B O T A N I S K A N O T I S E R UTGIFNE AF

AL. 3 D. L I N D B L O M .

N:o 4- Apnl 1846,

. ' • • <

1. Oii^inal-Afhaiidling-, Ti/liijgg till iiVestra Mälarstrandens Colyledonerii (Se Bot

iNot. 1811 N. 8—10], &/o/rf« J / e » 1841—45; af H. v o n

IP o st .

Synnerligast genom några vänners *) (Apotek. S i l l e n ,

Sludeiranderne K a l l s t e n i u s och tvenne Bröder) försorg, har

anta le t af denna Iraktfloras arter och former, vunnit flera till­

ökningar, hvilka jag ansett böra bekantgöras för att sålunda

komplettera framställningen af denna trakts vegetation.

Kn del af de förut anförda varieleler, borde egenteligen

undergå en revision efter sednare iakttagelser; men då många

af des>sa ännu torde vara mindre säkert bestämda, och då det

för närvarande fallas mig ulförligare framställningar af flera

vextarters varietet-serier, har jag endast ansett nödigt bifoga

anmärkningar vid några af dessa former, följande den i första

upsatsien antagna nummerföljd.

Fam. 1. Synantherece.

18. Filago montana — arvensis Fr. Nov. r. — F. öst. Galtens

stränder.

495. Se/teciu silvalieus. — p. — B. bg. — Lindön; Korslölh.

— sinuatus. — r.— B. w. st.— (F. w. st.)

Gallbergeu, Korslölh. — Bladen ova­

la — lancelllika bugtlandade, Slpel-

ken upstigande, slak ; —hela vexten

spädare och ljusare grön **).

*) Sjelf har jag, under de förflutna somrarne, varit hindrad attgran"

«Ua denna trakt.

**) Enligt den uugifna kaiakleren "foliis tanlum sinuato — dentatlS,'

skiljer sig denna form pä. intet sätt frän—'/?. deticulalus Wg. fl.

(Bot. Not. 4846 N:r 4.) 4

50

496. Leontodon * lievigalus. Fr. Noe. r. — F. b. Lindön. S i 1] 16 n.

30. Hieracium auricula — major Hii. — r. — F. a.

497. — murorum. L. Fr. — r. — L. 1. — Lindtön.

Fam. 8. Uoraginece.

68. Anchusa officinalis. b. roseiflora. — r. — J. gr. — Blr.

ljusruda.

Fam. 9. Labialce.

82. Lamiicm incisum. Fr.; Lindgr. Bot. Not. — Blomfbder-

flikar raka *).

85. Glechoma hederaceum — a. — p. — F. öst. — (Denna

såsom hufvudform ansedda, har små, vanl.

brunakliga blad och nedliggande sljelk ; lilmr

små, af fodrets längd, mörkblå.)

498. Ajuga pyramidalis — r. — L. Ib. — (B. öst.) endast få

ex. funne n. Grönö; Korslölh.

Fam. 11. Personal (e.

499. Veronica Auagallis — r. F. w. st. — n. Köping.

98—99. Verbascum Thapsus et nigrum. — Dessa lokaler böra

heldre vara: F. öst.

115. Euphrasia oQicinalis — monlana — ; är icke montana

Fr. Rov. öfverensslämmer bäst med —. y,

nenwrosa Hoch Syn.

Fam. 82. Asclepiadece.

500. Cynanchum Vincetoxicum — r. — F. öst.— (vanl. F. bg.)

Slrandåsen n. Baikarö: K a l l s l e n i u s .

Sv.; Hartin., <$-c., men då denna endast ar angifven för " / /« /s -slrander", torde den här of van beskrifna icke vara identisk. Den tillhör bestäntdt S. silvaticus och härrör af dess vextplats på våta och skuggiga ställen. Då jag icke eger exemplar af S. denlicnla-

tus, och då den till en del blifvit fördunderS.vulgaris ,(se K o c h Synopsis fl. G. o. fl. st.) — har jag nptagit den under ofi anståen­de namn.

' ) Dos Lam. purpureuin uro blomfod. flikarne tydligt, ehuru iinn-a,

inåt böjda, hvilken karakter är lätt att observera äfven på torra

exempl. — Den förras ar t rä t t synes häromkring icke tvifveliktig.

51

Fam. 1.3. Geiitianece.

122. Gentiana obtusifoli; — torde enl. Dr. H a r t m a n s an-

märkniig i Skand. Fl. 4. pag. 73 vara en form

af G. anar. Hngulata.

Fam. 2). Umbeltiferce.

113. Alhamantha Libanolis. (lypic.) — Se noten Pag. 129. —

nr. L Ib. — Slrandåsen vid Barkan) —

Sy//. Libanolia montana Kocb. — Denna

bar äfven K o c b i Synops. såsom hufvud-

foim och anför den af mig anförde var.—

campestris under — p minus — hvarföro

della sednarc bör antagas.

119. Carum carvi — b. roseiflora. p. — F. b.

Fam. 23. Crucifera.

501. Denlaria bulbifera. — r. — L. 1. — Lindön.

Fam. 24. PapaveraceeB.

502. Papaver dubium. — r. J. å. — n. Kolera kyrkogården

vid Köping. S i l l e n .

Fam. 26. llanunculacea.

192. ftepatica Iriloba. b. lilaciniflora p. — L. Ib. Baikarö.

196. Ranunculus flammula — fluilans. p. B. w. st. (F. w. st.) *)

Sljelheii späd, utdragen ; Bladen långt skaf-

tadp, äggrunda, flytande, mörkgröna.

Fam. 2!!). Violariew. 503. Viola persiciefolia. Fr:. — r. — W. st. Stränders . Barkaiö.

K a l i s t e n i uis.

Fam. 32. Geranincece.

504. Geraninm sanguineum. — r. L. bg. — n . Norsa by Munk­

torps S:n.

Fam. 35. Caryophyllea.

505. Slelluriu Friesiana. r. — B. k. Skofsta skog. S i l l e n .

*) \'e\er på ofcersvummaile ställen. — lian. flammula (yulgaris),

förekommer iifven i rinnande vallen med upfätt stjelk och ljus­

gröna upratta, aldrig flytaude eller skaftade blad. 4*

52

241. Cerattium viscosum — ulgår; — Sedan jag i Dalarnc lärl

känna den rätta C. viscosum, är den af mig

uptagné endast en stor, mörkgrön, mycket

klibbhårig form af C. vulgatum — g/a/i-

diitosiiin. Fr.

506. Spergula penlandra. — r. — B. bg. — Korslölh.

Fam. 42. Haloragea>.

50T. Myriophyllum verlicillatum. — r. — W. si. vid Norsa-

bäckens utlopp.

Fam. 43. Papilionacem.

508. Lalhyrm paluslris. — r. — F. w. st. — Djurgården; n.

Bark a ro.

Fam. 45. Pomacew.

287. Pyrus ma lus .— Vextställe: Korslöl — flcre äldre Träd.

Fam. 46. Rosacece. *)

509. Rubus subereclus. — r. — W. si. — Slrandåsen n. Bar-

karö. K a l i s l e n i u s .

299. Potentilla anserina. — b. viridis. ( = / . Koch.) (a är =

a och (i serisea Koch.) — p. f. — F. w. st.

Fam. 55. Chenopodiece.

510. Chenopodium glaucum. — rr.— J. t. — Endast få ex.i Köping.

Fam. 56. Ulmacece.

353. Ulmiis montana. Enl. Dr. Ha r l m a ns anmärkn.(i Bot, Not.

1844 N:o 9—10) torde det vara Ivifvelakligt om

denna är den rätta U. montana. Fr. M.III. — Jag

ansåg då U/mus campeslr. och U. montana Fr.

såsom synonymer. För närvarande kan jag ejefter

minnet allenast afgöra, hvilkendera af dessa arter

här finnes, då exemplar af dem fela.

*) Vid Rubus saxatilis var. står (sid. 139 r. 16) elongata i it. f.

elonga/us. — Lokalen vid Urlica dioica sid. 145. bör vara — J . t .

— uch IJ . b., dess förmodligen ursprungliga lokal, bör anffras i

parenthes. — Sid. 141 r. 15 Rumex acetosclla — viridis s tå r j . ost.

— i st. för F. ö. st. — Sid. 133 r. 7 Poa anua — pan.eersicolori

— i st. f. virsic. — Sid. 153 r. 20 Festuca ovina — står — F.bl.

— läs: F. b. —

53

Fam. 6!. Abietinece.

372. finns silvcstris. — A' denna arl förekommer häromkring

på lorr, sandg betesmark, Ivennc små träd ( 3 —

5 alnar höga; alldeles lika livarandra, med korta

( | — l lum) h r r ; grenarne lätt smågrcniga, och

hela vexlen ;f ett gråaktigt och hopkrympt ut­

seende, ehuru stammen är rak och årsskotten i

loppen mäsl jeguliera. Då dessa vexa blandade

med de val. :f ungef. lika ålder och bibehållit

sig oförändrace i flere år, har jag troll mig med

några ord omiämna dem.

Fam. 61. Orchideee.

511. Gymnuilenia conopsea. — r, L. lb.Planleringshagcn. S i l l e n

Fam. 80. Cyperacew.

512. Carex loliacea. — r. B. w. st. n.Skofsla Skans; S i l l e n .

Fam. 81. Graminem.

451. VJileum pralense — nodosum Hn. 3. f. — F. ä. (b. &c.)

461. s/grostis canina — b. pallida — r. F. ä. Kungsör o. fl.

st. Blomvippan blekgul.

468. Aira cajspitosa — b. pallida - r. F. ä.Gröoö; bland den

vanliga; Bi.vippun blekgul. (— /5. pallida Koch

Syn.?)

489. Schedouorus teclorum — campestre — r. F. ö. st. —

Hela vexlen rödbrun och mycket hårig;

tätt lufv/ad. — Sandstränder vid Barkarö.

513. Lottum arvense. — r. •— J. t. — Linåkrar n. Korslölh.

IS. Literatur. 1. Mitsci Sueciw exsicculi, quos edidit Sv. Jo/i. Lindgren.

Voscic. 111 et IV. Gtvafim, Landin. 1844. — 4:o —

(4 r:dr b:ko.)

Denna vackra exsikkalsamling, som för flera år sedan af

Hr. L i n d g r e n påbörjades medelst ulgifvaudc af första och an­

dra fasciklarne, (hvilka i ett mindre antal exemplar uplades,

så att de numera ej kunna erhållas), samt dcreflcr 1838 af

Hrr T h e den i us och S i l l é t . fortsattes med fasc. 5—8 (se

54

Bot. Not. 1839 sid. 68), har nu af H:r I, in dg r e i ålcruptagils

i det lian mot slutet af sislförflutna året medhann att få 3 och

4 fasciklarnc ordnade och kringdelade (icke 1841 som man af

titelbladets lryckningså> skulle kunna förmoda); cch ämnar han

så snart sig göra låler, utgifva 9—10 fasciklanie.

Närvarande tvenne fasciklar, som utgöra ett jand, innehål­

la tillsamman 50 mossarter i valda, så vidl ske kunnat kom­

pletta, rika exemplar och ej sällan flera former; bvarje art är

födsedd med etikett innefattande upgift på namn (ch insamlings­

ställe. — Följande arler förekomma i dessa fasaklar, hvilkas

nummerföljd går från 51 lill 100.

N:o 51 Hyjinum pttrum L. från Kinnekulle och Hälleberg

i Vestergölland (steril); 52 H. abietinum L. Västergötland i

trakten af Lidköping (steril); 53 / / . atopecnrum L. Kinnekulle

supra slratum lam calcareum rubrum quam aremrium (sleril);

54 H. calenululum Brid. Kinnekulle in strato calc. rubr. infra

Vesterplana <£c. (steril); 55 H. Slarkii Brid. Veslergötland in

pralo Kringelängen Par. Backeby; 56 H. commulalum Hedvv.

Kinnekulle; 57 H. lorenm L. ad lalera monlis Hälleberg; 58

Bryum cernuum Bruch el Sch. Kinnekulle in slrilo arenar. in­

fra Klcfva; 59 Br. lacuslre Brid. fol. lalioribus, capsula sub-

horizonlali, peristomii inlerni processus pertusi. Veslcrgöll. ad ripas

arenosas lacus AVenern in par. Backeby; 60 Br. arcticum

Bruch prope lacum Wenern ad ripas arenosas rivi Tofllabäck

extra Lidköping, <fec.; 61 Br. iiiclinalum Br. el Sch. Rickeby

Veslergötl.; 62 Br. uliginosum Br. et Sch. Kiiinekulle prope

pagum Örnekulla; 63 Br. nulans Schrcb. Stockholm; 51 B.

intermedium Brid. ("forma capsulis brevioribus") Wes'crgöll.

Backeby; 65 B. psendolriqnetrum Schwscgr. Kinnekulle supra

Buslsäler; 66 //. bimum Sclneb., Br. el Sch. (caps. brev.oribus

et longioiib.) Kinnekulle in fodina prope Hönsäler; 67 B. ca-

pillare Hedw. (form. a et fi Hr. el Sch.) Westergöllaid; 68

B. pollens Sw., Br. cl Sch. — forma a Br. el Sch. ad rbas lac.

Wenern in Par. Backeby, funna microsloma Kinnekulle prope

Ornakulla et Trufwc extra Lidköping; 69 B. cccspilicum L.

— 2 former från AVcslcrgölland; 70 Br. erylhrocarpon Sdwaegr.

55

Wcsliergötl. ad ripas lac. Venern; t i Br, argenteum L. från

Ronnceby i Bleking och forna caps. pallidioribus från Wester-

götl.; 12 Tinmia megapililana Hedw. Kinnekulle in stråt,

aren.;; 13 Barlramia foiWtua Brid. Kinnekulle el Halleberg;

14 O rlholruhum cupulalun Uoffm. el forma caps. emersa =

/? Br. et Sch. (Or. Flurki Hornsch. sec. Br. el Sch.) Kinne­

kulle ; 15 O. sturmii Hojpe el Hornsch. sec. Br. el Sch. Kin-

nekul le propc Husa by qu;rnar; 16 O. anomalum Hedw. Kin­

neku l l e ; 11 O. a/lfine SA rad. (caps. longior. cl breviorib.)

Westcergötland; 18 O. fastigialum Bruch Weslergöll.; 19 O.

speckusum N. ab Es. WesUrgötl.; 80 0. courctatum P. B. Kin­

nekulle in Oslerplanavall; 81 0. crispulum Hornsch. Wesler­

göll.. in Lindö lerrilorii Killand; 82 0. slramineum Hornsch.

Kinnckulle; 83 0. diaphauum Schrad. Kinnekulle; 81 Poly-

trichum gracile Menz. Ufland lians Junikil ; 85 Pogonalum

nanum Brid. Weslergöll.; 86 V. a/oides Brid. Weslergöll.; 81

Alrichum lenethtm Br. el Sch. Weslergölland ad ripas lac. We-

nern; 88 Racomitrium fasciculare Brid. Stockholm; 89 II.

ericoides Brid. (fruclif. et sler.) Weslergöll.; £3 Dicranum gra­

cilescens W. el M. Kinnekulie in slral. aren. verrus Husaby;

91 Dryplodon jni/vinatns Brid Kinnekuile; 92 Dr. incurvus

Brid. (Grirn. elalior Bryol. Europ.) in saxis granitoid. prope

Wenern in paroec. Rackehy W. Golhiie; 93 Dr. /eucuphceus

Brid. Kinnekulle prope Husaby; 94 Didymodon capillaceus

Schrati. Kinnckulle; 95 Trichostomiim rigidulum Sm. Kinne­

kulle in slral. aren.; 96 Barbula subttlala Brid. Stockholm;

97 Phascttm subululum L. Rackehy; 91 Schisloslega osmuitda-

cea W. et M. Kinnekulle fsupra Hellekis; 99 Potlia truncata

(j major Br. el Sch. (Gymnosl. intermed. Sclnrwgr.) Wesler-

göllaoil ad Lidköping ; 100 Jungermaiuiin crenulala Sm. Backeby.

Penna förteckning visar all dessa fasciklar innehålla gan­

ska många intressanta mossor. Af en eller annan bland dem

har del för Ulg. varit omöjligt att för närvarande prestera så i

alla hänseenden fullständiga och rikhaltiga specimina som han

önskat: dessa äro dock ganska få, och, efter hvad han särskildl

underrättat Ref., ämnar han, så snart sig göra låter, undamödja

56

denna brist genom meddelande af nya komplettare excnnplar,

och hoppas han alt kunna låta åtminstone några sådana såsom

supleraenter åtfölja de nya fasciklar, med hvilkas redigerande

och ordnande han nu är sysslosall. Måtte Skandinaviens Rola-

nister, genom all med intresse omfatta dessa fasciklar, såväl

bidraga derlill, alt den lidsupofring och kostnad, som insaimlan-

del och utgifvandel medfört, någorlunda må varda ersatta, som

ock lemna Ulg. en upmuntran atl så forl ske kan publiceira nya

häften af detta verk, hvilkel, jemle del att detsamma i yitre

hänseende upfyller alla fordringar, är af obestridlig vigt och

nytta för en säker kännedom af Sverges mossor!

2. Salices Lapponim descripsil N. J. Andersson, Phil. Mag.

Cttm figur is XXVIJI speciarum. Upsalim. Wahitlröm

el c:o 1815. 90 pag. 2 lab. 8:o h.

Bland de vextslägten, hvilka till en hufvudsaklig del till­

höra fjelltrakler och i den högre norden hafva sitt förnämsta

centrum, inlager Pil-släglel en så myckel ulmäiklare platts,som

arter af detsamma så väl bilda hufvudmassan af den träd- eller

rättare buik-artade vegetation, som bekläder fjällens sidor, som

ock äfven bland buskai terna upsliga högst på deras loppar, ehu­

ru de der få ulseende af små par lum höga örler. Della slag-

le. har ock myckel ådragit sig de Svenska Bolanislernes upmärk-

samhcl alltifrån I l u d b e c k s lid; en upmärksamhet som iinnu

mera lifvals af den mångfald, hvarundcr dess arter framträda

och som gör all deras urskiljande, ordnande och diagnosliseran-

de är förenadl med så många svårigheter. Det är under sedna-

re tid förnämligast W a h l e n b e r g och F r i e s , som nian har

all tacka för en noggrannare kännedom och anordning a( della

slägles skandinaviska arter. Då nu isynnerhet den sistnämndes

åsigl af delta släglc och dess många former, ehuru i grunden

sig lika, dock tid efter tid alll mera utvecklats och fullkom­

nats, har han äfven framställt den i särskilda afhandlin{;ar och

upsatser; all få hvad så väl han som andra utlalal i detla äm­

ne på ett ställe samladt och ordnadl, var af vigl för enhvar

som önskar skaffa sig kännedom om delta intressanta slägle; och

57

delt är della som Förf. i »äivarande, såsom akademisktspecimen

ulg^ifna arbete, rflcr sitt egel lillkännagifvande, velat göra i

fråtgai om de Lappska arterna och sålunda öfver dem lemoa en

någgorlunda fullständig synopsis; ell förelag, hvartill han mdd

skäil kan anses så mycket mera berättigad, som han under iven-

ne å r varit i tillfälle atl sjelf i deras hemland med upmark-

sairnhcl följa deras utveckling och studera dem, b varigenom han

bliffvil i tillfälle all medelst egen erfarenhet och egna iaktta­

g e l s e r rikta det, som andra författare om dessa arler fram-

slällll- Och all han med olröttad noggranliel och förkärlek ob-

scriverat delta mångformiga släglc, derom bär afhandlingen de

ojälfakligasle bevis.

Sedan Förf. i en kort anledning framställt så väl syftemå­

let med denna afhandling, so3m de främmande samlingar han vid

desss utarbetande varit i lillffällc begagna (bvaribland säiskildt

härr torde böra nämnas Preof. F r i e s ' ) , öfvergår han Ull en

fraimslällning af »historia Siaficum inlva palriam fitleräria»

(s. 4—8) , hvarvid den af H a r t m a n (Bot. Not. 1811) lemnade

normenklalur öfver R u d b c c k s plancher försl meddelas. Dcref-

lei" följer en kort öfversigl af L i n n é s tillgöranden i fråga om

de lappska arterna, äfvensoua nomenklatur öfver de i hans Flo­

ra Lapponica uptagna S/t/icvs. Sedan Förf. vidare korlligen re­

dogjort för öfrigc Svenska Botanisters behandling af della släg­

lc, framställer han med få ord den plan han följt vid sin af-

hamdling, hvarvid han lillkännagifvcr alt han icke ansell sig bu­

ra såsom nya arler framställa de ofta myckel afvikande former,

sonn bland pilarna förekomma, ulan hellre följa sina store före-

gåmgarrs fotspår. — Förf. lemnar derefler en öfverblick af

iiGJeographia Saliciimn (s. 8—10) nemligen med hänseende Ull

förtekomslen inom Lappland. Följande W a h I en b e r g s indel-

ninig af Lappland i 4 regioner, anförer han de arler, som för

bvaardera kunna anses mest karakteristiska; således är del S.

aurrild) cinerea, depressa och canescen» som företrädesvis bebo

dem nedersta delen af reg. silvalica, bvars mellersta del deremot

ulnnärkes af S. myr/ illoides, versifolia, Jinmarkica (med myr-

toiidesj, under del all S. Lapponum och Caprcea (med gra/t-

58

difulia) äro ymniga i dess öfversla afdelning. — S. nigrienns

och phyliccefolia ined lalrika former luxuriera i nedra delen

af reg. subsilvatica, under del -S. lanala förskönar den öfra. I

nedra afdeloingen af reg. subalpina trifvas en mängd pilarter,

men S.. liastata tyckes företrädesvis der frodas, liksom S. gfau-

ca i öfra delen af samma region. 1 reg. alpina äro .S. reticu-

lala, myrsiniles och arbusrula ulmärkande för den lägre samt

S. ovala, herbucea och poluris för den öfra delen. Vid den­

na framställning har Förf., enligt sill egel medgifvande, hufvud-

sakligen fästal sig vid Luleå Lappmark, såsom varande till lägel

den mellersla och till besk a (renheten den mest alpinska. —

Slutligen lemnas i »Disposiiio Saliciitum (s. 10—12) en öf-

versigt af F r i e s ' upslällning, hvilkcu Förf. lagt till grund för

sin bearbetning. — Härefter öfvergår Förf. till diagnosliken och

beskrifningen af de lappska (och i allmänhet inom Skandiuavi-

en alpinska) arterna, hvarvid, sedan släglkarakleren är fram­

ställd, följande 25 arler uplagas med sina former och underar­

ter i eflcrslåendc ordning: S. peulandra L., (med S. lelrandra

såsom var.), S. amygdalina L., S. lanala L., -S. Lupponum L.

(med underarten leucophylla (Willd.) Fr.,) S. caiiesce/is Fr.,

& Caprcea L. (med S. grandifolia Ser. såsom underart), S.

cinerea L., & aurila L., S. laurina Sm. (med S. Silesiaca

(Wimm.) Fr. til 1 underart), S. p/ty/iewfo/ia L. (med en hybri-

ditel & glattco-p/iylliccpfoliaj, S. haslala L. (med S.hastala-

reliculoides och Ä. hasluta-lierbaceoides såsom utmärktare

varieteler, samt S. * hyperborea och 8. hcrbaceo-hislala så­

som underarter eller hybrider), S. depressa L. (under 3 for­

mer : cinerascens, livida och bicolor), S. nigricam Sm. (med

formerna eller hufvudvarielelerna borea/is, campeslris och sub-

p/tyliccpfolia (S. nigr. majalis Fr.), S. pu/ictala Wahlenb., S,

versifolia Wahlenb. (med underarten i'. * myrloides Fr.), 6'.

myrlilloides L., & Finmarkicu Willd., Fr., S. glauca L. (med

hybridilelen A', nigricanli-gla?/ca), S. myrsiniles L. (med un­

derarten S. myrs. procumbens Fr. och hybridilelen S. glanco-

myrsinilesj, S. arbnscula L., S. ovala Ser., S. reticulala L.,

S. relusa * sarmenlacea Fr. (ej funnen i Sverge ulan blotl i

39

me l le rs la och sydvostra Noi-go), S. htrbarea L., samt & pola­

ris Wah lcnb . , hvnrjerolc i tilläggen uptages S. Daphnoides

Vi ] 1. b lo t l funnen i Dalarna och mellersta -Norges lägre trakter.

— T i l l slut meddelas, t i l l underlättande af den praktiska an-

vänidningen, en analytisk tabell öfver de i arbetet uptagna ar-

ler:na, bvarvid hängskaflens, kapslernas, hängfjällens saml stiftens

beskaffenhet lagas t i l l grund.

l i vad sjelfva afhancllingcn angår, lemnas för hvarje art

försst diagnos, derefier synonymi, hvarvid afsecnde förnämligast

fästtes på svenska författare; vidare vextstäl len; så i ordningen

utfiörJig beskrifning, som följes af en förteckning på de särskil­

da former, hvarunder arten uplräder, med hänseende t i l l blad­

f o r m , kapslernas beklädnad, vextställe och andra yttre omstän­

digheter, utan att dessa former e l ler varieteler utmärkas med

egua namn; derefier meddelas åtskill iga anmärkningar, saml

s lut l igen framställning af underarter, hybridi teler de. , med de

anmärkningar, hvar l i l l dessa kunna gifva anledning.

Afhandlingen prydes af tvenne planchcr, som innehålla 28

trogna af Förf. sjelf tecknade ni l ida figurer af frukthängc, kaps-

ler och blad af de i arbetet uptagna arter. Dessa figurer, i

förening med do noggranna beskrifningarne, de under hvarje art

uptagna serier af formförändringar och de på egna observatio­

ner grundade särskilda anmärkningarne, för hvi lka rummet icke

t i l lå ter här mera speciell redogöra, skola, enligt Ref. öfver ly-

gelso, i hög grad bidraga alt underlätta studiet af della slägtes

mångformiga närbesläglade arter saml sprida kännedomen om

desamma; äfvensom de gifva ett beslåndande värde ål delta ar­

bete, som redan i det hänseendet är fö r l j rns l fu l l l , alt man här

på d l ställe har samladl och ordnad t livad våra ulmärklasle

naturforskare på spridda ställen framställt rörande ett slägle,

som är karakteriserande för den högre norden.

Arbetet är t i l l del y l l re vackert, åtskilliga t ryckfel äro

särsl i ld l anmärkta och rättade; språket är väl på ett e l ler an­

nat ställe mindre korrekt , men denna omsländighel upväges fu l l t

af arbetets öfriga förljenster.

60

3. Conspecttts vegetation is btlantlicte, aiicfore Dr. Jah.

•Aug. Schagerslröm. Upsata:. Acad. Typogr. 1S45. §3

pag. 8.o h.

Liksom niisl förul refererad' arbele, är äfven delta utgif-

vel såsoii) akademiskt speoimen, till ämne hvarför Förf. vall

framställningen af vegetationen idol fruktbara, i så många hän­

seenden märkvärdiga intressanta Upland; ell företag så myckel

mera prisvärdl, som man, då mai ändanlager Iraklen kring Up-

sala, haft i högsta grad ofullsläniiga och spridda underrättelser

om vegetationen i denna rika oci i vexlgeografiskl afseende in­

tressanta provins. — Sedan Förf såsom en slags inledning re­

dogjort för de forskare, som gciom sina skrifter bidragit Ull

all göra Uplauds vegetation känl (bland hvilka O. C e l s i u s

är den äldste), och dervid anför de arbeten, i hvilka de ned­

lagt sina underrättelser, öfvergår han till framställningen af

landskapets geognostiska beskair»iiliel. Ingenstädes når bindel

en böjd af 300 fol öfver hafvel; slörsla del är släl jemn och

ulan berg; i andra Irakier äro >äl berg, men af obetydlig böjd,

börande till urformationcn. Spår af öfvergångsbildningen före­

komina på några ställen, ulan at dock bilda något sammaiibiin-

gande lager. Diluvial-bildningar äro dercmol betydliga ocb for­

mera flera åsar. Sedan dessa momenler blifvil närmare utveck­

lade, fortgår Förf. till en framställning af Uplands klimat, der­

vid lufttemperaturen först läges belraklandp, så alt redogörel­

se lemnas för dess föhållaude så väl i Upsala och Stockholm,

som ock, så vidl malerialicrna lillåla, i de Irakier, med hvilka

Upland i vegetativt hänseende sedermera jemnföres, neinl.

Slrengnäs, Veslerås, Falun, Åbo, Petersburg; derefter följa jord-

och käll-temperalurcn, i sammanhang hvarmed ordas om de

isolherma, isochimena ocb isolbrra linicr, hvarunder Upland

ligger; vidare framställts regnmingden, saml slutligen årstider­

na, med speciell hänseende till de vegetaliva fenomenen. —

Tredje kapitlet innefattar en jcmnförclse mellan vegetationen i

Upland och i angränsande provinser äfvensom i de Iransmarin-

ska trakter som ligga antingen under samma latilud eller sam­

ma isolhérm som Upland. De svenska provinser, med hvilka

61

jemnförelsen eger rum, äro Söierm.inland. Veslmanland, Dalar-

ne, Geslr ikland; de transmarinka åler utgöras af Åländska öar-

ne, Finland, Ingcrmaniand, Esland, Liffland, Kurland, saml slut­

ligen Ösel och Dagö. — Härvil upräknas de vexler, som för

hvarje särskild bland dessa trailer kunna anses som mera ka-

raklciristika och utmärkande dm från Uplands vegetation, äfven-

soni de vexter i noter anmärkts, hvilka i Dalarne, Geslrikland

och Upland hafva sin nordliga gräns i östra Sverge. Det blef-

ve alltför vidlyftigt att bär näimare referera dessa jemnförelser,

hvilka i ve x I geografisk t hänseeide äro af intresse och i fråga

om hvilka Ref. far hänvisa till sjelfva afhandlingen. Säsom för

Upland karaklerislika och antiigen alldeles icke eller ock en­

dast på ell eller annat jlälle ilom detta landskap funna inom

Svcige, anföras: Crepis nicteeisis, Symphylum orienta/c, Sal-

via praleiisis, Dracocop/i. thyniflor., Rauimcu/iis cassubicus,

Fumaria Vai/lanlii, Lavatert thuringiaca, Viola uliginosa,

Polerium Sanguisorba hirltim. Fritilluria, Polamog. zosle-

raceus, Schedo/iorug inermis, Glyceria conferla * bollnica,

Agroslis spira venli # purputea. — I fjerde kapitlet fram-

slälles de regioner, hvari Uplajd kan indelas. Visserligen är

hela provinsen i allmänhet jeun och Man betydligare berg;

doci kan man der, med afseende på vegetationen, urskilja 2

regioner, neml. slätllandsregionm och den mera bergiga delen;

den förra innefattar största dekn af Upsala län jemte de sydli­

ga socknarna af Fjerdhuudra o^h en del af Stockholms län.

Det na trakt är den mest odlade och fruktbaraste; har fä och

obeydliga berg och brist på skag utom i nordliga delen, der

skojarne utgöras af barrträd; lofskog förekommer nästan endast

i trikten af sjöarne. — Den bergiga regionen sönderfaller i 2

delar: den vid kusten belägna och den mera kontinentala. Den

förstnämnda, inlager den betydligaste delen af Stockholms län

och en obetydlig del af Uplands; den är rikare på både barr-

och löl-skog; planta; camp. et rudcrales äro här mera sällsynta

elle- saknas alldeles. Den sednare deremot omfattar Fjerdhun-

dra (utom den allra sydligaste delen) och en liten del af an-

gräisande Upsala län; denna trakt är den minst fruktbara del

«V2

af Upland, emedan jordmånen tär ej utgöres hufvudsakligaslt af

lera, utan är mera sandig och .tenig * i norra delen äro flera

kärr och morass. Efler dessa örberedande framställningar, öf-

vcrgår Förf. till sjclfva irpräknngén af Uplands vasculära vexler,

hvarvid han följer F r i e s ' Sunna vegelab. Scandinavits. Vid

hvarje vext an föres den eller ce regioner, hvari den förekom­

mer, äfvensom specicla vextstälen äro för de sällsyntare uplag-

na i noler; de som kunna anses såsom af främmande ursprung

äro särskild t utmärkta. Om nan frånräknar dessa, äfvensiom

underarter och varieleler, upta;as i förteckningen omkring 870

landskapets tillhöriga hufvudarbr. Bland dessa förekomma nå­

gra nya: t. ex. Euphrasia pansiflora: caule obsolete 4-anguIo

a medio florifero, simplice I. ; medio ramoso; fol. ovatis, cau-

linis anguslioribus oblongis, fiValibus Iatioribus rhombeo-ovatis,

omnibus utrinque serrato-denla is, denlibus 2—5 plus minus cu-

spidalis, nullis comosis; labii stperioris laciniis leviler bi- l.

obsolete lri-denlali's, subintegris, demum recurva/is; fobio in-

feriori titbitm curvalum superan/e, trifido, laciniis emargi-

nalis wqtiafibus; corolla extus pilosa, inlus subglabra, exigua,

pallida; calycis costis nigropmetatisj cups. oblonga basi ut-

temuiala, upice trnnenta; seminibus ovali-lanccolalis albo-costa-

tis. — E. migranlha Reicbb.1 — Glyceria con/erla Fr. *

botlnica : proxima Gl. conferlce Fr. sed diflert panicula race-

mosa eontracla, ramis brevioribus, imis binalis, floribus aculis.

— Balrachium pantolhri.v (Ran. paucistamineus Tuusch., Koch

Syn. ad. 1) med underarten: B. * crassicanle (Ran. Baudotii

Godroit <fe hock Syn. ed. 1); B. pellulum (Ran. aqualilis a, §

Koch Syn', ed. 1); dessa arter och former diagnosticeras, hvar-

emol blotta namnen anföras af Hieracium RelziiFv., H. ccesium

Fr. med var. sinuutum Fr. Om dessa och flera andra hoppas vi alt

genom F r i e s ' Summa Veget. Scarid, snart få närmare kunskap.

Dctla arbete som kastar myckel ljus öfver de vextgeogra-

fiska förhållanderna i mellersta Sverge, är till del ytlre vackert;

en del tryckfel förekomma, af hvilka dock de betydligare äro

i rättelserna anmärkta.

63

III. H varjehanda. 1. Under loppet af Mars nånad hafva ändtligen de afStän-

derna beviljade medel Ull velciskapliga resor samt lärda verks

och tidsskriflers ulgifvonde blifvl definitivt fördelade. Ulg. af

denna lidsskrift hugnades icke ned någon andel deraf, oaktadt

Kgl. Vetenskaps Akademien äfvn denna gång förordat hans

gjorda ausökan. Till följe häral och för alt ej ådraga sig en i

hans ställning alltför känbar förhsl, ser han sig nödsakad att

afslå från sin afsigl och önskan ;lt utvidga tidsskriften. — Med

afseende på ofvannämnda fördelnng af åtskilliga medel till ett

sammanräknadt belopp af 11,501 r.dr 32 sk. b:ko torde här bö­

ra nämnas, dels alt lärare vid Ufsala Universilel erhöllo 6700,

vid Lunds deremol blott 1000 r:lr b:ko, dels ock alt Natural-

historien fick åtnöja sig med 500 r:dr, tilldelade Prof. Z e t l e r -

sledt såsom understöd för utgifvaidel af femte delen af »Dip-

tera Scandinavice.» Del öfriga lisponerades Ull fysiska, medi­

cinska, linguistiska, pedagogiska, historiska m. fl. resor och ar­

beten. Så t. ex. erhöll Prof. S v a n b e r g i Upsala 1500 r:dr

till en resa i fysiskt ändamål till England, Frankrike, Tyskland;

Prof. T u l l b e r g i Upsala likaledes 1500 r:dr till en resa för

att kopiera och kollationera syriska handskrifter; Prof. Se b r o ­

d e r i Upsala ytterligare 500 r:dr till utgifvande af en "handbok

i filosoliens historia"; Docent B e i g s l c d t i Upsala 1200 r:dr för

att utvidga sin insigt i Sanskrit; Doc. S v e d bom i Upsala 2000

r:dr för en utrikes resa Ull inhämtande af kännedom om un-

derusningsverk och undervisnings-metoder; till utgifvande af en

pedagogisk tidskrift 1000 r:dr, allt b:ko, o. s. v.

2. De af Ingeniör J. A. V a h l b e r g under dess resa i sö­

dra i fri ka gjerda samlingar hafva samtligen blifvit inköpta till

riksmuseum för 19,500 r:dr b:ko. Man är nu sysslosatt med

deraf uppställande ocb ordnande.

3. Från vår resande landsman Friherre G. W. v. D i i b e n

har >ref ankommit dateradt Singapore d. 15 Okt. 1845. Han

beskiifver deri besöket i Aden, Muskal, Bombay, ön Elcfanta,

61

Pulo Penang och ankomsten till Singapore, hvarifrån resan snart

skulle fortsättas till Wampu. i

4. Enligt de i C:e häftet af l a bandet af Naturhistorisk

Tidsskrift (ny isekke) meddelade underrättelser om den i Kö­

penhamn stiftade botaniska bylesfö-ening, utgjordes denna af

31 ledamöter. I slälle för Docenlea K a m p h o v e n e r , sona är

sladd på en resa kring jorden, hade Cand. pharmac. G. Je n s e n

blifvil vald till ledamot af Direktionen. Alla meddelanden rö­

rande denna bylesförening komma alt lemnas i nyssnämnda tids­

skrift. — Med anledning deraf, att på ofvannämnde ställe i

samma lidsskrift yttras, alt utg. af Bot. Not. uli N:o 8 af de­

samma för 1815 uttalat tadel öfver långsamhelen i erhållandet

af underrättelser rörande denna förening, anser Utg. sig törplig-

lad nämna, atl hvad han der yllrade alldeles icke gick ul på

eller afsåg någol det ringaste tadel eller klander öfver uleblif-

na underrättelser om sjclfva föreningen, ulan allenast ett rätt­

färdigande för del han icke, såsom han vid refererandet af för­

handlingarne vid Nalurfoiskare-mölel i Krisliania låfvat, uti

sin lidsskrift meddelat den dervid från Hr L a n g e aflemnade

plan för inrättande! af en sådan förening, hvilken plan han ej

var i tillfälle all på smället afskrifva, men som han erhöll löfte

alt ofördröjeligen få Ull publicerande mottaga; etl rättfärdigan­

de, som var så myckel mera på sitt slälle, som han från liera

håll erhållit ej bloll förfrågningar om denna plan, ulan ock på­

minnelser alt genom dess publicerande upfylla det gifna löftet.

5. H:r L i l j a i Billinge har i del mot slutet af förra

året utkomna numret af 'Tidning för trädgårdsskötsel* &C. fram­

ställt planen till en på aklier ställd blomslerförening, hvari del-

tagarrie, genom erläggande af 2 r:dr r:gs per aktie under året,

ega atl från H:r L i l j a erhålla 20 sorter blomsterfrön och 2

georginrölter, För vinnande af närmare kännedom om denna

plan får Ulg. hänvisa till nyssnämnda tidning.

LUND, tryckt uli L u n d b e r g s k a Boktryckeriet, 1816.