räkning framställt en särskild rapport med resultat från undersökningen.

ULF-undersökningen. Genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) och är en undersökning av levnadsvillkor. SCB hemsida (www.scb.se):

Undersökningarna av levnadsförhållanden ger dig information om hur levnadsförhållanden ser ut bland olika grupper i det svenska samhället. De områden som behandlas är bland annat boende, ekonomi, hälsa, fritid, medborgerliga aktiviteter, sociala relationer, sysselsättning och trygghet. Eftersom en del av frågorna är gemensamma med övriga EU-länders undersökningar går det att göra jämförelser med övriga länder inom EU.

Vi samlar in uppgifterna genom telefonintervjuer med ett urval av Sveriges befolkning, 16 år och äldre.

Barns levnadsförhållanden beskrivs genom Undersökningarna av barns levnadsförhållanden.

I undersökningen ingår även frågor om nöje och kultur.

59

Bilaga 17 Författarbesök på Norrbottens bibliotek år 2010-2011 Medverkande författare i projektet Möte med Norrbottensförfattare var Helen Doktare, Håkan Jonsson, Tomas Bresky, Majvor Müller, Bengt Pohjanen, Mikael Niemi och Mona Mörtlund. Ett par författare besökte fler än ett bibliotek. Medverkande författare i projektet Confetti var Anna Bengtsson, Ann Forslind, Helena Olofsson–Heshmat Pasand, Pernilla Stalfelt och Carin Wirsén. En del av dessa författare var på fler än ett bibliotek; utöver författarna medverkade två illustratörer. Övriga författarbesök på länets bibliotek var Christina Snell-Lumio, Anita Öström, Tove Alsterdal, Anneli Jordahl, Ebba Witt-Brattström, Gerda Helena Lindskog, Ulrika Vallgårda, Åsa Ericsdotter, Gellert Tamas, Monica Arac de Nyeko, Yaba Badoe, Peo Rask, Elin Ruuth, Mona Mörtlund, Lena Callne, Heide Krönlein, Steve Sjöqvist, Ingrid Frideborgsdotter, Lena Kjersén Edman, Johanna Lindbäck, Yukiko Duke, Ak Welsapar, Cletus Nelson Nwadike, Benny Grünfeld, Roger Melin, Kerstin Hillström, Staffan Westerberg, Henry Jakobsson, Anne-Helén Lestadius, Petra Östergren, Bengt Pohjanen, Erkki Hasa, Kenneth Mikko, Tyra Helena Lindström, Marianne Cedervall, Per-Assar Tano, Siv-Britt Mangi. En del av dessa författare har varit på fler än ett bibliotek, och flera har anknytning till Norrbotten. Utöver författarbesöken på biblioteken så anordnades Bok & Bild år 2011. Här kunde författare och publik mötas under en helg, och de författare som besökte mässan var Jenny Jägerfeld, Solja Krapu, Tina Thunander, Anita Nilsson, May Larsson, Majgull Axelsson, Kristina Wärring, Ann-Katrin Tideström, Lena Kjersén Edman, Katarina Kieri, Rose-Marie Huuva, Christina Borgh-Engman, Johanna Lindbäck, Mattias Alkberg, Mikael Niemi, Ak Welsapar, Magnus Linton, Jonas Sjöstedt, Lars Gyllenhaal, David Vikgren. Av dessa 20 författare har 11 stycken anknytning till Norrbotten.

60

61

Bilaga 18 Medverkande norrbottensförfattare i montern vid mässan Bok & Bibliotek 2005 - 2010

Författare 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 Mattias Alkberg X 2 Tove Alsterdahl X 3 Hans Andersson X 4 Gerda Antti X 5 Jimmy Backman X 6 Kerstin Bergström X 7 Ulf Boström X 8 Lars G Carlsson X 9 Ester Cullblom X X 10 Anneli Furmark 1) 11 Lasse Eriksson X 12 Lars Gyllenhaal X 13 Cecilia Hansson X 14 Rosa-Marie Huuva X 15 Kerstin Johansson X 16 Peter Johansson X 17 Viktor Johansson X 18 Katarina Kieri X X X 19 Bengt Kostenius X 20 Ann-Helén Laestadius X X 21 Maj Larsson X 22 Åsa Larsson X X 23 Johanna Lindbäck X X 24 Emma Lindelöf X 25 Ann-Marie Ljungberg X 26 Andrea Lundgren X 27 Simon Marainen X X X 28 Mona Mörtlund X X X 29 Majvor Müller X 30 Mikael Niemi X X 31 Anita Nilsson X 32 Ola F Nilsson X 33 Peo Rask X X 34 Elin Ruuth X 35 Lilian Ryd X 36 Yngve Ryd X X 37 Lars Wilhelm Svonni X X

62

38 Anders Teglund X 39 Ulrika Vallgårda X 40 Maria Vedin X 41 Gunnar Westrin X

63

Bilaga 19 Stockholmarna köper mest – norrbottningarna minst Ur Svensk Bokhandel ; 2010:4 Totalt finns det 417 boklådor i Sverige. Medelsvensken köper böcker för 199 kr per år från den fysiska bokhandeln, inklusive specialbokhandeln.

LÄN ANTAL BOKLÅDOR BOKINKÖP I KR/INV Stockholms län 115 309 Uppsala län 12 231 Västra Götalands län 80 208 Västernorrlands län 9 193 Östergötlands län 18 184 Skåne län 51 178 Örebro län 14 178 Hallands län 7 173 Kalmar län 11 172 Västerbottens län 7 167 Gotlands län 4 159 Jönköpings län 16 155 Södermanlands län 11 152 Dalarnas län 11 150 Västmanlands län 6 130 Jämtlands län 5 128 Gävleborgs län 8 122 Kronobergs län 7 108 Blekinge län 7 98 Värmlands län 10 88 Norrbottens län 8 71

64

65

Bilaga 20 SVERIGES FÖRFATTARFÖRBUND Litteraturens värde i regionernas kulturplaner

PRESSMEDDELANDE 2012-06-01 Sveriges Författarförbund går idag ut med ett brev till samtliga regioner i Sverige. Förbundet vill understryka vikten av att det uttryckligen slås fast i varje kulturplan:

1) att det skrivna ordet är språk- och kulturbärande och en förutsättning för spridningen av demokratiska värden, 2) att litteraturen är ett eget konstområde och en vitaliserande kraft i varje samhälle, 3) att skolan bör ges utrymme och resurser för att arbeta aktivt med litteratur som ett pedagogiskt verktyg där lustläsning och eget skrivande står i centrum och bemannade skolbibliotek är självklara 4) att folkbiblioteken bör ges tillräckliga resurser för att kunna arbeta med sitt läsfrämjande uppdrag där tillgänglighet, uppsökande verksamhet och bredd är nyckelfaktorer för framgång 5) att professionella författare och översättare ska beredas utrymme att medverka i sin yrkesegenskap i olika sammanhang, såsom skola och utbildning, kultur- och samhällsdebatt m.m. Sådan medverkan ska arvoderas lägst i enlighet med i branschen etablerad praxis, dvs enligt Författarförbundets minimirekommendationer för bl a framträdanden; samt 6) att regionen ska stödja läsfrämjande och litteraturspridande projekt som bygger på bredd, kvalitet och tillgänglighet. 7) att regionen aktivt ska verka för att ta emot fristadsförfattare.

- Våra medlemmar är mycket engagerade i framtagandet av kulturplaner inom olika län/regioner, som experter inom vårt konstområde men också med stort engagemang för hela kulturlivet, säger Gunnar Ardelius, nybliven ordförande för Sveriges Författarförbund.

- Vi ser mycket fram emot att ta del av alla regioners kommande kulturplaner och hoppas att vi med gemensamma krafter kan verka för ett rikt utbud av kultur som är skapad på rimliga villkor och som är tillgänglig för alla.

Kontakt: Gunnar Ardelius, ordförande för Sveriges Författarförbund 073-945 01 15, ga@sff.info Malin Koch, förbundsjurist 08-545 132 22, mk@sff.info

66

67