MARS 2016

ALFABLADET#8

Alfa är en verksamhet för dig med neu-ropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Vårt mål är att hitta sysselsättning eller praktikplats till dig.

I vårt arbete kommer vi givetvis att utgå från dina behov och intressen.

För att börja på Alfa behöver du ett be-slut från en handläggare.

Kontakta oss på Alfa för ett första möte där vi visar dig vad Alfa kan erbjuda

När du börjar på Alfa så går vi tillsam-mans igenom dina behov och intressen för att se vad som kan passa just dig.

ALFAINFO

Alfas personal är utbildad i och jobbar efter metoden Supported Employment. Sup-ported Employment (SE) är en metod för arbetslivsinriktad rehabilitering, och an-vänds främst inom områdena funktionsskillnader och psykisk hälsa för att stödja individer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden i att vilja, välja, skaffa och behålla arbete eller praktik. Enligt andan i SE utgår vi från varje individs specifika förutsättningar, behov och intressen, och är hela tiden inställda på att den enskilde bestämmer takten och riktningen för hur vi jobbar. Värdeorden i detta arbetssätt är empowerment (självbestämmande), respekt, delaktighet och värdighet. Målet är att individen ska bli så självständig som möjligt, samtidigt som vi som personal försäk-rar oss om att finnas med så länge individen behöver insatsen. Ett annat mål är att verka för integration genom att sprida en anda av öppenhet, nyfikenhet och accepte-rande vad gäller bemötande, och visa att personer med diagnoser kan vara otroliga tillgångar om man gör upp med sina fördomar!SE som arbetssätt erbjuder olika verktygslådor för stödet i de olika faserna i indi-videns process. Exempelvis jobbar vi med att bedöma och utveckla beredskap, eller med att undersöka viljan och förutsättningarna för att behålla ett arbete eller en praktik. Du kan läsa mer i materialet här intill, där du också hittar information om Supported Education, som är SE:s motsvarighet gällande studier.

• Genomgång av sysselsättning, sam-hällskontakt och livskunskap, utifrån vilken vi tillsammans utformar ditt individuella mål

• Stöd och motivation• Möjlighet till utveckling• Samarbete med enheter, myndigheter

och tänkbara praktikplatser• Information om utbildningsmöjlighe-

ter och stöd till studier• Kontakt med studievägledare• Information om hjälpmedel vid prak-

tik och studier• Välja, skaffa och behålla praktik• Stöd i kontakt med arbetsförmedling-

en, försäkringskassan, osv.• Uppföljning• Veckomöten

VÅRA HISTORIER

1

Ledare

Så gick vi in på 2016, och ljusare tider kommer nu när våren är i antåg. 2015 avslutades i givmildhetens tecken då Alfas årlig insamling avslutades i sam-band med juldagarna. Du kan läsa mer om årets insamlingsprojekt i detta nummer.Alfabladet fortsätter att utvecklas och pröva sina egna ramar. Vad kännetecknar en bra och trevlig tidning? Vi tror att mycket färg, en balans mellan bild och text och en öppenhet för vad man kan göra skapar ett inspirerande uttryck som gör det roligt att både läsa och skapa en tidning.Vi håller också de egna historierna och åsikterna varmt om hjärtat. I detta nummer får vi bland annat lyssna på Sofia Welander, som berättar om hur man kan göra för att på bästa sätt bemöta någon som till följd av upplevd orättvis behandling har blivit upprörd. Vi får också ta del av Stefans historia, där han berättar om hur en egen beslutsamhet tillsammans med lite samarbete kan utlöpa i gynnsamma för-ändringar i ens eget liv, eller Mathias berättelse om hur det är att leva med Asper-ger och ADHD. Dessutom får vi ta del av Jesper Ahlboms läsning av första boken i trilogin om klanen Otori. Och vad händer på Alfa då? Ja, förutom de nyheter du kan ta del av längre fram i detta nummer så fortsätter verksamheten som vanligt. Vi strävar alltid efter att förbättra och utveckla vårt arbete efter våra deltagares önskemål, precis som ock-så fallet är med Alfabladet, en tidning vi alltid sätter ihop och trycker upp med lika stort nöje.

Alfabladets redaktion, mars 2016

INNEHÅLLLedare - Våra historier 1

Intervju - Hur löser man upplösningstillståndet? 3

Artikel - Så påverkas du av styrketräning 7

Rita - Victors konstterapi 8

Recension - Sagan om klanen Otori över näktergalensgolv 9

Krönika - Stefans historia 11

Recension - Tärningsspelaren 12

Insamlingsprojekt 13

Intervju - Virka amigurumi 15

Krönika - Att leva med adhd och aspergers 17

Aktuellt på Alfa 19

Knep & Knåp 20

ALFA BLADETFramsida: Jesper Ahlbom, Philip HammarUtgivning: Mars 2016Ansvariga utgivare: Jonas Andersson och Fredrik Lindblåjonas.JA.andersson@lidingo.se, fredrik.lindbla@lidingo.se

2

Beskriv vad som hände.Det var en kväll som min syrra och hennes familj var på middag. Vi skulle ha ”hamburgerkiosk” i vårt kök med stånd och hela grejen, att

man serverade över ett bord och sedan kunde gå och sätta sig i matrummet. Vi började förbereda menyn, och Putte mitt syskonbarn ville skriva menyn. Han hade tänkt på ett speciellt sätt, men så blev det inte som han hade tänkt sig. Redan då började han krångla och strula och skrika. Sen när vi började äta och beställa så… Det gick bra först, men sen så, det var två syskonbarn till, Elias och Svante, fem år. Alla tre ville göra lika mycket, så att det blev rättvist, och jag tyckte det var viktigt. Men då märkte jag att love började balla ur och liksom ”men jag vill också, JAG skulle ju göra det” och så vidare. Han fick spel och det blev värre och värre, eskalerade.

Då kände jag såhär: ”nej, fan alltså, dom behand-lar Putte fel”. Jag tog mamma åt sidan och sa ”jag kan inte släppa det här, jag förstår verkligen Putte och hur han känner det. Jag har varit där själv och förstår hur han känner. Jag kan inte bara skita i det här. Jag vill och ska hjälpa honom och jag tror att jag kan göra det på ett bra sätt ef-tersom jag har varit med om det här själv.” ”Hur menar du då?” frågar mamma. Då sa jag ”låt mig sköta det här, jag går ut med honom i allrummet och pratar med honom”.Jag la diskussionen på hans nivå, jag berättade att jag förstår att han vill slå och sparkas och skrika, men det är inte bra, man kommer ingen vart med det. Jag sa att jag förstår att det är skit-jobbigt nu men vi ska försöka att vända på det så att det blir på ett bra sätt, och då blir det extra

bra. Och jag gjorde det liksom till en lek. Det var allvar och jag gjorde klart för honom att det var allvar, att det här är inte bra beteende. MEN, jag gjorde det pedagogiskt till en lek för att han skulle bli inspirerad och taggad och tycka att det var spännande och kul, och man såg att mungiporna gick upp lite och att han började tina upp lite. Jag

HUR LÖSER MAN UPPLÖSNINGSTILLSTIntervju med Sofia WelanderIntervjuare: Fredrik Lindblå

3

Intervju

fick med honom. Jag nådde fram på ett sätt som min syster inte kunde. Bara på rösten när Putte skrek hörde jag att det var något viktigt, att han hade blivit orättvist behandlad, att det fanns en stark orsak till varför han betedde sig som han gjorde. Det finns ju alltid en orsak till varför man beter sig som man gör, man är inte bara dum i huvudet. Det blev kaos hemma och mamma och pappa undrade hur det skulle gå. Fem vuxna satt vid matbordet och var helt paffa och mållösa och visste inte hur de skulle tackla situationen. De pratade om allvaret i situationen. Men när jag be-stämde mig för att ta tag i situationen och sa till de andra att jag skulle ta ut honom och ta ett snack med honom så kände jag att jag blev berörd och att det hördes på min röst. Det var starkt.

Vad var det du kände?Jag kände mig, ja kanske inte överväldigad, men jag kände att ”oj, här är det kanske jag som kan rädda den här situationen”. Även fast det var jag som var yngst där förutom syskonbarnen så var det jag som satt med kunskap och det var jag som visste hur man kan tackla situationen när det var som jobbigast. Mamma och pappa bara satt där och tänkte ”hur ska vi göra?” Senare, när de hade gått, sa pappa att ”Sofia, jag är sjukt imponerad. Dels så vände du på Puttes be-teende, och dels så gjorde du det med stil.” När vi hade pratat, jag och Putte, så serve-rade vi de andra med kaffe, grädde, mjölk och socker. För jag sa till honom där inne att ”nu går vi ut, och så gör vi det här med

stil och vi gör det bra”, och jag frågade Putte ”vet du vad revansch är?” ”Ja”, sa Putte. ”Ska vi ta revansch?” fråga-de jag honom. ”Ja!” svarade han. Och så tog vi en fin vit handduk som man har på armen som en servitris. Rak i ryggen, upp med hakan och, inte snobbigt, men huvudet högt. Och så visade jag hur man serverar kaffe på ett elegant sätt, och att man frågar ”vill du ha mer mjölk eller grädde?” på ett fint sätt och inte bara hafsa i med mjölk lite sjaskigt. Sen kom vi in med lite andra grejer, extra fina snacks som jag och Putte hade snittat till på ett festligt och snyggt sätt. Då märkte jag att Svante och Elias kom fram nyfikna och frågade ”vad gör ni?” Jag svarade ”ni gjorde ett jättebra jobb förut, men nu är det Puttes tur att synas.”

Du gav honom utrymme?Ja jag gjorde det, för jag kände liksom att han i rösten han hade, i frustrationen, att han visste vad han ville, men han kunde inte få fram det i ord. Så det var därför jag tog honom åt sidan.

Hur talade du till honom?Putte la sig på en säng och han hade sitt huvud på min arm. Han var då i upplösningstillstånd. Jag sa det till honom igen, att jag förstod att han ville få ut sin ilska genom att sparkas och slåss, men det är inte bra, och att vi ska gå ut och visa dem att vi kan bättre. Det var väl det att jag la det på hans nivå och jag gjorde det till en lek och pratade allvar men ändå liksom… gjorde något roligt av det, så att han skulle bli inspirerad. Jag pratade pedagogiskt med honom. Han lyssnade verkligen. Jag sa att ”jag vet vad du blev irriterad på. Visst var det att du kände att du inte fick lika mycket att göra som de andra där i hamburgerkiosken?” ”Jaaa”, sa han. ”Ja, jag märkte det. Lisa trodde att det var något annat. Och jag förstår att du blev ännu mer irriterad och kände att du ville sparkas och så, när de inte förstod vad du var irri-

HUR LÖSER MAN LÖSNINGSTILLSTÅNDET?

4

terad på och försökte få fram, men inte kunde uttrycka med ord.” Då förstår man ju att man blir ännu mer frustrerad, och det var därför jag ville ta honom åt sidan. Jag sa till honom ”du Putte, det här är mellan oss.” ”Ja”, sa han. Hahaha.

Så du visade honom förståelse, men sa också att det här beteendet kan du istället ersätta med det här beteendet. Du gav ho-nom ett bättre alternativ.Ja, plus att sen hängde han med mig hela kvällen och jag berättade om restaurangen jag jobbar på och att han kan komma och hälsa på och få gratis pannkaka och så vidare. Några dagar efteråt sa Lisa att Putte hade pratat om mig och att han var glad att jag hade fångat upp honom och att jag hjälpte honom. För jag sa ”nu vet du hur du kan göra nästa gång, när det blir en liknande situation. Tänkt tillbaka på den här situationen och fundera då hur vi vände på det.”

Du ville göra händelsen till ett verktyg för honom.Ja, verkligen. Sen fick jag ett jättefint SMS från syrran där det stod ”Supermycket tack för igår. Jag lärde mig mycket av dig syrran och jag fick nya insikter tack vare dig för att du lärde ut på ett sånt fint sätt till Putte, och att man ska ta tag i det direkt istället för att sopa det under mattan när ett sånt här beteende kommer upp. Du gav mig mer kött på benen för hur jag kan göra i framtiden.” Det värmde verkligen att hon sa det och jag blev glad.

För någon som inte känner dig, varför tror du att du kunde förstå Putte så bra?För att jag själv har varit ett… ja… ett ”jobbigt” barn. Jag har själv haft svårigheter med ilska och raseriutbrott, har kastat möbler. Det var mitt sätt att säga ”hallå, hjälp!” Men jag kunde inte få fram det heller då. Jag bara skrek lik-som... och så. Då kände jag att här kan jag hjäl-pa honom så att det blir en fortsatt bra framtid för honom och han lär sig något av det.

Tror du att det är en del av att man blir upprörd att man just inte blir förstådd? Att man blir ännu mer frustrerad?Ja, det läggs på ännu en grej och det förvärrar situationen. Och då höjer man rösten och så börjar man hålla i en och det blir ännu mer

fysiskt och våldsamt. Då kände jag bara att ”nej, nu måste jag bryta här.” Jag kände att det är något som behöver komma fram, men de kommunicerar inte rätt med honom. Han behövde få fram något i ord, men de kommunicerade inte med honom på ett sätt att han kunde få fram orden.

Tror du att det är det man gör fel när man ska hantera någon i det tillståndet, att man försöker kontrollera personen istället för att förstå den.Ja, jag tror det. Man tittar bara på de yttre reaktio-nerna men man tänker kanske inte ”men vad är det egentligen han tänker och känner, vad är det han vill få fram?” Alltså hans tecken, att han reagerar såhär är ju att han vill bli förstådd och han vill känna att han blir rättvist behandlad.

Vill du lägga till något?Ja, i tisdags när jag var hemma i lägenheten och titta-de i posten så hade jag fått ett litet brev av Putte där han hade målat en stor gul sol med himmel i bak-grunden och där han skrev att han hade målat den till mig och ville skicka den till mig för att han tyckte om mig. Sen hade han skrivit adressen ”Sofia Welander…” och det var lite gulligt för det blev liksom lite snett, men han fick med allt, avsändare och allting. Åtta bast liksom och kan avsändare och hela skiten. Det blev jag jätteglad för och det ska jag spara för alltid.

5

6

I ett fysiskt perspektiv finns det båda långsiktiga och kortsiktiga för-delar med styrketräning. De långsiktiga är att det är bra för en person att stärka sitt skelett och hjärta, det motverkar hjärt- och kärlsjuk-domar. När man använder sina muskler mer än vanligt, så regleras ens blodsockernivåer och är mer jämna under hela dagen och inte så mycket upp och ner. Man vill hellre må OK än att vara speedad en timme och sedan må dåligt i fem timmar till exempel.

Ur ett kortsiktigt perspektiv så ser muskel-uppbyggnad bra ut ur ett estetiskt perspektiv. Sen är muskelmassa hälsosamt, du kan äta mer. Alla är nog tjockisar inombords. Ju mer muskelmassa du har desto lättare är det att reglera ditt underhudsfett och underhudsfett är inte bra att ha för mycket av. Att kunna reg-lera det är väldigt användbar förmåga.

S å p å v e r k a s d u a v

STYRKETRÄNINGAv: Stefan Zivkovic

Artikel

I ett psykiskt perspektiv så påverkas man positivt genom att ju mer de-dikerad du är av någonting, desto mer får du ut av det. Det kan man säga om allting. Men om man säger att du är väldigt dedikerad till din styrketräning så får du en väldigt bra dis-ciplin. Den disciplinen spiller ut till resten av ditt liv också. Det ser jag som en positiv sak.

Det är också en aktivitet att fylla ut sin dag med. Vissa kanske behöver saker att göra för att må bra, andra kanske behöver tid. Många har tid men inte aktiviteter. Även för de som säger att de inte har tid så är styrketräning en bra aktivitet att spendera sin tid på. Det är bra tid att spendera jämfört med andra akti-viteter som man spenderar tid på, såsom att surfa på Internet.

Själva utförandet i styrketräning är också roligt. Det är ett projekt man håller på med. Man går framåt mot sina uppsatta mål. Man vill alltid göra bättre ifrån sig idag än vad man gjorde igår och man vill alltid göra bätt-re ifrån sig imorgon än vad man gjorde idag. Med tiden: bli bättre. Lyfta en specifik vikt fler gånger, lyfta en specifik vikt snabbare, lyfta en tyngre vikt fler gånger och snabbare etcetera.

Det finns alltid något att utveckla.

7

8

VICTORS KONSTTERAPIvarsågod att göra din egen färgläggning

Denna bok handlar om en pojke som heter

Tomasu, senare känd som Takeo. Tomasu

bor i bergsbyn Mino, som blir attackerad

av tohanklanen och deras ledare Iida Sadamu.

Då Iida ska försöka döda Tomasu så blir Tomasu

räddad av Otoriklanens ledare Otori Shigeru.

Tomasu eller Takeo får en speciell förmåga som

gör att hans hörsel blir förstärkt och det är

p.g.a. att han är en Kikuta, som är en speciell

typ av människa som har specialförmågor. Take-

os uppdrag blir att hämnas genom att döda Iida

Sadamu som dödade Takeos pappa.

Boken utspelar sig under den japanska eran som

kallas för Feodala Japan, Eftersom att inom

Japan under den epoken så fanns det många

olika klaner i Japan. I denna här boken så fanns

det hela fem olika klaner: Klanen Otori, Klanen

Maruyama, Klanen Seishuu, Klanen Shirakawa

och Klanen Tohan.

Dessutom så är soldaterna beväpnade med

svärd och andra närstridsvapen, bland dessa

svärd har vi Otori Shigerus svärd Jato som har

den speciella förmågan att skrämma bort djur

eftersom att det är ett farligt svärd.

Sagan om klanen OtoriÖöver Näktergalens golv (2002)

Av Lian Hearn

Recension

9

Delvis fanns det människor som arbetar som lönnmördare och under Feodala Ja-

pan fanns det också lönnmördare som kallas för ninjor. I vissa delar av den här

boken så är Tomasu eller Takeo en ninja.

Jag tyckte att boken var riktigt spännande och dramatisk, eftersom att det

fanns väldigt många som dör i boken. Jag skulle nog rekommendera den här boken

till dem som är intresserade av Japansk historik. Språket är enkelt att förstå

och man behöver inte slå upp så värst mycket, möjligen ordet Kikuta.

Jag ger den här boken betyget 10 av 5. Eftersom att det här är en sådan bra bok.

Jag har hela serien av sagan om klanen Otori vem vet jag kanske skriver en re-

cension av hela serien man vet aldrig. När jag läser denna bok så har jag alltid på

mig min hissho hachimaki.

Av: Jesper Ahlbom

Sagan om klanen Otoriöver Näktergalens golv (2002)

Av Lian Hearn

10

Jag började på Alfa mars 2014, Mitt liv såg ut så att jag var inners inne depri-merad (för att mitt ex hade lämnat mig några år tidigare). För att orka överleva dagarna spelade jag spel på datorn, sov bort dagarna och ked-jerökte. Jag bodde hos mamma och såg ingen framtid. Jag hade rökt i sju år och åt skräp. Hade ingen ekonomi. Dagarna så lika ut, varken vita eller svarta, bara gråa. Jag började gå på Alfa, jag fick träffa Fredrik som jobbar på Alfa, vi hade lite möten då och då i veckan. Jag vet inte riktigt hur men, på något sätt så började jag reflektera över min vardag.Alfa jobbar ju med att få ut kunder till praktik/studier eller jobb, men dom vet att också att det kan vara något annat som behöver tas hand om innan. Vad behövde jag innan; SL kort, ekonomi. Vi började med att få till en ekonomi för mig, jag fick aktivitetsersättning. Då såg jag det som att WOW, jag har pengar till busskort och cigg. Jag började tänka på min sömn. Jag började läg-ga mig vid 22 och gick upp vid 7. Slutade spela dataspel. Jag började vara på Alfa några fler tim-mar än bara på mitt veckomöte. En kväll satt jag hemma och rökte en cigg. Då kom en tanke till mig; jag är 22år och jag pal-lar inte att gå upp i trappor. Jag började skäm-mas. Jag satt i min soffa framför datorn, och bara skämdes. Jag tänkte; jag pallar inte att ha det så här längre. Jag pallar inte att spela om en dag om och om igen. Jag pallar inte att vara såhär ledsen och dölja det med bullshit grejer, jag pallar inte att vara ensam. Så, jag rökte upp min cigg. Tog resten av paketet, min tändare, gick in köket och spolade vatten i paketet. Kommande veckor proppade jag i mig ALLT som var onyttigt. I en vecka. Jag var som ett barn i en godisbutik. Sen började jag med nikotutuggum-mi. Jag började tänka på näst steg i mitt liv. Vad

ska jag göra. Jag började tänka på träning. Jag hittade en trä-ningsblogg och började läsa info på den. Jag sa till Fredrik att jag ville börja träna. Vi skaffade gymkort till ett gym i närhe-ten där vi bodde. (Aktivitetsersättning). Sen började jag att träna, jag hade ingen kolla på vad jag gjorde. Men jag läste på mig mer och mer. Om vilken träning som gör vad, och hur det påverkar kroppen. Jag började jag hänga här, på Alfa, lite mer och mer. Jag triv-des att vara här, utöver mina möten. Efter en månad att jag slutat röka, kändes det bättre. Jag kunde se objektivt på min vardag. Min vardag såg bättre ut. Jag gick upp på morgonen och inte på kvällen. Men jag mådde fortfarande dåligt känslomässigt. Jag prata-de med Fredrik om det, och då fick jag stöd i att söka hjälp inom psykiatrin. Jag träffade en väldigt schysst läkare som föreslog att jag skulle börja med antidepressiva, det gjorde jag. Efter tre veckor med medicin så var det något som kän-des, det kändes bra. De första tre veckorna är jobbiga om-ställningsmässigt. Sen började jag och Fredrik prata om att bo själv, jag fick stöd i hur jag skulle söka LSS boende. Jag sökte, fick ett för-slag. Lägenhetens placering var bra, såg schysst ut, jag gilla-de den. Sen råkade den vara väldigt nära Alfa, vilket jag tyck-te var bra. Jag flyttade in och blev mer och mer självständig. Spenderade mer tid på Alfa.Jag började intressera mig för att laga mat. Fredrik hjälpte mig med recept och hur man gör i köket. Nu är jag riktigt duktig på att laga mat. Jag tycker det är kul med kost. I nuläget är Alfa väldigt viktigt för mig, det är bra att se människor varje dag. Speciellt om man har flyttat hemifrån och bor själv. Konsensus av vad jag tycker om Alfa är att; dom hjälper dig inte bara med att få ett jobb/studier/prak-tik. Dom hjälper dig att kunna bli redo och vilja ha ett jobba/studier/praktik. Hela processen innan. Vem som helst kan söka jobb, men, det är ingen ide om du inte är redo.

Idag är jag en helt annan person än den jag var för ett och ett halvt år sedan. Jag är inte lycklig, men jag är inte olycklig längre.

Illustration: Victor Johannesen

Krönika

11

En roman som bäst beskrivs med att det liknar världarna fight club möter eyes wide shut. Tänk er in

i filmerna några sekunder innan ni lä-ser vidare. Handlingen följer en psyki-atriker som bestämmer sig för att leka slumpen med sitt liv. Han använder sig av sin läkarroll (som han blir av med) för att utforska schizofrenins gränser och starta vad som senare når kult liknande praktiker i kalifornien. Vår styrman här delar många av sina pa-tienters sexuella fantasier och utlopp. Entra scenen ”våld utan hämningar”. en obeskrivligt fascinerande studie följer.

TÄRNINGSSPELAREN

av Luke RhinehartDet är inte en bok jag rekommenderar men nå-gonstans här inser jag dom psykologiska värdena i berättelsen. Att byta roller och visa sina egna jag kan ha positiva effekter. Men i slutändan kan jag ändå inte bestämma mig för vad som är med tra-giskt med denna bok; att det är en billig (men inte obegåvad) ursäkt att försköna våldsporr eller att författaren har skrivit detta som en biografi, Vilket det verkar vara. Men det är förstås mitt moraliska jag som tycker. Huva liga!

Recension av PH

Recension

12

INSAMLINGSPRO

13

INSAMLINGSPROJEKTETSå var Alfas årliga insamling avklarad. I år samlade vi sjukvårdsma-

terial till människor på flykt. Många flyr från eländiga och direkt livshotande förhållanden av rent nödtvång, och när de når en säk-

rare plats, såsom Sverige, så har de inget att överleva på, eftersom själva flykten har ätit upp hela ens budget.Årets insamling gick till Läkare i världen, som jobbar med att ge vård till de allra mest utsatta i samhället: de som behöver vård men inte kan betala för besök på vårdcentralen eller som av formella skäl inte kan få vård. Läkare i världen drivs på volontärbasis och hjälper årligen mellan 1 000 – 2 000 utsatta människor med medicinsk vård, psykosocialt stöd eller juridisk rådgivning.Till årets insamling snickrade vi vår egen insamlingslåda i form av ett kors, som mellan 24 november till 21 december prydde foajén i Lidingö stadshus.Vi vill tacka alla som skänkt gåvor till vår insamling och hjälpt oss att hjälpa Läkare i världen med deras viktiga arbete. V

14

Hur länge har du virkat?Första gången jag virkade amigurumi (uttrycket kommer från Japan och betyder ”små figurer”, tror jag) var 2007. Innan dess hade jag virkat grytlappar och barnsaker, jag stickade mest. Första gången jag kom i kontakt med virkningen var i lågstadiet, i trean, jag och en kompis virkade luftmas-kor. I gymnasiet började jag virka mer, mest grytlappar.

Varför virkar du?Det är ett sätt att distrahera mig. Att ha något i händerna gör mig mindre rastlös. Att virka får mig att tänka på annat än allt jobbigt omkring mig.

Hur känns det när du är klar med en produkt och vad gör du med dom? Det känns mycket bra när jag är klar. Jag be-håller lite av det jag gjort men de mesta ger jag bort eller säljer i Rudboda butiken.

Vad virkar du?Jag virkar främst amigurumi. Ibland virkar jag grytlappar, barnfiltar och handledsvär-mare. Det kan vara skönt att byta mönster och teknik ibland, amigurumi kräver mer fokus.

Vad föredrar du för garn?Tunt bomullsgarn, tex Candykvalitet. Till det behöver man virknål nummer två, vilket jag främst använder. Ibland använder jag tjockare garn men det blir inte lika bra. Hur lång tid tar det att göra en tex. Barbafi-gur.

Intervju med K.SIntervjuare: Caroline Wedin

Om jag använder tunt bomullsgarn tar det ca en timme effektivt arbete. Använder jag annat garn, till exempel syntet, kan det ta längre tid. Syntet är mer halt.

Vad virkar du på just nu?Just nu virkar jag Barbapapas barn. Jag har börjat med pojkarna; barbaskön, barbastark, barbazoo, barbaflink. Vissa figurer eller delar på figurerna är svårare att virka än andra. Till exempel armarna på barbabarnen, de är väldigt små och svårare att kont-rollera. Det är en del pill.

Vad är nästa virkningsprojekt?Barbapapas döttrar.

Har du något drömprojekt?Nä, jag virkar det jag känner för just för stunden.

Kan du tänka dig undervisa i virkning?Nej, då försvinner det roliga.Det tar tid och tålamod att lära sig virka, speciellt efter mönster. Man måste lära sig läsa olika be-nämningarna samt alla teknikerna. Ibland följer jag mönster, ibland hittar jag en bild där jag tolkar fritt. Men det krävs erfarenhet för att kunna virka utan mönster.

K.S

VIRKA AMIGURUMIIntervju

15

AMIGURUMI

16

Jag har tänkt på varför ADHD är mera vanligt förekommande både informa-

tionsmässigt resp. diagnosställt på både barn och vuxna.En vanlig fråga är: Är jag Mathias eller är jag aspergers syndrom?En väldigt bra fråga att ställa, jag måste alltid tänka att det är jag som är Mathias och inte aspergers syndrom (autism).ADD och ASPERGERS är inte lika vanligt förekommande med dem jag har pratat med.Ändå finns det i stort sett lika mycket in-formation om alla bokstavskombinatio-ner och autism.Själv fick jag diagnosen ADHD som 12 åring och diagnosen aspergers i vuxen ål-der (40 år).Jag var rätt impulsiv och okoncentrerad av skolgången utom vissa ämnen såsom matte fysik och kemi, vilket är tydligt de som har aspergers.Idag håller jag på att försöka att lära mig mera om min aspergers (autism).Det finns en del böcker att läsa i ämnet såsom ”Den kompletta guiden om asper-gers syndrom” ”Mitt liv med aspergers” och ”På ett annat sätt”, vilket är 3 stycken bra böcker i ämnet.De 3 böckerna har väldigt mycket infor-mation om hur man tänker, känner och handlar när man aspergers syndrom.Sedan finns det en bok som jag kan re-komendera alla att läsa som förklarar

aspergers (autismspektrum) på ett enkelt och för-ståligt sätt, den heter ”På ett annat sätt” av Paula Tilli.Det jag har märkt att när jag berättar att jag har aspergers så vet inte många av dem hur de ska bete sig runt mig.Många av dessa personerna har inte kunskap kring vad det innebär att leva med eller bemöta en person med aspergers.Det är bland annat så att när något oväntat händer så kan hela den dagen bli förstörd (i värsta fall), det är därför viktigt för en person med aspergers att ha bestämda rutiner såsom bestämda måltidstider, ar-betstider och fritid att leva efter.Det krävs en noggrann plannering för mig varje dag med uppställda punkter och tider för att min vardag skall fung-era.Jag har också en benegenhet att dra mig undan större sällskap när ämnet som det pratas om inte är av intresse för/av mig.Många ”normala” personer flyr en-samheten, vilket jag inte gör, jag föredrar att i mel-lan var-v e n

[ A T T L E V A M E D ]

ADHD OCH ASPERGERSav: Mathias

Krönika

17

A M E D ]

OCH ASPERGERS att vara för mig själv med min hund.Det är att ladda batterierna vilket alla människor behöver ibland.Människor påpekar att jag har ett inrutat och tråkigt liv, att jag gör sam-ma saker varje dag och att jag inte kan/vill vara flexibel.Det skulle i sådana fall kunna sluta i kata-strof.Och med katastrof menar jag med att jag skulle eventuellt skulle börja att självmedicinera igen.Boken ”på ett annat sätt” förklarar hur jobbigt och kämpigt det kan vara att leva med autism (asper-gers), hur man blir bemött och misstolkad.Folk i största allmänhet är inte införståda med aspergers på samma sätt som med ADHD.Det finns aspekter (om aspergers) från tidig ålder upp ge-nom skolgång till vuxenålder med olika situationer och hän-delser.Diagnoserna är något jag fortfarande håller på att försöka att hantera och att försöka att klara av att leva ett ”normalt” liv.Jag har också haft glädje av bland annat diagnosen ADHD i mitt arbete som snickare, till exempel när vissa arbeten har varit under tidspress och dyliga situationer.Jag har däremot aldrig skyllt mina misstag på mina diagnoser, vilket många gör, tyvärr.Däremot har jag lidit i många sociala sammanhang såsom fester och släktmiddagar, då de rätta sociala koderna som jag ej kan klara av ibland.

l18

AKTUELLT PÅ ALFAHachimaki i läsning

Hachimaki är en huvudbonad som härstammar från ett land i öst som heter Japan. Hachima-kin användes först av samura-jerna under Feodal tidens Japan och användes sedan igen under andravärldskriget av både ja-panska trupper och kamikazepi-loter och nu användes igen av folk som läser böcker som har med japansk historia att göra. Ni kanske har upptäckt recensio-nen för Sagan om klanen otori Över Näktergalens Golv. Läsaren har på sig en hachimaki som kommer från andra världskrigs-tiden.

Fredagskulturen har återuppståttFredagskulturen en aktivitet som fanns då Alfa hade sin verksamhet på Lillåkersvägen. Där de bland annat går på konsert på kungliga musikhögskolan, men den ak-tivitet försvann efter flytten till Rudboda där Alfa nu har sin verksamhet, men nu har Fredagskulturen återuppstått. Kom gärna med förslag till Fredagsaktiviteter som kallas för Fredagskulturen.

Filmkväll på ALFA

Filmkvällar är en sådan aktivi-tet som är så sköna att det inte går säga nej till. Denna aktivitet äger rum på torsdagskvällarna på Alfa där man kan se filmer som Dodgeball, Ant-man och Michael Collins. Dessa torsdags-kvällar är mysiga och roliga. Kom gärna med förslag på film till filmkvällarna.

19

A L F A HAR HAFT

HEMSIDA I NÅGRA ÅR

(WWW.LIDIN-G O . S E / A L F A )

MEN NU HAR VI OCKSÅ FA-

CEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM

DU ÄR KUND EL-LER ANHÖRIG. ALFA

HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDINGO.SE/ALFA)

MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDINGO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDIN-GO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDINGO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDINGO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDINGO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDINGO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDINGO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDINGO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER ANHÖRIG. ALFA HAR HAFT HEMSIDA I NÅGRA ÅR (WWW.LIDIN- GO.SE/ALFA) MEN NU HAR VI OCKSÅ FACEBOOK. GÅ IN OCH LAJKA OM DU ÄR KUND ELLER

20

iNSTRUKTIONER: Fyll i rutorna så att de bildar åtta ord utan att använda vokalen ’i’.

INSTRUKTIONER: Kan du hitta alla städerna? (Det finns minst tjugo stycken, kanske fler!)

1. NAPOLI2. PARIS3. SARAJEVO4. SMYRNA5. MALMÖ6. TOKYO7. ROM8. SKARABORG9. MADRID10. ANGERED11. LAGOS12. ISTANBUL13. DURBAN14. TARSUS15. TANGER16. RIGA17. ANKARA18. ZAGREB19. LIMA20. ATEN

Knep & knåp

HITTA STÄDERNA

MINIKRYSSET

Vi

ses

i Alfa-

bladet #9

då jag kom-

mer recensera an-

dra boken i sagan om

klanen otori: På kudde av

gräs.

Hälsningar

Jesper Nic Ahlbom