BOSTÄDER - Stockholms Handelskammare · Vi kommer under de kommande åren att presentera en serie rapporter för att visa hur Stockholm ska kunna bli en storlek större. Först ut

HALVERAT STRANDSKYDD GER

95 000BOSTÄDER

EN RAPPORT FRÅN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE 2017:03

INNEHÅLL

Från huvudstad till huvudstadsregion – gör Stockholm större ........ 4

FÖRORD Strandskyddet hindrar regionens utveckling ........................................7

SUMMARY AND CONCLUSIONS Reducing shoreland protection by half yields 95,000 new housing units ........................................................................................ 8

ÖPPNA UPP STRÄNDERNA .................................................................10

95 000 NYA BOSTÄDER .........................................................................11

EN HUVUDSTADSREGION TAR FORM ............................................. 16

HUR NÄRA STRANDEN FÅR MAN BYGGA? ..................................... 18 STRANDSKYDDET – HUR HAMNADE VI HÄR? ............................... 20 INTE MENINGSFULLT ATT PLANERA BOSTÄDER PÅ STRANDSKYDDAD MARK ................................................................. 22 MER SKADA ÄN NYTTA – ÅTTA EXEMPEL ..................................... 23 Exempel från andra län ..................................................................... 26 OTILLGÄNGLIGA STRÄNDER HAR BLIVIT ÖPPNA FÖR ALLA ....... 28 Goda exempel .................................................................................... 30 BEGRÄNSA STRANDSKYDDET TILL 50 METER ............................. 36 AVSLUTNING Handelskammaren föreslår ............................................................. 38

4

Från huvudstad till huvudstadsregion – gör Stockholm större

Vår huvudstadsregion står sig väl gentemot andra, både i USA och Europa. Stockholm är den snabbast växande huvudstaden i Europa. Av världens 2 000 ledande företag har 23 sina huvudkontor här. Många utländska företags nordiska eller nordeuropeiska verksamheter är också placerade i regionen. Här finns dessutom en av världens starkaste start up- scener som på bara några år har gjort att produkter och tjänster skapade här blivit en del av människors vardag, världen över. Trots framgångarna har vi ett antal seriösa utmaningar. Konkurrensen med andra regioner är knivskarp.

Vid sidan av globaliseringen och digitaliseringen är den tydligaste kraften bakom förändringarna i världsekonomin tveklöst urbaniseringen. För tio år sedan nåddes en brytpunkt då mer än hälften av alla människor i världen bodde i städer.

De största utmaningarna med tillväxten i vår region är infrastruktur och bostäder. Priset för det historiskt låga bostadsbyggandet och de eftersatta investeringarna i infrastruktur betalar vi i form av förlorade arbetstillfällen, social exkludering, köer och framkomlighetsproblem. Men Stockholm lider också brist på kontorslokaler, förskolor, skolor, sjukvård, sporthallar och kapacitet i de tekniska systemen.

Stockholm är helt enkelt för litet. För att Stockholm ska kunna växa på ett

smart och, i vid bemärkelse, hållbart sätt behövs en vision som inte stannar vid kommun- eller mandatperiodsgränser.

GLOBAL STAD

Stockholms Handelskammare vill bidra till ett samtal om huvudstadsregionens långsiktiga utveckling. Vi kommer under de kommande åren att presentera en serie rapporter för att visa hur Stockholm ska kunna bli en storlek större. Först ut är den här rapporten, som handlar om hur en mer tillåtande strandskyddslagstiftning kan ge 95 000 nya bostäder i hela Stockholms län.

Vår vision är tydlig. Vi ser en huvudstadsregion som åtminstone sträcker sig från Uppsala till Södertälje och från Norrtälje till Nynäshamn med Stockholm som ett starkt centrum. Här har det till 2040 byggts ytterligare ett tjugotal samhällen av Sundbybergs storlek med goda stadskvaliteter. Stora markreformer har möjliggjort för förorter att växa samman på ett sätt som minskat segregationen. Digitaliseringen har medfört att vi använder kontorslokaler, bostäder, skolor och sjukhus på ett mer resurseffektivt sätt.

År 2025 beräknas hälften av den globala tillväxten att ske i städer. Det är särskilt stads-regioner i mellanviktsklassen, som Stockholm–Uppsala, som driver utvecklingen.

5

På infrastrukturområdet är Raoul Wallenberg Inter-national Airport, tidigare Arlanda, en av Europas starkaste flyghubbar och arbetspendlingen inom regionen har trots längre fysiska avstånd med hjälp av teknik, elektrifiering och ekonomiska incitament blivit snabbare, mer hållbar och jämnfördelad över dygnets alla timmar.

Regionens utgångsläge är bra. Men det behövs en strategi för hur den ska rustas för framtiden. Det krä-ver ett tydligt politiskt ledarskap, en förmåga att fatta både snabba och långsiktiga beslut och att resurser satsas där de gör mest nytta.

Lyckas inte tillväxtmotorn Stockholm anpassa sina system efter den växande befolkningens behov, men också det efterfrågetryck som skapas i en globaliserad värld, går det ut över hela den svenska ekonomin. Det minskar också regionens relativa betydelse i världen.

En sammanhängande huvudstadsregion av ansen-lig storlek är ingen mirakelkur för tillväxt. Det är där- emot en grundläggande byggsten för att Stockholm ska kunna utvecklas till en global stad att räkna med.

Gör Stockholm en storlek större.

6

HALVERAT STRANDSKYDD GER 95 000 BOSTÄDER

Foto: Björn Leijon

7


I vår region är det nära till vattnet nästan överallt. Stadens skönhet beror bland annat på att man har byggt vid vattnet. Trots det utnyttjar vi inte vattnets potential fullt ut. De närmaste decennierna kommer det att behö-

vas många tiotusentals nya bostäder. I det sammanhanget bör vi tänka på hur närheten till vatten kan användas.

För att kunna bygga en attraktiv och sammanhållen huvudstadsregion med många nya bostäder kommer vi att behöva frigöra mer mark på platser som lämpar sig för just detta ändamål.

Det handlar om platser nära redan utbyggd kollektivtrafik, platser som behöver ny bebyggelse för att bryta upp en fysiskt inbyggd segregation och platser där stockholmare, och människor som kommer hit för att arbeta och leva, faktiskt vill bo.

Strandskyddet och den tolkning som kommuner, länsstyrelser och domstolar gör av regelverket, är i dag ett hinder för en sådan utveckling. Regelverket innebär att stora arealer mark inte kan bebyggas.

Alla är överens om att det behövs skydd för vissa orörda stränder, för allmänhetens tillträde till vattnet och för att skydda unika djur- och växtarter. Men problemet med dagens regler är att de går långt utöver detta syfte och i det närmaste blint skyddar mark nära vatten.

Syftet med strandskyddet – att ge allmänheten tillträde – motverkas paradoxalt ofta av detsamma. Många gånger är strandlinjer med bebyggelse som uppfördes innan dagens regler mer tillgängliga.

I den här rapporten visar vi på möjligheterna med en mer tillåtande och tydlig strandskyddslagstiftning. Ett halverat strand-skydd kan frigöra mark för 95 000 nya bostäder i Stockholms län, i anslutning till redan befintlig bostadsbebyggelse, på platser utan särskilt skydds-värd natur.

Strandskyddet hindrar regionens utveckling

Stockholm, maj 2017 MARIA RANKKA

vd, Stockholms Handelskammare

8


SUMMARYAND CONCLUSIONS

In order to build an attractive and coherent capital region with many new housing units, more land in optimal locations will need to be made available. At present, shoreland protection legislation and its appli-cation by municipalities, county administrative boards and law courts prevents this.

Shoreland protection provides general, nation- wide protection. Protected areas are normally locat- ed within 100 meters of the water’s edge, but can be increased to 300 meters. The twofold purpose of shore-land protection is to secure long-term public access to beaches, and to preserve suitable habitats for animals and plants. There is broad agreement that protection is needed to preserve certain pristine beaches, to secure public access to water and to protect unique natural habitats. However, current legislation extends far beyond this purpose. This limits the scope for evaluating the need for protection or prioritising other important social or private interests.

In order to illustrate how Stockholm could develop from a capital city to a capital region, the Stockholm

Chamber of Commerce gave consulting firm Tyréns the task of demonstrating how many new housing units could be built in Stockholm County Council if shoreland protection is reduced to 50 meters. The answer was 95 000. The calculations are restricted to land in close proximity to existing housing and in locations that do not harbour conservation areas.

The Chamber of Commerce considers that sho-reland protection needs to be restricted. Shoreland protection of 50 metres would be sufficient to ensure public access to beaches. Revised shoreland protection legislation could also simplify the process of obtaining permits for the construction of jetties and seafront are-as, which would facilitate public access and increase the attractiveness of beaches. In addition, shoreland protection should be restricted to ensure that its sole purpose is to secure public access to beaches. For the protection of animals and conservation areas, existing instruments such as nature reserves and national inte-rest relating to conservation should be used.

REDUCING SHORELAND PROTECTION BY HALF YIELDS 95,000 NEW HOUSING UNITS

THE STOCKHOLM CHAMBER OF COMMERCE PROPOSES TO:

• Reduce shoreland protection to 50 meters.

• Limit shoreland protection to public access to beaches.

• Tighten legislation to prevent enclosures and privatisation of shoreland.

• Use alternative methods to protect environmental conservation areas near water.

9


Foto: Björn Leijon

10


STRANDSKYDDET HAR UTVECKLATS till ett påtagligt hinder för bostadsbyggande i strandnära områden. Detta beror delvis på att regelverket i sig är strikt. Men det beror också på att många bostadsprojekt i dessa lägen överhuvudtaget inte ens övervägs. Ett betydan-de antal bostäder i planer har upphävts för att de har ansetts strida mot strandskyddet. Men antalet som aldrig kommit till prövning, då företrädare för berör-da kommuner inte bedömt projekten som genomför-bara, är sannolikt ännu större.

Det är alldeles uppenbart att strandskyddet skapat den betydande begränsning som det syftade till, att förhindra och försvåra bebyggelse inom strand- områden. Resultatet blir att platser som lämpar sig att bli goda bostadsmiljöer för att de till exempel ligger i närheten av redan befintlig kollektivtrafik,

aldrig utvecklas. I stället förblir marken och de vattennära lägena många gånger otillgängliga och outnyttjade av allmänheten. Tvärtemot ett av regel-verkets syften.

Stockholmregionen är i stor utsträckning byggd vid vatten. Öarna och mötet mellan Saltsjön och Mälaren gör Stockholm till en av världens vackraste och mest attraktiva städer för både boende och be- sökare. Det gäller inte minst områdena runt stadens kajer, med fina stråk utmed vackra byggnader från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet.

Skulle prövning av detaljplaner för stora delar av stadens befintliga områden genomföras i dag skulle planerna ha upphävts av antingen länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen med hänvisning till miljö-balkens regler för just strandskydd.

Med dagens strandskyddsregler skulle alltså stora delar av den bebyggelse som utgör kärnan i Stockholms karaktär vara olaglig. Det är svårt att tro, men de allra flesta byggnader vid Nybroviken och Strandvägen skulle inte existera då de är belägna omkring 60 meter från vattenlinjen. Detsamma gäller för Grand Hôtel, Kungliga Slottet, Riksdagshuset, Rosenbad och funkishusen längs Norr Mälarstrand.

En av de många paradoxerna är att samma myn-digheter som i dag skulle förbjuda eventuella planer på byggnation längs stadens strandområden, också förbjuder alla former av förändringar av desamma, med hänvisning till miljöernas ”omistliga värden”. Mot bakgrund av hur Stockholm vuxit fram framstår strandskyddsreglerna i sin nuvarande utformning därför som historielösa.

Öppna upp stränderna!

DET HÄR ÄR STRANDSKYDDET

Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller i hela landet, vid alla kuster, sjöar och vattendrag. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet. Länsstyrelsen kan utöka strandskyddet upp till 300 meter. Strandskyddets två syften är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.

KÄLLA: BOVERKET

FAKTA:

11

För att visa hur Stockholm kan utvecklas från huvudstad till huvudstadsregion har konsult-bolaget Tyréns, på uppdrag av Stockholms Handelskammare, visat hur många bostäder det finns utrymme för om strandskyddet minskas från dagens 100 meter (eller 300 meter vid så kallat utökat strandskydd), till 50 meter. Det vill säga, om den befintliga bebyggels-en utökas 50 meter ytterligare ner mot vattnet.

Vi har enbart tagit med mark som ligger i anslutning till befint-lig bostadsbebyggelse och där det inte finns några andra restrik-tioner på grund av höga natur-värden. Undersökningen visar att 95 000 nya bostäder kan byggas i Stockholms län om strandskyd-det begränsas till 50 meter. I vår beräkning har de flesta ytor explo-aterats med samma täthet som angränsande bebyggelse.

95 000 nya bostäder

12


Den här undersökningen syftar till att visa hur stor bostadspotentialen i huvudstadsregionen är om strandskyddet halveras och samtliga ovan listade kriterier är uppfyllda. Naturligtvis skulle en bygg-nation på i dag strandskyddad mark genomgå en detaljplaneprocess med allt vad det innebär. Det går inte att bedöma om en specifik bit mark är lämplig att bebygga med mindre än de utredningar som görs i planprocessen. Den här rapporten omfattar inte en sådan bedömning.

MARKRESTRIKTIONER

Tyréns har inte räknat med mark som är belagd med följande markrestriktioner:

-NATIONALPARK

-NATURRESERVAT

-RIKSINTRESSE, NATIONALSTADSPARK

-RIKSINTRESSE, KULTURMILJÖVÅRD

-RIKSINTRESSE, NATURVÅRD

-NATURA 2000, BÅDE FÅGELDIREKTIVET OCH HABITATDIREKTIVET

-KULTURRESERVAT

-LANDSKAPSBILD

Vidare har Tyréns valt att inte ta hänsyn till punkt- och linjeformiga restriktioner i form av fornlämningar och naturminnen eftersom det är svårt att bedöma hur mycket mark de tar i anspråk. Riksintresse för totalförsvaret är ej längre tillgängligt för nedladdning från Länsstyrelsens geodatatjänst och således har det inte varit möjligt att ta med detta riksintresse i analysen. Eftersom exploatering endast sker i anslutning till befintlig bebyggelse

anser Tyréns att markrestriktioner kopplade till risk och buller endast har en ringa påverkan på resultatet. Dessutom är mark som redan är bebyggd, det vill säga där strandskyddet redan helt eller delvis är hävt, ej medräknad eftersom den ytan skulle kunna exploateras utan en förändring av strandskyddet.

Handelskammaren anser att övriga markrestriktioner som kan finnas på marken inte är begränsande för bebyggelse då de ibland, med varsam hand, lyfts för att möjliggöra för nya bostäder. Det kan till exempel handla om opåverkade områden, ängs-, hag- och betesmark, åkergradering, riksintressen för fritid, riksintressen för begränsning av fritidshusbebyggelse och riksintressen för friluftsliv och turism. I det här fallet skulle målet med restriktioner som syftar till att freda mark för människors friluftsliv, automatiskt tillgodoses genom att ny bebyggelse tillgängliggör stranden, helt i enlighet med strandskyddets syfte. För att de här miljöerna ska kunna göras attraktiva och inbjudande att vistas i måste bryggor, strandpromenader och lekplatser få uppföras närmare stranden än 50 meter.

EXPLOATERINGSMETODDe flesta ytor exploateras med samma täthet som angränsande bebyggelse. Regeln har två undantag. Om en plats angränsar till ett villaområde har ytan exploaterats högre. Byggnationen närmast vattnet motsvarar då flerbostadshusbebyggelse med låg täthet. Syftet är att inte bebygga de nya strandnära lägena med villor utan utnyttja potentialen till flerbostadshus. Det andra undantaget gäller för ytor som ligger intill platser med mycket hög exploatering, det vill säga bebyggelse av innerstadskaraktär. Där har den strandskyddade ytan exploaterats upp till en övre gräns för att undvika att extremvärden ingår i beräkningarna.

13


NY BEBYGGELSE KAN BRYTA UPP SEGREGATIONENAtt reformera strandskyddet och frigöra ny mark för bostadsbyggande handlar inte om att bygga billiga bostäder. När politiker ställer krav på att det ska byggas billiga bostäder förenklar de ofta verkligheten. Nyproducerade bostäder blir, i en tillväxtregion som Stockholm, sällan billiga till följd av höga markpriser, utdragna planprocesser, dyr arbetskraft och otaliga lagar och regler som styr byggandet. Allt detta slår på bostadens slutpris. Sannolikt kommer därmed den målgrupp som flyttar in i de nyproducerade bostä-derna att vara densamma som har råd att efterfråga nyproduktion på andra platser i länet. Att det byggs

på attraktiva platser i länet kan däremot skapa flyttkedjor som frigör bostäder i det äldre och många gånger billigare beståndet.

Man ska i stället se tillskottet på ny byggbar mark som en möjlighet att bygga bort delar av den fysis-ka segregationen genom att tillföra ny bebyggelse till ett område. Vår karta visar att ett reformerat strandskydd frigör mark i länets samtliga kommu-ner. Nya bostäder kan dessutom vara ett sätt att öka variationen i bostadsutbudet och förändra strukturen i stadsdelar med ensidigt bostadsbestånd. Ett större befolkningsunderlag förbättrar också underlaget för handel och samhällsservice.

Kartan visar bostadspotential per kommun i Stockholms län. Det som huvudsakligen avgör om en kommun får stor potential är en kombination av hur mycket sjöar och kust som kommunen har och hur tätbebyggd den är i dag.

Vår karta visar att ett

reformerat strand-skydd frigör mark i länets samtliga

kommuner.

400–1 500

1 501–3 200

3 201–5 900

5 901–9 400

9 401–16 600

ANTAL NYA BOSTÄDER

14


15


Kartan visar enbart de större exploateringsområdena i länet. Utöver dessa finns också några mindre, med färre bostäder, som inte finns utmärkta på kartan.

16


Tre miljoner människor beräknas bo i Stockholms län år 2045. Tittar vi åtta år fram i tiden, fram till år 2025, behövs det åtminstone 250 000 nya bostäder i länets samtliga kommuner. Vissa hävdar att det inte räcker utan att det krävs ännu mer då befolknings- ökningen kan bli större än vad som uppskattas i de regionala planerna. Vi har inte bara dagens och morgondagens befolkningsökning att ta hänsyn till utan också det ackumulerade bostadsunderskott som två decennier av historiskt lågt byggande har skapat.

Utvecklingen i Stockholmsregionen planeras ske genom kraftig bebyggelse på vissa utpekade platser, särskilt i närheten av annan bebyggelse och nära bra kollektivtrafik. Tanken är att regionen ska utvecklas organiskt och utgå från befintlig explo-atering, bland annat för att tillgodogöra sig existerande infrastruktur och service. Bebyggelseplanerna fastställs i flera övergripande kommu-nala och regionala dokument. Dessa baseras på översikts-planer i alla länets kommuner, vilka i sin tur knyter an till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS.

När kommunerna tar fram nya detaljplaner för bostäder och andra ändamål måste de undersöka huruvida de strider mot något av de formella hinder som föreligger. Det gäller allt från

den långa rad av riksintressen som utpekats av staten, till bullernormer, byggnadsregler och krav på till-gänglighet. I dag uppger nästintill var tredje kommun i länet, enligt länsstyrelsens senaste bostadsmarknads- enkät, brist på detaljplaner på attraktiv mark som en av de tre främsta faktorerna som begränsar bostads-byggandet i kommunen. Trots det bygger många kommuner rekordmånga bostäder just nu.

Strandskyddets utformning och de tolkningar som regelverket ger upphov till kommer att spela en viktig roll för hur huvudstadsregionen tillåts växa fram. Huvudstadsregionen är rik på vattenområden

och stränder vid havsvikar, sjöar, åar och bäckar. Ett regelverk som är mycket restriktivt

mot bebyggelse i närheten av vatten försvårar, fördyrar och förhindrar

en utveckling mot ett ännu mer attraktivt Stockholm, där bostä-der uppförs på platser som i allra högsta grad lämpar sig för sådan bebyggelse.

Det finns starka skäl för ett strandskydd som syftar till

att upprätthålla allmänhetens tillgänglighet till stränderna, en

rätt som är viktig att värna om. Det finns också starka skäl att skydda

strandmiljöer som är viktiga för växter och djur. Däremot kan upprätthållandet av strand-

skyddets syften inte innebära att nästan alla former av etablering i strandnära lägen ska förhindras.

En huvudstadsregion tar form

Utvecklingen planeras ske i

närheten av annan bebyggelse och

nära bra kollektivtrafik.

17


Emellanåt hävdas att det råder betydande risker för översvämning i Stockholm, en risk som dessutom kommer att tillta mot bakgrund av stigande vattennivåer. Man räknar med en potentiell höjning av havsvattennivån om cirka en meter. Samtidigt pågår en landhöjning som för Stockholmsområdet totalt sett skulle innebära en höjning av havsvattennivån om ca 0,5 meter. Planeringen i regionen, inklusive nya Slussen, tar dessa förändringar i beaktande. För att identifiera potentiella bekymmer har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillsammans med länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter tagit fram kartor med översvämningsrisker, så kallade riskkartor. Syftet med kartorna är att identifiera potentiella

konsekvenser av översvämning som med låg, medelhög respektive hög sannolikhet förväntas inträffa. Dessa kartor visar tydligt att riskerna för översvämningar i Stockholmsregionen är tämligen begränsade och de markområden som riskerar att drabbas av översvämningar är små. Det gäller i synnerhet regionens mer centrala delar, som ofta är kuperade med viss höjdskillnad mellan normal vattennivå och omkringliggande markområden. I samband med ombyggnaden av Slussen kommer det att bli möjligt att tappa ut större mängder vatten ur Mälaren till Östersjön. Det gör att översvämningsrisken på Mälarens stränder kommer att minska drastiskt.

SMÅ RISKER FÖR ÖVERSVÄMNING VID BOSTÄDER I STOCKHOLM

FAKTA:

Tre miljoner människor beräknas bo i Stockholms län år 2045.

18


Strandskyddslagstiftningen har två grundläggan-de syften, att trygga förutsättningarna för allmän-hetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Enligt nuvarande lagstiftning gäller ett generellt strandskydd om 100 meter i hela landet. Strandskyddszonen utgår från strandkanten i normal- vattenläge och sträcker sig 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet.

Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddszonen upp till 300 meter, om det behövs för att säkerställa strandskyddets syften, något som regelmässigt skett i stora delar av Stockholmsregionen och andra större städer. Det kan till exempel göras på platser som är av riksintresse för naturvården och friluftslivet, i områden i skärgården som inte redan förlorat i betydelse på grund av exploatering eller i tätortsnära strövområden som länsstyrelsen anser bör fredas.

Inom ett strandskyddat område får i princip inga nya byggnader uppföras. Man får inte heller ändra byggnaders användning genom att till exempel bygga om en fiskebod till ett fritidshus, anlägga bryggor, sätta upp staket, schakta, spränga eller fälla träd.

Som regelverket ser ut kan en fråga om upphävan-de av eller dispens från förbuden beaktas enbart om det aktuella området

• redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften

• genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen

• behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området

• behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området

• behöver tas i anspråk för att tillgodose ett ange-läget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området

• behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

För att få dispens eller få strandskyddet upphävt krävs dock både att ett av skälen ovan och att strand-skyddets två huvudsyften är uppfyllda.

Den nya strandskyddslagstiftningen, som kom till år 2009, gick i huvudsak ut på att försvåra möjlig- heterna att bygga strandnära i orter med stort bebyggelsetryck och samtidigt utöka de formella möjlig-heterna att bebygga stränder i glesbygdsområden. Lagstiftningen gav länsstyrelserna en tyngre roll i samband med att de fick i uppdrag att överpröva samtliga kommunala beslut om strandskyddsdispens. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Mark- och miljödomstolen och därefter vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Lagstiftningen

Hur nära stranden får man bygga?

19


gav också vissa föreningar, vars mål är att tillvarata frilufts-, naturvårds- och miljöskyddsintressen, en utvidgad rätt att överklaga kommuners upphävande av strandskydd. Dessutom beslutades att strandskydd återinträder automatiskt när en detaljplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan. Det innebär att strandskyddet återigen måste prövas för att strand-skyddet ska kunna upphävas eller dispens ska kunna ges.

Lagändringen innebar också att kommuner fick möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveck-ling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, i sina översiktsplaner. Syftet var att göra det enklare att planera för strandnära bebyggelse på landsbygden, även inom strandskyddat område, för att långsiktigt stimulera den lokala och regionala utvecklingen på den här typen av platser. Ändringen var ett försök att lätta upp regelverket. De områden som pekas ut ska vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses. Utgångspunkten för bedömningen av strandskyddsdispenser ska dock vara restriktiv.

När den nya lagen började tillämpas på myndig-

hetsnivå visade det sig relativt snabbt att den inte hade fört med sig avsedd lättnad på landsbygden, något som både allmänheten och en rad kommuner vittnade om. Kraven ökade på att lagen måste änd-ras. För att hantera frågan tillsatte regeringen den så kallade Strandskyddsdelegationen, med målsätt-ningen att sprida kunskap och involvera tjänstemän, förtroendevalda, medborgare och företagare som till vardags kommer i kontakt med strandskyddsreglerna. Delegationen avslutade år 2015 sitt 2,5 år långa arbe-te genom att lämna efter sig ett slutbetänkande. Här konstaterade man bland annat att dagens regelverk har flera brister.

I mars år 2017 ställde sig alliansparterna och Sverigedemokraterna bakom ett tillkännagivande i riksdagen om att strandskyddet bör reforme-ras. Det föranledde i sin tur att regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att se över reglerna för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Regeringens åtgärder kommer i bästa fall att göra att det ursprungliga syftet med den sju år gamla reformen som skulle göra det enklare att bygga bostäder när-mare vattnet i landsbygd och glesbygd, uppnås.

Jennie gör ny bild som visar hur LÅNGT 100 meter faktiskt är, kanske foto från Google Earth på Hammarby Sjöstad?

Den här bilden visar Hammarby sjöstad från ovan. Om detta inte hade varit gammal industrimark hade sannolikt

inga bostäder utanför det rosafärgade området (som visar var 100-metersgränsen går) kunnat byggas.

2 0


2 0

Strandskyddet – hur hamnade vi här?

År 1938 lämnade den så kallade Fritidsutredningen ett delbetänkande med förslag angående reglering av bland annat strandbebyggelse. Syftet var att begränsa omfattande byggnation som förhindrade allmänhetens tillträde till strandområden.

EN LAG OM TILLFÄLLIGT BYGGNADSFÖRBUD i vissa strandområden tillkom i stället år 1950. Det var den första egentliga strandskyddsregleringen även om länsstyrelserna erhöll vissa möjligheter att begränsa strandnära byggnation genom 1947 års byggnads-stadga. Syftet med lagstiftningen år 1950 var bland annat att trygga tillgången till bad och friluftsliv för allmänheten, i enlighet med Fritidsutredningens motiv från år 1938. Den permanenta strandlagen ersatte år 1953 den tillfälliga lagen från år 1950. Den var till stora delar likalydande som det tidigare och temporära lagrummet. Lagen medgav bland annat möjlighet för länsstyrelserna att förordna områden med förbud mot bebyggelse utan tillstånd. Stränderna skyddades upp till på 300 meter från strandlinjen. Genom strandlagen medgavs mark- ägare möjlighet till ersättning ifall tillstånd för byggnation inte beviljades.

I januari år 1965 började den nya naturvårdslagen att gälla. Enligt den utredning som genomfördes inför den nya lagen var de existerande reglerna för strand-skyddet godtagbara varför den tidigare strandlagen

införlivades i den nya lagen inklusive delen om ersätt-ning vid uteblivet tillstånd för byggnation. Vi denna tidpunkt omfattades mindre än 15 000 km stränder av strandskydd.

Under 1970-talet genomfördes skärpningar av regler för strandskydd inom ramen för den befintliga naturvårdslagen. Den stora förändringen gjordes år 1975 då ett generellt strandskydd infördes i hela riket. Strandskyddet omfattade 100 meter från strandlinje men kunde utökas till 300 meter efter beslut i läns- styrelsen, vilka också kunde ta bort skyddet inom vissa områden samt medge dispens. Nytt var att skyddet även omfattade redan planlagda områden. Även möjligheten att erhålla ersättning togs bort. Motivet för skärpningen var volymen av nya fritidshus intill stränderna. Skyddet syftade återigen till att bevara åtkomst till stränder för friluftslivet.

Under år 1994 genomfördes en principiell föränd-ring. Strandskyddet motiverades nu inte bara av socia-la skäl utan hade även ekologiska motiv. Strandskyddet skulle nu också bevara ”goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet”. Följden blev att områ-

21


21

den som tidigare varit helt ointressanta för friluftsliv och bad, nu omfattades av skyddet då dessa områden blev intressanta för biologisk mångfald.

En större förändring av naturlagstiftningen genom-fördes med införandet av miljöbalken, som trädde i kraft år 1999. Naturvårdslagen och en del andra lagar omarbetades och fördes in i den nya miljöbalken. Vad gäller strandskyddet företogs små förändringar förutom vissa skärpningar, bland annat att strandskydd återinfördes när detaljplan upphävs. Skärpningar gjor-des också kring ändring av befintlig byggnad och skydd för djur- och växtlivet.

Under 2000-talet genomfördes tre arbeten som sedermera kom att leda till ny lagstiftning år 2009. Redan år 2002 presenterade Naturvårdsverket en rapport om strandskyddet där man föreslog ett dif-ferentierat strandskydd beroende på bebyggelsetryck och exploatering. Rapporten föranledde år 2005 den formella utredningen ”Ett förnyat strandskydd” samt år 2008 ”Stranden – en värdefull miljö”. Även dessa utredningar hemföll åt att försvåra och förhindra bebyggelse genom dispenser i större städer. Däremot skulle möjliga lättnader ges i vissa glesbygder.

” Strandskyddet

motiverades nu inte bara av sociala

skäl utan hade även ekologiska motiv.

”

2 2


I DE SENASTE ÅRENS INTENSIVA bostadspolitiska debatt har kommuner ofta fått utstå hård kritik för att de inte bygger tillräckligt mycket bostäder. År 2012 skrev den dåvarande bostadsministern Stefan Attefall på DN Debatt att kommunerna är själviska och att ”det inte spelar någon roll vad staten gör för att öka bostadsbyggandet om inte kommunerna samspelar. Det är kommunerna som äger marken och har den verkliga makten.” I samband med 2016 års nationella bostadssamtal diskuterades till och med ekonomiska sanktioner mot kommuner som inte bygger tillräckligt.

Samtidigt som kommunerna har fått agera slagpåse har de sällan fått möjlighet att ge sitt eget per-spektiv på hur man ser på de lokala utmaningarna. Av den anledningen bad Stockholms Handelskammare några av de kommuner i länet som håller en hög byggtakt, att besvara frågor om hur de ser på sina förutsätt-ningar att planlägga mer mark för bostadsbyggande mot bakgrund av de statliga markrestriktionerna.

Stockholms stad, Nacka, Tyresö, Täby, Solna, Sundbyberg, Haninge, Norrtälje, Sollentuna, Vallentuna och Järfälla besvarade våra frågor. Sju av dessa elva kommuner uppger att dagens strandskyddsregelverk har försvårat för byggande av nya bostäder. En åttonde menar att det kanske sker omedvetet, eftersom man väljer bort platser som man redan från början tror är omöjliga att bebygga. Flera kommuner säger att det inte är meningsfullt att ge

sig in i projekt där strandskydd råder eller att de i en valsituation mellan två markområden väljer bort det strandskyddade, eftersom risken för ett upphävande av kommunens beslut om att tillåta bebyggelse är för stor. Det finns också de som säger att de inte kan lägga mer pengar på att ge sig in i förgävesprojekt. Strandskyddsreglerna har därmed börjat få struktu-rerande effekt.

Den nya lagen från år 2009, som gett länsstyrel-serna i uppdrag att överpröva kommunernas strand-skyddsbeslut, anses vara mycket strikt. Kommunerna

anser att avvägningarna vad gäller strandskyddet bör lämnas till politiker på lokal nivå. Man

menar att länsstyrelsens överprövning innebär att kommunernas plan-

monopol urholkas. Att strandskyddet återinträder om det görs en ny detaljplan på mark som tidigare varit planlagd för ett annat ändamål utgör, enligt kommunerna, också ett hinder för bostadsbyggande. Det utökade

strandskyddet försvårar också på vissa platser för tätortsutveckling.

Dessutom anser några kommuner att det ställs för höga krav på att bevisa att det inte

går att tillgodose intresset, det vill säga bygga de bostäder som planeras, utanför det strandskyddade området.

Även om många kommuner uttrycker att strand-skyddet och dess syften är viktiga anser man att platsens förutsättningar måste få spela en större roll. Strandskyddet måste upphöra att vara den förbuds- lagstiftning som den har kommit att bli.

Inte meningsfullt att planera bostäder på strandskyddad mark

Sju av elva kommuner i länet uppger att strand- skyddsregelverket

försvårar byggande av nya

bostäder.

2 3


Mer skada än nytta – åtta exempel Strandskyddsbestämmelserna är hårda och medger få undantag. Att lagen inte heller är konsekvent är något som återspeglas i de prövningar som görs i samband med dispenser eller upphävande av strand-skydd. Dessvärre leder det emellanåt till tämligen märkliga ställningstaganden från berörda myndig-heter och rättsliga instanser, vilka har att vårda och upprätthålla strandskyddsreglerna. Nedan följer några exempel:

RÅSTASJÖN – FRÅN 1 800 BOSTÄDER TILL 0 BOSTÄDER

Råstasjön är en liten sjö i Solna kommun. Den har stränder som till stora delar är bevuxna med vass

och sly. Runt sjön löper en strandpromenad. Sydost om sjön, en bit ovanför strandpromenaden, ligger ett område som tidigare varit avspärrat och använts bland annat för upplag. Det är en stor grusad yta utan någon som helst växtlighet. Området ligger nära Arenastaden och den nya tunnelbanestation som planeras för den gula linjen. Det ligger ock-så på gångavstånd från pendeltågsstationen. Lite längre bort, men fortfarande på gångavstånd, ligger Näckrosens tunnelbanestation på blå linjen. Det är sålunda ett av de bästa tänkbara lägena för bostadsbebyggelse i Stockholmsområdet, sett till kollektivtrafikförsörjningen.

Solna stad ville ursprungligen bygga 1 800 bostä-der i området. Efter att länsstyrelsen i ett samråds-yttrande inte ansett att det fanns motiv att upphäva strandskyddet krymptes planen till 600 bostäder. Men även i den omarbetade planen låg några bostä-der 60 meter från stranden. Planen innebar dock en upprustning av strandområdet som skulle förstärka allmänhetens tillträde och göra strandområdet mer

KARTA PIL TILL NORGE TJOCK, PIL TILL KINA SMAL

Bilder från det område invid Råstasjön som inte fick bebyggas på grund av strandskyddsregler.

2 4


attraktivt. Länsstyrelsen ansåg att de särskilda skälen till att upphäva strandskyddet behövde konkretiseras och redovisas, vilket också gjordes och planen god-kändes. Den färdiga planen överklagades till länssty-relsen men överklagandena avslogs. Planen överkla-gades även till mark- och miljödomstolen som gick på länsstyrelsens bedömning och godkände planen. Slutligen överklagade Hyresgästföreningen, Natur- skyddsföreningen samt Världsnaturfonden WWF ärendet till Mark- och miljööverdomstolen, som upp-hävde detaljplanen i februari år 2016.

I sin argumentation menade domstolen att detaljplanen visserligen avsåg att tillgodose ett ange-läget allmänt intresse. Man menade dock att det inte hade visats att det saknas möjligheter att bygga dessa bostäder utanför strandskyddat område. Grunden för Mark- och miljööverdomstolens ställningstagande är den rigida utformning som strandskyddslagstift-ningen har. Det krävs mycket starka argument för att upphäva strandskyddet. I fallet Råstasjön ansåg domstolen uppenbarligen att det stora behovet av bostadsbebyggelse i Stockholmsområdet inte är ett tillräckligt starkt argument.

LÄNSSTYRELSEN KAN STOPPA 450 BOSTÄDER VID SÖDERTÄLJE KANALSTAD

Södertälje är beläget vid både Mälaren och Saltsjön och har dessutom en bred kanal som sträcker mellan de två vattendragen, rakt igenom staden. För att utveckla de centrala delarna av Södertälje har kom-munen tagit fram ett förslag som innebär utbyggnad med flera hundra nya bostäder uppdelat i fyra etap-per. Projektet, som påbörjades under 2014, går under beteckningen Kanalstaden och berör av naturliga skäl markområden i närheten av kanalen.

Även om stora delar av marken tidigare tagits i anspråk eller planlagts för andra verksamheter anser inte länsstyrelsen att Södertälje kommuns skäl att upphäva strandskyddet och bygga cirka 450 bostäder närmare än 100 meter från kanalen är tillräckligt starka.

Nästan tjugo olika intressenter har uttalat sig i frågan och i stort är alla positiva. Men länsstyrelsen konstaterar att det undantag från strandskyddet som gällde ett tidigare ridhus och en upplagsplats inte längre gäller om en ny detaljplan antas.

Vid Väsjön håller Sollentuna kommun på att utveckla en ny stadsdel, men strandskyddet sätter käppar i hjulet för en del av bebyggelsen.

2 5


I SOLLENTUNA STOPPAS 150 BOSTÄDER

Väsjön ligger i anslutning till ett välbesökt frilufts-område i Sollentuna. På vintern kan man åka skidor i Väsjöbacken som ligger i närheten. Samtidigt som man har naturen runt knuten befinner man sig bara 3,5 kilometer från Häggviks station. Härifrån tar man sig på dryga 20 minuter vidare in till Stockholms Central med pendeltåget.

Vid Väsjön har Sollentuna kommun sedan flera år tillbaka planer på att utveckla en ny stadsdel med några tusen bostäder. Men strandskyddet har satt käppar i hjulet för en del av utvecklingsplanerna. Efter många turer ändrade regeringen i februari år 2015 kommunens och länsstyrelsens beslut om att upphäva strandskyddet för att kunna bygga bostä-der och en bussgata som leder in till Väsjöområdet. Man konstaterar att det allmänna intresset att värna strandskyddet väger tyngre än exploateringsintres-set och hänvisar till att det går att bygga på andra platser.

Beslutet innebär att cirka 150 bostäder inte kom-mer att kunna byggas. Men det får också mer långt-gående konsekvenser än så, eftersom det påverkar områdets kollektivtrafikförsörjning. Det här innebär att kommunen måste projektera om bussförbindelser-na till den nya stadsdelen och försöka lösa frågan på annat sätt.

En av de ursprungliga målsättningarna med att bebygga Väsjöområdet* har varit att tillgängliggöra sjön för alla. Nu får sjön visserligen en strandprome-nad, men den kommer inte att gå hela vägen runt. Ett område som i dag utgörs av vass och sumpmark kommer att förbli otillgängligt.

NY SKOLA STOPPAS

Strandskyddet omfattar även andra former av bygg-nader än bostäder. Vid sjön Trekanten i Stockholm planerades en ny skola för 650 elever, ett behov som uppstått till följd av områdets nya bostäder. Detaljplanen antogs av Stockholms stad i mars år

* Anledningen till att exploatering runt Väsjön inte finns med i Tyréns kartläggning över platser där nya bostäder kan byggas är för att det i dag är för låg exploatering i närområdet. Platsen angränsar därmed inte till befintlig bostadsbebyggelse.

2015. Efter att länsstyrelsen och mark- och miljödom-stolen godtagit detaljplanen överklagandes denna till Mark- och miljööverdomstolen av ett flertal enskilda med hänvisning till strandskyddsbestämmelserna. Mark- och miljööverdomstolen stoppade i april år 2016 byggplanerna genom att upphäva kommunfull-mäktiges beslut att anta detaljplan för del av fastighe-ten. Domstolen ansåg att det inte fanns förutsättning-ar för att upphäva strandskyddet inom detaljplanen. Mark-och miljööverdomstolen menade att staden inte tittat tillräckligt noga på andra placeringar av skolan.

FORMALITET BLEV TILL KOMPLICERAT ÄRENDE

År 2010 köpte en privatperson en tomt i Närtuna i Norrtälje kommun för att uppföra en byggnad på en tomt som låg inom strandskydd om 300 meter. Kommunen kontaktades i samband med köpet och gav positivt förhandsbesked till bygget inklusive strandskyddsdispens. Kommunen förklarade att det bara var en formalitet för länsstyrelsen att godkänna dispensen och att bygget i princip kunde påbörjas direkt. Dessvärre blev det inte så enkelt.

Länsstyrelsen rev upp kommunens godkännande med hänvisning till strandskyddet. Ärendet togs vida-re av fastighetsägaren till mark- och miljödomsto-len, som gick på länsstyrelsens linje om avslag. Den aktuella tomten ligger 160 meter från en vassbevux-en vik av sjön Sparren. Mellan fastigheten och det aktuella vattendraget, sjön Sparren, finns 130 meter obrukad åkermark varav den sista delen mot sjön är så tätbevuxen att det nästintill omöjliggör passage till stranden. Mellan tomten och sjön går av en asfalterad väg som bland annat trafikeras av SL-bussar.

Tomten var avstyckad i syfte att bebyggas. Strandskyddsreglerna medför därmed att tomten i det närmaste saknar värde. Fastighetsägaren nekades prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen varpå denne vände sig Europadomstolen. Det är ovanligt att Europadomstolen tar upp den här typen av ärenden. I detta fall var staten tvungen att ange sin inställning till klagomålet. I sitt svar skrev staten, genom regeringen, att fastighetsägaren kan minska sin skada genom att börja med jordbruk på tomten.

2 6


EXEMPEL FRÅN ANDRA LÄN: DIKE UTAN VATTEN – STRANDSKYDDAT

Även onaturliga vattendrag kan omfattas av strand-skydd. Det menar åtminstone Länsstyrelsen i Hallands län som hävdar att vattendrag omfattas av strand-skyddsbestämmelser oavsett om vattendraget är naturligt eller artificiellt. De värden som strandskyddet avser att skydda kan förekomma såväl vid ett anlagt vattendrag som vid ett naturligt.

Kungsbacka kommun gav tillstånd till uppföran-de av ett enbostadshus vid ett dike som anlagts för markavvattning på 1860-talet. Beslutet upphävdes av länsstyrelsen, som ansåg att det fanns goda skäl att anta att de biologiska värdena var väl utvecklade i och vid vattendraget. Det var inte heller visat i målet att det aktuella diket hade sådan begränsad vatten-föring att det på den grunden inte skulle omfattas av strandskydd.

Mark- och miljödomstolen ansåg emellertid att strandskydd inte gäller vid det i målet aktuella diket och att det därmed inte behövs någon strandskydds-

dispens. Länsstyrelsen överklagade ärendet till Mark- och miljööverdomstolen, som intog samma ställning som Mark- och miljödomstolen.

Även om detta ärende medgav bebyggelse står det helt klart att det råder stora oklarheter kring vad som utgör strandskydd. Att länsstyrelsen överhuvudtaget kan hävda att även konstgjorda vattendrag, utan vattenföring större delen av året, omfattas av strand-skydd, får närmast bisarra konsekvenser.

LITEN RÄNNIL STOPPAR FASTIGHETSÄGARENS HUS

I Älvdalen på en ensligt belägen fäbodvall ville fastig-hetsägaren uppföra en timmerstuga utan el och vat-ten, liknande de hus som finns i närheten. På tomten finns en cirka 20 cm bred rännil, troligen grävd för att leda vatten till betesdjur. Den är torrlagd under delar av året och är inte utmärkt på några kartor. Rännilen ligger inte vid en strandlinje, det lever ingenting i den

och det finns ingenting som tyder på att den hyser några andra naturvärden.

Länsstyrelsen och mark- och miljö-domstolarna ansåg detta till trots

att det lilla flödet ska omfattas Länsstyrelsen hävdar att även

konstgjorda vatten-drag, utan vatten-

föring, kan omfattas av strandskydd.

STRANDSKYD

DAT?

2 7


av strandskydd, varför dispens inte beviljades. Detta innebar således att fastighetsägaren inte alls kan byg-ga på sin tomt då strandskyddet uppgår till 100 meter åt vardera hållet.

UNDANTAG FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING – ETT UNDANTAG MED FÖRHINDER

Även i glesbygd utgör strandskyddet, trots försök till reformer, fortfarande ett påtagligt hinder för utveck-ling. Eksjö kommun i Småland antog år 2014 en detaljplan i syfte att möjliggöra förtätning av bostä-der. Strandskyddet hade upphävts för vissa delar av planområdet genom en bestämmelse i detaljplanen och upphävandet hade skett med stöd av ett till-lägg till kommunens översiktsplan om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Ärendet överklagades av ett tiotal aktörer med hänvisning till att LIS inte medger någon allmän exploateringsmöjlighet.

Mark- och miljööverdomstolen menade att bostads-bebyggelse bör lokaliseras nära den service som bebyggelsen avser att stärka. Avståndet mellan det i målet utpekade LIS-området och närmsta ort var några kilometer. Kommunen anförde att det utpekade LIS-området även avsåg att ge befolkningsunderlag för service till andra orter samt till en camping under sommarsäsongen. Med hänsyn till avståndet mellan det utpekade LIS-området och dess närmsta ort upphävde domstolen detaljplanen. Att detaljplaneområdet ligger i närheten av en campingplats kunde inte ensamt medföra att området ansågs utgöra ett LIS-område. Mark- och miljööverdomstolen fann därmed att det av kommunen utpekade LIS-området inte var ett sådant område som avses i 7 kap. 18 § miljöbalken. Det fanns därmed ingen möjlighet att i detaljplanen upphäva strandskyddet enligt LIS-bestämmelserna.

”Även i glesbygd utgör strandskyddet fortfarande ett påtagligt hinder för utveckling.

2 8

HALVERAT STRANDSKYDD GER 95 000 BOSTÄDER – GODA EXEMPEL

Ett av strandskyddets syften är att lång- siktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden. Det har inneburit att bostadshus generellt inte har kunnat byggas närmare än 100 meter från vattnet.

Men det finns faktiskt platser i regionen där det har byggts bostadshus betydligt närmare vattnet än strandskyddets 100-metersgräns och där strandområdena då, paradoxalt nog, har blivit betydligt mer attraktiva och tillgängliga för allmänheten.

Det är områden där husen har byggts innan strandskyddsreglerna skärptes eller på platser där strandskyddet inte längre gäller eftersom det handlar om industri-mark.

På flera av de här platserna har det legat gamla verkstäder, skrotupplag, förfallna skjul, sly och sankmark som gjort strän-derna otillgängliga.

Här har bostadshus kunnat uppföras, ibland så nära som fem meter från strand-kanten. Därigenom har de tidigare otill- gängliga stränderna blivit öppna för alla. Det är lagom brett för både promenad- vägar, båtbryggor och trädäck för sol och bad.

Vi har tagit fram några goda exempel som visar hur byggande nära vattnet kan göra ett område attraktivt och stränderna tillgängliga för allmänheten.

Otillgängliga stränder har blivit öppna för alla

2 9

HALVERAT STRANDSKYDD GER 95 000 BOSTÄDER – GODA EXEMPEL HALVERAT STRANDSKYDD GER 95 000 BOSTÄDER – GODA EXEMPEL

Foto: Björn Leijon (resterande bilder i rapporten)

3 0


ETT EXEMPEL ÄR HORNSBERGS

STRAND på nordvästra Kungs-holmen som tidigare rymde grusupplag och industrier som gjorde det omöjligt att ta sig fram här. Nu finns här badbryggor, restauranger och caféer och det har blivit möjligt att prome-nera runt Kungsholmen, längs strandkanten.

31


LÄNGST MED ÅGATAN VID BÄLLSTAÅN i Sundbyberg står husen riktigt nära vattnet. Nedanför löper strandpromenaden med sitt trädäck. På sommaren ligger båtar förtöjda längs bryggan och på vintern åks det skridskor på ån. Strandpromenaden som fortsät-ter längs Bällstaviken ända till Karlbergskanalen har

snabbt blivit ett populärt promenadstråk.Det här var tidigare utkanten av Sundbyberg och

här låg industrierna. Innan husen byggdes fanns här en uppläggningsplats för fritidsbåtar. En bit ovanför ligger fortfarande Marabous f.d. chokladfabrik som gjorts om till kontor.

3 2


TRANEBERGS STRAND ÄR ETT

BOSTADSOMRÅDE som ligger lite inklämt längs den smala strand- remsan mellan Tranebergsbrons landfäste på Brommasidan och Alviksstrand. Husen, som består av hyreslägenheter, byggdes år 1994 på otillgänglig mark som mest bestod av sly. I närheten låg tidigare flera industrier; här tillverkades bland annat tvål i Barnängens fabrik och här fanns både ett brännvinsbränneri och en ljusfabrik.

Ovanför de nuvarande husen dånar trafiken fram på Trane- bergsbron, men nere vid vattnet finns en badbrygga och strand-promenaden som leder förbi en flytande restaurang till Alviks torg. Tack vare bebyggelsen har Tranebergs strand blivit tillgänglig för allmänheten.

3 3


LILLA ESSINGEN VAR UNDER EN STOR DEL AV

1900-TALET förknippat med Electrolux. På ön till-verkades den första dammsugaren år 1912 och här uppfanns hushållsassistenten på 1940-talet.

Vid vattnet, där fabriken en gång låg, står nu bostadshusen längs strandkanten med balkonger ut

mot vattnet. På Electrolux-tiden var det inte lätt att promenera runt ön. Det är det nu. Här finns en bred och trevlig strandpromenad som passerar nydöpta platser som Essinge brygga, Essinge Mälarstrand eller Essinge port. Vid strandpromenadens bryggor finns badstegar för den som vill ta ett dopp.

3 4


3 5


VID JÄRLASJÖNS NORRA STRAND I NACKA byggdes i början av 2000-talet ett helt nytt bostadsområde alldeles vid vattnet. I området som heter Järla sjö finns förutom bostäder också kontor i de upprustade gamla industribyggnaderna. Platsen hette tidigare Järla industriområde. AGA började sin industriella verksamhet här. Här låg också en fabrik för framställning av acetylen.

Bostadshusen ligger nära vattnet, ett par fyra- våninghus står faktiskt ute i vattnet. De är byggda på pålar och förbinds med strandkanten genom bryggor. Här finns också en strandpromenad tillgänglig för alla, en trädgårdspark och flera restauranger. För att påminna om gamla tider står en AGA-fyr från år 1927 längst ute på sjöpiren och minner om den gamla industriepoken.

3 6


Lagstiftning ska vara begriplig och bygga på en rimlig avvägning mellan olika motstående intressen. Strandskyddsreglerna brister i båda dessa avseenden. De är svårtolkade och anmärkningsvärt ensidiga.

Det är uppenbart att det måste till en förändring av ett svårhanterat och snårigt regelverk, som innebär ett omfattande intrång i den privata äganderätten samtidigt som osäkerheten kring vad som gäller är betydande. Kommuner, länsstyrelser och domstolar måste få en transparent och tydlig lagstiftning att för-hålla sig till. Dagens regelverk medför att kommuner och markägare har svårt att förutse vilka regler som i slutändan gäller.

Strandskyddet har länge behandlats som en helig ko. Det är svårförståeligt mot bakgrund av de starka motstående intressen som finns, vilket inte minst denna rapport visar. Tar man dessutom med att tillgängligheten för allmänheten snarare underlättas av lättnader i strandskyddet blir inställningen än mer svårbegriplig.

Handelskammaren anser att strandskyddet måste begränsas. Nuvarande generella strandskydd på 100 meter med stora möjligheter för myndigheterna att utöka det till 300 meter är ofta inte motiverat med hänsyn varken till allmänhetens tillgänglighet eller till skydd för särskilt skyddsvärd flora eller fauna.

Strandskyddsreglernas två syften är i sig ofören-liga. Om allmänhetens tillträde till stränderna ska säkras innebär det i många fall att djur och växtlighet påverkas. Därför borde strandskyddet renodlas så att

dess enda syfte är att säkra allmänhetens tillgänglig-het till stränderna. I det avseendet borde lagstiftning-en kunna skärpas för att förhindra att strandområden inhägnas och privatiseras.

För allmänhetens tillgång till stränderna är ett strandskydd på 50 meter gott och väl tillräckligt. Handelskammarens inventering av attraktiva strandmiljöer i Stockholm visar att avståndet till vattnet ofta är betydligt kortare än så. I en sådan ny strandskyddslagstiftning bör det också bli lättare att få tillstånd att anlägga bryggor, strandpromenader, serveringar och andra anläggningar som under-lättar allmänhetens tillträde och ökar strändernas attraktivitet.

AKUT BOSTADSBRIST

Dessutom måste platsens specifika förutsättningar få spela en större roll. I en situation med akut bostads-brist där det behöver byggas hundratusentals bostä-der blir en lagstiftning som kräver att en kommun ska kunna visa att det inte går att bygga bostäder någon annanstans än på strandskyddat område, väldigt märklig. Detta krav innebär i princip att strandskyddet blir orubbligt oavsett alla andra skäl. Det blir särskilt orimligt om området är väl beläget i förhållande till pendeltåg och tunnelbana, som sam- hället investerar miljardbelopp i.

För att skydda djur och natur borde andra instrument användas. Det finns i dag flera sådana, till exempel naturreservat, riksintresse för natur-

Begränsa strandskyddet till 50 meter

3 7


vård, avverkningsförbud, biotopskydd och Natura 2000-områden. Ett sådant skydd behöver självfallet inte begränsas till 50 meter från stranden. Det finns sannolikt, på flera platser med unika naturförhåll- anden, anledning att freda upp emot 300 meter eller 500 meter från stranden. Fördelen med att använda dessa instrument i stället är att skyddet då måste motiveras. Det kan medföra ett starkare skydd för skyddsvärd natur, samtidigt som stränder som saknar sådana värden kan göras mer tillgängliga för allmän-heten än de är i dag.

Genom att begränsa strandskyddet till 50 meter skulle inte bara Stockholmsregionens utvecklings-möjligheter förbättras. Många andra delar av Sverige skulle få möjligheter att utveckla attraktiva boende-miljöer och förbättra förutsättningarna för turist-näringen. Det skulle kunna bidra till att skapa jobb och tillväxt på orter som i dag brottas med vikande befolkning och svagt näringsliv.

För huvudstadsregionens del skulle mer bebyg-gelse i strandnära läge medföra ett stort tillskott av byggbar mark. Men också av boendemiljöer som kan attrahera den eftersökta och kvalificerade arbetskraft som är en så viktig förutsättning för regionens inno-vativa och internationellt verksamma företag.

Men det finns också ytterligare ett annat argument för att bygga nära vatten i Stockholm. Regionen har stora kapacitetsbrister i hela transportsystemet. Det är fullt på både vägar och spår. Den kraftiga befolk-ningsökningen och den stora bostadsbristen gör att situationen snabbt förvärras samtidigt som processer-na för att få ny infrastruktur på plats är långdragna. Men vattnet är en infrastruktur med obegränsad kapacitet som redan existerar. Genom att lägga mer bebyggelse nära stränder kan vattenvägarna utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag för att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik.

Genom att lägga mer bebyggelse nära stränder kan vattenvägarna utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag.

3 8


3 9



STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE, Box 160 50, 103 21 StockholmTel: 08-555 100 00 // www.chamber.se Ansvarig analys: Daniella Waldfogel, [email protected] Ansvarig kommunikation: Andreas Åström, [email protected]

Documents

BOSTÄDER - Stockholms Handelskammare · Vi kommer under de kommande åren att presentera en serie rapporter för att visa hur Stockholm ska kunna bli en storlek större. Först ut