BLI HUMANISTRELIGION, HISTORIA, KULTUR, LITTERATUR,

SPRÅK, FILOSOFI, GENUS, IDÉHISTORIA

Vid Humanistiska fakulteten utforskar du verkligheten

och de spår vi människor lämnar efter oss. Språk, texter,

musik, åsikter, vårt sätt att tänka och hur vi ser på världen

vi lever i. Här får du intressera dig för det du själv tycker är

viktigt och kan sätta ihop din egen utbildning av fristående

kurser eller välja att läsa ett utbildningsprogram.

Men hur är livet som humanist och hur är det att bo och

plugga i Göteborg? I den här broschyren träffar du några

som börjat sin bana hos oss.

Alla utbildningar hittar du längst bak. Besök hum.gu.se

eller hör av dig till oss om du undrar över något.

UTBILDNINGAR OM DET MÄNSKLIGA

02 – 03

JULIA MÄRAK LEFFLERSTUDERAR PÅ KOMMUNIKATÖRSPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT MYNDIGHETER OCH OFFENTLIG FÖRVALTNING

VARFÖR SITTER VI HÄR PÅ TREDJE LÅNGGATAN OCH FIKAR?

– Kaffet är gott och samtidigt är det skönt att sitta någon annanstans. Att hamna lite utanför pluggmiljön. Jag sitter även på Samhällsvetenskapliga biblioteket, ”KTB”, mitt emot Handels. Men samtidigt är jag lite ambivalent över den här delen av stan. När jag läste kulturvetenskap pratade vi ofta om gentrifieringen av Långgatorna i Göteborg, alltså vilka människor som har fått flytta härifrån för att vi andra har råd att sitta här i en trendig miljö och betala dyra pengar för kaffe. Kulturvetenskapen handlar förresten väldigt mycket om att ifrågasätta allt. Det blir man väldigt klok på.

MEN NU LÄSER DU KOMMUNIKATÖRSPROGRAMMET?

– Ja, jag hade ju min kandidat i kultur och planerade inte att plugga ännu en utbildning. Men jag kände väl kanske inte riktigt för att jobba med kultur. Jag kollade lite bland utbildningarna och Kommunikatörsprogrammet lät intressant. Att få läsa lite mer om människa, demokrati och kommunikation. Jag tycker det är väldigt intressant hur kommunikation konstruerar olika saker, hur det är möjligt att skaffa sig makt med hjälp av kommunikation. Till exempel hur en myndighet kommunicerar, vilka som enkelt kan göra sina röster hörda i media, vilka som aldrig får höras, och så vidare. Samtidigt innebar programmet att jag hade klart för mig vad jag skulle läsa och vad jag kunde jobba med. Det kändes skönt, för jag var lite rädd för att plugga kommunikation. Det låter kanske löjligt, men jag har alltid valt grejer jag känner mig trygg med. Jag är uppväxt i ett kulturellt, akademiskt hem så det kändes alltid safe för mig att plugga kultur. Kommunikation kunde jag däremot ingenting om. Men jag jobbar på att bli bättre på det där, att våga ge mig in på helt okända områden.

HUR VAR DET ATT ”BÖRJA OM” MED EN NY UTBILDNING?

– Fast jag känner inte det som att jag börjar om. Jag kompletterar med mer kompetens. Kommunikatörs­utbildningen startade ju för att det fanns en efterfrågan på kommunikatörer, specifikt inom myndighet och förvaltning. Sen får man ju inte glömma att jag blir kommunikatör med kulturvetenskaplig kompetens, jag tar med mig massor av kunskap sedan tidigare.

VAD FÅR MAN PLUGGA SOM BLIVANDE KOMMUNIKATÖR?

– Förutom kommunikationshistoria läser vi mycket om hur man talar klarspråk så att alla medborgare ska förstå vad till exempel myndigheten vill berätta. Tydlig kommunikation. Annars tittar vi också på hur kommunikation konstruerar olika saker i samhället. Ett exempel är min magisteruppsats jag skriver nu. Där gör jag en läroboksanalys av samhälls­kunskap för årskurs 7–9. Hur konstrueras bilden av samer? Jag har samisk släkt och i Sverige klappar vi gärna oss själva på axeln och säger att vi är så duktiga på att behandla minoriteter, men hur mycket vet du om samer egentligen? Det är oftast samma information som återberättas gång på gång. En same är fortfarande en man som bor i Norrland, som har renar och gillar att jojka. En stereotyp som får definiera en hel folkgrupp. Jag tror att det är möjligt att förändra den bilden. n

04 – 05

”JAG KOMPLETTERAR MED MER KOMPETENS”

”UNIVERSITETET ÄR ABSOLUT ROLIGARE ÄN GYMNASIET”

ODA MARTIN ÅHRMANSTUDERAR FRANSKA OCH RYSKA

06 – 07

SE MER AV ODA PÅ HUM.GU.SE

VARFÖR SPRÅK?

– När jag var liten tog mina föräldrar med mig till Frankrike. Min gudfar bor där. Det blev att vi åkte varje sommar, och till slut förknippade jag Frankrike med det som barn gillar bäst – sommarlov och semester. Så jag bestämde mig för att lära mig språket så fort det var möjligt.

NÄR BÖRJADE DU MED FRANSKAN DÅ?

– På gymnasiet. Och jag kände väl ganska tidigt att det var språk jag ville hålla på med. Första året efter studenten tog jag sabbatsår, jobbade och hälsade på hos min gudfars familj i tre månader. Nu läser jag kurser i franska och ryska här på universitetet, med franska som huvudspråk.

HUR ÄR DET ATT STUDERA SPRÅK PÅ UNIVERSITET JÄMFÖRT MED GYMNASIET?

– Stor skillnad. På högstadiet och gymnasiet var allting väldigt styrt av läraren. Vi jobbade mycket efter böckerna med samma övningar hela tiden. Det blir lite statiskt. På universitetet känns det som att man har gjort valet själv och då blir man automatiskt mer motiverad. Sen är undervisningen uppbyggd på ett sätt som skiljer sig från gymnasiet. Vi har mer enskilt arbete, man kan träffa andra och snacka franska utanför lektionerna eller hänga på Språkcaféet. Jag kan inte svara för alla, men jag själv tycker i alla fall att det absolut är roligare att studera vid universitetet.

BERÄTTA OM DITT UTBYTESÅR I FRANKRIKE.

– Redan första terminen fick vi information om utlands­studier. Vill man inte åka, behöver man inte. Men lärarna rekommenderar det. Jag kollade hur som helst igenom listan över vilka ställen jag kunde åka till, och såg att min gudfars

stad, Besançon, fanns med på listan. Första tiden trivdes jag inte alls. Allt pappersarbete, att klara sig helt själv, det fanns ingen annan svensk att umgås med. Studievägledaren hade redan i Sverige hjälpt mig att hitta kurser som jag skulle läsa, men det var svårt att komma in i det franska universitetssystemet. Man kände sig strandsatt, typ. Men! Efter ett par månader vände plötsligt allting. Jag hade landat mentalt på nåt sätt. Runt omkring mig fanns massor med franska och internationella studenter som var hur trevliga som helst. Jag hade vänner. Jag spelade flöjt i fransk radio med andra studenter. Kurserna gick bra. Jag gjorde resor runtomkring i de franska små byarna och städerna. Det var ett av de bästa åren i mitt liv och jag har blivit en helt annan människa efteråt.

VAD VILL DU ANVÄNDA FRANSKAN TILL?

– Ett av mina första mål var att lära mig mer om Frankrike på riktigt, och kunna läsa fransk litteratur på just franska. Nu klarar jag det utan problem. Tycker också att man ska fokusera på det man tycker är roligt just nu, inte vad arbetsmarknaden skriker efter för människor för tillfället. Hade det känts tryggare om jag gått ett färdigt program på Handels? Ja, kanske. Hade det varit lättare att få jobb? Tveksamt. Ett tag var jag inne på att bli tolk, men då har jag en del kurser kvar att läsa och jag vet inte om yrket som tolk passar mig. Istället har jag börjat snegla lite grann på att jobba inom turism eller på en ambassad. Nåt som är skönt med att läsa kurser är att man inte känner sig så låst. Man får ha kontakt med studievägledaren och hitta sin egen väg. n

SIMON ALLZÉNSTUDERAR FILOSOFI

SATSAR ALLT PÅ FILOSOFI

SE MER AV SIMON PÅ HUM.GU.SE

10 – 11

VARFÖR FILOSOFI?

– Jag hade ett politiskt intresse från början, och tittar man djupare på politiska teorier så ser man att de alltid vuxit fram ur filosofin. Jag blev nyfiken och sökte en kurs för att känna lite på det. Det jag gillar bäst är att man hela tiden får tänka nytt. Ena dagen står man fast vid sin åsikt och vad man tycker, men nästa dag presenteras man för en ny teori som omkullkastar alla ens tidigare åsikter. Man får ställa om hjärnan helt. Det är både utvecklande och utmanande, och sen kommer ju alla människor någon gång i livet i kontakt med de här frågorna.

VAD GILLAR DU BÄST INOM FILOSOFIN?

– Etiska frågor. Vad är rätt och vad är fel? Även om man inte pluggat filosofi tidigare kanske man har hört talas om The Trolley Problem. Längst upp i backen kommer spårvagnen skenandes. Bromsarna har gått sönder. Nere på spåret står en bil med fyra passagerare i. De är inlåsta, kan inte ta sig ut och snart kommer de att träffas av spår vagnen. Det finns dock en möjlighet att rädda passagerarna, men då måste du dra i spaken som får spårvagnen att växla spår. Men oturligt nog står det en annan bil på sidospåret, med en ensam inlåst passagerare. Så hur gör du? Räddar du de fyra passagerarna och drar i spaken så att spårvagnen växlar över mot bilen med endast en passagerare? Eller låter du den fortsätta? Fyra eller en? Där uppstår en fråga om etik och moral. Våra olika val och hur vi agerar. Etiska frågor inom filosofin kan delas upp på olika sätt. Det finns tillämpad etik, normativ etik och så min egen favorit: meta­etik. Vad ”rätt” och ”fel” egentligen betyder. Finns det något som är objektivt rätt överallt i hela världen, för all framtid? Eller är det bara våra åsikter och vår kultur som styr vad vi tycker och tänker?

VAD GÖR DU NÄR DU INTE FUNDERAR ÖVER LIVETS SVÅRA FRÅGOR?

– Musik. Jag flyttade från Jönköping till Göteborg 2007 och har varit med i en del musikaliska projekt genom åren. Jag spelar bland annat gitarr, saxofon, bas och orgel. Inte så att jag är någon virtuos på alla de här instrumenten, men det låter hyfsat och jag är nog ganska lätt att ha att göra med i ett band. Just nu spelar jag med några som kör sjuttiotals­inspirerad psykedelia. Det är lite lösa tyglar så där, men det låter bra och är kul att spela. Gillar man musik har man mycket att hitta i Göteborg.

HUR GÅR MAN FRÅN FILOSOFISKA STUDIER OCH VIDARE UT PÅ ARBETSMARKNADEN?

– Jag har hittat mitt ämne och drömmen är att få forska på ett universitet. En doktorandtjänst på universitetet blir den naturliga vägen in, där man får slipa på sin kompetens. Gärna om moraliskt ansvar. Jag har väl börjat lite smått redan nu, kan man säga. Tillsammans med min handledare skrev jag en uppsats där vi tog fram en ny idé inom meta­etik. Uppsatsen utvecklades senare tillsammans med en vän och jag fick chans att presentera den på en konferens i Oslo i våras. Nu tycker min handledare att vi ska försöka publicera den i en filosofisk tidskrift. Kul när det går från vanlig studentuppsats till forskningsverksamhet. Nu är det bara att satsa allt. n

”SOM LITEN GRÄVDE JAG I SKRÄPHÖGAR”VARFÖR ARKEOLOGI?

– Nu så här i efterhand känns det inte så konstigt att jag fastnade i just det här ämnet. Jag har alltid tyckt om att vara ute i naturen. Som liten satt jag ofta vid ett träd och grävde fram grejer ur en skräphög. Jag vet inte varför skräphögen fanns där, men den var från 50­talet tror jag, fylld med gamla parfymflaskor och små porslinsföremål. Som små skatter. Jag sparade dem länge, men nu har jag tyvärr slängt det mesta som jag hittade. Det hade varit kul att ha dem sparade, speciellt nu när jag har nya prylar från de arkeologiska grävningarna.

HUR KOM DU FRAM TILL ATT ARKEOLOGI VAR RÄTT VAL?

– Från början var jag inte så säker på vad jag skulle välja, men jag visste att jag ville plugga i Göteborg. Jag kommer från Vårgårda från början men hängde mycket i Göteborg eftersom jag hade många vänner som flyttat hit. Kände väl direkt att jag trivdes och att Göteborg är min stad. Egentligen var jag inne på att läsa något om människa och miljö. Men arkeologi kan vara en bra grund för då får man människans historia och kopplingen till naturen inbakat, kan man säga. Jag sökte, kom in och upptäckte en kärlek till arkeologin som jag inte räknade med från början. Både våra lärare och arkeologerna vi träffar är fantastiska människor som brinner för sitt ämne.

VAD GILLAR DU BÄST?

– Att det går att kombinera med så mycket. Arkeologi korsar väldigt många områden. Tvärvetenskapligt, som vi säger. När arkeologin kombineras med andra vetenskaper blir det intressant. Både läran om människan, vårt sätt att tänka och hur det tar sig uttryck i det materiella.

Arkeologi kan ju handla om de minsta små pärlor till stora städer, ekonomier, språk och civilisationer. Själv gillar jag när det korsar över till människan som varelse, hennes psyke och naturen.

HUR SER EN VECKA UT FÖR EN ARKEOLOGISTUDENT?

– Åh, det är väldigt olika beroende på vad det är för kurs. Självklart är det mycket litteratur att läsa, föreläsningar och diskussioner. En viktig grej med arkeologin är diskussionerna. Det finns inga svar som är 100 procent säkra. Vi hittar bara ledtrådar från tider som försvunnit. Därför är det viktigt att hela tiden diskutera och ställa nya frågor så att man kommer vidare – gärna de där frågorna man tycker är lite konstiga eller löjliga. Då hittar man ofta nya approacher och lösningar till gamla idéer och problem. Man får använda sin fantasi. Men förutom det teoretiska har vi ju grävkurser i utbildningen och då är vi ute i leran med våra verktyg. Allt från stenåldersgrävningar till gamla kyrkogårdar.

VAD FÖR SLAGS ARKEOLOG SKA DU BLI TILL SLUT?

– Jag hoppas på att gräva. Gärna ofta och på olika platser. Jag har anmält mig till olika grävningar under utbildningen, nu i somras var jag förresten på Cypern och grävde. Det ger mig lite kontakter så att jag får in en fot någonstans. Grävningarna pågår normalt i några veckor. Att vara med på forskargrävningar hade varit kul också, för jag vill forska själv i framtiden. Sen har jag blivit lite nyfiken på det där med människa, miljö och samhälle så jag tar nog en kurs i humanekologi också. Då tittar man på hur ekonomin och jordbruket sett ut genom tiderna. Men jag gillar att jobba fysiskt, så gräva är helt klart roligast. n

TERESE LJUNGGRENSTUDERAR ARKEOLOGI

SE MER AV TERESE PÅ HUM.GU.SE

08 – 09

”VISST ÄR DET BRA ATT HA MÅL, MEN DET HAR INTE ALLA DIREKT EFTER STUDENTEN. MAN ÄR UNG. DET MÅSTE FINNAS EN CHANS ATT FÅ PROVA SIG FRAM OCKSÅ.”Salomon Jakobsson, studerat musikvetenskap. Läs intervjun och se filmen på hum.gu.se

12 – 13

SE ALLA STUDENTFILMER PÅ HUM.GU.SE

SE ALLA STUDENTFILMER PÅ HUM.GU.SE

”ATT STUDERA GÖR VÄRLDEN STÖRRE”– Varför jag läser svenska? Ja, dels för att jag tycker det är kul, och dels för att jag pluggar till lärare i svenska på gymnasiet. Målet är att få jobb på en trevlig skola och bli trygg i läraryrket under ett par år. För en gymnasieelev är ämnet alltid som roligast när läraren är påläst och engagerad. En sån lärare vill jag bli. Samtidigt jobbar jag extra som bagare i Majorna, så jag har ju inte alltför mycket tid över. Men det är kul att plugga och jag har insett att jag har lätt för språk. När det går lätt att lära sig nya saker känns det oftast roligt och spännande. Svenskan har många beståndsdelar som är intressanta.

VILKEN ÄR MEST INTRESSANT?

– Oj, det finns som sagt många, men grammatik är det som jag har snöat in på. Det bråkas lite i grammatikvärlden idag om grammatiken är medfödd eller inte. Väldigt förenklat kan man säga att den amerikanske professorn Noam Chomsky i decennier har påstått att sättet vi pratar på är medfött. Som en slags instinkt. Överallt på hela jorden, i varje människa, finns det alltså ett förbestämt sätt på hur vi ska prata. Och så lär vi oss bara ord för vad saker och ting heter och fyller upp färdiga meningar. Chomsky menar att detta är sant eftersom språken är så lika varandra runt om på jorden. Men jag har studerat något som kallas konstruktionsgrammatik som tar avstånd från det där. Precis som vi lär oss andra saker i livet så lär vi oss även grammatiken.

KÄNNS DET NÖRDIGT?

– Absolut. Men nördigt är också roligt, och så är det väl med all kunskap? Du kan ju ta vilket intresse som helst. Språk, mode, musik eller mat. Står man lite utanför och lyssnar på insatta människor som pratar låter det ibland

nördigt och ointressant, men är man öppensinnad och börjar lära sig mer så blir det efterhand intressant. Man vill lära sig mer. Gräva djupare. Det är väl så som mänskligheten och människan utvecklas.

MEN NU BRÅKAS DET ALLTSÅ INOM GRAMMATIKEN?

– Ja, det är ett skifte kan man säga. Vi går mer mot förståelsen att grammatiken är något människan lär sig efterhand som hon växer upp. För om grammatiken skulle vara medfödd är det extremt många små detaljer som skulle vara medfödda. Då kan man fråga sig varför vi inte har fötts med färdiga ord, till exempel. Just det kollar jag på nu i min kandidatuppsats.

HUR HAR DITT SÄTT ATT SE PÅ SPRÅKET FÖRÄNDRATS EFTER ATT DU BÖRJADE PLUGGA PÅ UNIVERSITETET?

– Jag har blivit mer kritisk till litteratur, och det ser jag som positivt. Man känner sig smartare, mer erfaren och blir bättre på att läsa mellan raderna. Det är nyttigt att vara kritisk. Vi nås av så många budskap idag, budskap som vill påverka oss att tycka och tänka olika saker. Jag har samtidigt blivit mycket mer nyfiken när det gäller språk. Det finns så många saker här i världen som är intressanta men som man inte tänker på innan man börjar plugga. Och vi får bra support från alla de som jobbar på institutionen för svenska språket. De bryr sig om sina studenter. Det finns ju ett talesätt som heter ”Att studera gör världen större”. Så upplever jag verkligen att det är. n

ARVID WERKELINSTUDERAR SVENSKA

16 – 17

”JAG HAR HITTAT RÄTT”– Det här ”vanliga” livet funkade inte riktigt för mig. I många år saknade jag något. Jag kunde inte sätta fingret på vad, men till slut upptäckte jag att det jag letade efter fanns i filosofin och i litteraturen. För mig har de här två ämnena idag utvecklats till ett rent behov.

VAD HAR DU PLUGGAT?

– Efter gymnasiet ville jag så långt bort från Svenljunga som möjligt. Det blev Asienstudier borta i Kina. Jag tog en master i ämnet, men kände hela tiden att det var något annat jag sökte. Jag bestämde mig för att skriva en roman jag funderat länge på, packade väskan och reste runt i Europa och Sydamerika. Det var nog ett annorlunda liv som backpacker. Varje morgon klev jag upp vid halv åtta och åt frukost, för att sedan fortsätta till ett kafé som erbjöd gratis wi­fi. Där skrev jag fram till lunch, och sedan umgicks jag med andra backpackers. Nästa morgon återgick jag till rutinen. Frukost. Kafé. Skriva.

VAD HANDLADE BOKEN OM?

– Idén grundade sig i två bröder som är enäggstvillingar och separeras vid födseln. Genom årens lopp utvecklas de till varandras motsatser. Jag ville testa hur långt de två bröderna kunde glida isär, trots att de är genetiskt identiska. Miljöparadoxen. Egentligen hade jag inte kapacitet att skriva en sån här bok när jag bara var 18–19 år. Men jag gav ändå ut en 400 sidor lång roman på egen hand och kunde inte börja studera igen förrän hela projektet var klart. Nu läser jag på masterprogrammet Kritiska studier.

HUR TRIVS DU?

– Jag har hittat rätt. Vi är den första årskullen och till­ sammans med professorerna utvecklar vi vad kursen ska bli. Och just därför tycker jag att Kritiska studier definierar

lite vad humaniora är och vad det borde vara. Utforskande. Frågor, snarare än lösningar. De flesta kurser rör sig kring idéhistoria eller litteraturvetenskap. Då börjar man oftast alltid med något specifikt verk eller en tänkare. Vi läser verket på egen hand och träffas varje vecka för att diskutera våra läsningar av texten. Och det är just i själva seminariet som det humanistiska händer egentligen. Vi har alla läst samma text, men på helt olika sätt. Ur de olika perspektiven uppstår något nytt. Ett samtal som kan förändra deltagarna.

VAD ÄR HUMANIORA FÖR DIG?

– Jag tycker att humaniora har gått förlorat i vårt samhälle och i de allmänna tankegångarna. Men för mig har det att göra med nån slags klassisk betydelse av bildning. Att bli en annan människa och utveckla sig själv genom att reflektera över alla delar i livet, oavsett vad du vill jobba med i framtiden. Det är väl egentligen det som skiljer humaniora från till exempel samhällsvetenskap och naturvetenskap. Där de andra två handlar mycket om att ta till sig information och lära sig saker som redan finns tillgängliga, så handlar humaniora istället om att bilda sig själv. Att förändra sig själv genom insikter och erfarenhet från andra människors tankar.

VAD SKA DU GÖRA EFTER DINA STUDIER?

– Min tid på universitetet har förändrat mycket av min bild på den litterära världen. Jag har upptäckt vad folk är intresserade av att läsa. I min första roman dolde jag bud skapen i en äventyrsberättelse, för att jag trodde att om jag sa rakt ut vad jag ville så skulle inte folk bli intresserade. Men jag ser att det finns en stor grupp människor i Sverige som är intresserade av samma saker som jag är. Så jag har en idé att skriva en berättelse som är mer i nutiden, kring människor som är lika mig själv och de jag umgås med. Men där skrivandet avslöjar dimensioner i vardagsvärlden som normalt inte syns. n

LINUS RAGNHAGESTUDERAR MASTERPROGRAMMET KRITISKA STUDIER

SE MER AV LINUS PÅ HUM.GU.SE

18 – 19

MAJDOULINE LYAZIDISTUDERAR DET INTERNATIONELLA MASTERPROGRAMMET GENDERING PRACTICES

DEN AKADEMISKA AKTIVISTENHUR KOMMER DET SIG ATT DU STUDERAR GENUSVETENSKAP?

– När jag var tio år gammal förändrades mitt liv. I Marocko, mitt hemland, skulle en tjej gå till affären och köpa oliver till sin mamma. Men tyvärr kom hon aldrig tillbaka från affären. Dagarna gick och alla undrade vad som hänt med henne. Hon hittades senare på ett hotellrum, sönderslagen och med brännmärken från cigaretter över hela kroppen. Obduktionen visade att hon hade våldtagits innan hon dödats.

PÅ VILKET SÄTT FÖRÄNDRADE DETTA DITT LIV?

– Hon och jag var i samma ålder. Runt tio år. Det kunde lika gärna ha hänt mig. Jag bestämde mig för att i framtiden göra någonting för att hindra att fler såna här historier sker. Gender studies är en del av det här arbetet.

VAD GJORDE DU INNAN DESS?

– Under arabiska våren 2011 var det också en feministisk revolution på gång runt om i världen. Den startade i Toronto och kallades för Slut Walk. Tanken var att kvinnor skulle återta makten på gatorna från män som trakasserar dem med kommentarer och utfall. Jag har förstått att det här är ett icke­existerande problem i Sverige, män kommenterar inte kvinnors utseende ute på gatorna, men i mitt hemland Marocko är det väldigt vanligt. Hur som helst, Slut Walk spreds över världen och jag gillade verkligen konceptet, så jag började följa rörelsen på nätet. Så småningom tog jag kontakt med dem och ville göra en egen variant i Marocko, anpassad efter situationen och de sexuella trakasserier man ser på gatorna där. Jag skapade sidor på Facebook, snackade med vänner och drog igång en kampanj med samtal och möten för att diskutera problemet. Egentligen

skulle kampanjen varit ganska kort, men den höll på i två år. Och vi är fortfarande aktiva på Facebook.

HAR DET FÖRBÄTTRAT SITUATIONEN PÅ GATORNA I MAROCKO?

– Jag hoppas det, men det finns såklart lite gråzoner. När är till exempel komplimanger på gatan bara vanligt flirtande? När går det över gränsen till att bli trakasserier? Att män går fram till kvinnor och småpratar är fortfarande ett väldigt vanligt sätt att träffas på och starta ett förhållande i Marocko. Inget är alltså svart eller vitt, allt är väldigt komplext. Men hur skulle jag få en djupare förståelse för det här problemet utan att ha några akademiska kunskaper alls? Jag insåg att jag var tvungen att läsa de här kurserna.

HUR ÄR DET ATT PLUGGA GENUSVETENSKAP I GÖTEBORG?

– Intressant, men det är svårt att anpassa sig till det svenska studiesystemet. Vi har inte så många föreläsningar hemma i Rabat, där jag studerade mina första fem år på universitetet. Men om jag får chansen att stanna längre i Sverige kommer jag att göra det. Två år på utbildningen är inte tillräckligt. Det är ett stort land med olika delar och du kan inte få ett grepp om kulturen genom att bara hänga med internationella studenter. Men jag tycker att svenskar är svåra att komma i kontakt med. Ska jag vara ärlig blir det ofta väldigt ensamt och jag har mycket kvar att lära mig om det här landet.

VAD VILL DU GÖRA SEN?

– Planen är att åka tillbaka till Marocko och de institutioner där makten finns. Genusfrågor behandlas väldigt olika i Marocko och Sverige. Jag startade som en aktivist och jag vill inte förlora makten att påverka, nu när jag har en mer akademisk roll. Nån slags akademisk aktivist, kanske. Det vore nåt. n

20 – 21

På hum.gu.se kan du läsa en längre originalintervju på engelska.

• Afrikanska språk

• Antikens kultur och samhällsliv

• Antik grekiska

• Arabiska

• Arkeologi

• Barn­ och ungdomskultur

• Danska

• Engelska

• Etnologi

• Filmvetenskap

• Fornkyrkoslaviska

• Franska

• Genusvetenskap

• Historia

• Idé­ och lärdomshistoria

• Isländska

• Japanska

• Kinesiska

• Konst­ och bildvetenskap

• Kulturanalys

• Kulturstudier

• Latin

• Lingvistik

• Litteraturvetenskap

• Musikvetenskap

• Praktisk filosofi

• Religionsvetenskap och teologi

• Ryska

• Scandinavian Studies

• Spanska

• Svenska språket

• Svenska som andraspråk

• Teaterstudier

• Teoretisk filosofi

• Tyska

• Vetenskapsteori

FRIHET MED FRISTÅENDE KURSER: Du kan antingen sätta ihop din egen utbildning med fristående kurser eller enbart läsa en eller ett par kurser för att bredda din kompetens. Kurser inom utbildningsprogrammen kan ofta läsas som fristående. Tala med en studievägledare om vilka regler som gäller.

KOMPLETTERA MED PRAKTIK: Du som vill läsa fristående kurser med målet att ta en kandidatexamen har möjlighet att komplettera din utbildning med kursen Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning, 30 hp. Du hittar på egen hand en praktikplats, i Sverige eller utomlands, där du på en kvalificerad nivå kan arbeta med frågor som har anknytning till din utbildning. Till exempel vid statliga eller kommunala myndigheter, på företag, inom frivilligorganisationer eller kulturinstitutioner.

HUMANISTISKA FAKULTETEN ERBJUDER KURSER INOM:

• Internationella språkprogrammet

• Kultur

• Kulturarvsstudier

• Liberal Arts

• Medier, estetik och kulturellt entreprenörskap

• Språkkonsultprogrammet

• Teologiskt kandidatprogram

• Arkeologisk praktik och teori

• Evidensbasering: praktik, teori, kontext

• Deutsche Gegenwartsliteratur: Rezeption, Vermittlung und Kontext

• Gendering Practices

• Kommunikatörsprogrammet med inriktning mot myndigheter och offentlig förvaltning

• Kritiska studier

• Kultur och demokrati

• Master in Logic

• Master in Language Technology

• Språk och interkulturell kommunikation

• Språkvetenskapligt magisterprogram

• Svenska som andraspråk

• Översättarprogrammet

MAGISTER- OCH MASTERPROGRAM (60/120 HP)

KANDIDATPROGRAM (180 HP)

22 – 23

EXEMPEL PÅ FORSKNINGDen humanistiska forskningen på Göteborgs universitet är bred. Samtliga institutioner forskar med analytiska och kritiska metoder på såväl historiskt som nutida material. Här är några av alla projekt vi arbetar med.

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKETKommunprojektet – Kommunal kommunikation för alla? Att på ett ändamålsenligt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och att kunna interagera med och påverka olika kommunala företrädare är en förutsättning för individens delaktighet i lokalsamhället. Inom projektet, som består av flera olika delprojekt, undersöks flera olika aspekter av den kommunala kommunikationen.

Språkvetenskapligt perspektiv på samtal i vården. Med hjälp av samtalsanalys och språkteknologi studeras inspelade samtal för att kartlägga hur patienter och vård personal kommunicerar. Genom att lyfta fram hur grammatik, ordval och interaktion samtalarna emellan bidrar till förståelsen, eller försvårar den, kan undersökningen på sikt bidra till att skapa givande och konstruktiva möten mellan patienter och vårdmiljö.

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIERJämlika eller underordnade? Med avstamp i mötet mellan svenska missionärer och befolkningen i Kongo under fristats tiden (1886–1908) undersöks vilka bilder av lokal­befolkning och kolonialmakt som missionärerna förmedlade och hur de såg på sig själva och sitt uppdrag. Hur skilde sig missionärernas bakgrund, drivkrafter och arbete inom verksamheten? Och i vilken utsträckning kan missions arbetet betraktas som en del av den koloniala processen?

Den tidigmoderna staden- arkeologi mellan det lokala och det globala. Den tidigmoderna staden, från 1400­tal till 1700­tal, är på många sätt en nyckel till vårt sätt att tänka städer. Projektet undersöker brytningar mellan ideal och praktik, mellan stadsplaneprojekt och den verkliga staden, mellan utopi och praktik.

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURERCode-switching och identitet. Forskningen bedrivs i små isolerade byar på landsbygden i sydvästra Tanzania, bland självhushållsbönder, och visar att Swahili tar allt större plats även i det lokala tanzaniska samhället. Alla språkväxlar nu mellan sitt modersmål Ngoni och Swahili. Växlingen mellan ngoni och swahili kan både ses som en indikation på att ngoni som språk är hotat eller på väg att försvinna och som en kommunikationsstrategi. Förlorar ngonitalarna sin identitet i denna process eller skapas möjligen andra identiteter?

Vältaliga kvinnor: Genre, retorik och genus i tidig arabisk litteratur. När det arabisk­islamiska samhället gick över från övervägande muntlig till skriftlig litteratur marginaliserades kvinnor, eftersom de hade färre chanser att lära sig det arabiska högspråket. Ändå fanns det många kvinnliga poeter, vältaliga och retoriskt skickliga kvinnor. Projektet undersöker anekdoter och berättelser om sådana kvinnor, skrivna på åttahundratalet, och försöker urskilja deras ord, ibland i form av tal och improviserad vers och även skrivna alster, såsom brev och poesi.

NSTITUTIONEN FÖR KULTURVETENSKAPERWe Weren’t Born in Tennessee: En studie av den svenska countrykulturen. Undersöker den svenska countrykulturens framväxt och utveckling ur olika kultur­ och modernitets­teoretiska perspektiv. Frågeställningar som kan nämnas är: Hur konstrueras och representeras Sverige och svenskhet i den svenska countrykulturen? Hur konstrueras och representeras Amerika (USA) och ”amerikanskhet” i den svenska countrykulturen? Hur konstrueras identitet, kön, ålder och sexualitet i denna kultur? Områden som undersöks är: Den svenska countrykulturens historia, fans, föreningar tidskrifter, artister, musiken och skivindustrin samt festivaler och konserter.

Drömmar om förändring: Kvinnor och skapandet av det civila samhället i Arktiska regionen, Asien, Latinamerika och Europa. Syftet med projektet är att utforska förhållandet mellan å ena sidan kvinnors organisering och organisationer i det civila samhälle som arbetar med kvinnor och barn och å andra sidan feminism. Vi vill analysera vilka idéer om jämställdhet och social rättvisa som utvecklas utifrån olika erfarenheter av kvinnors organisering samt vilken roll feminismen spelar i hur kvinnors agenda gestaltas. Vi vill förstå hur olika grupper av kvinnor granskar, definierar och omformulerar feminismens innebörd globalt.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORIRepresentation and Reality. Moderna filosofer, filosofi­historiker och klassiska filologer inom det grekiska, arabiska och latinska språkområdet försöker tillsammans nå en rikare förståelse av hur de aristoteliska teorierna om varseblivning och begreppsbildning utvecklats från 300­talet f Kr till modern tid. Tidigare otryckta texter ges ut i kritiska editioner och relevanta teman analyseras över period­ och språkgränserna och relateras till moderna teorier om perception och begreppsbildning

Expertis, evidens och etik i beslut om tvångsvård. En studie om på vilka grunder beslut fattas om psykiatrisk tvångsvård. Från en juridisk, etisk och vetenskapsteoretisk synvinkel granskar projektet domslut samt intervjuar parter i dessa förhandlingar såsom domare, chefsöverläkare, nämndemän, sakkunniga och offentliga biträden. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur dessa bedömningar görs samt hur de inblandande själva förstår sina uppdrag.

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGIONAtt lämna islam. Förbudet mot apostasi – att överge sin religion – är ingen ny företeelse, men fenomenet får en ny aktualitet när islam växer i Sverige. I det här projektet intervjuas avhoppare från islam, imamer och personer som är aktiva i muslimska grupper. Avsikten är att klarlägga några olika synsätt på apostasi som finns i dagens svenska samhälle.

Kvinnliga svenska författare på export under 1800-talet. Med tonvikt på några av seklets centrala kvinnliga författarskap undersöks hur svensk skönlitteratur lanserades, spreds och mottogs runtom i Europa och USA på 1800­ talet. Projektet utmanar etablerade sanningar inom litteraturhistorie­skrivningen och ger en fördjupad förståelse av hur kvinnor har fungerat som kulturförmedlare över nationsgränser.

Läs mer på hum.gu.se

Göteborgs universitet Humanistiska fakultetenDu hittar oss på flera olika ställen i Göteborg. Se kartan.

Institutionen för svenska språket 1. 4.

svenska.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 4534 Institutionen för historiska studier 1.

historiskastudier.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 4510 / 4407

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori 2.

flov.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 1924 Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

1.

lir.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 1115 Institutionen för kulturvetenskaper

3.

kultur.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 1971 / 2788

Institutionen för språk och litteraturer

1.

sprak.gu.seStudentexpedition Tel: 031-786 1818 Besöksadresser till institutionerna, se hum.gu.se/kontakta-oss/ besoksadresser/ Servicecenter Näckrosen 1.

Renströmsgatan 6gu.se/servicecenterE-post: servicecenter@gu.seTel: 031-786 6500

HITTA TILL OSS

2.

1.

3. 4.

24 – 25

GÖTEBORG

Att Göteborg anses som en trevlig stad vet nog de flesta. Men staden är mer än bara goa gubbar och Feskekôrka. Här är det alltid nära till sportevenemang, teatrar, konsert scener, museer och annan kultur.

Större evenemang som intar staden med jämna mellanrum är Gothenburg Film Festival och Way Out West. Något du inte bör missa. I det charmiga Haga kan du vandra över kullerstensgator och lyssna på gatumusiken och i Linné är det aldrig långt till närmsta espressobar.

Tröttnar du på spårvagnar, bilar och trendiga kaféer rekommen­deras en promenad eller löprunda i Slottsskogen. Kanske kan pingvi­nerna och getterna vara ett alter­nativ. Eller varför inte en båttur ut i skärgården och den friska luften?

STUDENTBOSTAD

Störst chans att hitta ett studentrum eller studentlägenhet har du om du börjar leta i god tid och söker brett. Göteborg har stor inflyttning och konkurrensen om små och billiga bostäder är stor. Men för de allra flesta löser sig boendet ganska snart.

Ställ dig i bostadsköer. Redan när du söker en kurs eller ett program kan du börja köa på SGS Studentbostäder. Anmäl dig också på Boplats Göteborgs webbplats. De förmedlar lägenheter från de allra flesta stora hyresvärdarna i Göteborg.

Glöm inte heller att berätta för dina vänner, kursare och bekanta att du är ute efter en bostad. Att en kompis kompis kompis blir den som fixar ditt nya boende är inte ovanligt.

UTELIV

Kring Avenyn, Göteborgs främsta turistgata, hittar du många restauranger och natt klubbar.

Lite längre västerut ligger Järntorget, Majorna och Långgatorna. I de här delarna av staden hittar du enklare barer samt musikscenerna Pustervik och Henriksberg. Här är priserna lite billigare jämfört med Avenyn och livespelningarna desto fler.

Bra restauranger finns utspridda över hela staden och täcker in världens alla kök. Naturligtvis går det fint att slinka in på de flesta ställen och hoppas på att få bord. Men glöm inte att boka om du vill känna dig helt säker.

”GÖTEBORG ÄR LITE SOM BOLOGNA. EN LITE ALTERNATIV STAD MED MÅNGA STUDENTER OCH OLIKA EVENEMANG.”Gionata Tumino, studerar arabiska. Läs intervjun på hum.gu.se

hum.gu.se

ME

CK

A

2

01

5