Binoche briljerar ”Oavlönat arbete ska i ärlig film sid 17

EN RÖD DAGSTIDNING FÖR ETT GRÖNARE SVERIGE – 142 000 läSARE VARjE DAG

Måndag 25 december 2017 | www.etc.se

DAGENS ETCEN RÖD DAGSTIDNING FÖR ETT GRÖNARE SVERIGE – 142 000 läSARE VARjE DAG

DEBATT sid 5KUlTUR sid 17

Binoche briljerar

i ärlig film om kärlek

Lyckat projekt förromer i Frankrike

”Oavlönat arbete ska kunna räknas in i pensionen”

UTRIKES sid 10–11

Xxx

Lndets samlade manliga jurist-

kändisar talar om för oss att

den friande domen var rätt.

sid 2 / Kajsa EKis EKman

”jag fick höra att han har ett stort följe och är inflytelserik”

Trots att personal larmade gav styrelsen för Öppna kanalen i Stockholm sitt med- givande till att sända amerikanen Alex Jones mycket kontroversiella, konspirationsteoretiska och rasistiska program Infowars. sid 6–7

bil

d t

aMir

Kal

ifa/

aus

tin

aM

eric

an-s

tate

sM

an/a

P

Högerextremt program sändes i Öppna kanalen – styrelsen försvarar beslutet:

måndag 25 december 2017

298 353 … ton koldioxid ökade SAS utsläppen med förra året. Det är svenskt rekord

och därmed något att skämmas för. Ökningen motsvarar att sätta upp 49 725 villatak med solceller för att kompensera det utsläppet på ett år. Vi får hoppas

SAS – och staten – förstår storleken och storheten i det uppdraget.ledare

Dagens ETC har en röd och grön ledarsida som är oberoende av politiska partier och andra intressegrupper. Här skriver bland andra Beatrice Rindevall, Linnéa Bruno, Göran Greider, Johan Ehrenberg, Kajsa Ekis Ekman, Jenny Bengtsson, Somar Al Naher, Birger Schlaug, Veronica Palm och Andreas Gustavsson.

Tipsa oss!Telefon: 08-410 357 [email protected]

Johan EhrenbergAnsvarig utgivare

Andreas GustavssonChefredaktör/vd0708-48 57 15

Rebecka BohlinNyhetschef070-435 6167

Signe LidénTf nyhetschef070-680 83 60

Andrea WesslénAss. nyhetschef070-840 48 15

Anna-Maria CarnhedeRedaktör med frilans-, debatt- och kröniköransvar

Maria HolmMiljöredaktör

Gunnar WesslénRedaktionsledning

Kristin McMillenWebbredaktör

Sam LinderothWebbreporter

Reportrar:Karin HolmbergKarl GrauersJörgen Lund

Malin JanssonKarin AnnebäckAdolfo DiazDaniel RossettiStina Berglund Christopher HolmbäckDag AnkersenLisa PerssonEigil Söderin (gräv)0762-16 76 16

KundtjänstTelefon: 08-410 359 [email protected]

Mejla medarbetarefö[email protected]

Under hela hösten har de sagt till oss: Åh, metoo är så viktigt och bra, men hörni tjejer, medierna är ingen domstol. Ni måste polisanmäla! Vi har ett rättssys-tem här, hur skulle det se ut om vi bara

hängde ut folk hur som helst?Kvinnan i Fittja gjorde just detta. Hon gjorde precis

vad man ska göra. Trots att missbrukande kvinnor blir våldtagna, utnyttjade och behandlade som skit av langare, samhälle, polis och myndigheter gjorde den här kvinnan något så modigt, som få skulle ha gjort: hon tog sig blodig och smutsig in till stan och anmälde, direkt efter att det hänt. Hon är skadad och hon har sperma från tre män på kroppen och på trosorna som dokumenteras och hon berättar (ur domen):

”När hon inte klarade av att stå på alla fyra drog de i håret hennes huvud bakåt. De dunkade hennes huvud mot trappkanten. De slog mot hennes huvud och rygg och sparkade henne över käken. Hon fick en ordentlig spark över käken när hon låg på mage, efter att hon tagit kniven. Hon vet inte vem som sparkade henne. Hon fick flera slag i ansiktet från olika personer. Efteråt var hon rödflammig i ansiktet. Till slut slutade hon att kämpa emot. Hon gissar att det var efter en timme. Hon trodde att det skulle ta slut fortare då. Men hon var livrädd att de skulle göra henne illa efteråt. Det sista som hände var att de andra skrattade åt en liten kille på 14-15 år för att han, som de sade, ’inte kunde få upp den’. Sen sprang de plötsligt, alla skrattandes och skrikandes, ned för trappen och ut ur trapphuset.”

SiDa Upp ocH SiDa NEr berättar hon vad hon utsatts för. Hon är ärlig och tydlig och hennes berättelse har många detaljer trots omständigheterna. precis samma sorts berättelse och bevisning räckte för att få de så kal-lade Stureplansprofilerna fällda för gruppvåldtäkt tio år sedan (B 3806-07), männen i Barkarby fällda för grupp-våldtäkt (B 6160-17), tre män fällda i Härnösand i somras (B 809-17) likväl som den fällande domen för gruppvåld-täkten i somras på assesorsgatan i Stockholm. (B 5011-17) Läs dem! De går att få ut gratis. Även där har ord stått mot ord, men rätten har valt att tro på kvinnan. Även i de fallen var offren berusade och hade vissa oklarheter, även i de fallen nekade männen eller menade att hon var med frivilligt, men kvinnas berättelse väger över: i Härnösandsfallet sägs exempelvis att kvinnan inte har ”några motiv att beljuga de tilltalade”.

inte den här gången. rätten säger sig visserligen övertygad om att ”någonting” har ägt rum – men de väljer att inte tro på henne. ”Bitvis framstår hennes uppgifter som felaktiga, överdrivna, osäkra eller på an-nat sätt mindre tillförlitliga.” Hon ”har inte varit klar, sammanhängande eller tydlig” skriver domen, som på ett annat ställe menar att hon tvärtom var för tydlig: ”Utifrån målsägandens beskrivning av hur våldtäkterna har gått till är det också svårt att förstå hur hon har kunnat få tydliga bilder av ansikten från själva övergrep-pen.” att hon blivit våldtagen från tre håll samtidigt kan

rätten inte ens föreställa sig: ”Det är svårt att förstå hur de övergrepp som målsäganden berättar om rent kon-kret kan ha gått till.” och när domen lyfter fram hennes ”missbruksbakgrund i förening med de substanser hon hade i kroppen” och förklarar att vissa av de preparat hon tagit kan ge hallucinationer, är det svårt att tolka på annat sätt än att de tycker att en knarkartjej inte går att lita på.

Själv undrar jag hur en påtänd människa skulle ha kunnat hitta på en så lång, exakt och detaljerad berät-telse och dessutom upprepa den ett år senare? och var-för? att de dessutom fastslår att sexköp (i utbyte mot droger) ägt rum, men kallar detta ”frivilligt” och lämnar det utan åtgärd eller kommentar, gör att man undrar om de ens känner till att sexköp inte betraktas som frivilligt sex i Sverige utan är olagligt.

i DagarNa Har LaNDETS samlade manliga juristkändi-sar gått ut och talat om för oss att den friande domen var rätt. Jag har länge tänkt att de män som skriver om juridik i pressen tillhör ett visst släkte. ofta verkar de drivas av något slags inre magisterkomplex. Det är som om de hade ett behov att häva sig upp över folket, att påpeka för oss att juridik minsann är för svårt för vanliga människor, och att om vi är upprörda är det för att vi inte begriper att ”så fungerar en rättsstat” och så vidare, trots att de gissar och tycker hejvilt som alla andra.

En av dessa är liberalen Victor Banke, som har fäktats i flera dagar på Twitter för att försvara Sveriges rättssys-tems rykte mot den kvinnliga pöbeln. ”Domen är inte en skam för vårt rättssystem. Tvärtom visar den att vårt rättssystem med dess höga beviskrav står pall trots hårt tryck utifrån.” Felet är istället polisens, menar Banke, vilket sedan resten av Sverige uppre-pat som papegojor (oklart om de läst utredningen eller bara copy-pastar för att själva verka insatta?). Banke framställer sig själv som rimlighetens röst, medan han ”förstår” upprördheten så vill han ändå mana till eftertanke: ”Det enda tingsrät-ten kan göra är att pröva bevisningen, och som konstaterades inledningsvis räckte inte den för fällande dom.” Vad han egentligen säger är: Jag tycker inte att männen borde blivit fällda för våldtäkt och det har jag redan sagt förut. Men att tycka är för folket – denna herre konstaterar.

att använda ordet ”jag” nedlåter han sig inte till heller. ordet jag låter ju ana att här finns bara en enda dödlig liten människa, medan han är så mycket mer! Så Banke an-vänder passiv form – ”som konstaterades” – för att man ska tro att det är en allmän sanning som uttrycks. och när Banke slut-ligen uttrycker sin misstro mot kvinnan, så är det inte han själv, utan också någon allmän röst: ”tillförlitligheten i hennes uppgifterna (sic) kan ifrågasättas.”

EN aV DEM SoM går på detta maktspråk är Emanuel Karlsten (enligt sin blogg är han själv ”utsedd till en av framtidens 99 mäktigaste i Sverige”) som skriver: ”innan du rasar över våldtäktsdomen i Fittja – läs vad advokaten som läst domen skriver.” Själv orkar han inte läsa domen, men det har ju redan en annan man gjort, så då slipper han. My god! om framtidens mäktigaste är så lata är det ute med oss.

Samma passiva form använder Stefan Lisinski i Dagens Nyheter: ”Det är svårt att tro att en fällande dom kan bygga på hennes motsägelsefulla berättelse.” Han universaliserar sin egen åsikt, som om det vore ett ”det” som hade svårt att tro och inte han själv. Vidare: ”Bevisningen är svag, för att uttrycka det försiktigt.” Nu är inte ”bevisningen är svag” att uttrycka sig försiktigt, tvärtom är det ett kategoriskt och subjektivt uttalande. Men han vill uppenbarligen att vi ska tro att han är försiktig.

på samma falskt inkännande sätt inleder före detta justitierådet göran Lambertz sin kommentar: ”Våld-täktsmål är bland de svåraste målen i domstolarna, och det är fullt begripligt om det höga beviskravet – ”bort-om rimligt tvivel” – ibland leder till upprörda känslor.” Märk väl: vi som ville se en fällande dom har alltså inte en analys, vi har känslor.

Han fortsätter: ”Men två saker är oacceptabla.”Låt höra! Vad är det då som är så universellt oaccep-

tabelt?Våldtäkt?Sexköp?

Synen på missbrukande tjejer?Nej, utan att advokat Elisabeth Massi Fritz

sagt i media att domen är en skam för vårt rättssystem. Så får man verkligen inte säga, menar Lambertz! För det är inte rättssyste-met det är fel på, utan kvinnan: ”Hon ändra-de sig på alltför många viktiga punkter, och det hon sa kunde ibland inte vara riktigt.”

Det här är inget annat än löst, patriar-kalt, klassföraktande tyckande. och som Maria Sveland visade i Dagens ETc ETc stämmer det inte heller att hon ändrade sig - det var polisen som utgick från en satellitbild istället för att åka till platsen.

DESSa JUriSTKÄNDiSar och deras hang around-wannabees försö-ker odla en bild av sig själva som

om de stod bortom alla åsikter och endast tolkade lagen. Men på ett djupare plan har de ett budskap till oss kvinnor och det lyder: Håll käften. Våga inte anmäl, för det kommer inte leda någonstans. Tillbaka till er tystnad!

/ KaJSa EKiS EKMaN

En studie i kvinno- och klassförakt

3måndag 25 december 2017

128… länder, inklusive Sverige, i FN röstade för en resolution som fördömer USA:s beslut att

erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. USA svarade med att hota med indragna bidrag.

Magdalena Andersson (S) säger in en intervju med Dagens Nyheter att Sverige har svårt att klara integrationen, och den som hoppas på bästa chans till bostad och utbildning och

snabba asylprocesser ska vända sig till andra europeiska länder. Men vilka?

”Jag tänker att de personerna har större möjligheter om de

söker sig till något annat land.”

Hanna GimstedtKorrektur/språkvård

Henrik JohanssonRedigeringschef

Redigering:Mats PeterssonKarl SkagerbergElin Björklund

Jakob JörlåsMaja BorgJenny LindströmHilda ArnebackOlof Rydén

Kent VilhelmssonKommunikationschef

Annons:Jim BergMarknadschef0705-95 27 87

Bosse LindbergSälj & marknad0730-42 71 60

Benny EklundSälj & marknad0761-01 07 03

Post Box 4403,102 68 StockholmWebb www.etc.seMejl [email protected] V-tab

Medverkande förutsätts acceptera publicering/lagring på webb.Utbetalt arvode inkluderarpublicering på ETC:s webbsida.

Hur jämställda är vi?Hur många kvinnor respektive män vi intervjuar och har med på bild, samt anlitar som medarbetare:32 kvinnor, 24 män.

Följ Dagens ETC på Facebookwww.facebook.com/ETCtidningarna

ETC

bIl

D T

T

Väljer du Fairtrade-märkta produkter skapar du möjligheter till förändring. Du bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. För vägen ut ur fattigdom går genom en hållbar handel, som leder till ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Det börjar med Fairtrade!

Läs mer på fairtrade.se

FÖRSÖRJNING OCH BANANASPLIT.

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE!

Milien Idely Papito bananodlare, Dominikanska republiken

debatt måndag 25 december 2017 ı 5

Problemen med pen-sionen är en ständigt återkommande fråga. Det har handlat om PPM-fonder, oetiska pla-

ceringar och svindlerier, fattigpen-sionärer, pensionsålder, hur mycket pension har landet råd med. Nu har den nya pensionsuppgörelsen presenterats. Men, det är något som saknas. Jag vill med detta debatt-inlägg problematisera de underlig-gande antagandena i konstruktio-nen av pensionen, något som inte verkar kommit med i den senaste uppgörelsen.

INtJäNaNDet. Vi får lära oss att pensionen bygger på individuellt intjänande under yrkeslivet plus eventuell smart placering i PPM-fonden och eget sparande. Den individuellt intjänade pensionen kan endast fås genom lönearbete, oavsett vilket arbete du haft. Det kan varit arbetsuppgifter som varit samhällsnyttiga, inte särskilt sam-hällsnyttiga eller rent av samhälls-skadliga, bara pensionsavgiften, baserad på din lön, betalats in. Om du utfört samhällsnyttiga tjänster som inte betalats med lön blir det inget på pensionskontot. Du kanske fött och fostrat nya sam-hällsmedborgare, utbildat dig, utför

Vem är värd en anständig pension?”Adressen har bety-delse, där de som bor i nordöstra stadsdelarna Göteborg har nio år kortare livs-längd jäm-fört med de som bor i de västra.”

Maudh arndorwDebattör och leg Sjukgymnast

Även oavlönade men värdefulla samhällstjänster bör ligga till grund för pensionspoäng, skriver dagens debattör. bild Anders Wiklund/TT

någon värdefull samhällstjänst som volontär eller ideellt, vårdat anhöriga utan ersättning eller stä-dat ditt eget hem. Men det får du ingen ekonomisk vinning av, inte heller någon anständig pension. Rådet att komplettera med eget pensionssparande är närmast en förolämpning riktad mot alla de som lever på så liten inkomst att de hör till gruppen fattigarbetare eller prekariat. I den gruppen finns också ensamstående, oftast möd-rar, som under små omständig-heter tar hand om och uppfostrar sina barn.

Uttaget. När du väl ska ta ut pensionen uppstår det mirakulösa, beräkningen är inte längre indivi-duell utan bygger på hela kollekti-vets medellivslängd. Uppdelat i två grupper, baserat på kön. Män och kvinnor, där kvinnor förväntas bli 84 år och männen 80,3. Det innebär att kvinnornas intjänade pension fördelas på fyra år längre tid jäm-fört med männen och således blir något lägre per månad.

Det kaN göRas bättRe. Vi har väldigt bra statistik hos sCb som kan utgöra ett underlag för bättre individuell beräkning av förväntat återstående livslängd. Vi vet till

exempel att adressen har bety-delse, där de som bor i nordöstra stadsdelarna göteborg har nio år kortare livslängd jämfört med de som bor i de västra, att de som bor i Danderyd lever nio år längre än de som bor i Pajala. Vi vet också att de med högre utbildningsnivå har längre medellivslängd än de med lägre utbildningsnivå och att medellivslängden ökar för alla, mest för män med eftergymnasial utbildning och minst för kvinnor oavsett utbildningsnivå. Det lig-ger nära till hands att misstänka att det finns ett samband mellan inkomst, hälsa och livslängd. Vi kan läsa reportage där de som lever i relativ fattigdom inte har råd med tand- och sjukvård eller mediciner och kan till och med vara beroende av matpaket från välgörenhetsorganisationer. Vi har också bra statistik hos sbU över arbetsmiljöns påverkan på hälsan. siffrorna visar att till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, som stroke och hjärtinfarkt, är vanligare i arbeten där det bland många andra faktorer finns: låg kontroll, skiftarbeten, buller eller obalans mellan ansträngning och belöning. till det har vi också personer som redan har kända kroniska sjukdomar innan pen-

sionsålder som kommer påverka deras återstående livslängd.

FöRslag. sammantaget borde intjänandet av den individuella pensionspoäng inte bara baserad på lön utan också räkna in andra värdefulla oavlönade samhälls-tjänster.

Vid utbetalning av pensionen bör den beräknas på den indi-viduellt förväntade återstående livslängden, så varje individ verk-ligen får den pension de tjänat in. att de pensionspengar som inte blivit utnyttjade av den som dör i förtid återförs till en gemensam pott som fördelas till de som lever längre än medellivslängden är en klen tröst för de lågavlönade kvinnor som fick leva som fat-tigpensionärer eller de män som veckopendlar från Pajala för att göra sina skift i gruvan i Malmber-get och dör innan de uppnått den förväntade åldern.

Jag FöReslåR att:• oavlönade men värdefulla sam-hällstjänster också ska ligga till grund för pensionspoäng,• den intjänade pensionen fördelas på en individuellt beräknad åter-stående livslängd som baseras på all den statistik vi har i dag.

Vad tycker du? skicka din text till [email protected]

Nyheter måndag 25 december 2017

Runt Lucia möttes några av Öppna kanalens tittare i Stockholm av en oväntad syn. Den högerextrema amerikan-ska konspirationsteoretikern Alex Jones och hans Infowars visades nämligen i rutan. Öppna kanalen Stockholm har omkring 40 medlemsföreningar som alla sänder innehåll. Enligt egen utsago når kanalen 620 000 hushåll i Stockholmsregionen.

En stor del av medlemsför-eningarna är invandringsföre-ningar och religiösa föreningar som sänder program. Därför är flera tidigare anställda och även tittare förvånade över att kanalen på kvällen den 14 december visade ett avsnitt av Infowars, ett program lett av den högerextrema konspira-tionsteoretikern Alex Jones. I avsnittet pratar han bland an-nat om att USA borde ta emot

flyktingar om de är kvinnor eller barn, men inte ”fradgatug-gande jihadistmän”.

– Jag fick nys om att det skulle sändas och förvarnade delar av styrelsen, men jag tror inte att de vet vem Alex Jones är. Men styrelseordföranden sade att sändningen är förank-rad hos styrelsen, säger en före detta anställd som Dagens ETC har haft kontakt med.

Sänder nästan allt

Även andra kopplade till Öppna kanalen som Dagens ETC har va-rit i kontakt med har uttryckt sitt missnöje med sändningen.

Lars Erik Nyman är styrelse-ordförande för Öppna kanalen Stockholm. Han säger att det inte stämmer att han eller styrelsen blev förvarnade om att programmets innehåll kunde vara stötande.

– Jag fick det berättat att det

var en amerikansk sajt som jag visserligen hört varit kontrover-siell. Men jag tycker inte att vi ska undvika saker bara för att de är kontroversiella. Jag fick höra att han har ett stort följe och är inflytelserik i USA, så jag tänkte att det kan väl inte vara så farligt. Det förklarar åtminstone delvis varför Trump blev vald.

– Vi är väldigt öppna och sän-der nästan allt. Men det var väl inte ett rasistiskt program?I sändningen kallar han manliga flyktingar ”fradgatuggande jiha-distmän”.

– Ja, det är inte sympatiskt, det är inte lämpligt. Jag får titta närmare på det.Jag undrar hur resonemanget såg ut när ni sände detta? – Det har nog inte varit något resonemang, inga styrelsedis-kussioner i alla fall. Den fören-ing som sänt detta sänder ofta material som finns i Wikimedia

Commons, så det är gratis att sända. Men om jag blev informerad korrekt så var det ett amerikanskt program som intervjuade en svensk journalist om ”rape culture”, och det är ju intressant i Sverige i dag med tanke på metoo-uppropen.

– Men det låter ju inte bra, det du säger. Det får betraktas som ett olycksfall i arbetet, resultatet av att vi arbetar som autonoma grupper med stor frihet.

Kan inte lova

Lars Erik Nyman säger att Öppna kanalen i framtiden kan komma att titta mycket noga på allting, men eftersom varje förening är autonom är det svårt att ga-rantera fullständig kontroll av materialet.

– Vi får tyvärr agera i efter-hand och diskutera eventu-ella rättelser. Denna händelse

aktualiserar att vi måste skapa beredskap för liknande situa-tioner. Men samtidigt har vi yttrandefrihet. Det här är en demokrati.Jo, men en del av det måste väl vara att kunna kritisera sänd-ningar som den här?

– Ja, men man får även kriti-sera kritik i en demokrati.

Vill inte kommentera

Föreningen som ligger bakom Infowars-sändningen, Cool TV, styrs av publishern Lawrence Berger, som även är ledamot i Öppna kanalen Stockholms styrelse.

– Jag vet vem du är. Jag har inga kommentarer, säger han när Dagens ETC når honom.

Öppna kanalen sände högerextremt programKallar invandrarmän ”fradgatuggande jihadistmän” i sändningen

ANDREA WESSLÉ[email protected]

Den 14 december visade Öppna kanalen i Stockholm ett avsnitt av Infowars, ett program lett av den högerextrema konspirationsteoretikern Alex Jones. bild Tamir Kalifa/ausTin american-sTaTesman/aP


USA:s regering låg bakom 11 september. Vaccin är farligt för barn. Militären kan skapa orkaner med hjälp av väderva-pen. Det är bara några av de kon-spirationsteorier Alex Jones torgför genom sin webbsida och sina radioprogram.

– Jag tror de kommer att göra sitt drag och mörda presidenten. Inom de närmsta 30 dagarna tror jag de kommer att genomföra ett mordförsök.

Så sa Alex Jones i ett webbtv-inslag inslag på sin sajt Infowars.com förra veckan. Det handlar om hans senaste favoritkonspi-rationsteori: Att anställda inom FBI och USA:s justitiedeparte-ment planerar att mörda Donald Trump som han själv säger sig stå på god fot med.

”Mest paranoida i USA”

Alex Jones beskrivs ibland som konservativ, ibland som höger-extrem. Han har byggt hela sin världsbild på konspirationsteo-rier om allt från tvångsvaccine-ring till hemliga ”vädervapen”.

– Klart att det pågår det saker med vädervapen. Vi hade över-svämningar i Texas för typ 15 år

sedan som dödade 30-nå-gonting människor över

en natt. Det visade sig att det var flygvap-

net, sa Alex Jones 2013 efter att flera kraftiga tornador ödelagt delar av Oklahoma.

”Mest para-noida mannen i USA” som han också kallas,

inledde sin kar-riär på en liten

tv-station i Texas och avancerade till

en större radiokanal i mitten av 1990-

talet, när han ledde en egen radioshow.

Han fick sparken när konspirationsteorierna

blev alltför vilda och vid millennieskiftet bör-

jade Jones sända själv via Internet.

Numera är Infowars.com är en av världens största alternativmediasaj-ter med runt tio miljoner besök i månaden.

Är miljonär

Alex Jones beskriver sig gär-na som en dissident och en

man av folket, men är i dag god för runt fem miljoner dollar och hans inflytande

sträcker sig långt in i det repu-blikanska partiets högerflygel.

2015 lät sig dåvarande presi-dentkandidaten Donald Trump

intervjuas i Infowars. Han gjorde ingen hemlighet av vad han tyckte om Alex Jones.

– Jag vill bara avsluta med att säga att ditt rykte är fan-tastiskt och att jag inte kom-mer att göra dig besviken. Du kommer att bli väldigt, väldigt imponerad och jag tror att vi kommer att prata en hel del, sa Donald Trump.

KArl GrAUerS

Är en av världens ledande konspirationsteoretiker

The Alex Jones Show 2009. Jones har i över ett decennium torgfört teo-rier om att USA:s regering låg bakom 11 september.

Infowars.com 2016. Alex Jones tror att USA:s vaccinationsprogram är en täckmantel för grymma människoförsök i enorm skala. Han

brukar dra paralleller till Förintelsen.

The Alex Jones Show 2014. Jones menar att massakern på Sandy Hook-skolan 2012 aldrig ägt rum. 27 barn och en vuxen dog i dådet.

Infowars 2015. Att ”eliten” tillsätter kemikalier i dricksvatt-net som framkallar homosexualitet hos människor och djur

är något som upprör Jones.

Infowars 2016. Jones kampanjar mot Bernie Sanders i amerikanska presidentvalet 2016.

Jag vet att de genom-för den nya världs-ordningen, jag vet att de iscensatte de där terrordåden. Vet ni hur det är att sam-la mod varenda dag för att motstå grupp-trycket och säga att 11 september var ett insider-jobb?

De testar hur många barn de kan ge neurologiska ska-dor utan att läkare,

sjuksköterskor och allmänheten upptäcker det.

Sandy Hook är synte-tiskt, fullständigt fejkat av skådespelare, iscen-satt enligt mig. Först kunde jag inte tro det. Jag förstod uppenbar-ligen att de använde skådespelare, men jag trodde de dödade en del riktiga barn. Detta visar bara hur djärva de är som använde skådespelare.

Jag gillar inte att de till-sätter kemikalier i vatt-net som gör de jädrans grodorna gay! Förstår

ni det? Jag är trött på att bli socialt manipulerad, det är inte kul!

Bernie vill att vi lever i ett himmelskt socialist-kommunistsystem som i Kina. Vi hör aldrig vänstern kritisera att Mao Tse-Tung mördade över 80 miljoner människor. Det är därför det finns så många liberala, trendiga ställen i Austin, Denver, New York, LA och San Francisco som är döpta efter Mao.

5citat av

Alex Jones

XXNYHETER måndag 25 december 2017 ı 8

Närmare 50 000 av alla de ro-hingyer som lyckats ta sig till Bangladesh beräknas vara gravida eller är kvinnor som har mycket små barn. Det är en grupp som har ett särskilt behov av stödinsatser.

Regnet öser ner på de hundra-tals unga mammor som står och köar för att få proviant i ett flyktingläger i Bangladesh. En av dem är Rashida, som står barfota i en klänning vars nederdel är täckt av lera medan hon håller om sitt magra spädbarn. Hennes man för-svann under den svåra flykten från Burma och hon är nu helt utblottad och väntar på att få tillgång till mat och mediciner.

Över en halv miljon rohin-

gyer har sedan augusti flytt undan den burmesiska militä-rens våld, över gränsen till det fattiga och redan tätbefolkade Bangladesh. Fortfarande kom-mer det varje dag nya flyktingar. FN:s befolkningsfond, UNFPA, beräknar att det i gruppen finns närmare 150 000 nyanlända kvinnor som är i reproduktiv ålder, och enligt en rapport är över 50 000 kvinnorna gravida eller har barn som fortfarande ammas.

Vårdbehoven är stora bland de gravida flyktingarna, men de sjukhus som försöker hjälpa dem är underfinansierade och överbelagda och tvingas jobba hårt för att ge så många kvinnor och nyfödda barn som möjligt den service de har behov av.

Internationella biståndsorgan försöker avhjälpa bristen så gott det går, bland annat har UNFPA skickat in 35 barnmor-skor i två av lägren.

Många unga har barn

Barnäktenskap och höga födslotal är vanligt förekom-mande hos rohingyerna. Uppgifter från FN-organet OHCHR gör gällande att de flesta flyktingarna gift sig redan i 16–17-årsåldern och ofta fått barn strax därefter.

En undersökning som gjorts av biståndsorganisationen Care International i flyktinglägret Balukhali i Cox’s Bazar visar att många flickor och unga kvin-nor i åldern mellan 13 och 20 år redan fått barn, eller är gravida.

Samma undersökning visar att kunskaperna om preventivme-del är mycket begränsade bland flyktingarna.

Många bangladeshier har do-nerat pengar till flyktinglägren, eftersom det anses vara en god gärning att hjälpa andra musli-mer som hamnat i nöd. En del av dessa pengar används för att bygga upp koranskolor vars imamer ofta är motståndare till preventivmedel. Det innebär ett hinder för de lokala myndighe-ter och internationella organi-sationer som arbetar med att öka användningen av preventiv-medel bland flyktingarna.

Lever hårt liv

Lailufar Yasmin, som arbetar vid fakulteten för internatio-

nella relationer vid universitet i Dhaka och genomför en studie i flyktinglägren, säger att hon vid sina första besök uppfattade det som att de flesta flykting-kvinnor var äldre eller i medel-åldern.

– Men när jag frågade hur gamla de var fick jag veta att de var i 20-årsåldern, berättar hon.

Enligt Lailufar Yasmin har det hårda liv som många av kvinnor-na levt, med många graviditeter, tillsammans med de svåra trau-man som flykten medfört, lett till att många av kvinnorna ser betydligt äldre ut än vad de är.

– Många har gift bort sina döttrar tidigt för att undvika att soldater utsätter dem för våldtäkt, säger hon.

Sohara Mehroze Sachi/iPS

Tusentals barn föds i bangladeshiska flyktingläger

Unga mammor utsatta efter flykt från Burma

Flyktingkvinnor köar för utdelning av proviant. Nyfödda barn i ett av flyktinglägren.

En kvinna med sitt barn i ett av de många flyktingläger som upprättats för rohingyer i Bangladesh. Bild Kamrul Hasan/iPs

Flickor vid en koranskola i ett av flyktinglägren.

Bil

d u

mer

aim

an K

Han

/iPs

Bil

d K

amr

ul

Has

an/i

Ps

Bil

d s

oH

ara

meH

ro

ze s

Hac

Hi/

iPs

KLIMATKOMPENSERA MED ETC OCH TJÄNA PENGAR TILL DIN KLASS!

LÄS MER OM HUR DIN KLASS KAN TJÄNA PENGAR PÅ ETCEL.SE/SKOLKLASS

Nu kan du sälja en present som både du, dina barn och dina barnbarn kommer ha nytta av – samtidigt som du hjälper en skolklass att tjäna pengar till skolresor, cuper och träningsläger. Klimatkompensera med ETC.

När du flyger, åker bil eller köper prylar går det inte att undvika att det skapas utsläpp som förstör miljön. Ett enkelt sätt att kompensera för det här är att sätta upp solceller, som direkt – här och nu – hjälper till att minska koldioxidutsläppen.

För 200 kronor kan du sälja ett klimatkompen-sationsintyg som innebär att vi sätter upp 25 W solceller i våra solparker runt om i Sverige. För varje solpanel du köper minskar du koldioxidutsläppen med 140 kg årligen. Solcellerna har en dessutom en garanterad livstid på minst 25 år. Och av pengarna går 50 kronor direkt till en skolklass, så att de kan åka på skolresa eller göra något annat kul.

Vårt enda sy�e är att

göra världen lite bättre en panel

i taget!

Nyheter måndag 25 december 2017

”Kvinnor är bättre på att ta tag i sitt liv”

Hon fick bara ta med sig några enstaka saker vid varje flytt. Så hon tog sin skolryggsäck med pennskrinet, suddgummit och linjalerna. Hade lärt av misstaget att inte ha ordning på sina saker. När polisen kom en morgon så hann hon inte rafsa ihop allt och hennes skolmaterial hamnade på soptippen. Det tog ett år innan hon kunde börja skolan igen. Efter det hade hon alltid allt på plats i ryggsäcken. Och senare packade hon också sin favoritbok, trots att den inte hörde till skolmaterialet.

Danuta är 17 år och ska söka till olika högskolor i Paris till hösten. Hon vill läsa fransk lit

teratur, något hennes mamma Maria ger sitt stöd till.

– Alla i organisationerna tror att min mamma ska vara emot det, att hon vill att jag ska jobba som städerska i stället. Pappa skulle nog inte ha förstått, säger Danuta.

Danutas pappa försvann för drygt ett år sedan. Han är i Rumänien, tror hon. ”Organisationerna” hon pratar om är de frivilligorganisationer som hjälpt hennes familj med bostad, arbete och uppehållstillstånd och henne att gå i skolan.

– Mamma vet att folk som läser böcker tjänar pengar. Jag

vill jobba som lärare i franska senare och lärare är ett bra jobb, säger Danuta.

Har bott i ”kåkstäder”

Det var sommaren 2010 som familjen skulle tvångsförflyttas på nytt. De är romer från Rumänien men hon har till största delen växt upp i Frankrike. De första åren i olika ”kåkstäder” med bara sporadisk skolgång.

Den sommaren annonserade dåvarande president Nicolas Sarkozy att han skulle sätta stopp för det han kallade den ”romska invasionen av franskt territorium”. ”Kåkstäderna” skulle rivas och romerna skickas hem till Rumänien och Bulgarien. Nu i efterhand vet vi att det inte löste något problem. Lägren revs och en del skickades ”hem”

till Rumänien, men många kom tillbaka till Frankrike. Ungefär samma individer hamnade bara i nya läger – fast med färre ägodelar. Och så har det fortsatt.

Men Danuta var van. Hon hade packat sin ryggsäck och sin enda bok och ställde in sig på en jobbig tid innan de installerat sig på en ny plats.

– Mina småbröder hade förstått hur viktig väskan var för mig så de tog den retades. Men då fick de stryk av mamma, säger Danuta.

Projekt för integration

Den här gången skulle det dock bli annorlunda för familjen. Deras läger var uppställt i ChoisyleRoi, en förort till Paris. Kommunen styrdes för tillfället av en kommunistborgmästare som var på se

Lyckat integrationsprojekt för romer i FrankrikeDanuta är 17 år och vill läsa fransk litteratur i Paris till hösten.

Men vägen dit har varit lång.Det här är den sanna berättelsen om en flicka, en bok och den

radikala idén att tiggande romer också är människor.

på platsEmma sofia [email protected]

Danutas mamma i deras hem som de fått genom projektet ”Med tillstånd att leva”. Bild Emma Sofia dEdorSSon


mester. Vice borgmästare Gérard Chambon var engagerad i romer-nas situation och när polisen kom och rev lägret bestämde sig för att inte bara fixa tillfällig bostad utan starta ett projekt för att integrera dem helt i samhället.

– Ordinarie borgmästare vis-ste nog inte vad han gav sig in på när han gav mig klartecken, säger Gérard Cambon.

Enligt honom har projektet genom åren kostat kommunen ”några hundratusen euro”. Projektet var mångfacetterat. Det gällde att säkra skolgången för barnen och till en början fick de fräscha husvagnar att bo i på en ödemark.

I den här fasen var grannar motståndare. Flera ansåg att de betalade för ”tiggares lyxliv”. Men under tiden fick föräldrarna

intensivkurser i franska – och flera lärde sig läsa som vuxna. Cirka 70 personer sammanlagt fick tillgång till hälsovård och i vissa fall hjälp med missbruk. I den fasen droppade några män av. De som var kvar fick hyra lägenheter i rivningskåkar. Nu är det sju män som gett upp och en har dött. Bara en kvinna har rest till Rumänien med sin man. Resten av kvinnorna med hälsan i behåll har i dag arbete och bostad medan deras barn går i skolan. Grannarna tror att romerna ”försvunnit”.

Tar ansvar för barnen

– Kvinnor har det svårast i fattig-dom men är bättre än män på att ta tag i sina liv om de får chan-sen. De vet väl att deras barns liv beror på dem. Med männen

tror jag vi får vänta på nästa gene-ration, säger Gérard Chambon.

Projektet, som kallas ”Med tillstånd att leva”, har nu sju år se-nare gått in i sin slutfas. Alla som klarade det har fått fast bostad, organisationerna har släppt taget. De måste klara sig själva.

– Det svåra är att vi har blivit den ”rika familjen” fast det knappt går runt. Många av våra släktingar bor kvar i lägren och vill att vi ska hjälpa dem, säger Danuta.

– Då säger jag att vi inte har pengar. Men jag har lyckats fixa städjobb åt två kusiner, säger Danutas mamma.

–Kvinnor så klart, flikar Gé-rard Chambon in.

De flesta män i projektet har dock även de lyckats få och behålla arbete.

– Men många får komplex när kvinnorna blir familjeförsörjare och då drar de, säger Gérard Chambon.

Danuta säger att många av hennes klasskompisar blir förvå-nade när ”de förstår vem hon är”.

– De ser ju mig som en nor-mal människa och folk har svårt att tro att tiggare är normala, säger Danuta. Vad hette boken du hade med dig, Danuta?

– ”Hunger Games”, den första, av Suzanne Collins. Det var en biblioteksbok som jag aldrig läm-nade tillbaka. Vi flyttade. I bland blir man tjuv utan att vilja.

Fotnot:Människorna i projektet har

följts av många medier genom åren

och Danuta vill inte framträda med sitt

fullständiga namn.

Danuta.

Det svåra är att vi har blivit den ’rika familjen’ fast det knappt går runt. Många av våra släktingar bor kvar i lägren och vill att vi ska hjälpa dem.

Danutas pappa innan han åkte till Rumänien för att jobba. Har inte kommit tillbaka till Frankrike. Det är mest män har hoppat av projektet ”Med tillstånd att leva”.

En romsk kvinna i ett av de läger i Evry utanför Paris som revs och förstördes 2012. Många av de romer som tvingade tillbaka till Bulgarien och rumänien återvänder till Frankrike. BilD Jacques Brinon/aP

Gerard Chambon var initiativtagare till projektet ”Med tillstånd att leva” när det inleddes 2010. Av 70 personer har 8 hoppat av projektet. Resten försörjer sig nu på egen hand. BilDer eMMa sofia DeDorson

Upp till

50%rabatt!

NU STORKAPAR VI PRISET PÅ SOLCELLER!FÖR ALLA ETC EL-KUNDERSom ETC el-kund kan du nu köpa solceller till nettopris. Genom att vi är många som gör ett gemensamt storinköp så förhandlar vi fram bra priser.

VÄLKOMMEN MED DIN BESTÄLLNING PÅ ETCEL.SE

Vi erbjuder polykristallina paneler för 4.6 kr (inkl. moms) per Watt och monokristallina för 5,5 kr (inkl. moms) per Watt. Blir vi riktigt många så kan priset bli ännu lägre.

Du kan hämta solcellerna i vår solpark i Katrineholm och slippa fraktkostnad. Vill du ha hjälp att projektera en komplett anläggning så hjälper vi självklart till. Allt vi kräver är att du är ETC El-kund och att du betalar vid beställning. Leverans är beräknad till april 2018.

PS. du kan ansöka om 30 % solcellsbidrag på din investering från staten.

XXmiljö måndag 25 december 2017 ı 13

MINUTENSnabbguide på 60 sekunder.

Så blir du av med din oönskade julklapp

Många oönskade julklappar

Kanske fick du oönskade strumpor med renar eller en mindre vacker porslinsservis i paketet under granen?

Misströsta inte. Dagens ETC ger dig tipsen du behöver för att bli av med julklapparna. För visst är det väl bättre att någon annan får användning för saken som annars skulle ligga och damma längst där inne i garderoben?

n Stressen i julhandeln att köpa julklappar bara för att ha något att ge bort, snarare än att mottagaren faktiskt önskar sig det, känner många igen. Tyvärr är det i många fall så att de paket vi ger aldrig kommer till användning. Nästan 9 av 10 har någon gång fått en julklapp som de inte ville ha, visar en undersökning från Tradera. Var tredje person har vid flera tillfällen fått oönskade klappar. Unga i åldern 18–34 år är minst nöjda med sina julklappar och får flest ”felköp”, medan äldre är betydligt mer nöjda med vad de får.

Sälj prylarna n Kalle Anka har inte mer än avslutats på julaftonskvällen förrän annonserna fullkom-ligt exploderar på säljsajter som Blocket och Tradera. Med ord som ”obruten förpackning”, ”oanvänd” och ”felköp” vill tusentals svenskar sälja sina oönskade klappar på direkten, och i mellandagarna fylls det på ännu mer. Julen 2016 kunde auktionssajten Tradera kon-statera att antalet ”felklap-par” som lagts upp dagarna efter jul mer än fördubblats jämfört med året innan.

Facebook har blivit en loppmarknad n På Facebook finns en uppsjö av köp och sälj-grupper där prylar byter ägare i rasande fart, inte minst lokala grupper – sök på din stad eller stadsdel! Det kan bli ett klipp för båda parterna. De flesta loppisgrupper har tydliga och klara regler. Men kom ihåg att Facebook avsäger sig allt ansvar. Det bygger helt på att köparen och säljaren kommer överens.

öppet köp kan löSa problemet n Ångerrätt, öppet köp och bytes-rätt kan lösa problemet – om kvittot finns bevarat. Om köpet gjorts över nätet och förpackningen öppnats har du ändå rätt att ångra köpet. Inom två veckor efter att köparen tog emot varan bör företaget med-delas skriftligen om ett ångrat köp. Ångerrätt har man rätt till även om man har använt varan. Men för att få pengarna tillbaka måste varan vara i oförändrat skick och gå att sälja igen. Vad gäller öppet köp och bytesrätt så är det inget som butiker är tvungna att ge – men de flesta gör det. Över jul ger många butiker dessutom extra långt öppet köp.

Skänk till välgörande ändamåln Flera hjälporganisa-tioner brukar anordna insamlingar efter jul där du kan lämna bort dina oönskade julklappar till någon som behöver dem bättre. Håll utkik i din stad!

Sy om kläder med dålig paSSFormn Är klänningen du fick lite för stor eller byxorna för långa? Att sy om dem till perfekt passform behöver inte vara svårt och kan vara ett alternativ om kvitto saknas. Om du inte själv är en fena med nål och tråd finns det en rad skrädderier som kan hjälpa dig med detta för en inte alltför dyr peng. Finns det ingen skräd-dare där du bor kan du ta hjälp av ex-empelvis repamera.se, en internettjänst som ser till att professionella skräddare syr om ditt plagg inom 14 dagar. 668

... kronor. Så mycket var värdet per svensk i oönskade julklappar år 2015, vilket då var en fördubbling från året innan.

100... miljoner kronor är det totala värdet som uppskattas årligen på alla varor som läggs ut på Blocket mellan 24 december och nyår.

Vissa paket lämnar platsen under granen för att åka raka vägen in på någon säljsajt.

Bild

Fred

rik

San

dB

erg

/SC

anPiX

Detta gör folk med sin oönskade klappl Nästan hälften (48 procent) behåller den. l Var tredje person (32 procent) väljer att byta den.l Var fjärde person (25 procent) ger klappen till någon annan.l 18 procent skänker den till en välgörenhetsorganisation. l 14 procent säljer den.l 4 procent slänger den.l 3 procent gör inget av ovan.l 7 procent får aldrig några oön-skade paket.källa: Yougov

nästan hälften behåller klappen

– även om de inte ville ha den.

God julJag trodde julklappen var en fröjd

men hen som fick den blev missnöjd ...

Fick du en tröja av mormor som inte alls passade?

Då kanske den kan hjälpa någon

annan!

Bil

der

Hen

rik

Mo

ntg

oM

erY/

tt, S

taFF

an l

öw

Ste

dt/

Svd

/SC

anPi

X

Ekonomi måndag 25 december 2017

Forskning används ofta som slagträ i politiska debatter, men i vilket syfte lyfts den fram – och hur representativ är den? Dagens ETC ställde frågan ”Finns det en tendens i politiken att tro mer på forskningsresultat som stöder ens egna åsikter?” till tre nationalekonomer – och fick blandade svar. TexT: erik Hegelund

Carolina lindholm, doktorand i nationaleko-nomi vid Stockholms

universitet. Hon jobbade tidi-gare på finans departmentet under Anders Borg och ingick i Moderaternas reformgrupp.

– Många som är aktiva i poli-tiken, i lokala partiföreningar, kommer nog knappt i kontakt med samhällsvetenskapen alls. För att inte tala om enskilda väljare. Medierna rapporterar endast en bråkdel av forsk-ningen som görs i Sverige och än mindre om den internationella. Det gör det lättare för regerings-företrädare att framhärda i olika ställningstaganden och avfärda experter som hävdar motsatsen, jag tycker att vi ser det hela tiden i dag.

Tidigare i år föreslog Carolina Lindholm tillsammans med Nik-las Wykman (riksdagsledamot för Moderaterna) på DN de-

batt att oberoende experter borde ges i uppdrag att granska även oppositionspartiernas budgetförslag.

– Mer oberoende granskning och utvärdering av politiska förslag vore ett sätt att lyfta den sakpolitiska debatten och göra det lättare för medier och väljare att utkräva ansvar. Vi vill ju att politikerna tar tag i samhälls-problemen på bra sätt, det ska vara svårt att komma undan med dålig politik.

– Det finns en skillnad kring vad som är laddade frågor i politiken, och vad som är laddat inom forskning. Vissa grejer är nog många forskare överens om, där partierna står långt från varandra. Till exempel hyresreg-leringen. Och tvärtom – i vissa ämnen spretar idéerna bland forskarna, men riksdagsparti-erna är relativt överens, såsom synen på delar av finans- och penningpolitiken.

1

Carolina Lindholm.

Vi vill ju att poli-tikerna tar tag i samhällsproble-men på bra sätt, det ska vara svårt att komma undan med dålig politik.

Carolina Lindholm är doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har ett förflutet från finans departmentet under Anders Borgs alliansregering. Hon ingick i Moderaternas reformgrupp.

Forskningsrön – genom politiskt prisma


Paula Roth, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet,

där hon bland annat jobbar med frågor kring privat skuld-sättning. Hon har precis skrivit klart en rapport för LO rörande inkomstfördelning och tillväxt.

– Det tydligaste exemplet på selektiva synsätt på forskningen är väl ledarsidor, där man re-gelbundet lyfter fram någon ny rapport eller studie, men sällan eller aldrig erkänner att det finns alternativa resultat. Politiska grupper tar ofta gärna fasta på saker de gillar i forskningen, och ignorerar helt det som kan skapa problem för deras ståndpunkt.

– Det behöver inte vara ett problem, så länge läsarna är kritiska, men jag är tveksam över hur kritiska många är över huvud taget. Det blir proble-matiskt om det påverkar den faktiska politiken. Och här finns nog en risk, eftersom ekonomisk politik delvis är en fråga om vad som är möjligt med hänsyn till opinionen. Mer transparens vore så klart bättre, men det är även svårt att lyfta fram flera sidor och understry-ka osäkerhet.

Ojämlikhetens fråga

– Möjligen är politiken mer duktig på att välja favoritresultat i politiskt känsliga frågor. Som

exempel: är ojämlikhet bra för tillväxten? Det finns massor av forskningsresultat i båda rikt-ningarna. Det är därför inte svårt, om man vill, att hitta en eller flera studier som stödjer just din ståndpunkt.

– Forskning är inte heller allt. Delvis därför att man ofta studerar så isolerade fenomen. Säg att forskningen skulle visa att ojämlikhet var dåligt för tillväxten eller tvärtom. Okej, men det är inget bevis för att vi nödvändigtvis måste ha mer eller mindre ojämlikhet. Det kan ändå finnas något annat skäl att sänka eller öka ojäm-likheten. Eller öka eller minska tillväxten.

2

3

Dan Kahan, professor vid Yale University i USA, pu-blicerade tillsammans med kollegor för några år sedan en fascinerande studie som kom fram till att ideologi påverkar människors mate-matiska slutsatser.

Studien gjordes genom att 1 111 personer fick i uppdrag att lösa ett matematiskt problem med påhittade siffror som sades komma från under-sökningar (även de påhittade). De svarade även på vilka poli-tiska värderingar de hade och hur duktiga de var på matte.

Några personer fick i upp-drag att beräkna resultatet från en påhittad studie om schampo medan andra fick i uppdrag att beräkna resul-tatet från en påhittad studie rörande sambandet mellan va-penregler och skolskjutningar.

Så länge de svarande trodde att de räknade på schampo räknade folk ut korrekta siffror i samma utsträckning som deras mattekunskaper sträckte sig. Men när människor fick i uppdrag att räkna på hur va-penregler och skolskjutningar hänger ihop blev det svårare.

Krock med värderingar

Förutom att siffrorna var påhittade varierade de även mellan de svarande. Ibland blev resultatet positivt – mer vapenreglering leder till mer skjutningar – och ibland ne-gativt. Kusligt nog blev det nu också svårare att räkna rätt – om siffrorna råkade visa något som krockade med personens egna värderingar.

Demokrater räknade mycket mer fel när siffrorna verkade peka på att hårdare regleringar leder till fler skol-skjutningar, och vice versa. Samma sak fast omvänt när republikaner skulle räkna. Ska man tro denna studie (det finns säkert motstridiga resultat) verkar alltså ideo-logi kunna göra oss sämre på matte. ERiK HEgELUnD

Ideologi påverkar matematiska slutsatser

Paula Roth är doktorand i national-ekonomi vid Uppsala universitet.

”Ledarsidor tydligaste exemplet på selektiva synsätt”

”Politiken har ofta svårt att förhålla sig till forskning” Elisabet Olme är dokto-rand i nationalekonomi vid Stockholms univer-

sitet. Hon kommer snart att vara klar med en avhandling kring skolvals system och dess konsekvenser.

– Politiken har ofta svårt att förhålla sig till forskning. Men jag är inte säker på hur allvarligt problemet är. Delvis därför att mycket politisk debatt enbart fokuserar på signalord, såsom hur viktig är ”valfriheten” kontra

”jämlikheten”. Jag är övertygad om att många politiker och tjänstemän är måna om att förstå alla detaljer i forskningen. Men sedan är frågan om det märks i kommunikationen utåt.

”Onödigt kritiska”

– Ett problematiskt exempel tyckte jag var när statliga ut-redningsgruppen Skolkommis-sionen lade fram sin slutrapport 2015. Då framstod det i debatten som att kommissionen föreslog att elever skulle lottas till skolor

de inte valt. Men det hade aldrig kommissionen föreslagit.

– Många i politiken kan bli onödigt kritiska till forskning utifrån sina värderingar och ideologier. Många inom vänstern är kritiska till det fria skolvalet. Men i stället för att diskutera hur det existerande valsystemet skulle kunna utformas bättre utifrån de fördelar som existerar låser sig nog många i tanken att de ska avskaffa hela systemet. Samtidigt tycker nog många att valfrihet i sig är värdefullt.

Elisabet Olme, doktorand i national-ekonomi vid Stockholms universitet.

”Bara om forskningen styrker min tes.”Arne Jarrick, professor i historia,

vittnade i DN i somras om hur han

länge medverkat i samtal där politi-

ker skulle ges möjlighet att lära av

forskningen. Och visst var politiken

intresserad av forskning – så länge

den kom från publikationer med

samma ideologi som politikerna

själva.

BilDer TT

I Feminism som partipolitik följer Maud Eduards Fi i Simrishamn mandatperioden 2010-2014. Platsen lokal men problemen generella. Det handlar om politikens villkor i Sverige, specifikt hur feminismen har betydelse för det politiska.

Köp på libris.etc.se eller i bokhandeln.

Denna bok och många �er spännande

titlar hi�ar du på libris.etc.se

165:-

Maud Eduards granskar Feministiskt Initativ

KULTUR måndag 25 december 2017 ı 17

I Let the sunshine in söker den från-skilda Isabelle efter äkta kärlek, något som inte alltid är så lätt. Karolina Bergström har sett en välberättad film som både fängslar och låter Juliette Binoche briljera.

Det här med kärlek, blir det enklare ju äldre man blir? Nej, är det franka – och förmodligen helt sanningsenliga – svaret på frågan, i alla fall om man ska ta den franska regissörsikonen Claire Denis (”White material”, ”Svinen”) nya film på orden. Visst slipper vi äldre saker som

pinsamma finnar, plågsamma skolgårds-romanser och uppslitande hormonstor-mar, men utöver det är längtan efter när-het blandad med rädslan för densamma precis likadan.

I ”Let the sunshine in” får vi möta den medelålders och frånskilda Pariskonst-nären Isabelle (Juliette Binoche) som bollar med dessa känslor plus ännu fler i sitt sökande efter den rätte, eller i alla fall en man utan alltför stora skavanker. här finns den gifta bankmannen med svinaktiga egenskaper, skådespelaren i ett äktenskap på glid, exmaken som fortfarande är en del av hennes liv, samt mannen från en helt annan bakgrund än hon.

OaVSett VILkeN ålder man själv befinner sig i är det lätt att känna igen sig i Isabel-les ständigt grusade förhoppningar och oförblommerade längtan efter den verk-liga kärleken, den utan all osäkerhet som så ofta kommer på köpet. Och hennes ovilja att ge upp är det som ger hennes

karaktär liv. För hur lätt är det inte att re-signera och bara strunta i allt som stavas relationer ett tag, särskilt efter ett längre äktenskap med barn?

eN aV DeN franska filmens starkast lysande stjärnor Juliette Binoche gestal-tar den kärlekstörstande Isabelle med fullkomlig bravur, och hennes nakna ansikte utgör i sig halva behållningen med filmen. Där männen är slipprigt undanglidande är Isabelle frankt ärlig, för varför slösa tid på dåliga undanflykter och kryptiskt mumbo-jumbo när livet är så kort? Föga förvånande målar Claire De-

nis, vars film inspirerats av den franske litteraturteoretikern Roland Barthes klas-siker ”kärlekens samtal”, knappast upp någon insmickrande kärlekshistoria utan snarare ett skärskådande av de hinder vi själva sätter upp för våra känslor. Och när man liksom Isabelle har att göra med män som beter sig som förvuxna barn blir det hela knappast enklare. Som när den svårnåbare bankiren plötsligt ringer på dörren och förväntar sig att ett fång vita rosor ska sudda bort allt tidigare groll. eller när den senaste älskaren inte ens förmår föra ett enkelt samtal om var relationen egentligen är på väg utan att vilja göra slut och storma ut.

”Ska mItt LIV se ut såhär?” frågar sig Isabelle snyftandes, och man vill bara ropa ”Nej!”. ett lite väl flummigt slut gjuter ändå nytt hopp hos både henne och publiken, förhoppningsvis lite extra hos de mitt i livet-kvinnor som liksom Isabelle inte tänker kompromissa om vare sig kärleken eller livet.

Karolina Bergström

InsIktsfulltom kärlekLet the sunshine inRegi: Claire DenisManus: Christine Angot, Claire DenisMedverkande: Juliette Binoche, Xavier Beauvois, Gérard Depardieu m.flPremiär: i dag

RECENSION

etC etC etC etC

”Oavsett vilken ålder man själv befinner sig i är det lätt att känna igen sig i Isabelles ständigt grusade förhoppningar.

Det finns mycket kvar att kämpa för

*Sms:et är kostnadsfritt, förutom ev. operatörsavgift.Naturskyddsföreningen sparar dina uppgifter och behandlar dem enligt personuppgiftslagen (PUL).

Ett medlemskap kostar 295 kronor per år eller 24 kronor per månad. Är du under 26 år betalar du 195 kronor per år eller 16 kronor per månad.

Vi kan se till att gamla naturskogar som fått växa i hundratals år -

inte huggs ner över en dag. Vi kan få politiker och företag att förstå

att det är dags för förändring. Och vi kan göra det lättare för dig att

välja varor i butiken som är bra både för dig och naturen.

Men bara tillsammans. Idag är vi 226 000 medlemmar men vi

kampen för en hållbar framtid.

Bli medlemSms:a MEDLEM till 72 900eller gå in på naturskyddsforeningen.se/medlemSom medlem får du delta gratis i många av våra aktiviteter runt

du kan också hyra våra medlemsstugor i naturnära lägen till förmånliga priser.

Det finns mycket kvar att kämpa för

*Sms:et är kostnadsfritt, förutom ev. operatörsavgift.Naturskyddsföreningen sparar dina uppgifter och behandlar dem enligt personuppgiftslagen (PUL).

Ett medlemskap kostar 295 kronor per år eller 24 kronor per månad. Är du under 26 år betalar du 195 kronor per år eller 16 kronor per månad.

Vi kan se till att gamla naturskogar som fått växa i hundratals år -

inte huggs ner över en dag. Vi kan få politiker och företag att förstå

att det är dags för förändring. Och vi kan göra det lättare för dig att

välja varor i butiken som är bra både för dig och naturen.

Men bara tillsammans. Idag är vi 226 000 medlemmar men vi

kampen för en hållbar framtid.

Bli medlemSms:a MEDLEM till 72 900eller gå in på naturskyddsforeningen.se/medlemSom medlem får du delta gratis i många av våra aktiviteter runt

du kan också hyra våra medlemsstugor i naturnära lägen till förmånliga priser.

SERIER & PYSSELSerie

Max Gustafson

8 2 4 1 7

5 1 3 2

2 6 1 4 3

6 7

7 3 9 5 6

4 7 3 9

6 3 7 4 8

Puzzle 1 (Easy, difficulty rating 0.39)

4 1 9

2 4 6 5 7

2 6

6 1 7

4 8 2 6

7 3 8

5 2

7 6 5 4 9

1 3 2

Puzzle 2 (Medium, difficulty rating 0.57)

Generated by http://www.opensky.ca/sudoku on Thu Dec 21 08:21:01 2017 GMT. Enjoy!

8 2 4 1 7

5 1 3 2

2 6 1 4 3

6 7

7 3 9 5 6

4 7 3 9

6 3 7 4 8


4 1 9

2 4 6 5 7

2 6

6 1 7

4 8 2 6

7 3 8

5 2

7 6 5 4 9

1 3 2



Lätt

Mellan


852943176371268954649751382926185743514637829738429561487396215295814637163572498


461379528832465719795281436256948173948713265173526894519832647327654981684197352



852943176371268954649751382926185743514637829738429561487396215295814637163572498


461379528832465719795281436256948173948713265173526894519832647327654981684197352


SudokuSå här spelar duFyll i de tomma rutorna med siffrorna 1 till 9. Varje siffra mellan 1 och 9 måste finnas i alla nio rader, alla nio kolumner och alla nio 3x3-rutor.

Lösn

ing

Mel

lan

Lösn

ing

Lätt


”Han kommer ha ihjäl mig, tänkte jag när han kastade mig mot väggen.” Anders, pojkvän

för att stärka stödet till alla som

Personen på bilden har ingen koppling till citatet.

Kloka hem är ETC:s gröna bostadsmagasin och Sveriges bäst

säljande magasin för ekologiskt byggande och inredning. Reportage

från miljövänliga hem, inspiration för en hållbar livsstil, nyskapande grön

design, klimatsmarta val till hemmet och mycket mer. Följ med oss in i en

grönare framtid!

bostadsmagasin och Sveriges bäst säljande magasin för ekologiskt

byggande och inredning. Reportage från miljövänliga hem, inspiration för

en hållbar livsstil, nyskapande grön design, klimatsmarta val till hemmet och mycket mer. Följ med oss in i en

Prenumerera här – 299 kronor för en

helårsprenumeration!

www.klokahem.com

Nytt nummerute nu!


]π

AVVIS-ANDE

GÖRVÄNNERJÄMNT

SKRUT-TIG

FÖRMÅR

HADEPÅ

KÄNN

HÄPEN TILLVARDAGS

AND-LIGA

SÅNGER

TOTO-BOLAG

SPÖ-DAMEN

EFTER-VÄRLD

FÖRSKRÄCKELSEELLER UPPLEVAFÖRSKRÄCKELSE

HÅLLERPÅ

GEMEN-HET

RESUL-TAT

BESIT-TARNA

HÅLLERIHOPDÖRR

KLANSOLNA-LAG DUBIER

HÖNASHEM

PUBLI-CERAT

JÄM-MERLIG

ÄRYSTAD

GJORTFAST

SOMGYM-NAST

EKI-PAGE

VUL-GÄRT

GEHÖGREVÄRDE

PYSSLÅRMANMED

UT-SIKTER

GLÖD MÅL

MATT

DENFÖRSTEHÖGBOLL

HÖRSGNÄLL-SPIK

HUSFÖRNÖT

ENMASK-TYP

LITENSMULA

GÖRANYTTA

BLIVITAVMED

NORDBOUNDER-HÅLLEN

MUSIK-MASKIN

LEDFÖRLIKA

SKALL-FORM

SÄGEN

VAKTITTASTINT UPPHOV

© AB RIGNELL-ZANDER

™

™

|

™

™ ™

Konstruktör: AB Rignell-Zander

Lösningen publiceras i din digitala lördagstidning, som du hittar på http://dagens.etc.se

Korsord

MISSA INTE! STOCKHOLM – RHODOS

TUR OCH RETUR, ENDAST

1116:-Visste du att flygets klimatpåverkan på vår planet kan vara nästan fem gånger högre än vad som rapporterats till FN och EU? År 2014 rapporterades svenskarnas internationella flygresor till cirka elva miljoner ton utsläpp, ungefär lika mycket som utsläppen från den svenska biltrafiken samma år.

Klimatkompensera med ETC – din klimat kompensation gör nytta från dag ett! Och efter några år har den förstörelse vi skapat faktiskt ersatts med positiv ren energi. På sikt kommer alltså din klimatkompensation göra nytta, långt efter att du betalt din resas utsläpp.

KLIMATKOMPENSERA PÅ KLIMATKOMPENSATION.ETC.SE KLIMAT

TV & RADIO

05.00 Lucky dog – en andra chans05.30 Världens roligaste djur06.40 Fåret Shaun – filmen07.55 Nyhetsmorgon11.30 The goonies – dödskallegänget14.00 Den lille prinsen15.45 Harry Potter och de vises sten18.50 Keno19.00 Nyheterna19.10 Sporten19.25 Väder19.30 Postkodmiljonären20.00 Kungahuset 9-520.55 Sällskapsresan22.00 Nyheterna22.05 Väder22.15 Sällskapsresan 23.30 Rain man

02.20 Ogifta par – en film som skiljer sig04.10 Allt för min syster

TV & RADIO

Fröken Frimans krign När SVT:s jättesatsning Vår tid är nu startade i höstas talades det om ”en svensk Downton Abbey”, men serien var snarare en efterkrigshistoriskt scenograferad ”Rederiet”. Är det inte snarare så att den lite småskali-gare ”Fröken Frimans krig” är den verkliga ”Downton Abbey” i svensk tappning, helt kongenial med den brittiska seriens (något senare) skildring med den feministiska suffragettrörelsen – fast mitt i den svenska kärnan av gryende feminism. I säsong 4, som har premiär i kväll och består av tre avsnitt som sänds tre kvällar i rad, är det 1908, och arbetarrörelsen börjar skaka om Sissela Kyles matkooperativ. SVT1 21.00

DAGENS TV-TIPSTIPSEN PrESENTErAS I SAmArbETE mED:

06.00 Det sitter i väggarna07.00 Julotta08.00 Julkonsert med norska radio- orkestern08.50 Chaplin på rullskridskor

09.15 Klockan ett på natten09.35 Butikschefen10.00 Soffsurfarna10.25 Björn Skifs - Ja, jäklar i min lilla låda11.25 Björn Skifs - Ja jäklar i min lilla låda12.25 Björn Skifs - Ja jäklar i min lilla låda13.25 Moraeus med mera - julspecial14.25 Barnmorskan i East End - julspecial15.55 Hur smakar en julsaga?16.25 Nötknäpparen18.00 Rapport18.15 Bergman och magen18.20 Bröder i midnattssol18.30 Nordisk julkonsert

19.30 Rapport19.45 H.M. Konungens jultal20.00 Till minne av Gösta Ekman21.00 Seriestart. Fröken Frimans krig22.00 Rapport22.05 The Holiday00.15 Första dejten. England01.05 Köttets lustar

09.25 Konsert. Mozart och Schumann10.05 Julotta11.05 Nobelkonserten 201712.50 Snölejon13.15 Världens bästa veterinär - julspecial14.05 Sweden International horse show - julshow15.05 Engelska Antikrundan16.00 Rapport16.05 Jddra med dn hjrna16.15 Julens berättelser16.20 Bergman 100 år. Ingmar Bergman om Fanny och Alexander16.30 Fanny och Alexander

21.30 Bergman 100 år. Ingmar Bergman på Fårö - filmen och livet22.55 Lady Chatterleys älskare

00.25 Med hjärtat i Kurkkio00.55 Price och Blomsterberg – jul

05.00 Pluras jul05.25 Pluras jul06.00 Miraklet i New York08.10 Epic: Skogens hemliga rike

10.15 Annie12.30 Ensam hemma 2: Vilse i New York15.00 Jumanji17.05 Pingvinerna från Madagaskar18.55 Dumma mej 221.00 Love actually

23.50 Die hard 202.00 Döden klär henne03.45 Kids do the craziest things04.10 How I met your mother04.35 How I met your mother

05.15 The real O’Neals05.35 America’s funniest home videos06.00 Murdoch mysteries06.45 Grey’s anatomy07.40 Dr Ken08.05 Scooby-Doo och Loch Ness-monstret09.35 Tingeling - vingarnas hemlighet11.00 Simply Nigella11.35 Ellen DeGeneres show12.30 Föräldrafällan15.00 Älskling jag krympte barnen16.50 Soul surfer18.55 Frost21.00 Förtrollad23.00 Döda poeters sällskap01.40 Once upon a Murdoch Christmas03.30 Murdoch mysteries04.20 Castle

TV & RADIOmånDAG 25 December

SVT1 SVT2 TV3 TV4

KANAL 5

Nordisk julkonsertFrån Danmarks radios konserthus i Köpenhamn.

Fanny och AlexanderSvensk långfilm från 1982.regi: Ingmar bergman. I rollerna: bertil Guve, Pernilla Allwin, Jan malmsjö, ewa Fröling, Jarl Kulle, börje Ahlstedt, Gunn Wållgren, erland Josephson m.fl.

Epic: Skogens hemliga rikeAmerikanskt äventyr från 2013. I rollerna: Amanda Seyfried, beyoncé Knowles, Josh Hutcherson och colin Farrell. regi: chris Wedge. Sjuttonåriga mK flyttar in hos sin uppfinnarpappa, som är besatt av att hitta ett mystiskt småfolk som han påstår bor i skogen.

Love actuallybrittisk romantisk komedi från 2003. I rollerna: Hugh Grant, colin Firth, emma Thompson, Liam neeson, Keira Knightley. ett antal personer följs i sin jakt efter och relation till kärlek.

Rain manAmerikansk film från 1988 med bland andra Dustin Hoffman och Tom cruise.

Chaplin på rullskridskorAmerikansk kortfilm från 1916. Den 25 december är det 40 år sedan charlie chaplin dog SVT visar tre av hans tidiga stumfilmer.

Lady Chatterleys älskarebrittiskt drama från 2015.baserad på DH Lawrences klassiska roman. regi: Jed mercurio. I rollerna: Holliday Grainger, richard madden, James norton m.fl.

Sällskapsresan.

Till minne av Gösta Ekmann K Special-dokumentär som utgår från den allra sista filmade intervjun som gjordes med Gösta Ekman, och sedan skildrar hela karriären och dissekerar hans bästa scener. Medverkar gör ett stort antal skådespelare och komiker som jobbat med och inspirerats av honom, bland andra Henrik Dorsin, Mia Skäringer, Robert Gustafsson, Måns Herngren, Sissela Kyle, Henrik Schyffert, Grynet Molvig och Rolf Börjlind. Regissör är Kobra-veteranen Jane Magnusson, som just nu jobbar med ett megaprojekt om Ingmar Bergman inför jubileumsåret 2018. SVT1 20.00

Die Hard IIn Reny Harlins andra ”Die Hard”-film har tri-logins troligen högsta ”gore score” (läs: istapp i ögat) men framför allt mycket genrehumor – som när en plågad Bruce Willis utbrister efter halva filmen: ”How can the same shit happen to the same guy twice?” Intrigen har också en fin twist halvvägs in, ”Django”-skådisen Fran-co Nero som knarkbaron och Dennis Franz som extrem-irriterad snut, skottlossning på bagagebandet och skoterjakt. Och Willis i mysig stickad tröja. TV3 23.50

Döden klär henne.

Sweden International horse show – julshow.

Julotta.


23

KUNSKAPSKANALEN 15.00 UR Samtiden 18.00 Skatten under glaciären 18.15 Designa din hjärna 19.15 Historiska hemligheter 20.00 Turkiet med Simon Reeve 21.00 Världens fakta. Lejon - hanarnas kamp 21.50 Pappan och cancerdraken 22.50 Med livet som insats 23.20 Kallt blod, heta känslor 00.10 Kvinnorna som utvecklade USA 01.05 Yogananda - En gurus livsverk

BARNKANALEN 06.00 Lilla prinsessan 06.10 Daniel Tigers kvarter 06.20 Greta Gris 06.30 Charlie och Lola 06.40 Biet Maya 06.55 Fåret Shaun 07.00 Pippi Långstrump 07.30 Morgonshowen 07.31 Karsten och Petra 07.40 Pax jordiska äventyr 07.55 Superhjältejul 08.10 Masha och björnen 08.20 Jultomtens lärling 08.45 Ett fall för KLURO 09.00 Djupet 09.20 Mysteriet på Barnkanalen 09.40 Gruffalon 10.05 Piggley Winks äventyr 10.30 Andys förhistoriska äventyr 10.45 Fixarna 10.50 Regnbågsstadens hjälte 11.00 Sagoträdet 11.15 Furches-ter hotell 11.25 Octonauterna 11.40 Kate och Mim-Mim 11.50 Elias och räddningsteamet 12.00 Pinos dagbok - romani arli 12.05 Pinos dagbok - romani arli 12.10 Ninjaman - samiska 12.15 Skåpbilen Olle 12.20 Hej Jycke 12.30 Dinosaurietåget 12.40 Roboten Rob 12.55 Ninjaman - meänkieli 13.00 Kat-ten i hatten vet allt om ditten och datten 13.15 Wisska 13.20 Drakens hotell - teckenspråkstolkat 13.30 Karamelli 13.45 Vattenmannen och Speed 14.00

Tiggy testar 14.05 Mytologerna 14.15 Amelies tipsrunda 15.10 Livet enligt Rosa 15.40 M.I. High 16.05 Kompisar på nätet 16.30 Programmera mera 2.0 16.45 Kortrasten 16.55 Jamillah och Aladdin 17.10 Jultomtens lärling 17.30 Ljudhjältarna 17.45 Hur vet du det? 17.55 Himlagrisar och stjärnkastruller 18.00 Bolibompa 18.01 Första gången 18.15 Octonauterna 18.30 Robin

Hoods rabalder och rackartyg 18.45 Mysteriet på Greveholm - Grevens åter-komst 18.55 Mysteriet på Greveholm - Grevens återkomst 19.10 Klassen 19.20 Snöfall 19.40 Tidsresan 20.05 Vargblod 20.30 Havets stjärna 20.55 Larva 05.00 Twirlywoos 05.10 Raa-Raa - lejonet som låter 05.20 Långhalsen Lo 05.30 Pocoyo 05.35 Gaspard och Lisa 05.45 Punky 05.55 Henry råkar på...

RADIO P1 05.45 Morgonandakt 05.55 Sjöväder 06.00 Ekonyheter 06.03 Filosofiska rummet 06.50 Tankar för dagen med Kalle Grill, universitetslektor 06.55 Landväder 07.00 P1-morgon 07.00 Morgoneko 07.03 Julotta 07.55 Land- och sjövä-der 08.00 Morgoneko 08.05 Veten-skapsradion Språket 09.00 Ekonyhe-ter 09.03 Julberättelsen: En dag till av och med Khashayar Naderehvandi 09.22 Ur arkivet: Om igelkotten i Svar idag - från 1975 09.30 Ring P1! 10.00 Ekonyheter 10.03 Uppkopp-lad - en podd om allt digitalt 10.35 Släktband 11.00 Ekonyheter 11.04 Tendens: Mamma och Metoo av Lollo Collmar 11.35 Radioföljetongen 12.00 Tolvslaget 12.00 Dagens dikt 12.10 Vetandets värld 12.30 Lun-cheko 12.40 Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal 12.55 Land- och sjöväder 13.00 Vinter i P1: Mia Skä-ringer Lázár, skådespelare, komiker, manusförfattare 14.30 Tusen sjöar - två språk 15.00 Ekonyheter 15.03 Radiosporten 15.03 Nordegren och Epstein i P1 15.45 P1 Kultur special: Argentina efter boomförfattarna 15.55 Sjöväder 16.00 Ekonyheter 16.03 Indien - ur solkraftens skugga 16.45 Dagens Eko kvart i fem 17.00 Husesyn med Ulla Skoog: Värme och ljus 17.45 Dagens Eko 18.00 Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal 18.08 Radiosporten 18.09 Kulturnytt 18.15 P1 Kultur 19.00 Ekonyheter 19.03 Drama i P1 19.35 Radioföljetongen: Never let me go av Kazuo Ishiguro 20.00 Ekonyheter 20.03 Julotta 21.00 Ekonyheter

21.03 Radiokorrespondenterna 21.35 Ring P1! 21.45 Tankar för da-gen 21.50 Land- och sjöväder 22.00 Ekonyheter 22.05 Vinter i P1 23.35 Tusen sjöar - två språk

P2 06.00 Huomenta Ruotsi 06.30 Sisu-uutiset 06.34 Huomenta Ruotsi 06.35 Oddasat 06.40 Nyheter 06.50 Klassisk morgon 07.30 Ekony-heter 07.32 Klassisk morgon 08.54 Kulturnytt 09.00 Ekonyheter 09.02 Klassisk morgon 10.00 Ekonyheter 10.03 Klassisk förmiddag 13.00 Iltapäivä 14.45 Sisu-uutiset 14.50 Roketti 15.00 Rádio Sápmi 15.30 Nyheter 15.35 Rádio Sápmi 16.00 Radio Romano 16.30 SR på engel-ska - Radio Sweden 17.00 Kulturnytt 17.06 P2 på hemväg 19.00 Ekony-heter 19.03 P2 Live. Europakonsert 21.00 Musik mot midnatt

P3 06.00 Ekonyheter 06.05 P3 Musik med Sofia Dalén från P3 Star 06.30 Morgonpasset i P3 10.00 P3 Nyheter 10.02 P3 med Amira Brown 11.00 P3 Nyheter 11.02 Relations-radion i P3 med Juan Havana 13.00 P3 Nyheter 14.01 PP3 med Linnea Wikblad 16.00 P3 Nyheter 16.04 Tankesmedjan 17.00 P3 Nyheter 17.06 Musiken i P3 med Emma Vik-ström 17.59 Radiosporten 18.00 P3 Nyheter 18.03 Musikguiden i P3 med Tina Mehrafzoon 20.00 Eko-nyheter 20.03 Radiosporten 21.00 Ekonyheter 21.03 Musikguiden i P3 22.00 Ekonyheter 22.03 Musikgui-den i P3 - rock/metal/punk 23.00 Ekonyheter 23.07 Musikguiden i P3

Kvinnorna som utvecklade USAUppvaknandet. Skådespelerskan Meryl Streep tar oss med i historien om kvinnorörelsen i USA. På 1960-talet blir kvinnorna medvetna om sin åsidosatta ställning i samhället, med låglöneyrken eller som hemmafruar. De kräver makt och förändring. Del 1 av 3. UR.

Kunskapskanalen klockan 00.10


Köp dina julklappar på redcross.se

VAR MED OCH RÄDDA LIV I JUL

Köp dina julklappar på redcross.se

Vatten, mat & filtför 1 person

103:–JULPAKET KATASTROFHJÄLP

VI HAR BARA EN SAK PÅ VÅR

ÖNSKELISTA I JUL.

DITT ENGAGEMANG!

Tillsammans med tusentals modiga människor världen över arbetar vi för allas lika värde och rättigheter. Tillsammans

för en säkrare värld. Gör gemensam sak med oss.

www.crd.orgSWISH 900 12 98

Genom att ge en gåva godkänner du att Civil Rights Defenders kontaktar dig med information om sitt arbete. Dina uppgifter behandlas enligt personuppgiftslagen (PUL).

SMS:a JUL17 till 72 980 och bidra med 50 kronor.Som tack får du en länk där du kan skapa och skicka en digital julhälsning till någon du tycker om.

CRD_ETC_252x372_dec.indd 1 2017-12-14 10:19

Documents

Binoche briljerar ”Oavlönat arbete ska i ärlig film sid 17