BOKSLUT - vuosikertomus.ilmarinen.fivuosikertomus.ilmarinen.fi/2012/sites/default/files/documents/ilmari… · år 2009 började avmattas redan på hösten 2011, och under år 2012

BOKSLUT

ILMARINENS ÅR 2012

2

InnehållVerksamhetsberättelse ______________________3Resultaträkning ___________________________14Balansräkning ____________________________15Nyckeltal och analyser _____________________17Styrelsens förslag till dispositionav bolagetsvinst ___________________________21Revisionsberättelse ________________________22

VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2012

ILMARINENS ÅR 2012 Verksamhetsberättelse

3

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 20121. Den ekonomiska utvecklingen Finlands ekonomi var nära en recession år 2012. Den ekono-miska återhämtningen efter den föregående djupa recessionen år 2009 började avmattas redan på hösten 2011, och under år 2012 avstannade den ekonomiska tillväxten nästan helt och hållet. Det var fråga om ett allmäneuropeiskt fenomen och ett resultat av den europeiska skuldkrisen som redan pågått i några år. Statslånekrisen i euroområdet fortsatte och skapade en ökad osäkerhet på kapitalmarkanden. Samtidigt strävade man i många europeiska länder efter att minska underskottet i den offentliga ekonomin genom att strama åt finanspolitiken, vilket ledde till att den ekonomiska tillväxten i euroområdet avstan-nade nästan helt och hållet. Som en följd av den avmattade tillväxten växte arbetslösheten inom euroområdet. I dessa för-hållanden var utvecklingen av den finländska exporten svag.

Skuldkrisen i euroområdet bredde ut sig och förutom Grek-land, Portugal och Irland, vilka redan tidigare råkat i svårighe-ter, drabbade krisen år 2011 även Italien och Spanien, där rän-torna på statslån sköt i höjden. Situationen fortsatte att vara mycket instabil även i början av år 2012. Oron för att skuldkri-sen skulle sprida sig till de största ekonomierna i euroområdet orsakade nervositet på marknaden. Detta ledde till att ränte-skillnaderna ökade och börskurserna vände nedåt under årets andra kvartal. Krisen tog emellertid en betydande vändning på sommaren 2012 då ECB meddelade att den är beredd att sätta in obegränsade stödåtgärder för att trygga eurons stabilitet. Efter detta började förtroendet för marknaden återvända. Under slutet av året sjönk räntorna på krisländernas statslån och de europeiska börskurserna vände uppåt. Placerarnas åter-vunna förtroende vände emellertid inte realekonomin i positi-vare riktning.

I Finland var den ekonomiska tillväxten nära noll procent år 2012. Lågkonjunkturen inom den internationella ekonomin inverkade minskande på exporten. Den gynnsamma utveck-lingen av den privata konsumtionen förhindrade ekonomin att råka in i en djupare recession. Privathushållens förtroende och inkomstutveckling hölls på en relativt god nivå. Antalet arbe-tande ökade ännu i början av året men det började sjunka mot slutet av året. Arbetslösheten ökade mot slutet av året, men som årsgenomsnitt var arbetslösheten år 2012 mindre än åtta procent och således var den mycket nära motsvarande siffra året innan. Sysselsättningsnivån låg på cirka 69 procent och det skedde ingen betydande förändring från året innan. Lönesum-man ökade inte i samma takt som tidigare, utan endast cirka 3,5 procent, jämfört med utvecklingen på 5 procent året innan. Detta berodde i huvudsak på den svaga utvecklingen av löne-summan inom industrin. Konsumentprisökningen avtog något under året och även jämfört med året innan. Prisnivån ökade i genomsnitt 2,4 procent under året.

Som en följd av den ekonomiska krisen år 2009 uppstod det ett betydande underskott i Finlands statsfinanser. Återhämt-ningen inom ekonomin bidrog till att minska underskottet år 2011, men då tillväxten avstannade under år 2012 innebar detta samtidigt att det inte skedde någon förbättring i statsfi-nanserna. Underskottet i statsekonomin stabiliserades till cirka

7 miljarder euro. För att korrigera situationen beslutade reger-ingen på vårvintern 2012 om skattehöjningar och kostnadsbe-sparingar, genom vilka man avser förbättra statsekonomins balans under åren 2013–2016. De åtgärder som man beslutit om kommer samtidigt att begränsa privathushållens köpkraft och minska den inhemska efterfrågan.

Utvecklingen av aktiekurserna var orolig både i Finland och Europa under början av året. Under den senare hälften av året började aktiekurserna emellertid stiga kraftigt, vilket till slut bidrog till att hela året blev ett tämligen gott placeringsår. Hel-singfors Börs aktieindex steg under året med cirka 10 procent. Det återvunna förtroendet ökade också avkastningen på ränte-placeringarna. Arbetspensionsplacerarnas placeringsintäkter enligt verkligt värde var 2012 klart bättre än förväntat och över-steg rejält den genomsnittliga avkastningen på lång sikt.

12/05 12/06 12/07 12/08 12/09 12/10 12/11 12/12

175

150

125

100

75

50

25

OMX Helsingfors Cap Europa DJ Stoxx 600 USA S&P 500

Aktiemarknadens utveckling (31.12.2005 = 100)

12/07 12/08 12/09 12/10 12/11 12/12

35

30

25

20

15

10

5

0

Grekland Portugal

Irland Italien

Spanien Frankrike

Tyskland

Ränteutvecklingen för 10 års statslån i euroländerna, procent p.a.


4

Näringslivets intresseorganisationer har på samma sätt som många experter förordat en gradvis höjning av pensionsåldern. I många länder i Europa har man redan fattat beslut om att höja pensionsåldern. I Finland har partierna emellertid ännu inte tagit någon starkare ställning till saken och regeringspro-grammet innehåller inte heller någon omnämnande om en höj-ning av pensionsåldern. Ärendet har nu överlämnats för att lösas i arbetsmarknadsorganisationernas pensionsförhandlings-grupp. Löntagarorganisationerna har hittills förhållit sig nega-tiva till en höjning av pensionsåldern och den allmänna opinio-nen har inte heller varit tänd på idén; enligt en enkät som Pen-sionsskyddscentralen lät utföra anser majoriteten av löntagarna och arbetsgivarna att de nuvarande åldersgränserna är lämp-liga.

Solvensreform och annan reglering av arbetspensionsbranschenSom en följd av det branta aktiekursfallet i samband med finanskrisen stiftade riksdagen på hösten 2008 en temporär lag genom vilken arbetspensionsanstalternas solvensbestämmelser delvis ändrades tillfälligt fram till slutet av år 2010. På våren 2010 förlängdes lagens giltighetstid med två år fram till utgången av år 2012. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte år 2011 en ny arbetsgrupp för att bereda en ändring i solvens-regleringen. Riksdagen godkände på vårvintern en partiell reform, enligt vilken pensionsanstalternas kapitalanvändning effektiveras genom att kombinera verksamhetskapitalet, som skyddar mot placeringsrisker, och utjämningsansvaret, som bildats för försäkringsrisker, till ett nytt solvenskapital. Änd-ringen trädde i kraft från ingången av år 2013. Arbetsgruppen som tillsattes av SHM fortsätter sitt arbete för en totalreform av solvensramen.

Social- och hälsovårdsministeriets arbete för att utreda arbetspensionssystemets konkurrensförhållanden fortgick under året. Målet med reformen är att främja konkurrensen inom arbetspensionsbranschen genom att avreglera reglerna för fastställandet av försäkringsavgiften så att varje arbetspensions-bolag själv kan ta fram beräkningsgrunder för försäkringsavgif-tens omkostnadsandel och kundåterbäringar.

Arbetspensionsbolagens verksamhetspolicy i anslutning till projekt för att upprätthålla arbetshälsan har likaså fått större uppmärksamhet än tidigare och SHM strävar efter att utveckla regleringen av den.

Det visade sig vara svårt att avtala om arbetspensionsavgiften för år 2013. Revideringen av solvensregleringen ledde till att utjämningsbeloppet (det tidigare utjämningsansvaret) som inräknas i det nya solvenskapitalet blev föremål för en överras-kat omfattande samhällelig diskussion. I offentligheten fram-fördes många krav på att det överskott som pensionsbolagen genererat i utjämningsansvaret under åren borde minskas genom en sänkning av arbetspensionsavgifterna. Å andra sidan hade man i den s.k. socialpolitiska uppgörelsen mellan arbets-marknadsorganisationerna redan tidigare avtalat om att den genomsnittliga arbetspensionsavgiften höjs med 0,4 procent-enheter under åren 2011–2014. Det var inte lätt att finna en förhandlingslösning, men till slut kunde arbetsmarknadsorga-nisationerna enas om en nedsättning av engångsnatur på 0,4 procentenheter i avgifterna år 2013. Lösningen innebär i prak-tiken att avgiften år 2013 är på samma nivå som året innan.

2. utvecklingen av arbetspensionssystemetDet sker en exceptionellt snabb förändring i befolkningens åldersstruktur i Finland på 2010-talet då de stora åldersklas-serna går i pension. Som en följd av denna förändring ökar antalet pensionstagare snabbt och den demografiska försörj-ningsbördan ökar snabbare än i de flesta andra industrilän-derna. Ökningen av den förväntade livslängden eskalerar utvecklingen ytterligare. Förändringen i åldersstrukturen till-sammans med den försvagade sysselsättningsnivån efter reces-sionen 2009 har lett till en omfattande samhällelig diskussion om behovet av att förlänga yrkesbanorna och att höja den genomsnittliga pensioneringsåldern. Målet är å ena sidan att förbättra den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt och å andra sidan att förbättra sporrarna som avser utbudet av arbetskraft så att det finns tillräckligt med arbetskraft också om den arbetsföra befolkningen minskar.

Politiken kring yrkesbanornaDen gynnsamma utvecklingen av yrkesbanorna och sysselsätt-ningen avstannade år 2012. På grund av det försvagade sys-selsättningsläget skedde det ingen förbättring i sysselsättnings-nivån för den viktigaste gruppen med tanke på de mål som ställts för yrkesbanorna, dvs. för 55–64-åringar. Oavsett detta höll sig den förväntade pensioneringsåldern, på samma sätt som år 2010, ovanför det mål som ställts för yrkesbanorna. Den förväntade pensioneringsåldern har tillsvidare utvecklats snab-bare än det mål som ställdes i samband med pensionsreformen år 2005 och senare uppställda mål.

I mars 2012 ingick arbetsmarknadsorganisationerna ett avtal om förlängning av tiden i arbetslivet. I avtalet beslutades om ändringar i de olika förtidspensionssystemen och i arbetspen-sionsavgifterna samt ställdes upp mål för följande pensionsre-form. Enligt avtalet slopas förtida ålderspension och ålders-gränsen för deltidspension stiger med ett år. Rätten till arbets-löshetsskyddets tilläggsdagar, dvs. den så kallade arbetslös-hetsslussen förlängdes på motsvarande sätt med ett år. Ändringarna träder i kraft gradvis under år 2013 och 2014. Organisationerna avtalade också om att den genomsnittliga arbetspensionsavgiften höjs med 0,4 procentenheter under åren 2015 och 2016. Förhöjningen delas jämnt mellan arbets-givare och löntagare. I samband med lösningen avtalades också om en åtgärdshelhet med vilken utkomstskyddet för arbetslösa görs mer sporrande och med vilken arbetshälsan och företags-hälsovården förbättras.

Organisationerna avtalade också om att pensionsreformen träder i kraft senast år 2017. I beredningen av pensionsrefor-men förhandlar man om nästan alla parametrar inom arbets-pensionsskyddet. Målet med reformen är att förlänga yrkesba-norna och att stärka pensionssystemets finansieringsbas. Med tanke på de kommande förhandlingarna tillsattes en expert-grupp på hög nivå under ledning av överdirektör Jukka Pek-karinen att utreda arbetspensionssystemets hållbarhet och änd-ringsbehov. Arbetet i arbetsgruppen pågår fram till slutet av år 2013.

Problemet vid förhandlingarna som gäller yrkesbanorna har hittills utgjorts av frågan huruvida pensionsåldern borde höjas. En höjning av åldern för ålderspension från nuvarande 63 år till 65 år har diskuterats i offentligheten sedan år 2009.


5

3. ilmarinens resultat och solvensTrots eurokrisen och de svaga förväntningarna i början av året var 2012 ett gott placeringsår för Ilmarinen. Börskurserna steg kraftigt under årets senare hälft, vilket höjde årsavkastningen på placeringarna till 7,5 procent och förbättrade Ilmarinens solvens. Realavkastningen på placeringarna var 5,0 procent, dvs. 1,3 procentenheter bättre än genomsnittet på lång sikt.

Ilmarinen var framgångsrik i konkurrensen om arbetspen-sionskunderna. Ökningen av kundbeståndet och premieinkom-sten under verksamhetsåret berättar om att kunderna har för-troende för bolaget. Omkostnadsresultatet som anger verksam-hetens effektivitet försämrades däremot och omkostnadspro-centen steg till 80 (74) procent. De ökade omkostnaderna berodde främst på större utvecklingsinvesteringar än tidigare.

Nettoavkastningen på Ilmarinens placeringar enligt verkligt värde var 7,5 procent år 2012 (-4,0 procent år 2011). Verksam-hetskapitalet, dvs. skillnaden mellan bolagets tillgångar värde-rade till verkligt värde och bolagets ansvar ökade till 5 752,4 miljoner euro från att ha varit 4 808,7 miljoner euro året innan. Verksamhetskapitalet uppgick i slutet av år 2012 till 23,9 (21,1) procent av den ansvarsskuld som används vid beräkningen av solvensen. I verksamhetskapitalet ingår ett belopp av utjäm-ningsansvaret som enligt den tillfälliga lagstiftningen ska jäm-ställas med verksamhetskapitalet på 1 003,65 (951,2) miljoner euro. Utan denna post skulle verksamhetskapitalet ha varit 4 748,8 (3 857,5) miljoner euro och bolagets solvensnivå 18,9 (16,2) procent.

Verksamhetskapitalet avser att bära riskerna inom placerings-verksamheten. Kontrollgränserna för arbetspensionsbolagens verksamhetskapital fastställs enligt hur riskfylld bolagets place-ringsbestånd är, vilket bedöms genom att indela placeringarna i klasser enligt deras risk och genom att utifrån klassificeringen räkna ut en så kallad solvensgräns. Klassificeringen görs utifrån placeringarnas faktiska risk. Ilmarinens verksamhetskapital var i slutet av räkenskapsperioden 2,2-faldigt i förhållande till sol-vensgränsen. Ett år tidigare var motsvarande nyckeltal 2,5. Om man inte beaktar den tillfälliga posten enligt den temporära lagstiftningen skulle solvensställningen ha varit 1,7 (2,0).

Resultatet av placeringsverksamheten enligt verkligt värde var 911,2 miljoner euro (år 2011 var resultatet 1 756,2 miljoner euro negativt), då man beaktar den ränta som gottgörs ansvars-skulden på 813,9 (959,7) miljoner euro och ökningen av det tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen med 323,2 miljoner euro (år 2011 minskade den ansvarspost som är bunden till aktieavkastningen med 356,4 miljoner euro). Tilläggsförsäkringsansvaret som är bundet till aktieav-kastningen binder ansvarsskulden med en andel om tio procent till den genomsnittliga avkastningen på arbetspensionsbolagens noterade aktieplaceringar och överför således aktierisken att till denna del bäras av hela arbetspensionssystemet.

Resultatet av den försäkringsrörelse som är på bolagets eget ansvar var -7,0 (-69,4) miljoner euro och omkostnadsrörelsens resultat var 27,0 (33,7) miljoner euro. Resultatet av försäk-ringsrörelsen visar skillnaden mellan de avgifter som uppburits i försäkringsavgifterna för täckande av försäkringsrisken och utbetalda ersättningar. Försäkringsrörelsens resultat överförs i enlighet med av social- och hälsovårdsministeriets grunder till utjämningsansvaret. Omkostnadsresultatet är det belopp med vilket avgiftens omkostnadsandelar och andra motsvarande

intäkter överstiger de driftskostnader som ska täckas med dem. Resultatet av omkostnadsrörelsen överförs till verksamhetska-pitalet till den del det inte används för kundåterbäringar.

Ilmarinens totala resultat till verkligt värde år 2012 uppgick således till 931,2 (-1 791,9) miljoner euro.

Det penningbelopp som används för nedsättning av ArPL-avgifterna, dvs. för kundåterbäringar, fastställs enligt bolagets verksamhetskapital och resultatet av bolagets omkostnadsrö-relse. Av resultatet år 2012 överförs 62,0 (55,0) miljoner euro till kundåterbäringar. Överföringen utgör 0,37 (0,35) procent av den försäkrade lönesumman och 117 (107) euro per arbets-tagare som är försäkrad i Ilmarinen.

Ovan givna uppgifter om resultatet och solvensen grundar sig på de nyckeltal till verkligt värde som ges i bilagorna till bokslutet. De anger bolagets ekonomiska resultat och ställning bättre än resultat- och balansräkningen. Värderingen av place-ringarna i de officiella bokslutet grundar sig på anskaffningsut-giften och det resultat som ges i resultaträkningen bestäms uti-från den beräkningsgrund som social- och hälsovårdsministe-riet fastställer på förhand. Skillnaden mellan det bokförings-mässiga totalresultatet och resultaträkningens vinst upptas med undantag av förändringen av avskrivningsdifferensen i ansvars-skulden. År 2012 var vinsten enligt resultaträkningen 3,0 (5,8) miljoner euro.

Nedanstående kalkyl visar sambandet mellan resultaträk-ningens resultat och totalresultatet till verkligt värde:

mn euro 2012 2011

Räkenskapsperiodens vinst i balansräkningen 3,0 5,8

Förändring i ansvarsskulden

Förändring i utjämningsansvaret -10,9 -71,0

Förändring i det ofördelade tilläggsförsäkrings-ansvaret 59,8 -1 153,9

Överföring för kundåterbäringar 62,0 55,0

Förändring i avskrivningsdifferensen 0,2 0,1

Skillnaden mellan verkliga värden och balansvär-den, dvs. förändring i värderingsdifferensen 817,1 -627,8

Resultat enligt verkligt värde 931,2 -1 791,9

4. FörsäkringsbestånD och premieinkomstIlmarinen hade tillsammans med sina samarbetsparter OP-Pohjola-gruppen och Pohjantähti god framgång i kundanskaff-ningen. Överföringen av försäkringar mellan Ilmarinen och de övriga arbetspensionsbolagen utökade avsevärt Ilmarinens kundmängd och premieinkomst.

Majoriteten av de arbetsgivare som har försäkrat sina arbets-tagare i Ilmarinen ingår ett försäkringsavtal med bolaget. Till-fälliga arbetsgivare kan emellertid redovisa sina arbetspensions-avgifter till arbetspensionsförsäkringsbolaget utan att ingå ett egentligt försäkringsavtal.

Ilmarinens försäkringsbestånd och antalet försäkrade perso-ner i bolaget ökade under verksamhetsåret. Antalet ArPL-för-säkringar uppgick i slutet av år 2012 till 37 462 (36 511) stycken, vilket motsvarar en ökning på 2,6 procent för dessa försäkringar. Utöver de arbetsgivare som ingick försäkringsav-tal med Ilmarinen, redovisade 3 666 (3 745) tillfälliga arbets-givare sina ArPL-försäkringsavgifter till bolaget. Vid årets slut


6

I ArPL-avgifter inflöt 3 732,8 (3 468,3) miljoner euro, dvs. ArPL-premieinkomsten ökade med 7,6 procent jämfört med året innan. År 2012 uppgick de beviljade nedsättningarna av ArPL-avgiften, dvs. kundåterbäringarna till sammanlagt 54,8 miljoner euro från att ha varit 70,8 miljoner euro året innan.

Premieinkomsten av FöPL-försäkringarna uppgick till 286,5 (257,2) miljoner euro, vilket innebär en ökning på 11,4 pro-cent.

Kreditförlusterna för utestående ArPL-avgifter utgjorde 12,7 (13,1) miljoner euro. Indrivningen av avgifterna var således på en fortsatt god nivå. Kreditförlusterna för utestående FöPL-avgifter uppgick till 2,5 (2,5) miljoner euro. Det uppstår emel-lertid ingen förlust för Ilmarinen på grund av kreditförlusterna inom FöPL, eftersom staten ersätter de försäkringsavgifter som inte fås in av försäkringstagarna inom finansieringssystemet för FöPL-pensioner.

Bolaget sålde 3 733 nya ArPL-försäkringar, vilket ökar den årliga ArPL-premieinkomsten med 91,7 miljoner euro under år 2013. Då det gäller överföringarna av ArPL-försäkringar från de övriga pensionsbolagen var Ilmarinens resultat utmärkt. Genom överföringstrafiken ökade Ilmarinens ArPL-försäk-ringsbestånd med 1 292 försäkringar och premieinkomsten med 48,0 miljoner euro.

Bolaget sålde 6 659 nya FöPL-försäkringar, vilket ökar FöPL-premieinkomsten med 26,6 miljoner euro. Ilmarinen hade utmärkt framgång också när det gäller överflyttningen av FöPL-försäkringar till bolaget; Ilmarinens överföringsvinst var 1 400 försäkringar och överföringstrafiken uppvisade en vinst på 6,4 miljoner euro.

5. FörsäkringsavgiFtens nivåDen genomsnittliga ArPL-avgiften som fastställdes för år 2012 var 22,8 procent av lönen, dvs. 0,4 procentenheter större än året innan. Avgiften var 5,15 procent för arbetstagare under 53 år och 6,50 procent för arbetstagare som fyllt 53 år. Arbetsgi-varens andel var i genomsnitt 17,35 procent av lönerna. Arbets-givarens avgiftsnivå varierar i fråga om enskilda försäkringar och är också beroende av arbetspensionsbolagets kundåterbä-ringar. Ilmarinens kundåterbäringar var i genomsnitt 1,9 (2,6) procent av arbetsgivarens avgift.

omfattade ArPL-försäkringarna 529 000 (515 000) försäkrade, vilket är 2,7 procent fler än under året innan. Ökningen av antalet försäkrade var således klart större än antalet löntagare inom hela ekonomin. ArPL-försäkringarna omfattade fortfa-rande i genomsnitt 14 (14) personer år 2012.

2008 2009 2010 2011 2012

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

ArPL-försäkrade FöPL-försäkrade

Antalet försäkrade

2008 2009 2010 2011 2012

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

ArPL FöPL

Premieinkomst, mn euro

Den försäkrade ArPL-lönesumman i Ilmarinen uppgick till 16 694,2 (15 923,8) miljoner euro, vilket innebar en ökning på 4,8 procent jämfört med den försäkrade lönesumman året innan. Marknadsandelen som räknats utifrån den försäkrade ArPL-lönesumman uppskattas år 2012 har stigit någon jämfört från föregående år.

I slutet av året var antalet FöPL-försäkringar i bolaget 58 776 (56 717), dvs. 3,6 procent fler än ett år tidigare. Ilmarinens ställning som marknadsledare inom FöPL-försäkring var fort-satt stark. Ilmarinen är det klart största försäkringsbolaget när det gäller antalet försäkrade företagare och bolagets marknads-andel har de senaste åren legat runt 30–31 procent mätt enligt premieinkomst. Den genomsnittliga arbetsinkomsten i FöPL-försäkringarna var 23 302 (22 410) euro om året. Arbetsin-komsten ökade från året innan med cirka 3,9 procent, vilket är mer än den lönekoefficient till vilken FöPL-arbetsinkomsterna är bundna och som steg med 3,0 procent.

Ilmarinens premieinkomst år 2012 uppgick till 4 019,3 (3 725,5) miljoner euro. Premieinkomsten ökade med 7,9 pro-cent från året innan. Till ökningen av premieinkomsten bidrog förutom ökningen av den samhällsekonomiska lönesumman även förhöjningen av ArPL-avgifterna och Ilmarinens ökade marknadsandel.


7

ArPL-avgiften som fastställts för år 2012 var i genomsnitt densamma som år 2012, dvs. 22,8 procent. Avgiftens grund-procent stiger med 0,4 procentenheter enligt det avtal, den så kallade socialpolitiska uppgörelsen, som arbetsmarknadsorga-nisationerna avtalade om i början av år 2009. Den avgift som uppbärs stiger emellertid inte, eftersom arbetsmarknadspar-terna avtalade om en avgiftsnedsättning av engångsnatur på 0,4 procentenheter för år 2013. Arbetsgivarnas genomsnittliga avgift, liksom även arbetstagarnas arbetspensionsavgiftsprocent hålls således på oförändrad nivå.

År 2012 var FöPL-avgiften 22,5 procent av den fastställda arbetsinkomsten. För de företagare som hade fyllt 53 år före ingången av räkenskapsåret var FöPL-avgiften emellertid 23,85 procent. Avgifterna är oförändrade år 2013.

6. pensioner och verksamhet För FrämjanDe av arbetsFörmåganAv de personer som är försäkrade i Ilmarinen gick cirka 22 000 personer i arbetspension år 2012, vilket är något fler än året innan. År 2012 betalade Ilmarinen sammanlagt 3 848,4 (3 568,9) miljoner euro i pensioner. Pensionsutgiften ökade med 7,8 procent jämfört med året innan. Pensionsutgiften ökar emellertid i snabb takt, på samma sätt som under tidigare år.

Pensionsutgift per pensionsslag 2012mn euro arpl Föpl totalt %

Ålderspensioner 2 554,3 202,9 2 757,2 71,6

Förtida ålderspensioner 242,3 21,8 264,1 6,9

Deltidspensioner 29,5 6,2 35,7 0,9

Invalidpensioner 434,4 29,5 463,9 12,1

Arbetslöshetspensioner 26,9 0,4 27,3 0,7

Familjepensioner 271,7 28,5 300,2 7,8

Sammanlagt 3 559,1 289,3 3 848,4 100,0

Största delen av pensionsutgiften på cirka 3,8 miljarder euro utgjordes av ålderspensioner. Invalidpensionernas andel av pensionsutgiften var cirka 12 procent.

Ilmarinens premieinkomst uppgick till drygt 4 miljarder euro och den var således 170 miljoner euro större än pensionsutgif-ten.

Antalet pensionstagare 31.12.2012 Pensioner enligt grundskyddetpensionsslag arpl Föpl totalt %

Ålderspensioner 181 988 23 896 205 884 66,9

Förtida ålderspensioner 15 738 3 358 19 096 6,2

Deltidspensioner 2 988 672 3 660 1,2

Invalidpensioner 32 350 3 464 35 814 11,6

Arbetslöshetspensioner 99 3 102 0,0

Familjepensioner 36 436 6 942 43 378 14,1

Sammanlagt 269 599 38 335 307 934 100,0

Vid utgången av året var antalet pensionstagare 307 934, dvs. 1,9 procent fler än ett år tidigare, då antalet var 302 093. ArPL-pension betalades i slutet av året till 269 599 (265 033) pen-sionstagare och FöPL-pension till 38 335 (37 060) pensions-tagare.

Pensionsbeslut år 2012

stycken 2012 2011Förändring

%

Nya pensiosbeslut

Ålderspensioner 9 415 8 632 9,1

Förtida ålderspensioner 655 631 3,8

Deltidspensioner 606 1 025 -40,9

Invalidpensioner 6 520 6 636 -1,7

Arbetslöshetspensioner 21 308 -93,2

Familjepensioner 3 096 3 048 1,6

Beslut om rätten till rehabilitering 2 067 1 846 12,0

Nya pensionsbeslut sammanlagt 22 380 22 126 1,1

Alla pensionsbeslut sammanlagt 41 051 40 713 0,8

Pensioneringarna inom Ilmarinens kundbestånd fortsatte som förväntat. Ilmarinen gav sammanlagt 41 051 pensionsbeslut år 2012, dvs. cirka 0,8 procent fler än året innan. Antalet nya pensionsbeslut ökade med 1,1 procent år 2012 och tillsam-mans med besluten om rätten till rehabilitering uppgick antalet till 22 380. Antalet invalidpensioner minskade något från året innan, men antalet ålderspensioner var klar stigande (+9,1 procent), liksom även antalet rehabiliteringsbeslut (+12 pro-cent).

Ilmarinen mäter kvaliteten på handläggning av pensionsan-sökningarna å ena sidan genom att se till att det inte uppstår avbrott i den sökandes utkomst och å andra sidan genom att följa upp till hur stor del bolagets beslut förblir oförändrade i besvärsinstanserna. Av de avslagsbeslut som överklagades i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden ändrades 14,4 (13,8) procent. Andelen ändrade beslut var något större än det genomsnittliga antalet beslut som ändrades i besvärsnämnden. I försäkringsdomstolen ändrades 20,2 (19,2) procent av de beslut som Ilmarinen utfärdat.

Handläggningen av pensionsansökningar gick under året snabbare i Ilmarinen än i jämförelsegruppen i genomsnitt med undantag för invalidpensioner, i fråga om vilka handläggningen

2008 2009 2010 2011 2012

4 000

3 000

2 000

1 000

0

ArPL FöPL

Utbetalda pensioner, mn euro


8

hopade sig i början av året. Den totala handläggningstiden för invalidpensionsansökningar var i genomsnitt 72 (68) dagar år 2012.

ökade antalet ansökningar med över 12 procent. Ilmarinen behandlade över 2 200 nya ansökningar om rätten till rehabi-litering. Under den egentliga rehabiliteringsperioden utbetalar Ilmarinen de lagstadgade förmåner som stöder rehabiliterings-klientens utkomst under rehabiliteringsperioden och ersätter de kostnader som utbildningen medför. Sammanlagt utfärdade bolaget nästan 4 300 olika beslut om rehabiliteringsförmåner år 2012, vilket motsvarar en ökning från året innan med 8,7 procent.

7. Försäkringsrörelse, ansvarsskulD och ansvarsöverFöringarIlmarinens ansvarsskuld uppgick vid utgången av år 2012 till sammanlagt 25 585,9 (24 205,5) miljoner euro. De ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret som fungerar som en buffert för placeringsförluster ökade med 71,3 miljoner euro netto och uppgick i slutet av året till 477,6 (406,3) miljoner euro.

Tilläggsförsäkringsansvaret som är bundet till aktieavkast-ningen ökade likaså tack vare stigande aktiekurser med 322,4 miljoner euro och var vid årets slut 167,3 (-155,1) miljoner euro. Till övriga delar ökade ansvarsskulden med 4,1 procent.

Resultatet av försäkringsrörelsen som är på bolagets ansvar var -7,0 (-69,4) miljoner euro. Utjämningsansvaret minskade med 10,9 miljoner euro till 986,0 miljoner euro. Skillnaden mellan försäkringsrörelsens resultat och förändringen i utjäm-ningsansvaret beror på att APL-tilläggspensionsförsäkringens utjämningsansvar begränsades till sin övre gräns och den över-skjutande delen på 3,3 miljoner euro överfördes till det oförde-lade tilläggsförsäkringsansvaret.

Ansvarskulden gottgörs med ränta utifrån avkastningen på placeringarna i enlighet med beräkningsgrunderna. Huvudde-len av avkastningskravet på arbetspensionsbolagens ansvars-skuld fastställs på basis av pensionsanstalternas genomsnittliga solvens och resten, som räknas på en andel om 10 procent av ansvarsskulden, är bunden vid den genomsnittliga avkast-ningen på pensionsanstalternas noterade aktier. Den andel av avkastningskravet som fastställs på basis av pensionsanstalter-nas genomsnittliga solvens räknas genom att till fondräntan på tre procent foga en avsättningskoefficient för pensionsansvaret enligt beräkningsgrunderna. Sammanlagt uppgick den avkast-ning som ska gottgöras ansvarskulden år 2012 till 4,6 procent, varav avkastningen förknippad med tilläggsförsäkringsansvaret bundet till aktieavkastningen var 1,3 procent. Den övriga ansvarsskulden gottgjordes med en avkastning på 3,3 procent.

Beräkningsräntan som används vid uträkningen av försäk-ringsavgifterna var i början av året 3,25 procent och i slutet av året 4,00 procent.

Tillgångarna som utgör täckning för ansvarsskulden uppgick till 29 936,8 (27 845,9) miljoner euro.

År 2012 överförde två pensionsstiftelser sitt ansvar antingen helt eller delvis till Ilmarinen. Ansvaret som överfördes till Ilmarinen uppgår tillsammans med justeringsposterna i anslut-ning till de ansvarsöverföringar som gjordes året innan till 106,7 miljoner euro, varav 11,5 miljoner euro var ofördelat tilläggsförsäkringsansvar.

Inva

lid

80706050403020100

Ilmarinen Övriga TyEL/YEL-anstalter

Källä: PSC 31.12.2012

Pensionsansökningarnas behandlingstider 2012, dygnR

ätt

till r

ehab

ilite

ring

Fam

ilje

Del

tid

Åld

er

Ilmarinen erbjuder handledande tjänster för kunder som fått avslag på sin ansökan om invalidpension, bland annat för att hjälpa dem att ordna sin utkomst och att fortsätta i arbetslivet. Tjänsterna produceras av de anstalter och arbetskliniker som utför rehabiliteringsundersökningar och som Ilmarinen ingått avtal med runt om i Finland. Responsen på tjänsten från kun-der, arbetsgivare och tjänsteproducenter har varit positiv.

Ilmarinen ansvarade för utskickandet av pensionsutdrag till sammanlagt cirka 576 600 försäkrade. Pensionsutdragen pos-tades i juli-november till cirka 542 000 försäkrade och cirka 35 000 försäkrade valde att hämta sitt utdrag i nättjänsten i april–november.

På kundernas begäran gjordes 12 000 utredningar av det individuella pensionsskyddet.

Inom Ilmarinens arbetshälsotjänster var året mycket aktivt på samma sätt som året innan. Bolaget ordnade 40 kundsemi-narier om arbetshälsa för sina kundföretag runt om i Finland, vilka samlade cirka 2 000 deltagare. Därtill pågick det under året drygt 1 200 utbildningar eller andra projekt för främjandet av arbetshälsan, vilka Ilmarinen genomförde i samarbete med kunderna. Samarbetet med kunderna är systematiskt och mål-inriktat och projekten inriktas alltid på gemensamt identifie-rade utmaningar inom arbetshälsoarbetet. Skriftliga avtal ingås om samarbetet och resultatet av tjänsterna följs upp bland annat genom kundenkäter.

Resultatuppföljningen visar att man med hjälp av tjänsterna har lyckats förbättra arbetshälsan och minska risken för arbets-oförmåga i kundföretagen.

Ilmarinen stöder kundföretagen i hanteringen av risken för arbetsoförmåga också genom att erbjuda yrkesinriktade reha-biliteringsåtgärder. Ilmarinen ordnar utbildning för cheferna i kundföretagen och ger rådgivning i planeringen av rehabilite-ring samt konsultering för både chefer och personal. Yrkesin-riktad rehabilitering har fortsatt att öka i popularitet och 2012


9

Specifikation av den försäkringstekniska ansvarsskulden mn euro 2012 2011

Premieansvar

Framtida pensioner 13 088,5 12 734,3

Ofördelat tilläggsförsäkringsansvar 477,6 406,3

Fördelat tilläggsförsäkringsansvar 62,4 55,2

Tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen 167,3 -155,1

Premieansvar sammanlagt 13 795,8 13 040,7

Ersättningsansvar

Löpande pensioner 10 804,0 10 167,8

Utjämningsansvar 986,0 996,9

Ersättningsansvar sammanlagt 11 790,0 11 164,7

Försäkringsteknisk ansvarsskuld sammanlagt 25 585,9 24 205,5

8. placeringsverksamhetI placeringen av pensionsmedel framhävs verksamhetens lång-siktighet. Målet inom Ilmarinens placeringsverksamhet är att få en så hög avkastning på placeringarna som möjligt på lång sikt. Placeringarnas genomsnittliga risk får emellertid inte vara för stor i förhållande till bolagets risktäckningskapacitet. De genomsnittliga avkastningsförväntningarna på Ilmarinens pla-ceringsförmögenhet på lång sikt är sex procent och avkastning-ens förväntade standardavvikelse åtta procent.

Den fortsatta statslånekrisen i euroområdet och risken för att krisen skulle sprida sig samt det faktum att ekonomierna i euroområdet hamnade in i en ny recession orsakade nervositet på marknaden under hela början av 2012, vilket ledde till att aktiekurserna föll under årets andra kvartal. Mot slutet av året ökade förtroendet för marknaden åter och aktiekurserna vände starkt uppåt både i Europa och Förenta staterna. I sin helhet blev 2012 ett bra år ur placerarsynvinkel.

Ilmarinens placeringar enligt verkligt värde uppgick vid utgången av år 2012 till sammanlagt 29 520,4 (27 484,9) mil-joner euro. Avkastningen på placeringarna till verkligt värde var 7,5 procent. Då inflationen under året var 2,4 procent steg värdet på Ilmarinens placeringar reellt sett med 5,0 procent år 2012. Året innan var avkastningen på placeringsportföljen -4,0 procent, dvs. reellt sett -6,7 procent. Den årliga medelavkast-ningen enligt verkligt värde har under de senaste fem åren varit 1,7 procent, vilket motsvarar en årlig realavkastning på i genomsnitt -0,5 procent. Räknat sedan år 1997 har totalavkast-ningen på Ilmarinens placeringar till verkligt värde varit i genomsnitt 5,6 procent per år. Detta motsvarar en årlig realav-kastning på 3,7 procent.

Följande specifikation av placeringarnas fördelning och avkast-ning följer Arbetspensionsförsäkrarna TELA:s rekommenda-tioner till fördelning av placeringarna enligt marknadsvärde. Bilagorna till bokslutet innehåller såväl fördelningen av place-ringarna på olika placeringsslag och avkastningen på dem enligt de officiella bestämmelserna som tabellen enligt rekom-mendationerna.

2008 2009 2010 2011 2012 5 år

20151050-5-10-15-20

Ilmarinen Övriga bolag i genomsnitt

Nettointäkter av placeringsverksamheten, %

2008 2009 2010 2011 2012

100

80

60

40

20

0

Placeringstillgångarnas struktur, %

Aktieplaceringar Fastighetsplaceringar Övriga placeringar Ränteplaceringar

Andelen masskuldebrevslån, räntefonder och övriga finans-marknadsinstrument av Ilmarinens placeringstillgångar var 36,3 (33,4) procent. Deras marknadsvärde med beaktande av derivaten uppgick till sammanlagt 10 702,2 (9 189,2) miljoner euro och avkastningen enligt verkligt värde var 7,9 (-1,6) pro-cent. Placeringarna i statsemitterade eller dylika emittenters lån uppgick till 4 013,1 (4 171,7) miljoner euro, dvs. 37,5 (45,4) procent. Penningmarknadsplaceringarnas andel var 1 976,6 (504,3) miljoner euro, dvs. cirka 18,5 (5,5) procent och avkast-ningen 1,9 (-10,9) procent. Resterande 44,0 procent av ränte-placeringarna var företagslån. Huvuddelen av företagslånen hade hög kreditvärdighet. Avkastningen på masskuldebrevslån med kreditrisk var 13,5 procent. Vid utgången av året var mass-låneportföljens genomsnittliga löptid 0,7 (0,2) år.

Lånestocken som beviljades av Ilmarinens företagsfinansie-ring minskade år 2012 med nästan 16 procent, då företagens intresse för ArPL-återlåning märkbart avtog i takt med att ban-


10

kernas finansieringsförmåga normaliserades efter finanskrisen. Lånefordringarnas andel av placeringsförmögenheten var vid utgången av året 8,0 (10,2) procent. Nya lån lyftes 2012 för 218,3 (300,0) miljoner euro. Hela lånestocken inklusive upp-lupna räntor var vid utgången av året 2 352,0 (2 796,6) miljo-ner euro. Avkastningen på lånefordringar var 3,4 (3,3) procent.

Företagsfinansieringens lånestock

mn euro 2002 2007 2012

avkast-nings-

procent

Återlån 1 089,4 284,8 1 166,4 4,2

Investeringslån 470,3 954,5 1 185,6 2,8

Sammanlagt (inkl. upplupna räntor) 1 559,7 1 239,3 2 352,0 3,4

Andel av placeringarna, % 11 5 8

Ovan nämnda placeringar bildar tillsammans klassen räntepla-ceringar. Totalt var dessa placeringars andel av placeringsbe-ståndet 44,2 (43,6) procent och avkastningen 6,9 (-0,4) pro-cent.

Andelen noterade och onoterade aktieplaceringar samt kapi-talplaceringar utgjorde 38,4 (38,8) procent av placeringarna. Deras värde steg under året som en följd av kursökningarna till 11 328,7 (10 661,2) miljoner euro. Andelen inhemska aktie-placeringar av dessa var cirka 35,3 (40,5) procent, dvs. cirka 4 000,7 (4 322,8) miljoner euro. Av de noterade aktieplacering-arna var andelen inhemska aktier 35,3 (40,4) procent. Avkast-ningen på aktieplaceringarna enligt verkligt värde var 9,5 (-13,6) procent.

Aktie-, valuta- och räntederivat används såväl i skyddande syfte som för att ändra placeringsportföljens risknivå. Som en följd av användningen av derivat avvek aktieplaceringarnas riskbe-lopp i slutet av året från beloppet enligt marknadsvärde. Räknat enligt det sätt som arbetspensionsanstalterna gemensamt avta-lat om uppgick deras riskbelopp till 10 829,1 miljoner euro, dvs. till 36,7 procent av placeringarna. Räntederivatens inver-kan har beaktats i den genomsnittliga löptiden för den ovan nämnda masslåneportföljen.

I enlighet med principerna för ansvarsfulla placeringar i Ilmarinens ägarpolicy inleder bolaget en process för att påverka placeringsobjektets handlingssätt, om dess verksamhet inte motsvarar de villkor som Ilmarinen ställer på sina placerings-objekt. Om processen inte ger önskat resultat, säljer bolaget sin placering. Därtill undviker bolaget att skaffa placeringsobjekt vilkas verksamhet inte uppfyller uppställda villkor. Under år 2012 deltog Ilmarinen i flera hundra processer i syfte att utöva påverkan.

Fastighetsplaceringarna uppgick vid utgången av år 2012 till 3 465,7 (3 237,1) miljoner euro. Förändringen jämfört med året innan var 7,1 procent. Fastighetsplaceringarnas andel var 11,7 (11,8) procent, varav 1,8 procentenheter var indirekta pla-ceringar. De direktägda fastigheterna uppgick till 2 942,9 (2 736,5) miljoner euro. Nyttjandegraden i Ilmarinens fastig-heter minskade från året innan och uppgick i slutet av året till 88,4 (92,6) procent. Nyttjandegraden var emellertid nära genomsnittet på lång sikt.

2008 2009 2010 2011 2012

100

80

60

40

20

0

Indelning av masslån enligt kreditklassificering (inkl. räntefonder), %

AAA AA A BBB <BBB NR

Fördelningen av fastighetsplaceringarna 31.12.2012

Kontorsfastigheter 32 % Affärsfastigheter 26 % Bostadsfastigheter 19 % Övriga direkta placeringar 8 % Indirekta placeringar 15 %

2008 2009 2010 2011 2012

100

80

60

40

20

0

De noterade aktiernas geografiska fördelning (inkl. fonder), %

Finland Europa USA Japan Tillväxtmarknader

Fastigheternas värde ökade något och hyresnivåerna utveckla-des i svagt positiv riktning. Den totala avkastningen på bolagets fastighetsplaceringar var 5,1 (6,4) procent. Avkastningen på de


11

direktägda fastigheterna var 5,6 (5,9) procent. Till avkast-ningen på de direktägda fastighetsplaceringarna bidrog en värdeförändring på 9,3 miljoner euro. Nettoavkastningen på direkta fastighetsplaceringar före värdeförändringar var 5,3 procent. Avkastningen på indirekta fastighetsplaceringar var 2,2 (8,9) procent.

Placeringar i nyttigheter och i fonder som strävar efter abso-lut avkastning hör enligt fördelningen i TELA:s rekommenda-tioner till övriga placeringar. I slutet av året var andelen övriga placeringar cirka 5,7 (5,8) procent av placeringstillgångarnas marknadsvärde. Andelen fonder som strävar efter absolut avkastning var 349,9 miljoner euro. Avkastningen på fonder som strävar efter absolut avkastning var i genomsnitt 7,7 pro-cent på det sysselsatta kapitalet.

9. riskhanteringMålet med Ilmarinens riskhantering är att förhindra risker som äventyrar bolagets verksamhet, minimera ekonomiska och andra följder av eventuella realiserade risker och säkra verksam-hetens kontinuitet. Målet är därtill att bolaget ska kunna utnyttja de möjligheter som en kontrollerad risktagning medför för affärsverksamheten och i synnerhet inom placeringsverk-samheten. Det viktigaste är att trygga Ilmarinens lagstadgade verksamhet samt de försäkrades, pensionstagarnas och försäk-ringstagarnas rättigheter i alla situationer.

Ilmarinen har en riskhanteringsplan som grundar sig på sty-relsens riskhanteringspolicy och som omfattar hela verksamhe-ten. Bolaget har en riskhanteringskommitté som består av representanter för organisationsenheterna med uppgift att följa upp, bedöma och utveckla bolagets riskhantering. Riskhante-ringskommittén bereder bolagets riskbedömning med jämna intervall och uppdaterar bolagets riskhanteringsplan varje år för ledningsgruppens godkännande. Riskbedömningarna behand-las i styrelsens revisionsutskott och i bolagets styrelse. Styrelsen fastställde riskhanteringsplanen 25.1.2012.

Förutom bolagets riskhantering ingår även övervakningen av riskerna i placeringsverksamheten och rapporteringen till sty-relsen i ansvarsområdet för direktören för bolagets aktuarie-funktion och riskhantering. På detta sätt säkerställer bolaget att rapporteringen av placeringsverksamheten och riskövervak-ningen är oberoende av de risktagande funktionerna.

Risktagningen inom placeringsverksamheten styrs av place-ringsplanen som styrelsen fastställer och analysen av risktag-ningsförmågan i anslutning till den samt av placeringsbefogen-heterna och de övriga principer som styrelsen fastställer. Risk-nivån och behoven av ändringar i den grundläggande alloke-ringen följs upp i balanshanteringsgruppen, som består av representanter för placeringsverksamheten, aktuarie- och risk-hanteringsfunktionen samt ekonomifunktionen. För uppfölj-ning och analys producerar riskhanteringsfunktionen även bland annat scenario- och stresstest. Riskuppföljningen och -hanteringen är fortlöpande inom placeringsverksamheten.

Utvecklingen av riskhanteringen på bolagsnivå fortsatte i enlighet med den fastställda helhetsplanen. År 2012 tog man i bruk ett nytt rapporteringssystem för operativa risker omfat-tande hela bolaget och samtidigt uppdaterades även bolagets insiderregler. Riskhanteringen ska också vara fullständigt inte-grerad i bolaget hela verksamhet också i praktiken. Med anled-

ning av detta inleddes ett arbete för att utveckla bolagets led-nings- och styrningssystem Detta mål stöddes också av den utbildning som riskhanteringskommittén ordnade för chefsta-ben i ärenden amknutna till riskhanteringen för att ge en dju-pare insikt i den riskhantering och interna kontroll som che-ferna är ansvariga för.

För riskhanteringen redogörs närmare i bilagorna till bokslu-tet.

10. personalenKoncernen Ilmarinen hade i genomsnitt 612 anställda år 2012, då motsvarande siffra ett år tidigare var 617. Moderbolaget Ilmarinen hade i genomsnitt 542 (545) anställda under verk-samhetsåret. I denna siffra ingår 78 (71) deltidsanställda, vilkas arbetsinsats har justeras vid uträkningen av medeltalen så att den motsvarar de heltidsanställdas arbetstid. I genomsnitt 50 (59) personer var familjelediga eller tog ut annan oavlönad ledighet under året. I slutet av året hade moderbolaget Ilmari-nen 584 (593) anställda, varav 561 (573) i fast anställning.

Ilmarinen har satt upp mål för de personalkostnader som täcks med omkostnadsdelen. År 2012 var målet en behärskad minskning av antalet anställda mätt i genomsnittliga årsverken, dvs. med en årstakt på en procent. Minskningen motsvarande en procent var 462 och årets utfall 461.

Personalens produktivitet kan mätas genom att ställa antalet årsverken i förhållande till antalet försäkrade. Då man som mätare använder tusen årsverken som finansierats med försäk-ringsavgiftens omkostnadsdel per försäkrad, var siffran 0,512 (0,529) för år 2012. Mätt på detta sätt ökade arbetes produk-tivitet med 3,3 procent under redovisningsåret.

Personalkostnaderna som täcks med intäkterna från place-ringsverksamhet uppföljs separat. Inom placeringsverksamhe-ten framhävs vikten av att själv producera de centrala funktio-nerna i stället för att köpa tjänsterna utifrån. Av den anled-ningen ökade personalantalet inom placeringsverksamheten något och var i genomsnitt 79 årsverken (75).

Personalen bedömde att ledarskapet var på samma goda nivå som under tidigare år. I bedömningen av chefsarbetet mättes speciellt huruvida cheferna har levt upp till de ledningsprinci-per som lanserades i början av år 2012. Principerna siktar på ett gott ledarskap i hela bolaget. Personalen är speciellt nöjd med de närmaste förmännens verksamhet: Under år 2012 stärktes chefernas kompetens med utbildningsprogrammet ”Välita varhain, puutu ajoissa”, i syfte att öka chefernas för-måga att stöda och ingripa så tidigt som möjligt vid problem med arbetshälsan. Enligt de anställda hade cheferna uttryckli-gen utvecklats speciellt då de gällde att bry sig om och ingripa och att stöda till goda prestationer.

Eftersom förmännen inte ensamma är ansvariga för ett gott arbetsklimat, kompletterades principerna med egna principer för de anställda. Principerna gäller alla som arbetar i bolaget oberoende av ställning och de uppkom genom kollektiv intel-ligens – då hela personalen hade på hösten möjlighet att delta i utarbetandet av principerna. Både Ilmarinens ledningsprinci-per och riktlinjer stärker bolagets arbetskultur, där kunden ställs i fokus och bolagets värderingar utgör en naturlig del av det dagliga arbetet.


12

Bolagets belöningssystem på kort sikt omfattar hela persona-len. Målen för resultatbonusen är ambitiösa för att sporra till utmärkta prestationer. År 2012 var det första året då persona-len intjänade bonus enligt det belöningssystem som reviderades år 2011.

Under de senaste åren har Ilmarinen uttryckligen satsat på att utveckla belöningssystemen för att göra dem mer sporrande, rättvisa, jämlika och transparenta. Det arbete som gjorts bar frukt under redovisningsåret. Personalenkäten år 2012 visade att de anställda upplever att belöningssystemen nu är rättvisare än tidigare.

Belöningen av personalen på lång sikt sker genom den vinst-premie som styrs via personalfonden. Ilmarinens styrelse beslu-tar årligen om den vinstpremie genom vilken fondens medel utökas. Ilmarinens personalfond inledde verksamhet i början av år 2011 och den första vinstpremien enligt styrelsens beslut betalades till fonden år 2012. Villkoren har härletts ur Ilmari-nens strategiska villkor.

Fonden omfattar hela personalen med undantag av de per-soner som omfattas av det långsiktiga belöningssystemet för ledningen. Fonden förvaltas av en fullmäktigegrupp och en sty-relse som väljs av personalen.

11. DatateknikArbetet med att förnya datasystemen fortsatte i anknytning till ett flertal affärsutvecklingsprojekt. Under året färdigställdes bl.a. dokumenthanteringssystemet på bolagsnivå, styrsystemet för ArPL-försäkringsprocessen, lånesystemet som betjänar placeringsverksamheten samt ett intranätsystem med moderna egenskaper för arbete i grupp.

Revideringen av pensionshandläggningen främjades genom en förberedande undersökning som omfattade hela beslutspro-cessen samt genom att utvärdera alternativen till den datasys-temlösning som bör anskaffas. Planeringen av de framtida data-tekniklösningarna för placeringsverksamheten inleddes med ett utredningsarbete som gällde utvecklingen av verksamhetsmo-deller, placeringsinstrument och omvärld. Arbetet fortsätter år 2013 med planeringen av arkitektur och systemlösningar samt med fastställande av utvecklingsstigen. Arbetet med att utveckla hanteringen av kunduppgifter på bolagsnivå inleddes med en analys av nuläget och genom att kartlägga behovet av informa-tion i kundrelationsprocesserna. Analysen utgör grunden för de lösningar som genomförs inom hanteringen av kunduppgif-ter år 2013.

IT-produktionen fungerade som planerat både med tanke på kundservicen som inom Ilmarinens egen verksamhet och de omfattande ändrings- och förbättringsåtgärderna i den tekniska miljön genomfördes framgångsrikt utan störningar. I ljuset av regelbundet utförda jämförelseundersökningar är de IT-tjänster som Ilmarinen anlitar även mycket konkurrenskraftiga i fråga om sin prisnivå.

12. DriFtskostnaDerIlmarinens kostnadseffektivitet försämrades något under redo-visningsåret jämfört med året innan. De kostnader som finan-sieras med försäkringsavgiftens omkostnadsinkomst ökade med 12,7 miljoner euro, dvs. med 13,3 procent. Omkostnadspro-

centen, dvs. ovan nämnda driftskostnader i förhållande till erhållna omkostnadsandelar ökade med anledning av detta och var 80 (74) procent. De ökade driftskostnaderna berodde till stor del på högre IT- och utvecklingskostnader. Genom dessa strävar bolaget att förbättra kostnadseffektiviteten och drifts-säkerheten på lång sikt. Kunderna gynnas av en effektiv verk-samhet i form av Ilmarinens kundåterbäringar.

Ilmarinens totala driftskostnader uppgick till sammanlagt 144,0 (130,9) miljoner euro, dvs. de var 10,1 procent högre än året innan.

De lagstadgade avgifterna på 9,3 miljoner euro finansieras med en särskild andel för lagstadgade avgifter som ingår i för-säkringsavgiften. Dessa avgifter utgörs av Pensionsskyddscen-tralens kostnadsandel, Finansinspektionens tillsynsavgift och justitieförvaltningsavgiften.

Driftskostnaderna för placeringsverksamheten var 20,9 (17,4) miljoner euro, vilket utgör 0,07 procent av de samman-räknade placeringarna. Dessa kostnader finansieras med intäk-terna av placeringsverksamheten. Ilmarinen satsade på den verksamhet som görs i samarbete med kunderna för att upp-rätthålla arbetshälsan och arbetsförmågan i kundföretagen, och kostnaderna för upprätthållande av arbetsförmågan som finan-sieras med en andel för hanteringen av risken för arbetsoför-måga i försäkringsavgiften uppgick till 5,1 (5,2) miljoner euro.

13. Förvaltning och organisationSom ordförande för Ilmarinens förvaltningsråd fram till bolags-stämman 17.4.2012 fungerade bergsrådet Jorma Eloranta och som vice ordförande diplomingenjör Merja Strengell samt ordförande för Kone Abp:s styrelse Antti Herlin. Sedan 17.4.2012 har ordförandeskapet i förvaltningsrådet skötts av Neste Abp:s verkställande direktör Matti Leivonen och som vice ordförande fungerar vice ordförande för Teknikens Akade-mikerförbund Kirsi Kaasinen. Som andra vice ordförande fortsätter ordförande för Kone Abp:s styrelse Antti Herlin. Kaasinen fungerar som första ställföreträdare för ordföranden.

Till nya medlemmar i styrelsen utnämnde förvaltningsrådet på sitt möte 15.11.2011 Akava rf:s ordförande Sture Fjäder samt verkställande direktör för Nokian Renkaat Oyj, bergsrådet Kim Gran. Fjäder tillträdde styrelsen 1.12.2011 i stället för Matti Viljanen. Gran tillträdde för sin del styrelsen 1.1.2012 när Hannu Syrjänen lämnade styrelsearbetet.

Förvaltningsrådet utnämnde på sitt möte 14.3.2012 finan-sieringsrådet Heikki Vitie till ny medlem i styrelsen från 14.2.2012. Vitie tillträdde styrelsen i stället för Reijo Karhinen som lämnade sin styrelseplats 1.3.2012.

Styrelsemedlem Jukka Alho lämnade styrelsen 1.9.2012 och vice ordförande Mikko Pukkinen 9.11.2012. I stället för dem invalde förvaltningsrådet på sitt möte 13.11.2012 verkställande direktör Hannu Leinonen fr.o.m. 13.11.2012 och verkställande direktör Jyri Hämäläinen fr.o.m. 1.12.2012.

Till övriga delar fortsätter styrelsen med samma medlemmar och suppleanter som hittills. Styrelsens suppleanter kallas alltid till styrelsens möten, men suppleanterna har rösträtt endast i det fallet när den egentliga medlemmen inte är närvarande.

Styrelsen valde på sitt möte 25.1.2012 verkställande direktör för UPM-Kymmene Abp Jussi Pesonen till ordförande. Till vice ordförande valde styrelsen verkställande direktör för Finlands


13

Näringsliv EK Mikko Pukkinen och ordförande för Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Lauri Lyly. Pukkinen fungerade som vice ordförande fram till 9.11.2012, varefter han lämnade styrelsearbetet. Till ny vice ordförande för styrelsen valdes verkställande direktör Jyri Häkämies. Lauri Lyly fungerar som första ställföreträdare för ordföranden. Ordförandena fung-erar även som styrelsens utnämnings- och belöningsutskott.

Till revisionsutskottet valdes 25.1.2012 ekonomidirektör Kristian Pullola att fungera som ordförande samt generalsekre-terare Leila Kostiainen och chef för juridiska ärenden Hannu Rautiainen att fungera som medlemmar.

Ilmarinens förvaltningsråd tillsatte på sitt möte 13.11.2012 även medlemmarna i valutskottet. Valutskottets mandatperiod började genast och slutar efter förvaltningsrådets sista möte år 2013.

Ordförande för valutskottet är verkställande direktör Matti Leivonen och vice ordförande är ordförande Esa Vilkuna. Övriga medlemmar i valutskottet är ordförande Sture Fjäder, styrelseordförande Antti Herlin, generalsekreterare Leila Kos-tiainen och verkställande direktör Jussi Pesonen. Av utskottets sex medlemmar utgörs hälften av personer som föreslagits av försäkringstagarnas representanter i förvaltningsrådet och hälf-ten av personer som föreslagits av de försäkrades representan-ter i förvaltningsrådet.

Ilmarinen publicerar en separat redogörelse för bolagets för-valtnings- och styrningssystem i samband med bokslutet och verksamhetsberättelsen.

Ernst & Young Oy har fungerat som Ilmarinens revisor med CGR Tomi Englund som ansvarig revisor.

Till Ilmarinens Compliance Officer (COF) valdes juris magister Hannamari Mäntyvaara. Hon började arbete hos Ilmarinen 20.10.2012. Till Compliance Officerns arbete hör att säkerställa och övervaka att bolaget följer lagar och andra externa och interna regler i sin verksamhet. En viktigt uppgift för Compliance-funktionen är att säkerställa en tillförlitlig för-valtning och en välfungerande och tillräcklig intern kontroll och att biträda affärsledningen och styrelsen i detta arbete.

14. koncernenTill koncernen Ilmarinen hör utöver moderbolaget Ilmarinen i huvudsak fastighetsbolag. TietoIlmarinen hör till koncernen på grundval av rösträtt, eftersom Ilmarinens andel av det rös-tetal som aktierna i TietoIlmarinen medför är 70 procent, fastän Ilmarinens andel av aktiekapitalet är 30 procent. Ilma-rinen hade sammanlagt 168 dotterbolag 31.12.2012. Försäk-ringsaktiebolaget Garantia, Kruunuvuoren Satama Oy och Russia Invest B.V. är Ilmarinens intressebolag.

Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi är Ilmarinens ägar-intresseföretag. Ilmarinen äger bolagets garantikapital i sin hel-het.

15. hänDelser eFter räkenskapsperioDenDen internationella utvärderingen av det finländska arbetspen-sionssystemet som Pensionsskyddscentralen lät utföra publice-rades i Helsingfors den 7 januari 2013. Systemet utvärderades av erfarna pensionsekonomister, professor Nicholas Barr från

London School of Economics och professor Keith Ambachts-heer från universitetet i Toronto. Barr dryftade pensionssyste-met och dess hållbarhet, medan Ambachtsheer koncentrerade sig på den nuvarande spridda modellens lönsamhet.

Den allmänna synen på det finländska arbetspensionssyste-met är mycket positiv hos bägge. Enligt dem är det finländska systemet ett av de bästa i världen eller eventuellt det bästa. Till detta bidrar arbetspensionssystemets omfattning, flexibilitet och hållbarhet: I Finland är grunderna för pensionsskyddet desamma för alla, pension tillväxer för allt arbete och pensio-nen följer med arbetstagaren vid byte av arbete. Ett enhetligt och täckande system förbättrar arbetsmarknadens funktion, då arbetstagarnas pensionsskydd inte är bundna till arbetsgivaren – såsom i många andra länder.

Enligt utvärderingen är det emellertid skäl för Finland att bereda sig på att gradvis höja åldersgränserna inom pensions-systemet samt att ta fram metoder för att förbättra pensionsbo-lagens kostnadseffektivitet. Professor Ambachtsheer föreslog också en kraftig ökning av aktieviktningen inom placeringsverk-samheten.

16. FramtiDsutsikterUtvärderingen av behoven att revidera pensionssystemet kom-mer under år 2013 att färdigställas i expertarbetsgruppen som leds av överdirektör Jukka Pekkarinen. Arbetsgruppens rapport kommer att aktivera den offentliga pensionsdiskussionen sam-tidigt som den skapar en utgångspunkt för förhandlingarna om pensionsreformen 2017.

De svaga ekonomiska konjunkturutsikterna kan leda till en försämrad sysselsättning år 2013. Den svaga utvecklingen av lönesumman och oförändrade pensionsavgifter som följer på detta, kommer sannolikt att bromsa upp tillväxttakten för pen-sionsanstalternas premieinkomster år 2013.

Placeringsmiljön kommer antagligen att vara krävande trots att börskurserna steg kraftigt i slutet av år 2012. Den extremt låga räntenivån kommer även i fortsättningen att försvaga avkastningen på ränteplaceringar. Även en eventuell långdragen recession inom euroområdet och eventuella bakslag i skötseln av skuldkrisen i EU-länderna kan få förtroendet för marknaden att vackla.

I denna fortsatta krävande omvärld vill Ilmarinen värna om sin konkurrenskraft. Utöver Ilmarinens egna fortgående utvecklingsåtgärder har bolaget en viktigt konkurrensfördel genom samarbetet med OP-Pohjola-gruppen, som har ett riks-omfattande servicenät och ett omfattande utbud av tjänster inom finansbranschen.

Ilmarinen fortsätter systematiskt att stärka sin strategi. Enligt den strävar Ilmarinen efter att utöka sin premieinkomst med hjälp av nya kundrelationer, att förbättra sin kostnadseffektivi-tet och att vara framgångsrik i placeringen av pensionstillgång-arna.

Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia och Lokal-Tapiola Ömsesdigt Pensionsförsäkringsbolag har meddelat om en fusion från ingången av år 2014. Som ett resultat av fusio-nen uppstår ett tredje stort arbetspensionsförsäkringsbolag på det finländska arbetspensionsfältet, vilket sannolikt kommer att öka konkurrensen inom branschen. Ilmarinen ser emellertid med tillförsikt på den ökade konkurrensen.

ILMARINENS ÅR 2012 Bokslut

14

moDerbolaget koncernen

miljoner euro 2012 2011 2012 2011

Försäkringsteknisk kalkyl

premieinkomst 4 019,3 3 725,5 4 019,3 3 725,5

intäkter av placeringsverksamheten 9 488,6 10 864,7 9 466,9 10 842,2

ersättningskostnader

Utbetalda ersättningar -3 881,8 -3 597,6 -3 881,4 -3 597,3

Förändring i ersättningsansvaret

Förändring sammanlagt -625,3 -973,8 -625,3 -973,8

Ansvarsöverföringar 40,6 32,9 40,6 32,9

-584,7 -940,8 -584,7 -940,8

-4 466,5 -4 538,4 -4 466,1 -4 538,2

Förändring i premieansvaret

Förändring sammanlagt -755,1 1 425,7 -755,1 1 425,7

Ansvarsöverföringar 66,1 15,5 66,1 15,5

-689,0 1 441,2 -689,0 1 441,2

Driftskostnader -88,1 -82,0 -87,3 -81,7

kostnader för placeringsverksamheten -8 255,2 -11 398,0 -8 236,1 -11 383,6

Försäkringstekniskt resultat 9,1 13,1 7,7 5,4

annan än Försäkringsteknisk kalkyl

Försäkringstekniskt resultat 9,1 13,1 7,7 5,4

övriga intäkter 0,6 0,8 1,1 2,3

övriga kostnader -1,0 -1,2 -1,0 -1,2

inkomstskatt för den egentliga verksamheten -5,5 -6,8 -5,9 -7,3

vinst (förlust) av den egentliga verksamheten 3,3 5,9 2,0 -0,7

bokslutsdispositioner

Förändring av avskrivningsdifferens -0,2 -0,1 - -

-0,2 -0,1 - -

minoritetsandelar - - 1,6 -0,4

räkenskapsperiodens vinst (förlust) 3,0 5,8 3,6 -1,0

RESULTATRÄKNING


15

BALANSRÄKNINGmoDerbolaget koncernen

miljoner euro 2012 2011 2012 2011

aktiva

immateriella tillgångar

Immateriella rättigheter 5,4 2,3 5,4 2,3

Förskottsbetalningar 8,3 11,1 6,4 9,6

13,8 13,4 11,9 11,8

placeringar

Placeringar i fastigheter

Fastigheter och fastighetsaktier 1 295,5 1 282,7 2 156,6 2 040,0

Lånefordringar hos koncernföretag 911,9 788,2 - -

Lånefordringar hos ägarintresseföretag 13,2 14,0 13,2 14,0

2 220,6 2 084,9 2 169,8 2 054,0

Placeringar i koncernföretag och ägarintresseföretag

Aktier och andelar i företag som hör till samma koncern 0,2 0,2 - -

Aktier och andelar i ägarintresseföretag 45,1 32,1 45,2 31,3

Låndefordringar hos ägarintresseföretag 184,6 192,0 184,6 192,0

229,9 224,3 229,8 223,3

Övriga placeringar

Aktier och andelar 11 605,5 12 009,7 11 605,5 12 009,7

Finansmarknadsinstrument 8 522,2 7 801,0 8 522,2 7 801,0

Fordringar på inteckningslån 699,9 901,7 699,9 901,7

Övriga lånefordringar 1 449,2 1 680,2 1 449,2 1 680,2

Insättningar - - - 3,7

22 276,8 22 392,6 22 276,8 22 396,3

24 727,3 24 701,7 24 676,4 24 673,5

Fordringar

Vid direktförsäkringsverksamhet

Hos försäkringstagare 170,6 142,7 170,6 142,7

Övriga fordringar 2 728,0 1 989,5 2 710,4 1 954,3

2 898,6 2 132,2 2 881,0 2 097,0

övriga tillgångar

Materiella tillgångar

Maskiner och inventarier 1,0 1,2 1,0 1,2

Övriga materiella tillgångar 1,7 1,7 1,7 1,7

2,8 2,9 2,8 2,9

Kassa och banktillgodohavanden 905,5 247,1 910,9 248,4

908,3 250,0 913,6 251,3

aktiva resultatregleringar

Räntor och hyror 167,9 207,0 168,8 207,3

Övriga aktiva resultatregleringar 50,1 53,0 49,5 53,5

218,1 260,0 218,3 260,8

aktiva sammanlagt 28 766,0 27 357,4 28 701,2 27 294,6


16

moDerbolaget koncernen

miljoner euro 2012 2011 2012 2011

passiva

eget kapital

Grundfond 23,0 23,0 23,0 23,0

Övriga fonder

Fonder enligt bolagsordningen 60,2 54,5 60,2 54,5

Övriga fonder - - 0,6 0,6

60,2 54,5 60,8 55,1

Vinst (förlust) från tidigare räkenskapsperioder - - -58,8 -52,0

Räkenskapsperiodens vinst (förlust) 3,0 5,8 3,6 -1,0

86,3 83,3 28,6 25,0

minoritetsandelar - - 15,5 19,3

ackumulerade bokslutsdispositioner

Avskrivningsdifferens 2,7 2,5 - -

2,7 2,5 - -

Försäkringsteknisk ansvarsskuld

Premieansvar 13 795,8 13 040,7 13 795,8 13 040,7

Ersättningsansvar 11 790,0 11 164,7 11 790,0 11 164,7

25 585,9 24 205,5 25 585,9 24 205,5

skulder

Av direktförsäkringsverksamheten 21,5 16,8 21,5 16,8

Övriga skulder 2 688,3 2 618,5 2 667,9 2 596,7

2 709,8 2 635,3 2 689,4 2 613,5

passiva resultatregleringar 381,3 430,9 381,8 431,3

passiva sammanlagt 28 766,0 27 357,4 28 701,2 27 294,6


17

NYCKELTAL OCH ANALYSERsammandrag av nyckeltalen 2012 2011 2010 2009 2008

Premieinkomst, mn euro 4 019,3 3 725,5 3 383,2 3 184,1 3 264,4

Utbetalda pensioner och andra ersättningar, mn euro 1) 3 847,8 3 567,3 3 266,3 3 056,7 2 701,2

Nettointäkter av placeringsverksamheten till verkligt värde, mn euro 2 048,4 -1 153,0 2 738,8 3 410,4 -4 571,5

Nettointäkter av placeringsverksamheten på sysselsatt kapital, % 7,5 -4,0 10,8 15,8 -17,7

Omsättning, mn euro 5 269,2 3 210,3 4 597,9 5 156,3 -193,7

Driftskostnader totalt, mn euro 144,0 130,9 128,0 121,4 113,5

Driftskostnader totalt, % av omsättningen 2,7 4,1 2,8 2,4 negat.

Driftskostnader som täcks med omkostnadsinkomsten 108,7 95,9 92,1 87,5 83,3

% av ArPL-löne- och FöPL-arbetsinkomstsumman 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5

Resultat totalt, mn euro 931,2 -1 791,9 1 706,2 2 180,4 -4 338,1

Ansvarsskuld, mn euro 25 585,9 24 205,5 24 657,4 22 609,7 20 612,8

Verksamhetskapital, mn euro 5 752,4 4 808,7 6 578,2 4 876,9 2 673,0

% av ansvarsskulden 2) 23,9 21,1 29,7 24,0 14,0

i förhållande till solvensgränsen 2,16 2,54 2,60 2,73 1,99

Utjämningsansvar, mn euro 986,0 996,9 1 067,9 971,4 993,9

Pensionstillgångar, mn euro 3) 29 781,9 27 584,3 28 664,1 25 084,2 21 624,8

Överföring till kundåterbäringar (%) av ArPL-lönesumman 0,37 0,35 0,48 0,37 0,21

ArPL-lönesumma, mn euro 16 694,2 15 923,8 14 702,0 14 041,0 14 623,0

FöPL-arbetsinkomstsumma, mn euro 1 366,9 1 268,7 1 142,8 1 088,3 1 049,2

ArPL-försäkringar 4) 37 462 36 511 36 767 35 840 35 793

ArPL-försäkrade 529 000 515 000 501 000 472 000 480 000

FöPL-försäkringar 58 776 56 717 53 660 52 243 52 814

Pensionstagare 307 934 302 093 295 827 282 982 273 605

1) Utbetalda ersättningar i resultaträkningen exkl. kostnader för skötseln av ersättningsverksamheten och verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan2) Relationstalet har beräknats i % av den ansvarsskuld som används vid beräkningen av solvensgränsen 3) Ansvarsskuld + värderingsdifferenser 4) Försäkringar som tecknats av arbetsgivare med försäkringsavtal

resultatanalys

miljoner euro 2012 2011 2010 2009 2008

resultatkälla

Resultat av försäkringsrörelsen -7,0 -69,4 96,4 -22,5 76,4

Resultat av placeringsverksamheten till verkligt värde 911,2 -1 756,2 1 578,1 2 175,2 -4 449,2

+ Nettointäkter av placeringsverksamheten till verkligt värde 2 048,4 -1 153,0 2 738,8 3 410,4 -4 571,5

- Avkastningskrav på ansvarsskulden -1 137,1 -603,2 -1 160,7 -1 235,3 122,3

Omkostnadsrörelsens resultat 27,0 33,7 31,6 27,7 34,7

resultat sammanlagt 931,2 -1 791,9 1 706,2 2 180,4 -4 338,1

Disposition av resultatet

Till förändring av solvensen 869,2 -1 846,9 1 635,2 2 128,4 -4 369,1

Till förändring av utjämningsansvaret -10,9 -71,0 96,6 -22,5 76,0

Till förändring av verksamhetskapitalet 880,1 -1 775,9 1 538,6 2 150,9 -4 445,1

Till förändring av det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret 59,8 -1 153,9 6,9 685,0 -3 361,1

Till förändring av värderingsdifferenserna 817,1 -627,8 1 532,2 1 462,5 -1 088,2

Till förändring i ackumulerade bosklutsdispositioner 0,2 0,1 -5,4 -0,5 -1,9

Till räkenskapsperiodens vinst 3,0 5,8 4,9 3,9 6,0

Överföring till kundåterbäringar 62,0 55,0 71,0 52,0 31,0

sammanlagt 931,2 -1 791,9 1 706,2 2 180,4 -4 338,1


18

solvens

miljoner euro 2012 2011 2010 2009 2008

verksamhetskapital och dess gränser

( i % av den ansvarsskuld som används vid beräkningen av solvensgränsen)

Solvensgräns 11,1 8,3 11,4 8,8 7,0

Verksamhetskapitalets maximibelopp 44,3 33,1 45,6 35,2 28,2

Verksamhetskapital 1) 23,9 21,1 29,7 24,0 14,0

1) Åren 2008–2010 innehåller en utjämningsansvarspost som jämställs med verksamhetskapitalet

Verksamhetskapital Del av utjämningsansvaret

som jämställs med verksamhetskapitalet

50

40

30

20

10

0

2008 2009 2010 2011 2012

Solvensgräns Verksamhetskapitalets

maximibelopp

placeringsallokering (till verkligt värDe)

2012 2011 2010 2009 2008

mn euro % mn euro % mn euro % mn euro % mn euro %

Lånefordringar 1) 2 352,0 8,3 2 796,6 10,3 3 137,8 11,2 3 211,8 12,8 2 695,6 12,9

Masskuldebrevslån 1) 2) 8 785,5 31,0 8 716,5 32,1 8 328,2 29,6 8 954,3 35,6 8 574,8 41,1

inkl. räntefonder 503,3 1,8 458,7 1,7 696,6 2,5 595,8 2,4 598,6 2,9

Övriga finansmarknadsinstrument och insättningar 1) 2) 3) * 739,9 2,6 150,3 0,6 202,2 0,7 579,1 2,3 122,4 0,6

inkl. räntefonder * 1 490,5 5,3 -53,1 -0,2 -0,4 0,0 -0,2 0,0

Aktier och andelar 13 010,2 45,9 12 228,0 45,1 13 425,0 47,7 9 856,8 39,1 6 969,4 33,4

Fastighetsplaceringar 4) 3 465,7 12,2 3 237,1 11,9 3 028,4 10,8 2 577,9 10,2 2 509,5 12,0

inkl. placeringsfonder och fondföretag 522,8 1,8 500,5 1,8 404,8 1,4 341,7 1,4 418,1 2,0

placeringar sammanlagt 28 353,4 100,0 27 128,4 100,0 28 121,7 100,0 25 179,8 100,0 20 871,7 100,0

Masslåneportföljens modifierade duration 0,7 0,2 3,1 3,2 3,6

1) Inklusive upplupna räntor2) Av räntefonderna upptas de långa räntefonderna i masskuldebrevslånen och de korta räntefonderna i övriga finansmarknadsinstrument3) Inkluderar insättningar som ingår i balansräkningens placeringar4) Inkluderar andelar i placeringsfonder och placeringar i samföretag som kan jämställas med dessa, vilka placerar i fastigheter och fastighetssammanslutningar* Med avdrag för skuld i anslutning till erhållna betalningsmedel

Solvens, % av ansvarsskulden


19

speciFikation av nettointäkter och resultat av placeringsverksamheten

miljoner euro 2012 2011 2010 2009 2008

Direkta nettointäkter 851,3 774,6 554,1 735,6 374,6

Lånefordringar 107,4 117,9 125,0 123,2 76,0

Masskuldebrevslån 183,5 250,4 162,6 251,9 365,5

Övriga finansmarknadsinstrument och depositioner -2,2 -1,7 -1,8 10,9 46,4

Aktier och andelar 479,1 306,0 159,8 265,8 -182,4

Fastighetsplaceringar 107,6 100,4 100,2 90,0 81,1

Övriga intäkter, kostnader och driftskostnader som inte hänförts till placeringsslag -24,1 1,6 8,3 -6,2 -11,9

värdeförändringar i bokföringen 1) 379,9 -1 299,7 652,5 1 212,3 -3 857,9

Aktier och andelar 86,1 -718,1 706,8 687,3 -2 994,2

Masskuldebrevslån 346,1 -538,4 -50,3 547,6 -872,4

Fastighetsplaceringar -35,6 -21,3 -1,7 -16,9 8,7

Övriga placeringar -16,6 -22,0 -2,2 -5,8 0,0

nettointäkter av placeringsverksamheten i bokföringen 1 231,2 -525,1 1 206,6 1 947,9 -3 483,3

Förändring i värderingsdifferenser 2) 817,1 -627,8 1 532,2 1 462,5 -1 088,2

Aktier och andelar 604,0 -833,9 1 477,2 1 082,2 -1 390,4

Masskuldebrevslån 124,0 136,1 -66,1 350,1 232,9

Fastighetsplaceringar 84,2 75,0 121,1 30,2 69,1

Övriga placeringar 4,9 -5,1 0,0 0,0 0,1

nettointäkter av placeringsverksamheten till verkligt värde 2 048,4 -1 153,0 2 738,8 3 410,4 -4 571,5

avkastningskrav på ansvarsskulden 3) -1 137,1 -603,2 -1 160,7 -1 235,3 122,3

placeringsverksamhetens bokföringsmässiga resultat 94,1 -1 128,4 45,9 712,6 -3 361,0

placeringsverksamhetens resultat till verkligt värde 911,2 -1 756,2 1 578,1 2 175,2 -4 449,2

Derivatens andel av nettointäkterna av placeringsverksamheten -382,2 112,8 -228,5 202,2 -703,3

1) Försäljningsvinster och -förluster samt övriga värdeförändringar i bokföringen.2) Värdeförändringar utanför balansräkningen3) Räntekravet motsvarande kompletteringskoefficienten år 2008 beaktas inte i avkastningskravet på ansvarsskulden


20

nettointäkter av placeringsverksamheten till verkligt värDe 1.1–31.12.2012

Nettointäkter av

placeringarna till verkligt

värde 1)

Mn euro

Sysselsatt kapital 2)

Mn euro

Avkastning i % på

sysselsattkapital

Avkastning i % på

sysselsattkapital

Avkastning i % på

sysselsattkapital

Avkastning i % på

sysselsattkapital

Avkastning i % på

sysselsattkapital

2012 2012 2012 2011 2010 2009 2008

Lånefordringar 90,7 2 638,9 3,4 3,3 3,9 4,0 4,9

Masskuldebrevslån 3) 710,7 8 312,2 8,6 -1,1 1,6 17,1 -5,8

varav räntefonder 57,1 457,8 12,5 0,3 14,2 38,3 -28,6

Övriga finansmarknadsinstrument och insättningar 3) * 5,8 288,4 2,0 -10,7 0,3 1,3 4,6

varav räntefonder * 3,0 -95,2

Aktier och andelar 1 097,5 12 759,7 8,6 -9,6 21,7 26,5 -36,9

Fastighetsplaceringar 4) 167,7 3 288,6 5,1 6,4 9,0 -0,6 6,1

varav placeringsfonder och fondföretag 11,4 508,8 2,2 8,9 6,1 -27,1 -5,2

placeringar sammanlagt 2 072,5 27 287,9 7,6 -4,0 10,8 15,8 -17,7

Intäkter, kostnader och driftskostnader som inte hänförts till placeringsslag -24,1 27 287,9 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

nettiointäkter av placeringsverksam-heten till verkligt värde 2 048,4 27 287,9 7,5 -4,0 10,8 15,8 -17,7

1) Nettointäkter av placeringsverksamheten till verkligt värde = Förändring i marknadsvärden vid rapporteringsperiodens slut och början – kassaflöden under perioden Med kassaflöden avses skillnaden mellan inköp/kostnader och försäljning/intäkter

2) Sysselsatt kapital = Marknadsvärdet vid rapporteringsperiodens början + dagligen/månatligen tidsavvägda kassaflöden3) Inkl. intäkter av räntefonder som statistikförs bland de aktuella placeringarna4) Inkl. intäkter av placeringsfonder och fondföretag som statistikförs bland fastighetsplaceringar* Med avdrag för skuld och ränteutgifter i anslutning till erhållna betalningsmedel

omkostnaDsrörelsens resultat

miljoner euro 2012 2011 2010 2009 2008

Försäkringsavgiftens omkostnadsandelar 126,6 122,6 117,5 109,0 111,7

Avgiftsandelar som kan användas för att täcka driftskostnader som orsakas av ersättningsbesluten 6,8 6,2 5,6 5,3 5,0

Övriga intäkter 2,2 0,8 0,5 0,9 1,3

Omkostnadsinkomst sammanlagt 135,6 129,6 123,7 115,2 118,0

Driftskostnader enligt funktion 1) -108,7 -95,9 -92,1 -87,5 -83,3

Övriga kostander 0,0 0,0 0,0 0,0

Driftskostnader sammanlagt -108,7 -95,9 -92,1 -87,5 -83,3

omkostnadsrörelsens resultat 27,0 33,7 31,6 27,7 34,7

Driftskostnader i % av omkostnadsinkomsten 80,1 74,0 74,5 75,9 70,6

1) Exkl. driftskostnader för placeringsverksamheten och verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan samt lagstadgade avgifter

verksamhet För upprätthållanDe av arbetsFörmågan

miljoner euro 2012 2011 2010 2009 2008

Premieinkomst; andel för hanteringen av risken för arbetsoförmåga 5,0 4,8 4,4 3,7 3,7

Ersättningskostnader; omkostnader för verksamhet för upprätthållandet av arbetsförmågan -5,1 -5,2 -7,4 -6,9 -4,9

-0,1 -0,4 -3,0 -3,2 -1,2

omkostnader för verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan/andel för hanteringen av risken för arbetsoförmåga, % 102,6 109,0 167,6 188,0 132,2

ILMARINENS ÅR 2012 Styrelsens förslag till disposition av bolagets vinst

21

Moderbolagets utdelningsbara fria egna kapital i bokslutet 31.12.2012 är 63 259 915,17 euro, varav räkenskapsperiodens vinst uppgår till 3 018 462,34 euro.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINST

Helsingfors den 27 februari 2013

Jussi Pesonen

Lauri Lyly Jyri Häkämies George Berner

Sture Fjäder Kim Gran Matti Halmesmäki

Leila Kostiainen Hannu Leinonen Leena Niemistö

Kristian Pullola Heikki Vitie Harri Sailas verkställande direktör

Styrelsen föreslår att 50 000 euro reserveras för styrelsens donationer till allmännyttiga ändamål och att resten av vinsten, dvs. 2 968 462,34 euro överförs till säkerhetsfonden.

ILMARINENS ÅR 2012 Revisionsberättelse

22

REVISIONSBERÄTTELSE

Vi har reviderat Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilma-rinens bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvalt-ning för räkenskapsperioden 1.1−31.12.2012. Bokslutet omfat-tar koncernens samt moderbolagets balansräkning, resultaträk-ning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.

styrelsens och verkställanDe Direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättan-det av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gäl-lande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksam-hetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokfö-ringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

revisorns skylDigheterVår skyldighet är att uttala oss om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revi-sionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revi-sionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd och styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadestånds-skyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, lagen om försäk-ringsbolag eller bolagsordningen.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revi-sionsbevis om belopp och annan information som ingår i bok-slutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och till-räckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande pre-sentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamåls-enliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande.

uttalanDeEnligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbo-lagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verk-samhet i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.

till ömsesiDiga pensionsFörsäkringsbolaget ilmarinens bolagsstämma

Helsingfors den 13 mars 2013

Ernst & Young AbCGR-samfund

Tomi Englund CGR

Documents

BOKSLUT - vuosikertomus.ilmarinen.fivuosikertomus.ilmarinen.fi/2012/sites/default/files/documents/ilmari… · år 2009 började avmattas redan på hösten 2011, och under år 2012