Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
BIOVETENSKAP OCH MATERIAL
JORDBRUK OCH LIVSMEDEL
Skiftning av åkermark för ett effektivare jordbruk
Justin Casimir, Jonas Engström, Patrik Flisberg, Mikael Frisk, Erik Hansson, Annika Kihlstedt, Mikael Rönnqvist RISE Rapport 2019:43
© RISE Research Institutes of Sweden
Skiftning av åkermark för ett effektivare jordbruk
Justin Casimir, Jonas Engström, Patrik Flisberg, Mikael Frisk, Erik Hansson, Annika Kihlstedt, Mikael Rönnqvist
1
© RISE Research Institutes of Sweden
Abstract
Land exchange for an efficient agriculture
The number of farms in Sweden is decreasing while the size is increasing as most farms grow
bigger in areal in order to remain competitive on the market. However, this situation set
pressure on farmers looking to expand. It is rare for farmers to find available land close to their
farm and therefore start to cultivate land further away. The extra distance has a cost, both for
the farmers’ profitability and for the environment. Previous study looked at four particular
farms focusing on the cost related to the harvest (cereal or forage). By simulating an exchange of
land to closer ones, the cost for transport of the harvest was at least halved in the four cases. The
study looked mostly at the technical aspect and included only the four cases.
Therefore, this project aims to have a broader perspective, both in term of geography and also
by looking at the social factors related to land exchange. During the project, a tool has been
developed to calculate on a national level the distance between each field and the farm
cultivating it. The tool is also used to minimise the distance between field and farm by allowing
fields to be exchanged between farmers. Moreover, the tool has been used to estimate the
potential for diesel use and cost reduction related to land exchange. Using the tool as ground for
discussion, semi-structured interviews have been performed with farmers to understand the
hinders and driving forces for land exchange between each other. During these interviews, the
potential for implementing the tool was also discussed.
The theoretical potential if limiting the exchange of land only between two parties at a time
would be 12.4 %. Moreover, this number would decrease when considering the practical and
social barriers such as the soil characteristics, the different cultivation methods
(organic/conventional, no-till) and trust between farmers.
The development of an application for optimal land exchange will require not only a robust
model for distance calculation and optimization of land exchange but also a well-developed and
user-friendly interface. Depending on how the application will be used, by single farmers or by
consultants and advisers, different versions of an application may be required.
The tool developed during the project has been positively received both by farmers during the
interviews and also by other stakeholders during the concluding seminar. It gives a solid basis
and acts as decision support tool. More is needed to agree on the best way to implement it in
Sweden, in particular looking at the ownership, business model, and the development of new
functions.
Key words: Energy efficiency, energy use, logistics, optimization, crop production,
farm, agriculture, land exchange
RISE Research Institutes of Sweden AB
RISE Rapport 2019:43
ISBN: 978-91-88907-70-7
Uppsala 2019
2
© RISE Research Institutes of Sweden
Innehåll Abstract ....................................................................................................... 1
Innehåll ...................................................................................................... 2
Förord ........................................................................................................ 4
Sammanfattning ........................................................................................ 5
1 Bakgrund ............................................................................................. 6
1.1 Tidigare projekt inom ämnet ............................................................................. 6
1.1.1 Fransk plattform för markbyte ...................................................................... 6
1.1.2 Ekonomisk fördel med markbyte - danskt forskningsprojekt ........................ 7
1.1.3 Markbyte, ett alternativ för en varierad växtföljd ........................................... 7
1.2 Virkesbyten i skogsbranschen ........................................................................... 8
1.3 Syfte och mål ...................................................................................................... 9
2 Metod ................................................................................................. 10
2.1 Utveckling av optimeringsmodell ..................................................................... 11
2.2 Avståndsberäkning ........................................................................................... 13
2.3 Verifiering av optimeringsmodell ..................................................................... 13
2.4 Praktiska tester ................................................................................................. 14
2.4.1 Enskilda gårdar ......................................................................................... 15
2.4.2 Workshop .................................................................................................. 16
2.5 Beräkning av energibesparing .......................................................................... 16
3 Material .............................................................................................. 18
3.1 Blockdata .......................................................................................................... 18
3.2 Avstånd och transportkostnader ...................................................................... 18
3.3 Studieområden ................................................................................................. 18
3.4 Underlag för beräkning av energi- och transportkostnader ............................ 21
4 Resultat .............................................................................................. 24
4.1 Tester och verifiering ....................................................................................... 24
4.2 Övergripande analys ........................................................................................ 25
4.3 Praktisk användning, enskilda gårdar .............................................................. 27
4.3.1 Optimeringsresultat .................................................................................. 27
4.3.2 Workshop ................................................................................................. 29
4.3.3 Hinder och förutsättningar för markbyten .............................................. 30
4.4 Energiförbrukning ........................................................................................... 32
5 Diskussion ......................................................................................... 33
3
© RISE Research Institutes of Sweden
6 Slutsatser ........................................................................................... 36
6.1 Markbyte .......................................................................................................... 36
6.2 Verktyget ........................................................................................................... 37
7 Referenser ......................................................................................... 38
8 Bilaga 1 ............................................................................................... 39
4
© RISE Research Institutes of Sweden
Förord Detta är en av tre rapporter från projektet ”Energieffektivisering av jordbrukets logistik
– fördjupning och utveckling” vars mål var att effektivisera jordbrukets
energianvändning för transporter.
Projektet syftade till att visa på möjligheter som långsiktigt kan leda till nya
affärsmodeller och applikationer för svenskt lantbruk. Ytterligare ett syfte var att ge en
fördjupad kunskap om möjligheter för jordbruket att energieffektivisera sin logistik och
därmed minska emissioner av växthusgaser samtidigt som jordbruket får ökad
lönsamhet genom rationaliseringar i kostnadsledet.
Projektet bestod av tre olika delprojekt som undersökte olika sätt att effektivisera
jordbrukets logistik. Från varje delprojekt har det utkommit en rapport.
De tre rapporterna heter:
• Skiftning av åkermark för ett effektivare jordbruk
• Planeringsverktyg för ett effektivare jordbruk
• Maskinnyckeltal för ett effektivare jordbruk
Projektet genomfördes mellan december 2016 och mars 2019. RISE har varit
koordinator i projektet och LRF, LRF Konsult, Drivec och Creative Optimization har
deltagit i arbetet.
Vi vill tacka alla gårdar som har deltagit i projektet.
Projektet har finansierats av Energimyndigheten i programmet ”Energieffektivisering
av transportsektorn” samt deltagande parter.
Uppsala 2019
5
© RISE Research Institutes of Sweden
Sammanfattning Antalet gårdar i Sverige minskar medan deras storlek ökar för att kunna hålla
verksamheten konkurrenskraftig på marknaden. En vanlig situation är att gården vill
expandera snabbare än det finns tillgänglig mark nära gårdscentrum. Detta leder till att
gården får längre avstånd till sin åkermark. Detta extra avstånd har en kostnad, både
för gårdens lönsamhet och för miljön.
En föregående pilotstudie studerade kostnaden för transport av skörd och stallgödsel
(spannmål, vall och stallgödsel). Studien visade att kostnader för transporter blir minst
halverad om man byter till mark som ligger närmare gården. Denna studie studerade
endast fyra gårdar, och inkluderade inte sociala aspekter.
Detta fortsättningsprojekt syftar till att få en bättre insikt i de tekniska (geografiska)
och även sociala faktorer kopplade till markbyte. Den tekniska delen av projektet
innebär utveckling av ett verktyg för att 1) räkna avstånd mellan gårdscentrum och fält i
hela Sverige, 2) identifiera bästa matchningar för markbyte mellan gårdar, och därmed
minimera avstånd mellan gårdscentrum och fält, och 3) uppskatta potentiella
besparingar av drivmedel och kostnader kopplade till markbyte.
Våra resultat visar att verktyget ger ett stabilt underlag som beslutstöd. Däremot
behövs mer studier för att komma överens om det bästa sättet att implementera
verktyget i Sverige, särskilt angående ägarskap, affärsmodell och utveckling av nya
funktioner. Den teoretiska potentialen för markbyte mellan två gårdar är uppskattad
till 12,4 %.
Den sociala delen av projektet undersökte lantbrukares attityder till markbyte. I semi-
strukturerade intervjuer med lantbrukare, och seminarium med andra intressenter,
undersökte vi hinder, förutsättningar, samt potential för implementering av verktyget.
Våra resultat visar att verktyget var positivt mottaget men att det finns fler faktorer att
ta hänsyn till t.ex. jordart, odlingsmetod och förtroende.
6
© RISE Research Institutes of Sweden
1 Bakgrund Utvecklingen inom det svenska jordbruket präglas av stark strukturrationalisering där
gårdarna växer och blir färre. Om expansionen sker snabbare än ledig mark i närheten
blir tillgänglig, blir resultatet längre transporter till och från åker.
Under åren 2014 - 2015 pågick ett pilotprojekt ” Energieffektivisering av jordbrukets
logistik – pilotprojekt för att undersöka potentialer” med finansiering från
Energimyndigheten. I pilotprojektet blev det tydligt att transportbehovet inom
lantbruket kommer att öka i takt med att gårdarna växer och den brukade arealen
sprids ut på allt längre avstånd från gårdscentrum. (Engström m.fl., 2015)
Pilotprojektet visade också att det finns betydande möjligheter att energieffektivisera
jordbrukets logistik, men att dessa måste utvecklas vidare för att kunna realiseras. Ett
område att fortsätta undersöka är hur skiftning av åkermark skulle kunna göras på ett
realistiskt och effektivt sätt. Det skulle kunna ha stora effekter på resursåtgång för
transporter, men är komplicerat att genomföra i praktiken. För de kartlagda gårdarna i
pilotprojektet var minskningen av kostnader, klimatutsläpp och dieselåtgång 50–70 %.
(Engström m.fl., 2015)
1.1 Tidigare projekt inom ämnet
Under projektet undersöktes resultat från andra projekt som fokuserade på samma
område: skiftning av åkermark. Nedan sammanställs relevanta resultat från projekten.
1.1.1 Fransk plattform för markbyte
Initiativet att påbörja plattformen, echangeparcelle.fr (2019), togs av lantbrukaren
Mickael Jaquemin som insåg behovet av en nätverksplattform som underlättar
skiftning av åkermark och att ett digitalt verktyg skulle lösa uppgiften. Plattformen
startades i december 2016. Projektgruppen har haft kontakt med Mickael Jaquemin
under våren 2017.
I echangeparcelle.fr anmäler sig lantbrukaren kostnadsfritt och geo-lokaliserar
manuellt sitt gårdscentrum samt vilket eller vilka skiften hen önskar byta. Skiften
märks punktvis d.v.s. ett kluster av åkermark märks med bara en punkt. Lantbrukaren
informerar om skiftets areal samt marktyp (åkermark, betesmark, vindruvor). En
algoritm körs en gång varje natt och kopplar ihop två eller tre lantbrukare via e-post.
Rent tekniskt kan algoritmen koppla ihop fler än tre lantbrukare men de ansåg att det
skulle vara för krångligt att byta mark mellan fler än tre parter. I praktiken byter man
arrenderätt och inte äganderätt.
7
© RISE Research Institutes of Sweden
Plattformen finansieras av partners som får mer synlighet mot lantbrukare, men också
nya affärer om lantbrukare tar skiftningen till nästa steg genom att underlätta
skiftningen med juridiska och tekniska kompetenser.
Under våren 2017 var 10 000 ha mark registrerad i plattformen. I genomsnitt var
skiften 9,5 ha stora. 250 byten föreslogs och de fick tre positiva återkopplingar från
lantbrukare som frivilligt delade sina erfarenheter. Av de 1 000 skiften som är
registrerad på plattformen är ca 80 % av åkermark, 15 % betesmark, och 5 % vindruvor.
Vingårdars strategi är annorlunda eftersom de försöker sprida klimatrisken genom att
sprida sin produktion geografisk.
Plattformen fick även förslag från intresserade om att utveckla plattformen för att
kunna byta skogsskiften.
En annan plattform som fokuserar på potatisodling började 2017. Den underlättar
kontakt mellan potatisodlare som söker ny mark och spannmålsodlare som vill hitta
mark närmare gårdscentrum.
Plattformen går att tillämpa i andra länder och de har kontakt med aktörer i Italien,
Belgien, och Mali. Det finns även möjlighet att anpassa affärsmodell efter olika
regionala förhållanden samt att integrera egna kartor.
1.1.2 Ekonomisk fördel med markbyte - danskt
forskningsprojekt
Det danska forskningsinstitutet för jordbruk och livsmedel, SEGES, beräknade
besparingspotentialen för fält kring 10 ha om det skulle ligga närmare gårdscentrum.
Som tumregel kostar transporten 100 DKK/(ha och km) för kornodling utan
halmhantering men med mineralgödsling, och dubbel så mycket om halm tas till
gården och stallgödsel används istället. Vallodling med stallgödselgödning kostar ca.
300 DKK/(ha och km).
Till exempel, transporten på en gård med 10 ha som ligger i genomsnitt 5 km från
gårdscentrum och odlar korn med stallgödselgödning och tar hand om halm skulle
kosta 10 000 DKK per år. Genom att genomföra ett markbyte som leder till att de 10 ha
ligger i genomsnitt 2 km bort från gårdscentrum skulle gården spara 6000 DKK per år,
eller 600 DKK/ha. (SEGES, 2018).
1.1.3 Markbyte, ett alternativ för en varierad växtföljd
Under hösten 2017 undersökte en grupp studenter från SLU (Sveriges
Lantbruksuniversitet) i Uppsala drivkrafter och hinder hos lantbrukarna med att byta
mark (Eriksson m.fl., 2017). Deras frågeställning fokuserade mest på
växtföljdsperspektiv, medan vårt projekt fokuserade på energiperspektivet.
8
© RISE Research Institutes of Sweden
Resultat från projektet visade att markbyte inte var så vanligt i Upplandsområdet men
vanligare i södra delen av landet. Lantbrukarna som intervjuades under projektet och
som hade erfarenhet av markbyte upplevde markbyte som en relativt riskfri åtgärd.
Oftast hade de redan samarbetat och därför var tilliten hög. Rådgivarna som
intervjuades var lite mer försiktiga med markbyte och ansåg att det kan finnas
orosmoment i samband med markbyte, till exempel smittspridning och markpackning.
Lösningen för att minska orosmomenten kan vara att underteckna skriftliga avtal. I
praktiken brukar tilliten vara det bästa skyddet mot oro.
Fördelar med markbyte där en extra gröda är adderad i växtföljden är att det minskar
risken för sjukdomar och ogräs och ökar chansen till högra avkastning och lönsamhet.
Viktiga slutsatser från detta projekt är att båda parter måste uppleva en win-win-
situation, och att tillit och förtroende måste vara högt. Detta uppfylls ofta i praktiken
genom att markbyte genomförs mellan lantbrukare som bor nära och känner varandra.
Från vårt projekts perspektiv måste förtroendeproblematiken hanteras på ett annat sätt
eftersom målet är att ansluta gårdar som inte nödvändigtvis ligger nära varandra. I det
fallet är det inte säkert att lantbrukarna som ska byta mark känner varandra och man
måste man hitta rimliga ramar som skyddar båda parter när konsekvenser på EU-
stödsansökan ska genomtänkas.
1.2 Virkesbyten i skogsbranschen
Svenskt skogsbruk präglas av höga värden, stora volymer och långa transportavstånd.
Medeltransportavståndet för lastbilstransport från skog till industri är 89 km
(Davidsson m.fl., 2019). Samtidigt finns en betydande samarbetsvilja mellan
skogsföretag om att samarbeta kring transporterna genom så kallade virkesbyten.
Virkesbyten innebär att två eller flera skogsföretag ingår avtal om att byta virke för att
reducera transportavståndet. Ett exempel kan beskrivas som att företag A har
virkestillgångar nära en industri tillhörande företag B och vice versa. Genom att
samarbeta kan företag A transportera virke till industrin som tillhör företag B och
tvärtom vilket innebär att transportavstånden kan minskas jämfört med transporter
utan samarbete. Virkesbyten görs på olika sätt, exempelvis sortiment mot sortiment,
sortiment mot annat sortiment, tidsbyten m.m. Svenska skogsföretag byter virke i stor
omfattning vilket årligen genererar stora besparingar i både ekonomiska och miljö-
mässiga termer. Studier vid Skogforsk visar på möjliga besparingar på upp till 30 % av
transportkostnaden.
I praktiken går det till så att två företag kommer överens om, utifrån tidigare
erfarenheter eller kvalificerade gissningar, att man ska byta en viss mängd virke per
månad under en begränsad period, ofta ett år. Ett företag kan ha virkesbyten med flera
andra företag och ibland görs även trepartsbyten. Genom att använda optimerings-
metoder går det att räkna ut hur stor kvantitet som ska bytas mellan företag för att
minimera de totala transportkostnaderna eller det totala transportarbetet men det
9
© RISE Research Institutes of Sweden
används sällan. Virkesbyten bygger ofta på långsiktigt goda relationer mellan företag.
Även om skogsföretag idag är duktiga på att byta virke så finns det ofta potential till
ytterligare byten som kan förbättra företagens transporter ytterligare.
Idéer kring hur virkesbyten fungerar och hur optimeringsmetoder för virkesbyten är
utvecklade ligger delvis till grund för utvecklingen av motsvarande metodik för byten av
skiften mellan lantbrukare. Syftet med optimeringen är att minimera de totala
transportkostnaderna genom att i så stor utsträckning som möjligt transportera virke
till den industri som ligger närmast. Genom att minimera transportkostnaden kommer
även transportavstånden minimeras eftersom kostnaden är direkt beroende av avstånd.
För att en optimeringsmetod ska fungera krävs effektiv hantering av data och möjlighet
till korrekt beräkning av transportavstånd. För bytesoptimeringar i skogsbruket är
information om båda företagens virkestillgångar och industriefterfrågan de bärande
huvuddelarna av information som behövs. Bytesoptimeringar måste göras av en
oberoende tredje part eftersom företagen varken vill eller får, ur ett konkurrensrättsligt
perspektiv, dela viss information med bytespartnern.
1.3 Syfte och mål
Detta delprojekt har ett långsiktigt syfte att minska energianvändningen i det svenska
jordbruket genom skiftning av åkermark i Sverige. För att kunna uppnå detta har
projektet målen att:
• Utveckla ett verktyg för att hitta gårdar som skulle kunna utnyttja skiftning av
åkermark
• Undersöka hur skiftning kan genomföras på ett realistiskt sätt idag
• Kontakta och ordna en workshop med minst två gårdar som skulle kunna
utnyttja skiftning av åkermark
• Beräkna energibesparingspotential för ett byte av åkermark i Sverige
• Bedöma energibesparingspotential för hela Sverige
10
© RISE Research Institutes of Sweden
2 Metod I projektet har en metod för beräkning av optimala skiftesbyten utvecklats. Metoden
har använts i två olika syften; dels för att beräkna den teoretiska potentialen för
optimala skiftesbyten i en specifik geografi, dels för att identifiera vilka gårdar som bör
byta skiften med varandra, vilka skiften och i så fall hur stor besparingspotentialen är.
Det senare syftet ligger till grund för praktiska försök. Huvuddelarna i utvecklingen kan
beskrivas som 1) modellering, diskussion om vilka parametrar som är viktiga för
beräkningen, 2) framtagande av testdata inför utveckling av optimeringsmodell, 3)
utveckling av optimeringsmodell, test av optimeringsmodell på flera olika delområden,
4) utvärdering av resultat från testerna och 5) optimering av större geografiska enheter
samt beräkning av enskilda gårdar för praktisk användning av modellen.
En utvärdering av möjligheterna att använda modellen praktiskt har genomförts genom
att diskutera och utvärdera resultat med lantbrukare.
Principen för optimala skiftesbyten illustreras med två fiktiva gårdar i figur 1. I figuren
syns två gårdar och deras respektive åkermark (skiften) i färgerna blått och grönt. Den
övre figuren representerar utgångsläget där båda gårdarna har en viss andel av
åkermarken nära gårdscentrum och en annan andel lokaliserad en bit från
gårdscentrum. Den nedre figuren visar resultatet efter en optimering där transporter
mellan gård och skifte har minimerats och gårdarna tillåts byta skiften med varandra. I
det aktuella exemplet är det uppenbart att det finns en besparingspotential i minskade
transporter.
För bearbetning av data inför optimering samt tolkning av resultat och upprättande av
presentationsmaterial i form av exempelvis kartor har MS Excel, MS Access och
ArcMap använts.
11
© RISE Research Institutes of Sweden
Figur 1. Principskiss för skiftning av åkermark. Övre figuren illustrerar två gårdar (blå och grön) med de skiften som respektive gård brukar. Nedre figuren illustrerar ett exempel av hur skiftena skulle kunna fördelas efter optimal skiftning mellan gårdarna.
2.1 Utveckling av optimeringsmodell
Optimeringsmodellen har utvecklats med syfte att minimera transporter mellan
gårdscentrum och skiften. Modellen utgår från information om brukare för respektive
skifte och var varje brukare har sitt brukningscentrum. Från alla skiften till alla
brukningscentrum beräknas ett transportavstånd som används i optimeringen. I
modellen finns en restriktion som säkerställer att betesmark inte kan bytas mot odlad
mark.
12
© RISE Research Institutes of Sweden
Optimeringsmodellen för att beräkna möjligheter till markbyten eller brukarbyten
består av tre huvudsakliga komponenter: beslutsvariabler, målfunktion och bivillkor.
Beslutsvariablerna anger samtliga beslut som är möjliga i planeringen. I vårt fall
beskriver beslutsvariablerna till vilket brukningscentrum respektive skifte ska kopplas.
I modellen kan alla skiften kopplas till alla brukningscentrum. Målfunktionen anger
hur de olika besluten ska värderas för att minimera en kostnad (eller maximera en
vinst). I vårt fall använder vi två olika typer av målfunktioner. Den första mål-
funktionen beskriver en minimering av transportarbetet uttryckt som km*ha, vilket
innebär att vi vill minimera den totala sträckan mellan skiften och brukningscentrum
viktat med arealen av respektive skifte. Denna målfunktion ger i princip en lösning där
potentialen för att hålla transporterna korta är så stor som möjligt. Den andra mål-
funktionen uttrycker en direkt kostnad baserad på att vi vet vilken gröda (aggregerad)
som odlas och skördas på respektive skifte. I vår analys grupperas grödorna i sju
grödgrupper. Information om kostnad baseras på detaljerad analys för hur många
gånger traktorn kör fram och tillbaka och den tid som behövs för samtliga processteg
under en säsong beroende på avstånd mellan brukningscentrum och skifte. Den tredje
komponenten i modellen är de bivillkor som används för att säkerställa att lösningarna
är rimliga och tillåtna. Vi använder tre olika mängder av bivillkor för att beskriva tre
alternativ för samarbetsformen:
• Alternativ 1 begränsar besluten så att byten enbart kan genomföras med
maximalt ett annat brukningscentrum.
• Alternativ 2 begränsar samarbete till maximalt två andra brukningscentrum.
• Alternativ 3 ger möjlighet till samarbete med hur många brukningscentrum
som helst.
Varje alternativ har specifika uppsättningar av bivillkor (ekvationer) för att begränsa de
möjliga alternativen. Det finns också ett antal bivillkor för samtliga alternativ som
säkerställer vissa logiska villkor. Ett sådant villkor är att varje skifte måste kopplas till
exakt ett brukningscentrum. Ett annat är att de byten som föreslås har en yta som
ligger inom vissa gränser. De nivåer vi har använt är att differensen mellan totala
arealen som byts bort eller in är max 2 ha eller max 10 % av den totala arealen på
respektive brukningscentrum. Vi använder även varianter som begränsar hur
samarbetet kan genomföras. Vi kan minimera den totala kostnaden utan att vi
begränsar hur besparingen är för enskilda brukningscentrum. I detta fall kan enskilda
brukningscentrum förlora på samarbetet. I den andra varianten kräver vi att respektive
brukningscentrum inte kan förlora på samarbetet. När vi studerar alla möjliga
kombinationer av alternativ för samarbetsform, målfunktioner och krav på besparingar
har vi totalt 12 möjligheter enligt figur 2 nedan.
13
© RISE Research Institutes of Sweden
Figur 2. Villkor för samarbetsform, målfunktion och besparingskrav som tillsammans ger tolv olika optimeringsvarianter.
2.2 Avståndsberäkning
För en korrekt beräkning av transporter och kostnader mellan gårdscentrum och
skiften är det viktigt att använda transportavstånd med så hög upplösning som möjligt.
Avstånden som optimeringsmodellen använder är beräknade genom att en modell
identifierar bästa väg mellan två noder givet ett nätverk av länkar (Flisberg m.fl. 2012).
I vårt fall utgörs noderna av mittpunkter för de block som i Jordbruksverkets block-
databas angivits som gårdscentrum och mittpunkter för respektive skifte i blockdata-
basen. Länkar utgörs av vägsträckor hämtade från den nationella vägdatabasen
(NVDB). Mittpunkterna för gårdscentrum och skifte har kopplats till den väglänk som
ligger närmast och från den väglänken har avstånd beräknats.
2.3 Verifiering av optimeringsmodell
I samband med utvecklingen av optimeringsmodellen har flera olika områden
analyserats. Dels för att testa modellen på olika storlekar, dels för att testa hur olika
strukturer i jordbrukslandskapet påverkar resultaten. Inledningsvis gjordes
optimeringar för ett mindre område omkring Harplinge, norr om Halmstad. Området
omfattade 10 brukningscentrum och 255 skiften. I nästa steg utvidgades detta till ett
område som avgränsades av hav i väster, stad i söder samt skog i norr och öster med 96
brukningscentrum och 1939 skiften. Därefter testades optimeringsmodellen på
ytterligare elva delområden. Områdena beskrivs i kapitel 3.3 Studieområden.
Samarbete med
maximalt ett brukningscentrum
Samarbete med
maximalt två brukningscentrum
Samarbete med maximalt många
brukningscentrum
Minimera transportarbete (km*ha)
Minimera kostnad
(kr)
Brukningscentrum kan
inte förlora på samarbete
Brukningscentrum kan
förlora på samarbete
Samarbetsform Målfunktion Besparingskrav
14
© RISE Research Institutes of Sweden
Verifiering av modellen har gjorts dels genom att visuellt i kartor analysera resultat,
dels genom att manuellt räkna på föreslagna alternativ till byten.
Ett område, Gotland, har använts i sex olika optimeringar där ön i fem av
optimeringarna har delats in i olika delområden. Syftet var att studera vilken betydelse
randeffekterna har på optimeringsresultatet. Randeffekter uppkommer då ett
studieområde måste begränsas i storlek p.g.a. att antalet skiften i optimeringen blir för
många för att modellen ska vara lösbar inom rimlig tid. De största geografierna som
testats i projektet, exempelvis ”Linköping” eller ”Gotland”, har en lösningstid på över
20 timmar. Att göra en optimering med alla Sveriges 1,2 miljoner skiften är inte
praktiskt möjligt. När ett studieområde avgränsas utan någon naturlig gräns
(exempelvis ett hav eller ett större skogsområde) kommer de gårdar som ligger i
områdets ytterkant (randen) inte bli korrekt beräknade eftersom de i verkligheten
kanske hade haft en lämplig bytespartner i ett område som inte ingår i det aktuella
studieområdet. Effekterna av detta har därför studerats genom att dela Gotland i flera
olika delområden eftersom Gotlands yttergräns kan anses vara både teoretisk och
praktisk gräns för ett studieområde.
2.4 Praktiska tester
I optimeringarna på större geografier med många brukare var syftet att identifiera
teoretiska potentialer till kortare transporter, lägre kostnader och mindre energiåtgång
genom optimala skiftesbyten. Ett annat syfte med optimeringsmodellen är att använda
den för beräkning av optimala byten mellan två eller några få gårdar och därigenom
bedöma om det finns någon praktisk nytta med ett verktyg för skiftesbyten. Till skillnad
från optimeringarna på de större geografierna används då en funktion för att prioritera
en eller flera av gårdarna i studiematerialet. På så sätt går det att hitta optimala
lösningar för enskilda gårdar trots att studiematerialet är omfattande. För den enskilda
gården är då lösningen bättre eller klart bättre än i den övergripande optimeringen,
men totalt sett är resultatet sämre.
Om en modell för skiftesbyten ska användas praktiskt, där en lantbrukare ska få
beslutsstöd till ett verkligt byte, måste emellertid fokus ligga på betydligt färre gårdar.
Det innebär att beräkningsunderlaget i så fall endast utgörs av två eller kanske ett fåtal
gårdar i ett begränsat geografiskt område. Modellens uppgift blir då att identifiera den
mest optimala lösningen för någon eller några av gårdarna. Syftet är att skapa besluts-
underlag för lantbrukare som vill utvärdera möjligheterna till och vinsterna med
skiftesbyten då exempelvis en specifik gård är aktuell för byten.
För att utvärdera möjligheterna till praktisk användning har optimeringar gjorts med
underlag från några enskilda lantbrukare som därefter deltagit i workshop.
15
© RISE Research Institutes of Sweden
2.4.1 Enskilda gårdar
Optimeringarna för enskilda gårdar har gjorts i två steg. Inför det första steget gjordes
en bedömning av vilka gårdar som skulle kunna vara lämpliga att ingå i studien.
Urvalet gjordes i huvudsak utifrån faktorn att gårdarna inte skulle ha hela
markinnehavet koncentrerat till gårdscentrum samt att de skulle bruka större arealer.
I första steget valdes fyra olika gårdar ut och optimeringar gjordes för var och en av de
fyra gårdarna genom att använda funktionen för att prioritera en enskild gård samtidigt
som beräkningsunderlaget utgjordes av en större geografi, i det här fallet det område
som benämns ”Linköping” (se kapitel 3.3). De fyra gårdarna låg tillräckligt lång ifrån
varandra för att de inte skulle påverka varandras lösningar i optimeringen. För varje
gård gjordes sex olika optimeringar bestående av tre olika optimeringsalternativ och
två varianter av varje. De tre alternativen som användes var:
1. Inga begränsningar av antalet bytespartners
2. Maximalt två bytespartners
3. Maximalt en bytespartner
Varje alternativ användes i två varianter; en där en specifik gård prioriterats och en där
det inte finns någon specifik gård som prioriterats. Prioritering innebar att endast den
aktuella gården fick så bra resultat (kort avstånd) som möjligt i optimeringen.
I samtliga optimeringar fanns ett krav att ingen gård skulle förlora på att ett byte görs
med annan gård. Utan det kravet hade vissa gårdar kunnat tjäna mycket och andra
förlora på att genomföra föreslagna byten. Ingen hänsyn togs till eventuella krav på
växtföljder, dränering, jordart m.m. Dock fanns krav på att odlad mark inte kunde
bytas mot betesmark exv.
Det fanns en tillåtelse i modellen att den inbytta (alt. bortbytta) markarealen kan skilja
upp till 10 %. Anledningen var att det skulle vara mycket svårt att hitta några
bytesalternativ alls om arealen tvingades vara exakt lika.
I andra steget gjordes optimeringar med utgångspunkt i en av de gårdar (A) som var
med i första steget. För den gården hade två andra gårdar (B och C) föreslagits ingå i
optimeringarna men i två olika delsteg så att två separata optimeringar kunde göras:
A+B och A+C. Det innebar att beräkningsunderlaget utgjordes enbart av dessa tre
gårdar. Det var då möjligt att i detalj peka ut exakt var gårdscentrum var istället för att
som i samtliga övriga optimeringar utgå från att gårdscentrum är mittpunkten i det
block som angivits som gårdscentrum i blockdatabasen.
I övrigt var förutsättningarna för optimeringarna och de alternativ som gjordes samma
som i första steget. Resultaten från optimeringarna i båda stegen låg till grund för
presentation och diskussion under workshop.
16
© RISE Research Institutes of Sweden
2.4.2 Workshop
Markbytesverktyget undersöktes i pilotfall tillsammans med lantbrukare i två steg.
Det första steget innebar att projektgruppen, bestående av Creative Optimization, RISE
och LRF Konsult, åkte till fyra olika gårdar i Östergötland och träffade en gård i taget.
Under dessa möten presenterades projektet samt resultat från markbytesverktyget
gällande aktuell gård för lantbrukaren. Sedan följde ett samtal med lantbrukaren kring
de olika bytesalternativen samt generella synpunkter på fördelar, nackdelar och
förutsättningar för markbyte. Under samtalen samlades även synpunkter in gällande
styrkor och utvecklingsmöjligheter för markbytesverktyget. Innan mötet var slut fick
lantbrukaren föreslå potentiella gårdar att ev. byta mark med, alternativt välja att inte
gå vidare till steg 2. Projektgruppen kontaktade föreslagna potentiella gårdar och
frågade om de var intresserade av att deltaga i steg 2.
Nästa steg, steg 2, innebar att samma projektgrupp som i steg 1 träffade en lantbrukare
från steg 1 tillsammans med en föreslagen potentiell markbytesgård. Syftet var att
diskutera markbyte mellan de två aktuella gårdarna. Två sådana möten genomfördes
på LRF Konsults kontor i Vadstena. Under mötet presenterades resultaten från
markbytesverktyget för de båda lantbrukarna och sedan fick de diskutera fritt kring vad
de olika bytesalternativen skulle betyda för dem och hur det praktiskt skulle kunna
genomföras. Det fanns inget krav på att markbyte skulle ske. Återigen samlades
synpunkter in gällande förutsättningar, möjligheter och hinder med markbyte samt
utvecklingsmöjligheter för markbytesverktyget och hur det bäst skulle kunna användas
för att vara till nytta vid markbytesprocesser.
2.5 Beräkning av energibesparing
Som underlag för beräkningen av energibesparing i denna rapport använder vi resultat
från Engström m.fl. (2015) som gjorde en uppskattning av transportarbete inom det
svenska jordbruket. Där delades transporter upp i två kategorier, de som sker till och
från gårdar samt de transporter som sker inom och mellan gårdar. All transport som
sker till och från gårdar, t.ex. transport av mineralgödsel till gården och transport av
djur till slakt, är inte relevant för den här rapporten. Enligt definitionen i det projektet
inkluderades inte transport mellan fält och gård. Eftersom målet i detta arbete är att
beräkna energibesparing kopplad till ett kortare avstånd mellan fält och gård ingår
följande delmoment i vår beräkning:
• Transport av gödsel
• Transport av skörd (vall, spannmål, halm)
• Transport mellan gård och fält (jordbearbetning, skördemaskin,
mineralgödsling, etc.)
17
© RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 1 sammanfattar resultat från Engström m.fl. (2015). Där visas dieselförbruk-
ningen samt vilken energianvändning och klimatpåverkan den genererar. Även kostnad
för transport av stallgödsel från gården till fältet och för transport av skörd från fältet
till gården visas. Under projektet uppskattades även dieselanvändning och kostnaden
av transport av redskap mellan gård och fält.
Tabell 1. Dieselförbrukning, energianvändning, klimatpåverkan, samt kostnaden för transporter av stallgödsel och skörd mellan fält och gård i Sverige (Engström m.fl., 2015)
Transport Volym diesel (m3)
Energi (GWh) Klimatpåverkan (ton CO2eq)
Kostnad (Mkr)
Gödsel 7 667 74 983 21 537 410
Skörd av spannmål, vall, och halm
19 100 186 745 54 178 1 442
För att uppskatta energibesparingspotentialen i vårt projekt tillämpas resultat från
optimeringsmodellen (se avsnitt 2.1) till den uppskattade energianvändningen för
transport mellan gård och fält (se tabell i avsnitt 4.4).
18
© RISE Research Institutes of Sweden
3 Material
3.1 Blockdata
Underlaget till samtliga optimeringar utgjordes av data från Jordbruksverket gällande
jordbruksblock 2016. För varje block hade projektet tillgång till information om bl.a.
kundnummer, areal, vilka skiften som ingår, vad som odlas på respektive skifte via kod
för markanvändning samt om ett block är angivit som gårdscentrum eller inte.
Grödkoderna är de som används vis SAM-ansökningar, exempelvis 1=korn (höst) och
5=vete (vår).
I materialet fanns ca 1,2 miljoner skiften fördelat på drygt en miljon block. Av dessa var
knappt 83 000 angivna som brukningscentrum.
3.2 Avstånd och transportkostnader
Avstånd mellan gårdscentrum och skifte beräknades genom att använda en modell som
givet information om länkar i ett nätverk (vägar) identifierar bästa rutten och
summerar längden på de länkar som passeras. Nätverket som projektet använt utgörs
av den nationella vägdatabasen (NVDB). NVDB innehåller digital information om alla
statliga, kommunala och enskilda vägar i Sverige. Nätverket består av länkar och noder
och för varje länk finns en mängd attributvärden som exempelvis vägklass, bredd,
hastighetsbegränsning m.m.
Grödkoderna i beräkningsmaterialet grupperades till sex grupper; höstvete, maltkorn,
höstraps, timotejfrö, ensilagevall och potatis beroende på genomsnittlig avkastning vid
skörd (se bilaga 1). För varje grupp gjordes en beräkning av hur stora transport-
kostnader som kunde hänföras till odling och skörd av respektive grupp. I uträkningen
ingår vilka maskintyper som behövs för odling/skörd, hur många gånger per odlings-
cykel som skiftet besöks, genomsnittlig avkastning, tim- och dieselkostnad m.m. och
ger en detaljerad men schabloniserad bild av de transportkostnader som en viss gröda
ger upphov till under en odlingscykel. Kostnaderna beräknas och beskrivs i avsnitt 3.4.
3.3 Studieområden
För att täcka in en variation av odlingslandskap och för att testa optimeringsmodellen
på olika geografier och en variation av objekt har optimeringsunderlag skapats för elva
olika delområden (exklusive de enskilda gårdarna för de praktiska testerna). Figur 3
illustrerar var i Sverige som delområdena hämtats.
19
© RISE Research Institutes of Sweden
Figur 3 Samtliga skiften i underlaget (grå) tillsammans med utbredningen av delområdena (röd).
20
© RISE Research Institutes of Sweden
De olika delgeografierna har en stor variation i antal skiften och brukningscentrum.
Tabell 2 anger för respektive delområde hur många skiften och brukningscentrum som
modellen måste hantera.
Tabell 2. Studieområden med antal skiften och brukningscentrum som använts i optimeringarna.
Geografi Antal skiften Antal
brukningscentrum
Harplinge 1 939 96
Halmstad-Varberg 24 166 1 353
Sollefteå 2 944 164
Stockaryd 12 354 467
Mälardalen 12 556 618
Linköping 21 512 1 062
Öland 22 270 692
Gotland 32 091 1 431
Gotland (norr) 6 920 280
Gotland (syd) 12 759 555
Gotland (central) 12 412 596
Gotland (mitt) 11 412 516
Gotland (omkring) 20 678 915
Det finns en stor variation i hur de olika delområdenas geografi ser ut. Figur 4 och 5
illustrerar utbredningen för optimeringsalternativen ”Linköping” och ”Sollefteå”.
Figur 4. Studieområde ”Linköping” som omfattar 1 000 gårdar och mer än 21 000 skiften.
21
© RISE Research Institutes of Sweden
Figur 5. Studieområde ”Sollefteå” som omfattar 160 gårdar och 3 000 skiften. Den geografiska utbredningen skiljer sig markant från studieområde ”Linköping”.
3.4 Underlag för beräkning av energi- och
transportkostnader
Underlag för energianvändning och kostnader för transport av stallgödsel till fält och
skörd till gården hämtades från Engström m.fl. (2015). Där uppskattades
dieselanvändning och kostnaden av transport av redskap mellan gård och fält för några
olika grödor med olika transportkarakteristik.
I detta projekt användes de i det förra projektet analyserade grödorna som bas för en
gruppering av olika grödor. Grödor samlades i sex grödgrupper (se bilaga 1). Antal
arbetsmoment för respektive grödgrupp sammanställs i tabell 3. Eftersom detta är en
översiktlig beräkning förenklades t ex odlingsmetod, d.v.s. ekologisk eller
konventionell, plöjningsteknik, som ju påverkar vilka redskap och hur ofta de ska köras
till och från fältet. Olika arbetsmoment ingår i beräkningen: plöjning, harvning, sådd,
vältning, mineralgödsling och sprutning, slåtter och strängläggning för vall, hackning
för ensilering, tröskning för spannmål och potatisupptagning för potatis. I beräkningen
ingår även inspektionen av fältet med personbil.
22
© RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 3. Arbetsmoment för olika grödgrupper
Grödgrupp → Höst-
vete Malt-korn
Höst-raps
Timotej-frö
Ensilage-vall
Potatis
Arbetsmoment
Konv, ej halm-skörd
Konv, ej halm-skörd
Konv 3 skördar,
treårig Konv
potatis
Plog 1 1 1 1 1/3
Harv 1 1 1 1 1/3 1
Såmaskin 1 1 1 1 1/3 1
Vält 1 1 1 1
Mineralgödsel 1 1 1 1 2
Spruta 1 1 1 0 2
Slåttermaskin 3
Strängläggare 3
Hack 3
Tröska 1 1 1 1
Potatisupptagare 1
Inspektion 3 3 3 3 3
Summa 10 10 10 7 15 7
Baserad på avverkning per dag, d.v.s. hektar per arbetsdag för varje arbetsmoment,
räknades antal körningar för varje redskap per ha (tur och retur). Genom att dela detta
med en snitthastighet för fordon, får man hur lång tid per hektar en km på marginalen
ger för de olika arbetsmoment. Därefter, med hjälp av dieselanvändning per timme
(tabell 4) för olika maskiner och timkostnader förde olika redskap och fordon (tabell 5),
får man dieselanvändning respektive kostnad per ha och extra kilometer för de olika
arbetsmomenten. Till sist, genom att applicera matrisen i tabell 3 kan man beräkna
dieselanvändning och transportkostnaden för de olika grödgrupperna (tabell 5).
Tabell 4. Hastighet, och dieselanvändning för olika fordon
Fordon Transport hastighet km / timme
L / 100 km L / timme**
Traktor 4WD 130 kw 30 66,67 20
Hack, självgående 20 168,00 50,4*
Tröska 9m bredd 20 272,00 54,4*
Potatisupptagare 4 rader 20 200,00 40*
Personbil 60 8,00 4,8
* 80% av medelbränsleförbrukning ** Maskinkostnader (2017)
23
© RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 5. Timkostnad för olika redskap och fordon inkl. förare (Maskinkostnader, 2017)
Redskap / Fordon Kommentar Traktor (130kw) + bränsle + förare
kr/h
Avdrag lägre dieselförbr
kr/h
Redskap kr/h
Tot kostnad
kr/h
Plöjning 6 skär 735 100 373 1008
Harvning 9m 735 100 444 1079
Sådd universal kombi 4m
735 100 613 1248
Vältning 9m 663 100 383 946
Mineralgödsel 24m buren 663 100 213 776
Spruta 24m buren 663 100 451 1014
Slåtter 4m bogserad 735 100 570 1205
Strängläggning 9m 663 100 610 1173
Hack självgående 2064 100 1964
Tröska 9m tröska 2936 100 2836
Potatisupptagare 4rader, 3936 100
3836
Inspektion person + bil 400
400
Tabell 6. Dieselanvändning och transportkostnad per ha och extra kilometer för olika Grödgrupper
Grödgrupp → Höst-vete
Malt-korn
Höst-raps
Timotej-frö
Ensilage-vall
Potatis Ej transport
Diesel användning per hektar och extra km (L diesel/ha.km)
0,455 0,455 0,455 0,359 0,651 0,583 0,000
Transportkostnad per hektar och extra km (SEK/ha.km)
23,8 23,8 23,8 19,4 32,2 46,1 23,8
24
© RISE Research Institutes of Sweden
4 Resultat Projektresultaten delas i in tre huvuddelar; tester och verifiering av optimeringsmodell,
övergripande analys, samt praktisk användning på enskilda gårdar. I tester och
verifiering av optimeringsmodell beskrivs resultaten från optimeringarna som gjorts
för att utveckla och utvärdera optimeringsmodellen. Resultaten gällande de olika
studieområdena är också en viktig del i en generell tolkning av den teoretiska
potentialen till minskat transportarbete genom optimala skiftesbyten på nationell nivå.
I övergripande analys beskrivs resultaten för optimeringarna av Gotland och dess
delområden med syfte att studera bl.a. vilken betydelse kanteffekter har på
optimeringsresultatet. Här görs även en bedömning av hur resultaten kan skalas upp
till nationell nivå.
I avsnittet praktisk användning på enskilda gårdar redovisas dels resultat för de
optimeringar som gjordes inför de olika workshoparna, dels en sammanfattning av de
diskussioner som fördes under workshoparna.
4.1 Tester och verifiering
I projektet har nio olika studieområden använts under utveckling och utvärdering av
optimeringsmodellen. Studieområdena har en variation i storlek, geografi samt täthet
vilket gör att resultaten bör vara relativt representativa för en stor del av Sveriges totala
jordbruksareal.
Oavsett studieområde så är den teoretiska potentialen till kortare transporter genom
optimala skiftesbyten mycket stor, mellan 33 och 60 %. Det innebär att om en
omarrondering skulle genomföras där alla gårdar tilldelades de skiften som totalt sett
skulle ge lägst sammanlagda transporter skulle transportbehovet kunna reduceras med
33–60 % vilket skulle generera lägre kostnader och mindre emissioner än idag. Tabell 6
redovisar skillnaden i transportarbete (optimeringsalternativet som minimerar km*ha)
vid olika alternativ jämfört med det aktuella läget 2016. Alternativet ”Alla” innebär det
mest kontroversiella alternativet där alla kan byta med alla (och med hur många som
helst) och ingen begränsning finns att en enskild gård inte ska få det sämre efter än före
bytet. Alternativet ”Alla, ingen negativ” innebär att alla kan byta med alla (och med hur
många som helst) men det finns en begränsning i att en enskild gård inte ska få det
sämre efter bytet än före. Den teoretiska potentialen sjunker, vilket är helt naturligt
eftersom modellen tillförs en begränsning, men inte särskilt mycket utan till mellan 30
och 52 %. I de två följande kolumnerna redovisas resultat för en mer praktisk
tillämpning då en enskild gård får byta skiften med max två andra gårdar. Denna
begränsning gör att den teoretiska potentialen sjunker ytterligare och ligger, för
alternativet utan krav på att ingen ska förlora på bytet, på mellan 10 och 17 % samt
mellan 8 och 16 % med krav att ingen ska förlora.
25
© RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 7. Resultat för fyra olika optimeringsalternativ och de nio studieområdena. Resultaten visar skillnaden i procent mellan verkligheten (2016) och den teoretiskt optimala lösningen.
Geografi Antal skiften
Antal gårdscentrum
Alla Alla, ingen
negativ
Max 2 Max 2, ingen
negativ
Harplinge 1 939 96 33,3% 30,3% 12,3% 11,7%
Halmstad-Varberg 24 166 1 353 56,4% 50,2% 14,5% 12,9%
Sollefteå 2 944 164 41,9% 38,3% 13,6% 11,5%
Stockaryd 12 354 467 41,8% 37,6% 11,8% 10,3%
Mälardalen 12 556 617 38,9% 35,6% 13,4% 12,3%
Linköping 21 512 1 062 54,3% 51,4% 16,6% 15,6%
Öland 22 270 692 48,5% 46,9% 9,39% 8,1%
Gotland 32 091 1 431 50,8% 33,9% 13,1% 11,8%
4.2 Övergripande analys
Med hjälp av genomsnittliga transportkostnader för olika grödgrupper beskrivna i
avsnitt 3.4 och beräkningen av transportavstånd mellan brukningscentrum och
respektive skifte har de totala transportkostnaderna för 2016 beräknats till 1,831
miljarder kr med ett medeltransportavstånd på 6,2 km. Kostnaderna fördelar sig
mellan grödgrupperna enligt tabell 7.
Tabell 8. Transportkostnader och medeltransportavstånd fördelat på olika grödgrupper.
Grödgrupp Antal skiften
Areal (ha) Transport-kostnader (SEK)
Medelavstånd (km)
Ej transport 365 528 658 532 0 8,2
Ensilagevall (9109 kg TS/ha) 586 046 1 041 792 1 257 279 455 6,8
Höstraps (2961 kg/ha) 28 967 182 305 74 644 769 6,1
Höstvete Bröd (6140 kg/ha) 54 042 387 260 170 276 068 5,8
Maltkorn (4900 kg/ha) 148 954 632 880 260 048 976 5,6
Potatis betor majs osv (30 ton/ha)
10 351 53 255 59 596 410 6,2
Timotejfrö (700 kg/ha) 8 837 31 805 9 574 803 6,0
För den övergripande analysen och studien av randeffekter i optimeringen gjordes
optimeringar för Gotland och fem delområden. Resultatet för grundalternativet med
målfunktionen som minimerar transportarbete (km*ha) redovisas i tabell 8. För hela
Gotland är den teoretiska potentialen till mindre transportarbete 51 % om alla tillåts
byta med alla och utan krav på att ingen ska få högre kostnad efter byten. Potentialen
sjunker till 34 % om kravet inkluderas och vidare till 10,4 % respektive 9,1 % om
modellen har ett krav att varje gård får byta med maximalt två andra gårdar.
26
© RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 9. Resultat för studieområde ”Gotland” och dess delområden.
Geografi Antal skiften
Antal gårdscentrum
Alla Alla, ingen
negativ
Max 2 Max 2, ingen
negativ
Gotland 32 091 1 431 50,8% 33,8% 10,4% 9,1%
Gotland (norr) 6 920 280 38,0% 34,5% 11,4% 9,9%
Gotland (syd) 12 759 555 43,8% 40,6% 15,1% 14,4%
Gotland (central) 12 412 596 42,4% 39,1% 12,7% 11,7%
Gotland (mitt) 11 412 516 46,1% 43,3% 13,6% 12,9%
Gotland (omkring) 20 678 915 39,4% 36,8% 11,6% 10,3%
För att beräkna den potentiella besparingen för Sverige som helhet har ett antal
antaganden gjorts. Dessa kan beskrivas enligt:
• De områden som analyserats är en bra representation för hela Sverige. Då
kommer besparingarna i dessa områden också representera besparingen i hela
Sverige.
• Den randeffekt som finns för optimeringen genom att vi inte kan utnyttja
effekter på randen av områdena är lika i Sverige som för Gotland.
Genom att analysera hela Sverige kan vi beräkna att den totala transportkostnaden är
1,831 miljoner kr. Den totala kostnaden för de områden som ingår i studien är 149
miljoner kr (8,1 % av Sveriges totala kostnad).
I tabell 9 redovisas total besparing för områdena och den randeffekt som identifierats
på Gotland. Kolumnen randeffekt är kompenserad så att besparing endast gäller för de
områden där det faktiskt finns en randeffekt (d.v.s. ej Öland och Gotland).
Randeffekten är större för alternativ 1 medan för alternativ 2 och 3 är obefintlig. Detta
är naturligt eftersom det finns många alternativ när fria samarbeten är tillåtna. Den
sista kolumnen ger en prognosticerad besparing på hela Sverige.
Besparingar går från 195 miljoner kr där enbart en annan brukare ingår i samarbete
och ingen kan förlora på det till 918 miljoner kr där alla brukare kan samarbeta utan
restriktioner.
27
© RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 10. Besparing via byten, randeffekter, total besparing för de områden som ingått i studien samt prognosticerad besparing för hela Sverige.
Alternativ Besparing byten (%)
Randeffekt (%)
Besparing total (%)
Besparing hela Sverige (milj. kr)
Max 1 13,7 0,3 14,0 257
Max 1, ingen negativ 10,7 0,0 10,7 195
Max 2 15,9 0,0 15,9 292
Max 2, ingen negativ 12,4 0,0 12,4 227
Alla 45,3 4,9 50,1 918
Alla, ingen negativ 39,9 4,1 44,0 806
4.3 Praktisk användning, enskilda gårdar
För att utreda möjligheterna till praktisk användning av modellen för optimal skiftning
av åkermark genomfördes ett antal workshopar tillsammans med lantbrukare. Inför
dessa gjordes optimeringar med den i projektet utvecklade modellen för att ta fram
diskussionsunderlag i form av förslag till skiftning av åkermark. Följande kapitel
redovisar dels resultaten från optimeringarna, dels de synpunkter och kommentarer
som framkom i diskussioner under workshoparna.
4.3.1 Optimeringsresultat
Inför den första workshopen (steg 1) gjordes optimeringar med utgångspunkt i de
utvalda gårdarna men utan kunskap om gårdarnas förutsättningar eller egna eventuella
synpunkter eller önskemål. Gårdarna som valts ut är förhållandevis stora med brukade
arealer på mellan 375 och 870 ha. De resultat som redovisades och diskuterades var
optimeringsalternativen med målfunktionen som minimerar transportarbete (km*ha)
och varianterna ingen begränsning av antalet bytespartners, maximalt två
bytespartners och maximalt en bytespartner.
I optimeringen användes ett krav att ingen gård ska förlora på att vara med i ett
samarbete och krav på att skillnaden mellan den areal som respektive gård byter bort
och den areal som gården byter till sig får vara max 10 %. Resultaten visar att det finns
en stor potential att på gårdsnivå minska transportarbetet markant, mellan 20 % och
90 % beroende på optimeringsalternativ jämfört med utgångsläget 2016. Tabell 10
redovisar resultaten för de olika optimeringsalternativen.
28
© RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 11. Resultat från optimeringarna för de fyra gårdarna i första workshoprundan. Siffran inom parantes redovisar skillnaden mot nuläget (2016).
Gård Areal (ha) Nuläge 2016 (km*ha)
Ingen begränsning (km*ha)
Max två (km*ha) Max en (km*ha)
Gård 1 375 4 211 422 (-90%) 1 119 8 (-73%) 1 375 (-67%)
Gård 2 530 3 319 797 (-76%) 2 022 (-39%) 2 185 (-34%)
Gård 3 450 2 340 658 (-72%) 1 831 (-22%) 1 932 (-17%)
Gård 4 870 6 406 2 093 (-67%) 4 994 (-22%) 5 132 (-20%)
Inför den andra workshopen (steg 2) gjordes optimeringar för en av gårdarna från den
första workshopen. Förutsättningarna var något mer specificerade dels genom att
brukningscentrum kunde anges exakt, dels genom att optimeringarna skulle göras med
två definierade gårdar i närheten vars exakta brukningscentra också var kända.
Optimeringarna gjordes med målfunktion som minimerar transportarbete (km*ha)
samt både med och utan arealkrav (10 %). Resultaten visade att möjligheterna till
besparing genom optimal skiftning av åkermarken även för dessa kombinationer av
gårdar var väsentliga. Resultaten redovisas för optimeringarna med den ena av
bytesgårdarna i tabellerna 11 (optimering med arealkrav) och 12 (optimering utan
arealkrav).
Tabell 12. Resultat från optimering med arealkrav för två gårdar.
Nuläge Vid byten Skillnad (%)
Huvudgård Transportarbete (km*ha) 3 924 2 468 -37
Avstånd (km) 7,5 5,3 -29
Areal (ha) 534 498 -7
Kostnad (kr) 249 000 163 000 -34
Kostnad (kr/ha) 466 328 -30
Bytesgård A Transportarbete (km*ha) 1 829 1 110 -39
Avstånd (km) 5,4 2,2 -59
Areal (ha) 403 438 +9
Kostnad (kr) 124 000 86 000 -31
Kostnad (kr/ha) 308 195 -37
29
© RISE Research Institutes of Sweden
Tabell 13. Resultat från optimering utan arealkrav för två gårdar.
Nuläge Vid byten Skillnad (%)
Huvudgård Transportarbete (km*ha) 3 924 1 411 -64
Avstånd (km) 7,5 4,6 -39
Areal (ha) 534 416 -22
Kostnad (kr) 249 000 99 000 -60
Kostnad (kr/ha) 466 237 -49
Bytesgård A Transportarbete (km*ha) 1 829 1 290 -30
Avstånd (km) 5,4 2,3 -57
Areal (ha) 403 520 +29
Kostnad (kr) 124 000 100 000 -20
Kostnad (kr/ha) 308 191 -38
Resultaten visar att potentialen till lägre kostnader är stor, upp till 37 % lägre
transportkostnader för en enskild gård i det aktuella exemplet vid förutsättningen att
arealen efter byten inte får skilja mer än 10 %.
4.3.2 Workshop
Flera av lantbrukarna i steg 1 nämnde att de ofta gick med olika bytestankar, men att de
trodde att det skulle bli svårt att hitta lantbrukare som ville byta mark. Tre av fyra
gårdar i steg 1 var dock intresserade av att prova på att byta mark och föreslog
potentiella bytesgårdar. Totalt kontaktades fyra potentiella bytesgårdar. Av dessa
förslag fanns intresse hos två nya gårdar som deltog i steg 2.
Ingen av lantbrukarna såg någon större fördel med att ha mark långt bort, men att det
är oundviklig i dagsläget när det är högt tryck på mark eftersom gårdar växer. Alla
lantbrukarna var intresserade av att få ner sina transportkostnader, men konstaterade
att transportkostnaderna inte alltid minskar av att få fälten nära gårdscentrum. Vissa
satsade istället på att få färre skiften som är stora och med bra arrondering. ”Viktigare
med stort än nära” eller ”byta för att skapa bättre fält” var kommentarer från
lantbrukarna. Ett avstånd på 1,5 – 2 mil till fält var en realitet för flera av lantbrukarna.
En av lantbrukarna hade positiv erfarenhet av att ha mark på långt avstånd. Det hade
sin fördel då det var olika odlingszoner. Då kunde de göra allt klart på ena stället för att
sedan köra över hela maskinparken till det andra stället.
Syftet med markbytesverktyget är att lantbrukare ska få närmre till sina fält.
Lantbrukarna ansåg att man som lantbrukare har bra koll på vem som äger vilken mark
i sitt närområde och att verktyget inte behövs för att identifiera lantbrukare att byta
med. Däremot var verktyget bra för andra saker:
30
© RISE Research Institutes of Sweden
- Underlätta start av diskussionerna för de som funderar på att byta mark
- Identifiera olika möjligheter till byten. De olika kartorna är en viktig del av
verktyget
- Utgöra ett rättvist beslutsstöd
- Visa hur flera lantbrukare som köper mark tillsammans kan dela på marken
- Visa hur mycket varje part sparar (i kronor och tid)
- Skifte mot skifte. Båda parter pekar på var sitt fält. Hur blir det då?
- Utgöra en handelsplats för byte av mark (likt Skira för spannmålsmarknaden)
Vid ett markbyte behöver man väga intresse från både parter gällande många olika
parametrar. Under samtalen kom följande parametrar upp: arrondering, jordart
(fosfor-, kaliumkartor), ogräs (flyghavre, renhavre, kvickrot, tistel), avstånd, storlek,
dränering, dikesigenläggning samt skördepotential. En modell för en ekonomisk
kompensation till den part som vinner minst på bytet bör övervägas.
En annan aspekt som bör övervägas att utvecklas i verktyget är att även beräkna
konsekvensen av kostnadsbesparingen man får av transportminskningen mot
intäktsbortfallet som blir en följd av att man t.ex. får mindre mark vid markbytet. Här
skulle även besparing i arbetstid kunna presenteras separat istället för att ingå i den
totala kostnadsbesparingen.
Markbyte får flera följdkonsekvenser man måste tänka igenom, t.ex. har man
lagringskapacitet på plats eller överhuvudtaget tillräckliga resurser (maskin, personal
etc.) när man kanske får mer mark än innan?
Verktyget får också gärna utvecklas så att:
- Nyckeltal kring arrondering visas.
- Kostnad i kronor per hektar visas. Blir intressant för att kunna jämföra med
skördepotential. Det är svårt att utvärdera just nu.
- Byte av t.ex. 20 ha dålig mark mot 10 ha bra mark är möjligt.
- Någon opartisk organisation ansvarar för verktyget.
- Coaching med t.ex. avtal erbjuds.
4.3.3 Hinder och förutsättningar för markbyten
En förutsättning för att byta mark är att man äger marken. Många lantbrukare
arrenderar mark och man bygger upp en relation och ett förtroende med markägaren
som man inte vill förstöra. Allra lättast är att byta mark som man inte har ägt så länge.
Då har man ännu inte satsat så mycket på t.ex. jordförbättring och det finns inga
historiska band till marken som försvårar. Lantbrukare nämnde att det är ”svårt att se
sin mark skötas av andra”.
Lantbrukarna nämnde också att det kan vara svårt att byta mark p.g.a. känslor t.ex.
grannar som inte gillar varandra eller för att det är konkurrens mellan närmaste
gårdar. Flera nämnde att de trodde att markbyten skulle vara lättare att överväga och
31
© RISE Research Institutes of Sweden
genomföra vid generationsskiften. De såg att trenden inom jordbruket går mot större
gårdar med högre utbildade lantbrukare som tänker lönsamhet.
Det är en relativt hög tröskel att vilja byta mark. Ett alternativ till att byta mark genom
att köpa/sälja är att istället byta brukare under en tid, t.ex. genom att byta
tjänster/arbeten eller sambruka med någon man litar på. Gödning och spridning är
tjänster som lantbrukarna själva nämnde som möjliga att börja med för att sedan följa
med t.ex. skörd och sist jordbearbetning. Plöjning är inte svårt att göra långt bort och
behöver inte bytas. Man vill gärna börja i liten skala och se vad som händer. Överlag är
det mycket viktigt att lantbrukare ”litar på varandra”, något som också framkom i
(Eriksson m.fl., 2017).
Ska man sambruka eller på annat sätt samarbeta på samma mark är det viktigt att båda
lantbrukarna har samma tänk gällande odlingen, kring t.ex. plöjning, sprutning,
ekologiskt/ konventionellt etc. Att bygga upp den jordkvalitet man önskar är många
års arbete och lantbrukare väljer att sköta sin mark och odling på olika sätt. Vid
sambruk har man möjlighet att årligen optimera för växtföljd, att göra en gemensam
plan för varandras växtföljder. Det ger en möjlighet att från år till år öka eller minska
arealen utifrån behov p.g.a. växtföljd. Även här finns behov av en ekonomisk modell
t.ex. för hur vinsten ska delas. Att skriva ettåriga arrendeavtal, utan besittningsskydd,
kan vara en lösning för att reglera alla villkor från år till år mellan lantbrukarna.
Om man ligger på samma tekniska nivå, till exempel om man har samma typ av
utrustning som GPS-styrning etc , underlättar det utbyte av tjänster och aktiviteter.
Den åker som brukas av en gård är ofta en blandning av ägd och arrenderad mark. I de
fall där man vill sambruka eller byta tjänster måste även markägaren bli involverad för
att godkänna planerad sambrukning eller tjänstebyte.
32
© RISE Research Institutes of Sweden
4.4 Energiförbrukning
Energiförbrukning för transporter mellan fält och gård i Sverige uppskattas till ca.
35 000 m3 diesel vilket motsvarar 340 GWh (tabell 13). Största delen används för att
transportera skörden från fält till gård (55 %). Transport av gödsel till fält och transport
av redskap mellan gård och fält svarar för ungefär samma energiförbrukning, mellan 22
% och 23 % av transport mellan fält och gård. Denna energiförbrukning motsvarar ca.
100 000 ton CO2eq och kostar över 2 miljarder SEK.
Tabell 14. Dieselförbrukning, energianvändning, klimatpåverkan, samt kostnaden för transporter mellan fält och gård i Sverige.
Transport Volym diesel (m3)
Energi (MWh)
Klimatpåverkan (ton CO2eq)
Kostnad (Mkr)
Gödsel 7 667 74 983 21 537 410
Skörd av spannmål, vall, och halm
19 100 186 745 54 178 1 442
Transport av redskap
8 009 78 332 22 426 410
SUMMA 34 776 340 060 98 141 2 262
33
© RISE Research Institutes of Sweden
5 Diskussion Den teoretiska potentialen till lägre kostnader och mindre energiåtgång vid skiftning av
åkermark är hög enligt beräkningarna. Upp till 50 % lägre kostnader för berörda
transporter på Sverigenivå och ännu högre potentialer för enskilda gårdar. Siffran för
hela Sverige eller för de delområden som analysen bygger på är dock att se som
teoretiskt optimal eftersom den förutsätter att samtliga gårdar skiftar åkermark precis
som resultaten från optimeringen säger, något som är otänkbart i praktiken idag. Det
som däremot är möjligt är att använda metodiken i mindre områden eller för två eller
några få gårdar i taget. På totalen kommer då inte den maximala besparingspotentialen
att kunna uppnås, men för enskilda gårdar, kombinationer av gårdar eller för byar
kommer möjligheten att minska transportarbetet att vara mycket stor. Byten som leder
till mindre besparingar, mindre än 10 % kommer sannolikt inte bli aktuella i
verkligheten, utan det är främst de byten som ger större besparingsmöjligheter som
kommer bli intressanta för lantbrukare.
Underlag till beräkningarna är information om vilka skiften, vilka brukare och vilka
grödor som odlades år 2016 vilket innebär att resultaten i första hand speglar de
förutsättningarna. Men skillnaderna mot andra år är troligen inte avgörande stora och
generella slutsatser bör därför kunna dras från resultaten. Det kan dock vara värt att
undersöka vidare, exempelvis genom att studera data från en längre tidsserie om 5–10
år.
Med nuvarande metod är det omöjligt att inom rimlig tid analysera hela Sverige
samtidigt. Istället har ett antal delområden valts ut för att genom dessa få underlag till
att skala upp resultaten till Sverigenivå. Ett problem som uppstår när delområden
skapas är den randeffekt som blir i delområdets yttergräns. För att studera hur stor
denna är och för att förstå dess effekt när delområdenas resultat skalas upp till
Sverigenivå har en specialanalys gjorts med Gotland som underlag. Med hjälp av
resultatet från denna analys var det möjligt att ta hänsyn till randeffekten vid
uppskalning av resultat från delområden till Sverigenivå. Urvalet av delområden har
gjorts med hänsyn till att hitta en variation i förutsättningar i jordbrukslandskapet men
utan ambition att vara fullständigt heltäckande p.g.a. tidsbegränsning. I ett fortsatt
arbete skulle ytterligare delområden kunna läggas till beräkningarna för ännu mer
variation.
I underlaget till beräkningarna syns endast vilken gröda som odlades 2016 och inte vad
som odlats tidigare eller vad som är planerat att odla på respektive skifte. Det innebär
att modellen kan föreslå skiftning av åkermark som enligt växtföljder inte är lämpligt.
Att sätta villkor i modellen för skiftning av åkermark med samma gröda är möjligt men
inte lämpligt eftersom det skulle skapa alltför stora begränsningar i vilka alternativ som
är möjliga för modellen att byta med varandra. Skiftning av åkermark är sannolikt en
långsiktig aktivitet och då har det ingen betydelse vad som odlas ett enskilt år. I
modellen finns dock hänsyn tagen till att odlad mark inte kan bytas mot betesmark.
34
© RISE Research Institutes of Sweden
Beräkningarna av avstånd från brukningscentrum till skifte bygger dels på snappning
av skiftets eller blockets mittpunkt till närmsta väg, dels en specifik metod för vägval
utifrån NVDB. Beräkningen förutsätter dessutom att brukningscentrum är korrekt
angivet, vilket det bevisligen inte alltid är. För de övergripande analyserna på
delområden är den sammanlagda effekten sannolikt inte stor, men i en optimering för
praktisk användning mellan två eller några få gårdar kan det ha stor betydelse. I ett
framtida verktyg för skiftning av åkermark är det därför viktigt att brukningscentrum
kan anges exakt, liksom var det finns påfarter till skiftena och om det finns vägar att
köra som inte är registrerade i NVDB.
Att utveckla en produkt för skiftning av åkermark, exempelvis en webbapplikation,
kräver förutom en analys av de kommersiella förutsättningarna, mycket god kunskap
om vad potentiella användare har för behov. Användare och eventuellt andra
intressenter bör därför tillsammans med utvecklare diskutera krav- och
behovsspecifikation för att definiera inte bara innehållet utan även hur ett verktyg för
skiftning av åkermark bör utformas. Både optimeringsmodell och användargränssnitt
kan behöva vara olika beroende på syftet och vem applikationen riktar sig till,
exempelvis om den används av enskilda lantbrukare eller konsulter/rådgivare. En
applikation kommer ställa höga krav på användarvänlighet och resultatpresentation.
Underliggande beräkningar för avstånd mellan brukningscentrum och skiften samt
optimeringsmodell kommer också vara viktiga delar i applikationen. Förutom att
kunna beräkna optimala byten av skiften mellan två eller flera gårdar måste en
applikation ha möjlighet att räkna på byten av enskilda skiften där lantbrukare
definiera exakt vilka skiften det handlar om och genom beräkningen vill få information
om hur stor besparingen blir om just dessa skiften byts mot varandra.
Det kan dessutom vara aktuellt att inkludera möjligheter till kostnads- eller
vinstdelning mellan gårdar i applikationen. I många fall är fördelningen av den totala
vinsten/kostnadsbesparingen inte lika mellan de ingående gårdarna och i de fallen kan
metoder för rättvis kostnads- eller vinstdelning användas i beräkningarna, något som
inte utvecklats i detta projekt men kan bli aktuellt i en fortsättning.
En viktig poäng som framkom i workshoparna var att optimeringsresultatet inte
nödvändigtvis måste leda till ägarbyte utan mycket väl, åtminstone inledningsvis, kan
stanna vid byte av brukare genom arrendeavtal eller endast byte av tjänster under vissa
delar av året och för specifika skiften. Detta är också något som bör tas i beaktande vid
utveckling av en applikation.
En idé till ett fortsättningsprojekt är att utveckla en prototyp till applikation för
skiftning av åkermark. I projektet bör då de kommersiella förutsättningarna,
affärsmodell samt ägarskap och förvaltning utredas. Övriga förutsättningar som
diskuterats i projektet, exempelvis hur olika intressen från olika parter kan vägas mot
varandra, vilken hänsyn som modellen ska ta till marktekniska förutsättningar såsom
jordart, arrondering, dränering, ekologisk eller konventionell odling etc. eller vilka
35
© RISE Research Institutes of Sweden
värden som ska visas i resultaten (kostnader, arbetstid, intäktsbortfall etc.) bör också
utredas.
Ett fortsättningsprojekt bör också innehålla diskussioner om hur en applikation
kan/bör användas och beskriva de olika användningsfall som kan vara aktuella. I detta
projekt har flera tänkbara användningsfall identifierats, exempelvis två enskilda
lantbrukare eller konsulter/rådgivare som kan ge förslag till lönsamma byten.
Projektet bör även fokusera på hur en applikation och dess möjligheter kan spridas på
bred front. Ett eget initiativ från lantbrukare om en önskan om att byta mark för att
minska transportbehovet är en förutsättning och kommer att bli vanligare om
information om möjligheterna är allmänt känd.
36
© RISE Research Institutes of Sweden
6 Slutsatser Det finns en tydlig potential att energieffektivisera jordbruket genom skiftning av
åkermark. I teorin kan kostnaderna för transporter mellan gård och fält minska med
upp till 50 % och de sammanlagda utsläppen av koldioxidekvivalenter minska med
nästan 50 000 ton.
Både de lantbrukare och de intressenter som varit med i projektet visade ett tydligt
intresse för markbyte och det verktyg som utvecklats för att beräkna bytespotentialen.
Det innebär att det finns goda möjligheter att idén kan komma till praktisk tillämpning
och leda till minskad energiåtgång i jordbruket.
6.1 Markbyte
I projektet fokuserade vi mest på markbyte för att kunna minska avstånd mellan gård
och fält och få ner transportkostnaden. Det finns dock ytterligare parametrar man bör
ta hänsyn till vid markbyte. Dessa parametrar sammanställs nedan.
Avstånd: Ingen lantbrukare ser det som en fördel att bruka mark som ligger lång från
gårdscentrum.
Arrondering: Det kan löna sig att bruka mark som ligger längre bort från gården om
arronderingen är bättre, eftersom besparing i fältet är större än förlusten kopplat till
transport till och från fältet.
Jordart: Jorden måste ha liknande egenskap för att kunna passa produktionen.
Ägarskap: Det är lättare att byta mark (ev. byta tjänst) mellan två lantbrukare som
äger marken som ska bytas. Det är även lättare att byta mark om man har ägt eller
brukat marken bara en kort tid.
Odlingsteknik: Markbyte mellan lantbrukare med olika odlingsteknik är svårare, t.ex.
plöjningsmetod, ekologiskt eller konventionellt, växtodlare eller djurhållning.
Växtföljd: Vi markbyte måste de skiften som byts passa i den andras växtföljd.
Förtroende /känslor: Att ha förtroende för den andra lantbrukaren man byter mark
med är ett måste.
Dessutom finns det ytterligare aspekter som inte utretts i projektet men som kan ha
betydelse vid markbyte såsom eventuella skatteeffekter, konsekvenser för
miljörapporter, krav på spridningsareal vid djurhållning, konsekvenser för gårdsstöd
och förgröningsstöd m.m.
37
© RISE Research Institutes of Sweden
6.2 Verktyget
Verktyget som utvecklades i projektet har mottagits positivt både av lantbrukarna och
andra intressenter. Verktyget fokuserade mest på att minska avstånd mellan gård och
fält. Att inkludera alla parametrar som nämns ovan (6.1) är opraktiskt, om inte
omöjligt. Dock, kan verktyget användas för att fylla olika syften:
Initiera diskussion: verktyget ger bra underlag för att initiera en bytesprocess, t.ex.
med kartor.
Identifiera olika möjligheter till byten: verktyget kan visa tydlig vilka skiften kan
bytas för att minska transportkostnad.
Få ett rättvist beslutstöd: det är viktig att underlag kommer från en opartisk tredje
part och inte från lantbrukaren själv.
Visa besparingspotential: verktyget kan visa besparingspotential i avstånd, tid och
pengar.
Visa specifika byte: verktyget kan användas för att visa ett specifikt byte och ge
besparingspotential för den.
Skapa en handelsplats för att byta av mark: Verktyget kan användas för att
skapa en handelsplats för markbyte.
För dessa syften är den utvecklade optimeringsmodellen och dess lösningsmetod
praktiskt tillämpbar. Med två eller några få gårdar görs optimeringen på mycket kort
tid vilket exempelvis gör det enkelt att testa många olika bytesalternativ. Att inkludera
ytterligare villkor i optimeringen, exempelvis krav på likartade jordarter, är möjligt
men kommer bara ge bra resultat om informationen håller tillräckligt hög kvalitet.
Utifrån de praktiska tester som gjorts med modellen och den dialog som förts med
intresserade bytespartners så är det möjligt att utveckla ett användbart verktyg för
ändamålet.
38
© RISE Research Institutes of Sweden
7 Referenser Engström J., Gunnarsson C., Baky A., Sindhöj E., Eksvärd J., Orevendal J., Sjöholm N.,
2015, Energieffektivisering av jordbrukets logistik – pilotprojekt för att undersöka
potentialer, Rapport 441, Lantbruk & Industri. JTI – Institutet för jordbruk- och
miljöteknik, Uppsala
Eriksson A., Johansson J., Lindqvist M., Olofsson I-M., Öhlin J., 2017. Markbyte – Ett
alternativ för en varierad växtföljd. SLU Uppsala
Flisberg P., Lidén B., Rönnqvist M. and Selander J. Route selection for best distances in
road databases based on drivers’ and customers’ preferences. Can. J. For. Res. 42:
1126–1140 (2012). doi:10.1139/X2012-063.
Maskinkostnader, 2017. Maskinkalkylgruppen och HIR Malmöhus
SEGES, 2018. Jordfordeling og økonomiske perspektiver - Tema fra Produktions-
økonomi Planteavl 2017.
https://www.landbrugsinfo.dk/oekonomi/produktionsoekonomi/sider/eo_17_7440_a
p_4_jordfordeling_og_oekonomiske_perspektiver.aspx besökt 6/04/2018
Davidsson A., Asmoarp V., 2019. Skogsbrukets vägtransporter 2010. Arbetsrapport
1007-2019. Skogforsk.
echangeparcelle.fr, 2019. Tillgänglig på https://www.echangeparcelle.fr/
© RISE Research Institutes of Sweden
8 Bilaga 1 Tabell 15. översättningstabell med indelning av grödor i Grödgrupp resp Bytesgrupp.
Grödkod Gröda Grödgrupp (baserat på ungefärlig avkastning)
Bytesgrupp
1 Korn (höst) Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
2 Korn (vår) Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
3 Havre Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
4 Vete (höst) Höstvete Bröd (6140 kg/ha) Åker
5 Vete (vår) Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
6 Blandningar av baljväxter eller klöver till grovfoder/ensilage
Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
7 Rågvete (höst) Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
8 Råg Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
9 Majs Höstvete Bröd (6140 kg/ha) Åker
10 Bovete Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
11 Spannmålsförsök Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
12 Blandsäd (stråsädesblandningar) Höstraps (2961 kg/ha) Åker
13 Blandsäd (spannmåls-/baljväxt-blandning), mer än 50% spannmål
Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
14 Kanariefrö Höstraps (2961 kg/ha) Åker
15 Hirs Höstraps (2961 kg/ha) Åker
16 Stråsäd till grönfoder/ensilage Höstvete Bröd (6140 kg/ha) Åker
17 Fågelåker ej transport Åker
20 Raps (höst) Höstraps (2961 kg/ha) Åker
21 Raps (vår) Höstraps (2961 kg/ha) Åker
22 Rybs (höst) Höstraps (2961 kg/ha) Åker
23 Rybs (vår) Höstraps (2961 kg/ha) Åker
24 Solros Höstraps (2961 kg/ha) Åker
25 Oljeväxtförsök Höstraps (2961 kg/ha) Åker
26 Högerukaraps Höstraps (2961 kg/ha) Åker
27 Vitsenap Höstraps (2961 kg/ha) Åker
28 Oljerättika Höstraps (2961 kg/ha) Åker
29 Rågvete (vår) Maltkorn (4900 kg/ha) Åker
30 Ärter (ej konservärter) Höstraps (2961 kg/ha) Åker
31 Konservärter Höstraps (2961 kg/ha) Åker
32 Åkerbönor Höstraps (2961 kg/ha) Åker
33 Sötlupiner Höstraps (2961 kg/ha) Åker
34 Proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål)*
Höstraps (2961 kg/ha) Åker
35 Bruna bönor Höstraps (2961 kg/ha) Åker
36 Vicker Höstraps (2961 kg/ha) Åker
37 Kikärter Höstraps (2961 kg/ha) Åker
38 Sojabönor (oljeväxt) Höstraps (2961 kg/ha) Åker
39 Sojabönor (foderväxt) Höstraps (2961 kg/ha) Åker
© RISE Research Institutes of Sweden
40 Oljelin Höstraps (2961 kg/ha) Åker
41 Spånadslin Höstraps (2961 kg/ha) Åker
42 Hampa Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Åker
43 Bönor övriga Höstraps (2961 kg/ha) Åker
45 Matpotatis Potatis betor majs osv (30 ton/ha)
Åker
46 Stärkelsepotatis Potatis betor majs osv (30 ton/ha)
Åker
47 Sockerbetor Potatis betor majs osv (30 ton/ha)
Åker
48 Foderbetor Potatis betor majs osv (30 ton/ha)
Åker
49 Slåtter och betesvall på åkermark med en vallgröda som ej är godkänd för miljöersättning
Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Åker
50 Slåtter och betesvall på åker Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Åker
51 1-2 årig Slåtter- och betesvall på åker (bara för vallodling, åtaganden 2014 eller tidigare).
Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Åker
52 Betesmark (ej åker) Ej transport Bete
53 Slåtteräng (ej åker) Ej transport Bete
54 Skogsbete Ej transport Bete
55 Fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd
Ej transport Bete
56 Alvarbete (Öland, Gotland) Ej transport Bete
57 Slåttervall på åker (kontrakt med vallfodertork)
Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Åker
58 Gräsfrövall (ettårig) Timotejfrö (700 kg/ha) Åker
59 Gräsfrövall (flerårig) Timotejfrö (700 kg/ha) Åker
60 Träda Ej transport Åker
61 Fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd och kompensationsstöd
Ej transport Bete
62 Klöverfrövall Timotejfrö (700 kg/ha) Åker
63 Energigräs Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Åker
65 Salix ej transport Ej byte
66 Anpassade skyddszoner ej transport Åker
67 Poppel Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Ej byte
68 Hybridasp Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Ej byte
69 Mångfaldsträda ej transport Åker
70 Jordgubbsodling Timotejfrö (700 kg/ha) Åker
71 Övrig bärodling Timotejfrö (700 kg/ha) Ej byte
72 Fruktodling Timotejfrö (700 kg/ha) Ej byte
74 Grönsaksodling (köksväxter) Timotejfrö (700 kg/ha) Åker
77 Skyddszon ej transport Åker
78 Plantskolor med odling av permanenta grödor
ej transport Åker
79 Kryddväxter och utsäde grönsaker Timotejfrö (700 kg/ha) Åker
80 Grönfoder Ensilagevall (9109 kg TS/ha) Åker
81 Gröngödsling ej transport Åker
© RISE Research Institutes of Sweden
82 Våtmark ej transport Ej byte
83 Julgransodling Timotejfrö (700 kg/ha) Ej byte
85 Trädgårdsodling (ej köksväxter, frukt eller bär)
Timotejfrö (700 kg/ha) Åker
86 Ej stödberättigande gröda (bara för ersättningarna inom ekologisk produktion samt kretsloppsinriktad produktion)
ej transport Åker
87 Annan stödberättigande gröda (bara för ersättningarna inom ekologisk produktion samt kretsloppsinriktad produktion)
ej transport Åker
88 Övrig odling på åkermark*** ej transport Åker
89 Mosaikbetesmark ej transport Bete
90 Gräsfattiga marker ej transport Bete
95 Betesmark och slåtteräng under restaurering
ej transport Bete
96 Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker
ej transport Bete
© RISE Research Institutes of Sweden
Through our international collaboration programmes with academia, industry, and the public
sector, we ensure the competitiveness of the Swedish business community on an international
level and contribute to a sustainable society. Our 2,200 employees support and promote all
manner of innovative processes, and our roughly 100 testbeds and demonstration facilities are
instrumental in developing the future-proofing of products, technologies, and services. RISE
Research Institutes of Sweden is fully owned by the Swedish state.
I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett
konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE 2 200 medarbetare driver och stöder
alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för
framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av
svenska staten.
RISE Research Institutes of Sweden AB
Box 7033, 750 07 UPPSALA
Telefon: 010-516 50 00
E-post: [email protected], Internet: www.ri.se
Jordbruk och livsmedel
RISE Rapport 2019:43
ISBN: