Språket, ämnetoch språket i ämnet

Meta Hylén och Ida Söderman

att arbeta med andraspråkselever i

klassrummet

En presentationMeta Hylén Ida Söderman Mellanstadielärarutbildning Svenska som andraspråk (c-nivå) 22 år i yrket C-uppsats: Andraspråksperspektiv på NO-NO/ma-inriktning 10 år undervisning Projektledare (20 p) 7 år på Sollentuna International SchoolGenrepedagogik (7,5 hp) Genrepedagogik (7,5 hp) Seminariehållare på Utbildad Gibbonsinstruktör (via NC)Symposium 2009 Har hållit uppdragsutbildningar (via NC)

Fortbildar lärare i språkutvecklande arbetssätt i Sollentuna kommun sedan hösten 2007

ProblemFlerspråkiga elever är i majoritet bland de elever som lämnar grundskolan med icke godkända betyg i kärnämnena.Lärare har erfarenhet av arbete med flerspråkigaelever - resultaten förbättras inte.Lärare kräver mer resurser. Ingen forskning visar att just det ger bättre resultat.Lärare har goda ämneskunskaper, men har inte kunskap om hur man undervisar för språkutveckling.Svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, studiehandledning och ämnesstudier samplaneras i mycket liten grad.

Elevernas kunskaper i svenska har tydliga samband med deras ämneskunskaper.

Elever som inte har svenska som modersmål tillägnar sig relativt snabbt kunskaper för vardaglig språkanvändning.

Det kan ta fem till åtta år att utveckla språket så att man kan tillägna sig kunskap på en nivå som är jämförbar med elever som har svenska som modersmål.

Elever som inte har svenska som modersmål måste därför ges möjlighet till en effektiv svenskundervisning.

SkolverketSkolverkets lägesbedömning 2006: Svenskundervisningen för elever med utländsk bakgrund måste bli bättre

Skolan - en ny språklig värld för mångaMånga barn saknar erfarenhet av skolans språk, det

kunskapsrelaterade språket.

Nästan allt lärande i skolan sker genom språket, ändå undervisar man sällan om det specifika språket i ämnet.

Forskning på läs- och skrivinlärning men inte på läs- och skrivutveckling i de senare skolåren.

Lärares förväntningar på vad eleverna ska klara språkligt i olika ämnen är ofta otydliga för eleverna.

Ur Stärkta trådar, Mariana SellgrenDoktorand vid Stockholms Universitet

NonanenNonanen har fripperats till att leva i tranvanmiljö. Den är inte kornevarande av några människor. Zufanerna låter nonanerna leva ett liv som till stor del liknar vildnonanernas sätt att leva. Några vilda nonaner finns inte kvar i Sverige. På våren speklar zufanerna upp nonanerna på laktranvanet. På hösten samlar man flog alla nonaner och flyttar ner dem till tranvaskogen, där de får var ahela vintern. Skogen ger skydd mot de puka och kalla rakisherna på vintern medan tranvat ger squablig twid under den varma trellistaden. Nonanerna äter spjukar av olika slag, men när det finns äter de även gräs, legater och blad.

Uppgifter

G: Är nonanen kornevarande av människor?

VG: Berätta hur zufanerna sköter nonanerna under de olika trellisaderna. Glöm inte att förklara varför de gör så!

MVG: Vilka fördelar finns det med att äta spjukar? Vad hade du föredragit, spjukar eller legater? Motivera!

Reflektioner kring uppgifterna

Hur känns det att inte ha ett komplett register?

Nya tankar?

Att tänka på som lärare?

Allmänna reflektioner?

Från talspråk till skriftspråk

Vardagsspråk Skolspråk (Akademiskt språk)(Kunskapsrelaterat språk)

Informellt Formellt

Talspråksliknande Skriftspråksliknande

”Ingen har ju skriftspråket som sitt modersmål,

alltså kan det akademiska språket betraktas

som ett andraspråk för alla elever.”

Symposium 2009, Inger Lindberg

Professor i Svenska som andraspråk vid Stockholms Universitet

Skolspråket

Skiljer sig från vardagsspråket

Avgörande för skolframgång

Utvecklas inte automatiskt

Många elever behöver en explicit undervisning i ämnets språk

Ur Stärkta trådar, Mariana SellgrenDoktorand vid Stockholms Universitet

Den utdragna torrperioden orsakade missväxt, vilket resulterade i en omfattande hungersnöd och många dödsfall, särskilt bland barn och äldre.

Det hade inte regnat på jättelänge. Bönderna hade planterat majs och vete, men allting dog för att det inte regnade. Eftersom ingenting växte fanns ju ingenting att äta och alla blev väldigt hungriga. Eftersom de inte hade tillräckligt att äta så dog många av dem, speciellt barn och gamla.

Om magneter

…det går inte, den fastnar inte…

Vi prövade med en nål, men magneten attraherade inte nålen.En magnet attraherar vissa sorters metaller.

Magnetisk attraktion finns endast mellan ämnen som innehåller järn

Nominaliseringar – verb görs om till substantiv

Människorna fick det bättre

Förhållandena förbättrades En förbättring av

förhållandena...Man upptäckte Amerika 1492

Amerika upptäcktes 1492 Amerikas upptäckt

1492...Man hettar upp vatten

Efter vattnets upphettning...

Vattnet upphettas

Uppgifter som är mer kognitivt krävande men med stöd i kontexten.

Generalisera, jämföra, planera, klassificera

Uppgifter som är kognitivt enkla men med stöd i kontexten

Namnge, återge, tillämpa kända rutiner, ordna, sortera, berätta

Krävande uppgifter och inget stöd i kontexten

Argumentera för sin sak, värdera kritiskt, analysera, tillämpa principer

Kognitivt enkla uppgifter utan stöd i kontexten.

Härma, säga efter, kopiera, utantillinlärning ”fylleri”

A

B C

D

Cummins fyrfälts-modell

Hög kognitiv svårighetsgrad

Låg kognitiv svårighetsgrad

Kontext-oberoendeKontext-

beroende

Inlärningstidcirka 2 år

Inlärningstidcirka 5-8 år

Skolspråk

Vardagsspråk

Pauline Gibbons

Intervju med Pauline Gibbons

Forskare vid University of Technology, Sydney

Skrivit ”Stärk spåket, stärk lärandet” (Scaffolding language, scaffolding learning) och”Lyft språket, lyft tänkandet ”(English learners, academic literacy and thinking) två lättillgängliga och konkreta metodböcker kring språkutveckling

Har stor framgång i Australien, USA, Sydafrika, Kanada, Nederländerna samt Sverige.

Använda

ett tematiskt arbetssätt

arbetssätt som är interaktivt och kräver samarbete i smågrupper

visuella och grafiska hjälpmedel

Arbeta med så konkret material och konkreta miljöer som möjligt för att ge innehåll åt begrepp

Lära eleverna inlärningsstrategier som gör att de lär sig att lära

Vid textläsning, ge förförståelse och välj texter

Scaffolding = stöttning

Ex 1

L: Kan du beskriva vad en kvadrat är?

E: En fyrkant med fyra lika långa kanter.

L: Just det. En rektangel med fyra lika långa sidor.

Ex 2

L: Kan du beskriva vad en kvadrat är?

E: En fyrkant.

L: Använd ditt matematikspråk. Vad använde vi för ord igår?

E: En rek…

E2: En rektangel.

E: En rektangel.

L: Bra. Vad finns det mer för kännetecken på en kvadrat?

E: Den har lika långa kanter.

L: Vi använde ett annat ord för kanter igår.

E: Den har lika långa sidor.

L: Ja, så en kvadrat är en rektangel med …

E: …fyra lika långa sidor

L: Ja en kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor. Säg det till Amin. Jag vet inte om han har lyssnat!!

E: En kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor.

Samtal

Skriv!

Vardagsrelaterat språk Skolspråk

Lektion

Måste vi skriva?

Befästa kunskaper och begrepp

Producera eget språk

Höjer språknivån

Inte nöja sig med talspråksliknande texter

Diskussionsfråga

Vi hävdar att alla lärare ska ansvara för att stötta andraspråkselevers språkutveckling.

Vilka svårigheter står du och dina kollegor inför när ni ska tillämpa detta i er undervisning? Hur kan dessa svårigheter övervinnas?

Fika!

Reflektioner?

Samtal

Skriv!

Vardagsrelaterat språk Skolspråk

Lektion

Övergripande mål och riktlinjer2.2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Historia: använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Hem och konsumentkunskap: Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för matlagning och bakning

Matematik: använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Biologi: använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Musik: analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Religionskunskap: resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller

Slöjd: analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp

Teknik: använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Idrott och hälsa: ord och begrepp för samtal om upplevelser av lek, hälsa och natur- och utevistelser

Kemi: dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter

Fysik: använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Samhällskunskap: uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv

Målen i år 3Eleven ska

beträffande läsningkunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt, och kunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt eller skriftligt

beträffande skrivningkunna skriva berättande texter med tydlig handling, kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår

GenreundervisningExplicit undervisning i olika genrers syfte, funktion och uppbyggnad

Undervisning med fokus på det kunskapsrelaterade språket så att eleverna får ämneskunskaper samtidigt som de lär sig språket.

Eleverna

lär sig känna igen olika genrer genom att analysera dem

lär sig skriva texter i olika genrer

lär sig hur texters innehåll bärs upp av språklig form

får förståelse för språkets sociala funktion

Återgivande Att tala om vad som hände, att dokumenteraen sekvens av händelser.

Berättande Att hitta på en serie händelser, med någonform av problem som roar och lär.

Instruerande Att tala om hur man gör något.Beskrivande Att presentera information om något, beskriva

fenomen i världen (ofta NV, SO, ma-uppgifter)

Förklarande Att förklara hur och varför något inträffar (ofta NV,SO)

Argumenterande och

diskuterande

Att ta ställning, att argumentera för en sak Att titta på mer än en sida i en fråga; attutforska olika perspektiv, ev nå slutsats

Cirkelmodellen

Går ut på att eleverna tillsammans med läraren upptäcker

Vilken genre olika texter tillhör

Vad de har för syfte

Hur de är strukturerade

Vilka språkliga kännetecken förekommer

Cirkelmodellen för genrebaserad skrivundervisning

Fas 1:Bygga upp kunskap om fältet

Fas 2:Studera texter inom genren för att få förebilder

Fas 3:Skriva en

gemensam text

Fas 4:Skriva en

individuell text

Aktionsprocesser

Gemensamt skrivande

Fas 1: Bygga fältetHär fanns bilder på när vi arbetade med medeltiden i fas 1, bilder på livet i klostret, ett A4 med små bilder som eleverna fick skriva allt de visste om.

Fas 2: FörebildstextBönderna byggde kyrkor

På 1000-talet började man bygga kyrkor överallt i nästan hela Norden. Men det tog ändå mer än hundra år innan nordborna blev kristna. Under lång tid var det många som fortsatte att samtidigt offra till asarna, vikingarnas gamla gudar. Och i norr behöll samerna sin gamla religion.I nästan varje by byggde bönderna sin egen kyrka, först en enkel träkyrka, sedan en stadig stenkyrka som såg ut som en liten borg. Fönstren var bara små gluggar i de tjocka väggarna. Där inne kunde bönderna söka skydd och därifrån kunde de försvara sig om byn blev anfallen.Bönderna i byn valde själva sin präst, och de kallade honom “Fader”. Han hade fått Guds uppdrag att leda dem och göra dem till kristna. Alla som gick till samma kyrka tillhörde prästens församling, och så är det fort farande.En av de viktigaste uppgifterna för prästen var att hålla gudstjänst. Han skulle också döpa, viga och begrava alla i församlingen. Man kan säga att han följde medlemmarna från vaggan till graven. Han arbetade dessutom med att hjälpa de fattiga och sjuka i sin församling.

Bönderna byggde kyrkor RubrikVad berättar den? Nutid? Dåtid? Varför?

På 1000-talet började man bygga kyrkor överallt i nästan hela Norden. Men det tog ändå mer än hundra år innan nordborna blev kristna. Under lång tid var det många som fortsatte att samtidigt offra till asarna, vikingarnas gamla gudar. Och i norr behöll samerna sin gamla religion.

Vad får vi veta? (Orientering)Hur skiljer sig det här stycket från nästa?Vilken underrubrik skulle passa?(Gamla religioner och kristendomen)

I nästan varje by byggde bönderna sin egen kyrka, först en enkel träkyrka, sedan en stadig stenkyrka som såg ut som en liten borg. Fönstren var bara små gluggar i de tjocka väggarna. Där inne kunde bönderna söka skydd och därifrån kunde de försvara sig om byn blev anfallen.

Vad får vi veta? Mer specifikt.Hur skiljer sig det här stycket från nästa?Underrubrik?(Kyrkornas utseende)

Bönderna i byn valde själva sin präst, och de kallade honom “Fader”. Han hade fått Guds uppdrag att leda dem och göra dem till kristna. Alla som gick till samma kyrka tillhörde prästens församling, och så är det fort farande.

Vad får vi veta? Hur skiljer sig det här stycket från nästa?Underrubrik?(Prästen)

En av de viktigaste uppgifterna för prästen var att hålla gudstjänst. Han skulle också döpa, viga och begrava alla i församlingen. Man kan säga att han följde medlemmarna från vaggan till graven. Han arbetade dessutom med att hjälpa de fattiga och sjuka i sin församling.

Vad får vi veta? Underrubrik?(Prästens uppgifter)

Fas 3: Gemensam textKyrkan och klostren på medeltiden

Kyrkans högste ledare var påven. Biskoparna var påvens medhjälpare.De var chefer över prästerna. Prästerna såg till att människor gick i krkan och trodde på Gud.De som inte lydde prästen blev straffade och fick sitta i skamstock flera söndagar i rad. En del blev till och med fredlösa. Kloster är stora gårdar där munkar och nunnor bor. Ledarna i klostren kallas abbot och abbedissa. Munkar och nunnor ger ett löfte att inte gifta sig och inte äga något under hela livet. De bor i klostren för att tjäna Gud.PÅ medeltiden skickade de rika sina barn till klostren för att gå i skola där. Munkar och nunnor var de enda som kunde läsa och skriva på den tiden. De skrev av grekiska skrifter och Bibeln. Då fanns inte tryckerier.När människor blev sjuka kunde de få vård i klostren. Munkar och nunnor odlade örter som de gjorde medicin av. Det var de enda sjukhusen som fanns på medeltiden.

Bönder

Vilka kallades bönder?

Husen i byn

Arbete

män

kvinnor

barn

Mat

Kläder

Fas 4: Individuell text

BönderAllmänna upplysningar(Vilka kallades bönder?)

Husen i byn

Arbete- för män- för kvinnor- för barn

Mat

Kläder

Vattnet på jorden rött = verb

Allmänna upplysningar

Vatten finns på många olika ställen och i många olika former på vår jord. Hav, sjöar, floder, isar, luften, växter, djur och människor innehåller vatten. Allt vatten tillsammans kallas för jordens hydrosfär.

Olika typer av vatten Vattnet delas upp i saltvatten, brackvatten (bräckt vatten) och sötvatten. Saltvatten är som det låter på namnet salt och finns i de flesta hav. Brackvatten är en blandning av sötvatten och saltvatten. Östersjön som ligger vid Sveriges östkust är ett brackvatten. Sötvatten är ett vatten som vi kan dricka. Det finns bland annat i sjöar, åar, is, regnvatten och i jorden som grundvatten.

Mycket vatten Det finns mycket vatten på jorden. Ser man jorden från rymden är den nästan helt blå på grund av allt vatten. Bara en liten del av allt vatten på jorden går att dricka.

Inget vatten är nytt Inget vatten stannar någon längre tid på samma plats, inget vatten är heller nytt. Det är samma vatten som funnits ända sedan före dinosauriernas tid och det kommer inte att försvinna.

Vatten cirkulerar Vattnet på jorden rör sig i ett evigt kretslopp och det sker ett ständigt utbyte av vatten mellan havet, luften, sjöarna, floderna, marken, isarna, växtligheten och allt som lever.

Den totala mängden vatten

Den totala mängden vatten på jorden förändras alltså inte. Att det blir översvämningar eller torka på vissa platser beror på att det av olika skäl finns mer eller mindre vatten där just då.

Bild på en elevs fågelmind-map

Näbb Fötter Föda Boplats Flyttar eller stannar

Småfåglar

Rovfåglar

Vadare

Sjöfåglar

Hackspett

Fågelmatris

Det finns elever som vet hur de ska skriva en riktigt bra LAB-rapport och det finns elever som inte vet det. Det här påverkar naturligtvis möjligheterna att lyckas. Varför skiljer det så mycket mellan olika elever?

” En del är smarta andra inte, NO är det svåraste ämnet och de som inte förstår klarar det inte medans MVG-barnen förstår allt.”

”…men de elever som inte vet vad de ska skriva får de svårare, ren gissning ungefär som på lotto.”

Vad skulle man kunna göra för att underlätta skrivandet så att det blev lättare att skriva en riktigt bra rapport?

”Lära oss hur man skriver en bra LAB-rapport”

”Få se fler elevexempel och få tydligare betygskriterier. Sen att vi skriver en labb på lektionen.”

”Berätta om vad man ska skriva i slutsatsen och berätta va de går ut på.”

”Förklara för oss detaljerat vad som krävs för att få den riktigt bra.”

Språkutveckling i skolan

Samplanering (t.ex. ämne – språk)

Progressionen i de olika ämnena

Språkliga krav i de olika ämnena

Ämnes- respektive språklärarens uppgift när det gäller språk i ämnen samt ämnen i språk

”På väg mot ett andra språk”http://urplay.se/158705