B O T A N I S K A N O T I S E R UTGIFNE AF
AL. 3 D. L I N D B L O M .
N:o 4- Apnl 1846,
. ' âą âą <
1. Oii^inal-Afhaiidling-, Ti/liijgg till iiVestra MĂ€larstrandens Colyledonerii (Se Bot
iNot. 1811 N. 8â10], &/o/rf« J / e » 1841â45; af H. v o n
IP o st .
Synnerligast genom nÄgra vÀnners *) (Apotek. S i l l e n ,
Sludeiranderne K a l l s t e n i u s och tvenne Bröder) försorg, har
anta le t af denna Iraktfloras arter och former, vunnit flera tillÂ
ökningar, hvilka jag ansett böra bekantgöras för att sÄlunda
komplettera framstÀllningen af denna trakts vegetation.
Kn del af de förut anförda varieleler, borde egenteligen
undergÄ en revision efter sednare iakttagelser; men dÄ mÄnga
af des>sa Ànnu torde vara mindre sÀkert bestÀmda, och dÄ det
för nÀrvarande fallas mig ulförligare framstÀllningar af flera
vextarters varietet-serier, har jag endast ansett nödigt bifoga
anmÀrkningar vid nÄgra af dessa former, följande den i första
upsatsien antagna nummerföljd.
Fam. 1. Synantherece.
18. Filago montana â arvensis Fr. Nov. r. â F. öst. Galtens
strÀnder.
495. Se/teciu silvalieus. â p. â B. bg. â Lindön; Korslölh.
â sinuatus. â r.â B. w. st.â (F. w. st.)
Gallbergeu, Korslölh. â Bladen ovaÂ
la â lancelllika bugtlandade, Slpel-
ken upstigande, slak ; âhela vexten
spÀdare och ljusare grön **).
*) Sjelf har jag, under de förflutna somrarne, varit hindrad attgran"
«Ua denna trakt.
**) Enligt den uugifna kaiakleren "foliis tanlum sinuato â dentatlS,'
skiljer sig denna form pĂ€. intet sĂ€tt frĂ€nâ'/?. deticulalus Wg. fl.
(Bot. Not. 4846 N:r 4.) 4
50
496. Leontodon * lievigalus. Fr. Noe. r. â F. b. Lindön. S i 1] 16 n.
30. Hieracium auricula â major Hii. â r. â F. a.
497. â murorum. L. Fr. â r. â L. 1. â Lindtön.
Fam. 8. Uoraginece.
68. Anchusa officinalis. b. roseiflora. â r. â J. gr. â Blr.
ljusruda.
Fam. 9. Labialce.
82. Lamiicm incisum. Fr.; Lindgr. Bot. Not. â Blomfbder-
flikar raka *).
85. Glechoma hederaceum â a. â p. â F. öst. â (Denna
sÄsom hufvudform ansedda, har smÄ, vanl.
brunakliga blad och nedliggande sljelk ; lilmr
smÄ, af fodrets lÀngd, mörkblÄ.)
498. Ajuga pyramidalis â r. â L. Ib. â (B. öst.) endast fĂ„
ex. funne n. Grönö; Korslölh.
Fam. 11. Personal (e.
499. Veronica Auagallis â r. F. w. st. â n. Köping.
98â99. Verbascum Thapsus et nigrum. â Dessa lokaler böra
heldre vara: F. öst.
115. Euphrasia oQicinalis â monlana â ; Ă€r icke montana
Fr. Rov. öfverensslĂ€mmer bĂ€st med â. y,
nenwrosa Hoch Syn.
Fam. 82. Asclepiadece.
500. Cynanchum Vincetoxicum â r. â F. öst.â (vanl. F. bg.)
SlrandÄsen n. Baikarö: K a l l s l e n i u s .
Sv.; Hartin., <$-c., men dÄ denna endast ar angifven för " / /« /s -slrander", torde den hÀr of van beskrifna icke vara identisk. Den tillhör bestÀntdt S. silvaticus och hÀrrör af dess vextplats pÄ vÄta och skuggiga stÀllen. DÄ jag icke eger exemplar af S. denlicnla-
tus, och dĂ„ den till en del blifvit fördunderS.vulgaris ,(se K o c h Synopsis fl. G. o. fl. st.) â har jag nptagit den under ofi anstĂ„enÂde namn.
' ) Dos Lam. purpureuin uro blomfod. flikarne tydligt, ehuru iinn-a,
inÄt böjda, hvilken karakter Àr lÀtt att observera Àfven pÄ torra
exempl. â Den förras ar t rĂ€ t t synes hĂ€romkring icke tvifveliktig.
51
Fam. 1.3. Geiitianece.
122. Gentiana obtusifoli; â torde enl. Dr. H a r t m a n s an-
mÀrkniig i Skand. Fl. 4. pag. 73 vara en form
af G. anar. Hngulata.
Fam. 2). Umbeltiferce.
113. Alhamantha Libanolis. (lypic.) â Se noten Pag. 129. â
nr. L Ib. â SlrandĂ„sen vid Barkan) â
Sy//. Libanolia montana Kocb. â Denna
bar Àfven K o c b i Synops. sÄsom hufvud-
foim och anför den af mig anförde var.â
campestris under â p minus â hvarföro
della sednarc bör antagas.
119. Carum carvi â b. roseiflora. p. â F. b.
Fam. 23. Crucifera.
501. Denlaria bulbifera. â r. â L. 1. â Lindön.
Fam. 24. PapaveraceeB.
502. Papaver dubium. â r. J. Ă„. â n. Kolera kyrkogĂ„rden
vid Köping. S i l l e n .
Fam. 26. llanunculacea.
192. ftepatica Iriloba. b. lilaciniflora p. â L. Ib. Baikarö.
196. Ranunculus flammula â fluilans. p. B. w. st. (F. w. st.) *)
Sljelheii spÀd, utdragen ; Bladen lÄngt skaf-
tadp, Àggrunda, flytande, mörkgröna.
Fam. 2!!). Violariew. 503. Viola persiciefolia. Fr:. â r. â W. st. StrĂ€nders . Barkaiö.
K a l i s t e n i uis.
Fam. 32. Geranincece.
504. Geraninm sanguineum. â r. L. bg. â n . Norsa by MunkÂ
torps S:n.
Fam. 35. Caryophyllea.
505. Slelluriu Friesiana. r. â B. k. Skofsta skog. S i l l e n .
*) \'e\er pĂ„ ofcersvummaile stĂ€llen. â lian. flammula (yulgaris),
förekommer iifven i rinnande vallen med upfĂ€tt stjelk och ljusÂ
gröna upratta, aldrig flytaude eller skaftade blad. 4*
52
241. Cerattium viscosum â ulgĂ„r; â Sedan jag i Dalarnc lĂ€rl
kÀnna den rÀtta C. viscosum, Àr den af mig
uptagné endast en stor, mörkgrön, mycket
klibbhĂ„rig form af C. vulgatum â g/a/i-
diitosiiin. Fr.
506. Spergula penlandra. â r. â B. bg. â Korslölh.
Fam. 42. Haloragea>.
50T. Myriophyllum verlicillatum. â r. â W. si. vid Norsa-
bÀckens utlopp.
Fam. 43. Papilionacem.
508. Lalhyrm paluslris. â r. â F. w. st. â DjurgĂ„rden; n.
Bark a ro.
Fam. 45. Pomacew.
287. Pyrus ma lus .â VextstĂ€lle: Korslöl â flcre Ă€ldre TrĂ€d.
Fam. 46. Rosacece. *)
509. Rubus subereclus. â r. â W. si. â SlrandĂ„sen n. Bar-
karö. K a l i s l e n i u s .
299. Potentilla anserina. â b. viridis. ( = / . Koch.) (a Ă€r =
a och (i serisea Koch.) â p. f. â F. w. st.
Fam. 55. Chenopodiece.
510. Chenopodium glaucum. â rr.â J. t. â Endast fĂ„ ex.i Köping.
Fam. 56. Ulmacece.
353. Ulmiis montana. Enl. Dr. Ha r l m a ns anmÀrkn.(i Bot, Not.
1844 N:o 9â10) torde det vara Ivifvelakligt om
denna Ă€r den rĂ€tta U. montana. Fr. M.III. â Jag
ansÄg dÄ U/mus campeslr. och U. montana Fr.
sÄsom synonymer. För nÀrvarande kan jag ejefter
minnet allenast afgöra, hvilkendera af dessa arter
hÀr finnes, dÄ exemplar af dem fela.
*) Vid Rubus saxatilis var. stÄr (sid. 139 r. 16) elongata i it. f.
elonga/us. â Lokalen vid Urlica dioica sid. 145. bör vara â J . t .
â uch IJ . b., dess förmodligen ursprungliga lokal, bör anffras i
parenthes. â Sid. 141 r. 15 Rumex acetosclla â viridis s tĂ„ r j . ost.
â i st. för F. ö. st. â Sid. 133 r. 7 Poa anua â pan.eersicolori
â i st. f. virsic. â Sid. 153 r. 20 Festuca ovina â stĂ„r â F.bl.
â lĂ€s: F. b. â
53
Fam. 6!. Abietinece.
372. finns silvcstris. â A' denna arl förekommer hĂ€romkring
pĂ„ lorr, sandg betesmark, Ivennc smĂ„ trĂ€d ( 3 â
5 alnar höga; alldeles lika livarandra, med korta
( | â l lum) h r r ; grenarne lĂ€tt smĂ„grcniga, och
hela vexlen ;f ett grĂ„aktigt och hopkrympt utÂ
seende, ehuru stammen Àr rak och Ärsskotten i
loppen mÀsl jeguliera. DÄ dessa vexa blandade
med de val. :f ungef. lika Älder och bibehÄllit
sig oförÀndrace i flere Är, har jag troll mig med
nÄgra ord omiÀmna dem.
Fam. 61. Orchideee.
511. Gymnuilenia conopsea. â r, L. lb.Planleringshagcn. S i l l e n
Fam. 80. Cyperacew.
512. Carex loliacea. â r. B. w. st. n.Skofsla Skans; S i l l e n .
Fam. 81. Graminem.
451. VJileum pralense â nodosum Hn. 3. f. â F. Ă€. (b. &c.)
461. s/grostis canina â b. pallida â r. F. Ă€. Kungsör o. fl.
st. Blomvippan blekgul.
468. Aira cajspitosa â b. pallida - r. F. Ă€.Gröoö; bland den
vanliga; Bi.vippun blekgul. (â /5. pallida Koch
Syn.?)
489. Schedouorus teclorum â campestre â r. F. ö. st. â
Hela vexlen rödbrun och mycket hÄrig;
tĂ€tt lufv/ad. â SandstrĂ€nder vid Barkarö.
513. Lottum arvense. â r. âąâ J. t. â LinĂ„krar n. Korslölh.
IS. Literatur. 1. Mitsci Sueciw exsicculi, quos edidit Sv. Jo/i. Lindgren.
Voscic. 111 et IV. Gtvafim, Landin. 1844. â 4:o â
(4 r:dr b:ko.)
Denna vackra exsikkalsamling, som för flera Är sedan af
Hr. L i n d g r e n pĂ„börjades medelst ulgifvaudc af första och anÂ
dra fasciklarne, (hvilka i ett mindre antal exemplar uplades,
sÄ att de numera ej kunna erhÄllas), samt dcreflcr 1838 af
Hrr T h e den i us och S i l l Ă© t . fortsattes med fasc. 5â8 (se
54
Bot. Not. 1839 sid. 68), har nu af H:r I, in dg r e i Ă„lcruptagils
i det lian mot slutet af sislförflutna Äret medhann att fÄ 3 och
4 fasciklarnc ordnade och kringdelade (icke 1841 som man af
titelbladets lryckningsÄ> skulle kunna förmoda); cch Àmnar han
sĂ„ snart sig göra lĂ„ler, utgifva 9â10 fasciklanie.
NĂ€rvarande tvenne fasciklar, som utgöra ett jand, innehĂ„lÂ
la tillsamman 50 mossarter i valda, sĂ„ vidl ske kunnat komÂ
pletta, rika exemplar och ej sÀllan flera former; bvarje art Àr
födsedd med etikett innefattande upgift pĂ„ namn (ch insamlingsÂ
stĂ€lle. â Följande arler förekomma i dessa fasaklar, hvilkas
nummerföljd gÄr frÄn 51 lill 100.
N:o 51 Hyjinum pttrum L. frÄn Kinnekulle och HÀlleberg
i Vestergölland (steril); 52 H. abietinum L. VÀstergötland i
trakten af Lidköping (steril); 53 / / . atopecnrum L. Kinnekulle
supra slratum lam calcareum rubrum quam aremrium (sleril);
54 H. calenululum Brid. Kinnekulle in strato calc. rubr. infra
Vesterplana <£c. (steril); 55 H. Slarkii Brid. Veslergötland in
pralo KringelÀngen Par. Backeby; 56 H. commulalum Hedvv.
Kinnekulle; 57 H. lorenm L. ad lalera monlis HĂ€lleberg; 58
Bryum cernuum Bruch el Sch. Kinnekulle in slrilo arenar. inÂ
fra Klcfva; 59 Br. lacuslre Brid. fol. lalioribus, capsula sub-
horizonlali, peristomii inlerni processus pertusi. Veslcrgöll. ad ripas
arenosas lacus AVenern in par. Backeby; 60 Br. arcticum
Bruch prope lacum Wenern ad ripas arenosas rivi TofllabÀck
extra Lidköping, <fec.; 61 Br. iiiclinalum Br. el Sch. Rickeby
Veslergötl.; 62 Br. uliginosum Br. et Sch. Kiiinekulle prope
pagum Ărnekulla; 63 Br. nulans Schrcb. Stockholm; 51 B.
intermedium Brid. ("forma capsulis brevioribus") Wes'crgöll.
Backeby; 65 B. psendolriqnetrum Schwscgr. Kinnekulle supra
BuslsÀler; 66 //. bimum Sclneb., Br. el Sch. (caps. brev.oribus
et longioiib.) Kinnekulle in fodina prope HönsÀler; 67 B. ca-
pillare Hedw. (form. a et fi Hr. el Sch.) Westergöllaid; 68
B. pollens Sw., Br. cl Sch. â forma a Br. el Sch. ad rbas lac.
Wenern in Par. Backeby, funna microsloma Kinnekulle prope
Ornakulla et Trufwc extra Lidköping; 69 B. cccspilicum L.
â 2 former frĂ„n AVcslcrgölland; 70 Br. erylhrocarpon Sdwaegr.
55
Wcsliergötl. ad ripas lac. Venern; t i Br, argenteum L. frÄn
Ronnceby i Bleking och forna caps. pallidioribus frÄn Wester-
götl.; 12 Tinmia megapililana Hedw. Kinnekulle in strÄt,
aren.;; 13 Barlramia foiWtua Brid. Kinnekulle el Halleberg;
14 O rlholruhum cupulalun Uoffm. el forma caps. emersa =
/? Br. et Sch. (Or. Flurki Hornsch. sec. Br. el Sch.) KinneÂ
kulle ; 15 O. sturmii Hojpe el Hornsch. sec. Br. el Sch. Kin-
nekul le propc Husa by qu;rnar; 16 O. anomalum Hedw. KinÂ
neku l l e ; 11 O. a/lfine SA rad. (caps. longior. cl breviorib.)
Westcergötland; 18 O. fastigialum Bruch Weslergöll.; 19 O.
speckusum N. ab Es. WesUrgötl.; 80 0. courctatum P. B. KinÂ
nekulle in Oslerplanavall; 81 0. crispulum Hornsch. WeslerÂ
göll.. in Lindö lerrilorii Killand; 82 0. slramineum Hornsch.
Kinnckulle; 83 0. diaphauum Schrad. Kinnekulle; 81 Poly-
trichum gracile Menz. Ufland lians Junikil ; 85 Pogonalum
nanum Brid. Weslergöll.; 86 V. a/oides Brid. Weslergöll.; 81
Alrichum lenethtm Br. el Sch. Weslergölland ad ripas lac. We-
nern; 88 Racomitrium fasciculare Brid. Stockholm; 89 II.
ericoides Brid. (fruclif. et sler.) Weslergöll.; ÂŁ3 Dicranum graÂ
cilescens W. el M. Kinnekulie in slral. aren. verrus Husaby;
91 Dryplodon jni/vinatns Brid Kinnekuile; 92 Dr. incurvus
Brid. (Grirn. elalior Bryol. Europ.) in saxis granitoid. prope
Wenern in paroec. Rackehy W. Golhiie; 93 Dr. /eucuphceus
Brid. Kinnekulle prope Husaby; 94 Didymodon capillaceus
Schrati. Kinnckulle; 95 Trichostomiim rigidulum Sm. KinneÂ
kulle in slral. aren.; 96 Barbula subttlala Brid. Stockholm;
97 Phascttm subululum L. Rackehy; 91 Schisloslega osmuitda-
cea W. et M. Kinnekulle fsupra Hellekis; 99 Potlia truncata
(j major Br. el Sch. (Gymnosl. intermed. Sclnrwgr.) Wesler-
göllaoil ad Lidköping ; 100 Jungermaiuiin crenulala Sm. Backeby.
Penna förteckning visar all dessa fasciklar innehĂ„lla ganÂ
ska mÄnga intressanta mossor. Af en eller annan bland dem
har del för Ulg. varit omöjligt att för nÀrvarande prestera sÄ i
alla hÀnseenden fullstÀndiga och rikhaltiga specimina som han
önskat: dessa Àro dock ganska fÄ, och, efter hvad han sÀrskildl
underrÀttat Ref., Àmnar han, sÄ snart sig göra lÄter, undamödja
56
denna brist genom meddelande af nya komplettare excnnplar,
och hoppas han alt kunna lÄta Ätminstone nÄgra sÄdana sÄsom
supleraenter Ätfölja de nya fasciklar, med hvilkas redigerande
och ordnande han nu Àr sysslosall. MÄtte Skandinaviens Rola-
nister, genom all med intresse omfatta dessa fasciklar, sÄvÀl
bidraga derlill, alt den lidsupofring och kostnad, som insaimlan-
del och utgifvandel medfört, nÄgorlunda mÄ varda ersatta, som
ock lemna Ulg. en upmuntran atl sÄ forl ske kan publiceira nya
hÀften af detta verk, hvilkel, jemle del att detsamma i yitre
hÀnseende upfyller alla fordringar, Àr af obestridlig vigt och
nytta för en sÀker kÀnnedom af Sverges mossor!
2. Salices Lapponim descripsil N. J. Andersson, Phil. Mag.
Cttm figur is XXVIJI speciarum. Upsalim. Wahitlröm
el c:o 1815. 90 pag. 2 lab. 8:o h.
Bland de vextslĂ€gten, hvilka till en hufvudsaklig del tillÂ
höra fjelltrakler och i den högre norden hafva sitt förnÀmsta
centrum, inlager Pil-slÀglel en sÄ myckel ulmÀiklare platts,som
arter af detsamma sÄ vÀl bilda hufvudmassan af den trÀd- eller
rÀttare buik-artade vegetation, som beklÀder fjÀllens sidor, som
ock Ă€fven bland buskai terna upsliga högst pĂ„ deras loppar, ehuÂ
ru de der fÄ ulseende af smÄ par lum höga örler. Della slag-
le. har ock myckel Ädragit sig de Svenska Bolanislernes upmÀrk-
samhcl alltifrÄn I l u d b e c k s lid; en upmÀrksamhet som iinnu
mera lifvals af den mÄngfald, hvarundcr dess arter framtrÀda
och som gör all deras urskiljande, ordnande och diagnosliseran-
de Àr förenadl med sÄ mÄnga svÄrigheter. Det Àr under sedna-
re tid förnÀmligast W a h l e n b e r g och F r i e s , som nian har
all tacka för en noggrannare kÀnnedom och anordning a( della
slÀgles skandinaviska arter. DÄ nu isynnerhet den sistnÀmndes
Äsigl af delta slÀglc och dess mÄnga former, ehuru i grunden
sig lika, dock tid efter tid alll mera utvecklats och fullkomÂ
nats, har han Àfven framstÀllt den i sÀrskilda afhandlin{;ar och
upsatser; all fĂ„ hvad sĂ„ vĂ€l han som andra utlalal i detla Ă€mÂ
ne pÄ ett stÀlle samladt och ordnadl, var af vigl för enhvar
som önskar skaffa sig kÀnnedom om delta intressanta slÀgle; och
57
delt Àr della som Förf. i »Àivarande, sÄsom akademisktspecimen
ulg^ifna arbete, rflcr sitt egel lillkÀnnagifvande, velat göra i
frÄtgai om de Lappska arterna och sÄlunda öfver dem lemoa en
nÄggorlunda fullstÀndig synopsis; ell förelag, hvartill han mdd
skÀil kan anses sÄ mycket mera berÀttigad, som han under iven-
ne Ä r varit i tillfÀlle atl sjelf i deras hemland med upmark-
sairnhcl följa deras utveckling och studera dem, b varigenom han
bliffvil i tillfĂ€lle all medelst egen erfarenhet och egna iakttaÂ
g e l s e r rikta det, som andra författare om dessa arler fram-
slÀllll- Och all han med olröttad noggranliel och förkÀrlek ob-
scriverat delta mÄngformiga slÀglc, derom bÀr afhandlingen de
ojÀlfakligasle bevis.
Sedan Förf. i en kort anledning framstĂ€llt sĂ„ vĂ€l syftemĂ„Â
let med denna afhandling, so3m de frÀmmande samlingar han vid
desss utarbetande varit i lillffÀllc begagna (bvaribland sÀiskildt
hÀrr torde böra nÀmnas Preof. F r i e s ' ) , öfvergÄr han Ull en
fraimslÀllning af »historia Siaficum inlva palriam fitlerÀria»
(s. 4â8) , hvarvid den af H a r t m a n (Bot. Not. 1811) lemnade
normenklalur öfver R u d b c c k s plancher försl meddelas. Dcref-
lei" följer en kort öfversigl af L i n n é s tillgöranden i frÄga om
de lappska arterna, Ă€fvensoua nomenklatur öfver de i hans FloÂ
ra Lapponica uptagna S/t/icvs. Sedan Förf. vidare korlligen reÂ
dogjort för öfrigc Svenska Botanisters behandling af della slĂ€gÂ
lc, framstÀller han med fÄ ord den plan han följt vid sin af-
hamdling, hvarvid han lillkĂ€nnagifvcr alt han icke ansell sig buÂ
ra sÄsom nya arler framstÀlla de ofta myckel afvikande former,
sonn bland pilarna förekomma, ulan hellre följa sina store före-
gĂ„mgarrs fotspĂ„r. â Förf. lemnar derefler en öfverblick af
iiGJeographia Saliciimn (s. 8â10) nemligen med hĂ€nseende Ull
förtekomslen inom Lappland. Följande W a h I en b e r g s indel-
ninig af Lappland i 4 regioner, anförer han de arler, som för
bvaardera kunna anses mest karakteristiska; sÄledes Àr del S.
aurrild) cinerea, depressa och canescen» som företrÀdesvis bebo
dem nedersta delen af reg. silvalica, bvars mellersta del deremot
ulnnÀrkes af S. myr/ illoides, versifolia, Jinmarkica (med myr-
toiidesj, under del all S. Lapponum och Caprcea (med gra/t-
58
difulia) Ă€ro ymniga i dess öfversla afdelning. â S. nigrienns
och phyliccefolia ined lalrika former luxuriera i nedra delen
af reg. subsilvatica, under del -S. lanala förskönar den öfra. I
nedra afdeloingen af reg. subalpina trifvas en mÀngd pilarter,
men S.. liastata tyckes företrÀdesvis der frodas, liksom S. gfau-
ca i öfra delen af samma region. 1 reg. alpina Àro .S. reticu-
lala, myrsiniles och arbusrula ulmÀrkande för den lÀgre samt
S. ovala, herbucea och poluris för den öfra delen. Vid denÂ
na framstÀllning har Förf., enligt sill egel medgifvande, hufvud-
sakligen fÀstal sig vid LuleÄ Lappmark, sÄsom varande till lÀgel
den mellersla och till besk a (renheten den mest alpinska. â
Slutligen lemnas i »Disposiiio Saliciitum (s. 10â12) en öf-
versigt af F r i e s ' upslÀllning, hvilkcu Förf. lagt till grund för
sin bearbetning. â HĂ€refter öfvergĂ„r Förf. till diagnosliken och
beskrifningen af de lappska (och i allmÀnhet inom Skandiuavi-
en alpinska) arterna, hvarvid, sedan slĂ€glkarakleren Ă€r framÂ
stĂ€lld, följande 25 arler uplagas med sina former och underarÂ
ter i eflcrslÄendc ordning: S. peulandra L., (med S. lelrandra
sÄsom var.), S. amygdalina L., S. lanala L., -S. Lupponum L.
(med underarten leucophylla (Willd.) Fr.,) S. caiiesce/is Fr.,
& Caprcea L. (med S. grandifolia Ser. sÄsom underart), S.
cinerea L., & aurila L., S. laurina Sm. (med S. Silesiaca
(Wimm.) Fr. til 1 underart), S. p/ty/iewfo/ia L. (med en hybri-
ditel & glattco-p/iylliccpfoliaj, S. haslala L. (med S.hastala-
reliculoides och Ă. hasluta-lierbaceoides sĂ„som utmĂ€rktare
varieteler, samt S. * hyperborea och 8. hcrbaceo-hislala sĂ„Â
som underarter eller hybrider), S. depressa L. (under 3 forÂ
mer : cinerascens, livida och bicolor), S. nigricam Sm. (med
formerna eller hufvudvarielelerna borea/is, campeslris och sub-
p/tyliccpfolia (S. nigr. majalis Fr.), S. pu/ictala Wahlenb., S,
versifolia Wahlenb. (med underarten i'. * myrloides Fr.), 6'.
myrlilloides L., & Finmarkicu Willd., Fr., S. glauca L. (med
hybridilelen A', nigricanli-gla?/ca), S. myrsiniles L. (med unÂ
derarten S. myrs. procumbens Fr. och hybridilelen S. glanco-
myrsinilesj, S. arbnscula L., S. ovala Ser., S. reticulala L.,
S. relusa * sarmenlacea Fr. (ej funnen i Sverge ulan blotl i
39
me l le rs la och sydvostra Noi-go), S. htrbarea L., samt & polaÂ
ris Wah lcnb . , hvnrjerolc i tillÀggen uptages S. Daphnoides
Vi ] 1. b lo t l funnen i Dalarna och mellersta -Norges lÀgre trakter.
â T i l l slut meddelas, t i l l underlĂ€ttande af den praktiska an-
vÀnidningen, en analytisk tabell öfver de i arbetet uptagna ar-
ler:na, bvarvid hÀngskaflens, kapslernas, hÀngfjÀllens saml stiftens
beskaffenhet lagas t i l l grund.
l i vad sjelfva afhancllingcn angÄr, lemnas för hvarje art
försst diagnos, derefier synonymi, hvarvid afsecnde förnÀmligast
fÀsttes pÄ svenska författare; vidare vextstÀl len; sÄ i ordningen
utfiörJig beskrifning, som följes af en förteckning pĂ„ de sĂ€rskilÂ
da former, hvarunder arten uplrĂ€der, med hĂ€nseende t i l l bladÂ
f o r m , kapslernas beklĂ€dnad, vextstĂ€lle och andra yttre omstĂ€nÂ
digheter, utan att dessa former e l ler varieteler utmÀrkas med
egua namn; derefier meddelas Ätskill iga anmÀrkningar, saml
s lut l igen framstÀllning af underarter, hybridi teler de. , med de
anmÀrkningar, hvar l i l l dessa kunna gifva anledning.
Afhandlingen prydes af tvenne planchcr, som innehÄlla 28
trogna af Förf. sjelf tecknade ni l ida figurer af frukthÀngc, kaps-
ler och blad af de i arbetet uptagna arter. Dessa figurer, i
förening med do noggranna beskrifningarne, de under hvarje art
uptagna serier af formförĂ€ndringar och de pĂ„ egna observatioÂ
ner grundade sÀrskilda anmÀrkningarne, för hvi lka rummet icke
t i l lÄ ter hÀr mera speciell redogöra, skola, enligt Ref. öfver ly-
gelso, i hög grad bidraga alt underlÀtta studiet af della slÀgtes
mÄngformiga nÀrbeslÀglade arter saml sprida kÀnnedomen om
desamma; Ă€fvensom de gifva ett beslĂ„ndande vĂ€rde Ă„l delta arÂ
bete, som redan i det hÀnseendet Àr fö r l j rns l fu l l l , alt man hÀr
pÄ d l stÀlle har samladl och ordnad t livad vÄra ulmÀrklasle
naturforskare pÄ spridda stÀllen framstÀllt rörande ett slÀgle,
som Àr karakteriserande för den högre norden.
Arbetet Àr t i l l del y l l re vackert, Ätskilliga t ryckfel Àro
sĂ€rsl i ld l anmĂ€rkta och rĂ€ttade; sprĂ„ket Ă€r vĂ€l pĂ„ ett e l ler anÂ
nat stÀlle mindre korrekt , men denna omslÀndighel upvÀges fu l l t
af arbetets öfriga förljenster.
60
3. Conspecttts vegetation is btlantlicte, aiicfore Dr. Jah.
âąAug. Schagerslröm. Upsata:. Acad. Typogr. 1S45. §3
pag. 8.o h.
Liksom niisl förul refererad' arbele, Àr Àfven delta utgif-
vel sÄsoii) akademiskt speoimen, till Àmne hvarför Förf. vall
framstĂ€llningen af vegetationen idol fruktbara, i sĂ„ mĂ„nga hĂ€nÂ
seenden mÀrkvÀrdiga intressanta Upland; ell företag sÄ myckel
mera prisvÀrdl, som man, dÄ mai Àndanlager Iraklen kring Up-
sala, haft i högsta grad ofullslÀniiga och spridda underrÀttelser
om vegetationen i denna rika oci i vexlgeografiskl afseende inÂ
tressanta provins. â Sedan Förf sĂ„som en slags inledning reÂ
dogjort för de forskare, som gciom sina skrifter bidragit Ull
all göra Uplauds vegetation kÀnl (bland hvilka O. C e l s i u s
Ă€r den Ă€ldste), och dervid anför de arbeten, i hvilka de nedÂ
lagt sina underrÀttelser, öfvergÄr han till framstÀllningen af
landskapets geognostiska beskair»iiliel. IngenstÀdes nÄr bindel
en böjd af 300 fol öfver hafvel; slörsla del Àr slÀl jemn och
ulan berg; i andra Irakier Àro >Àl berg, men af obetydlig böjd,
börande till urformationcn. SpĂ„r af öfvergĂ„ngsbildningen föreÂ
komina pÄ nÄgra stÀllen, ulan at dock bilda nÄgot sammaiibiin-
gande lager. Diluvial-bildningar Ă€ro dercmol betydliga ocb forÂ
mera flera Ă„sar. Sedan dessa momenler blifvil nĂ€rmare utveckÂ
lade, fortgĂ„r Förf. till en framstĂ€llning af Uplands klimat, derÂ
vid lufttemperaturen först lĂ€ges belraklandp, sĂ„ alt redogörelÂ
se lemnas för dess föhÄllaude sÄ vÀl i Upsala och Stockholm,
som ock, sÄ vidl malerialicrna lillÄla, i de Irakier, med hvilka
Upland i vegetativt hÀnseende sedermera jemnföres, neinl.
SlrengnÀs, VeslerÄs, Falun, à bo, Petersburg; derefter följa jord-
och kÀll-temperalurcn, i sammanhang hvarmed ordas om de
isolherma, isochimena ocb isolbrra linicr, hvarunder Upland
ligger; vidare framstĂ€llts regnmingden, saml slutligen Ă„rstiderÂ
na, med speciell hĂ€nseende till de vegetaliva fenomenen. â
Tredje kapitlet innefattar en jcmnförclse mellan vegetationen i
Upland och i angrÀnsande provinser Àfvensom i de Iransmarin-
ska trakter som ligga antingen under samma latilud eller samÂ
ma isolhérm som Upland. De svenska provinser, med hvilka
61
jemnförelsen eger rum, Àro Söierm.inland. Veslmanland, Dalar-
ne, Geslr ikland; de transmarinka Äler utgöras af à lÀndska öar-
ne, Finland, Ingcrmaniand, Esland, Liffland, Kurland, saml slutÂ
ligen Ăsel och Dagö. â HĂ€rvil uprĂ€knas de vexler, som för
hvarje sÀrskild bland dessa trailer kunna anses som mera ka-
raklciristika och utmÀrkande dm frÄn Uplands vegetation, Àfven-
soni de vexter i noter anmÀrkts, hvilka i Dalarne, Geslrikland
och Upland hafva sin nordliga grÀns i östra Sverge. Det blef-
ve alltför vidlyftigt att bÀr nÀimare referera dessa jemnförelser,
hvilka i ve x I geografisk t hÀnseeide Àro af intresse och i frÄga
om hvilka Ref. far hÀnvisa till sjelfva afhandlingen. SÀsom för
Upland karaklerislika och antiigen alldeles icke eller ock enÂ
dast pÄ ell eller annat jlÀlle ilom detta landskap funna inom
Svcige, anföras: Crepis nicteeisis, Symphylum orienta/c, Sal-
via praleiisis, Dracocop/i. thyniflor., Rauimcu/iis cassubicus,
Fumaria Vai/lanlii, Lavatert thuringiaca, Viola uliginosa,
Polerium Sanguisorba hirltim. Fritilluria, Polamog. zosle-
raceus, Schedo/iorug inermis, Glyceria conferla * bollnica,
Agroslis spira venli # purputea. â I fjerde kapitlet fram-
slÀlles de regioner, hvari Uplajd kan indelas. Visserligen Àr
hela provinsen i allmÀnhet jeun och Man betydligare berg;
doci kan man der, med afseende pÄ vegetationen, urskilja 2
regioner, neml. slÀtllandsregionm och den mera bergiga delen;
den förra innefattar största dekn af Upsala lĂ€n jemte de sydliÂ
ga socknarna af Fjerdhuudra o^h en del af Stockholms lÀn.
Det na trakt Àr den mest odlade och fruktbaraste; har fÀ och
obeydliga berg och brist pÄ skag utom i nordliga delen, der
skojarne utgöras af barrtrÀd; lofskog förekommer nÀstan endast
i trikten af sjöarne. â Den bergiga regionen sönderfaller i 2
delar: den vid kusten belÀgna och den mera kontinentala. Den
förstnÀmnda, inlager den betydligaste delen af Stockholms lÀn
och en obetydlig del af Uplands; den Àr rikare pÄ bÄde barr-
och löl-skog; planta; camp. et rudcrales Àro hÀr mera sÀllsynta
elle- saknas alldeles. Den sednare deremot omfattar Fjerdhun-
dra (utom den allra sydligaste delen) och en liten del af an-
grÀisande Upsala lÀn; denna trakt Àr den minst fruktbara del
«V2
af Upland, emedan jordmÄnen tÀr ej utgöres hufvudsakligaslt af
lera, utan Àr mera sandig och .tenig * i norra delen Àro flera
kÀrr och morass. Efler dessa örberedande framstÀllningar, öf-
vcrgÄr Förf. till sjclfva irprÀknngén af Uplands vasculÀra vexler,
hvarvid han följer F r i e s ' Sunna vegelab. Scandinavits. Vid
hvarje vext an föres den eller ce regioner, hvari den förekomÂ
mer, Àfvensom specicla vextstÀlen Àro för de sÀllsyntare uplag-
na i noler; de som kunna anses sÄsom af frÀmmande ursprung
Àro sÀrskild t utmÀrkta. Om nan frÄnrÀknar dessa, Àfvensiom
underarter och varieleler, upta;as i förteckningen omkring 870
landskapets tillhöriga hufvudarbr. Bland dessa förekomma nĂ„Â
gra nya: t. ex. Euphrasia pansiflora: caule obsolete 4-anguIo
a medio florifero, simplice I. ; medio ramoso; fol. ovatis, cau-
linis anguslioribus oblongis, fiValibus Iatioribus rhombeo-ovatis,
omnibus utrinque serrato-denla is, denlibus 2â5 plus minus cu-
spidalis, nullis comosis; labii stperioris laciniis leviler bi- l.
obsolete lri-denlali's, subintegris, demum recurva/is; fobio in-
feriori titbitm curvalum superan/e, trifido, laciniis emargi-
nalis wqtiafibus; corolla extus pilosa, inlus subglabra, exigua,
pallida; calycis costis nigropmetatisj cups. oblonga basi ut-
temuiala, upice trnnenta; seminibus ovali-lanccolalis albo-costa-
tis. â E. migranlha Reicbb.1 â Glyceria con/erla Fr. *
botlnica : proxima Gl. conferlce Fr. sed diflert panicula race-
mosa eontracla, ramis brevioribus, imis binalis, floribus aculis.
â Balrachium pantolhri.v (Ran. paucistamineus Tuusch., Koch
Syn. ad. 1) med underarten: B. * crassicanle (Ran. Baudotii
Godroit <fe hock Syn. ed. 1); B. pellulum (Ran. aqualilis a, §
Koch Syn', ed. 1); dessa arter och former diagnosticeras, hvar-
emol blotta namnen anföras af Hieracium RelziiFv., H. ccesium
Fr. med var. sinuutum Fr. Om dessa och flera andra hoppas vi alt
genom F r i e s ' Summa Veget. Scarid, snart fÄ nÀrmare kunskap.
Dctla arbete som kastar myckel ljus öfver de vextgeogra-
fiska förhÄllanderna i mellersta Sverge, Àr till del ytlre vackert;
en del tryckfel förekomma, af hvilka dock de betydligare Àro
i rÀttelserna anmÀrkta.
63
III. H varjehanda. 1. Under loppet af Mars nÄnad hafva Àndtligen de afStÀn-
derna beviljade medel Ull velciskapliga resor samt lÀrda verks
och tidsskriflers ulgifvonde blifvl definitivt fördelade. Ulg. af
denna lidsskrift hugnades icke ned nÄgon andel deraf, oaktadt
Kgl. Vetenskaps Akademien Àfvn denna gÄng förordat hans
gjorda ausökan. Till följe hÀral och för alt ej Ädraga sig en i
hans stÀllning alltför kÀnbar förhsl, ser han sig nödsakad att
afslĂ„ frĂ„n sin afsigl och önskan ;lt utvidga tidsskriften. â Med
afseende pÄ ofvannÀmnda fördelnng af Ätskilliga medel till ett
sammanrĂ€knadt belopp af 11,501 r.dr 32 sk. b:ko torde hĂ€r böÂ
ra nÀmnas, dels alt lÀrare vid Ufsala Universilel erhöllo 6700,
vid Lunds deremol blott 1000 r:lr b:ko, dels ock alt Natural-
historien fick Ätnöja sig med 500 r:dr, tilldelade Prof. Z e t l e r -
sledt sÄsom understöd för utgifvaidel af femte delen af »Dip-
tera Scandinavice.» Del öfriga lisponerades Ull fysiska, mediÂ
cinska, linguistiska, pedagogiska, historiska m. fl. resor och arÂ
beten. SÄ t. ex. erhöll Prof. S v a n b e r g i Upsala 1500 r:dr
till en resa i fysiskt ÀndamÄl till England, Frankrike, Tyskland;
Prof. T u l l b e r g i Upsala likaledes 1500 r:dr till en resa för
att kopiera och kollationera syriska handskrifter; Prof. Se b r o Â
d e r i Upsala ytterligare 500 r:dr till utgifvande af en "handbok
i filosoliens historia"; Docent B e i g s l c d t i Upsala 1200 r:dr för
att utvidga sin insigt i Sanskrit; Doc. S v e d bom i Upsala 2000
r:dr för en utrikes resa Ull inhÀmtande af kÀnnedom om un-
derusningsverk och undervisnings-metoder; till utgifvande af en
pedagogisk tidskrift 1000 r:dr, allt b:ko, o. s. v.
2. De af Ingeniör J. A. V a h l b e r g under dess resa i söÂ
dra i fri ka gjerda samlingar hafva samtligen blifvit inköpta till
riksmuseum för 19,500 r:dr b:ko. Man Àr nu sysslosatt med
deraf uppstÀllande ocb ordnande.
3. FrÄn vÄr resande landsman Friherre G. W. v. D i i b e n
har >ref ankommit dateradt Singapore d. 15 Okt. 1845. Han
beskiifver deri besöket i Aden, Muskal, Bombay, ön Elcfanta,
61
Pulo Penang och ankomsten till Singapore, hvarifrÄn resan snart
skulle fortsÀttas till Wampu. i
4. Enligt de i C:e hÀftet af l a bandet af Naturhistorisk
Tidsskrift (ny isekke) meddelade underrĂ€ttelser om den i KöÂ
penhamn stiftade botaniska bylesfö-ening, utgjordes denna af
31 ledamöter. I slÀlle för Docenlea K a m p h o v e n e r , sona Àr
sladd pÄ en resa kring jorden, hade Cand. pharmac. G. Je n s e n
blifvil vald till ledamot af Direktionen. Alla meddelanden röÂ
rande denna bylesförening komma alt lemnas i nyssnĂ€mnda tidsÂ
skrift. â Med anledning deraf, att pĂ„ ofvannĂ€mnde stĂ€lle i
samma lidsskrift yttras, alt utg. af Bot. Not. uli N:o 8 af deÂ
samma för 1815 uttalat tadel öfver lÄngsamhelen i erhÄllandet
af underrÀttelser rörande denna förening, anser Utg. sig törplig-
lad nÀmna, atl hvad han der yllrade alldeles icke gick ul pÄ
eller afsÄg nÄgol det ringaste tadel eller klander öfver uleblif-
na underrĂ€ttelser om sjclfva föreningen, ulan allenast ett rĂ€ttÂ
fĂ€rdigande för del han icke, sĂ„som han vid refererandet af förÂ
handlingarne vid Nalurfoiskare-mölel i Krisliania lÄfvat, uti
sin lidsskrift meddelat den dervid frÄn Hr L a n g e aflemnade
plan för inrÀttande! af en sÄdan förening, hvilken plan han ej
var i tillfÀlle all pÄ smÀllet afskrifva, men som han erhöll löfte
alt ofördröjeligen fĂ„ Ull publicerande mottaga; etl rĂ€ttfĂ€rdiganÂ
de, som var sÄ myckel mera pÄ sitt slÀlle, som han frÄn liera
hĂ„ll erhĂ„llit ej bloll förfrĂ„gningar om denna plan, ulan ock pĂ„Â
minnelser alt genom dess publicerande upfylla det gifna löftet.
5. H:r L i l j a i Billinge har i del mot slutet af förra
Ă„ret utkomna numret af 'Tidning för trĂ€dgĂ„rdsskötsel* &C. framÂ
stÀllt planen till en pÄ aklier stÀlld blomslerförening, hvari del-
tagarrie, genom erlÀggande af 2 r:dr r:gs per aktie under Äret,
ega atl frÄn H:r L i l j a erhÄlla 20 sorter blomsterfrön och 2
georginrölter, För vinnande af nÀrmare kÀnnedom om denna
plan fÄr Ulg. hÀnvisa till nyssnÀmnda tidning.
LUND, tryckt uli L u n d b e r g s k a Boktryckeriet, 1816.